Alberts gärde. RAÄ-nr Stora Mellösa 33:1, Alm 103:1, Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Helmut Bergold

Transkript

1 ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:68 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Alberts gärde RAÄ-nr Stora Mellösa 33:1, Alm 103:1, Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Helmut Bergold

2

3 Alberts gärde RAÄ-nr Stora Mellösa 33:1, Alm 103:1, Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Helmut Bergold Lst dnr ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2017:68 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING

4 ARKEOLOGGRUPPEN I ÖREBRO AB Drottninggatan 11, Örebro Telefon arkeologgruppen@arkeologgruppen.se Översiktskarta över Örebro län med platsen för unndersökningen markerad i rött Arkeologgruppen AB Arkeologgruppen rapport 2017:68 Författare Helmut Bergold Grafisk form Nina Balknäs@Högtorps Diverse Omslagsfoto Vy mot Stora Mellösa kyrka från utgrävningsplatsen. Foto Om inte annat anges är fotografierna tagna av Arkeologgruppen AB. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Dnr R _170001

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Inledning...5 Bakgrund och kulturmiljö...6 Syfte och metod...8 Resultat C-dateringar...13 Tolkning...13 Utvärdering av resultaten i förhållande till undersökningsplanen...15 Referenser...13 Tekniska och administrativa uppgifter...13 Bilagor...18 Bilaga 1. Anläggningstabell Bilaga 2. Vedartsanalys Bilaga C-analys...20

6 Alberts gärde Figur 1. Karta över trakten kring Stora Mellösa med området för den aktuella undersökningsplatsen markerad med en röd hexagon. 4

7 Arkeologgruppen AB rapport 2017:68 Sammanfattning I samband med planerad ny radhus- och villabebyggelse inom fastigheten Alm 103:1 i Stora Mellösa har Arkeologgruppen AB utför en arkeologisk undersökning i den södra delen av fornlämning 33:1. Stora Mellösa ligger omkring 16 kilometer sydöst om Örebro och tillhörde tidigare Askers härad. Det aktuella området Alberts gärde, fornlämning Stora Mellösa 33:1, utgörs av ett grav- och boplatsområde. Sammanlagt avbanades cirka kvadratmeter av den kvadratmeter stora ytan. De påträffade anläggningarna utgjordes av 13 stolphål, 4 kokgropar, 1 härd samt 1 äldre bäcksträckning och 1 kulturlager. Anläggningarna låg glest och spridda över området, bortsett från den sydligaste delen där anläggningar helt saknades. Den undersökta ytan kan under äldre tid karakteriseras som mindre intensivt utnyttjad och där finns en svag tendens till en slags uppdelning, där den norra delen nyttjats för eldfängd verksamhet, medan den mellersta delen av området enbart innehöll rester av stolphål. Stolphålen är få, men påfallande ofta i linje med varandra och kan eventuellt indikera rester efter ett hus på platsen. Under-sökningsresultaten indikerar också att området har varit mer intensivt utnyttjat mot norr och den kvarliggande delen av fornlämning 33:1. Inledning I samband med planerad ny radhus- och villabebyggelse inom fastigheten Alm 103:1 i Stora Mellösa berörs fornlämning 33:1 i Stora Mellösa socken. Det aktuella området för nybyggnation, som kallas för Alberts gärde har delats i tre kommande byggetapper där den första byggnationen sker i den södra delen. Länsstyrelsen i Örebro län har beslutat att innan någon byggnation får ske på platsen, ska en särskild arkeologisk undersökning göras. Undersökningen i det södra delområdet genomfördes under sensommaren 2017 av Arkeologgruppen AB och kostnadsansvarig var Lennart Carlsson, Örebro. Ansvarig för den arkeologiska undersökningen var Helmut Bergold. 5

