Mannen med de trasiga byxorna

Transkript

1 Grupp 1 Franz Bamberg, Jakob Johansson, Theodor Rosengren & Anton Öreberg Mannen med de trasiga byxorna Henning Gillberg liknar idéer vid osynliga blixtar. Tusentals människor träffas varje sekund av blixtar, men bara ett fåtal gör något av dem. Gillberg träffades av blixten i januari Två veckor senare hade han startat aktiebolaget RepaMera och hans affärsidé började ta form. Idén var att vara mellanhanden mellan skräddare och privatperson. På cykel for han runt i Malmö för att hämta och lämna kläder. När en efterfrågan växte fram i andra städer ställde Gillberg cykeln åt sidan och valde istället att sköta affärerna genom postorder. Att redan som 24-åring ta sig an rollen som egenföretagare och entreprenör har enligt honom själv inneburit stora livsförändringar. Idag, drygt ett och ett halvt år efter starten, kan Gillberg se tillbaka på en intensiv uppstartsperiod som inneburit både fram- och motgångar. Det var under ett besök hos skräddaren som Henning Gillberg slogs av tanken att reparation av kläder var en av få saker som inte har underlättats av internet och digitalisering. Snabbt föddes idén om ett företag som skulle vara mellanhanden mellan kund och skräddare. Under senare delen av sitt liv hade Gillberg återkommande gånger haft tanken om ett liv som entreprenör. Därför blev steget till att realisera idén i form av ett företag kort, och beslutet enkelt. Parallellt med uppstarten av RepaMera studerade han Produktdesign vid Malmö högskola. Dessutom jobbade Henning Gillberg startade sin verksamhet med att samla in trasiga kläder runt om i Malmö på sin cykel. Källa: Malmö Universitet han extra som försäljare på Trygg Hansa. Han menar att förmågan att sälja är essentiellt för entreprenörer, särskilt nya sådana. Kännetecken för en entreprenör Entreprenör är idag ett begrepp av mycket vid karaktär. Karaktärsdrag som ofta förknippas med entreprenörskap är beslutsamhet, risktagande, stort engagemang och initiativtagande. Hos Gillberg återfinns flertalet av dessa drag i någon form. Att som 24-åring satsa en stor del av sina besparingar på en nykläckt idé kan vara en stor risk, något som av vissa till och med kan uppfattas som vansinne. Att våga ta ett sådant beslut kräver mod, såväl som ett stort engagemang. Engagemang tycks vara något som genomsyrar Henning Gillbergs person. Exempelvis lägger han som enda anställd i bolaget ner mycket tid på allt från att packa och skicka iväg påsar med kläder till att sköta marknadsföring, ekonomi, samt kontakt med leverantörer och möjliga investerare. När han själv ska exemplifiera några typiska entreprenöriella drag väljer Gillberg tre egenskaper: risktagande, uthållighet och långsiktighet. Egenskaper som han själv anser sig besitta, och som enligt honom har bidragit till att han kommit dit han är idag. Han 1

2 hävdar dessutom att hans tidigare erfarenheter inom försäljning i stor utsträckning har hjälpt honom som entreprenör. Före RepaMera har Gillberg alltid intresserat sig för försäljning. Han har själv sålt allt ifrån jultidningar till försäkringar. De flesta entreprenörer brister när det kommer till försäljning, säger han. Bristande kunskaper inom försörjningssektorn menar Gillberg hämmar tillväxten för många företag. Enligt honom är det viktigt att vara uthållig och kunna ta ett antal nej, för till slut kommer en vändpunkt. Det är just brist på försäljningsanda som enligt Gillberg skiljer agnarna från vetet när det kommer till om en entreprenör blir framgångsrik eller inte. Han hänvisar till sig själv och sitt eget företag, där han under det första året hade svårt att locka till sig kunder och leverantörer, en trend som nu har vänt. Entreprenörer som samhällsutvecklare Gillberg menar att idéer kommer till människor hela tiden men att det bara är en av tusen som gör något av idén. Denna person, som inte bara får en idé utan dessutom gör något av den, är entreprenören. Att skapa något konkret och bygga ett företag baserat på en idé är enligt Gillberg precis vad entreprenörskap handlar om. Därför menar Gillberg att entreprenören är den som hämtar ny kunskap till samhället, personen som kommer med svar som ingen bett om. Detta kan ställas i kontrast mot hur en kommun arbetar; där gäller det att lösa konkreta problem som någon vill ha konkreta svar på. Början på något nytt Henning Gillberg startade sin verksamhet baserat på en marknadsundersökning han själv skapade på Facebook. Frågeställningen var enkel: Har du trasiga kläder som du vill laga?. Resultatet blev en överväldigande jakande majoritet, och han insåg att det fanns en marknad vars kundbehov var i stort sett helt ouppfyllda. Hitta en skräddare fick Gillberg sagt till sig av en vän. Hitta en kund sa en annan. Detta blev motivationen till att starta den verksamhet som han idag driver på heltid. Efter endast två veckor med sin nya affärsidé så startade han upp sitt aktiebolag. Gillberg resonerar att om man kan investera pengar i andra företags aktier så kan man lika gärna investera dessa pengar i sig själv och sin egen idé. Med hjälp av talangfulla och välvilliga bekanta så hade han snart en logotyp och en hemsida. Detta blev starten till företaget som idag är både omtalat för sin innovation och prisat för sitt hållbarhetsperspektiv. Ett företag i sitt eget slag RepaMera är till stor del förknippat med stolthet för Henning Gillberg. I dagsläget är hans företag den enda aktören på marknaden för digitala skräddartjänster. Enligt Gillberg är marknaden för dessa tjänster ofattbart stor. Han menar att majoriteten av människor har trasiga plagg hemma som de egentligen skulle vilja använda. Eftersom Gillberg är den enda spelaren på marknaden blir begrepp som konkurrens och varumärkesprofilering mindre viktiga. Gillberg menar istället att huvudfokus för RepaMera ligger i att missionera budskapet om att deras tjänst faktiskt existerar snarare än att tala om vad som utmärker företaget eller vad tjänsten kostar. Att vara först med en idé har både för- och nackdelar, men framförallt möjligheter, hävdar han. Gillberg visar på att begreppet entreprenör även kan innefatta att vara innovatör. 2

