Varför EU? Confessions of Engagerad Ungdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför EU? Confessions of Engagerad Ungdom"

Transkript

1

2 22

3 Vad är EU? EU är en union (Europeiska Unionen) med 27 demokratiska medlemsländer. Unionens mål är att medlemsländerna och de 495 miljoner invånarna i EU ska få fred, välstånd, frihet och säkerhet. EU vill verka för ett gemensamt Europa, det vill säga att alla medlemsländerna ska få en större gemenskap och känna sig som ett. Vi hoppas nu att ni kan hänga med i tidningen då vi har försökt att förklara detta svåra och komplicerade ämne på ett lätt och humoristiskt sätt. 3

4 Varför EU? Confessions of Engagerad Ungdom Vi vet hur det är att sitta bakom en skolbänk läraren föreläser om EU:s olika institutioner och annat som man en fredagseftermiddag varken har ork eller lust att lära sig. Vi vet hur det är att sitta och försöka trycka in fakta efter fakta om mandat, parlamentariker och kommissionärer trots att det tycks gå in genom ena örat och ut genom det andra. Vi frågade sammanlagt 200 elever i årskurs ett och två på Sundsgymnasiet och det slutgiltiga resultatet var katastrofalt. 95 % av ettorna och 80 % av tvåorna ansåg sig ha dålig kännedom eller ingen kunskap alls om vad EU är och innebär. 9 av 10 elever visste inte heller vad EMU står för. Det var därför vi bestämde oss för att skriva en tidning och förmedla vår kunskap på ett lätt och roligt sätt. Enligt våra erfarenheter kan skolan ha en tendens att ta död på intresset för politik om man tvingas traggla ren fakta och titta på dokumentärer vars sävliga berättarröster till hög grad får en att tappa intresset efter fem minuter. Vår teori är att dagens gymnasieelever har en väldigt grundlig eller kanske rentav dålig kännedom om EU, dess funktion och dess betydelse i världen och för oss i Sverige. Och vi tror att kanske är exemplet ovan en orsak. Vår vision är att skapa ett intresse och engagemang bland ungdomar. Vi är framtiden! 4

5 3. Vad är EU? 4. Varför EU? 6. The Crew 7. Vem är du? 8. Fem snabba med EU 9. Hänt i EU 10. Några nedslag i EU:s historia 12. En karta över EU:s medlemsländer 14. Den grubblande killen 16. Det grekiska paradiset? 18. Student i London 20. The Battle of the Curriences 21. Är Euron i fara? Sverige och euron 22. Hänt i EU 23. Motsättningar i EU 24. EU ställer upp i VM myror är fler än 3 elefanter 27. Livet som EU-ambassadör 28. Magnus Hedin: brinner för att få dig förtjust i Vellinge Kommun 29. Förtjust i Vellinge 30. Sagan om när Europa tog över Strasbourg 32. Från förslag till lag 34. Fråga Engagerad Ungdom 36. Hänt i EU 38. Bryssel runt på fem dagar 43. Hänt i EU minuter med Cecilia Malmström 46. Quiz 47. Tack till De texter där ingen skribent anges har vi skrivit tillsammans. Om ingen fotograf anges är bilden tagen av en gruppmedlem eller en klasskamrat. 5

6 The Crew Amanda Dyberg 19 år Min personlighet kan sammanfattas med tre ord: Glad, social och galen! Jag är en utåtriktad tjej som garanterat sätter krydda på tillvaron. Skulle jag vara en bil skulle jag vara en Fiat liten men ettrig. Jag avskyr mellanmjölks-attityden och mitt motto är: Ska du göra något så gör det fullt ut! Jonatan Nyhlén 19 år Den teknikgalne killen, som tillbringar lite för lite tid på gymmet och alldeles för mycket tid på jobbet. Jag är killen som månar om att alla ska ha det bra samt en outtröttlig optimist. Ni lär aldrig hitta mig skrikandes framför en fotbollsmatch, då jag aldrig har förstått grejen med fotboll. Mitt motto är: Var dig själv för det finns redan så många andra. Emma Svärd 19 år Jag, Emma, är tjejen som gillar att ha många järn i elden. Jag är social, ambitiös och försöker att alltid vara snäll. Jag trivs som bäst när jag har mycket folk omkring mig och när det är fart och fläkt. Jag har en fablesse för risbullar. Är höjdrädd men älskar att flyga till spännande resmål. Jag sover med öppen mun. Mitt motto är: Inget är omöjligt. Cecilia Vegelius 19 år Tjejen som varje vecka hänger lite för många timmar i Gyahallen och som lätt får myror i brallan av för mycket meningslöst stillasittande. Sjunger endast i bilen då ingen annan hör ( it is for your own good ). Vänner är något jag älskar i dubbel bemärkelse och snyggaste accessoaren våren 2012 är självklart den röd- och gula Gryffindor-halsduken! Linnea Olsson 19 år Jag är en glad tjej som du oftast hittar kakätandes i bokcaféet och framför TV:n då jag följer i princip alla serier som finns, och ja det inkluderar även Biggest Loser. Jag har världens torraste humor skrattar åt allt, när som helst, var som helst. Jag antar att jag även är ganska impulsiv, då jag avskyr att planera och gör helst det som faller mig in. 6

7 Vem är du? Namn: Herman van Rompuy Vad gör han? Han är en belgisk politiker och sedan december 2009 ordförande i Europeiska rådet, där ländernas alla statschefer samlas (Reinfeldt representerar Sverige). Övrigt: Herman van Rompuy var Belgiens premiärminister mellan åren och tillhör det flamländska kristdemokratiska partiet. Namn: José Manuel Barroso Vad gör han? Barroso är kommissionens ordförande sedan 2004 och portugisisk politiker. Övrigt: José Manuel Barroso var som ung ledare för ett vänsterextremt parti, men 1980 bytte han åsikter och blev medlem i det liberalkonservativa partiet Partido Social Democrata. Detta parti är även medlem i Europaparlamentets kristdemokratiska grupp, Europeiska folkpartiet. Namn: Angela Merkel Vad gör hon? Merkel är partiledare för Kristdemokratiska unionen, även förbundskansler för en sammanslagning av CSU (Kristligt sociala unionen) och liberala fria demokratiska partiet (FDP) i Tyskland. Hon var den första kvinnan på den posten. Övrigt: Angela Merkel har blivit utsedd till världens mäktigaste kvinna 2011, på listan fanns även Lady Gaga och skådespelaren Angelina Jolie. Namn: Mario Monti Vad gör han? Monti är italiensk ekonom och före detta EU-kommissionär. Efter Silvio Berlusconis avgång den 13 november 2011 fick han uppdraget att ta Berlusconis post. Monti är alltså Italiens nye premiärminister och finansminister. Övrigt: Mario Monti fick i samband med den nya posten som Italiens premiärminister och finansminister smeknamnet Super Mario då han tog över ansvaret för landets ekonomi. Namn: Lucas Papademos Vad gör han? Papademos är grekisk ekonom och blev nyligen Greklands nye premiärminister efter Giorgos Papandreou. Majoriteten av partierna valde ut honom gemensamt som ersättare för Papandreou. Tidigare var han biträdande chef för den Europeiska centralbanken (ECB) från Övrigt: Lucas Papademos har inte varit ute på singelmarknaden på över 30 år. Han är gift med nederländskan Shanna Ingram, men de har inga barn. 7