8 Alberts gärde Figur 2. Området innan avbaning. Foto från norr. Bakgrund och kulturmiljö Stora Mellösa ligger omkring 16 kilometer sydöst om Örebro och tillhörde tidigare Askers härad. Fornlämningsmässigt finns ett fåtal rösen från bronsåldern och ett 15-tal gravfält från företrädesvis yngre järnåldern i socknen. Trakten kännetecknas av jordbruksmark och dess närhet till Hjälmaren. Det aktuella området Alberts gärde, fornlämning Stora Mellösa 33:1, utgörs av ett grav- och boplatsområde. Den nu aktuella delen av området har beräknats vara cirka kvadratmeter stor. Den arkeologiska undersökningen har föregåtts av en arkeologisk förundersökning år Då konstaterades framför allt i den norra delen boplatslämningar och gravar. I den mellersta delen fanns ett mindre antal boplatslämningar och i den sydligaste delen saknades spår av förhistorisk aktivitet. Den nu genomförda undersökningen berörde i huvudsak den ovan nämnda mellersta delen. 6

9 Arkeologgruppen AB rapport 2017:68 Figur 3. Storskifteskartan från år 1773 med undersökningsområdet i rött och dagens bebyggelse. 7

10 Alberts gärde Syfte och metod Syftet med undersökningen var att vetenskapligt undersöka, dokumentera, analysera och tolka de lämningar som påträffades vid undersökningen. Särskilda frågeställningar var: Vilken datering har platsen? Kan man urskilja olika kronologiska faser inom undersökningsområdet? Är olika delar möjliga att datera till olika tider eller är hela ytan använd vid samma tillfälle? Vilka aktiviteter har man ägnat sig åt på platsen? Finns lämningar efter reguljära bosättningar med hus och andra bosättningslämningar? Finns det spår efter hantverk på platsen? Kan dessa kopplas till andra boplatslämningar i närheten? Undersökningen bestod i att matjord och gammal åkerjord banades av genom skiktvis grävning med maskin till anläggningsnivå eller orörd mark. Grovrensning gjordes i samband med avbaning. Finrensning av områden med anläggningar genomfördes i samband med undersökning. Genomförandet anpassades till fornlämningsbilden och där områden var tomma användes en mer extensiv metod. Så var även fallet med det kulturlager som återfanns centralt i området. Där grävdes ett mindre antal rutor som visade sig vara fyndtomma. Vidare grävdes ett sökschakt genom kulturlagret för att bedöma dess tjocklek och karaktär. Därefter avbanades hela kulturlagret med maskin. All inmätning av schakt och lämningar skedde med RTK-GPS och data överfördes till dokumentationssystemet Intrasis 3. Den skriftliga dokumentationen bestod av kulturlager- och anläggningsbeskrivningar samt fotodokumentation. Samtliga anläggningar grävdes. Grävning av anläggningar skedde i huvudsak enligt en anpassad metodik i linje med single-context eller med en händelseinriktad metodik som innebär att man tar hänsyn till en anläggnings olika tillkomstfaser eller händelser. Vid undersökningen var tanken att fynd i första hand skulle tas tillvara om de var relevanta för undersökningens resultat och hade en klar kontext, till exempel om de var funna i anläggningar eller i en handgrävd del av kulturlager. I övrigt skulle fynd enbart tas om hand om de hade betydelse för förståelsen av fornlämningen. Om fynd var i behov av konservering skulle de skickas till Acta konserveringsateljé, Stockholm. Inga fynd i behov av konservering påträffades dock. Ben skulle tillvaratas och en osteologisk bedömning skulle göras av dessa; emellertid förväntades inte någon större mängd ben och de påträffades inte heller i stora mängder. De som fanns hittades enbart i ploglagret. 8

