100 kronor i skatt till Lidköpings kommun användes så här 2011:

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2 lidköpings kommun 100 kronor i skatt till Lidköpings kommun användes så här 2011: Vård- och omsorgsnämnd 33 kronor Utbildningsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Övrigt 1) 11 kronor 6 kronor 7 kronor 5 kronor 7 kronor Barn- och skolnämnd 31 kronor 1) Övrigt omfattar kommunfullmäktige, revision, kommunstyrelse, räddningsnämnd och miljö- och byggnämnden. Omslagsbild: Invisible man utställning på Vänermuseet av kinesiska fotokonstnären Liu Bolin. Foto Robert Bernhoft Övriga fotografer: Öyvind Lund, Sara Malmborg, Christer Erngren, Martin Frick, Sven-Olof Ahlberg, Anders Svensson med flera. 2 Årsredovisning 2011

3 lidköpings kommun Innehåll Block 1 Lidköpings kommun Kommunstyrelsens ordförande, kommundirektören och chefsekonom kommenterar det gångna året. Kommunens organisation redovisas också här. Så styrs Lidköpings kommun 4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 5 Lidköping en välkomnande och hållbar kommun 6 Block 2 Förvaltningsberättelse Här återfinns bland annat omvärldsanalys, sammanfattande finansiell analys av kommunen och koncernen, personal- och ekonomiöversikt. Det andra blocket avslutas med en jämförelse med andra kommuner. Förvaltningsberättelse 8 Kommunfullmäktiges styrkort 9 Ekonomisk översikt 15 Fem år i sammandrag 19 Personalöversikt 20 Så här bra är vi jämfört med andra kommuner 22 Block 3 Ekonomisk fördjupning Block tre innehåller investeringsredovisning, en fördjupad finansiell analys av kommunens ekonomi, driftsredovisning samt intäkts- och kostnadsstruktur. Investeringsredovisning 24 Driftredovisning 26 Finansiell analys 27 Finansiella profiler Kapitalförvaltning 32 Block 4 Kommunens verksamheter Redovisar nämndernas verksamhet och ekonomi. Kommunfullmäktige 33 Kommunens revisorer 34 Kommunstyrelsen, kommunledningskontor, servicekontor 35 Kommunstyrelsen, Intern Service 36 Vård- och omsorgsnämnd 38 Barn- och skolnämnd 40 Utbildningsnämnd 43 Social- och arbetsmarknadsnämnd 45 Samhällsbyggnadsnämnd 47 Miljö- och byggnämnd 50 Räddningsnämnd 51 Teknisk servicenämnd 52 Kultur- och fritidsnämnd 54 Block 5 Kommunens bolag Redovisar verksamhet och ekonomi i kommunens bolag. AB Bostäder i Lidköping 56 Lidköpings Näringslivsfastigheter 56 Lidköpings Värmeverk AB 57 Lidköping/Hovby flygplats AB 57 Destination Läckö-Kinnekulle AB 58 Kommunalförbundet GöLiSka IT 59 Fastbit AB 59 Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping AB 60 Block 6 Våra räkenskaper Här återfinns räkenskaper för kommunen och koncernen (den sammanställda redovisningen). Kommunens räkenskaper 61 Resultaträkning 2011, kommun 61 Balansräkning 2011, kommun 61 Kassaflödesanalys, kommun 61 Redovisningsprinciper, kommun 62 Notförteckning, kommun 63 Räkenskaper sammanställd redovisning, koncern 67 Resultaträkning, koncern 67 Balansräkning, koncern 67 Kassaflödesanalys, koncern 68 Notförteckning, koncern 68 Redovisningsprinciper, koncern 68 Begreppsförklaring 69 Anteckningar 70 Årsredovisning

4 lidköpings kommun Så styrs Lidköpings kommun Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och ansvarar för de övergripande och långsiktiga målen för verksamheterna. Kommunfullmäktige har också ett ansvar för att förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering av om målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Kommunfullmäktige beslutar i ärende av principiell art eller annars av större vikt för kommunen, exempelvis: - mål och riktlinjer för verksamheten - budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor - nämndernas organisation och verksamhetsformer - val av ledamöter och ersättare i nämnder, beredningar och kommunala bolag - val av revisorer - grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda - årsredovisning och ansvarsfrihet - folkomröstning i kommunen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen är kommunens ledningsorgan. Nämnder Kommunens nämnder har det politiska ansvaret för verksamheten inom olika områden. Nämnderna har stor frihet att inom ramen för respektive reglemente utforma sin verksamhet. Mandatfördelning 1 november oktober 2014 Arbetarpartiet Socialdemokraterna 21 Moderata samlingspartiet 11 Centerpartiet 4 Kristdemokraterna 3 Vänsterpartiet 4 Folkpartiet Liberalerna 3 Miljöpartiet de Gröna 3 Sverigedemokraterna 2 Totalt 51 Organisation 2011 Revision Valnämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kommundirektör Kommunledningskontor Vård- och omsorgsnämnd Vård & Omsorg Intern Service Barn- och skolnämnd Barn & Skola Servicekontor Utbildningsnämnd Utbildning Social- och arbetsmarknadsnämnd Social & Arbetsmarknad Kultur- och fritidsnämnd Teknisk servicenämnd Kultur & Fritid Teknisk Service Kommunalförbundet Göliska-IT Samhällsbyggnadsnämnd Miljö- och byggnämnd Räddningsnämnden Västra Skaraborg Samhällsbyggnad Räddningstjänsten Västra Skaraborg Helägda bolag AB Bostäder i Lidköping Lidköping/Hovby Flygplats AB Lidköpings Näringslivsfastigheter AB Lidköpings Värmeverk AB Rörstrands Kulturforum AB 4 Årsredovisning 2011

5 lidköpings kommun Kommunstyrelsens ordförande har ordet Vi lever i en period där omvärldens problem påverkar oss mer än på länge. Det är minst sagt svajigt i världsekonomin, vilket gör att det är svårt att planera. Samtidigt löper kommunens verksamhet på och Lidköpingsbon märker nog inte så mycket av de förtroendevaldas bekymmer. Behoven är oändliga och nya krav kommer ständigt. Kommunens kärnverksamhet är som bekant vård, skola och omsorg. Vi upprätthåller en bra nivå i Lidköping. Omvärldsintresset för Lidköping är stort och betyget i olika mätningar som görs är högt. Vi ser det på intresset att bo i Lidköping och det stora intresset av att gå på De la Gardiegymnasiet. Satsningen på De la Gardiegymnasiet var helt rätt strategiskt och vi har alla nytta av detta. På samma sätt har det varit en medveten politik att satsa på vuxenutbildning. Campus Lidköping har högt anseende och presterar bra i vår politiska grundsyn om det livslånga lärandet. Tyvärr delas inte det av den nuvarande regeringen som skär ner kraftigt på KomVux. Vård och omsorg står ständigt i fokus. Det är en omfattande verksamhet som kräver prestationer varje minut dygnet runt. Dessutom med ökande behov i framtiden. Omvärldsbevakning och brukarnas krav gör att kvalitétskraven måste sättas högt. Allt ska lösas inom befintlig ekonomi och nämnden med förvaltning gör ett bra arbete i denna ständiga förändringsprocess. Tack vare den stora satsningen på Sparbanken Lidköping Arena tar vi ytterligare steg mot toppen i Sverige avseende kostnader för fritid. Sedan tidigare ligger vi även högt inom kulturområdet. Även detta är en medveten politik från majoritetens sida. Kultur och fritidspolitiken sätter kvalité på livet och är viktig för att en kommun ska vara attraktiv. Bibliotekets placering kom till en lösning och nu har ombyggnadsarbeten startat. Det händer hela tiden positiva saker i Lidköping trots besvärliga tider. Kommunens planer på Hamnstaden går vidare. Intresset för detta område som ska förvandlas till ett attraktivt stads- och sjönära boende är stort. Kvarteret Kniven köptes in av Shell under året vilket medförde att tempot har ökat. Samhällsbyggnad i Lidköping har mycket att göra. En annan fråga är Polishusets placering och möjligheten att göra något bra av alla intressen i det som kallas Entré Syd i kvarteren Uranus och Vulcanus. Klimatfrågorna är i fokus och för vår del tillsattes ett klimatutskott som särskilt ska beakta kommunens miljöarbete. Lidbeckska huset byggs om. Kanske en liten händelse men det är ett historiskt hus med stort värde på många sätt. Dessutom sätet för demokratin i Lidköping. Kjell Hedvall (S) Ordf. Kommunstyrelsen Kommunens internationella arbete har även utvidgats till Kina och Staden Chengdu i Sichuanprovinsen. Detta ger möjligheter på många plan. Omvandlingen och förändringen i Kina går mycket snabbt och landet kommer att bli världens starkaste ekonomi. Närmast står samarbete på skolnivå samt näringspolitiken. Detta tillsammans med vårt arbete i USA, Rockford Illinios gör att vi har intressanta samarbetspartners i framtiden. Skolsamarbetet med Rockford har gett De la Gardiegymnasiet ett starkare varumärke. Internationaliseringen är mycket mer reell i ungdomsvärlden Kan vi nu också få in Chengdu/Xindu i detta skolsamarbete så stärker det skolan ytterligare. Arbetslöshetsfrågan är ständigt aktuell. Samtidigt är den kopplad till rikspolitik och hur det gör för nationen. Västsverige är särskilt hårt drabbat beroende på fordonsindustrin. De riktigt höga talen avseende ungdomsarbetslöshet har minskats men är fortfarande för höga. Lokalt kan vi bara lindra genom aktiv samverkan med Arbetsförmedlingen. Lokal näringspolitik har funnits i många år. Nu arbetar vi för en ny organisation tillsammans med näringslivet. Sakfrågan att ge arbeten till invånarna kvarstår. Vi är dock beroende av omvärlden och svaret på frågan om vi kan ge alla ett arbete finns inte. Vi gör vad vi kan är det ärliga svaret. Jag vill tacka kommunens anställda för ett bra arbete under året. Kjell Hedvall Kommunstyrelsens Ordförande Årsredovisning