8 5 snabba med EU Om EU hade varit en person hade hen kanske svarat så här: Singel/gift: Jag måste nog ändå säga att jag är en typisk förhållandeperson. Jag är van vid sällskap. 27 medlemsländer som alltid finns där för mig. En del andra organisationer har börjat kalla mig för toffel, men jag bryr mig faktiskt inte. Jag trivs bäst tillsammans med dem jag tycker om och det står jag för. Dessutom skulle jag nog aldrig klara av singelträsket. Spara/slösa: Jag skulle nog se mig själv som en spara, speciellt i dessa tider! Självklart beror det på vad det är för utgift. Att främja mänskliga rättigheter och att arbeta för en bättre miljö lägger jag gärna en extra slant på. Att däremot betala för andras misstag är inget jag tycker om (host..., Grekland, host...). Grekland har sedan eurointrädet haft dålig koll på sin ekonomi. Landet har levt över sina tillgångar då kostnaderna har överstigit intäkterna. Korruptionen bland statstjänstemännen har lett till att förtroendet mellan eliten och folket minskat. Resultatet har blivit att EU har fått gå in med ett nödpaket för att stödja landet. Sommar/vinter: Eftersom jag är en riktig lyxlirare och har tillgång till båda delar nästan året runt så är detta en klurig fråga för mig. Värme ligger nog ändå närmst mitt EU-hjärta. Att det sedan finns fler resealternativ till värmen i Europa gör det självklart mer intressant. Jag åker ju inte gärna skidor i Norge och Schweiz om jag säger så Norge och Schweiz är inte EU-medlemmar. Pizza/kebab: Sover Dolly Parton på rygg? Självklart väljer jag pizza! En äkta italiensk pizza med mozzarella och pepperoni säger jag aldrig nej till. För att jag ska välja kebab lika ofta som jag väljer pizza får kebabens hemland Turkiet nog skärpa till både sin ekonomi och politik samt respektera de mänskliga rättigheterna. Turkiet har sedan 1963 sökt om att få bli medlem i EU. År 1999 accepterades landet som ett kandidatland av EU och har sedan dess försökt uppfylla de krav som ett medlemskap stället. Deras problem med korruption och ekonomi samt deras sätt att efterleva de mänskliga rättigheterna verkar dock sätta stopp för medlemskapet. Hemmakväll/utekväll: Med tanke på utbudet av partystäder som jag har tillgång till skulle man kanske kunna tro att jag är partypinglan nummer ett som varje helg testar de senaste klubbarna och låter champagnen flöda. Detta är faktiskt fel. Även om det är mycket trevligt att träffa nya människor så gör jag helst det dagtid på jobbet. När jag väl har ledigt hänger jag istället gärna med vänner hemma och ser en bra film, som Eurotrip! Text: Cecilia Vegelius 8

9 Hänt i EU Hänt i EU Hänt i EU Hänt i EU September 2011 Oktober 2011 EU fortsätter att släcka ljuset Den första september 2011 var det dags att förbjuda de traditionella glödlamporna. Anledningen till att denna lag stiftats var för att det varje år såldes 500 miljoner glödlampor i EU och dessa förbrukade onödigt mycket energi. De lampor som skulle ersätta glödlamporna gjorde av med mycket mindre energi. Till exempel förbrukade en lågenergilampa endast en femtedel så mycket energi som en traditionell glödlampa gjorde. Detta beslut fick EU igenom efter många om och men. Det hela började med att EU-kommissionen, som består av en ledamot från varje EU-land, den första augusti 2003 presenterade ett förslag att förbjuda tillverkningen av glödlampor. Frågan hade innan dess diskuterats under en lång period och förslaget röstades slutligen igenom i Europaparlamentet i april Eftersom förslaget hade antagits i Europaparlamentet och gått igenom i ministerrådet, var alla medlemsländer tvungna att införa lagen. I mars 2008 klubbades förlaget igenom i Sveriges riksdag och i september 2009 förbjöds tillverkningen av de mest energislukande glödlamporna. Grekland funderar på att lämna den Europeiska Monetära Unionen (EMU) Grekland är inte längre det paradis som det en gång var. Den grekiska bubblan som landet levt i har spruckit, och många hävdar att inom en snar framtid är Grekland i total konkurs. Ryktet gick att Grekland ville hålla en folkomröstning gällande ett fortsatt deltagande i eurosamarbetet. Greklands förre premiärminister Giorgios Papandreou ansåg att en folkomröstning skulle hjälpa den socialistiska regeringen att genomföra de reformer som är nödvändiga för att Grekland ska överleva. Men är det möjligt för ett land att lämna EMU? Enligt en rapport som den Europeiska Centralbanken publicerat, så är ett endast möjligt att gå ur EMU om man samtidigt lämnar EU. När EU-kommissionen uttalade sig i frågan menade de att ett land varken kan lämna eller uteslutas ur EMU. Därför har Grekland ingen möjlighet att lämna EMU, hur många folkomröstningar de än håller. Grekland får helt enkelt fortsätta leva med euron. Sexpacket blir euroområdets räddning För att få bukt på de skenande statsskulderna inom euroområdet har EU i juli 2011 antagit ny en lagstiftning det så kallade sexpacket. Den nya lagstiftningen innehåller sex reformer som ska förhindra obalans i makroekonomin, förbättra granskningen av medlemsländernas budget samt skärpa sanktionerna i hopp om att förhindra att en sådan ekonomikris uppstår i framtiden. Sexpacket består av dels fyra ändringar och dels två nya lagar. Ändringarna ska stärka stabilitets- och tillväxtpakten genom sträng övervakning samt, om ett medlemsland skulle spräcka den tillåtna statsskulden eller budgetunderskotten väsentligt, ska sanktioner utfärdas. De två nya lagarna behandlar makroekonomiska obalanser, kommissionens övervakning ska stärkas, och ett land som inte efterlever kommissionens rekommendationer kommer att tvingas böta upp till 0.3% av BNP. Skulle ett medlemsland upptäckas med att fuska med sina siffror, kommer en bot på 0.5% av BNP utdelas. Vid omröstning om huruvida ett land ska tvingas böta använder man sig numera av en så kallad reversed qualified majority (omvänt röstningsförfarande) vilket innebär att majoriteten av rådet måste säga nej för att det inte ska gå igenom. Tidigare utgick man som nämnts tidigare från stabilitets- och tillväxtpakten, men som kom att visa sig vara bristfällig. Länder som Tyskland och Frankrike hade under flera års tid alldeles för stora budgetunderskott. Tydligen behövde inte de mäktigaste EU-medlemmarna följa de gemensamma bestämmelserna. Det är dels detta som bidrog till att sexpacket skärpte de redan stiftade reglerna och skärpte sanktionerna. Det är även en anledning till varför sexpackets utformning har gått allt annat än smärtfritt. Förhandlingarna om sexpacket har varit en kamp mellan överstatlighet och mellanstatlighet. EU:s överstatliga organ kommissionen och parlamentet, vill ha ett ökat inflytande, medan medlemsländerna kämpar för att behålla den totala makten över sina budgetar. Det har även förts en delvis kritisk diskussion kring sexpackets innehåll, då man poängterar att sexpacket inriktar sig på krisens symptom istället för orsaker. Dock har man till slut enats, och endast tiden kan utvisa om sexpacket har kraften att hålla EU undan ekonomikriser i framtiden. 9