11 Arkeologgruppen AB rapport 2017:68 Figur 4. Ytan när delar av den är avbanad. Foto från söder. Inför undersökningen planerades metalldetektering av området, dels över den befintliga gräsytan och ploglagret, dels efter att ytan hade avbanats. 14 C-prover togs i syfte att datera boplatslämningen. Två prover skickades för analys. Inför dateringen gjordes också en vedartsanalys av proverna för att bedöma träslag och för att fastställa kolets egenålder. Resultat Sammanlagt avbanades cirka kvadratmeter av den kvadratmeter stora ytan. De påträffade anläggningarna utgjordes av 13 stolphål, 4 kokgropar, 1 härd samt 1 äldre bäcksträckning och 1 kulturlager. Anläggningarna låg glest och väl spridda över området. Dock saknades anläggningar helt i den sydligaste delen. Stolphålen som i huvudsak fanns centralt i området var mellan 0,20 0,50 meter stora och mellan 0,10 och 0,35 meter djupa. Fyllningen bestod i huvudsak av grå siltig sand. Ett flertal var stenskodda och vanligen hade de plan botten. Kokgroparna återfanns samtliga i den norra delen. De var upp till 1,10 meter stora och som djupast 0,30 meter. Fyllningen bestod av grå silt och huvuddelen av kokgroparna innehöll skärvig och skörbränd sten i varierande mängd. Härden fanns i samma område som kokgroparna och den var 1,30 meter stor, oval till formen och 0,15 meter djup. Fyllningen utgjordes av lera med rikliga inslag av kol och sot samt skärviga och skörbrända stenar. 9

12 Alberts gärde Bäcksträckningen löpte i nord-sydlig riktning och syntes i ytan som en avvikande färg mot det kringliggande materialet. Bäckens nyare sträckning finns öster om den äldre. Bredden har konstaterats vara 3 meter. Kulturlagret omfattade en något oregelbunden oval om cirka 24x10 meter intill den äldre bäckens sträckning i det centrala området. Lagret som var mellan 0,30 0,40 meter tjockt var grått till svart och bestod av sandig silt, med en del skärvig sten. Innan avbaning av matjorden söktes ytan av med en metalldetektor av märket Minelab E-trac och en Garett Pro pointer. Metalldetektorn var inställd för hög känslighet och ingen diskriminering av metalller. Vid avbaning söktes matjorden igenom med jämna mellanrum. Det skedde med en cirka 1,5 meter bred sving. Utöver recenta föremål i matjorden hittades ingenting. Figur 6. Stolphålet A217. Figur 7. Härden A

13 Arkeologgruppen AB rapport 2017:68 Figur 5. Schaktplan inlagd på fastighetskartan. Skala 1: C-dateringar Två stycken kolprover skickades för datering (se bilaga 2). Inför analysen gjordes en vedartsbestämning på proverna (se bilaga 3). Med hjälp av dessa kunde det kol som hade lägst egenålder och som även på andra sätt kunde vara lämpligt, väljas ut för datering. Träslaget var genomgående ek och proverna stammade ur kärnved, så egenålder kan vara tämligen hög. Proverna skickades till Beta Analytic Inc. i Florida, USA som genomförde analyserna 11

14 Alberts gärde Figur 8. Översiktsplan med samtliga anläggningar. Även de stolphål som konstaterades vid förundersökningen finns på planen. De är markerade i gult. Skala 1:

15 Arkeologgruppen AB rapport 2017:68 Proverna, två stycken, har daterats till äldre järnålder och yngre stenålder, perioden mellan 542 och 397 f.kr. (A219, en härd) respektive f.kr. (A202, ett stolphål). Anläggning Betanr. Datering BP Datering Period 202, Stolphål B /-30 BP f.kr. (86,4%) 219, Härd B /-30 BP f.kr. (91,3%) Senneolitikum Förromersk järnålder Tolkning Den yta som undersöktes kan under äldre tid karakteriseras som mindre intensivt utnyttjad. Den har givetvis kommit till användning och det finns en tendens att delområdets norra parti har använts för mer eldfängd verksamhet. Särskilt fanns där kokgropar och en härd, förutom tre spridda stolphål. Den mellersta delen av området innehöll enbart rester av stolphål. Stolphålen låg tämligen glest, och med lite god vilja även påfallande ofta i linje med varandra. De ligger i nordöst-sydvästlig riktning. Vad detta betyder går inte med säkerhet att avgöra. Oavsett om det är rester efter en byggnad eller inte, så utgör platsen antagligen rester efter en boplats. Om de båda ytorna, kokgropsområdet respektive det med stolphål, är samtida eller inte låter sig inte avgöras, då kolproverna indikerar ett ganska långt tidsspann mellan de daterade anläggningarna. Några spår efter en särskild verksamhet som var en av frågeställningarna har inte kunnat fastställas. Frågeställningen om platsens datering har inte kunnat besvaras genom fynd på platsen, men har fastställts till perioden äldre järnålder och yngre stenålder genom 14 C-dateringar. Platsen har således varit i bruk i omgångar. Hur området har disponerats är tillsvidare oklart, men eventuellt framtida undersökningar bör kunna besvara flera frågor angående disposition under olika tidsperioder. Undersökningsresultaten indikerar också att området har varit mer intensivt utnyttjat mot norr, det vill säga den del av fornlämningen som ligger kvar, vilket också den under tidigt 1990-tal gjorda förundersökningen tyder på. 13