6 lidköpings kommun Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Lidköping är en kommun som växer och utvecklas. Visionen är utgångspunkt för all verksamhet där fokus ligger på utveckling i ett hållbart perspektiv. Kommunen har under de senaste åren ökat skattekraften, fler invånare och gjort stora investeringar. Ett år är till ända och ett nytt tar vid. Nedan följer ett axplock av den verksamhet som bedrivits i Lidköpings kommun Lidköpingsborna blir fler och äldre Vid årsskiftet fanns Lidköpingsbor, vilket är en ökning med 135 personer. Ökningen beror i huvudsak på ett positivt flyttningsnetto. Cirka 60 procent av de som flyttar till Lidköping kommer från Västra Götaland. Andelen i åldern år minska, vilket innebär att kommunens befolkning blir äldre. vilket ställer krav på kommunen som tjänsteleverantör Beroende på hur befolkningens storlek och sammansättning förändras, kommer också förväntningarna och kraven på kommunens verksamheter att förändras. Liksom i riket kommer andelen äldre att öka som är i behov av vård- och omsorg. När den stora äldreboomen kommer inom en 10-årsperiod, kommer även de stora kullarna som är födda på slutet av 80-talet och början av 90-talet att starta familjebildning. Detta innebär att efterfrågan på kommunens tjänster kommer att öka i båda dessa verksamheter som svarar för cirka 75 procent av den totala verksamheten. Finansoro gav avtryck i kommunens räkenskaper 2011 var ett besvärligt år på de finansiella marknaderna. Tidigare års problem har haft sin grund i fastighetssektorn, IT-sektorn och finanssektorn års finansoro beror i huvudsak på stora politiska skeenden och nationella ekonomiska obalanser. Lidköpings kommun har en omfattande kapitalförvaltning som påverkades negativt av dessa skeenden. Kommunens portfölj minskade i värde med 7 procent under 2011, vilket motsvarar 114,3 mnkr. Det ekonomiska resultatet uppgick till -16,0 mnkr. Särskilt positivt är att nämndernas verksamheter gick med överskott. Ökade skatteintäkter uppvägde inte den uteblivna budgeterade kapitalavkastningen. Kommunens ekonomi är i grunden stark, vilket gör att ett underskott ett enskilt år går att hantera. Medborgarna får mycket för pengarna Medborgarna är nöjda med servicen i Lidköpings kommun. Den medborgarundersökning som gjordes 2011 visar att kommunen ligger överlag på fortsatt starka nivåer vad gäller medborgarnas attityder till kommunens olika verksamheter. Samtidigt ligger kostnaderna över genomsnittet för jämförbara kommuner och rikets genomsnitt för nästan alla verksamhetsområden. Kostnaderna för fritidsverksamhet, kulturverksamhet, äldre- och handi- 6 Årsredovisning 2011

7 lidköpings kommun kappsomsorg, förskola samt gymnasieskola ligger över rikets snitt och över genomsnittet bland jämförbara kommuner. Individ- och familjeomsorg kostar mindre än rikets genomsnitt men mer än genomsnittet i jämförbara kommuner. Kostnaderna för infrastruktur och skydd och grundskola ligger under rikets genomsnitt och genomsnitt bland jämförbara kommuner. Taxenivåerna inom elnät, vatten- och avlopp, renhållning och fjärrvärme är låga, jämfört med andra kommuner. Ledarskap och medarbetarskap Kommunen har cirka anställda, inom vitt skilda yrken. De flesta finns inom vård & omsorg och barn & skola. Könsfördelningen är förhållandevis konstant och cirka 78 procent är kvinnor. Andelen kvinnliga chefer är 68 procent. Glädjande nog ökar andelen anställda med utländsk bakgrund. Den senaste medarbetarundersökningen visar att medarbetarna är nöjda med kommunen som arbetsgivare, medarbetarindex uppgår till 3,91 på en 5-gradig skala, En bra grund för att leverera bra service till kommunens medborgare. Ett ledarutvecklingsprogram genomförs för närvarande där all chefs- och stabspersonal deltar. Programmet syftar till att stärka chefer och stabspersonal i deras roll att bedriva förändringsarbete med visionen som utgångspunkt. Kommunen bygger för framtiden Planeringen för den nya stadsdelen Hamnstaden har fortsatt under året. Den fördjupade översiktsplanen kommer att färdigställas under 2012 med tydlig inriktning mot hållbart byggande. Hamnstaden kommer att bli ett attraktivt boende i Lidköping med centrala bostäder i olika upplåtelseformer med närhet till Vänern. Askeslätts planområde har färdigställts under året. Tomter finns även att tillgå på Sjölunda 1. Ett nytt planområde finns med i planeringen, Sjölunda äng. Totalt omfattar Askeslätt och Sjölunda 240 nya lägenheter. Ett nytt handelscenter i Änghagen håller på att etableras vid östra infarten till Lidköping där redan några större affärskedjor är etablerade och nya kommer att öppna våren Andra exempel på byggnationer som skett under 2011 är det nya gruppboendet för funktionshindrade på Lillängen. Nybyggnad av förskola vid Lidåker och ombyggnad av Lidbeckska huset har påbörjats under 2011 med färdigställande under Ett hållbart samhällsbyggande Kommunen har utökat antalet bussturer i kommunen och utökad linjesträckning. Detta har lett till ett ökat kollektivt resande. Nya cykelvägar har byggts under året, vilket också bidrar till ett hållbart resande. Andra exempel på kommunens hållbarhetsarbete är beslutet om att all byggnation i fortsättningen kommer att ske på ett miljösäkert sätt. Vision och framtid Vi lägger ett händelserikt år bakom oss och ser med spänning fram emot det nya året där kommunen har möjligheter att både utvecklas och växa mot en än mer välkomnande och hållbar kommun. Till detta medverkar alla kommunens medarbetare på ett förtjänstfullt sätt. Kenth Lindström Kommundirektör Anna Cederqvist Chefsekonom Årsredovisning