10 Några nedslag i EU:s historia Sett med EU:s grundare Robert Schumans ögon BRYSSEL, Grande Place. På det vackra torget Grand Place, mitt i hjärtat av EUområdet, sitter jag på ett café, passande nog döpt efter torget, och väntar på EU: s grundare Robert Schuman för en intervju. Min croissant är utsökt och till denna sippar jag på en café au lait som är perfekt. Jag ser en lång stilig vithårig man bana sig fram mot mig och efter två snabba kindpussar slår han sig ner och beställer en espresso samtidigt som jag tar fram mitt anteckningsblock. Utanför flanerar folk i gyllengult höstljus och löven virvlar runt detta sagolika torg. Varför skapades egentligen Europeiska Unionen? Det var en enorm krigströtthet i Europa efter de två världskrigen och på 1950 talet började Winston Churchill (Eng), Konrad Adenauer (Tys), Alcide de Gasperi (Fra) och jag, tala om att skapa en Kol- och stålunion där alla länder som fört krig mot varandra skulle samlas under en gemensam myndighet. Råmaterialet för krig skulle förvandlas till ett verktyg för fred och försoning. Vilka länder var först in i denna Kol- och stålunion? Jo, 1951 gick startskottet och de första länderna som gick med var Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Västtyskland. Var det inte viktigt att ha en gemensam politisk och ekonomisk gemenskap? Jo, oerhört viktigt. Det var ju meningen med att skapa EU att länder skulle ha fred, välstånd och stabilitet! Hur fortsatte ni sedan? Vi kallades oss EEG och man kan säga att samarbetet till en början enbart var ekonomiskt, då vi hade misslyckats med ett gemensamt försvar och ett politiskt samarbete. Jag har ofta tänkt på att det som står närmast människor i allmänhet är pengar, så därför fungerade det bra från början inom detta område. Jag vet att 1979 var ett viktigt år, kan du berätta? Ja, det kan man verkligen säga. Då höll Europaparlamentet sitt första direktval med allmän rösträtt, 410 ledamöter och en kvinnlig talman valdes. Därefter rullade det på. År 1981 blev Grekland medlem, och några år senare tillkom även Spanien, Portugal och Grönland som tillhör Danmark. Då kändes det verkligen som att vår ursprungstanke hade uppfyllts. Vi skapade institutioner inom organisationen och år 1986 kunde vi se den europeiska enhetsakten, som innefattade bland annat utrikespolitik, växa fram. I juli 1987 trädde slutligen fördraget i kraft. Det var ett spännande moment. Året 1989 föll muren. Vad hände då? Efter de drastiska händelserna i Östeuropa återförenades de tyska staterna till ett enat Tyskland, och samtidigt kunde de forna öststaterna begära medlemskap. År 1992 blev vårt namn Europeiska Unionen, fördraget med samma namn trädde i kraft och Europol kom även igång. Jag ansåg att hela syftet med EU var att upprätta de gemensamma europeiska värderingarna, en bra miljö, respekt för de mänskliga rättigheterna samt en fungerande marknadsekonomi. Dessa faktorer kom att leda till fred och att vi senare tillsammans kunde ta oss an globala utmaningar samt behålla mångfalden bland EU-invånarna. 10

11 Vad hände sedan? Min dröm gick i uppfyllelse i januari månad 1994, då mitt mål med EU hade förverkligats: EES. Man kan säga att bildandet av den Europeiska Unionen pågick mellan och år 1994 upprättades Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Vi avskaffade även passkontroller mellan länderna Striderna i exempelvis Jugoslavien gav oss GUSP som står för EU gemensamma utrikes och säkerhetspolitik. Ett bakslag var dock att vi inte kunde hindra massaker i till exempel Bosnien då vi fick ta hjälp av NATO. Min dröm gick i uppfyllelse i januari månad 1994, då mitt mål med EU hade förverkligats: EES. Detta var väl ett misslyckade: ni ska väl förhindra krig? Ja, det satte oss i arbete. Då EMU, den Ekonomiska och Monetära Unionen, bildades stärktes också den europeiska gemenskapen. Resultatet blev att EU fick en gemensam valuta och en gemensam centralbank. Tre länder anslöt sig sedan: Finland, Sverige och Österrike, inte sant? Ja, det är riktigt. Därpå följde Amsterdamfördraget som innebar att man skulle upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa samt stärka den gemensamma utrikes och säkerhetspolitiken. De olika institutionerna är placerade i olika länder, varför kan man inte ha allt samlat? Medlemsländerna ville ha en betydelsefull institution i sitt land och därför placerades de i olika länder. Vi har ett parlament i Strasbourg, det andra finns i Bryssel tillsammans med kommissionen och rådet, medan sekretariatet har sätet i Luxemburg. Europol ligger i Haag och Europeiska centralbanken finns i Frankfurt am Main. Om ni skulle säga något om nuläget i EU (2012) som slutvinjett, vad skulle de vara? För närvarande råder det ekonomisk instabilitet i några EUländer, men jag har fullt förtroende för att vi tillsammans kan reda upp det. Det är trots allt det som är EU:s grundtanke. Text: Emma Svärd Emma vid ett minnesmonument utanför EU-kommissionen i Bryssel. *Detta är en påhittad intervju med Robert Schuman (född 29 juni1886 i Luxemburg, död 4 september 1963). Han var en traditionalist och EU var hans livsverk. Givetvis ville han att Europeiska Unionen skulle utvidgas och bestå. Om han hade levt idag så tror jag att han kanske hade gett liknande svar som ovan. 11

12 12 Illustration: Emma Svärd

13 En karta över EU:s medlemsländer Här nedan ser du EU:s medlemsländer och vilka av dessa som har euro som valuta. 1.. Sverige, Stockholm 15. Slovenien, Ljubljana, euro 2. Finland, Helsingfors, euro 16. Ungern, Budapest 3. Danmark, Köpenhamn 17. Grekland, Aten, euro 4. Storbritannien, London 18. Bulgarien, Sofia 5. Irland, Dublin, euro 19. Rumänien, Bukarest 6. Nederländerna, Amsterdam, euro 20. Luxemburg, Luxemburg, euro 7. Frankrike, Paris, euro 21. Slovakien, Bratislava, euro 8. Portugal, Lissabon, euro 22. Litauen, Vilnius 9. Spanien, Madrid, euro 23. Lettland, Riga 10. Tyskland, Berlin, euro 24. Estland, Tallinn, euro 11. Polen, Warszawa 25. Belgien, Bryssel, euro 12. Tjeckien, Prag 26. Malta, Valetta, euro 13. Österrike, Wien, euro 27. Cypern, Nicosia, euro 14. Italien, Rom, euro 28. Kroatien, Zagreb (från och med 1 juni 2013) 13