16 Alberts gärde Figur 9. Undersökningsområdets mellersta del med en koncentration av stolphål. Skala 1:

17 Arkeologgruppen AB rapport 2017:68 Utvärdering av resultaten i förhållande till undersökningsplanen Den arkeologiska undersökningen syftade till att vetenskapligt undersöka, dokumentera, analysera och tolka de lämningar som påträffades vid undersökningen. I tillägg fanns ett par specifika frågeställningar. Undersökningen har i stort klarlagt frågeställningarna och även i övrigt har undersökningsplanens intentioner följts. Undersökningen genomfördes på något kortare tid än planerat. 15

18 Referenser Tryckta källor Grälls, A Arkeologisk förundersökning. Alberts gärde. Riksantikvarieämbetet, UV Stockholm rapport. Dnr Kartor och arkivmaterial HISTORISKA LANTMÄTERIAKTER Storskifteskartan från år

19 Tekniska och administrativa uppgifter Län Kommun Landskap Socken Örebro Örebro Närke Stora Mellösa Fastighet Alm 103:1 Fornlämningsnummer Stora Mellösa 33:1 Lämningstyp boplats, gravar Datering Äldre järnålder Typ av undersökning Arkeologisk undersökning Länsstyrelsens beslutsdatum Länsstyrelsens diarienummer Arkeologgruppens projektnummer Ag2017_50 Projektledning Personal Helmut Bergold Helmut Bergold, Ebba Knabe Undersökningstid till Exploateringsyta m 2 Undersökt yta m 2 Inmätningsteknik Koordinatsystem RTK-GPS SWEREF 99 TM Höjdsystem RH 2000 Arkiv Arkivmaterial förvaras tillsvidare hos Arkeologgruppen AB. Digitalt arkiv Digitala data förvaras tillsvidare hos Arkeologgruppen AB. Fynd Inga fynd omhändertogs. 17

20 Bilagor Bilaga 1. Anläggningstabell A-nr Typ Storlek (m) Djup (m) Form Beskrivning 200 Stolphål 0,50 0,30 Rund Grå humös lera i fyllningen, enstaka 0,08-0,15 meter stora stenar. Nergrävd i ljus lera. Plan botten. 201 Stolphål 0,45 0,35 Rund Grå humös lera i fyllningen, enstaka 0,10-0,15 meter stora stenar. Nergrävd i ljus lera. Plan botten. 202 Kulturlager 25x10 0,30-0,40 Oval Mörkgrå till svart yta med skärvig sten, enstaka. Skålformad profil. Ligger på ljus lera, sammansatt av grå till svart siltig sand. 203 Stolphål 0,5 0,15 Rund Grå humös silt i fyllningen, enstaka 0,10-0,15 meter stora skärviga stenar. Stenskott. Nergrävd i ljus lera. Plan botten. 204 Stolphål 0,45 0,20 Rund Grå sandig silt i fyllningen. Nergrävd i ljus lera. Plan botten. 205 Stolphål 0,40 0,30 Rund Grå sandig silt i fyllningen, enstaka 0,10-0,15 meter stora stenar. Stenskott. Plan botten. 206 Stolphål 0,45 0,35 Rund Grå sandig silt i fyllningen. Plan botten. 207 Stolphål 0,35 0,20 Rund Grå sandig silt i fyllningen. Stenskott. Plan botten. 208 Bäckfåra 3 meter bred Stolphål 0,35 0,20 Rund Grå sandig silt i fyllningen. Stenskott. Rundad botten. 210 Stolphål 0,40 0,15 Rund Gråsvart grusig silt i fyllningen. Stenskott. Plan botten. 211 Stolphål 0,35 0,20 Rund Grå grusig silt i fyllningen. Stenskott. Plan botten. 212 Stolphål 0,35 0,15 Rund Grå grusig silt i fyllningen. Stenskott. Plan botten. 213 Kokgrop 0,50 0,10 Rund Grå silt i fyllningen. Enstaka 0,05-0,10 meter stora stenar.. Rundad botten. 214 Stolphål 0,20 0,10 Rund Grå silt i fyllningen. Sten i botten. Plan botten. 215 Kokgrop 1,10 0,30 Rund Fylld med grått siltigt grus, samt sten, 0,1 meter stora, delvis skärviga och skörbränd. 216 Kokgrop 0,90 0,20 Rund Grå silt i fyllningen. Rund botten. 217 Stolphål 0,20 0,10 Rund Grå silt i fyllningen. Rund botten. 218 Kokgrop 0,50 0,25 Rund Grå silt i fyllningen. Skärvig och skörbränd sten, 0,04-0,09 meter stora. 219 Härd 1,30 0,15 Oval Sotig, kolig lera, rikligt med skärvig och skörbränd sten. 18

