Enåkers kyrka. Antikvarisk kontroll. Enåkers kyrka Enåkers socken Uppland. Ulf Alström

Transkript

1 Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen rapport A 2005:A41 Enåkers kyrka Antikvarisk kontroll Enåkers kyrka Enåkers socken Uppland Ulf Alström

2 Enåkers kyrka Antikvarisk kontroll Enåkers kyrka Enåkers socken Uppland Ulf Alström VÄSTMANLANDS LÄNS MUSEUM Kulturmiljöavdelningen Rapport A 2005:A41

3 Utgivning och distribution: Västmanlands läns museum Slottet, Västerås Tel Fax E-post Västmanlands läns museum 2005 Omslagsfoto: Skapelsens stjärna, detalj från kyrkdörren. Enåkers kyrkas tornkors. Foto: Ulf Alström. Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet Gävle Dnr ISSN ISBN Tryck: Just Nu, Västerås 2005

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Bakgrund... 5 Målsättning och metod... 7 Undersökningsresultat... 7 Sammanfattning Referenser Kart- och arkivmaterial Otryckta källor Litteratur Tekniska och administrativa uppgifter... 11

5

6 Figur 1. Undersökningsplatsens läge markerat med en ring. Utdrag ur ekonomiska kartan. Skala 1:

7 Enåkers kyrka Ulf Alström Inledning På grund av schaktningar för vatten och avlopp från Enåkers kyrkas vapenhus har Västmanlands läns museums kulturmiljöavdelning, genom antikvarie Ulf Alström, genomfört en antikvarisk kontroll. Arbetet utfördes den 17 oktober 2005 efter beslut av länsstyrelsen i Västmanland med dnr Uppdragsgivare var Enåkers församling som också bekostade arbetet. Bakgrund Enåkers kyrka är en medeltida salkyrka av okänd ålder (Bonnier 1987). Det anses dock att kyrkans äldsta delar har sitt ursprung i 1300-talet ( Hammarling 1993, Kilström 1974, Olsson 1956). Dopfunten, som är ett gotländskt arbete, dateras till 1200-talet, varför det kan ha funnits en äldre kyrka på platsen (för dopfuntens datering se: Kyrkans nuvarande yttre härstammar från 1846 års omdaning då kyrkans kor fick en tillbyggnad samt att tornet började resas (Hammarling 1993). Figur 2. Enåkers kyrka oktober 2005 (foto U. Alström). 5

8 1856 revs den gamla klockstapeln samt bogårdsmuren runt kyrkan. Till bogårdsmuren återkommer jag nedan. Utsmyckningarna på kyrkans väggar är näst intill utplånade. En bevarad och mycket sevärd bild är motivet med den heliga Veronicas svetteduk. Figur 3. Veronica och svetteduken i Enåkers kyrka. Bilden härstammar från historien om en förnäm och gudfruktig kvinna i Jerusalem som erbjöd Jesus en duk att torka sig med. Med Jesu avtryck i duken reste hon sedan till Rom där den visades för allmänheten. Den tillhörde de äldsta bilderna i genren och kallades därför vera icon vilket betyder sann avbild. Veronica kommer alltså från detta uttryck och har därför aldrig funnits i verkliga livet. Historien är dock bra (Degert 2004) (foto U. Alström). Av kyrkans inventarier kan även nämnas altarskåpet från 1400-talet. I den ena flygeln avbildas S:t Barbara med tornet som attribut. Hon skyddar särskilt kyrktornens klockor mot blixtnedslag. Skyddet var tydligen inte fullgott drabbades kyrkan av ett kraftigt blixtnedslag (Olsson 1956) (foto U. Alström). Figur 4. S:t Barbara till höger med sitt torn. Figuren till vänster är möjligen Petrus (Kirsch 2005, Olsson 1956) (foto U. Alström). 6

9 Målsättning och metod Målsättningen med den antikvariska kontrollen var att i första hand skydda eventuella anläggningar, t.ex. murrester, från skada vid schaktningarna. Kulturlager och smärre byggnadslämningar skulle, om det framkom några sådana, dokumenteras genom ritningar i skala 1:20. Arbetet fotodokumenterades. Undersökningsresultat Schaktningarna utfördes med en liten grävmaskin. Schaktet grävdes i grusgången ut från norra väggen i vapenhuset, tillika tornet, för att därefter runda det nordvästra hörnet och sedan följa grusgången söderut till ingången i kyrkogårdsmuren. Schaktet var 0.6 m djupt samt 0.5 m till 1.2 m brett. Under grusgångens fyllning var lagren omrörda och innehöll jord, sparsamt med tegel, kalkbruk samt enstaka människoben. Två anläggningar framkom vid schaktningarna. Vid nordvästra hörnet av vapenhuset/kyrktornet dokumenterades en stenpackning bestående av 0.4 m till 1.2 m stora flata stenar. De låg i två skikt utan kalkbruk. Stenpackningen låg i VNV- ÖSÖ riktning och tycks fortsätta under tornmuren samt bort från kyrkan (fig.6). Figur 5. Schaktets placering utmärkt med grov svart linje (planritning utan säker skala Enåkers församling). Tornmur Figur 6. Stenpackningen vid tornets nordvästra hörn. Planritning, återg. i skala 1:40. 7