8 förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk utveckling Mot bättre tider Den ekonomiska utvecklingen har varit svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Bedömningen är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. Tillväxten blir dock svag i år och nästa år väsentligt svagare än under 2010 och Arbetslösheten kommer därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Sammantaget innebär det att skatteunderlagets nivå 2013 beräknas bli något högre än vad vi tidigare räknat med. SKL:s bedömning utgår från att skuldkrisen på sikt klaras upp under ordnade former. Även med ett lyckligt slut kommer det dock ta tid innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella marknaderna lägger sig. Utgångspunkt är att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis växer. Trots detta i huvudsak positiva anslag antas det svaga tillståndet i framförallt södra Europa bestå under lång tid framöver. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin år Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 5,3 4,5 1,3 2,5 3,5 4,0 3,5 Sysselsättning, timmar* 1,9 1,1 0,5 0,1 1,4 1,8 1,2 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,6 7,9 8,1 7,4 6,5 6,0 Timlön, nationalräkenskaperna Timlön, konjunkturlönestatistiken 1,1 4,4 3,2 3,1 3,2 3,6 4,0 2,6 2,5 3,0 3,1 3,2 3,6 4,0 Konsumentpris, KPIX 1,8 1,1 1,2 1,0 1,3 1,6 1,7 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 1,9 1,4 2,0 2,2 2,0 *Kalenderkorrigerad utveckling. Långsam skatteunderlagstillväxt de närmaste åren Skatteunderlaget växte under år 2011 i relativt måttlig takt. Konjunkturavmattningen leder till att den starka utvecklingen på arbetsmarknaden slår om till minskande sysselsättning och lägre löneökningstakt år Effekten på skatteunderlaget motverkas dock av två faktorer. Dels ökar pensionsinkomsterna betydligt när den automatiska balanseringens broms år 2011 förbyts i gas år Dels ökar inte grundavdragen i samma omfattning 2012 som de gjorde 2011, då grundavdragen för personer som fyllt 65 år höjdes. Skatteunderlaget växer därför något mer 2012 än År 2013 väntas arbetade timmar åter öka något. Det är huvudorsaken till att skatteunderlagets tillväxttakt tilltar. När konjunkturåterhämtningen därefter tar fart ökar sysselsättningen i raskare takt och löneökningarna blir större, med god skatteunderlagstillväxt som följd. Dock bli ökningen av pensionsinkomsterna lägre dessa år. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Skatteunderlagets utveckling, årlig tillväxttakt i procent, (prognos SKL februari 2012) Kommunerna står inför stora utmaningar SKL maj 2011 SKL augusti 2011 SKL oktober 2011 SKL december 2011 SKL februari 2012 Demografiska förändringar, det vill säga förändringar i befolkningsstrukturen, påverkar kommunernas efterfrågan av kommunal service. Prognoser visar att behoven i riket kommer att öka inom alla verksamheter utom gymnasieskolan. Dock ser dessa behov olika ut i olika delar av landet. Dessa förändringar innebär att kommunerna måste prioritera mellan de olika verksamheterna, eftersom intäkterna inte förväntas öka i den utsträckning som efterfrågan. Genom att aktivt arbeta med befolkningsprognoser och översyn av lokal- och personalbehov kan kommunerna ha beredskap för att anpassa verksamheten till efterfrågan och ekonomiska förutsättningar. Antalet äldre som kommer att behöva omsorg kommer att öka i Lidköping, liksom i riket som helhet. Detta är ett exempel på de demografiska utmaningar som kommer att få effekt för kommunen. Ytterligare en utmaning är ökade kostnader för funktionshindrade. Speciellt kraftig är kostnadsökningen för personlig assistans. Detta beror på att det skett en överströmning av brukare som tidigare haft statligt finansierad assistans enligt LASS till kommunerna, vilket beror på en striktare bedömning från försäkringskassan. Sveriges kommuner har under den senaste tiden börjat ta rollen som medfinansiär av statlig infrastruktur. Orsak till detta är kommunernas intresse för att få till stånd viktiga förbättringar i infrastrukturen och på det sättet gynna den egna kommunen. Förändrade redovisningsregler föreklar för kommunerna att hantera sådana investeringar, vilket innebär att infrastruktur kommer att bli en större utgift i kommunernas ekonomi i framtiden. Många kommuner kommer att behöva anpassa kostnaderna till de förutsättningar som råder. Häri ligger en utmaning att agera snabbt men tänka långsiktigt samt att beslut och vidta åtgärder som genomsyras av alla tre dimensionerna för hållbar utveckling. 8 Årsredovisning 2011

9 förvaltningsberättelse Kommunfullmäktiges styrkort Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Lidköpings ska uppfattas som en välkomnande kommun, både att besöka, bo och verka i. I Lidköping ska hållbar utveckling prägla all verksamhet och långsiktig planering. Hållbar utveckling handlar om att uppfylla människors behov i dag utan att begränsa kommande generationers möjligheter att förverkliga sina visioner. Det innefattar ett globalt perspektiv och förutsätter, förutom mänsklig välfärd och utveckling, en väl fungerande ekonomi och en hälsosam och livskraftig miljö. Hållbar utveckling skall greppa alla dimensionerna samtidigt vilket innebär att olika värderingar och intressen ställs mot varandra. Hållbar utveckling kan därför inte vara ett fast och fixerat begrepp. Istället är det en ständigt pågående dialog som pekar ut den riktning som utvecklingen skall gå. Vi är på väg mot en välkomnande och hållbar kommun Svaret på frågan om Lidköping är på väg mot visionen en välkomnande och hållbar kommun, ska indikatorerna ge. Om indikatorns målvärde är helt uppfyllt redovisas det med grönt, delvis uppfyllt med gult och inte alls uppfyllt med rött. Av kommunfullmäktiges 53 indikatorer är resultaten för 2011 fördelade enligt följande: J 25 K 11 L 14 3 iu (ingen uppgift) Ovanstående resultat innebär att 72 % av målvärdena, räknat på de 50 indikatorer där vi har ett utfall, är helt eller delvis uppfyllda och att vi därmed kan sägas vara på väg mot en välkomnande och hållbar kommun. Ingångsvärdena för indikatorerna är från utfallet För tre av indikatorerna finns inte något utfall år Kunden/brukaren i fokus K Kostnadseffektiva tjänster med god kvalitet Att ha kunden/brukaren i fokus innebär att ge kunderna ett gott bemötande, ha en hög tillgänglighet och leverera en hög kvalitet på kommunens tjänster. Det ska i sin tur leda till att kommunens invånare och kunder/brukare ska känna sig delaktiga och nöjda med den service som de får av kommunen. Under året har nya mötesplatser tillkommit och fler initiativ har tagits i verksamheterna för ökad medborgarmedverkan. För att öka tillgängligheten har kommunen påbörjat arbetet med utveckling av e-tjänster som medför att kunderna själva kan utföra vissa av sina ärenden via kommunens webbplast när det passar bäst under hela dygnet. Under året har sju tjänstedeklarationer tagits fram för Lidköpings kommun. En tjänstedeklaration är en beskrivning av en standardnivå för vad våra brukare/medborgare kan förvänta sig av en viss kommunal tjänst, service eller verksamhet. Tjänstedeklarationerna har tagits fram i dialog och samverkan mellan medborgare, förtroendevalda och kommunens medarbetare. Andra forum för medborgardialog och delaktighet är brukarråd inom Vård & Omsorg, Järpåsrådet och det arbete som gjorts under året för att skapa delaktighet i utvecklingen av Hamnstaden. Riktlinjer för användning av sociala medier har tagits fram under året. Kommunens arbete med bemötande har fortsatt under året och bemötandeutbildningen har genomförts i ytterligare några verksamheter. Dessutom har bemötandediskussioner i nämnderna startats upp. Kommunens verksamheter har blivit bättre på att genomföra kundundersökningar och flera förvaltningar än tidigare har under 2011 genomfört undersökningar med överlag gott resultat. Lokal utveckling i ett globalt perspektiv J Varierat boende i attraktiva miljöer Attraktiva boenden med en god närmiljö och närheten till Vänern kännetecknar Lidköpings kommun som bostadsort. För att locka våra medborgare att stanna kvar och nya att vilja flytta hit är varierat boende i attraktiva miljöer en viktig fråga. Mycket av arbetet har under året präglats av projektet Hamnstaden som förväntas bli en helt ny stadsdel vid Framnäs och Västra hamnen. I Hamnstaden planeras centrala och sjönära boenden med promenadavstånd till resecentrum och utsikt över Kinneviken. Här kommer det att finnas ett varierat boende för alla genom olika boendeformer och lägenhetsstorlekar. Bostäderna i Hamnstaden skall följa kriterierna för miljövänligt byggande Miljöbyggnad, nivå silver. Under hösten beslutade kommunstyrelsen att detta skall gälla allt byggande på kommunal mark. Samtidigt påbörjades ett arbete med att ta fram kompletta riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun. Riktlinjerna har sin utgångspunkt i Miljöbyggnad nivå silver men är kompletterade med riktlinjer även för områdena mellan husen parker, gator och övriga ytor. God miljö Lidköpings kommun har under lång tid arbetat strategiskt med miljöfrågorna och är föregångare inom flera områden. Miljö- och klimatfrågorna har hög prioritet och arbetet är väl förankrat ute i alla kommunens verksamheter tack vare ett inarbetat miljöledningssystem. Ett stort arbete som påbörjades under 2010 och som fortsatt under 2011 är att ta fram en ny klimatstrategi för kommunen. Det sker tillsammans med representanter för företag och organisationer i Lidköping för att få en så stor spridning som möjligt. Syftet med klimatstrategin är att hitta former för att minska utsläppen Årsredovisning