21 Bilaga 2. Vedartsanalys ProjektId 1980 Närke Stora Mellösa sn Alm 1:103 Fornlämning 33:1 (grav- och boplatsområde) Små fragment av träkol inbäddat i kompakt lerblandad silt. Provet löstes upp i vatten varefter träkolet samlades in. Veden från kärnved. A202, Kulturlager Vikt Analyserad vikt Fragment Analyserat antal 0,1 0, Ek Träkol och sotblandad silt. Materialet utgörs av kärnved av ek. I den siltblandade leran även småfragment av ek. A219, Härd Vikt Analyserad vikt Fragment Analyserat antal 0,3 0, Ek 19

22 Bilaga C-analys BetaCal 3.21 Calibration of Radiocarbon Age to Calendar Years (High Probability Density Range Method (HPD): INTCAL13) (Variables: d13c = o/oo) Laboratory number Conventional radiocarbon age Beta ± 30 BP 95.4% probability (86.4%) (9%) cal BC cal BC ( cal BP) ( cal BP) 68.2% probability (68.2%) cal BC ( cal BP) 3900 Mellösa ± 30 BP Charred material 3800 Radiocarbon determination (BP) Calibrated date (cal BC) Database used INTCAL13 References References to Probability Method Bronk Ramsey, C. (2009). Bayesian analysis of radiocarbon dates. Radiocarbon, 51(1), References to Database INTCAL13 Reimer, et.al., 2013, Radiocarbon55(4). Beta Analytic Radiocarbon Dating Laboratory 4985 S.W. 74th Court, Miami, Florida Tel: (305) Fax: (305) beta@radiocarbon.com 20

23 BetaCal 3.21 Calibration of Radiocarbon Age to Calendar Years (High Probability Density Range Method (HPD): INTCAL13) (Variables: d13c = o/oo) Laboratory number Conventional radiocarbon age Beta ± 30 BP 95.4% probability (91.3%) (2.3%) (1.9%) cal BC cal BC cal BC ( cal BP) ( cal BP) ( cal BP) 68.2% probability (66.1%) (2.1%) cal BC cal BC ( cal BP) ( cal BP) 2800 Mellösa ± 30 BP Charred material Radiocarbon determination (BP) Calibrated date (cal BC) Database used INTCAL13 References References to Probability Method Bronk Ramsey, C. (2009). Bayesian analysis of radiocarbon dates. Radiocarbon, 51(1), References to Database INTCAL13 Reimer, et.al., 2013, Radiocarbon55(4). Beta Analytic Radiocarbon Dating Laboratory 4985 S.W. 74th Court, Miami, Florida Tel: (305) Fax: (305) beta@radiocarbon.com 21

24 RAPPORT 2017:68