10 Figur 7. Stenpackningen sedd från VSV. I bildens övre högra hörn är tornmuren (foto U. Alström). Något förslag på stenpackningens (murens?) funktion kan inte ges på grund av den lilla ytan som påverkades av schaktningarna. Bredden på stenpackningen talar i varje fall emot att det skulle vara en grund till en äldre träkyrka. Träkyrkor kräver inte alls meterbreda syllstenspackningar som grund. 7 meter söder om kyrkans sydvägg och i schaktet i grusgången framkom den andra anläggningen. Den bestod av resterna av bogårdsmuren som revs 1856 (Olsson 1956, s.16). Figur 8. Rester av bogårdsmuren fotograferad från väst (foto U. Alström). 8

11 Muren var bevarad endast i bottenskiktet och där särskilt mursidan som vette mot norr. De kvarvarande stenarna i muren satt ordentligt fast i marken och hade motstått rivningen Mellan kyrkan och den rivna bogårdsmuren bestod de grävda massorna av i huvudsak jord med inslag av ett fåtal människoben. Söder om densamma fanns sten, tegelfragment och kalkbruk. Materialet kommer uppenbarligen från den rivna muren, som kan ha haft en ansenlig höjd och bredd, om man ser till den mängd sten och bruk som spreds ut och användes som utfyllnad i den nya kyrkogårdsdelen. Figur 9. Anläggning 2. S stenar, triangel kalkbruk. Planritning återg. i skala 1:40. Några uppgifter om när bogårdsmuren uppfördes finns inte. Det ungefärliga avståndet från kyrkans södra vägg, cirka 7 m, kan emellertid översättas till gamla tiders mått, vilket kan ge en antydan om till vilken period man skall datera uppförandet. Här finns två, kanske flera, möjliga alnmått som kan användas. Det äldsta, daterat till tidigmedeltid, är cirka 55 cm. Det yngre måttet, Rydaholmsalnen från 1600-talet är cm (Sporrong S. 129). Bogårdsmuren har antagligen byggts på ett avstånd på 12 alnar, dvs två stänger, från kyrkans sydvägg. Alternativen blir 12 x 55 cm = 6.60 m eller 12 x = 7.13 m. Den senare siffran tycks vara den mest relevanta så den troliga byggnadsperioden för den gamla bogårdsmuren kan förslagsvis dateras till tidigast 1600-talet då Rydaholmsalnen blev rikslikare. Gissningsvis kan uppförandet ha skett i samband med 1696 års arbeten då hon (alltså kyrkan förf. anm.) blivit upplagad och nästan alldeles helt förbättrad (Olsson 1956,s.7). Figur 10. Enåkers kyrka 1754 (ur Graus Beskrifning öfver Wästmanland). 9

12 Sammanfattning Under en dag i oktober 2005 utfördes vid Enåkers kyrka en antikvarisk kontroll i samband med schaktningarna för ledningar till ett toalettbygge i vapenhuset. Två anläggningar dokumenterades i det cirka 30 m långa schaktet. Anläggningen vid tornet bestod av en dubbelpackning av flata stena med okänd funktion. Den andra bestod av rester efter den gamla bogårdsmuren. Den låg nära sydväggen av kyrkan ( 7 m) vilket konfirmerar den kompakta anläggningsbilden som Grau avbildade Figur 11. Tornets norra grundmur genomborras för va-ledningar (foto U. Alström). Figur 12. Schaktning utanför vapenhuset (foto U.Alström). 10

13 Referenser Kart- och arkivmaterial Ekonomiska kartan Huddunge 12H:01. Skala 1: Otryckta källor Hammarling, R., Åtgärdsförslag Enåkers kyrka. VLM:s arkiv www. historiska.se Litteratur Bonnier, A. C., Kyrkorna berättar, Upplands kyrkor Upplands fornminnesförenings tidskrift 51. Uppsala. Degert, A., St. Veronica. I Catholic Encyclopedia. Nätupplagan. Grau, O., Beskrifning öfver Wästmanland. Nytryck 1904 Västmanlands allehanda. Västerås. Kilström, B. I., Enåkers kyrka. Upplands kyrkor 161. Kirsch, J.P St. Barbara. I Catholic Encyklopedia. Nätupplagan. Olsson, H., Enåkers kyrka. En orientering. Sporrong, U., Mälarbygd. Agrar bebyggelse och odling ur ett historisktgeografiskt perspektiv. Kulturgeografiska institutionen Stockholms universitet. Stockholm. Tekniska och administrativa uppgifter Västmanlands läns museums dnr: Kulturmiljöavdelningens projektnr: Länsstyrelsen dnr, beslutsdatum: Undersökningsperiod: Arkeologtimmar: 8 timmar Exploateringsyta: Cirka 30 m Personal: Antikvarie Ulf Alström Belägenhet: Enåkers kyrka Ekonomisk karta: Huddunge 12H:01 Koordinatsystem: Rikets Koordinater: X Y Inmätningsmetod: manuell Dokumentationshandlingar: 2 planritningar, 20 fotografier Fynd: - Inventarienummer VLM: - 11

14