10 förvaltningsberättelse av växthusgaser för att på sikt nå upp till målet om att bli en fossilbränslefri kommun. Ett annat långsiktigt arbete som visar resultat i år är satsningen på biogas. Vid Kartåsens avfallsanläggning finns nu Sveriges största anläggning för produktion av flytande biogas. Anläggning är i drift sedan hösten Lidköping ligger långt framme i klimat- och energifrågor och kammade hem priset special mention/hedersomnämnande som var ett av tre priser när tävlingen om Nordisk Energikommun avgjordes hösten De närmaste åren kommer kraven på energieffektivitet att skärpas ännu mer i enlighet med Kommunstyrelsens beslut om att tillämpa certifieringssystemet Miljöbyggnad. En ökning av andelen miljöbilar och en ännu effektivare användning av energin kommer på sikt att leda till minskade utsläpp av koldioxid. Möjlighet till en hållbar livsstil Satsningen på kollektivtrafiken med tätare turer och nya sträckningar har resulterat i ett ökat antal resande. Ett utvecklingsarbete kring medborgardialog har inletts sedan kritik har framförts för bristande dialog med boende i områden som påverkas av förändringen. God folkhälsa Psykisk ohälsa främst bland unga och unga vuxna oroar. Behov finns av utveckling av insatser för att skapa framtidstro och möjligheter till egen försörjning. Fortsatt arbete behövs för ökad fysisk aktivitet och bra matvanor. Andra utmaningar inom folkhälsoarbetet är ökad förekomst av övervikt och fetma i alla åldrar samt ökad alkoholkonsumtion och rökning. Drogförebyggande arbete är effektivast då det genomförs via bred samverkan. I Lidköping samverkar Socialtjänstens fältsekreterare, Sockerbrukets ungdomsverksamhet, polisen och ofta även representanter från den idéburna sektorn kring flera förebyggande ungdomsinriktade insatser. Skolorna bedriver ANDT-undervisning (ANDT= alkohol, narkotika, dopning och tobak) via kursen livskunskap. Attraktivt utbildningsutbud Lärande får människor att växa och Lidköpings kommun vill rusta barn och elever i alla åldrar med goda kunskaper och färdigheter för framtiden. Flertalet av alla enheter inom förskola och grundskola har blivit diplomerade för förskola - skola för hållbar utveckling. Satsningen på gång- och cykelvägar fortsätter och under året har gång- och cykelvägar byggts ut i bostadsområde Sjölunda. I Biosfärområdets ekoturistdestinationsprojekt är cykelleden mellan Mariestad och Lidköping klar och arbetet fortsätter med vandringsleder på Kållandsö. Säkerhet och trygghet Arbetet för att göra Lidköping till en ännu tryggare kommun att leva och bo i har under året ökat bland annat genom ett nytt samverkansavtal mellan kommunen och polisen. Inför avtalet har parterna gjort en gemensam probleminventering. Planerade motverkande insatser från både polis och kommun har lagts in i en åtagandeplan. Det förebyggande arbetet avseende fallskador har intensifierats under senare år. Utifrån befolkningsutvecklingen med allt fler äldre behövs en fortsatt utveckling av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Ett varierat och hållbart näringsliv Lidköpings näringsliv och de kommunala verksamheterna har under lång tid haft en uppriktig vilja att samarbeta för stadens och kommunens utveckling. För att främja näringslivets fortsatta utveckling finns planer på bildandet av ett gemensamt näringslivsbolag där kompetens och resurser samlas. Analyser och utredningar visar nämligen att god samverkan mellan kommun och näringsliv leder till ett gott näringslivsklimat vilket i sin tur minskar hinder för expansion och inspirerar till tillväxt. Skolan arbetar långsiktigt för att öka kvaliteten och under året har rutiner arbetats fram som gäller för vilka åtgärder som ska vidtas när Elever riskerar att inte nå kunskapskraven i läroplanen samt om elever utsätts för mobbing, kränkningar eller trakasserier. För gymnasieskolan resulterade antagningen till höstterminen i att antalet elever på skolan totalt sett ökade med cirka 30 elever, trots att elevunderlaget minskar. Anledningen till ökningen beror på att fler folkbokförda åringar läser kvar på hemorten samt att andelen elever från andra kommuner ytterligare ökat. Attraktivt fritidsutbud Under våren 2011 genomfördes en kultur- och fritidsvaneundersökning för att få mer fakta kring kommuninnevånarnas nuvarande vanor samt önskemål inför framtiden, vilket kommer att ligga till grund för prioriteringar. Sex av tio medborgare anser att det finns ett bra utbud av fritidsaktiviteter i kommunen. Personer mellan är något mindre nöjda än genomsnittet med utbudet både när det gäller fritidoch kultur. Brukarundersökningar är genomförda i alla verksamheter inom Kultur- och Fritidsverksamheten vilket bland annat lett till förändrade öppettider samt större kunskap om brukarnas önskemål och förväntningar på utbudet. Internationalisering Lidköping och Kecskemét i Ungern har undertecknat ett vänortsavtal och planerar ett gemensamt projekt med tema solidaritet mellan generationer. Arbetet med WEPA (West Sweden EU-projekt Analystjänst) har resulterat i fyra projektförslag, som nu går vidare till projektansökan. Xindu district, Chengdu, Kina, och Lid- 10 Årsredovisning 2011

11 förvaltningsberättelse köping har undertecknat en överenskommelse om samarbete och en delegation från Xindu besökte Lidköping i augusti då bland annat utbildnings- och miljöfrågor diskuterades. Policyn beskriver bland annat vår värdegrund och vilka förväntningar och krav vi ställer på medarbetare och chefer. En ny lönepolicy och nya lönekriterier har också tagits fram som förväntas bidra till att chefer och medarbetare i än högre grad förstår sin roll i förhållande till visionen. Drygt 100 chefer och stabspersonal har deltagit i det kommungemensamma ledarutvecklingsprogrammet. Programmet syftar till att stärka dem i deras roll att bedriva förändringsarbete med visionen som utgångspunkt. Under året har sjukfrånvaron i kommunen ökat något. Med syfte att vända denna trend har gemensamma insatser genomförts med företagshälsovården. Riktade insatser har genomförts mot grupper som har olika behov av livsstilsförändring inom kost, motion och nikotin. Personalstöd- och yrkesutvecklingsprogram är nya insatser som har används under året. Under året har genomförts reseseminarium inom Säker och trygg kommun i Lidköping med deltagare från Kina, Japan, Sydkorea, Förenade Arabemiraten och Israel. Nöjda medborgare Bland de viktigaste värdemätarna av hur väl kommunens verksamheter motsvarar förväntningarna är i vilken utsträckning medborgarna är nöjda. Lidköpings kommun ligger överlag på fortsatt starka nivåer vad gäller medborgarnas nöjdhet med kommunen i den medborgarundersökning som genomfördes under våren Medborgarundersökningen mäter medborgarnas attityder till sin hemkommun. Resultaten visar också att 64 procent av de svarande kan tänka sig att rekommendera vänner och bekanta att flytta till Lidköping. Befolkningen ökade under året med 135 personer, från personer till Antalet födda uppgick till 395 och då antalet avlidna uppgick till 387 blev födelseöverskottet 8. Liksom tidigare år var det inflyttningsnettot som svarade för större delen av befolkningsökningen. Antalet inflyttare uppgick till personer och antalet utflyttare till vilket gav ett flyttningsnetto på 124. Cirka 60 procent av inflyttarna kom från Västra Götaland. Även om kommunens befolkning har ökat under året så har andelen år minskat med 0.7 procentenheter. En attraktiv arbetsplats K Kjell Hedvall och Klaudia Szemerey, Kecskemét. Gott ledar- och medarbetarskap Under åren har ett brett spektra av insatser inom det personalpolitiska området genomförts. Insatserna har syftat till att stärka vår ställning som en attraktiv arbetsplats hos såväl befintliga som nya och kommande medarbetare. Många av insatserna har haft stark förankring i vår vision och på vilket sätt våra medarbetare och chefer kan bidra till att vi uppnår densamma. På detta tema har ett nytt förslag till ledningspolicy tagits fram. Bemanningsläget har varit förhållandevis stabilt och rekryteringsläget för de allra flesta tjänsterna är gott. Hållbar Resursanvändning J God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges bland annat att kommunerna ska ta fram finansiella mål samt mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För att långsiktigt finansiera kommunens verksamhet krävs mer än ett nollresultat. Kommunens mål på sikt är att resultatet ska uppgå till 1 % av skatt och kommunalekonomisk utjämning. Kommunens resultat med finansnetto inräknat uppgår till -16 mnkr för För den senaste 3-årsperioden uppgår överskottet till 6,2 %, vilket innebär att kommunfullmäktiges målsättning är uppfyllt, trots årets underskott. Det kapital som frigjordes när kommunen sålde sina aktier i Gullspångs Kraft AB 1997, är placerat i aktie- och räntebärande fonder. Oroligheterna på finansmarknaden har gett kommunen lägre avkastning på kapitalet än budgeterat. En nedskrivning av värdet har fått göras med 13,9 mnkr, vilket har påverkat årets resultat negativt. Kommunfullmäktige har beslutat att kapitalet ska värdesäkras för att det inte ska urholkas av inflationen. Årets värdeutveckling och uttag gör att målsättningen om att värdesäkra Gullspångskapitalet inte uppfyllts. Årets investeringsvolym är lägre än tidigare år och uppgår till 114,1 mnkr. Självfinansieringsgraden av investeringarna sett över senaste treårsperioden uppgår till 159 %. Kommunens målsättning, att investeringarna över tid ska vara självfinansierade, är därmed uppfylld. Kommunfullmäktiges målsättning att inte öka de långa låneskulderna är uppfyllt. Under året har lånen amorterats med 87,5 mnkr. Kommunfullmäktige har en målsättning om att öka andelen inköp via tecknade avtal för varor och tjänster av total inköpsvolym. Värdet för 2011 har ökat i förhållande till ingångvärdet och målsättningen är därmed uppfylld. Årsredovisning