14 Den grubblande killen Hur ofta har du inte varit med om att när du sitter och läser något eller lyssnar på någon, att du inte har en aning om vad det handlar om? Detta är på grund av att du inte förstår viktiga nyckelord. Vissa av dessa är ord som figurerar väldigt ofta i nyhetssammanhang och i andra situationer, och det är därför viktigt att veta vad de innebär. Jag har därför tagit ut ord som kan upplevas som svåra, men ändå är väsentliga för artiklarna, och förklarat dem på ett förhoppningsvis enkelt sätt. Hoppas att detta underlättar för dig. // Den grubblande killen Jonatan EU är det första ordet som kan upplevas svårt, men som egentligen är väldigt simpelt. Detta kan översättas på två sätt; det första är den europeiska unionen som i princip hela vår tidning handlar om. Den andra översättningen är Engagerad Ungdom som är namnet på vår tidning. Båda är lika korrekta, men den första bör du använda dig av i första hand. EMU är en förkortning på den ekonomiska och monetära unionen. EMU är ett ekonomiskt samarbete inom den europeiska unionen. Inom EMU har 17 länder infört en gemensam valuta, kallad euro. BNP är en förkortning för bruttonationalprodukten. Med BNP mäter man värdet av ett lands produktion av varor och tjänster på ett år. Det vill säga att man får en uppfattning om hur bra landet mår ekonomsikt. Länder med en högt BNP mår oftast väldigt bra rent ekonomiskt och därför kan BNP användas som ett mått på välstånd. Makroekonomi är en del av ekonomin som handlar om nationalräkenskaper, inflation, konjunktursvängningar, arbetslöshet och tillväxt. Stabilitets och tillväxtpakten är en överenskommelse inom EU, och utgör grunden i EMU tillsammans med euron. Det innebär att ett land inte får ha ett budgetunderskott på mer än 3 % av BNP och statsskulden får inte överskrida 60 % av BNP. Reform kallas en förändring som man förbereder under lång tid och sedan genomför. Ofta talar man om politiska reformer som politiker fattat beslut om i riksdagen. Sanktion kan vara en åtgärd mot ett land, ett företag eller en person som bryter mot en överenskommelse. En sanktion mot ett land kan vara att andra länder inte köper eller säljer varor till det landet. Syftet med en sanktion är att landet ska få så stora problem att det tvingas ändra sig. Till exempel införde FN flera sådana sanktioner mot Irak när landet anföll Kuwait Exempelvis ville FN att Irak skulle lämna Kuwait så att kriget kunde upphöra. Överstatlighet/mellanstatlighet Hur olika frågor beslutats inom EU sker genom överstatlighet eller mellanstatlighet. Om ett beslut är överstatligt måste alla EU:s medlemsländer följa det, men om beslutet är mellanstatligt får varje land själva besluta om beslutet ska införas eller inte. Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 och i fördraget står det vad EU kan och inte kan göra samt hur länderna ska samarbeta. Fördraget har även påverkat EU-institutionernas organisation och arbetsätt. Lissabonfördraget innebär att EU blir mer demokratiskt. 14

15 EU-kommissionen har som uppgift att föreslå nya EU-regler och sköta arbetet med att genomföra EU-politiken samt ha hand om EU:s budget. Ministerrådet stiftar EU-lagar, organiserar medlemsländernas övergripande ekonomiska politik, ingår avtal mellan EU och andra länder, accepterar EU:s årliga budget, formulerar EU:s utrikes- och försvarspolitik och sist men inte minst organiserar EU-ländernas rätts - och polissamarbete. EU-domstolen, vars uppgift att döma tvister mellan medlemsländerna och EU:s institutioner, ligger i Luxemburg. Ett annat uppdrag är att se till så att de gemensamma reglerna följs. I domstolen sitter 27 domare, en från varje medlemsland. Europeiska rådet består av ländernas stats- och regeringschefer samt EU-kommissionens ordförande, som för närvarande är José Manuel Barroso. Rådet bestämmer EU:s allmänna politiska riktlinjer, men stiftar inga lagar. Rådets ordförande har en mandatperiod på två och ett halvt år, och för tillfället (2012) har Herman van Rompuy denna post. Europeiska rådet träffas på toppmöten minst en gång i halvåret. EU-parlamentet har 754 platser för parlamentariker från de olika länderna. Parlamentarikerna representerar sitt parti och inte sitt land. Val hålls vart femte år och nästa är år Sverige har efter Lissabon-fördraget 20 platser i parlamentet och deras huvuduppgifter är att stifta lagar och godkänna budgeten tillsammans med ministerrådet, samt att granska andra EUinstitutioner, främst kommissionen. Varför två parlament? Detta resande mellan Strasbourg och Bryssel är en kompromiss mellan tyskar och fransmän. Strasbourg är en symbol för freden mellan Tyskland och Frankrike och det är därför parlamentet har sitt säte där. Parlamentarikerna träffas i Strasbourg tolv gånger varje år och fattar då alla beslut som har arbetats fram i Bryssel. Skillnad mellan förordning och direktiv är att en förordning är en lag som antas av medlemsländerna exakt som den är formulerad, medan ett direktiv är mer av en ram med olika krav på vad som ska tas med i den nationella lagen. Det är sedan upp till medlemsländerna att utforma lagen så att dessa krav uppfylls. Finanspakten även kallad europakten, är en pakt mellan 25 av EU:s medlemsländer (Tjeckien och Storbritannien har ännu inte tackat ja) som ska förhindra att fler ekonomiska kriser uppstår. Europeiska rådet är ett av de fem viktigaste organen inom EU. Här träffas medlemsländernas statschefer; presidenter, premiärministrar och statsministrar. PIIGS-länderna är Portugal, Italien, Island, Grekland och Spanien. Detta namn har de fått för att de alla har stora ekonomiska problem. Lobbying Ett lobbyföretag hjälper andra företag med en affärsidé som kan påverkas på ett negativt sätt av nya lagstiftningar inom EU. Ett exempel är kosmetikabutiker på flygplatser som gick sämre då den nya lagstiftningen sade att man inte fick ta med mer än 100 ml vätska in på flygplanet. Detta gjorde att resenärerna inte köpte parfymflaskor med mer än 100 ml och många företag gick sämre. En del företag agerade snabbt och sökte hjälp hos KREAB, som är ett svenskt lobbyföretag. KREAB kom då med ett förslag om mindre flaskor och många företag anammade idén och lyckades undvika en konkurs. Svenska representationen Sveriges ständiga representation hjälper den svenska regeringen i Bryssel. Deras jobb är att försöka få svenska intressen sedda och hörda i EU. Det sitter ungefär 115 stycken personer på svenska representationen i Bryssel. 15