3 Jag tror att idéer kommer till människor som osynliga blixtar från himlen, säger Gillberg. Ursprungstanken när han startade RepaMera var att kunderna skulle få sina kläder hämtade och levererade med cykelbud. Idag, ett och ett halvt år efter starten sker all logistik med hjälp av postorder. Den ursprungliga företagsidén fick alltså förändras, något han idag är glad och tacksam för. Gillberg menar att det inte finns någon idé som är perfekt. Ständig bearbetning och att lärdomar från tidigare misstag är enligt honom nyckeln till att föra en idé framåt. Från okänt till omtalat företag När Gillberg startade RepaMera var marknadsföring för honom outforskad mark. Det han visste var att kommunikationen med kunderna skulle stå i centrum. Inställningen att marknaden redan vet svaret avspeglar detta mycket väl. Att investera tid i att bygga bra kundrelationer har lönat sig, Gillberg nämner flera exempel där kundsamtal lett till nya idéer som i slutändan bidragit till att verksamheten utvecklats. Efter att ha testat många olika marknadsföringskanaler är det sociala medier fungerat bäst. Gillberg berättar att det finns stora möjligheter att rikta reklamen mot en viss målgrupp på dessa plattformar. Även med en begränsad budget menar Gillberg att det är möjligt att nå ut med sitt budskap till en bredare massa. Själv gick han till exempel med i varenda köp- och säljgrupp på Facebook och laddade regelbundet upp bilder på hur plagg såg ut innan och efter reparationen av RepaMera. Det Gillberg betonar är att det inte är budgeten som avgör hur bra ett företags marknadsföring är. Tvärtom tror Gillberg att man med begränsade resurser kan hitta marknadsföringsstrategier som är effektiva och hållbara i längden. En stor del av marknadsföring handlar enligt Gillberg om hur företaget representerar sig. Han påpekar att många kategoriserar RepaMera som ett miljövänligt företag, eftersom det bidrar till återanvändning av kläder. Men Gillberg själv undviker att beskriva RepaMera på detta sätt. Gillberg tror att kunderna primärt inte har ett miljömässigt motiv när de väljer att laga kläder. Därför menar Gillberg att det skulle göra mer skada än nytta att marknadsföra RepaMera endast som ett grönt företag. Inom textilindustrin har hållbarhet kommit att bli en central fråga. I Sverige slängs det varje år 8 kg textilier per person i den allmänna avfallshanteringen (Carlsson, Hemström, Edborg, Stenmarck & Sörme, 2011, s. 24). Enligt Gillberg har större delen av västvärlden generellt ett dåligt förhållande till trasiga kläder sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Han jämför med andra områden där det finns en helt annan norm när det kommer till att laga och reparera. Att laga trasiga kläder borde vara lika självklart som att laga en bil som gått sönder, säger han. Gillberg framhåller att hållbarhet är en viktig faktor i hans roll som företagare och entreprenör, men att det övergripande syftet ändå är att förenkla människors vardag. 3

4 En spännande framtid Gillberg ser optimistiskt på framtiden. Enligt honom är RepaMera just nu i en stark marknadsmässig position, då nya kunder strömmar till i jämn takt räknar Gillberg med att rörelseintäkterna för RepaMera kan överstiga kronor, vilket skulle vara en ökning med över 200 procent jämfört med föregående år (Repamera AB, 2017). Sett i form av en klassisk tillväxtkurva befinner sig företaget i början av tillväxtfasen. Samtidigt finns flera potentiella investerare som är intresserade av att vara med och utveckla verksamheten. Gillberg beskriver det själv som att han just nu befinner sig i en spännande entreprenöriell roll, där hans tidigare nätverkande, som han anser vara centralt för en entreprenör, på allvar börjar ge resultat. Gillberg har planer på att expandera företaget inom en snar framtid genom att starta upp Sveriges allra första Reparationsfabrik. Om denna plan fullföljs så skulle det göra RepaMera oberoende av utomstående skräddare för sina reparationer, vilka i nuläget står för en stor del av företagets utgifter. Med det sagt så menar han att mycket kan avgöras inom en snar framtid för RepaMera. Gillberg själv anser sig inte färdig med RepaMera än på ett tag. Vad som ska hända när han väl går vidare är en fråga som han själv ställt sig, men för närvarande har han inget solklart svar. Idéer för nya företag är dock inte en bristvara för den unge entreprenören. Det som återstår att se är om Gillberg kommer att fortsätta att starta företag av kommande idéer. Oavsett så är han ödmjuk inför vad framtiden har att erbjuda. Jag tror att många får och vill utveckla idéer, men att bygga företag är det som det i slutändan handlar om, avslutar Gillberg. 4

5 Referenser Carlsson A., Hemström K., Edborg P., Stenmarck Å. & Sörme L. (2011). Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall. (Elektronisk) sida 24, SMED Rapport. Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut. Tillgänglig: < ( ) Repamera AB (2017). Årsredovisning för Repamera AB