12 förvaltningsberättelse Styrkortsuppföljning i detalj 2011 J Målvärdet har uppnåtts K Målvärdet har delvis uppnåtts L Målvärdet har inte uppnåtts Färgsättningen speglar hur väl målvärdet är uppfyllt, säger inget om indikatorns värde i sig. Kunden/brukaren i fokus K K K J Indikatorer Kostnadseffektiva tjänster med god kvalitet 1. Tillgänglighet : Andel kommuninvånare som upplever att det är lätt att komma i kontakt med personal i Lidköpings kommun 2. Delaktighet: Kommuninvånarnas upplevda delaktighet och inflytande 3. Bemötande: Andelen kommuninvånare som upplever att de får ett bra bemötande av kommunens personal 4. Kundnöjdhet: Andel brukare inom respektive förvaltning som är nöjd med kommunens verksamheter Ingångsvärde Utfall 2011 Målvärde 2011 Kommentar 44% 44% 60% Medborgarundersökningen 2011 visar ett oförändrat resultat på 44%, från undersökningen Målet är därmed inte uppnått och nya åtgärder måste till för att åstadkomma förbättringar. 49% 49% 55% Resultatet av medborgarundersökningen 2011 visar på oförändrade siffror, 49%. Målet är därmed inte uppnått. Men nya mötesplatser, större medborgarmedverkan och ökad insyn i verksamheten hoppas på sikt förbättra resultatet. 53% 56% 63% Resultatet av medborgarundersökningen 2011 blev 56% vilket är något bättre än resultatet 2009 som var 53%. Detta räckte emellertid inte till för att uppnå målvärdet. Nya åtgärder för att förbättra bemötandet planeras för hösten och öka Verksamheterna har under året genomfört fler kundundersökningar än tidigare. Lokal utveckling i ett globalt perspektiv Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2011 Målvärde 2011 Kommentar Varierat boende i attraktiva miljöer L K K 5. Andel som i medborgarunder-sökningen svarar att de är nöjda med hur det planeras för bostäder 6. Andel lägenheter direkt tillgängliga för inflyttning i kommunens fastigheter 7. Antal småhustomter som alltid ska finnas till försäljning inom minst två planområden i centralorten God miljö 25% 22% 30% Attitydundersökningen visar att man upplever bebyggelsen trivsam men är missnöjd med hur det planeras för bostäder och möjligheten att hitta prisvärt boende. 0,3% 0,4% 1% 8 lediga lägenheter av totalt 2143 lägenheter fanns Sjölunda 11 stycken Askeslätt 14 stycken. Det finns ingen tomtkö till något av områdena. K K L J K J L 8. Andel miljöbilar (personbilar och lätta lastbilar) som kommunen äger eller leasar. 9. Totalt utsläpp av koldioxid från kommunens verksamhet. Referensår Totala elanvändningen i samtliga förvaltningar och KS-enheter. Referensår Energianvändning för uppvärmning och varmvatten i fastigheter som förvaltas av Intern Service Fastighet (förbrukning kwh/m 2, normalårskorrigerad). 12. Andelen kommuninvånare som är nöjd med kommunens miljöarbete. 13. Andelen Krav-märkt av totala mängden livsmedel (mätt i kronor) handlat av grossist. 53 % 53% 60% Ökningen av andelen miljöbilar har gått långsamt de senaste åren. Under 2012 planerar flera förvaltningar byte av gamla fordon till miljöfordon. Om man ser till alternativen på marknaden skulle miljöfordonsandelen kunna vara betydligt högre % -37% -50% Målet har inte uppnåtts. Minskningen hittills beror på effektivare användning av energin, kraftigt minskad oljeanvändning i kommunens fastigheter samt övergång till miljöbilar. -1,5% +5,7% minska Målet har inte uppnåtts. Elanvändningen har ökat med 5,7 % jämfört med referensåret. Den enskilt största bidragande orsaken är utökningen i det kommunala fastighetsbeståndet, främst Sparbanken Lidköping Arena. 128 kwh/m 2-6,8% minska Målet har uppnåtts. Den totala minskningen är 6,8 % jämfört med år Minskningen beror på att vi använder energin effektivare i våra fastigheter. 36% 36% 50% Det pågår ett omfattande arbete för att förbättra miljökommunikationen enligt kommunikationsplanen som antogs under Informationsmaterial och goda exempel har tagits fram för att spridas via ett antal kanaler. 11% 25% 25% Målet har uppnåtts. Samtliga verksamheter inom kommunen som köper in livsmedel har jobbat hårt för att öka andelen Kravmärkt. 14. Kommunens skogsinnehav (ha) Kommunens skogsinnehav minskade på grund av exploatering av bl a Askeslätt. Förhandlingar pågår om inköp av ytterligare mark bla i Sjölunda 12 Årsredovisning 2011

13 förvaltningsberättelse Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2011 Målvärde 2011 Kommentar Möjligheter till en hållbar livsstil J L J J 15. Antal kilometer gång- och cykelväg i Lidköpings kommun 16. Andelen medborgare som är nöjda med kommunens system för avfallssortering 92 95,3 öka Under 2011 utökades kommunens gång- och cykelvägarna med 1 km genom utbyggnad i Sjölunda. 51% 49% 60% Medborgarundersökningen som gjordes våren 2011 visar att medborgarna är något mindre nöjda med kommunens system för avfallssortering än tidigare mätning. 17. Antal resande med kollektivtrafik, tätort öka Satsningen på stadstrafiken har resulterat i att resandet ökat med ca 66 % under 2011vilket innebär att Lidköping har den stadstrafik som har ökat mest i hela Sverige. (Ingångsvärdet från 2009), utfallet 2010 var ca Antalet resande med Kinnekulletåget öka Ökat antal resande med Kinnekulletåget från år 2010 till resenärer år (ingångsvärdet från 2009). Säkerhet och trygghet L L J L 19. Andelen medborgare som känner sig trygga 20. Antal skador per 1000 invånare (Invånare som sökt läkare eller tandläkare pga skada) 21. Antal höftfrakturer per invånare över 65 år 22. Antal anmälda brottsbalksbrott per 1000 invånare 23. Kostnader för skador och tillbud på kommunens egendom, tkr Ett varierat och hållbart näringsliv 40% 32% 50% Ökad dialog och information med/till invånarna genom hemsida och sociala medier mm. Samverkansavtal mellan polis och kommun har tecknats under året. 93 iu minska Statistiken har förändrats till att omfatta enbart skador registrerade vid akutmottagning, vilket gör att det inte går att jämföra utfallen mellan åren minska Utfall 2011 utgörs av värde för helår Förebyggande insatser pågår och utvecklas inom folkhälsorådets seniorgrupp, inom Vård & Omsorg integrerat i äldreomsorgsplanen samt inom närsjukvården. 85,9 73,3 minska Värdet är från ( var siffran 73,9) minska En ökning har skett under året. L J J J L J L J L J J 24. Tillväxt i total lönesumma 2,6% 0,4% öka Tillväxten i total lönesumma har återhämtat sig försiktigt för Lidköping och växte med 0,4% under 2010 i reala termer, vilket endast var något högre än under 2009 då den låg nära noll. (Statistik för 2011 kommer våren 2012) 25. Antalet företag/1000 invånare i åldern år öka Under perioden har antalet företag per tusen invånare varit något lägre för Lidköping än för landet. Nu har Lidköping återigen fler företag per tusen invånare med 165 jämfört med hela landet på Antal miljöcertifierade företag öka En positiv utveckling har skett och antal miljöcertifierade företag har ökat. God folkhälsa 27. Ohälsotal, värdet för åldersgruppen år 28. Andel elever i åk 8 som uppger att de aldrig druckit alkohol 29. Andel elever i åk 8 som uppger att de aldrig röker 30. Andel som går från introduktionsprogram för flyktingar till självförsörjning 31. Andel barn i förskoleklass, årskurs 4 och 7 som ej är överviktiga 32. Andel barn, 0-17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 15,8 15,4 minska Utfall för 2011 utgörs av värde för helår En handlingsplan med förbättringsåtgärder gällande ungdomars situation avs. arbetslöshet och hälsa tas fram under våren En utbildningsinsats i Psykisk livräddning planeras. 65% 63% öka Skolorna bedriver ANDT-undervisning (ANDT= alkohol, narkotika, dopning och tobak) via kursen livskunskap. De olika skolstadierna samverkar kring livskunskapen för att ämnet ska följa en röd tråd genom hela skolgången (grund- till gymnasieskola) 70% 71% öka se kommentar indikator 28 74% 67% 85% Lågkonjunkturen har inneburit färre praktikplatser, konjunkturvändningen och kommunens nya praktikorganisation förväntas öka möjligheterna till praktik. 81,5% 82,9% öka Utfall 2011 utgörs av värdet läsåret 2010/2011. Andelen elever som ej är överviktiga eller feta har ökat. Marknadsföring av bra mat och rörelse till allmänheten. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg har avsatt ekonomiska medel avseende mat och rörelse till folkbildningen under 3 år. Information ges till föräldrar på BVC och i skolan. 6% 7% minska Lidköping har bland de lägsta nivåerna i riket gällande barnfattigdom. Social och arbetsmarknad har ett starkt fokus på barn perspektivet i ekonomiskt utsatta familjer för att ytterligare få ner dessa tal. 33. Arbetslöshet, öppen och i program 7,3% 6,2% minska Värdet 6,2% är från Utvecklingsarbete pågår i S & A regi i samverkan med andra aktörer med syfte att minska arbetslösheten för unga vuxna samt personer som står långt från arbetsmarknaden pga. sjukdom, ofta i 7-10 år. 34. Ungdomsarbetslöshet, öppen och i program 16,4% 12,8% minska Värdet 12,8% är från Projekt Fenix har startats upp under året och riktar sig till arbetslösa unga i ålder år. Deltagarna remitteras i samband med att de uppbär försörjningsstöd. Deltagarna får såväl insatser genom gruppverksamhet som individuell stöttning för att få hjälp att komma ut i arbete eller studier. Årsredovisning