16 En inblick i den grekiska krisen Är Grekland fortfarande det paradis som vi känner till? Bakom den vackra fasasaden lurar massiva ekonomiska problem. Det grekiska paradiset? Dagligen handlar nyheterna om Grekland. Antingen är de ute och protesterar, strejkar hej vilt eller så ska de inom EU ta ett nytt beslut om Grekland ska få mer pengar eller inte. Men vad är det egentligen som har hänt med Grekland? Varför befinner sig turistparadiset på ruinens brant? Frågorna är många, svaren är långa och komplicerade. Vi ska därför förklara på ett lätt och okomplicerat sätt vad det egentligen är som har hänt och lite vad vi tror kommer att hända. Långt innan krisen var ett faktum i Grekland blomstrade landet rent ekonomiskt. De byggde ut sin infrastruktur, betalade ut höga löner till tjänstemännen och grekerna gick i pension när de var 50 år. De betalade ingen skatt samtidigt som de förväntade sig att få det mesta gratis, så som sjukvård, pension och utbildning. För att finansiera detta tog Grekland stora lån av EU och banker vilket ledde till att landet fick en väldigt hög statsskuld. Under tiden som de lånade pengar lämnade landet in falsk räkenskap till EU, där det stod att landets ekonomi var mer stabil än vad den egentligen var. När finanskrisen var ett faktum, på grund av att bankerna hade lånat ut alldeles för mycket pengar utan att ha någon säkerhet för dem, drabbades Grekland hårt. De var tvungna att ta nya lån för att finansiera de gamla lånen och framförallt för att landet skulle kunna fungera. 16 Då långivarna började tvivla på landets betalningsförmåga höjde de räntorna avsevärt och Grekland hamnade då i en ohållbar situation där de inte hade någon möjlighet att betala tillbaka sina lån. Den grekiska bubblan var spräckt. För att rädda Grekland från konkurs gick EU och den internationella valutafonden (IMF) med på att låna ut 110 miljarder euro med start 2009 och det lånet skulle sträcka sig under tre år. Vad är det egentligen som har hänt i Grekland? Hösten 2011 befann sig landet i fullständigt kaos. Arbetslösheten sköt i höjden, regeringen tvingades sälja allt av värde, turisterna valde bort Grekland som resmål, grekerna strejkade mot hemskheter som att behöva betala högre skatt, arbeta längre om dagarna än nio till tre och inte gå i pension vid 50 års ålder. För att få bukt med dessa hemskheter utlyste grekerna den största protesten nationen någonsin har skådat, kallad alla strejkers moders, där fyra miljoner greker gick ut i strejk. Skämt åsido, vad de strejkade emot var det omdiskuterade sparpaketet som parlamentet hade röstat igenom, i vilket lönerna skulle sänkas och skatterna höjas, allt för att landet skulle hamna på fötter igen. Dåvarande premiärminister Giorgos Papandreou uppmanade folket att nationen måste hålla ihop, men då endast 20 procent av befolkningen hade något förtroende för regeringen, vädjade han förgäves. Alla strejker satte bara fler

17 käppar i hjulet för landet, eftersom deras viktigaste inkomstkälla var turisterna. De, turisterna alltså, valde bort Grekland som resmål på grund av alla strejkerna. Krisen i Grekland blev bara värre och värre. Det skulle komma att krävas många miljarder euro till för att få landet på fötter igen. Tyska och franska banker höll på att gå i konkurs på grund av att de hade lånat ut för mycket pengar till Grekland. land, inte om en person eller en familj med ekonomisk kris. Slutligen, ska Grekland bli det blomstrande paradis som det en gång har varit, krävs det hårt arbete men framför allt en beteendeförändring hos medborgarna. Den mest aktuella då och enligt oss den enda lösningen var att skriva av en stor del av landets skulder, det vill säga att de skulle minska skulderna till en hållbar nivå, så att landet kunde börja om på nytt igen. Detta beslutade de sig för att göra i november Men frågan man ställde sig då, var om de franska och tyska bankerna skulle behöva ta smällen för att grekerna hade misskött sina finanser? Det fick bli så att de franska och tyska regeringarna fick gå in och hjälpa bankerna. Hur ser framtiden ut för Grekland? Grekland har många svåra år framför sig. Även om de har fått en skuldnedskrivning så måste grekerna förändra sitt sätt att tänka, det vill säga de måste lära sig att betala skatt, arbeta vitt, jobba längre om dagarna, arbeta 20 år till i livet eller med andra ord förändra sin inställning helt. Ni tycker säkert att hela den här greklandshistorien känns som ett avsnitt av lyxfällan. Men det är precis vad handlar om, det är i princip samma sak bara att det här handlar om ett helt Protester i Aten, maj Foto: Konstantinos Koukopoulos Text: Jonatan Nyhlén 17

18 Student i London Har du också drömt om att plugga utomlands? Vill du få chansen att upptäcka en ny stad, ett nytt land, ett nytt språk och en ny och spännande kultur? Drömmer du om att lära känna människor från hela världen och få minnen för livet? Vet du vad? Allt det kan enkelt gå i uppfyllelse! Alexander Gernandt Segerby utanför Cass Business School. Jag träffar Alexander Gernandt Segerby på ett café i centrala London. Sensommarvärmen, som sedan lång tid är ett minne blott i Sverige, finns fortfarande kvar och vi slår oss ner vid ett bord med utsikt över Hyde Park. Vi beställer in varsin kopp kaffe och två scones. London har varit Alexanders hem i lite drygt en månad och det märks att han trivs. Alexander studerar på Cass Business School i centrala London och delar lägenhet med två av sina bästa vänner som också studerar på samma skola. Vem skulle inte trivas? Hur kommer det sig att du valde att plugga utomlands? frågar jag. Jag gick IB på Malmö Borgarskola där utbildningen är på engelska, berättar Alexander. Det gjorde att jag hade alla möjligheter att ta mig utomlands. Jag har länge känt att det är det jag vill med tanke på att det blir en större marknad och fler möjligheter. Möjligheter. Det är klart att i en storstad som London så finns alla möjligheter att lyckas. Så du ser det som en fördel att plugga utomlands? säger jag. Absolut! svarar Alexander. Utbudet på allt är större här. Arbetsmarknaden ökar samtidigt som man växer mycket som person om man vågar ta steget och bryta sig loss från säkerheten som finns där hemma. Jag håller med. Att flytta utomlands är en enorm möjlighet om du vill utveckla och lära känna dig själv samtidigt som du kan upptäcka nya platser och kulturer. För många är detta en stor dröm, men som kanske känns lite avlägsen då städerna finns så långt bort. Hur gick du till väga när du sökte och vilka tips kan du ge till unga som vill plugga utomlands? frågar jag. Jag fick hjälp av några lärare på skolan som jobbar med ansökningar till utlandet. De hade svar på frågor och hjälpte till med Personal Statement som behövs vid ansökningen berättar Alexander. Mitt bästa tips är nog att verkligen lägga ner mycket tid på att ta reda på den information som du behöver för att kunna göra ett bra val. Utbudet av utbildningar är enormt stort och om man ska hitta något som passar en själv så måste man först få en ordentlig överblick. Självklart är det även viktigt att tänka på att man ska försöka hamna i en stad som man tror att man kommer att trivas i. Jag anser att det kan bli svårt att se positivt på sin skolgång om man har tråkigt på sin fritid. 18