14 förvaltningsberättelse Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2011 Målvärde 2011 Kommentar Attraktivt utbildningsutbud J J J 35. Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning 32% 33% öka Antalet studerande på Campus Lidköping ökar även under På sikt bör detta resultera i en ökad andel med eftergymnasial utbildning. 36. Andelen behöriga till gymnasieskolan 89,5% 89,6% öka Bibehållen nivå. Språk- och matematikutvecklare har anställts för att genom olika insatser bidra till en högre måluppfyllelse i svenska och matematik. 37. Andelen ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg inom 4 år 83,9% 84,0% öka Bibehållen nivå. Motsvarande siffra för riket var 76,6%. år 2010 K J J Attraktivt fritidsutbud 38. Medborgare som svarar nöjd på frågan Hur nöjd är du med Lidköpings kommun vad gäller möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter (index 1-10) Internationalisering 39. Antal internationella projekt och utbyten inom kommunen 40. Externt ekonomiskt stöd för internationella arbeten (EU) ( tkr) Nöjda medborgare 8 8 öka Badhusdebatt och biblioteksflytt kan ha bidragit till att värdet ej ökat. Nöjdheten kan ha lagt sig efter tidigare års satsningar med Lidköping Sparbanken Arena, Motorstadion, konstgräs och Dinascen. Värdet är dock fortsatt högt Barn & Skola har utvecklat sitt arbete med etwinning och har en av Sveriges nio etwinningambassadörer. Inom WEPA pågår arbete med fyra projektförslag, varav ett beviljats medel för förberedande besök i Slovenien Utbildning har intäkter på 1,6 Mkr för sitt internationella arbete. Social & Arbetsmarknad har under året avslutat ett flerårigt projekt på totalt 1,3 Mkr. J L L 41. Andel medborgare som är nöjda med kommunens verksamheter 42. Andel medborgare som är nöjda med Lidköping som plats att bo och leva på 43. Valdeltagande kommunfullmäktige 82,3% iu _ 44. Befolkningsutveckling i balans, andel invånare i åldrarna år 63% 64% öka I medborgarundersökningen 2011 har andelen nöjda medborgare ökat med en procentenhet jämfört med undersökningen % 72% öka I medborgarundersökningen 2011 har andelen nöjda minskat med två procentenheter jämfört med undersökningen Andelen nöjda ligger dock på en hög nivå jämfört med snittet i riket. 24,1% 23,4% öka Andelen har minskat med 0.7 procentenheter. En attraktiv arbetsplats Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2011 Målvärde 2011 Kommentar Gott ledar- och medarbetarskap K K J 45. Nöjd medarbetarindex 3,91 iu _ Undersökning görs vart annat år, ny undersökning jan.-feb Anställningsvillkor, heltid 59% 59% 60% Ingen förändring på totalnivå. Dock enskilda förvaltningar. 47. Sjukfrånvaro 4,6% 4,6% 4,5% Målet klaras inte, sjukfrånvaron har ökat något mot tidigare år. 6 av 10 förvaltningar klarar målet. 48. Andelen utrikes födda (Tillsvidare) 4,3% 4,7% 4,5% Andelen utrikes födda fortsätter att öka. Ökningen beror på större andel födda utanför EU. Hållbar resursanvändning Indikatorer Ingångsvärde Utfall 2011 Målvärde 2010 Kommentar God ekonomisk hushållning J J J L J 49. Överskott i % av skatter och bidrag över rullande treårsperiod. 50. Självfinansieringsgrad investeringar, 100 % rullande treårsperioder. 51. Långfristig upplåning (jämfört med utfall 2009), mnkr -1,46% 6,2% 1% Målvärdet nås ej med finansnetto inräknat. 40,4% 159% 100% Kommunens investeringar täcks inom resultatet ,5 Ej öka Amorteringar har gjorts under året. 52. Värdesäkring av Gullspångskapitalet 95,1% 86% 100% ryms ej inom resultatet. 53. Avtalstrohet, andel inköp via tecknade avtal för varor och tjänster 45% 55,6% öka Ökat fokus på upphandlingsfrågor För mer information: 14 Årsredovisning 2011

15 förvaltningsberättelse Mnkr Ekonomisk översikt Årets resultat Årets resultat uppgår till -16,0 mnkr. Det budgeterade resultatet (inklusive tilläggsanslag under året) uppgick till -13,9 mnkr. Skatteintäkterna och den kommunalekonomiska utjämningen ökade gentemot budgeterat med sammantaget 16,3 mnkr. Nämnderna genererade ett överskott på totalt 31,0 mnkr. Trots dessa positiva avvikelser blir resultatet ändå negativt, då utdelningen inte uppnår budgeterat samt att kommunen tvingades att göra en så kalllad nedskrivning av fondtillgångarna (13,9 mnkr) vilket påverkar resultatet negativt. Resultaträkning, mnkr Budget 2011 Utfall 2011 Avvikelse Verksamhetens nettokostnader , ,9 Avskrivningar -113,6-111,0 Verksamheternas nettokostnader * , ,9 32,7 Kommunalskatt 1 407, ,7 26,4 Kommunalekonomisk utjämning 313,4 303,3-10,1 Resultat före finansnetto -76,9-27,9 49,0 Finansiella intäkter 73,6 40,3-33,3 Finansiella kostnader - 10,6-14,5-3,9 Nedskrivning -13,9-13,9 Årets resultat -13,9-16,0-2,1 * Verksamhetens nettokostnad är rensad från de interna intäkterna och kostnaderna, som ingår i nämndernas nettokostnader. Dessutom ingår de pensionskostnader, som tidigare inte är resultatförda samt även mindre justeringar som påverkar resultatet, till exempel förändring av semesterlöneskuld. Verksamheterna redovisar överskott med 32,7 mnkr för Nämnderna genererar ett överskott på 31,0 mnkr, medan pensionskostnaderna överstiger budgeterat med 10,8 mnkr. Diagrammet nedan visar det ekonomiska resultatet för kommunen för den senaste femårsperioden. Ekonomiskt resultat , mnkr ,2-267,1 Ekonomiskt resultat 163, , , Nämndernas nettokostnader Nämndernas nettokostnader uppgick 2011 till 1 790,9 mnkr. Nämndernas samlade resultat uppgick till 31,0 mnkr, vilket motsvarar 1,7 procent av budgeterade nettokostnader. Nettokostnad per nämnd, tkr Utfall Avvikelse Avvikelse % Kommunfullmäktige ,1 Revision ,8 KS inkl KLK och SEK ,8 KS, Intern service Lönepotten under KS Vård- och omsorgsnämnd ,7 Barn- och skolnämnd ,1 Utbildningsnämnd ,5 Social- och arbetsmarknadsnämnd ,8 Samhällsbyggnadsnämnd ,7 Teknisk servicenämnd Kultur- och fritidsnämnd ,2 Miljö- och byggnämnd ,7 Räddningsnämnd ,2 Summa ,7 Nämndernas nettokostnader omfattar både externa och interna kostnader. Med interna kostnader avses interna affärer mellan olika nämnder, internränta, personalomkostnadspålägg samt pensionspålägg. Investeringar Investeringarna uppgick till 114,1 mnkr för kommunen under Bland de större objekten kan nämnas gruppboende på Lillängen, Ågårdens Vårdcentrum, Lidåkers förskola, Vinninga förskola samt ombyggnad av Stenportsgatan. Investeringar, mnkr Budget Utfall Avvikelse Kommunstyrelsen 5,0 0,8 4,2 KS, Intern Service 78,1 34,4 43,7 Teknisk servicenämnd 54,4 40,9 13,5 Kultur- och fritidsnämnd 7,5 1,7 5,9 Barn- och skolnämnd 2,0 2,1-0,1 Utbildningsnämnd 3,0 1,9 1,1 Vård- och omsorgsnämnd 3,8 4,0-0,2 Social- och arbetsmarknadsnämnd 0,8 0,1 0,6 Räddningsnämnd 3,2 2,5 0,7 Samhällsbyggnadsnämnd 70,4 25,6 44,8 Summa 228,1 114,0 114,1 God ekonomisk hushållning Ett minimikrav på kommunallagens krav om god ekonomisk hushållning är det så kallade balanskravet, vars grundregel är att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Balanskravsutredning framgår av följande tabell. Årsredovisning

16 förvaltningsberättelse Avstämning mot kommunallagens balanskrav, mnkr Resultat enligt resultaträkningen 166,6-16,0 Realisationsvinster (exkl kapitalförvaltningen) -1,1-0,3 Reavinster netto kapitalförvaltningen -137,1-2,5 Nedskrivning av aktiefonder 13,9 Årets resultat enligt balanskravet 28,4-4,9 Årets resultat för 2011 uppgår till -16,0 mnkr. Om reavinster/förluster av aktiefonderna samt nedskrivningen exkluderas uppgår resultatet till -4,6 mnkr vilket är 9,3 mnkr högre resultat än budgeterat. Finansnetto Kommunens finansnetto uppgår till 11,9 mnkr (149,1 mnkr 2010) som fördelas enligt nedanstående sammanställning. Ytterligare specifikation redovisas i not 5 och 6. Finansnetto, mnkr Aktieutdelningar 1,3 0,9 Resultat från köp och försäljningar av fondandelar 137,4 2,5 Utdelning och återbäring från fonder 23,3 29,6 Nedskrivning av aktiefondernas värde -13,9 Övriga finansiella intäkter och kostnader -7,5-7,2 Realisationsförlust exploateringsinvesteringar -5,4 Summa 149,1 11,9 Kapitalförvaltning Kommunfullmäktige har antagit en särskild policy för den långsiktiga kapitalförvaltningen. Enligt denna skall i normalläget 40 procent av kapitalet placeras i lågrisktillgångar och 60 procent i högrisktillgångar. Kommunfullmäktige fattade i januari 2010 beslut om en ny riktlinje för finansiella placeringar som gäller från 2010 och framåt. Marknadsvärdes förändring, mnkr Värde vid årets början 1 608, ,0 Värdeförändring 163,1-114,3 Uttag 140,0 Värde vid årets slut 1 772, ,7 Avkastning, % 10,1-7,0 Kapitalets fördelning, % - Lågrisktillgångar 38,8 40,5 - Högrisktillgångar 61,2 59,5 Med lågrisktillgångar avses placeringar i svenska räntefonder och hedgefonder. Med högrisktillgångar avses placeringar i svenska aktiefonder, globala aktiefonder och tillväxtmarknadsfonder. Värdesäkring av Gullspångskapitalet Kommunfullmäktige har beslutat att det kapital som kommunen erhöll vid försäljning av aktierna i Gullspångs Kraft AB skall värdesäkras med ett belopp som motsvarar den årliga ökningen av konsumentprisindex. Värdesäkringen redovisas i bokslutet som en del av kommunens egna kapital. För 2011 är ökningen 39,5 mnkr och det värdesäkrade kapitalet uppgår därefter till 1 766,2 mnkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet till 1 517,7 mnkr, vilket innebär att kapitalet inte är värdesäkrat i sin helhet. Till detta kan nämnas att kommunen gjort uttag med 777,0 mnkr sedan kapitalet placeras. Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgår till 1 331,0 mnkr, en ökning med 311,6 mnkr sedan föregående år. Fördelningen framgår av nedanstående sammanställning. Borgensåtaganden, mnkr Helägda företag 977, ,5 Delägda företag 0,8 1,2 Bostadskrediter (statliga lån) 3,7 3,1 Föreningar 37,4 100,2 Summa 1 019, ,0 Kommunal borgen innebär i stort sett obefintlig risk för långivaren medan det för kommunen alltid finns en viss risk. För Lidköpings kommun bedöms risken sammantaget som låg om man ser till de belopp som rimligen kan tänkas uppkomma och ställer dessa i förhållande till kommunens ekonomiska styrka. Cirka 92 procent av åtagandet avser dessutom helägda kommunala företag. Pensionsskuld Kommunen har beslutat att så stor del som möjligt av den avgiftsbaserade avtalspensionen skall disponeras av de anställda som individuella delar. Detta medför att avsättningarna i balansräkningen blir måttliga och uppgår (inklusive den så kallade pensionsskatten) till 110,9 mnkr (92,3 mnkr 2010). Pensionsförpliktelserna för tiden före 1998 skall enligt den kommunala redovisningslagen inte redovisas som skuld utan enbart som ansvarsförbindelse. Kostnaderna belastar resultatet det år som utbetalningarna sker och kommer successivt att öka i takt med att allt fler av kommunens anställda uppnår pensionsåldern. Kommunen har inga särskilda tillgångar redovisade för pensionsavsättningarna utan pensionsmedlen har återlånats och används i kommunens samlade verksamhet. Sedan år 2006 finns inom eget kapital 100 mnkr avsatta för kommande pensionsutbetalningar. 16 Årsredovisning 2011