19 Självklart är det så. Att uppleva staden är halva äventyret med att studera utomlands. Vad tycker du om London än så länge? Lever staden upp till dina förväntningar? frågar jag. Jag älskar staden och framförallt (ute)livet här. Det är en stad som har enormt mycket att erbjuda i alla aspekter. Dessutom ligger skolan nära City där alla stora företag har sina högkvarter och närheten av företag, som man hoppas en dag hamna på, är väldigt motiverande! Jag älskar staden och framförallt (ute)livet här. Det låter fantastiskt! säger jag. Finns det inget negativt med att studera utomlands? Alexander tänker efter en stund. Det negativa är att utbildningen kostar, men du får se det som en investering. Något som du kommer att dra nytta av resten av livet. Boendet är också dyrt men vill man bo centralt är det en utgift man får ta. Vi pratar vidare en stund om London som stad och Alexander berättar att det är skönt att staden är så pass internationell. Du smälter lätt in och jag blir alltid positivt bemött när jag berättar att jag är svensk. Svenskar har ett gott rykte här vilket är väldigt skönt. Känns det lika internationellt på skolan eller är majoriteten britter? frågar jag. På Cass är det väldigt blandat och majoriteten är inte britter. Det är rätt skönt för man känner verkligen att man är i en internationell miljö och inte bara en brittisk. Hur var konkurrensen vid ansökningen gentemot brittiska elever? frågar sedan jag. Inte svårare än mot andra med tanke på att jag läste IB på engelska under gymnasiet. Jag hade då redan språket med mig. IB är igenkänt i Storbritannien så jag behövde inte heller konvertera mina betyg vilket var skönt, berättar Alexander. Många av våra läsare undrar säkert vilka skillnader det finns på utbildningar i Sverige och Storbritannien säger jag. Har du märkt några? Alexander funderar lite och svarar: Jag har fått intrycket av att det är striktare här. Det går inte att skjuta upp kurser. Sedan är det såklart en fördel att ha pluggat utomlands om man vill hitta jobb i ett annat land än Sverige. Inspirerad och framförallt imponerad säger jag hejdå till Alexander och lämnar caféet. Tanken på att världen finns där ute, helt oupptäckt i mina ögon, är häftig. Precis som Alexander kan du söka till en skola utomlands och få minnen för livet. Låter det intressant? Ta del av informationen nedanför. Vem vet, om några år sitter kanske just du på ett café i London med världen framför dina fötter! Text: Cecilia Vegelius Foto: Sebastian Röing Som medborgare i ett EU-land: Har du rätt att studera i de 27 EU-länderna Behöver du inget uppehållstillstånd, men du ska registrera dig hos myndigheterna om du stannar längre än tre månader. Och som nordisk medborgare behöver du inte uppehållstillstånd om du vill studera i ett nordiskt land, exempelvis Norge. 19

20 The Battle of the Currencies År 2003 hade Sverige en folkomröstning om ett valutabyte. Med en knapp majoritet röstades euron ner och Sverige behöll kronan. Frågan är då: visste alla som röstade i Sverige möjligheterna med euro, eller tänkte de mest på de eventuella negativa följderna? Vi har samlat ihop både för - och nackdelar med kronan och euron. Varför euro? Fördelar: Euro är bekvämt. Bekvämt på det sättet att åka utomlands utan att behöva tänka på att man ska hinna till banken för att växla, bekvämt genom att kunna ta bilen spontant en dag ut i Europas 17 euroländer utan att behöva tänka på hur valutakursen ser ut. Varför krona? Fördelar: Kronan har vuxit sig stark jämfört med euron under den senaste tiden. Under den ekonomiska krisen höll kronan sig relativt stabil, vilket är ovanligt för en liten valuta. Det som är bra med kronan är också att den är vår, det vill säga, det är bara vi i Sverige som styr vad vi gör med den. Under krisen hade Sveriges politiker mer än tre gånger så mycket pengar att fördela än politiker i till exempel Portugal. Detta gjorde att vi har haft mer pengar under denna tid och därför har den svenska befolkningen inte påverkats av krisen i samma utsträckning som andra delar av Europa. Euro är även bekvämt då det underlättar handeln och transaktioner eftersom man betalar med samma valuta. Om alla länder i EU hade accepterat euro hade vi fått en gemensam valuta och en gemensam penningpolitik. Detta hade varit ett steg närmare till ett gemensamt Europa. Nackdelar: Som ett litet land i EMU kan man lätt bli bortglömd då de större länderna tenderar att få mer makt. Europas krisländer, PIIGS (Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien), har gjort att eurons värde har gått ner. Euron sjönk mycket på grund av en ohållbar ekonomisk politik samt att man fifflat med räkenskaperna (det vill säga man sa att ekonomin var bättre än vad den egentligen var). De har även fått stora summor bidrag av EU vilket har drabbat medlemsländerna. Nackdelar: När det blir lågkonjunkturer i världen brukar den svenska kronan sjunka rejält då det är en väldigt liten valuta som enbart används i Sverige. Det brukar i allmänhet vara riskfyllt med en liten val-uta i ekonomiska kriser, medan större valutor, som euron, brukar vara mer stabila och klara sig bättre. Som vi nämnt tidigare är det inte så i den nuvarande krisen, men man kan aldrig förutspå hur framtida kriser kommer att påverka kronan. Text: Linnea Olsson 20

21 Är euron i fara? När EU beslutade sig för att införa en gemensam valuta 1995 var syftet att stärka medlemsländernas finansiella situation och minska arbetslösheten. Men 2011 var euron väldigt omdiskuterad, eftersom de så kallade PIIGS länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien), slarvade med sina finanser och där igenom äventyrade hela eurosamarbetet. Frågan är då, hur ser eurons framtid ut? EU har lånat ut mycket pengar till exempelvis Grekland för att hjälpa dem att stabilisera ekonomin. Dock har detta inte lyckats och landet har fortfarande många svåra år framför sig. För att rädda PIIGS-länderna, samt förhindra en likartad kris i framtiden, röstade Europaparlamentet igenom sexpacket, som ni kan läsa om på sidan 9. Förhoppningarna är att detta kan vara en lösning för att landet ska långsamt kunna vända och gå mot bättre tider. Om sexpacket lyckas kommer euron bli stark och den kommer förhoppningsvis att bli till en valuta som samtliga EUländer vill ha. Det finns mycket import och export mellan medlemsländerna och det blir därför smidigare med en gemensam valuta. Det finns dock de som tror att sexpacket inte kommer att fungera, till exempel Jim Rodgers, en investerare som jobbar för tidningen Wall Street, som påstår att euron kommer att vara död inom år. Sverige och euron 2011 ökade EU trycket på de länder som ville gå med i EU. De blev bland annat tvungna att använda euron som valuta, vilket Sverige aldrig behövde. Detta beror på att då Sverige blev medlem 1995, slöt EU Maastrichtavtalet. Enligt detta avtal var alla kommande medlemsländer tvungna att gå med helhjärtat i EU, det vill säga, även anta euron som valuta. Sverige fick dock ett annat avtal som egentligen inte var tillåtet och fick genomföra en folkomröstning. Sverige har klarat sig bra under krisen och det är många som har yttrat sig om att det var tur att vi tackade nej till euron år För tillfället har Sveriges politiker mer än tre gånger så mycket pengar att fördela än politiker i till exempel Portugal, vilket nämnts tidigare. Då folkomröstningen ägde rum i Sverige, var vi relativt nya medlemmar i EU, och kunskaperna var låga. Vi svenskar är till stor del konservativa och vill inte ha några större förändringar, vilket kan vara en anledning till vi röstade nej till euron. I takt med att Europeiska Unionen utvidgas, får mer makt och kunskaperna om EU höjs bland befolkningen, samt om euroländerna får bukt med sina ekonomier, kan det bli aktuellt för Sverige att gå med i eurosamarbetet. Text: Linnea Olsson Foto: Austin Keys 21

22 Hänt i EU Hänt i EU Hänt i EU Hänt i EU November 2011 Norge räddar euron Kan Norges oljefond innebära slutet på krisen? Det har förts diskussioner i EU om vem som har mest resurser i världen. Enligt statsminister Fredrik Reinfeldt har den norska oljefonden kapacitet att rädda euron. Den norska statens pensionsfond, som kallas oljefonden utland, har omkring 388 miljarder euro innestående. EU:s räddningsfond, EFSF ligger omkring 440 miljarder euro, det vill säga, fonderna är nästan lika stora och därför kan denna lösning bli aktuell. Man har gjort undersökningar om oljefonden kommer överväga investeringar i eurozonen, om ett sådant förslag kommer fram. Varje satsning kommer då ha samma risk och avkastning som fondens andra investeringar människor protesterar mot regeringen i Aten Invånarna i Grekland demonstrerar mot åtstramningspaketet. Den 20 oktober stod det klart att parlamentet i Grekland har accepterat åtstramningspaketet. Det kommer bland annat innebära sänkta löner, sänkta pensioner, skattehöjningar och personalnedskärningar inom offentlig förvaltning. Skattemyndigheterna kommer även bli tvungna att kunna hålla inne pensioner och löner, även konfiskera invånarnas egendom om de inte betalar sin fastighetsskatt. Pantelis Economou, den biträdande finansministern, har satt gränsen för en skattebetalning på 40 dagar efter att räkningen skickats ut. Elleverantörerna kommer få 60 dagar på sig att ge en förteckning på vem som inte betalat under dessa 40 dagar. De som inte betalat sin räkning kommer att få sin el avstängd tills de har betalt. Införandet av åtstramningspaketet har lett till stora demonstrationer utanför parlamentet i Aten. Det har uppgetts vara cirka människor som protesterade våldsamt mot de striktare reglerna i Grekland. Dagen därpå kastades stenar och eldbomber trots polisens motstånd. Ett steg närmre medlemskap för Montenegro Montenegro är nu redo för att hålla medlemskapsförhandlingar med EU efter tre års väntan. Enligt Stefan Füle, utvidgningskommissionär i Montenegro, har de arbetat hårt de senaste åren för att komma närmre ett medlemskap i EU. De har dock en lång väg kvar och flera steg att gå igenom innan landet kan bli medlem. Först ska man godkännas av alla EU-ländernas regeringar, och sedan stå under bevakning så att EU kan försäkra sig om att bland annat korruption inte förekommer i landet. December 2011 Europa bygger egna satelliter Klartecken från kommissionen ger liv till Galileo. EU-kommissionen beslutade i november månad att Europa ska utveckla och bygga upp ett eget system för navigation. Detta efter ett års utredande av förslaget tillsammans med den europeiska rymdindustrin. Projektet döptes till Galileo och ska bestå av 30 satelliter. Dessa ska skjutas upp från Europas egen rymdbas som finns i den sydamerikanska djungeln i Franska Guyana. Två satelliter sköts upp 2011 och därefter väntas de resterande skickas upp till och med år Satelliterna kommer att cirkulera i en medelhög bana, det vill säga, km över jordytan. Galileo ska kunna ge positionsangivelser var du än befinner dig på jorden, precis som det amerikanska GPS-systemet. Tanken med Galileo är att Europa ska göra slut på sitt beroende av GPS-systemet, som från början är utvecklat till den amerikanska militären. Navigationssystemet ska skapa ett oberoende europeiskt navigationssystem som ska utvecklas för de civila behov som finns samt vara förenligt med GPS. Galileo beräknas kosta miljarder kronor där EU och den europeiska rymdstyrelsen ESA ska bidra med hälften av beloppet. Den andra hälften hoppas man att medlemsländer och privata finansiärer ska stå för. 22

23 Motsättningar i EU Medaljens baksida Att vara medlem i Europeiska Unionen är både på gott och ont. Vi blir mer enhetliga, får större inflytande i världen och genom våra gemensamma politikområden får besluten bättre genomslagskraft. Dock finns det en del nackdelar med att vara medlem i en sådan stor organisation. Man kan säga att det ständigt pågår en dragkamp mellan överstatlighet och mellanstatlighet i EU. Med överstatlighet menas att de beslut som tas är obligatoriska för samtliga medlemstater, medan beslut som tas med mellanstatlighet innebär att det är det enskilda landet som bestämmer om man vill acceptera lagförslaget eller inte. Kampen handlar om att EU vill ha allt större makt och att fler beslut ska vara överstatliga, så att vi mer och mer kan utvecklas till en enhet. Samtidigt som EU gör anspråk på allt mer makt, vill staterna behålla sin självbestämmanderätt. Ett exempel på detta är då man införde det så kallade sexpacket som skulle rädda den ekonomiska krisen. Denna innebar bland annat att varje medlemsland skulle lämna in sin räkenskap till EU för granskning. Detta mötte stort motstånd, då länderna inte ville lämna ifrån sig bestämmanderätten över sin ekonomi. Här blev det en kamp mellan överstatlighet och mellanstatlighet. Överstatlighet bryter också emot en del principer. Den så kallade subsidiaritetsprincipen, principen att alla beslut ska fattas så nära folket som möjligt, är ett exempel. Allt eftersom EU:s makt ökar över medlemsstaterna, flyttas också beslutsfattandet allt längre bort från folket. Man kan säga att det flyttas från länderna till Bryssel och Strasbourg där parlamenten finns. Även den så kallade suveränitetsprincipen, det vill säga ett lands rätt att inte lyda under en främmande makt, kommer i kläm då beslut tas med överstatlighet. Eftersom ett sådant beslut gäller för alla EU-länder försummar man landets egenskap att inte lyda under främmande makt alltså, man bryter mot suveränitetsprincipen. När Sverige valde att gå med i den Europeiska Unionen 1995, gav vi alltså upp en del av vår suveränitet. Sverige har fått lätta på vissa lagar, till exempel hade Sverige innan vi gick med i unionen väldigt hårda regler när det gällde bekämpningsmedel, men dessa fick Sverige lätta på eftersom EU tyckte att det skulle vara lika regler för alla. EU vill även att Sverige ska sänka sin alkoholskatt, detta eftersom den är betydligt högre än i resten av Europa. Men har Sverige verkligen gett bort all beslutanderätt till EU? Nej, självklart har vi inte det. I och med Lissabonfördraget ska alla beslut fattas så nära medborgarna som möjligt, alltså subsidiaritetsprincipen. Till exempel beslutar den svenska riksdagen helt och hållet om allt som har med den svenska skolan att göra. Vad har Sverige då vunnit på medlemskapet i den Europeiska Unionen? Vårt land har tjänat väldigt mycket på att gå med i EU. Till exempel har vi en helt annan möjlighet att påverka beslut på en högre nivå. Sverige har varit med och tagit fram strängare miljökrav inom EU. Även de svenska företagen har tjänat på medlemskapet, då de slipper betala tull. Det har även blivit smidigare för dem att exportera och importera varor, och att anställa utländsk arbetskraft har blivit lättare. Hur har medlemskapet gynnat oss medborgare? Vårt medlemskap i EU har gett oss svenska medborgare många möjligheter. Till exempel behöver vi inte betala tull när vi beställer varor inom EU:s medlemsländer. Det har även gynnat oss på så sätt att vi utan problem kan flytta till ett annat EU-land och arbeta eller studera där. Text: Jonatan Nyhlén och Amanda Dyberg 23