17 förvaltningsberättelse Kommunens totala pensionsåtagande framgår av nedanstående sammanställning. Pensionsskuld, mnkr Avsatt i balansräkningen Pensionsåtagande från och med ,3 89,2 Löneskatt från och med ,0 21,5 Summa avsatt i balansräkningen 92,3 110,9 Redovisat som ansvarsförbindelse Pensionsåtagande t o m ,1 786,7 Löneskatt till och med ,4 190,8 Summa ansvarsförbindelse 908,5 977,5 Summa pensionsåtagande 1 000, ,4 Varav återlånat till verksamheten 1 000, ,4 Rörstrand Kulturforum AB Bolaget ägs i sin helhet av Lidköpings kommun. Bolagets uppdrag är att utveckla rörstrandsområdet med verksamheter inom kultur, form och design. International Trade Management Worldwide Foundation Lidköpings kommun, Erik Thun AB och ITM Worldwide AB har bildat rubricerad exportstiftelse. Som stiftarkapital har Lidköpings kommun tillskjutit 750 tkr och Erik Thun AB 250 tkr. ITM Worldwide AB tillför immateriella rättigheter. Stiftelsens ändamål är att främja internationell yrkesutbildning i export för små och medelstora företag genom att arrangera utbildning, diplomering och nätverksbyggande för exportsäljare, stödja forskning och annat utbyte inom ämnesområdet samt sprida information om sådan utbildning och forskning. Sammanställd redovisning (koncernredovisning) Koncernens redovisning ska ge en helhetsbild av kommunens totala verksamhet och ekonomiska ställning oavsett vilken juridisk form verksamheten bedrivs i. I den sammanställda redovisningen ingår förutom Lidköpings kommun följande helägda bolag: Fastbit AB (33 procent) Fastbit ägs till lika delar av Mariestad Töreboda Energi AB, Skara Energi AB och Lidköpings kommun. Företaget levererar bredbandstjänster till privatpersoner, företag, fastighetsägare, kommunal verksamhet och föreningar. AB Bostäder i Lidköping (100 %) Lidköpings Näringslivsfastigheter (100 %) Lidköpings Värmeverk AB (100 %) Lidköping/Hovby Flygplats AB (100 %) Ekonomiskt resultat, mnkr Lidköpings kommun 166,6-16,0 AB Bostäder i Lidköping AB 2,3 3,8 Lidköpings Näringslivsfastigheter AB 0,3 0,1 Lidköpings Värmeverk AB -0,1-2,0 Lidköping/Hovby Flygplats AB -1,0-0,8 Nettoelimineringar -22,2-1,8 Summa 145,9-16,7 Nyckeltal Tillgångar, kr/invånare Totala skulder, kr/invånare Eget kapital, kr/invånare Soliditet, % 61 60,2 Företag som inte ingår i den sammanställda redovisningen Vänerhamn AB Lidköpings kommun äger 28 procent och är en av 7 delägare. Företagets aktiekapital uppgår till 20,7 mnkr. Bolaget svarar för hamndriften i Gruvön, Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken, Vänersborg och Lidköping. Göliska IT Göliska IT är ett kommunalförbund vars medlemmar är Götene, Lidköping, Essunga och Skara kommuner. Kommunalförbundet levererar IT-driftstjänster till förbundets medlemmar. Destination Läckö Kinnekulle AB (50 procent) Bolaget ägs tillsammans med Götene kommun och privata aktieägare. Huvuduppgiften är att ansvara för turistverksamheten i området kring Läckö och Kinnekulle. Ytterligare uppdrag är produktutveckling och mottagarservice (turistbyrå) samt så kallade infopoints. Lidköping Biogas AB (5 procent) Lidköping Biogas AB ägs till 5 % av Lidköpings kommun och till 95 % av Göteborgs Energi AB. Anläggningen producerar flytande biogas som kan användas som drivmedel för fordon. Centrum För Innovation och Entreprenörskap AB (CIEL) Bolaget ägs gemensamt av Ingenjörsamfundet, Svenska uppfinnareföreningen, Sveriges Ingenjörer och Lidköpings kommun. Verksamheten består av utbildningen Idéum inriktad mot uppfinnare. Under året har utredning startats för att eventuellt utveckla verksamheten med ytterligare utbildningar med inriktning mot innovatörer. Bolagets aktiekapital uppgår till 375 tkr. Framtiden Lidköpings kommun har i grunden en stark ekonomi och förutsättningar att i framtiden bedriva en god kommunal verksamhet. Soliditeten är hög och ett stort finansiellt kapital ger en stabil grund. Omgivningen är dock inte lika stabil, bland Skaraborgs kommuner är det få som växer vad gäller invånare och skattekraft. Där har kommunen tillsammans med övriga kommuner en stor utmaning att möta. Årsredovisning

18 förvaltningsberättelse Internationellt har året som gått handlat mycket om nationella skuldkriser och obalanser i de finansiella systemen som följd. I dessa spår så har förväntningarna på skatteunderlagets ökningstakt reviderats ner jämfört med prognoserna för ett år sedan. Kommunens driftsbudget baseras till viss del på intäkter från kapitalförvaltningen, vilket har visat sig variera över tid. Kommunen står för samma utmaningar som andra kommuner i framtiden, till exempel förändrad efterfrågan då befolkningens storlek och struktur förändras. Kostnaderna för till exempel äldreomsorg kommer att öka framöver och ta en allt större andel av kommunens skatteintäkter. För att möta denna utveckling har vård- och omsorgsnämnden antagit en plan för den framtida äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Planens intention är att minska den kostnadsökning som kommer att ske med start inom en 10-årsperiod. Lidköpings kommun har under senare år haft höga investeringsvolymer, vilket innebär att kapitalkostnaderna ökar för lång tid framöver liksom övrigt åtagande som hör ihop med investeringarna. En stor investering som ligger framför är nu byggnationen av Hamnstaden, där det kommer att erbjudas varierande boendeformer med närhet till vattnet. Detta är en stor investering för kommunen men med den ökar kommunens potential och dragningskraft. Med en i grunden stabil ekonomi har Lidköping goda förutsättningar att leverera service till hög kvalitet för kommuninvånarna. Området där Hamnstaden planeras 18 Årsredovisning 2011

19 förvaltningsberättelse Fem år i sammandrag Stadsträdgården, Dina scenen Ur resultaträkningen Skatteintäkter, mnkr 1) 1509, , , , ,0 Finansnetto, mnkr 87,9-190,2 195,6 149,1 11,9 Årets resultat 35,2-267,1 163,0 166,6-16,0 Ur balansräkningen Summa tillgångar, mnkr 3 211, , , , ,7 Summa tillgångar/invånare, kr , , , , ,2 Eget kapital, mnkr 2 771, , , , ,3 Eget kapital/invånare, kr Soliditet, % 86,3 80,6 76,9 79,0 80,8 Soliditet inkl totala pensionsskulden, % 56,9 50,5 49,5 53,6 52,8 Ur finansieringsanalysen Bruttoinvesteringar, mnkr 239,2 282,0 274,5 154,0 145,5 Nettoinvesteringar, mnkr 219,3 261,9 192,5 141,6 114,0 Statistik Anställda exklusive timanställda Personalkostnader, mnkr Skattesats i kommunen 21,09 21,09 21,09 21,39 21,29 Total skattesats 31,54 31,54 31,54 31,84 31,74 Skattekraft i procent av rikets medeltal 95,0 95,6 96,0 97,0 97,0 Antal invånare 31/ Årlig förändring av antal invånare ) Inklusive generella statsbidrag. Årsredovisning

20 förvaltningsberättelse Personalöversikt Personalstruktur (antal, ålder, kön, yrken) Det totala antalet anställda har minskat i förhållande till tidigare år. Antalet tillsvidare och månadsavlönande med tidsbegränsade anställningar har ökat. Däremot har behovet av timanställd personal minskat. Följande översikt visar antal personer efter anställningsform. Bland dessa finns både hel- och deltidsanställda och några har anställningar på mer än en förvaltning. Antal anställda personer totalt i kommunen i december respektive år Tillsvidareanställda Vikarier mm, månadsavlönade Timanställda Totalt Antal anställda årsarbetare per förvaltning i december respektive år (inkl timanställda) (antal anställda multiplicerat med sysselsättningsgrad) KS-enheter Intern Service Vård & Omsorg Barn & Skola Utbildning Social & Arbetsmarknad Samhällsbyggnad Kultur & Fritid Teknisk Service Räddningstjänst Totalt Antalet årsarbetare totalt har ökat med cirka 30 i förhållande till tidigare år. Ökningen har skett i merparten av förvaltningarna. Ökningen är störst på Utbildningsförvaltningen. Räddningstjänsten har minskat antalet anställda under året till följd av förändrat uppdrag. Personalomsättning, tillsvidareanställda 12,0 % 10,0 % 8,0 % 6,0 % 4,0 % 2,0 % 0,0 % Avgång Nyanställda Personalomsättningen har under 2011 ökat något. Andelen extern rekryterade var 6,1 procent och andelen extern avgång 5,8 procent. Majoriteten av de som har valt att sluta har gått i pension. Under 2011 så har 133 personer i åldrarna år slutat och gått i pension. Detta är en ökning med 34 personer i förhållande till tidigare år. Antalet som har slutat till följd av sjukersättning är 9 stycken. Åldersfördelning Åldersfördelningen har under 2000-talet förskjutits i åldrarna. Andelen av tillsvidareanställda som är 60 år eller mer har ökat och förväntas fortsätta att öka de kommande åren. Medelåldern bland kommunens tillsvidareanställda är 47,0 år. För kvinnor är medelåldern 46,7 år och för män 48,1 år. Den genomsnittliga anställningstiden för tillsvidareanställda är 15,7 år. Åldersfördelning % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% < 30 år år år år > 60 år Åldersfördelning Tillsvidare Könsfördelning Könsfördelningen bland våra tillsvidareanställda är förhållandevis konstant och cirka 78 procent är kvinnor. Andelen kvinnliga chefer är 68 procent. Kommunens ledningsgrupp har 5 män och 4 kvinnor. Personalkostnad, tkr Lönekostnaden har ökat med 4,0 procent och har sin grund i såväl ett ökat antal anställda som en löneöversyn från 1 april Den genomsnittliga höjningen av månadslönen för tillsvidareanställda var 2,1 procent från och med 1 april Personalkostnad, mnkr Lönekostnad, mnkr 1 044, , ,3 Sociala avgifter enligt lag och avtal, mnkr 340,4 345,5 357,2 Pensionskostnader, mnkr 88,9 91,2 107,0 Totalt, mnkr 1 473, , ,4 Löneläge december 2011 Kvinnor Män Totalt Medellön Median Percentil Percentil Totalt sett är mäns löner högre än i kvinnors vilket kan förklaras av att män och kvinnor arbetar inom olika befattningar med olika löneläge. 20 Årsredovisning 2011