24 EU ställer upp i VM Vi tar tempen på laget Att Europa är en världsdel med hög standard inom fotboll är det ingen tvekan om. Sommaren 2012 gör Europas länder upp om platsen som Europas främsta fotbollslag i EM som kommer att hållas i Polen och Ukraina. Vi på Engagerad Ungdom är inga fotbollsfantaster, men tycker ändå att detta är en spännande turnering. Vi visualiserar självklart redan nu om VM sommaren 2014 och har därför satt ihop vårt eget Dream Team med Europas främsta nationer. Målvakt: Nederländerna ett land som är vant vid att försvara sig. Vare sig det gäller havsnivåer eller andra länders fördömande av drog och prostitutionsindustrin, Nederländerna fixar det! Landets specialiteter så som rå sill, rökt ål och grön ärtsoppa lär hålla motståndarna borta från både stanken och målet. Backar: Belgien en rutinerad spelare med 60 års erfarenhet som enkelt tar en plats i startelvan. Med Bryssel som högkvarter för flera internationella organisationer, de flesta av EU:s institutioner samt NATO ger huvudstaden en stor fördel i en eventuell duell mot någon av de andra storstäderna i världen. Med belgaren Georges Rémi, Tintins skapare, kan landet klura ut de allra svåraste anfallen och sätta stopp för motståndet. Storbritannien inte lika rutinerat som Belgien, (Storbritannien har varit med i EU sedan 1973) men dock ett land att imponeras av. Med en av de största ekonomierna i EU samt en huvudstad som är van vid idrottsutövande (OS 1908, 1948 och nu 2012) är landet ett säkert kort. Att Storbritannien också lär upp trollkarlar vid Hogwarts är ett vasst ess som kan användas för att trolla bort bollen framför eget mål. 24 Mittfältare: Sverige skulle kunna ses som den bråkiga tonåringen som nu mognat och fått förståelse för de andra medlemsländernas kulturella och politiska traditioner. Med en stabil ekonomi och ett gott rykte har nationen vuxit i EU:s ögon och därför förtjänar Sverige en plats på mittfältet.

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar vardagen för dig och dina kompisar. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar dig och dina kompisars vardag. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU och socialpolitiken EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU:s bakgrund och utveckling Bildades i tiden för att hindra framtida krig i Europa (speciellt mellan Frankrike och

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR

BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR 1.1.2007 8b/2006 BULGARIEN OCH RUMÄNIEN BLIR EU MEDLEMMAR Bulgarien och Rumänien ansluter sig till Europeiska unionen den 1 januari 2007. Enligt Europeiska kommissionens

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL EUROPEISKA RÅDET UNIONENS STRATEGISKA INSTITUTION Europeiska rådet driver på utvecklingen i Europeiska unionen och fastställer de allmänna politiska riktlinjerna

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut

BILAGA. till. förslaget till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.2.2016 COM(2016) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslaget till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet till

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Eurokrisen Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Frågor Vad förklarar eurokrisen? Klarar de värst utsatta länderna anpassningen? Går det att förebygga liknande kriser i framtiden? Har krisen

Läs mer

Stena Line Bilsemester 2014 TOTAL Total Kvinna Man 18 30 år 31 40 år 41 50 år 51 65 år

Stena Line Bilsemester 2014 TOTAL Total Kvinna Man 18 30 år 31 40 år 41 50 år 51 65 år Stena Line Bilsemester 2014 TOTAL Kön Ålder Total Kvinna Man 18 30 år 31 40 år 41 50 år 51 65 år Q4 Har du någon gång varit på bilsemester? Base: Alla respondenter n=1063 n=531 n=532 n=279 n=211 n=260

Läs mer

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur. Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 2/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: FÖRDRAGET UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden ZA Flash Eurobarometer (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden A Flash number FL A B Landskod FL B C Intervjunummer (löpnummer) FL C NACE NACE-kod (sample-information)

Läs mer

Republikens presidents förordning

Republikens presidents förordning Republikens presidents förordning om placeringsorterna för Finlands beskickningar i utlandet och ordnandet av konsulära tjänster i utrikesförvaltningen I enlighet med republikens presidents beslut föreskrivs

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Välkommen till Europaparlamentet

Välkommen till Europaparlamentet Välkommen till Europaparlamentet Pernilla Jourde pernilla.jourde@ep.europa.eu Enheten för besök och seminarier, GD Kommunikation EU har som mål att främja fred och stabilitet frihet, säkerhet, rättvisa

Läs mer

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8

995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 995 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 19 Änderungsprotokoll in schwedischer Sprache-SV (Normativer Teil) 1 von 8 PROTOKOLL OM ÄNDRING AV PROTOKOLLET OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER, FOGAT TILL FÖRDRAGET

Läs mer

Eurokrisen och den europeiska integrationen. Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011

Eurokrisen och den europeiska integrationen. Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011 Eurokrisen och den europeiska integrationen Lars Calmfors Frisinnade klubben 17/2-2011 Frågor Vad förklarar eurokrisen? Klarar de värst utsatta länderna anpassningen? Går det att förebygga liknande kriser

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

c. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet)

c. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet) Lektion 1 SCIC 13/09/2013 A. Mordet på Anna Lindh a. Lyssna och rapportera (första delen) Förr (2003) Nu (2013) b. Lyssna och rapportera (andra delen) 1. Vem är Eva Frankell? 2. Vad säger hon om Anna Lindh?

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av listan över A-punkter

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av listan över A-punkter Annoteringar 2010-07-05 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofinrådets möte den 13 juli 2010 i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 30 juni 1.

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer