Kallelse. Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kallelse Kommunfullmäktige Torsdagen den 15 juni 2017

2 RAGUNDA KOMMUN Datum Kallelse/Kungörelse Kommunfullmäktige i Ragunda kommun sammanträder torsdagen den 15 juni 2017, kl 17.00, Anders Olofskolan, Hammarstrand. Sammanträdets öppnande, upprop samt fråga om sammanträdets behörighet. Val av justerare samt fastställande av dag och tid för justering. Förslag på tid och dag för justering: kl TEMA: KPA Pension, Fredrik Mandelin Patientnämnden, Harriet Jorderud Ärenden: Information från verksamheterna (tjänstemannainformation). Kommunalrådet informerar. Kommunfullmäktiges frågor till kommunalrådet (15 min) Kommunfullmäktiges frågor till oppositionsrådet (15 min) Allmänhetens frågestund. (30 min) Remiss av inkomna motioner och medborgarförslag mm. Dialog med revisorerna. Meddelanden. Kf 14 Dnr 2015/ Revidering av hjälpmedelspolicyn Kf 15 Dnr 2017/ Antagande av bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF- KL) Kf 16 Dnr 2017/ Årsredovisning 2016 Jämtlands gymnasieförbund Kf 17 Dnr 2017/ Årsredovisning 2016 Jämtlands räddningstjänstförbund Kf 18 Dnr 2017/ Inköp av aktier i Inera AB Kf 19 Budgetram för 2018 Kf 20 Valärenden Jim Salomonsson Ordförande KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

3 RAGUNDA KOMMUN Datum Kallelse/Kungörelse MEDDELANDEN Varje parti ansvarar själv för att kalla in ersättare. Lokaler tillgängliga för gruppmöten från kl Valberedningen sammanträder kl KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

4 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Meddelanden. Margareta Nordling (AfR) har avsagt sig uppdraget som ledamot i Bygg- och miljönämnden.

5 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 14 Dnr 2015/ Revidering av hjälpmedelspolicyn Föredragande Lennart Skoog, ordförande Sociala utskottet Bakgrund Hjälpmedelspolicy för Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner beskriver synsätt och viljeinriktning för hjälpmedelsförsörjningen i Jämtlands län. Policyn gäller alla verksamheter som hanterar hjälpmedel inom, eller i samverkan med, Region Jämtland Härjedalen och/eller kommunerna. Policyn avser personliga hjälpmedel under såväl Gemensamma nämndens som övriga verksamheters ansvar. SVOM föreslås rekommendera Region Jämtland Härjedalens och länets kommuners fullmäktige att: - Hjälpmedelspolicyn antas - Definitioner och direktiv inom hjälpmedelsverksamheten, inklusive avgifter, antas - Dokumentet Sortimentsöversyn upphör att gälla - Gemensamma nämndens reglemente ändras genom att ett nytt stycke med följande lydelse läggs in efter tredje stycket under punkten 1 Uppgifter: Nämnden får besluta om vilka hjälpmedel som ska finnas och till vilken hjälpmedelsgrupp det ska höra Bilaga Hjälpmedelspolicyn Förslag till beslut Att föreslå kommunstyrelsen att besluta enligt förslag från SWOM och SU.. Beredande tjänsteman Elisabeth Carlander Blom, Förvaltningschef KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar revidera Hjälpmedelspolicyn enligt förslag från SVOM och sociala utskottet. KOMMUNFULLMÄKTIGES PRESIDIUMS BESLUT Kommunfullmäktiges presidium beslutar föreslå fullmäktige att anta Hjälpmedelspolicyn med de föreslagna ändringarna.

6 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 15 Dnr 2017/ Antagande av bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) Föredragande Jonas Andersson, kommunstyrelsens ordförande Bakgrund Sveriges kommuners och landstings styrelse antog i oktober 2013 ett förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL). Närmare information om bestämmelserna finns i SKLs cirkulär 13:75 med bilagor (bifogas). För att bestämmelserna ska börja gälla i den enskilda kommunen krävs att de antas av kommunfullmäktige. Majoriteten av landets kommuner antog bestämmelserna att gälla från och med valet 2014, men detta har inte gjorts av Ragunda kommun. Nuvarande situation i Ragunda kommun Att Ragunda kommun ännu inte antagit OPF-KL är i princip inget problem; varje kommun är fri att själv inom ramen för kommunallagen bestämma över pensionsbestämmelsernas utformning när det gäller de förtroendevalda. Så länge kommunen inte antar OPF-KL, gäller i stället det äldre regelverket PBF. Däremot är det lämpligt att kommunen förr eller senare antar OPF-KL, som är ett betydligt modernare regelverk, och dessutom kostnadsmässigt mer förutsägbart för kommunen. Underlag för beslut SKL cirkulär 13:75 Bilaga 1 till cirkulär 13:75: Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) Bilaga 2 till cirkulär 13:75: Bilaga Vissa förtydliganden till OPF-KL Kommentar till Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) Förslag till beslut I enlighet med vad Sveriges Kommuner och Landstings styrelse beslutat, föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige beslutar: att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga och kommentarer att gälla från 1 januari att utse kommunstyrelsen till kommunens pensionsmyndighet för förtroendevaldas pensioner.

7 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige att uppdra till kommunens pensionsmyndighet att ta fram tillämpningsanvisningar till OPF-KL. att de förtroendevalda som mellan valet 2014 och 31 december 2017 tillträtt uppdrag som sammanlagt omfattar minst 40 % av heltid, senast den 31 december 2017 individuellt ska kunna välja att retroaktivt ska omfattas av OPF-KL från tillträdet av uppdraget och framåt. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) med tillhörande bilaga och kommentarer att gälla från 1 januari Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att utse kommunstyrelsen till kommunens pensionsmyndighet för förtroendevaldas pensioner. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige uppdrar till kommunens pensionsmyndighet att ta fram tillämpningsanvisningar till OPF-KL. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att de förtroendevalda som mellan valet 2014 och 31 december 2017 tillträtt uppdrag som sammanlagt omfattar minst 40 % av heltid, senast den 31 december 2017 individuellt ska kunna välja att retroaktivt ska omfattas av OPF-KL från tillträdet av uppdraget och framåt.

8 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 16 Dnr 2017/ Årsredovisning 2016 Jämtlands gymnasieförbund Föredragande Jenny Palmquist, ordförande Barn- och utbildningsutskottet Årsredovisning för Jämtlands gymnasieförbund 2016 har överlämnats till kommunen. Bilagor Årsredovisning Jämtlands Gymnasieförbund 2016 Förslag till beslut Bevilja direktionen för Jämtlands Gymnasieförbund ansvarsfrihet för verksamheten 2016 och överlämna ärendet till fullmäktige för godkännande. Jäv Jenny Palmquist (S), Katarina Sahlin (S) och Elisabeth Björklund (AfR) anmäler jäv och deltar inte i beslutet. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar föreslå Kommunfullmäktige bevilja direktionen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret samt godkänna årsredovisningen 2016 för Jämtlands gymnasieförbund.

9 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 17 Dnr 2017/ Årsredovisning 2016 Jämtlands räddningstjänstförbund Föredragande Annica Eklund, ordförande Bygg- och miljönämnden Årsredovisning för Jämtlands Räddningstjänstförbund 2016 har överlämnats till kommunen. Underlag för beslut Bilagor Årsredovisning 2016 Uppföljning av internkontrollplan Förslag till beslut Bevilja direktionen för Jämtlands Räddningstjänstförbund ansvarsfrihet för verksamheten 2016 och överlämna årsredovisningen till fullmäktige för godkännande KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar föreslå Kommunfullmäktige bevilja direktionen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret samt godkänna årsredovisningen 2016 för Jämtlands räddningstjänstförbund.

10 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 18 Dnr 2017/ Inköp av aktier i Inera AB Föredragande Jonas Andersson, kommunstyrelsens ordförande Ärendet Företaget Inera AB bildades 1999 och har hittills ägts gemensamt av alla landsting och regioner och verksamheten har varit inriktad på utveckling av e-hälsa. Verksamheten riktar sig till både invånare och medarbetare inom vård och omsorg. Genom bolaget sker samverkan kring gemensamma lösningar, gemensam infrastruktur och stöd för digitalisering. Bland de gemensamt utvecklade tjänsterna finns till exempel 1177 Vårdguiden, UMO (Ungdomsmottagning på nätet) och Journal via nätet. Frågan om ändrat ägande och ändrad verksamhetsinriktning för Inera AB har diskuterats under många år. Inte minst har företrädare för landsting och regioner uttalat sitt stöd för en förändring som innebär att verksamheten breddas och även omfattar kommunerna samt ger en närmare anknytning till SKL:s arbete med verksamhetsutveckling. Efter en omfattande förankrings- och beslutsprocess beslutade styrelsen för SKL den 7 oktober 2016 att godkänna att SKL Företag AB förvärvar merparten av aktierna i Inera AB. Samtliga landsting och regioner har sedan dess fattat beslut om att sälja 145 av sina 150 aktier i Inera AB. Efter den formella tillträdesdagen 16 mars 2017 kan nu landets kommuner erbjudas att köpa fem aktier vardera och bli delägare på samma villkor som landsting och regioner. Den ändrade inriktningen för bolaget finns formulerad i aktieägaravtal, bolagsordning och ägardirektiv. Styrningen över bolaget sker genom ägarråd och bolagsstämma. I bolagsstyrelsen finns 15 ledamöter, med politiska företrädare sex från kommunsidan, sex från landsting/regioner samt tre tjänstemän. Hittills har Ineras verksamhet alltså varit inriktad på hälso- och sjukvårdsområdet, men genom det breddade ägandet ska bolaget kunna verka inom betydligt fler verksamhetsområden, till exempel skola, omsorg och samhällsbyggnad. Genom att kommunen blir delägare i företaget, blir det möjligt att köpa tjänster från Inera AB, utan föregående upphandling (genom det så kallade Teckal-undantaget i upphandlingslagstiftningen). Som delägare kan kommunen också vara med och påverka utvecklingen av digitalisering i offentlig sektor. Ett breddat ägande ligger också i linje med SKL:s uppdrag är att främja och stödja samverkan mellan medlemmarna i verksamhetsutveckling genom digitala lösningar.

11 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Underlag för beslut Bilagor: Aktieöverlåtelseavtal, bilaga 1 Anslutningsavtal, bilaga 2 Aktieägaravtal, bilaga 3 Bolagsordning, bilaga 4 Ägardirektiv, bilaga 5 Årsredovisning Inera AB 2015, bilaga 6 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta om: - att föreslå Kommunfullmäktige att besluta 1. Av SKL Företag AB förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. 2. Godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, Kommunchef KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige att förvärva 5 (fem) aktier i Inera AB för en köpeskilling om kronor, i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet. Kommunstyrelsen beslutar föreslå fullmäktige godkänna i ärendet redovisat aktieägaravtal och att inträda som part i aktieägaravtalet genom redovisat anslutningsavtal.

12 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 19 Budgetram för 2018 Föredragande Jonas Andersson, ordförande kommunstyrelsen Kommunen befinner sig i pågående budgetberedning och arbetet tarvar mer tid för att nå i hamn med en på förvaltningsnivå nedbruten rambudget. Därför föreslår kommunstyrelsen fullmäktige att fastställa den totala ramen enligt den senaste prognosen. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta: Att fastställa budgetramen för 2018 till kronor.

13 RAGUNDA KOMMUN Kommunfullmäktige Kf 20 Valärenden Kommunfullmäktige har att välja ny ledamot i Bygg- och miljönämnden efter Margareta Nordling (AfR) som avsagt sig uppdraget

14 1(2) Hjälpmedelspolicy för Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner Hjälpmedelspolicyn beskriver synsätt och viljeinriktning för hjälpmedelsförsörjningen i Jämtlands län. Policyn gäller alla verksamheter som hanterar hjälpmedel inom, eller i samverkan med, Region Jämtland Härjedalen och/eller kommunerna. Policyn avser personliga hjälpmedel under såväl Gemensamma nämndens som övriga verksamheters ansvar. Med personliga hjälpmedel menas medicintekniska produkter som förskrivs för att kompensera, vidmakthålla eller förbättra nedsatt funktion för ökad aktivitetsgrad och delaktighet; är medicinskt motiverade; och kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning, utprovning och anpassning. Syftet med policyn är en samordnad och effektiv hjälpmedelsförsörjning som utgår från individens behov och strävar mot bäst hälsa. Bedömningen av behovet och möjligheten att få ett hjälpmedel förskrivet ska vara lika för kvinnor, män, flickor och pojkar oavsett var man befinner sig i länet. Policyn utgår från att väl fungerande hjälpmedel är kostnadseffektivt för samhället och bidrar till att personer med funktionsnedsättning kan leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt, med samma rättigheter, möjligheter, skyldigheter och ansvar som andra. Hjälpmedel är en integrerad del i vård och behandling och/eller i rehabilitering och habilitering. Hjälpmedel ska inte ersätta en rehabiliterings-/habiliteringsinsats. Hjälpmedelsförsörjningen ska i alla led sträva efter hög kvalitet och kompetens genom att bevaka och implementera nationella utvecklingsområden i verksamheterna. Följande prioriteringsordning, som utgår från den av riksdagen beslutade etiska plattformen, ligger till grund för det samhällsekonomiska stödet: 1. Hjälpmedel för ändamålsenliga och meningsfulla livsuppehållande insatser. 2. Hjälpmedel för att klara dagliga aktiviteter såsom personlig vård, förflyttning, boende och vardagskommunikation, samt för flickor och pojkar för att kunna leka och utvecklas.

15 (2) 3. Hjälpmedel för vardagsaktiviteter i bostaden och närmiljön. 4. Hjälpmedel för aktiviteter som inte kan hänföras till vardagsaktiviteter i bostaden eller närmiljön. Hjälpmedel för att utöva ett fritidsintresse, t ex utföra hobby, sport, motion eller fritidsresor, tillhör prioriteringsgrupp fyra. Denna räknas som egenansvar och tillhandahålls därmed inte inom länet. Tilläggsanvisningar/rutiner såsom Definitioner och direktiv inom hjälpmedelsverksamheten, Behovsbedömning och riskanalys, Hjälpmedelshandbok, förskrivardirektiv m.m. reglerar verksamhetsnära rutiner och sortimentsfrågor.

16 Kommentar till Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) OPF-KL är utformat för att kunna tillämpas på förtroendevalda som tillträder ett (eller flera) uppdrag för första gången efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Bestämmelserna innehåller inte samma förmåner som i tidigare PBF, PRF-KL eller äldre bestämmelser/reglementen för förtroendevalda. OPF-KL är indelat i omställningsstöd och pensionsbestämmelser. Till OPF-KL finns en bilaga med bl. a. närmare information om uppräkning av pensionsbehållningen samt samordning med förvärvsinkomst. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår eller senare (eller tidigare avgått) med rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. Detta gäller även om den förtroendevalde senare tillträder ett nytt uppdrag hos kommunen och/eller landstinget/regionen. Med rätt till inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpensionsförmån eller livränta enligt PBF eller PRF-KL om ansökan gjorts. Allmänt om bestämmelserna OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/landsting. För att äga giltighet krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. OPF-KL omfattar politiska förtroendeuppdrag och har sin grund i kommunallagen. Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag omfattas i normalfallet inte av bestämmelserna i någon del. Om avvikelse görs i denna del bör beaktas att aktiebolagslagen och kommunallagen utgör två helt separerade regelverk och att pensionsmyndighetens verksamhet inte omfattar annat än uppdrag i kommun eller landsting/region. Innehållet är bl. a. en följd av att livsinkomstprincipen och arbetslinjen har tjänat som utgångspunkter för utformningen. Bestämmelserna ska underlätta och möjliggöra för förtroendevald att förena arbetsliv och uppdrag och därmed har bestämmelserna i möjligaste mån anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommuner, landsting och regioner, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Detta i syfte att öka chanserna för personer att kunna gå vidare i sin karriär, vilket följer

17 arbetslinjen. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner, landsting och regioner. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP- KL. Ålderspensionsintjänandet bygger på livsinkomstprincipen. Strukturen följer också AKAP-KL, vilket innebär att paragrafindelningen är en annan än PBF och PRF- KL. Indelning i moment finns inte. Med fullmäktige avses kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och regionfullmäktige. Det förutsätts att fullmäktige utser en särskild pensionsmyndighet, dvs. den nämnd som ska ha till uppgift att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. Någon nedre åldersgräns för att omfattas av bestämmelserna finns inte. Vad gäller ålderspension finns inte heller någon övre åldersgräns, men något intjänande av ålderspension påbörjas i normalfallet inte om den förtroendevalde tillträder ett uppdrag efter 67 års ålder. Övergångsbestämmelser PBF och OPF-KL är två i grunden olika system. Ett förmånsbestämt system och ett avgiftsbestämt system har få gemensamma beröringspunkter och beräknar pensionen på olika sätt. Det medför bland annat att det är mycket osäkert och komplicerat att kunna omhänderta tidigare intjänande i PBF (eller tidigare pensionssystem) och föra över intjänandet till OPF-KL. Att avbryta ett intjänande i enlighet med PBF och påbörja ett intjänande i OPF-KL medför en risk att den redan intjänade förmånens värde urholkas. Rekommendationen är således att inte införa en tillämpning som innebär en retroaktiv förändring av de förtroendevaldas intjänande pension. Följaktligen bör den som har påbörjat ett intjänande i PBF inte omfattas av OPF-KL. Samma princip har genomgående tillämpats på svensk arbetsmarknad när kollektivavtalad förmånsbestämd tjänstepension efter förhandlingar bytts ut mot avgiftsbestämd tjänstepension. Det saknas övergångsregler mellan de olika pensionssystemen. Några generella beräkningar är inte möjliga att göra och en lokal avvikelse i denna del innebär att den enskilda kommunen, landstinget eller regionen får utarbeta egna bestämmelser utan möjlighet till stöd från SKL eller möjlighet till att jämföra tillämpningen av OPF-KL med andra organisationers.

18 Omfattas av tidigare gällande bestämmelser PBF upphör att gälla för förtroendevald då denna frånträder sitt pensionsgrundande uppdrag, utan att bli berättigad till pensionsförmån enligt PBF. Har förtroendevald rätt till pensionsförmån fortsätter dock PBF att gälla (PBF 1 mom 3). OPF-KL utgår från den enskilda kommunen eller landstinget. Med tidigare uppdrag i 1 menas tidigare uppdrag hos uppdragsgivaren. Varje rätt till ersättning bedöms normalt utan hänsyn till uppdrag hos annan kommun eller landsting. OPF-KL samordnar inte med PBF, men däremot kan PBF samordna med OPF-KL (PBF 2 mom 3). Bestämmelserna bör inte ge effekten att det är mer förmånligt att helt avstå från fortsatta politiska uppdrag än att fortsätta som förtroendevald i mindre omfattning. Av den anledningen bör inte uppbärandet av avgångsersättning förhindra att den förtroendevalde omfattas av OPF-KL och tjänar in förmåner parallellt. En förtroendevald som före införandet av OPF-KL omfattades av PBF, och om uppdraget omfattade minst 40 % av en heltid, kommer således alltid att fortsätta att omfattas av PBF så länge som han eller hon fortfarande innehar ett uppdrag som omfattar minst 40 % av en heltid. Om uppdraget efter införandet av OPF-KL minskar till mindre än 40 % av en heltid och den förtroendevalde saknar rätt till visstidspension, sjukpension eller ålderspension i enlighet med PBF, så kan han eller hon omfattas av OPF-KL. Om rätt att uppbära egenpension enligt PBF eller annat regelverk finns på grund av uppdrag hos annan kommun, landsting eller region, så bör frågan om denna rätt ska anses förhindra ett intjänande av förmån enligt OPF-KL eller inte regleras i tillämpningsanvisningar. Omställningsstöd Bestämmelserna om omställningsstöd syftar till att öka möjligheterna för en förtroendevald att röra sig mellan arbetsliv och uppdragstid. Huvudprincipen är att samtliga omställningsstöd ska ses som tidsbegränsade stöd. Varje kommun och landsting/region svarar för sin del av kostnaden för de olika omställningsstöden. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Bestämmelser om de olika omställningsstöden gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommun eller landsting/region, på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid.

19 Att betydande del anges till 40 procent är en uttolkning av kommunallagen. Olika kommuner och landsting/regioner har olika förutsättningar, exempelvis beroende på storlek, för omfattningen av de politiska uppdragen vilket kan beaktas i samband med fastställandet av det lokala regelverket. Omställningsersättningarna ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. För att få rätt till de olika omställningsstöden enligt 3-5 krävs skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som den lokala pensionsmyndigheten tagit fram. Aktiva omställningsinsatser ( 3) Bestämmelserna om aktiva omställningsinsatser gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Det finns inte fastställt vilka aktiva insatser en förtroendevald kan få eller hur mycket en insats får kosta. Det är upp till respektive fullmäktige (pensionsmyndighet) att fastställa kostnadsram och vad som ska gälla utifrån den förtroendevaldes förutsättningar. Tanken är att ledning ska kunna hämtas från bland annat omställningsavtal på arbetsmarknaden avseende typ av insatser och kostnadsram. Ekonomiskt omställningsstöd ( 4) Bestämmelser om ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent och som lämnat sitt uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. Ekonomiskt omställningsstöd kan utbetalas som längst under tre år och ska samordnas med förvärvsinkomster från och med år två, från samordning undantas dock ett prisbasbelopp. Ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension.

20 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ( 5) Bestämmelser om förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid hos (samma) kommun eller landsting/region. Det innebär att förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan sökas av och utges till förtroendevald som fyllt 61 år och var minst 58 år när han eller hon lämnat sitt (sina) uppdrag - och i direkt anslutning - har fått ekonomiskt omställningsstöd utbetalt från avgångstidpunkten. I händelse av att förtroendevald går från uppdrag i kommun till landsting/region, eller vice versa, kan det vara lämpligt att det överenskoms om hantering av kvalifikationstider och eventuell kostnadsfördelning. Vid eventuell bedömning av sammanhängande uppdragstid är föräldraledighet, sjukdom och liknande inte att bedöma som att det bryter uppdragstiden. För att få rätt till förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs att den förtroendevalde årligen inkommer med ansökan och kan styrka att han eller hon har försökt att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd är att jämställa med inkomst av tjänst och är pensionsgrundande till allmän pension. Pension Pensionsbestämmelserna kännetecknas av följande principer: Avgiftsbestämd ålderspension. Pensionen grundar sig på årliga avgifter och avgifterna uttrycks som procentuell andel av den förtroendevaldes pensionsgrundande årsinkomst, d v s årsarvoden m m. Nettopensionsbestämmelser. Avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension är fristående från den allmänna pensionen. Livsinkomstprincipen och arbetslinjen är utgångspunkter. Exempelvis beräknas pensionsavgifterna på årsarvode och sammanträdesersättning oavsett uppdragets/uppdragens omfattning. Ingen samordning görs med andra pensionssystem avseende ålderspension. Avgiftsbestämd ålderspension intjänas från första kronan utan krav på minsta tid i uppdraget eller krav på minsta omfattning av uppdraget. Pensionsförmånerna är avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension ( 2). Bestämmelserna har tillförts efterlevandeskydd och familjeskydd. Med efterlevandeskydd avses att vid dödsfall så får den förtroendevaldas efterlevande

21 värdet av intjänad ålderspension utbetalt. Med familjeskydd avses en fastställd förmån som vid dödsfall utbetalas till den förtroendevaldas efterlevande. Familjeskyddet är inte kopplat till redan intjänad pension. Bestämmelserna om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna kommer att bli likalydande. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Avgiftsbestämd ålderspension Pensionsgrundande inkomst ( 4) begränsas på samma sätt som i pensionsavtalet AKAP-KL till 30 inkomstbasbelopp. I den pensionsgrundande inkomsten ingår den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar och vissa andra ersättningar. Det finns inget hinder för att förtroendevald kan avstå en del av arvodet och i stället få motsvarande belopp tillgodoräknat i sin pensionsbehållning. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, som fått vidkännas avdrag från sitt arvode på grund av ledighet för t ex sjukdom, ska den pensionsgrundande inkomsten omräknas/höjas med vad som avdragits. Utbetald ersättning för förlorad arbetsförtjänst är inte en pensionsgrundande inkomst. Det är dock inte ovanligt att denna ersättning schablonmässigt räknas upp för att kompensera den enskildes pensionsförlust i hans eller hennes ordinarie anställning (se arbetsgivarnytt nr 28/12). Detta procentuella påslag ska inte förväxlas med en pensionsavsättning som görs i enlighet med OPF-KL. Pensionsavgifter Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. På den pensionsgrundande inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är pensionsavgiften 30 procent. Avgiften avsätts till en pensionsbehållning. Pensionsavgift intjänas från första kronan. Någon nedre eller övre åldersgräns för tillgodoräknande av pensionsavgift finns inte. Nivån på pensionsavgifterna motsvarar nivåerna i de pensionsavtal som finns på arbetsmarknaden. Pensionsavgiften beräknas varje kalenderårsskifte och ska avsättas till en pensionsbehållning ( 6) som förvaltas hos kommunen och landstinget/regionen. På grund av de begränsningar som finns enligt inkomstskattelagen kan förtroendevald inte välja en placering av pensionsavgiften till en tjänstepensionsförsäkring. Vad som avses med tjänstepensionsförsäkring framgår av 57 kap. 7 IL. Med

22 tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Förtroendevalda har således inte samma möjligheter som anställda att kunna påverka sitt kapital. Det är dock möjligt att göra bruttoavdrag på arvodet i syfte att göra en större avsättning till pensionsbehållningen. Vid avsättning till pensionsbehållning kostnadsförs den särskilda löneskatten, men betalas först när pensionen betalas ut. En förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska tillgodoräknas pensionsavgift om han eller hon får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken. Avgift avsätts proportionellt till graden av arbetsoförmåga. Formuleringen nedsatt arbetsförmåga i uppdraget ska inte anses vara en begränsning av denna princip. För förtroendevald som får rätt till partiell sjuk- eller aktivitetsersättning, och på grund av detta måste lämna ett uppdrag vars omfattning överstiger den grad av sjuk- eller aktivitetsersättning som beviljats, är det möjligt att genom lokalt beslut avsätta pensionsavgift i förhållande till det inkomstbortfall som frånträdandet orsakar. Det bör beaktas att en avsättning som inte grundar sig på graden till arbetsoförmåga kan, om den förtroendevalde påbörjar en anställning i vilken han eller hon får pensionsavsättning, resultera i avsättningar som överstiger vad som skulle intjänats vid heltidsarbete. Av den anledningen rekommenderas att beslut om avsättning i förhållande till inkomstbortfallet tidsbegränsas till att omfatta enbart mandatperioden. Pensionsbehållningen räknas upp årligen (indexeras) med förändringen av inkomstbasbeloppet. Regleringen utgör en värdesäkring och är inte avsedd att ge en relativ utveckling. Således ska beloppet endast räknas upp, inte ned om förändringen är negativ. Detsamma gäller i de fall då den pensionsgrundande inkomsten ska indexeras med prisbasbeloppet året före sjuk-eller aktivitetsersättningstidpunkten. Även här avses även endast en uppräkning. De delningstal (se bilaga) som rekommenderas till omräkning av OPF-KL:s pensionsbehållning är mer anpassade efter nuvarande förhållanden än delningstalen för tidigare gällande pensionsbestämmelser. Den antagna räntan är 1,6 % per år (samma räntesats som tillämpas vid beräkning av allmän pension). Under utbetalning ska pensionsbehållningen räknas upp med hela förändringen av inkomstbasbeloppet varefter 1,6 % ska avräknas. Denna avräkning beror på att det i delningstalet har beaktats en förskottsränta på 1,6 %. Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension ( 8) Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension kan utbetalas, vilket innebär en flexiblare utbetalning av ålderspension. Utbetalningstidpunkt av avgiftsbestämd ålderspension,

23 pensionsbehållningen enligt 6, kommer på så sätt att följa de eventuella ändringar som sker i lagstiftning om tidigaste uttagstidpunkt av allmän pension. Avgiftsbestämd ålderspension utbetalas livsvarigt. Ålderspensionen utbetalas efter skriftlig ansökan enligt de anvisningar som den lokala pensionsmyndigheten tagit fram. Sjukpension ( 10) För rätt till sjukpension gäller samma krav som i PBF, d v s att avgången är en följd av sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Sjukpensionen gäller endast för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. För att ha rätt till sjukpension krävs att den förtroendevalde befrias från uppdraget. Sjukpension beräknas på andra grunder än i PBF och PRF-KL. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utbetalas till anställda enligt AGS-KL. Avsikten med sjukpension är att tillämpningen skulle följa samma princip som för de anställda. Formuleringen nedsatt arbetsförmåga i uppdraget bör inte anses utgöra en begränsning av denna princip. Sjukpension bör utges i proportion till den tidigare uppdragsgraden med hänsyn till sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning. Vid beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning måste således även ursprunglig och eventuellt kvarvarande omfattning på uppdraget fastställas. Om en förtroendevald har ett uppdrag på 100 % och sedan avgår p.g.a. att sjuk- eller aktivitetsersättning beviljats med 50 % så ska sjukpensionen baseras på halva årsarvodet. Om sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning är mindre än uppdragets omfattning så bör sjukpension beräknas i relation till sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning dividerat med uppdragets omfattning. Om sjuk- eller aktivitetsersättningens omfattning är högre än uppdragets omfattning så kan sjukpensionen inte överstiga uppdragets omfattning. Efterlevandeskydd ( 11) Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd ( 11) som kan väljas bort vid utbetalning, men inte dessförinnan. Efterlevandeskyddet liknar det återbetalningsskydd som anställda välja för det kapital som är inbetalt i en tjänstepensionsförsäkring. På grund av de begränsningar som finns enligt 57 kap. inkomstskattelagen kan dock efterlevandeskyddet inte tecknas i en faktisk tjänstepensionsförsäkring.

24 Vid förtroendevalds dödsfall betalas det sparade kapital som finns i pensionsbehållningen ut till i första hand make/maka, registrerad partner, sambo och i andra hand till barn (under 20 år). Avseende definitionen av sambo hänvisas till sambolagen. Beloppets storlek bestäms av hur stor pensionsbehållningen är innan dödsfallet och om den avgiftsbestämda pensionen har börjat betalas ut till den förtroendevalde eller inte. Familjeskydd ( 12) Bestämmelser om familjeskydd kommer att utarbetas efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats. Kansliet har förutsatt att bestämmelserna i stort sett kommer att bli likalydande med familjeskydd i AKAP-KL. Familjeskydd ska gälla för förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevande- och familjeskydd ( 16) För att få rätt till sjukpension efterlevande - och familjeskydd krävs en skriftlig ansökan, enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten tagit fram.

25 Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL)

26 Bestämmelser om omställningsstöd för förtroendevalda 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa bestämmelser. 2 Stöd för återgång till arbete Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidbegränsat omställningsstöd och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete. Omställningsstöd för förtroendevalda 3 Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag. Respektive kommun och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes förutsättningar ta ställning till lämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på

27 arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Det innebär att omställningsinsatsernas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer. 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan

28 utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen. 6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som fullmäktige beslutar. 7 Samordning Omställningsersättningarna enligt 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges. 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör få omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd.

29 Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas. Pensionsmyndigheten kan om särskilda skäl föreligger besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav.

30 Pensionsbestämmelser 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning, har rätt till egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF-KL eller annat uppdrag eller uppnått 67 års ålder. Med rätt till egenpension inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa pensionsbestämmelserna. 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd d. familjeskydd

31 3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt 4 9 i pensionsbestämmelserna. 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som under ledighet till följd av sjukdom, olycksfall, arbetskada eller ledighet enligt föräldraledighetslagen (FörL), och på grund av sådan ledighet fått avdrag från sitt arvode, ska den pensionsgrundande inkomsten räknas om (höjas) med vad som avdragits. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning. 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i 32 a LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under

32 tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensionsgrundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Pensionsavgiften avsätts till den förtroendevaldes pensionsbehållning. Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensionsavgift betalar kommunen och landstinget/regionen ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande. 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun eller landsting/region, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun eller landsting/region. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift. 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs pensionsbehållningen enligt 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och fullmäktige.

33 Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad inom tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Avgiftsbestämd ålderspension kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar. 9 Uppgiftsskyldighet Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet. 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten enligt 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller aktivitetsersättning beviljades. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken kan lämnas.

34 Anmärkningar 1. Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2. Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL. 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd för avgiftsbestämd ålderspension, enligt 6, innebär att pension betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Vid dödsfall innan avgiftsbestämd ålderspensionen börjat utbetalas till förtroendevald utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt 6, till förmånsberättigad efterlevande under fem år. Vid dödsfall efter det att livsvarig avgiftsbestämd ålderspension har börjat utbetalas till den förtroendevalde fortsätter utbetalningarna som ett efterlevandeskydd till efterlevande under maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat utbetalas. Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till efterlevande barn eller adoptivbarn, dock som längst till och med månaden innan barnet fyller 20 år. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan förmånsberättigade barn. Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar. 12 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall Familjeskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.)

35 13 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a lagen om försäkringsavtal. 14 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till pensionsbestämmelserna som fullmäktige beslutar. 15 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun och landsting/region. 16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. 17 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag.

36 Bilaga - Vissa Förtydliganden till OPF-KL 1. Definition av förtroendevald enligt 4 kap 1 kommunallagen Med förtroendevalda avses i denna lag (kommunallagen) ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen, förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt revisorer i ett kommunalförbund. Lag (2006:369). 2. Heltid och betydande del av heltid Förtroendevald som fullgör uppdrag på heltid eller på betydande del av heltid. Vad som menas med betydande del av heltid är en tolkning av kommunallagen. Kommunaldemokratiska kommittén ansåg i sitt betänkande (SOU 1982:5) att 40 %, motsvarande vad som gäller inom arbetslivet för sociala förmåner, borde vara en lägsta gräns, vilket också remissinstanserna ansåg. (I prop. 1982/83:97 tar departementschefen upp 40 % - gränsen endast i fråga om utfästelse om visstidspension). 3. Efterskydd Förtroendevald som befrias/frånträder sitt uppdrag p g a sjukdom har rätt till efterskydd under 270 kalenderdagar. Efterskyddet innebär att rätt till sjukpension föreligger om förtroendevald under efterskyddstid beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning. Den förtroendevaldes rätt till efterskydd upphör om den förtroendevalde tillträder en anställning eller annat uppdrag, förenat med pensionsrätt. 4. Pensionsbehållning Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska årligen omräknas med förändringen av inkomstbasbeloppet (IBB).

37 Om riksdagen eller regeringen beslutar om särskilda ekonomiska åtgärder som berör pensionsområdet, direkt eller indirekt, - t.ex. genom skattesystemet, eller vid omständigheter som ses som force majeure, ska avvikelse kunna göras från nedanstående normer. Normer Innan pension betalas ut För tid innan den förtroendevaldes pensionsbehållning enligt OPF-KL börjar betalas ut ska pensionsbehållningen räknas upp för ett kalenderår (t) genom att multipliceras med kvoten av inkomstbasbeloppet (IBB) för kalenderåret (t+1) dividerat med inkomstbasbeloppet för kalenderåret (T). Uppräkning sker vid utgången av kalenderåret (t+1). Börjar pensionsbehållningen betalas ut under kalenderåret (t+1) ska pensionsbehållningen istället räknas upp genom att multipliceras med en tolftedel av det enligt ovan beräknade värdet multiplicerat med antalet kalendermånader under kalenderåret (t+1) innan pensionsbehållningen börjar betalas ut. Uppräkningen sker vid utgången av den kalendermånad som närmast föregår den då pensionsbehållningen börjar betalas ut. Då pension betalas ut Pensionsbehållning enligt OPF-KL ska räknas om i samma grad som gällande IBB ändrats i förhållande till IBB för det kalenderår då pensionen började betalas ut.

38

39

40 Bilaga 1 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL mellan SKL Företag AB och [KOMMUN] rörande INERA AB

41 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE KÖPESKILLING VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA KÖPARENS GARANTIER SÄLJARNAS GARANTIER BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR ÖVRIGT... 2

42 Detta aktieöverlåtelseavtal ("Avtalet") har denna dag ("Avtalsdagen") ingåtts av och mellan: A) SKL Företag AB, organisationsnummer ("Säljaren"); B) [KOMMUN] ("Köparen"). Envar av Säljarna och Köparen benämns i det följande var för sig som "Part" och gemensamt som "Parterna". 1. BAKGRUND 1.1 Säljaren äger aktier i Inera AB, organisationsnummer ("Bolaget") i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande köp ett antal kommuner äger aktier. 1.2 Säljaren är villig att till Köparen överlåta 5 (fem) aktier ("Aktierna") i Bolaget och Köparen önskar förvärva Aktierna från Säljaren. Aktiebrev avseende Aktierna har ej utfärdats. 1.3 Mellan befintliga aktieägare i Bolaget gäller ett aktieägaravtal ("Aktieägaravtalet") vilket Köparen genom särskilt anslutningsavtal ska biträda. 1.4 Mot ovanstående bakgrund har Parterna nu ingått detta Avtal. 2. ÖVERLÅTELSE OCH TILLTRÄDE 2.1 Tillträdet av Aktierna enligt detta Avtal ("Tillträdet") ska ske den dag som Parterna gemensamt bestämmer ("Tillträdesdagen"). 2.2 På Tillträdesdagen ska Säljaren överlåta Aktierna till Köparen och Köparen förvärva från Säljaren Aktierna mot att Köparen erlägger Köpeskillingen. 2.3 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar, med undantag för belastningar som framgår av Bolagets bolagsordning respektive Aktieägaravtalet. 3. KÖPESKILLING 3.1 Köpeskilling

43 2 3.1 Köpeskillingen för Aktierna ska uppgå till kronor ("Köpeskillingen"). 4. VILLKOR FÖR TILLTRÄDET AV AKTIERNA 4.1 Tillträdet av Aktierna är villkorat av att Köparen senast vid Tillträdet biträtt Aktieägaravtalet enligt punkt 1.3 ovan. 5. KÖPARENS GARANTIER Köparen garanterar att Köparen är behörig att ingå och fullfölja sina åtaganden enligt Avtalet och Aktieägaravtalet såväl per Avtalsdagen som per Tillträdesdagen. 6. SÄLJARNAS GARANTIER 6.1 Säljaren lämnar följande garantier till Köparen ("Garantierna") vilka lämnas per Avtalsdagen och per Tillträdesdagen: (a) (b) Bolaget är ett svenskt aktiebolag som är vederbörligen registrerat i enlighet med gällande svensk lagstiftning; Aktierna är fullt betalda och Säljaren är ägare till Aktierna. 7. BEGRÄNSNING AV SÄLJARNAS ANSVAR 7.1 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 7.2 Detta avtal är den fullständiga och enda regleringen av Köparens förvärv av Aktierna och Köparen bekräftar att Köparen avstår från att göra gällande varje slag av anspråk till följd av förvärvet på annan grund än som anges i detta Avtal. 7.3 Vid brott mot någon av Säljarens Garantier eller vid annat brott av Säljaren mot detta Avtal har Köparen ersättning med ett belopp som motsvarar den Skada (krona för krona) som Köparen lidit på grund av brottet. 8. ÖVRIGT 8.1 Överlåtelse Part får inte överlåta, delegera, vidareavtala eller på annat sätt överföra eller pantsätta eller skapa någon belastning över några av sina rättigheter eller skyldigheter hänförliga till detta Avtal, utan att dessförinnan ha erhållit de andra Partens skriftliga medgivande. 8.2 Kostnader

44 3 Utöver vad som uttryckligen överenskommits enligt detta Avtal, ska alla kostnader och utgifter som uppkommit i samband med förhandlingen, förberedelsen och ingåendet av detta Avtal betalas av den Part som ådragit sig sådana kostnader och utgifter. Inga kostnader avseende transaktionen ska bäras av Bolaget. 8.3 Fullständig reglering Detta Avtal utgör Parternas fullständiga reglering av samtliga de frågor som Avtalet berör och detta Avtal ersätter samtliga tidigare skriftliga eller muntliga förhandlingar, avtal och överenskommelser rörande samtliga de frågor som Avtalet berör. 8.4 Ändringar Ändringar av och tillägg till detta Avtal ska endast betraktas som giltiga om de gjorts skriftligen och vederbörligen undertecknats av Parterna. Detta Avtal har upprättats och undertecknats i två likalydande exemplar av vilka Säljaren och Köparen tagit var sitt ett exemplar. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

45 Bilaga 2 ANSLUTNINGSAVTAL TILL AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

46 1 1. BAKGRUND 1.1 SKL Företag AB, nedan benämnt "SKL Företag", äger aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget", i vilket bolag samtliga Landsting och Regioner samt efter tillkommande förvärv ett antal kommuner också äger aktier. 1.2 SKL Företag har genom köp från Landsting och Regioner förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget i syfte att bland annat kunna vidareöverlåta aktier i Bolaget till kommuner som ännu inte är aktieägare i Bolaget. 1.3 Mellan SKL Företag, Landstingen och Regionerna samt de kommuner som har förvärvat aktier i Bolaget gäller ett aktieägaravtal, nedan benämnt "Aktieägaravtalet", vilket fogats till denna Förbindelse, Bilaga Undertecknad kommun har genom särskilt avtal förvärvat aktier i Bolaget från SKL Företag. 1.5 Denna Förbindelse omfattar samtliga parts vid var tid innehavda aktier. 2. ANSLUTNINGSÅTAGANDE 2.1 Genom undertecknande av detta anslutningsavtal inträder undertecknade kommun som part i Aktieägaravtalet och ikläder sig samtliga rättigheter och skyldigheter i förhållande till övriga parter i Aktieägaravtalet. 2.2 Bestämmelserna i Aktieägaravtalets punkter 15 om meddelanden och 18 om överlåtelse ska tillämpas på motsvarande sätt avseende denna Förbindelse. Detta anslutningsavtal har upprättats i två exemplar, varav SKL Företag respektive undertecknade kommun erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN] SKL FÖRETAG AB

47 Bilaga 3 AKTIEÄGARAVTAL avseende INERA AB

48 Bilaga 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt Sida 1. PARTER BAKGRUND PARTERNAS MÅLSÄTTNING med bolaget FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET ÄGARRÅD BOLAGETS STYRELSE STYRELSENS ARBETSFORMER VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR REVISOR VALBEREDNING aktiebrev RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET FÖRKÖP MEDDELANDEN handlingsoffentlighet ÄNDRING av BOLAGSORDNING ÖVERLÅTELSE AV AVTALET AVTALSTID ÖVRIGT... 6

49 1 1. PARTER 1.1 Detta aktieägaravtal ("Avtalet") har ingåtts mellan nedan angivna parter och de parter som enligt vad som anges i Avtalet kan komma att tillträda avtalet; 1.2 SKL Företag AB ( ), (nedan benämnt "SKL Företag") 1.3 Samtliga landsting och regioner, enligt Bilaga 1.1 till Aktieöverlåtelseavtal. Samtliga ovan nämnda parter, samt eventuellt tillkommande parter, benämns nedan gemensamt "Parterna" och var och en för sig "Part", "Parten" eller, i förekommande fall "Tillträdande Part". 2. BAKGRUND 2.1 SKL Företag och de Parter som anges i punkt 1.2 och 1.3 äger sammantaget samtliga aktier i Inera AB, org. nr , nedan kallat "Bolaget". SKL Företag har genom köp från ett antal av Parterna enligt förvärvat de aktier SKL Företag äger i Bolaget. 2.2 Genom detta Avtal avser Parterna reglera sina mellanhavanden avseende ägandet av Bolaget och bedrivandet av Bolagets verksamhet. Vid bristande överensstämmelse mellan innehållet i bolagsordning och detta Avtal, ska Avtalets bestämmelser, Parterna emellan, äga företräde. Den bolagsordning som Parterna enats om har den lydelse som framgår av Bolagsordningen. 2.3 Detta Avtal omfattar samtliga Parts vid var tid innehavda aktier. 3. PARTERNAS MÅLSÄTTNING MED BOLAGET 3.1 Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i Bolaget ett dotterbolag till SKL Företag. Syftet med att övriga Parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att, genom detta Avtal, tillförsäkra deltagande Regioner, Landsting och Kommuner ett avgörande inflytande över Bolagets strategiska mål och viktiga beslut. 3.2 I detta Avtal har införts bestämmelser om ett ägarråd ("Ägarråd") som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga Parter äger delta och som beslutar om ändring av bolagsordning, övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner och landsting kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. 3.3 Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med dess bolagsordning samt i enlighet med från tid till annan antagna ägardirektiv, vilka ska gälla till dess beslut fattats om annat. 3.4 Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden.

50 2 3.5 Bolaget ska inom ramen för självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. 4. FINANSIERING OCH VINSTUTDELNING 4.1 Bolaget ska finansieras genom i Bolagets verksamhet genererade medel samt, vid behov, genom extern upplåning. Part är inte skyldig att tillskjuta medel till Bolaget, ställa säkerhet eller pant eller på annat sätt bidra till Bolagets finansiering på annat sätt eller i större omfattning än vad som uttryckligen anges i detta Avtal. 4.2 Parterna har enats om verksamhetsföremål och att Bolaget inte ska drivas i syfte att bereda vinst åt aktieägarna på sätt som anges i bolagsordningen, Bilaga SKL Företag avser som ett led i förvärvet av aktierna i bolaget att ställa ut en förlustgaranti gentemot Bolaget på ett belopp om maximalt 35 MSEK. Till undvikande av tvivelsmål noteras att SKL Företag samma sätt som övriga Parter, och enlighet med punkt 4.1 ovan, inte har något åtagande att därutöver tillskjuta medel eller att annars bidra till Bolagets finansiering. 5. PARTERNAS INFLYTANDE ÖVER BOLAGET 5.1 Parterna ska utöva sitt inflytande över Bolaget vid Ägarråd och bolagsstämma på sätt som anges i detta Avtal. 5.2 Parterna förbinder sig att vid bolagsstämma i Bolaget rösta i enlighet med de beslut och val som sker vid Ägarråd enligt detta Avtal. 5.3 Parterna är överens om att Bolagets verksamhet ska ledas av Bolagets styrelse som har att verkställa vad Parterna från tid till annan fastställer i ägardirektiv och genom beslut vid Ägarråd respektive bolagsstämma. 6. ÄGARRÅD 6.1 Parterna ska tidigast åtta och senast fem veckor före årsstämma i Bolaget sammanträffa vid ordinarie Ägarråd. Vid ordinarie Ägarråd ska beslut fattas om fastställelse av ägardirektiv med strategiska mål för Bolaget avseende nästkommande räkenskapsår; övriga vid årsstämma i Bolaget förekommande ärenden; val av ledamöter till valberedningen; samt annat ärende som Part initierat enligt punkt 6.2.

51 3 6.2 Envar Part äger att hos SKL Företag hemställa att ärende rörande bolaget ska behandlas vid Ägarråd. Sådan hemställan ska ha inkommit i så god tid att SKL Företag kan inta ärendet i kallelse till Ägarråd. 6.3 Annat Ägarråd än inför årsstämma får sammankallas av SKL Företag. SKL Företag är skyldigt att kalla till sådant Ägarråd om minst en tiondel (1/10) av samtliga Parter så begär. 6.4 SKL Företag kallar till Ägarråd och ska, om möjligt, tillse att deltagande vid Ägarråd ska kunna ske på distans. 6.5 För kallelse till Ägarråd ska följande gälla Kallelse till Ägarråd ska ske med brev på posten eller e-post till samtliga Parter ej senare än tre veckor före Ägarråd. Sådan kallelse ska innefatta förslag till dagordning. Förslag till beslut ska ange förslagets huvudsakliga innehåll, även förslag till ägardirektiv enligt Vid Ägarråd har Part så många röster som motsvarar antalet av sådan Part ägda aktier i Bolaget, dock att SKL Företag har lika många röster som samtliga övriga Parter tillsammans minskat med ett (1). 6.7 För giltigt beslut vid Ägarråd krävs att minst hälften (1/2) av de vid Ägarrådet företrädda rösterna röstar för beslutet samt att beslutet biträds av mer än en tredjedel (1/3) av de Landsting som är företrädda vid Ägarrådet samt mer än en tredjedel (1/3) av de kommuner som är företrädda vid Ägarrådet. 7. BOLAGETS STYRELSE 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst sex (6) och högst femton (15) ledamöter inklusive ordföranden. Suppleanter ska ej utses. 7.2 Minst 2/3 av ledamöterna i styrelsen ska utses bland representanter för aktieägande regioner, landsting och kommuner. Parterna är överens om att dessa ska representera samtliga delägande kommuner, landsting och regioner. 8. STYRELSENS ARBETSFORMER 8.1 Styrelsens arbetsformer ska fastställas i arbetsordningen för styrelsen vilken ska beslutas av styrelsen. 9. VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 9.1 Tillsättande och avsättande av Bolagets verkställande direktör beslutas av Bolagets styrelse.

52 4 10. REVISOR 10.1 Revisor i Bolaget ska vara samma revisor som i SKL Företag. Därutöver ska två lekmannarevisorer utses. Som lekmannarevisor ska utses revisor som valts för granskning av styrelsens och övriga nämnders verksamhet hos aktieägande kommuner, landsting eller regioner. 11. VALBEREDNING 11.1 Bolaget ska ha en valberedning bestående av högst sju (7) ledamöter valda vid Ägarråd Valberedningens uppdrag ska vara att till Ägarråd lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande, revisorer och lekmannarevisorer samt arvoden till dessa. Valberedningen ska eftersträva att styrelsen får en med hänsyn till Bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bakgrund i övrigt. Valberedningen ska härvid särskilt beakta styrelsens sammansättning med avseende på kön och etnicitet samt representativitet för aktieägande regioner, landsting och kommuner. 12. AKTIEBREV 12.1 Aktiebrev ska ej utfärdas. 13. RÄTT FÖR FÖRVÄRVARE ATT TILLTRÄDA AVTALET 13.1 Parterna är överens om att, oaktat vad som i övrigt anges i detta Avtal, samtliga regioner, landsting och kommuner i Sverige som inte redan är aktieägare, ska ges tillfälle att från SKL Företag förvärva aktie i Bolaget samt att sådan Tillträdande Part äger rätt att ansluta sig till detta Avtal utan övriga Parters särskilda medgivande Tillträdande Part ska tillträda detta Avtal genom särskilt anslutningsavtal som ska undertecknas av den Tillträdande Parten och av SKL Företag. 14. FÖRKÖP 14.1 Part (nedan kallad "Erbjudande Part") äger inte, helt eller delvis, överlåta sina aktier i Bolaget till tredje man utan att först skriftligen erbjuda SKL Företag att lösa av Erbjudande Part sålunda erbjudna aktier. Erbjudandet ska innehålla uppgift om antalet aktier som erbjuds till inlösen för en köpeskilling motsvarande akties kvotvärde SKL Företag ska inom sextio (60) dagar ("Acceptfristen") från erbjudandet meddela Erbjudande Part om förköpserbjudandet accepteras eller inte. Erbjudandet måste accepteras i sin helhet och inte endast delvis Har inte SKL Företag accepterat förköpserbjudandet innan utgången av Acceptfristen ska detta i sin helhet anses förkastat.

53 Accepteras förköpserbjudandet på sätt som ovan anges ska SKL Företag erlägga köpeskillingen för de erbjudna aktierna kontant senast trettio (30) dagar efter utgången av Acceptfristen. Äganderätten till förköpta aktier övergår den dag då köpeskillingen erlagts, varvid Erbjudande Part ska överlämna eventuellt utfärdade aktiebrev avseende de förköpta aktierna, vederbörligen endosserade, till SKL Företag Om förköpserbjudandet inte accepteras, eller om köpeskilling inte erläggs inom den tid som anges i punkten 14.4 ovan, ska Erbjudande Part ha rätt att överlåta förköpserbjudna aktier till tredje man under förutsättning att villkoren vid sådan överlåtelse ej är mer förmånliga för köparen än vad som hade gällt vid förköp enligt denna punkt 13. Såsom ytterligare förutsättningar gäller dels att sådan överlåtelse kommer till stånd inom sextio (60) dagar från utgången av Acceptfristen, dels att köparen i samband med sitt förvärv av aktierna skriftligen förklarar sig tillträda detta Avtal som part i Erbjudande Parts ställe. Utträdande Parts ansvar enligt detta avtal upphör ej dessförinnan. Inträde i detta Avtal förutsätter godkännande härtill av övriga Parter. 15. MEDDELANDEN 15.1 Meddelanden som enligt Avtalet ska lämnas skriftligen ska sändas med rekommenderat brev eller e-post till respektive Parts officiella adress Meddelandet ska anses vara motpart till handa: tre (3) arbetsdagar efter avsändandet, om avsänt med rekommenderat brev, den dag mottagaren bevisligen erhållit meddelandet, om detsamma översänts med e-post. 16. HANDLINGSOFFENTLIGHET 16.1 Bolaget ska tillämpa den s. k. offentlighetsprincipen i enlighet med vad som föreskrivs i lag och bolagsordning. 17. ÄNDRING AV BOLAGSORDNING Punkterna 3-4, 7-9, 12 och 14 i bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i minst 2/3 av de aktieägande regionerna, landstingen och kommunerna. 18. ÖVERLÅTELSE AV AVTALET 18.1 Part äger inte rätt att annat än då så följer av uttrycklig bestämmelse häri, utan skriftligt medgivande från behörig företrädare för övriga Parter, överlåta Avtalet eller sina rättigheter eller skyldigheter enligt Avtalet till annan.

54 6 19. AVTALSTID 19.1 Detta avtal gäller från och med dagen för Parts undertecknande och intill dess sådan Part inte längre är aktieägare i Bolaget. 20. ÖVRIGT 20.1 Detta Avtal reglerar med uteslutande av lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag uttömmande alla frågor som Avtalet berör. Detta Avtal har upprättats i 2 exemplar, varav Parterna erhållit var sitt. DATUM: DATUM: [KOMMUN) SKL Företag AB

55 Bilaga 4 BOLAGSORDNING (beslutad vid extra bolagsstämma ) 1. BOLAGETS FIRMA Bolagets firma är Inera AB. 2. SÄTE Styrelsen ska ha sitt säte i Stockholm. 3. FÖREMÅLET FÖR BOLAGETS VERKSAMHET Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. 4. BOLAGETS SYFTE Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan att bidra till en effektivisering och utveckling av landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. I händelse av bolagets likvidation ska vinst och bolagets behållning, efter det att bolagets förpliktelser fullgjorts, fördelas mellan aktieägarna i förhållande till deras andel i aktiekapitalet. 5. AKTIEKAPITALET Aktiekapitalet ska utgöra lägst och högst kronor. Sid 1/3

56 Bilaga 4 6. ANTAL AKTIER Antal aktier ska vara lägst och högst stycken. 7. STYRELSE Styrelsen ska bestå av lägst sex och högst femton ledamöter. 8. REVISORER Bolaget ska ha lägst en och högst två revisor(er) med högst två ersättare. 9. LEKMANNAREVISORER Bolaget ska ha två lekmannarevisor(er) med högst två ersättare. 10. KALLELSE TILL BOLAGSSTÄMMA Kallelse till bolagsstämma ska ske genom e-post eller brev med posten till aktieägarna tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. 11. ÄRENDEN PÅ ORDINARIE STÄMMA (ÅRSSTÄMMA) På årsstämman ska följande ärenden förekomma till behandling: 1) val av ordförande vid stämman 2) upprättande och godkännande av röstlängd 3) val av sekreterare och en eller två justeringsmän 4) prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad 5) godkännande av förslag till dagordning för stämman 6) framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen 7) beslut a. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen, b. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör, 8) bestämmande av antalet styrelseledamöter samt i förekommande fall antalet revisorer, lekmannarevisorer och ersättare, 9) fastställande av arvoden åt styrelsen och i förekommande fall för revisorerna 10) val av styrelseledamöter samt i förekommande fall, revisorer, lekmannarevisorer och ersättare 11) val av styrelseordförande 12) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen. Sid 2/3

57 Bilaga BOLAGSSTÄMMANS KOMPETENS Beslut i följande frågor ska alltid fattas av bolagsstämman. 1) Årligt fastställande av verksamhetsinriktning med strategiska mål för de närmaste tre räkenskapsåren 2) Fastställande av rambudget för verksamheten 3) Ram för upptagande av krediter 4) Köp och försäljning av fast egendom 5) Bildande av bolag 6) Köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant 7) Ställande av säkerhet 8) Beslut i annat ärende av principiell betydelse eller annars av större vikt för bolaget 13. BOLAGETS RÄKENSKAPSÅR Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår. 14. OFFENTLIGHET Allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen. Om bolaget överlämnar verksamhet till privat utförare ska bolaget genom avtalet med utföraren tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. Sid 3/3

58 BILAGA (4) Lena Dahl Ägardirektiv för Inera AB förslag inför ägarråd och bolagsstämma Ägare SKL Företag AB äger 97 procent av aktierna i bolaget. Övriga aktier ägs av landsting och regioner. Samtliga kommuner ska ges tillfälle att köpa aktier i bolaget. Vid full anslutning från kommuner, landsting och regioner kommer det innebära att SKL Företag AB äger 50,8 procent av aktierna. Sveriges Kommuner och Landsting äger samtliga aktier i SKL Företag AB. SKL Företag AB är moderbolag i SKL:s bolagskoncern. Bolagets verksamhet Bolaget ska samordna, tillhandahålla och utveckla tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling i kommuner, landsting, regioner, samt bolag och organisationer som de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, inom deras verksamhetsområden och ansvar. Föremålet för verksamheten är angivet i bolagsordningen för bolaget. Bolaget får ej bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget får ej heller bedriva verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen. Bolaget ska i första hand ta fram gemensamma tjänster och lösningar till stöd för digitalisering och verksamhetsutveckling inom områden där marknaden inte bedöms kunna tillgodose ägarnas behov och intressen. Bolaget ska så långt möjligt nyttja marknaden och föreliggande konkurrensförhållanden. Beslut som fattats av ägarrådet återfinns i bilaga. Bolagets styrning Bolaget är efter SKL Företags förvärv av majoriteten av aktierna i bolaget ett intressebolag till SKL Företag. Syftet med att övriga parter givits tillfälle att vara (eller i förekommande fall, bli) aktieägare är att tillförsäkra deltagande kommuner, landsting och regioner ett avgörande inflytande över bolagets strategiska mål och viktiga beslut. I aktieägaravtal har införts bestämmelser om ett ägarråd som ska utgöra det beslutsorgan i vilket samtliga parter äger delta och som beslutar om övergripande strategiska frågor och bolagsstyrning. Bolagets verksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att aktieägande kommuner, SKL Företag AB Postadress: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20, Tfn: , Fax: Epost: info@sklforetag.skl.se, Postgiro: , Bankgiro: , Org nr:

59 2 (4) landsting och regioner kan utöva kontroll över bolaget motsvarande den som myndigheten utövar över sin egen förvaltning. Bolaget ska i huvudsak utföra verksamhet för ägarnas (eller andra enheter som ägarna utövar kontroll över) räkning. Verksamhetens finansiering Bolaget ska inom ramen för de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. 1-2 och 7-8 kommunallagen och självkostnadsprincipen enligt 8 kap. 3c kommunallagen agera affärsmässigt. Bolagets olika delverksamheter ska långsiktigt vara självfinansierade. Bolaget får bara när det är förenligt med den kommunala kompetensen och aldrig till större omfattning än tjugo (20) procent av bolagets omsättning tillhandahålla tjänster till andra än direkta eller indirekta aktieägare. Bolagets syfte är inte att bereda vinst åt aktieägarna utan bidra till en effektivisering och utveckling av kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet genom samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. Strategier för koncernen Bolagen inom SKL-företagskoncernen ska skapa värde för SKL och dess medlemmar genom att stödja SKL:s verksamhetsidé: En fråga om demokrati. SKL är en medlemsorganisation för kommuner, landsting och regioner. Som arbetsgivar- och intresseorganisation driver vi deras frågor och erbjuder stöd och service. Vi väcker frågor, agerar kraftfullt och bildar opinion. Vårt uppdrag är att ge kommuner, landsting och regioner bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre. Målet är att utveckla välfärden. Det är en fråga om demokrati. SKL:s verksamhet styrs ytterst av kongressens inriktningsdokument som innehåller ett antal inriktningsmål för respektive kongressperiod. Varje år beslutar styrelsen i SKL om en verksamhetsplan och budget. Koncernens bolag ska bidra till förbundets inriktning och målsättningar.

60 3 (4) Koncerngemensamma riktlinjer Riktlinjer för Sveriges Kommuner och Landsting ska i möjligaste mån tillämpas i dotterbolagen. Följande riktlinjer ska ingå i ägardirektiv: SKL:s alkoholpolicy SKL:s policy om rökfri arbetstid. Ledande befattningshavare i dotterbolagen ska ha en uppsägningstid om minst 3 månader. Styrelse- och vd-utvärdering ska genomföras vartannat år och resultatet ska rapporteras till styrelsen i SKL Företag AB. Dotterbolagen ska genomföra medarbetarundersökningar vartannat år. Vid nominering av styrelseledamöter samt ledande befattningshavare i bolagen, bör en jämn könsfördelning eftersträvas så att andelen män respektive kvinnor blir minst 40 procent. Bolagen inom koncernen ska aktivt arbeta med hållbarhetsfrågor. Varje bolag ska ha en hållbarhetsredovisning. Styrelsen Styrelsen ska bestå av lägst 6 och högst 15 ledamöter inklusive ordföranden. Styrelseledamöterna föreslås av en valberedning vilken ska bestå av högst 7 ledamöter. Valberedningens uppdrag är att till ägarmöte lägga fram förslag till styrelse, styrelseordförande samt arvoden till dessa. Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. Styrelsen ska se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska se till att SKL Företag AB:s tidplaner för ekonomisk- och verksamhetsmässig rapportering kan följas. Styrelsen ska årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. I arbetsordningen ska det bl.a. anges hur ofta styrelsen ska sammanträda. Styrelsen ska i skriftlig instruktion ange arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören.

61 4 (4) Verkställande direktör Styrelsen utser, i samråd med SKL Företag AB:s vd, en verkställande direktör för bolaget. Lön och övriga anställningsvillkor fastställs, i samråd med SKL Företag AB:s vd, av styrelsen. Styrelsen ska i en skriftlig vd-instruktion ange ansvar och befogenheter för vd. Om vd ska skiljas från sina uppgifter, ska samråd ske med SKL Företag AB:s vd. Bolagets utveckling Styrelsen ska uppmärksamma bolagets långsiktiga utveckling och anpassningsförmåga till nya krav och förutsättningar. Detta ska beskrivas i bolagets affärsplan. Investeringar Bolagets behov av investeringar ska framgå av investeringsbudgeten. Beslut om större investeringar ska ske i samråd med SKL Företag AB:s vd. Ekonomiska krav Verksamheten i bolaget ska bedrivas på affärsmässiga grunder och bidra till medlemsnytta. Som ekonomiska mål gäller följande: Lönsamhetsmål nettomarginal Nettomarginalen beräknas som resultatet efter finansiella poster i procent av rörelsens intäkter. Nettomarginalen ska under perioden uppgå till minst 3 procent. Kapitalstrukturmål soliditet Soliditet beräknas som eget kapital, inklusive obeskattade reserver exkl. skatt, dividerat med balansomslutningen. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 15 procent. Utdelning Bolaget ska inte lämna utdelning. Uppkommen vinst ska återinvesteras i bolaget och långsiktigt förbättra bolagets soliditet.

62 Årsrapport 2015 LANDSTING OCH REGIONER I SAMVERKAN FÖR E-HÄLSA 1

63 Innehåll 3 Inera i korthet 4 Styrelseordförande och vd har ordet 6 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården 8 Nationell patientöversikt Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 12 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är 13 Lyckat byte av SITHS-certifikat 14 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag 15 Vården i siffror 16 Nytt projekt för nöjdare kunder 17 Ineras kärnkompetens, styrning och ledning 18 Tjänster och projekt 22 Flerårsöversikt 24 Styrelse och ledningsgrupp 26 Revisionsberättelse 2

64 Inera i korthet Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Våra tjänster används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare. Exempel på nationella tjänster som landstingen och regionerna har valt att samverka kring är 1177 Vårdguiden, Vårdhandboken, UMO, e-tjänsten Journalen och Nationell patientöversikt. Samverkan gäller även olika läkemedelstjänster och säkerhetslösningar. Inera ansvarar också för den tekniska infrastruktur och arkitektur som är förutsättningen för de nationella e-hälsotjänsterna. Inera är ett aktiebolag som ägs av landsting och regioner. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Vd ansvarar för verksamheten. Vi har ett nära samarbete med ehälsomyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialdepartementet, Socialstyrelsen, journalsystemsleverantörer och övriga aktörer inom e-hälsoområdet. Under 2015 var Ineras omsättning drygt 626 mkr och hade vid årets slut 121 anställda. 3

65 4 Från vänster: Johan Assarsson, vd Anders Henriksson, styrelseordförande

66 STYRELSEORDFÖRANDE & VD: 2015 ett fantastiskt e-hälsoår! Utvecklingen inom e-hälsoområdet är verkligen en aktuell fråga för hälso- och sjukvården. Allt fler e-hälsolösningar är sammankopplade via Ineras tjänsteplattform. Allt fler digitala lösningar för hälsooch sjukvården planeras och införs. Detta kommer att ge patienter, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare bättre tjänster och verktyg för att nå och dela information mellan vårdgivare. Vi har under året utvecklat vår koordinerande roll och framför allt drivit frågan om samordnad arkitektur och ny teknik. Den gemensamma IT-arkitekturen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patient översikt utvecklades och infördes under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen. Journalen med patientens tillgång till sin egen journalinformation, breddinförs nu över hela landet och vi är övertygade om att det är en viktig del för patientmedverkan på riktigt. Besökssiffrorna för UMO och 1177 Vårdguiden blev högre än någonsin. Och konkret och lyckad samordning ser vi när alla vårdgivare via plattformen för stöd och behandling nu kan erbjuda internetbaserat stöd och behandling på ett säkert sätt, som ett komplement till traditionell kontakt. För att även kommunerna ska kunna dra nytta av våra tjänster fortsätter processen för att Inera ska bli ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), landsting, regioner och kommuner gemensam. På så sätt kan ännu bättre prioriteringar göras gemensamt för hela e-hälsoarbetet och lösningarna hänga ihop över vårdgivargränserna. Vi har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och fattade beslut under året att kunna erbjuda våra tjänster till kommersiella företag med vårdavtal på öppna marknaden. Tanken är att på så sätt kunna knyta ihop så stora delar som möjligt av hälso- och sjukvården i Sverige digitalt och att bidra till innovation och utveckling. Det vi ser är att tillsammans med andra skapar vi förutsättningarna och grunden till utveckling och rätt prioriteringar inom e-hälsa. Vårt uppdrag är engagerande och spännande. Vi ser optimistiskt fram emot JOHAN ASSARSSON, VD ANDERS HENRIKSSON, ORDFÖRANDE 5

67 Delaktiga patienter förändrar och förbättrar vården Snart finns Journalen i hela landet och forskningen visar att en mer informerad och delaktig patient är bra för vården. Som patient kommer man till en början att nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Målet framåt är att vårdgivare enas kring vad patienten kan läsa. FAKTA: Man når Journalen via 1177 Vårdguidens e-tjänster Användare loggar in med e-legitimation Över personer har ett konto Under 2015 är den införd hos: - Uppsala - Skåne - Västmanland - Jönköping - Kalmar - Östergötland - Halland - Kronoberg - Västerbotten Under 2016 kommer alla landsting och regioner erbjuda Journalen DOME är ett VIN- NOVA-finansierat samarbetsprojekt mellan Lunds Universitet, Högskolan i Skövde, Örebro Universitet och Uppsala universitet. Införande som ger patienter tillgång till sin journal via nätet har pågått hela året över hela landet. Under 2016 kommer alla landsting och regioner att göra det möjligt för patienter att läsa sin journal via nätet. Studier av införandet visar att en mer informerad och delaktig patient i förlängningen är bra för vården och ökar vårdkvaliteten. En av DOMEs projektledare, Rose-Mharie Åhlfeldt, som är docent i Informationsteknologi inom området informationssäkerhet på Högskolan, i Skövde berättar om arbetet i DOMEprojektet och om hur hon började arbeta med dessa frågor. Patientens perspektiv Redan tidigt i karriären blev Rose-Mharie intresserad av patienterna och deras perspektiv i vården. Hon noterade hur informationsflödet inte följer patienten i vårdkedjan och hur patienten inte har tillgång till sin egen information. Patienten vet inte mycket om sin egen vård. Undermålig information leder till brister i patientsäkerhet och respektfullhet. Patienten kommer i kläm, informationen faller bort och patienten får vänta. När man skapar systemen behöver man tänka i processer utifrån patientens perspektiv. Svårt få helhetsbild Nu pågår införande nationellt av möjligheten att läsa journalen via nätet, men fortfarande kommer det vara svårt för patienten att få en helhetsbild av sin information då olika regler gäller för olika landsting och regioner. Det som visas eller inte visas i Journalen beror på var vården ägt rum, vilket innebär att den information patienten ser kan skilja sig mellan olika vårdgivare och landsting. Det är med andra ord inte patientens behov av information som är i fokus utan var patienten bor som bestämmer vilken information patienten kan ta del av. Det är väldigt långt kvar innan vi har patientens behov i fokus, anser Rose-Mharie Åhlfeldt. Patienten känner trygghet av möjligheten När journalen via nätet infördes i Uppsala var farhågorna att patienten skulle ställa många frågor till vården mellan mötena, men så har det inte blivit enligt patienterna. I en studie riktad specifikt till cancerpatienter läser de snarare på i lugn och ro, samlar sina frågor och bearbetar dem inför det planerade mötet. Rose-Mharie Åhlfeldt 6

68 Förstår innehållet i informationen Det forskarna även tagit upp i studien var den förväntade oro som fanns från vården om att patienten inte skulle förstå innehållet i sin journal, men det upplever de att de gör i stor utsträckning. Patienten har ju ofta först fått informationen muntligt och när de sedan läser och upptäcker något uttryck/ord de inte förstår, tar de reda på det själva. I studierna har man inte sett att patienter skulle lida av att ta del av information. Aktivt val att läsa eller inte Patienterna vet att vårdpersonalen är stressad och har ont om tid, så de avvaktar och tar med sig sina frågor till nästa besök. Vissa väljer aktivt att inte läsa, eller väntar med att läsa. Men de gör det som en aktiv handling och tycker inte att möjligheten att läsa borde tas bort, utan är nöjda med att kunna välja. Förväntar sig hög säkerhetsnivå När det gäller integritet och säkerhet förväntar sig patienterna att det är säkert och att systemet håller en hög säkerhetsnivå. Dessutom använder inte patienterna ofta möjligheten att dela sin journal med någon man utsett till ombud. Däremot kan de läsa eller visa journalen tillsammans med någon närstående. Murbräcka till något större Landsting och regioner som erbjuder tjänsten Journalen har gjort olika bedömningar för hur och när patienten kan ta del av journal informationen. Daniel Forslund, är innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting och ledamot i Ineras styrelse, berättar om sin syn på möjligheterna med journalen via nätet och regelverket. Möjligheten att läsa sin journal via nätet kommer att påverka hälso- och sjukvården mycket mer än vi tror. Just att få tillgång till sin journal via nätet kan kännas smalt, men det är en murbräcka till något mycket större. Det öppnar upp för dialog, ger praktiska verktyg för en mer informerad patient och driver fram en mer personcentrerad vård. En ny användning av information om vård och hälsa kommer leda till förändringar som vi inte ens kan överblicka idag, säger Daniel Forslund. I december beslutade Stockholms läns landsting att påbörja införandet av e-tjänsten Journalen och det kommer bli obligatoriskt att ansluta sig för alla vårdgivare med landstingsavtal. Nu pågår arbete med att ta fram regelverket och göra tekniska anpassningar. Detta ska vara klart direkt efter sommaren så att tjänsten kan lanseras under hösten Daniel Forslund Regelverket måste bygga på nationell kunskap Vi kommer såklart att diskutera regelverk och införande med professionen, men det är ett politiskt beslut i botten. Det finns mycket erfarenhet från andra landsting och regioner som underlättar vårt införande. Idag kan en patient nå helt olika information i Journalen beroende på var i landet man har fått vård. Vad är viktigast att ta tag i kring regelverk tycker du? Jag tycker man som patient har rätt att kräva lika behandling i alla landsting och regioner. Det är en märklig ordning när landsting och regioner ger helt olika möjligheter för sina invånare att nå sin information. Det finns ingen logik i det. Skyddsvärdet för en patient kan inte vara större hos ett landsting eller region än hos något annat. Gränser är bara streck på kartan vi måste enas om regelverket Läkarförbundet, Vårdförbundet och sjukvårdshuvudmännen behöver samla sig och komma överens. Det finns ingen medicinsk anledning att ha olika. Gränser mellan landsting och regioner är ju bara streck på kartan! Det är inte rimligt att man som patient kan nå helt olika innehåll vid helt olika tillfällen, beroende på var man har fått vård. Målet är att nå full enhetlighet, men som ett första steg borde vi komma överens om en gemensam lägstanivå för vilken information som alltid ska finnas tillgänglig. Det måste vi kunna enas om! Under 2016 pågår ett arbete för att ta fram ett nytt nationellt regelverk. 7

69 Nationell patientöversikt en av de viktigaste nationella e-tjänsterna Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och därför finns det goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. FAKTA: Det är nu möjligt ta del av vaccinationer i NPÖ All information till NPÖ går via Ineras tjänsteplattform Antalet användare ökar stadigt Alla landsting och regioner och 10 kommuner visar sin information Cirka 230 kommuner kan läsa journalinformation Den 8 december 2015, genomfördes en lyckad driftsättning av en ny version av Nationell patientöversikt (NPÖ). Den nya versionen bygger på modern teknik och det finns därför goda möjligheter till en fortsatt utveckling av innehåll och funktionalitet. Den stora förbättringen av NPÖ har skett i tekniken även om utseendet och användarvänligheten också har utvecklats. Den nya versionen innehåller en hel del förbättringar som gör att användarna på ett enklare sätt kan hitta rätt information i NPÖ. Med den nya versionen kommer också möjligheten att redan nu ta del av ny information, som exempelvis genomförda vaccinationer, säger Ingela Jägerstedt-Larsson, ordförande i förvaltningsgruppen för NPÖ. Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Att få tillgång till en heltäckande bild av tidigare dokumentation är viktigt för att personal i vård och omsorg ska kunna fatta rätt beslut och utöva en god vård. Statistiken i den här artikeln, visar hur många användare NPÖ har haft nationellt över hela landet och hur stort antal patienter de sökt information om per månad. Under 2009 började Örebro med NPÖ och de var först. Redan från start var verksamheterna med i diskussionerna och påverkade innehållet och prioriteringar för vad NPÖ skulle innehålla. En av fördelarna med att vara först var just det att kunna påverka innehållet. Vi tänkte säkert på självklara saker, men det var bra att verksamheterna fick vara med i diskussionerna och prioriteringarna. Samtidigt var det ju lite svårt också eftersom systemet var så tomt, vi var de enda på plats. Som att vara först med telefon, det fanns ingen att ringa till, berättar Karin Rydberg, tjänsteansvarig. Användningen är hög i Örebro och NPÖ är en självklar del av arbetet och ger stor nytta just för att tjänsten har så mycket information som behövs för att göra en bra planering och bedömning med patienterna. Kommunerna är de största användarna och använder tjänsten 8

70 Användare Patienter JAN -15 FEB -15 MAR -15 APR -15 MAJ -15 JUN -15 JUL -15 AUG -15 SEP -15 OKT -15 NOV -15 DEC -15 JAN -16 framför allt för att ta del av dokumentation från sjukvården, för patienter i omsorg och hemsjukvård. I mitt yrke som sjuksköterska kan jag hämta värdefull information som jag behöver för att göra rätt bedömning och jag kan snabbt komma åt den. Det gör att jag kan planera bättre. Vi var tidiga med att använda NPÖ och det beror nog på att vi är lite framåt men också på att vi har haft en chef som tidigt förstod nyttan. Det gäller att komma över tröskeln och våga förändra sitt arbetssätt, säger Annalena Lönnqvist, sjuksköterska, Askerund hemsjukvård. NPÖ har funnits sedan länge och är en av de viktigaste nationella e-hälsotjänsterna. Den nya versionen bygger på Ineras tjänsteplattform, som integrerar Sveriges vårdsystem och hanterar journalinformationen på ett strukturerat och enhetligt sätt. Nu när den nya versionen är lanserad finns goda förutsättningar att fortsätta arbetet med att fylla NPÖ med innehåll och öka kännedomen, användningen och nyttan av tjänsten. Till vänster: Annalena Lönnqvist, till höger: Karin Rydberg. 9

71 1177 Vårdguiden och UMO i allmänhetens tjänst 1177 Vårdguiden och UMO (ungdomsmottagningen på nätet) har en positiv utveckling i såväl kännedom och antal besök som nöjdhet. Landstingen och regionernas gemensamma satsningar ligger bakom framgången, liksom tillkomsten av nya uppmärksammade e-tjänster. SAMMAN- FATTNING NKI 2015: TJÄNST NKI Klamydiaprovtagningstjänsten i 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 84 UMO.se se Vårdguidens e-tjänster 72 NKI = Nöjd Kund Index Riktmärken för NKI <55 Inte nöjd Nöjd >74 Mycket nöjd Källa: SCB Medborgarundersökning 2014 Det är Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget för 1177 Vårdguiden och UMO. Kim Nordlander Under året har ett första steg tagits för att koppla ihop de öppna och inloggade tjänsterna genom att lyfta in e-tjänsterna som en tydlig del av 1177 Vårdguiden och ta bort namnet och varumärket Mina vårdkontakter, något som också syns i ökat antal besök. Särskilt positivt för hela 1177 Vårdguiden 2015 är den 30-procentiga ökningen av ärenden inom e-tjänsterna. 88 procent uppger att de följer råden när de ringt 1177 Vårdguiden på telefon och förbättringen av driftsäkerheten för telefoni plattformen, säger Kim Nordlander, chef för 1177 Vårdguiden och UMO inom Stockholms läns landsting som har det nationella utföraruppdraget. Införandet av Journal på nätet runt om i landet har gett uppmärksamhet åt e-tjänsterna bland annat genom medier, och säkert bidragit till ökat antal inloggningar. Även den nya plattformen Stöd och behandling, som är ett verktyg för vårdgivare att erbjuda stöd, utbildnings- och behandlingsprogram över nätet, förväntas öka intresset för e-tjänsterna på ett liknande sätt. Användningen har kommit igång och väntas öka kraftigt under de närmaste åren se utökades också med flera nya teman Patientlagen och Våga berätta, med information för barn om psykisk hälsa. Våga berätta innehåller även information om barns rättigheter enligt Barnkonventionen, Patientlagen och rättigheter när någon i familjen är sjuk. Även ett nytt tema för vårdpersonal har tagits fram för att ge råd om hur 1177 Vård - guiden kan användas i kontakten med invånarna. I februari driftsattes en helt ny version av UMO.se med ny form och mobilanpassning som möjliggör att all information är tillgänglig i alla typer av enheter på samma sätt. Den nya formen bottnar i UMO:s verksamhetsidé om att vara en aktuell, levande och trovärdig digital kontaktyta för unga som söker information och dialog om sex, hälsa och relationer. Att lyfta ungas egna erfarenheter är en trovärdighetsfaktor. Ungas perspektiv har, som alltid i arbetet med UMO.se, tagits till vara i utvecklingen av den nya formen. Användartester har genomförts med unga i olika åldrar och med olika förutsättningar att ta till Åsa Sandler sig information. Vi har även gjort enkäter och följt upp trender i ungas webbanvändning. Allt för att skapa en lättanvänd och 10

72 lockande webbplats för de allra viktigaste frågorna, säger Åsa Sandler, produktionsledare på UMO:s redaktion. Starka varumärken och ökad användning Satsningarna som landsting och regioner gör i att bygga erbjudanden till invånare via välkända varumärken är mycket framgångsrik. Varumärkesundersökningarna visar att känne - domen om UMO ligger på 79 procent i mål - gruppen. Och kännedomen om 1177 Vårdguiden ligger på hela 89 procent. Tjänsterna har haft en positiv utveckling vad gäller kännedom, användning och nöjdhet under de senaste åren: Invånarnas användning av 1177 Vårdguidens e-tjänster har ökat både i antal individer, inloggningar och ärenden. Drygt nya användare har tillkommit under året. Antalet anslutna vårdenheter har också ökat med omkring 9 procent. Antalet besök på 1177.se samt umo.se fortsätter öka Vårdguiden på telefon ligger på en stabil nivå. Införandet av Stöd och behandling En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden i mars utökades med en helt ny nationell tjänst och platt f orm, Stöd och behandling. Exempel på användning via nätet är behandling mot ångest och depression, smärta, tinnitus och screening vid alkohol- ANVÄNDNING Vårdguiden och UMO har tillsammans ca 100 miljoner kontakter med invånarna om året se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna umo.se sessioner och drogproblem. Tjänsten kan också användas för att bygga program och utbildningar som stöd för patientens egen vård och omsorg, men även program som stöder vårdprocesserna för bättre interaktion mellan vård och patienter för att främja delaktighet och öka tillgängligheten. Utvecklar strategier för införanden och utbildning Arbetet med att ta fram en ny generell införande strategi och modell för införandeprogram som stödjer breddinföranden blev klart under första kvartalet Den strategin och modellen tillämpar vi nu i införandet av Stöd och behandling och det upplever vi som en stort steg framåt, berättar Eva Lindholm, ansvarig för införande av e-tjänster inom 1177 Vårdguiden. Införandeprogrammet för Stöd och behandling riktar sig till projektledare, kommunikatörer, vårdgivaradministratörer, designers, utgivare, behandlare och verk - samhetsutvecklare, fortsätter hon. Programmet erbjuder bland annat utbildning i Designerverktyget, utbyte av gemensam information om erfarenheter landstingen emellan och genomgång av juridiska frågeställningar, såsom upphovsrätt, upphandling, riskanalys och avvikelsehantering med utgångspunkt i att Stöd och behandling är ett Nationellt Medicinskt Informationssystem (NMI). FÖRÄNDRING 2015 I JÄMFÖRELSE MED 2014 De mätningar som genomförs visar att invånarna är mycket nöjda med tjänsterna. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% 1177.se sessioner Hitta jämför vård sökningar inkomna samtal 1177 inloggning e-tjäsnterna invånarkonton e-tjäsnterna umo.se sessioner UNDER ÅRET HAR WEBBPLATSERNA VUNNIT ETT ANTAL PRISER: Web Service Award till 1177 Vårdguiden på webben, priset som Sveriges bästa responsiva webbplats Motivering: 1177 Vårdguiden lyckas leverera all den information som användaren kan tänkas behöva i sin mobil. Det är enkelt att hitta rätt och användarna tar enkelt del av den information som eftersöks. Man har arbetat hårt med användarvänligheten, vilket verkligen har lönat sig. Web Service Award till UMO, priset som bästa sajt för samhällsinformation med högsta betyg i tävlingens historia! Motivering: Man har lyckats med det svåra uppdraget att nå en kräsen målgrupp genom att använda rätt tonalitet och tilltal. Med smarta funktioner har man uppnått fantastiska betyg i användarvänlighet och design. Svenska publishingpriset till UMO i kategorin digitala läromedel. Motivering: För en sajt med perfekt användarperspektiv och uttömmande, sakliga svar. Servicedesk forum awards 2015, branschpriset för Årets Servicedesk Manager 2015 gick till Camilla Widmark, Supportansvarig på Invånartjänster. Motivering: Hon såg tidigt helhetsbilden och var noga med att både verktyg och processer implementerades parallellt för att projektet skulle bli så lyckat som möjligt. 11

73 Nu kan alla hålla koll på hur sjuka vi är Statistiktjänsten har sedan två år gett möjlighet för landsting och regioner att följa utvecklingen av sjukskrivningsmönster för sina vårdverksamheter. Under 2015 öppnades en publik del av tjänsten, där även allmänheten kan få en bild över sjukskrivningsmönster i landet. I Statistiktjänsten kan alla invånare i Sverige nu följa bland annat hur många kvinnor respektive män som är sjukskrivna och hur andelen är fördelad per landsting/region. Det finns även fakta för fördelning av sjukskrivningar bland åldrar, hur länge de är sjukskrivna och för vad. Fortfarande saknas statistik i Statistiktjänsten från några landsting, men de kommer att anslutas under 2016, säger Anders Glennhage, tjänsteansvarig för Statistiktjänsten på Inera. Målet med Statistiktjänsten är att göra uppföljning av sjukskrivning på lokal, regional och nationell nivå möjlig. Tjänsten ger möjlighet att se hur hälso- och sjukvården arbetar med sjukskrivning, bland annat avseende könsuppdelad statistik. Målgruppen är bred, potentiella användare är bland andra verksamhetschefer, processledare och verksamhetsutvecklare. Statistik på vårdgivar- och vårdenhets nivå är endast nåbar via kommunikationsnätet Sjunet, för hälsooch sjukvårdspersonal med särskild behörighet och SITHS-kort. Landstingen har behov av att följa upp egna vårdenheter, men även privata enheter som ingår i respektive landsting via avtal. Eftersom det idag inte finns någon nationell källa över avtal har Inera valt att under 2015 utveckla en lösning som innebär att landstingen själva rapporterar in vilka enheter som ingår i landstinget och som man vill följa upp, berättar Anders Glennhage. Lösningen har utformats så att sekretessreglerad information inte utlämnas från de privata enheterna till landstingen, all statistik presenteras med tröskelvärden för att undvika att identiteter röjs. 63% 37% Anders Glennhage FÖRDELNINGEN MELLAN KÖN: 12

74 Lyckat byte av SITHS-certifikat Under 2015 har SITHS Förvaltningsgrupp tillsammans med SITHS-anslutna organisationer arbetat hårt med att byta ut gamla certifikat på SITHS-kort. Gamla certifikat, som utfärdats med SITHS CA v3, upphörde att gälla den 28 november 2015 och behövde därför ersättas med SITHS CA v1. Konsekvensen om utbytet inte skedde i tid skulle bli att personer med gamla certifikat inte skulle kunna använda sitt SITHS-kort för elektronisk identifiering efter den 28 november. Totalt var det ungefär kort och certifikat som skulle bytas ut. Drygt användare skulle byta sitt certifikat och resten behövde få ett helt nytt SITHS-kort. Förberedelser och planering Hösten 2013 påbörjades förberedelserna inför bytet av kort och certifikat. Samtliga SITHS-anslutna organisationer informerades, ny funktionalitet för att underlätta utbytet planerades, och många organisationer började planera för hur deras eget utbyte skulle gå till. Trots att förberedelserna startade i god tid, var det inte förrän vid halvårsskiftet 2015 som arbetet kom igång på allvar. Ny funktionalitet som underlättade För att underlätta utbytet av kort och certifikat lanserade SITHS Förvaltningsgrupp i november 2014 ny funktionalitet i SITHS Admin, som gjorde det möjligt att ta reda på vilka kort och certifikat som behövde bytas inom respektive organisation. I maj 2015 kom ytterligare funktionalitet som gjorde det möjligt att utfärda nya certifikat till befintliga kort till många personer samtidigt. Den nya funktionaliteten uppskattades mycket av verksamheterna som skulle arbeta med utbytet, berättar Kerstin Arvedson, tjänsteansvarig för SITHS. De upplevde att verktyget var enkelt att använda och under lättade arbetet med utbytet. Utbyte av certifikat tillhör också en vardag Trots att det var enormt många kort och certifikat som skulle bytas på en gång, så tillhör utbyte av kort certifikat den vanliga rutinen, som är ett löpande arbete för SITHS. Ett SITHS-kort och SITHS-certifikat är som regel giltigt i fem år, och ska av säkerhet- och kvalitetsskäl alltid bytas efter denna tid. Det som krånglade till det denna gång, var att själva korten var giltiga längre än själva SITHS CA v3 certifikaten, som hade en kortare livslängd än normalt. Detta medförde att hanteringen av antal byten blev större och mer komplex än vad det vanligtvis är. Att något sådant händer igen måste vi undvika, säger Kerstin Arvedson. Det var en stor påfrestning för alla berörda anslutna organisationer, SITHS Förvaltning och Nationell kundservice. Resultat över förväntan Trots att de flesta organisationerna kom igång relativt sent med sitt utbyte, blev resultatet över förväntan. Efter den stora dagen var det hur lugnt som helst. I stort sett fungerade allt som vanligt för användarna. Fantastiskt roligt! Och vi vill återigen tacka alla SITHS-anslutna organisationer för ett mycket bra arbete. Gott samarbete, anpassat IT-stöd, samt tydlig och kontinuerlig kommunikation, gjorde att vi nådde ett lyckat resultat, säger Kerstin Arvedson. Det är vi jätteglada för! 13

75 Ineras tjänster öppna för kommersiella företag Inera har tagit nästa steg i e-hälsoarbetet och erbjuder sina tjänster till kommersiella företag på öppna marknaden. Avsikten är att bidra till innovation och utveckling. Möjligheten kommer göra Inera till ett nav för hela Sveriges vårdinformation, och leda till en positiv utveckling för både patienter och vårdpersonal. Hittills har i stort sett bara Ineras ägare, landsting och regioner, haft möjlighet att köpa tjänster från Inera. Men efter en juridisk utredning fattade Ineras styrelse beslutet att anslutning till exempelvis tjänsteplattformen, eller andra av Ineras tjänster, också ska kunna erbjudas direkt till kommersiella företag. Syftet är att stimulera utvecklingen inom e-hälsa, så att marknadsaktörer kan använda Ineras tjänster för att ta fram nya, innovativa applikationer och funktioner för patienter och invånare eller medarbetare i vård och omsorg. Förhoppningen är att marknaden ska bidra till att utbudet av tjänster ökar snabbare, så att patienter får större möjligheter till självservice och delaktighet i vården, och vårdpersonal får effektiva verktyg. Ingen information kommer att släppas ut från vårdsystemen via tjänsteplattformen om inte de vårdgivare som äger informationen har avtalat om detta. Inera kommer dessutom att kräva att få certifiera tjänster som ansluts till plattformen. Allt för att hålla en hög säkerhet och kvalitet i hanteringen av känslig information. Flera leverantörer erbjuder tjänster till Inera och många av dem ligger långt fram när det gäller innovativa lösningar för vård och omsorg, och både vårdgivare och patienter har stor nytta av att deras tjänster kan utbyta information med alla vårdsystem som anslutits till tjänsteplattformen. De möjligheter som tjänsteplattformen ger är en mycket viktig pusselbit för att öka samverkan mellan det offentliga och privata aktörer på området. INERAS MARKNAD ENLIGT NY POLICY Regioner och landsting _ Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Tandvård Kommuner _ Hälso- och sjukvård Privata utförade _ med avtal Övriga Statliga Myndigheter _ som bedriver hälso- och sjukvård _ med behov av informationsutbyte _ som utöver tillsyn & uppföljning Invånare _ Hälso- och sjukvård Leverantörer till hälso- och sjukvård 14

76 Vården i siffror Vården i siffror är en webbplats som visar en mängd olika mått och resultat inom svensk hälso- och sjukvård. Det kan till exempel handla om utfallet av en viss typ av behandling, hur lång väntetiden är för att få en viss typ av vård, eller hur många som fått en viss typ av behandling. Informationen som visas i Vården i siffror hämtas från nationella kvalitetsregister och andra register och databaser som innehåller kvalitativa mått av olika slag. Vården i siffror har sitt ursprung i den tryckta upplagan Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård, som nu gjorts om och istället visar all data i digital form. Nu öppen för alla Under 2015 har Vården i siffror utökats med ny data, som till exempel hjärtsjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård, habilitering, reumatisk sjukvård, väntetider i vården, patientsäkerhet, överlevnad vid cancersjukdomar, minskning av övervikt efter obesitaskirurgi, med mera. Dessutom har ett arbete pågått med att visualisera indikatorer i nationella rapporter som skapar överblick över olika sjukdomsområden. Ett stort arbete har också gjorts med att öppna upp webbplatsen för allmänheten. Sedan december 2015 är Vården i siffror tillgänglig för alla som är intresserade av hur svensk hälso- och sjukvård utförs och dess resultat. Tidigare krävdes inloggning med SITHS-kort. Viktig källa som förbättrar vården Syftet med Vården i siffror är att skapa dialog om resultat och kvalitet mellan och inom olika ledningsnivåer hos vårdgivare. Ökad kvalitet genom förbättringsarbete och mer jämlik vård är önskvärda effekter. Syftet är också att göra hälso- och sjukvårdsstatistik tillgänglig för både invånare och vårdpersonalen, för att ge inspiration och skapa nya kontaktytor för erfarenhetsutbyte. Målet med Vården i siffror, är att webbplatsen ska vara sam lingsplatsen för all statistik av mått och resultat i vården. 15

77 Nytt projekt för nöjdare kunder Inera driver internt ett projekt som syftar till att vi ska bli en mer kundanpassad och professionell leverantör av nationella tjänster, projektet Kundfokuserade processer och stödsystem. Rolf Åström Syfte med detta projekt är att ta ett större grepp kring alla led i Ineras affär, och skapa bättre förutsättningar för en effektivare leverans. Målet med projektet är att Inera ska uppfattas som en professionell organisation, som på ett effektivt sätt levererar efterfrågade tjänster. I slutändan ska detta resultera i nöjdare kunder. Det är härligt att se all den energi och kreativitet som finns bland alla medarbetare som deltar i projektet, säger Rolf Åström som är projektledare. Utgångspunkten för hela projektet är alla synpunkter vid fått vid landstingsbesök, via ärenden som Nationell kundservice hanterat, och vid andra kontakter vi haft med kund. Detta har gett oss en hyfsat bra bild över vad kunder förväntar sig av oss, och det vill vi leva upp till. Förhoppningen är att Inera ska bli en ännu bättre samarbetspartner, som förenklar vardagen för alla som vill använda, förstå och hantera våra tjänster. Vi kommer inte att vara nöjda, förrän våra kunder är nöjda, lovar Rolf. Sömlös hantering mellan delområden Inom projektet Kundfokuserade processer och stöd - system ingår tio delområden, vars uppgifter ska sam - ordnas och koordineras med varandra. Gemensamt för alla delområden är att de styrs mot samma mål kundens nytta och behov. Delområden De delområden projektet omfattar är; En ny version av Inera.se. Kund, som ska ta fram interna processer för ett bättre kundmöte. Affär, som ska skapa tydlighet kring avtal och prismodeller. Processer och roller, där dessa ska beskrivas övergripande. Planer, som ska identifiera vilka planer Inera och kunder behöver använda och ta fram. Systemintegration, ansvarar för att alla tekniska kopplingar mellan system fungerar. Leverans, ska ta fram en leveransprocess som fungerar för våra kunder. Support, arbetar med att ta hem all support till Inera och skapa en nationell kundservice. Uppföljning, ska se över intern och externt behov av statistik och annan uppföljning. Ekonomi, tar fram stödsystem och ska införa e-fakturering. 16

78 SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER STYRELSE PRESIDIUM INERA BEREDNINGSGRUPP PROGRAMRÅD FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER FÖRVALTNINGS- GRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER PROJEKT- STYRGRUPPER Ineras kärnkompetens, styrning och ledning Ineras kärnkompetens utgörs av styrning, ledning och koordinering, samt kravställning och förankring i samverkan med våra ägare och kunder. Viktiga funktioner är även strategisk arkitekturstyrning, kundservice och kommunikationsverksamhet. Beredningsprocessen av ärenden och nya uppdrag via programråd, beredningsgrupp och styrelse är etablerad och fungerar bra. Styrelsen består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion, en från den styrande majoriteten och en från oppositionen. De beslutar om övergripande planer och strategi för verksamheten. I deras ansvar är att bereda ärenden och få rekommendationer från sina respektive huvudmän i viktiga frågor. Beredningsgruppen bereder ärenden till styrelsen. De har ansvar för att berätta för och stämma av med sina huvudmän om de prioriteringar som Inera gör. Programrådet är Ineras kanal mot landsting och regioner för förankring, dialog och samverkan kring de gemensamma, nationella tjänsterna inom e-hälsa. Programrådet deltar i beredningen av de ärenden och uppdragsförslag som kommer in till Inera och medverkar till att ta fram en verksamhetsplan. Det är sammanhållande för landsting och regioners planer för anslutning till tjänster. De medverkar till att säkerställa deltagande med strategisk verksamhets-, kommunikations- och it-kompetens i förvaltning- och projektstyrgrupper. Rådet ansvarar för att samverkan sker med ledningsnätverken, det vill säga hälso- och sjukvårdsdirektörer (HSD), informationsdirektörer (ID), IT- direktörer (SLIT), samt ekonomidirektörer och de kommunala chefsnätverken. Programrådet är också rådgivande till beredningsgruppen. Det är Vd som ansvarar för att Ineras verksamhet sker enligt styrelsens riktlinjer. Till sitt stöd har vd en ledningsgrupp som består av avdelningschefer och enhetschefer. DET FINNS CIRKA 25 FÖRVALTNINGS- GRUPPER med representanter från landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare för tjänsterna hos Inera. 17

79 Tjänster och projekt 1177 Vårdguidens e-tjänster Genom att logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster kan invånare i hela landet kontakta vården, utföra vårdärenden och läsa personlig information om sin vård på ett säkert sätt. Det kan till exempel handla om att boka tid, förnya recept, ta del av provsvar eller annan vårddokumentation och på andra sätt få stöd i sin vårdprocess. Under 2015 har utförda ärenden ökat med 30 procent inom 1177 Vårdguidens e-tjänster Vårdguiden på telefon 1177 Vårdguiden på telefon är en nationell tjänst. Om man behöver sjukvårdsrådgivning kan man ringa 1177 dygnet runt, året om, var man än befinner sig i Sverige. 88 procent uppger att de följer råden när de ringer 1177 Vårdguiden på telefon. Rådgivningsstödet webb Rådgivningsstödet webb är ett stöd för legitimerad vårdpersonal, framför allt sjuksköterskor, att bedöma vårdbehov. Merparten av landstingen och regionerna använder Rådgivningsstödet webb inom primär- och öppenvården Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på webben är landstingens och regionernas gemensamma tjänst till allmänheten för råd om vård på webb. Webbplatsens innehåll produceras av vårdpersonal och bearbetas både av en nationell redaktion och av regionala redaktioner/redaktörer se anpassas automatiskt beroende på var man bor och man kan få nyheter, information och länkar till de e-tjänster som är aktuella i det egna landstinget eller regionen. En av de större händelserna under året är att 1177 Vårdguiden utökades med en helt ny nationell tjänst och plattform, Stöd och behandling Vårdguiden har under året fått ett flertal utmärkelser. Hjälplinjen Nationella hjälplinjen erbjuder kostnadsfri psykologisk hjälp och vänder sig till människor som är i psykisk kris eller i andra svåra livssituationer. Man kan kontakta Nationella hjälplinjen för egen del eller om man är orolig för någon närstående. Både den som kontaktar Hjälplinjen och den som svarar är helt anonyma. Hjälplinjen besvarar cirka samtal per år. De vanligaste orsakerna till kontakt är i nämnd ordning; relationsproblem, oro för närstående, ångest, depression samt kris och självmord. Journalen Sedan 2015 är det Inera som förvaltar och utvecklar Journalen. Tjänsten gör det möjligt för invånarna att läsa journal information från hälso- och sjukvården via nätet. I november genomförde Inera en nationell konferens för att diskutera Journalen via nätet ur olika perspektiv. Omkring 120 personer deltog och deltagarna var före - trädare för landsting, regioner och kommuner, vårdprofessioner, myndigheter och leverantörer. Utvärderingen visade att konferensen om Journalen via nätet var mycket uppskattad, men att man gärna vill ha mer tid för fortsatta diskussioner och Inera planerar därför för fler konferenser under Vårdens intyg 20 landsting/regioner har infört Läkarintyg som gör det möjligt för läkare och handläggare att skicka läkarintyg och meddelande elektroniskt mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. 20 landsting/regioner har anslutit till nya tjänstekontrakt som gör det möjligt för invånare att själva hantera sina intyg via Mina intyg en e-tjänst som man når via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Den riktar sig till invånare där de kan hantera sina läkarintyg. Nu finns möjlighet att hantera två av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). I de fall fråga/svar inte stöds av journalsystemet finns tilläggsapplikationen Webcert Fråga/Svar och nu stödjer Webcert även av Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (Läkarintyg och Läkarintyg diabetes). Arbete pågår för att ge privata vårdgivare möjlighet att hantera intyg i Webcert. Under året har Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning lanserats. Det är en webbtjänst som gör det möjligt att följa upp och se samlad statistik för den i läkarintygen ordinerade sjukskrivningen. 18

80 Födelseanmälan gör det möjligt för förlossningskliniker att skicka födelseanmälan elektroniskt till Skatteverket och direkt få tillbaka ett personnummer till det nyfödda barnet. Tjugo landsting har infört tjänsten. Projektet Intygstjänster har under 2015 fortsatt vidareutveckla intygstjänsterna. Inera AB fick i uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att fortsätta det nationella utvecklingsarbete som påbörjades i projektet Intygstjänster 2013 genom att under åren uppfylla samtliga delmål under sjukskrivningsmiljardens villkor 5 Utökat elektroniskt informationsbyte samt tilläggsuppdraget Fördjupade medicinska utredningar. STÖD OCH BEHANDLING Tjänsten Stöd och behandling är en av 1177 Vårdguidens e-tjänster som möjliggör för landsting, regioner, kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal att erbjuda invånare stöd- och behandlingsprogram via nätet. Några olika tillstånd som det finns program för är exempelvis ångest, depression och smärta. I tjänsten Stöd och behandling finns också ett elektroniskt verktyg för att kunna specialdesigna olika typer av stöd- och behandlingsprogram utifrån de behov den aktuella målgruppen har. Införandet pågår för fullt och i början av mars var 150 vårdenheter anslutna. UMO UMO.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet där unga mellan 13 och 25 år kan hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. På UMO.se finns texter, filmer, animationer, tester och illustrationer som ger unga kunskap och möjlighet att reflektera kring olika frågor som rör sex, hälsa och relationer. Förhoppningen är att unga på så vis får verktyg för att fatta egna väl grundade beslut som rör viktiga frågor i deras liv. Kännedomen i målgruppen är 79 procent och under året har webben helt anpassats för mobilen. E-blankettjänsten E-blankettjänsten är anpassade blanketter som berör olika verksamhetsområden, framför allt inom kommunal förvaltning. Under 2015 påbörjades arbetet med att modernisera e-blankettjänsten. Formulären får nytt modernt utseende, men med samma innehåll som de nuvarande PDF-blanketterna, de får ett nytt tillgänglighetsanpassat format, kommer att kunna fyllas i på skärmen och sedan skrivas ut. Alla blanketter kommer även som PDF-er. Samtliga gränssnitt är responsiva och anpassar utseendet utefter besökarens typ av enhet. Det innebär exempelvis att formulären fungerar lika bra i mobiltelefon eller läsplatta som i dator. Eira och Socialtjänstbiblioteket Via landstingssamarbetet Eira, får vårdens personal tillgång till internationella forskningsresultat via ett stort antal e-tidskrifter. De gemensamma licensavtalen omfattar all vårdpersonal i landets 21 landsting och regioner men ger även privata vårdgivare med landstingavtal rätt till åtkomst. Under året infördes bland annat proxy åtkomst till Eira Discovery för privata vårdföretag. Från årsskiftet 2015/2016 erbjuder Inera inte längre Socialtjänstbiblioteket och från och med januari 2016 släcktes ned. eklient En viktig del av arbetet med eklient är att tillsammans med landsting och regioner ta fram standarder och sätta livscykelplaner för hur länge viktiga IT-komponenter ska användas. Detta underlättar både för till exempelvis landstingen och för samarbetsparter, som får en norm att förhålla sig till vid utveckling och framtagning av nya system och tjänster. Det underlättar också för andra nationella projekt, som får en samlad bild över hur till exempel landstingens IT-miljöer utvecklas över tid. Elektronisk remiss Elektronisk remiss skapar grunden för elektroniskt utbyte av remisser mellan vårdgivare inom det egna landstinget/ regionen samt utanför det egna landstinget/regionen. Det finns ännu ingen som använder Elektronisk remiss via den nationella tjänsteplattformen, men planering pågår inför det första införandet. Man har under året tagit fram en lösning för hantering av bilagor samt en informationsspecifikation för utbud. 19

81 Hjälpmedelstjänsten Under 2015 togs all funktionalitet i drift för Hjälpmedelstjänsten. Hjälpmedelsleverantörer registrerar sina produkter, och information om dessa i tjänsten som hanterar en del av det totala utbudet i Nationell katalog för produkter och avtal som omfattar artiklar, varav är ISO-klassificerade hjälpmedel. En planerad uppdatering i slutet av 2015 med förbättringar för tjänsten är framflyttad till början av Infektionsverktyget Syftet med Infektionsverktyget är att förebygga vård - relaterade infektioner, förbättra följsamhet till behandlings - rekommendationer samt att minska bruket av bredspektrumantibiotika. Via Infektionsverktygets rapportverktyg kan man ta fram rapporter över vårdrelaterade infektioner, antibiotikaordinationer, koppling till riskfaktorer etc. inom enskilda organisationer. Denna återkoppling hjälper verksamheten att själv identifiera problem, och ger ett bra underlag att använda i det lokala förbättringsarbetet. Under året har förbättringar gjorts i systemet samt anpassningar påbörjats av Infektionsverktyget till Primärvården. Flytt har skett av IT-driften till Inera. Nationell patientöversikt Nationell patientöversikt gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Nationell patientöversikt fick i december ett nytt utseende och några nya funktioner som en vy för kalendern, möjlighet att sortera informationen samt möjlighet att ta del av läkemedelsinformation och vaccinationer. Den stora utvecklingen under året skedde i den teknik för hur information från journalerna hämtas till Nationell patientöversikt och möjligheterna för vårdgivare att dela med sig av vårdsystem. Nitha Nitha är ett nationellt IT-stöd för händelseanalys. Nitha består av en operativ del där analysledare och experter registrerar och utför analyser av skador inom vården enligt en systematiserad metod. Nitha består också av en kunskapsbank, där vårdpersonal kan ta del av avslutade analysrapporter och ta lärdom av dessa erfarenheter. En händelseanalys är en systematisk metod som ska ge svar på frågan vad som hände, varför det hände och hur vården ska arbeta för att händelsen inte ska upprepas igen. Några få vårdgivare står för en stor del av överförda analyser till Nitha. Totalt överförda analyser till Nitha Kunskapsbank var i slutet av 2015 cirka 800 stycken. Pascal Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel och handelsvaror för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). Vid årets uppdatering infördes nya funktioner som sammantaget ger en bättre tjänst. Valet av funktioner har tagits fram tillsammans med, och utifrån de behov som, vård och omsorg har. Möjligheten att kunna se vilka läkemedel som ändrats för patienten är extra viktig för sjuksköterskor inom den kommunala vården. Tidigare har sjuksköterskan behövt kontrollera utifrån dosreceptet och jämföra datum och tider för att upptäcka om en förändring skett. En annan viktig funktion är att användarna av Pascal har möjlighet att nå läkemedelsförteckningen för alla patienter, inte bara dospatienter. Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken är en webbplats som innehåller aktuell och kvalitetssäkrad kunskap om små barns hälsa och utveckling samt metoder och riktlinjer för barnhälsovårdens verksamhet. En viktig förutsättning för att nå jämlik och rättvis barnhälsovård är att barnhälsovårdsprogrammet följs och att Rikshandboken används. Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Rikshandboken i barnhälsovård tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Svenska informationstjänster för läkemedel (Sil) Sil är en tjänst med kvalitetssäkrad läkemedelsinformation. Information om dosering och iordningsställandet av läkemedel till barn har inkluderats från eped som tas fram på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Via Sil tillhandahålls läkemedelsinstruktioner och tjänster för rimlighets kontroller för barndoseringar. Svenska biobanksregistret Genom att samla översiktlig information om prover i ett gemensamt system, blir det enklare att genomföra samtyckesbegränsningar och söka efter prover som kan vara till nytta för forskning. I skrivande stund är det 17 av 26 vårdgivare som har anslutit sina patologisystem till Svenska biobanksregistret, SBR. Sedan starten har 1,3 miljoner prov blivit överförda till registret. Under året har tjänsten genomfört en uppdatering av säkerheten i systemet, nytt gränssnitt har kommit på plats och en verksamhetsanalys har tagits fram. 20

82 Svevac Vissa landsting använder Svevac som en journalhandling medan andra landsting använder e-tjänsten som ett kvalitetsregister. Svevac har cirka användare, det finns cirka 2,3 miljoner personer/patienter som är inlagda i systemet och sammantaget finns cirka 10 miljoner vaccinationer registrerade. Video- och distansmöten Video- och distansmöte fyller en viktig funktion när det gäller att effektivisera och underlätta arbetet inom vård- och omsorg. Tack vare den snabba tekniska utvecklingen ökar användningsområdena allt mer. Några av alla dessa användningsområden är ambulanssjukvård, arbetsterapi, barnhjärtoperationer och psykiatri på distans. Videotjänsten genomförde en upphandling som fick för få anmälda och godkända leverantörer. Ett nytt försök kommer genom föras Vårdhandboken Vårdhandboken är ett oumbärligt verktyg för den som snabbt vill få tillgång till uppdaterad kunskap i tillämpad hälso- och sjukvård. Den ger praktiska råd och tillförlitliga metoder. Fler och fler väljer att använda Vårdhandboken som hade drygt 2,6 miljoner besök under Årsskiftet 2015/2016 flyttade förvaltningsuppdraget av Vårdhandboken tillbaka till Inera efter några år hos Stockholms läns landsting. Easy Tjänsten innehåller funktioner för att hantera verksamheters olika roller, regelverk, självdeklarationer samt avvikelser från en given standard/regelverk. Easy visar svart på vitt när ett regelverk inte efterföljs, och förenklar processen att utföra granskningar på ett strukturerat och effektivt sätt. Identifieringstjänsten SITHS SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. Ett ordinarie SITHS-kort innehåller ett personligt Telia e-leg som visar vem du är, och ett SITHS-certifikat som visar identiteten i din yrkesroll. SITHS-kortet har många användningsområden och är en av de viktigaste grundtjänsterna inom nationell e-hälsa. Under året genomfördes ett stort byte av SITHS-certifikat, som går att läsa mer om i årsrapporten. Katalogtjänst HSA HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Innehållsuppdateringar har genomförts under året, bland annat schemauppdatering. Förberedelser pågår för upphandling av ny teknisk plattform under Sjunet Sjunet är ett kvalitetssäkrat kommunikationsnät framtaget och anpassat för vård och omsorg. Sjunet har en garanterad tillgänglighet och ställs ofta som krav för att sprida verksamhetskritisk information. Under året genomfördes en upphandling för en ny driftleverantör som blev överklagad. Flytt av driftsleverantör har inte kunnat ske under året. Säkerhetstjänster Säkerhetstjänster är viktiga för att tillgodose lagliga krav och för att patienter ska känna förtroende för vårdens sätt att hantera patientinformation. Under året har man flyttat driften till ny driftleverantör, etablerat SAMBI attribut förvaltning, samt genomfört en förstudie om kontexhantering, SSO och mobil autentisering. Ett nytt gränssnitt har tagits fram för spärr och logg. Arbetet med att ta fram en nationell PU tjänst pågår fortsatt även under Planerad upphandling planeras om och genomförs inom ramavtalsupphandling av applikationsförvaltning. Tjänsteplattform Tjänsteplattformen underlättar integrationer genom att vara navet mellan system och tjänster. Hela den IT-arkitektur som utgår från den nationella tjänsteplattformen prövades med stor framgång när en ny version av Nationell patientöversikt utvecklades under All information till patientöversikten går via Ineras tjänsteplattform. Samma anslutningar används även för e-tjänsten Journalen, som visar upp samlad journalinformation till patienter. En enda anslutning kan alltså användas för flera ändamål. Varje vecka gör Inera cirka 60 nya anslutningar till tjänsteplattformen. Behovet från vårdgivare att ansluta sina vårdsystem ökar stadigt och totalt rör det sig om tusentals vårdenheter som kommunicerar med varandra via tjänsteplattformen varje dag. 21

83 Flerårsöversikt 2015 Intäkter (tkr) Nettoomsättning Övriga intäkter Summa Rörelsens kostnader (tkr) Material och tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och övriga kostnader Summa Rörelseresultat 144 Räntor, bokslutsdisposition och skatt (tkr) Ränteintäkt och kostnad Periodiseringsfond Skatt Summa Årets resultat 258 Balansomslutning (tkr) Soliditet Antal anställda Sjukfrånvaro % 121 3,1 % 22

84 % 10 % 12 % 14 % 100 st 92 st 153 st 135 st 2,6 % 1,7 % 2,1 % 1,8 % 23

85 Styrelse Inera leds av en styrelse som består av två politiker från respektive hälso- och sjukvårdsregion. Anders Henriksson (S) Landstinget i Kalmar län, ordförande Marie Morell (M) Region Östergötland Martin Andréasson (M) Västra Götalandsregionen Jim Aleberg (S) Västra Götalandsregionen Anna Fransson (S) Region Kronoberg Carl Johan Sonesson (M) Region Skåne Daniel Forslund (L) Stockholms läns landsting Leif Dahlby (S) Region Gotland Fredrik Larsson (M) Landstinget i Värmland Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) Örebro läns landsting Per Wahlberg (M) Landstinget Västernorrland Peter Olofsson (S) Västerbottens läns landsting 24

86 25

87 26

88 Formgivning: Kärnhuset Fotografer: Cecilia Phil (sid. 4, 7, 24), Anders Ekmark (sid. 9), Fredrik Persson (sid. 10), Ulrika Zwenger (sid. 10), Marie Andersson (sid. 12), Johan Olsson (sid. 12), Peter Nordahl (sid. 16) 27

89 Inera AB Box Stockholm 28

90

91 Innehåll,1 Vårförbundsdirektion Förbundsordförandehar ordet... 3 Räddningschefen om verksamhetsåret...^ Om förbundet...5 Våramedlemskommuner...5 Fakta om förbundet...5 Vårtuppdrag...5 Vårvision...^ Föfvaltningsberättelse...6 Uppföljningav måluppfyllnad...6 Målstruktur...6 M^åluppfoljning - inriktningsmål...7 Målområdeförebyggandeverksamhet... 8 Målområderäddningstjänst...^ Målområdemedarbetare Målområdeekonomi Målområdemiljö Förbundetsorganisation Viktigare händelser Trygghetens hus Utbildning av RiB anställd personal Utveckling av ledningsgruppen Arbetsmiljö Personal Personalutveckling Likabehandling Sjukfrånvaro Övertid...l5 Räddningstjänstpersonali beredskap... l 7 Statistik personal Resultat och ställning Resultaträkning Driftredovisning...21 Investeringsredovisning Redovisningsprinciper Balansräkning...24 Femårsjämförelse...24 Finansieringsanalys Noter Avdelningarnas verksamhet och ekonomi Förbundsledningen...29 Ledningsstab..., Förbundskansli...34 Förebyggandeavdelningen...39 Beredskapsavdelningen..., Metod- och taktikavdelningen Teknikavdelningen..., Bilaga: UppfoljniDg av internkontrollplan 2016 Årsredovisning2016

92 Östersund l 3 Ida Asp Direktionens ordförande ^t^^/^^^^^<^ ^^ Lars y<man Räddningschef Vårförbundsdirektion2016 Östersundskommun Ordförande Ida Asp (s) Ledamot Elisabet Ohrnell (v) Ledamot Ulf Edström(c) Ersättare Kjell Svantesson (s) Ersättare Anders Osterholm (mp) Ersättare Andreas Köhler(m) Krokoms kommun 2:e vice ordförande Stina Kimselius (m) Ersättare vakant Strömsundskommun l :e vice ordförande GöranBergström (s) Ersättare Nils-Bengt Nilsson (c) Bergs kommun Ledamot Elise Ryder Wikén (m) Ersättare Bo Karlsson (c) Bräcke kommun Ledamot Jonas Sandbom (s) Ersättare GöranNilsson (Ifb) Raguncla kommun Ledamot Annica Eklund (s) Ersättare vakant Härjedalens kommun Ledamot Victor Ericsson (m) Ersättare Sune Halvarsson (s) Årsredovisning2016

93 Förbundsordförandehar ordet Så har ännu ett år passerat var året då vi tänkte satsa på rekrytering, investeringar och god kommunikation. Som oftast så blir man tvungen att omvärdera sin plan vilket även vi i direktionen fick göra.ävenom det inte blev riktigt så lugnt och framåtriktat som vi hoppades på såtycker jag att vi idag kommit väldigt långt med flera av våraplaner. En stor del av året har handlat om att hitta rätt ledarskap och ledning föratt påett positivt och stärkande sättfortsätta framåt med förbundet. Idag ser jag en ledning som vill och kan hantera utmaningarna som vi möteroch förväntningarnafrånoss i direktionen. Fortsatt ärdet svårtmed bemanningen. Vi har under åretarbetat med att hitta sättatt stödjaen bredare rekryteringsgrund genom att ta fram en rekryteringsstrategi. Denna strategi skapar en gemensam syn för våra medlemskommuner och genom den finns ett tydligt stöd förkommunanställda att arbeta som deltidsbrandman. En annan viktig frågafor oss i direktionen ärjämställdhetoch mångfald. Vi tror att mångafler skulle kunna vara en del av vårpersonal om vi kunde skapa en ökadkunskap kring hur arbetet som deltidsbrandman är. Under året som gått har insatser påbörjatsför att visa framförallt kvinnor att de ocksåhar en plats hos oss. Arbetet med prova pådagar och riktade insatser mot just kvinnor ärett viktigt arbete och vi ser fram emot att fortsatt hitta sätt for räddningstjänsten att arbeta med jämställdhet. Vi fick ocksåunder 2016 fram extra pengar från ägarkommunerna till investeringar som vi nu kan göraunder Detta ärroligt och välbehövligtså att vi på ett säkert sätt kan stå förden beredskap som vi lovat. Dock kommer vi behövaomvärdera planen förinvesteringarna då vi idag vet att vårakostnader for deltidspersonalen ökadei och med det nya avtalet. Omfattningen av ökningen av lönervar något vi på förhand inte kände till vilket nu skapar ett behov av att omfördelapengar till personal. Närvi nu summerar 2016 såkan man se att vi har påett lika imponerade sätt som alltid lyckats med vårtuppdrag och vi frånpolitiken känneross trygga med den organisation som vi idag har. Ida Asp Förbundsordförande Årsredovisning2016

94 Räddningschefen om verksamhetsåret 2016 blev ett händelserikt år! Larmfrekvensen ökademed 15 %, en förändringav ledningsorganisationen skedde under hösten, ett nytt treårigt avtal for vårpersonal i beredskap har träffats som skapat en livlig debatt i räddningstjänsternarunt om i landet, förbundethar erhållit förfråganfrån staten om att vara en av femton utbildningsregionen i Sverige förutbildning av deltidsanställda brandmän, för att nämnanågra saker. Förbundetsverksamhet har i stort genomförts i enlighet med verksamhetsplanen för2016. Förbundetsförebyggandeverksamhet har under 2016 återigen haft en mycket högarbetsbelastning bland annat beroende på vakanser och föräldraledighetermen ocksåpga. att verksamhetens omfattning ökar. Detta har krävt tuffa prioriteringar av verksamheten och resulterat i att tillsynsmålen inte heller nåttsunder Rekryteringen av deltidsanställda brandmän har som vanligt bedrivits som en prioriterad uppgift med ett förhållandevis gott resultat. 45 personer har valt att lämna förbundetoch 44 personer har nyrekryterats. Detta äri och försig glädjande men underskottet är 13 personer så detta blir den fortsatta utmaningen för beredskapsavdelningen. En rekryteringsstrategi har upprättats där syftet med detta är att skapa samsyn mellan räddningstjänstförbundetoch medlemskommunerna om hur rekryteringsarbetet ska bedrivas och vilken gemensam grundsyn som ska finnas vid rekrytering av RiB-personal. Detta föratt möjliggöraett så framgångsrikt rekryteringsarbete som möjligt,vilket krävsfor att beslutad beredskap påförbundetsbrandkårer ska kunna upprätthållas. Ett nytt kollektivavta] har tecknats for deltidsanställd personal där uppfattningen bland vissa anställda äratt förutsättningarnafor att rekrytera och behålla personal har försämrats.arbetsgivaren delar inte den uppfattningen utan det finns fler fördelarän nackdelar i det nya avtalet är förbundets uppfattning. Arbetet med utveckling av övningsområdetfortsätter där nya fördröjandeuppgifter har framkommit under projekteringen. Efter att vattenprover tagits i befintlig brunn visar resultatet att det inte är lämpligt att nyttja detta vatten. Projektet kommer dåatt tillförasen ny kostnad av att erhålla kommunalt vatten till platsen vilket dåbåde ärofinansierad lösningsåvälsom en försening. Problemet ären angelägen fråga föratt finna en finansieringslösningpå eftersom möjligheten till att skapa ett av tre regionala utbildningsplatser i Norrland äraktuellt. Ekonomiskt sett har verksamheten gåttbra under hela åretvilket möjliggjortatt förbundetkunnät tidigarelägga vissa anpassningsåtgärderutifrån mandatperiodens handlingsprogram i foim av särskilda material inköp till stationerna och två byggprojekt på övningsområdetfurulund. Detta trots en ökadinsatsverksamhet under året. Det driftmässigaresultatet blev dock en mindre avvikelse mot budget påca -300 tkr av främst utebliven återbetalning från Fora, ökadpensionskostnad och sparad komptid samt av ökad semesterlöneskuld. Förbundschefen har lämnat sin anställning under året med avgångsersättningpåtvåår. I 2016 års totala minusresultat på -1,8 mnkr ingår hela kostnaden föravgångsersättningenefter beslut av direktionen. Lars Nyman Räddningschef Årsredovisning2016

95 Om förbundet Vara medlemskommuner Jämtlands räddningstjänstförbundär ett kommunalförbundbestående av Östersund,Krokom, Strömsund,Berg, Bräcke, Ragunda och Häqedalenskommuner. Samarbetet inleddes 2004 mellan Östersund,Krokom och Strömsunds kommuner blev Berg och Bräcke kommuner medlemmar, 2012 anslötsig ocksåragunda kommun och sedan 2015 ärävenräddningstjänsten i Härjedalen medlem i Jämtlands räddningstjänstförbund.syftet med förbundetär att optimera nyttjandet av resurserna förkommunal räddningstjänstsom återfinns i medlemskommunerna. Verksamheten ska inriktas påatt ge människorsliv, hälsaoch egendom samt miljönmed hänsyn till de lokala förhållandenaett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Fakta om förbundet Brandstationer l Heltidsstation 31 Deltidsstationer 8 Räddningsvärn Totalt ca 500 anställda 1?M:!t*nldiU>rtn(t O *ii<uyutun»< tettnh^awi I beredskap dygnet runt aret om l Räddningschefi beredskap l Inre befäl 2 Yttre befäl 29 Styrkeledare 91 Brandmän I beredskap 24/365 totalt 124 personer. Befolkningsunderlag: innevånare Larm: ca per år Yta: km2-10% av Sverige Värt uppdrag Jämtlands Räddningstjänstförbundhar till uppgift att svara for medlemskommunernas räddningstjänstverksamhet samt därtill anknutna verksamheter. Det åliggerförbundetsärskilt att: " Aktivt verka för och samordna förebyggande verksamhet inom förbundets ansvarsområde samt samarbeta med medlemskommunerna och därvid ingå i kommunernas säkerhetssamordnargrupper. " Ansvara föråtgärdersom underlättar förenskilda att ta sitt ansvar. " Ansvara försotning och brandskyddskontroll. " Ansvara förtillsyn av enskilda att de uppfyller sina skyldigheter enligt LSO. " Ansvara förkommunal räddningstjänst. " Ansvara förundersökningav olycksorsak, förloppoch insats. Vårvision Våromtanke - Din trygghet Årsredovisning2016

96 Förvaltningsberättelse Verksamheten inom förbundet har under året bedrivits enligt intentionerna i gällande lagstiftningar for skydd mot olyckor samt enligt av direktionen antagna mål. De lagar som specifikt reglerar räddningstjänsten är främst Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och Lag (2010:1011) brandfarliga och explosiva varor (LBE). Verksamheten bedrivs ocksåi enlighet med, av direktionen antagna, handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Uppföljningav måluppfyllnad Förbundetshuvuduppgift är att leverera bra service och efterfrågade tjänstertill alla som bor i och besöker våra medlemskommuner. Jämtlands räddningstjänstförbundarbetar därförur ett helhetsperspektiv därall verksamhet ytterst syftar till att bidra till medborgarnas och besökarnas trygghet och säkerhet. En helhet som, förutomen god service, ocksåska borga fören god ekonomisk hushållning med förbundetsresurser. Verksamheten är indelad i fem målområden,se bild nedan. Målområdenaär utformade for att harmoniera med målen i förbundets handlingsprogram förförebyggande verksamhet och räddningstjänst. Då dessa målområdenutgör basen i förbundets verksamhet har de olympiska ringarna valts som symbol for målområdena.detta symboliserar även mångfalden for förbundetangelägen fråga och vital föratt kunna säkerställafortsatt högtförtroendehos medborgare och besökaremen även föratt säkerställagod rekrytering av brandmän. Målstruktur Förbundetsfem målområden. Inom varje målområdefinns definierade inriktningsmål som beskriver förbundets långsiktiga viljeinriktning. Utifrånvarje inriktningsmål formuleras mätbaraeffektmål som ligger till grund förde aktiviteter som genomfors inom förbundet. Inom målområdenaförebyggande verksamhet och räddningstjänstärinriktningsmålen samma som i handlingsprogrammet. Uppföljning av inriktningsmål (IM) och effektmål sker tre gånger per år och redovisas i delårsrapporter per april, augusti och årsredovisning. Målens samlade måluppfyllnad rapporteras i sammanställd form med text och måluppfyllelseindikatorerenligt tabellen pånästa sida. Årsredovisning2016

97 Måluppföljning- inriktningsmål o ö Målet uppnäs o Målet uppnäs delvis Målet uppnäs inte Inriktningsmål i olika målområden Kommentarer Mäluppfyllnad målområden IM Förebyggandeverksamhet l Antalet bränder ska minska Målet uppfylls delvis. Två kommuner har oförändrat samt två koniniuner har ökat antalet bränder i byggnåder. o "_ Räddningstjänst Snabb och rätt hjälp Målet uppfylls delvis beroende på fortsatta bemanningssituationer pävissa stationer. o o "_ Optimera resurserna Makt uppfyllt. o o ". Medarbetare Attraktiv arbetsplats Målet uppfylls delvis pga att tre allvarliga händelser har rapporterats till Arbetsmiljöverket. o o "_ Ekononii En sund, balanserad och finansierad ekonomi Miljö Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar Målet uppfylls delvis pga att resultatet avviker negativt mot budget. Mälet uppfyllt. " o ö_ o o "_ Årsredovisning2016

98 Målområdeförebyggandeverksamhet Inriktningsmål l - Antalet bränderska minska / Förebyggande verksamhet - Förbundets verksamhet ska bidra till att antalet bränder och antalet omkomna/skadade i bränder ständigt minskar samt att egendomsskador och miljöpåverkanreduceras. Effektmål " Antalet utvecklade bränder i byggnader ska minska. " Antalet eldstadsrelaterade bränder ska minska, genomsnittet var 33 bränder per Måluppfyllnacl Redovisningen av statistiken kring utvecklade bränder i byggnad kommer från SKL;s öppna jämförelser och släpar ett år. I förbundets handlingsprogram är målsättningen att ingen medlemskommun ska ha fler än 0,7 bränderper 1000 invånare år2019. Under 2015 har antalet utvecklade bränder i byggnad per l 000 innevånare ökat för Härjedalen och Strömsunds kommuner medan Bräcke, Krokom och Ragunda har minskat. För Berg och Ostersiinds kommun är det oförändrat.målet ej uppfyllt. Antal bränderper l 000 Antal bränderper l 000 Kommun innevånare2015 innevånare 2014 Berg 1,07 1,06 Bräcke 1,12 1,50 Härjedalen 1,40 1,26 Krokoin 0,41 0,57 Ragunda 0,67 0,91 Strömsund 0,97 0,77 Östersund 0,54 0,52 Enligt nuvarande handlingsprogram ärmålsättningenatt antalet eldstadsrelaterade bränder ska minska till år Genomsnittet var 27 bränder per år,jämförtmed 33 i genomsnitt föråren IS Eldstadsrelaterade bränder il Berg l l Bräcke Härjedalen Krokom 2013 "2014 "2015 l l Ragunda Strömsund Östersund ' KällaMSB. 2 Källa SKL Öppna jämförelser2015. Årsredovisning2016

99 Bland större förebyggandeåtgärderfinns genomförda infonnationskampanjer om brandsäkerhet till flyktingboenden, bostadsrättsföreningaroch pensionärsgrupper. Informationsbroschyrer om hur man börelda har skickats till solarna som delar ut dem i samband med sotning. Informationsmaterial om brandsäkerhet kopplat till mobilladdare har utarbetats. Utbildning i hjärt-och lungräddning, allmänbrandkunskap m.m. har genomförtsi 5 av förbundetsmedlemskommuner och i fyra externa verksamheter. Målområderäddningstjänst Inriktningsmål 2 - Snabb och rätt hjälp - Räddningstjänstenska - anpassad efter vår lokala riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge snabb och rätt hjälp till förbundets medborgare samt besökare som drabbas av olyckor så att skador på människor, egendom och miljöminimeras. Effektmål " FörRiB personal ska beslutad beredskap och förmågaupprätthållasmed rättkompetens och befattning. " >85 % av dom RiB-anställda ska ha genomgått den skolbundna RiB-utbildningen till " Samtliga som blir uttagna till befälsutbildning ska genomföra utbildningen med slutbetyg godkänt via erhållet kursintyg. " All operativ personal ska ha en fastställd kompetensutvecklingsplan anpassad till fastställt niväsystem. " 90 % av alla RiB ska genomföra 8 timmar övningsverksamhetpå Furulund. " All RiB-personal ska genomfora 42 timmar lokal övningsverksamhet. " Förbundetsutrustning skall vara anpassad till fastställtnivåsystemoch uppfylla ställdakrav. Mäluppfyllnad Det har under året saknats personal på vissa RiB stationer, vilket gör att målet om beslutad beredskap och med rätt kompetens och befattning under minst 99,5 % av årets totala antal beredskapstimmar bara delvis uppfylls. Av dom RiB-anställda har 87 % genomgått den skolbundna RiB-utbildningen Målet är uppfyllt. Samtliga som gått befälsutbildning har fått slutbetyget godkänt. Målet äruppfyllt. All operativ personal har en fastställd kompetensutvecklingsplan anpassad till fastställt nivåsystem, målet är uppfyllt. Av förbundets RiB-personal genomförde 75 % 8 timmar övningsverksamhetpå Furulund, målet om 90 % uppfylldes därmed endast delvis. Måletom att all RiB-personal ska genomföra42 timmar lokal övningsverksamhetbedömsendast delvis uppfyllt. Orsaken är rapporterad övningsstatistik är svår att följaupp då den inte är helt fullständig. Årsredovisning2016

100 Utifrån fastställt nivåsystem i handlingsprogram och ställdakrav har förbundetgenomförtflera olika åtgärder.räddningschefi beredskap har införtsoch kompletterar de inre och yttre befälen som sedan tidigare organiserats. Förbundetoperativa ledningsresurser har därmed stärktstill en nivåsom Länsstyrelsen i Jämtlands län bedömervara nödvändigföratt uppfylla LSO krav. Ett flertal aktiviteter har under året genomförts for att rekrytera RiB-personal, bland annat har följande åtgärdervidtagits: " Vakanta tjänsterinom RiB-styrkan annonseras fortlöpandepåförbundetshemsida. " Medlemskommunernas hemsidor nyttjas även de förrekrytering av RiB. " Lokala annonsblad nyttjas for annonsering efter RiB-personal. " En rekryteringsstrategi är upprättad tillsammans med medlemskommunerna. " Ett projekt pågårgällande rekrytering ur ett mångfald- ochjämställdshetsperspektiv Inom utbildning har 34 heldagsövningar förrib-personal genomförts på Furulund och totalt 271 brandmän har deltagit vid dessa utbildnings/övningstillfällen.fem preparandutbildningar har genomförts med totalt 38 personer. Utöver detta har även intern kompetensutveckling genomförtsinom bland annat följandeområden: " Framföraoch manövreratunga fordon. " Vattenlivräddning. " Overtrycksventilering. " Brandsläckning i hus. " Skogsbrandsläckning. Utöverårligt underhåll och byte av uttjänt utrustning har förbundetkunnat tidigarelägga vissa anpassningsåtgärdermot handlingsprogrammet i form av särskildamaterialinköp. Inriktningsmål 3 - Optimalt nyttjade av samhällets resurser - Vid såvälsmåsom stora olyckshändelser ska samhällets samlade resurser nyttjas optimalt. Effektmål " Bredda JRF uppdrag med fler åtaganden åt medlemskommunerna. " Minst två årliga stabsövningar ska genomföras i samverkan med övrigaaktöreri Trygghetens Hus och Jämtlands län. Måluppfyllnad Målet att bredda JRF;s uppdrag med fler åtaganden åt medlemskommunerna är uppfyllt. Förbundethar under året upprättat riktlinjer förstabsarbete i syfte att skapa förutsättningarför en väl fungerande stab gällande kompetens, bemanning och arbetsuppgifter. Dialog om att bredda förbundets uppdrag pågårmed medlemskommunerna och avtal om utalarmering av krisledning, POSOM samt FRG har tecknats med Härjedalens kommun. I syfte att skapa redundans och större uthållighet vid större händelser har samarbete inletts med Medelpads räddningstjänstforbund. Målet om minst två årliga stabsövningarmed övrigaaktöreri Trygghetens Hus och Jämtlands län är uppfyllt. Under 2016 har tre övningarhar genomförts i samverkan med övriga aktöreri Trygghetens hus och Jämtlands län. 10 Årsredovisning2016

101 Målområdemedarbetare Inriktningsmål 4 - Attraktiv arbetsplats - Förbundetska uppfattas som en jämställdoch attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. Effektnitil " Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. " Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställdakollegor eller chefer. " All heltidsanställd personal ska ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Måluppfyllnad Målet om att ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud uppfylls endast delvis, dåtvå arbetsskador och ett tillbud ärarmiälda till Arbetsmiljöverket. Måletatt ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställdakollegor eller chefer äruppfyllt. Avstämning har skett påalla avdelningar under medarbetarsamtal eller arbetsplatsträffar. All heltidsanställd personal har en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Målet är uppfyllt. Inom jämställdhetsarbetethar förbundet under året genomfört en utredning och analys av hur rekryteringsmetodiken kan förändrasfor att ökaantalet kvinnliga brandmän i förbundets heltidsstyrka. Översynav lokaliteter i Sveg är genomfört och planering pågårför att genomföra lokalanpassningar på fler stationer. I Gäddede pågårombyggnation for samnyttjande av lokalerna med ambulans och polis. Projektering av etapp 2 pågårförfurulund föratt stärka forutsättningarna förövningsverksamheten. På förbundets övningsområdefurulund har en mast föratt förbättrabelysningen och IT-kommunikationen rests och en ny varmbonad verkstad och spolhall har byggts i plåtforrådet.för all kontorspersonal har Commodia genomförten ergonomigenomgång. En luftmätninghar även genomförts i förbundetskontorsmiljöpåtrygghetens hus. Målområdeekonomi Inriktningsmäl 5- En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksamheten i räddningstjänstförbundetska genomförasinom ramen fören sund, balanserad och finansierad ekonomi därgod ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgörledord. Effektniål " Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. " Ett fungerande finansieringssystem förreinvesteringar ska skapas och tas i drift senast verk - samhetsåret Årsredovisning

102 Måluppfyllnad För året redovisar förbundet ett negativt resultat på totalt -1,8 mnkr. Förbundet uppfyller därmed inte sitt finansiella mål mot god ekonomisk hushållning om ett nollresultat. Målet om ett fungerande finansieringssystem förreinvesteringar uppfylls delvis av att förbundet erhållit två extra miljoner av medlemskommunerna för investeringar Tillskottet innebär att investeringsnivån nästaårkan höjastill 7,5 mnkr samt att någramindre planerade investeringar även kan tidigareläggas. Målområdemiljö Inriktningsmål 6 - Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksamhetsutövning verka för en ekologiskt hållbarutveckling och smarta miljölösningar. Effektmål " Energiförbrukningen i förbundetshyrda lokaler ska minska med 5 % jämförtmed " I all verksamhetsutövning ska en värdering av åtgärdensmiljöpåverkanutgöraen naturlig del och att metoder som minskar miljöbelastningeneftersträvas. Mäluppfyllnad Energiförbrukningen i förbundets hyrda lokaler med egna abonnemang har minskat med 9 %, målet äriippfyllt. Flera miljöåtgärderhar vidtagits under året; elcycklar används oftare till möten med kortare avstånd, skumutredning om användandet av B-skum, vattenprover har tagits på Trygghetens Hus i samband med tvätt av kontaminerad räddningsmateriel i syfte att analysera vilka föroreningar som finns i avloppsvattnet efter tvätt av kontaminerad utrustning. Vid en förstudie för kommande utveckling av Furulund har Östersundskommuns tekniska förvaltning genomfört provtagning på vattenkvalitén. Extern konsult har genomfört detta och resultatet har föranlett ett omedelbart nyttjande förbund. Anläggningen kominer därföratt under 2017 anslutas till det kommunala Va-nätet. 12 Årsredovisning2016

103 Förbundets organisation Jämtlands räddningstjänstförbundstyrs av en politiskt sammansatt direktion som beslutar om mål och inriktning av verksamheten i räddningstjänstforbundetoch utgör även myndighet för räddningstjänstenoch sotningsverksamheten. Direktionens ambition är att räddningstjänsten ska vara modern, effektiv samt ha erforderlig kompetens och tillräcklig teknisk utrustning. Personalen ska utföraoperativ räddningsverksamhet och arbeta förebyggande. Verksamheten ska planeras och genomföras inom tilldelade ekonomiska ramar - en budget i balans. Räddningstjänstförbundethar under direktionen en räddningschefsom verkställande tjänsteman. Jämtlands räddningstjänstförbundsorganisation redovisas nedan. Direktion Forbundschef/Raddujngschef FörbundskansU(4) Ekonotuiausvang,''l;anälicbef 3 Adaiuiiätfatörer KonmlttjäaEter (HR- loueadm) Lyder uoder rädduia.sschefeu Ledaiassstab lare befäl Yttre befäl Raddninsaledare Metod- och Taktikavdebimg (4) AvdetuiagBcbef OlycksTjtredare Utbäamordnare Utbildare Beredskapsafdeluing (4) Avdeluiugschef Biträdande avdeliiinsschef 2 Omräde aas\'3ri a TeknikavdelDiug (5) Avdetniiigschef FordotisaiLsvari.s 2 Materielausvari^a Ovauig.slättsSDSvarig.' fastishebausvaris Förebyggaudeavdelniag(8) Avdeltiingschef 6 Brandingenjör l Braiiduiäpektör Heltidsslation f301 5 Teamchefer 4 Stv-rkeledare 18 Braudmän 3 Kombitjänsterbrajidmäa 31 RiB-slatioaer S Råddnuigäväm Årsredovisning

104 Viktigare händelser Trygghetens hus Polisens ledningscentral har under året lämnat Trygghetens hus vilket har krävt att nya rutiner församverkan har och skall fortsättningsvis utvecklas. I förstasteg har våra inre befäl besökt den nya regionsledningscentralen i Umeå därifrån all operativ ledning skall ske gällande polisen. Syftet med besöket var att fä kunskap om hur polisens arbetssätt är nu och hur samverkan skall ske. Besöket genomfördes tillsammans med personal från Luleå- och Medelpads räddningstjänstersom ocksåupprätthållertjänstermed Inre befäl. Ett arbete med att skapa någon form av visuell samverkan har inletts därävenlänsstyrelsendeltar föratt utveckla tekniken. Utbildning av RiB anställd personal Myndigheten for samhällsskydd och beredskap, MSB, som ansvarar förkompetensutveckling av brandmän, har ställt förfrågantill Jämtlands räddningstjänstförbundom det finns intresse och möjlighet att vara en av tre utbildningsorter i Sverige. GRIB, Grundutbildning förräddningsljänslpersonal i beredskap, är den utbildningsform som då skulle vara aktuell att bedriva som en av tre utbildningsorter i Noirland. Utveckling av ledningsgruppen Direktionen anlitade en konsult i syfte att utveckla ledningsgruppen. Detta initiativ ledde till ett annat arbetssätt och där det med all tydlighet klargjordes de två huvuduppdrag, helheten och sin del som omfattas av arbetet i en ledningsgrupp. Mötenaförändradesdärjusteringar gällande både agendan och mötesteknikgjordes vilket effektiviserat dessa möten. Arbetsmiljö En arbetsgrupp för att verka mot mälet med attraktiv arbetsplats med en arbetsplats som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållandenforjourtjänstgörandepersonal har inletts under året. Gruppen är sammansatt av de olika funktioner som tjänstgör i skift och engagemanget är brett och aktivt. Frågor som bedrivs är exempelvis hur skiften for brandmännen skall formeras, hur skall vårfysiska aktivitets bedrivas, trivselfrågorpåstationen såsomutsmyckning, foto kollage påalla som jobbar påheltidsstationen. Utöver detta har även arbetsplatsträffar for övrig heltidpersonal som i huvudsak tjänstgörpå dagtid startats upp igen där arbetsmiljö är en prioriterad fråga. Rutiner för att även kunna bedriva skyddsronder på samtliga stationer i förbundet har skapats under året och skall återupptas Bristen påskyddsombud ärnu åtgärdadpå stationen i Östersunddär det finns tre personer som upprätthållerdenna funktion där en av dessa är även huvudskyddsombud. Dock kvarstårutmaningen att bredda detta inom RiB organisationen Gällande arbetsmiljö har ett arbete bedrivits under hösten gällande hur vi skall agera ur ett arbetsmiljösäkertsätt både vid larm och övningardärutbildningar ärplanerade under våren Årsredovisning2016

105 Personal Antalet anställda inom förbundetvar per den 31 december 2016,460 personer. Av dessa var 58 tillsvidareanställda och 342 tillsvidareanställda samt 60 visstidsanställda förberedskapstjänst inom RiB -kåren. Antalet vakanser var vid årsskiftet en heltidstjänst i Östersundoch 13 RiB vid övrigakårer i förbundet. Personalutveckling Representanter från förbundet har bland annat deltagit kompetensutvecklingsinsatser under året - brandkonferens 2016, administrativ konferens och skadeplatsmässa. i följande större glesbygdskonferens, Likabehandling Under året har ett projekt initierats som ska utreda och utarbeta förslag till en förändrad rekryteringsmetod inklusive uttagningskriterier föratt rekrytera heltidsbrandmän till Jämtlands räddningstjänstforbundi syfte att om möjligtökaantalet kvinnliga brandmän inom heltidskåren i Östersund.Projektet pågår. Löneöversyn Arbetet med införandet av individuell lön fortskrider. Det är en långsiktig process som genomförtsi samverkan med de fackliga organisationerna. Under 2016 löptearbetet påväl och ny lönutbetalades i april föranställdapå HÖK. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron redovisas enbart för heltidsanställd personal. Sjukfrånvaron uppgick till 1,4 % och ligger 0,4 % enheter lägre än Den marginella skillnaden är främst korttidssjukfrånvaron som varierar från årtill år. Övertid Antalet övertidstimmar uppgick 2016 till timmar. En stor del av övertidsuttaget finns inom verksamheter som styrs av utryckning (l 902 timmar). Övrigtsom påverkat övertidsuttaget är inkallning av personal på kortvarsel vid ordinarie personals frånvaro. Kostnaden för övertid(enkel och kvalificerad) föråretuppgårtill ca 950 tkr inklusive PO jämförtmed 800 tkr Enkel övertid Kvalificerad övertid l 650 l 391 Totalt 2234 l 683 RiB - Räddiiingstjänstpersonali beredskap (tidigare kallat deltidsbrandinän). Årsredovisning

106 Olyckor och tillbud I förbundetssystem föratt rapportera tillbud och arbetsskador RIA (räddningstjänstensinformationssystem förarbetsmiljö)har det under perioden totalt rapporterats 2 l händelser, 13 olycksfall, fyra tillbud och fyra riskobservationer. Av dessa ärtvåarbetsskador och ett tillbud anmälda till Arbetsmiljöverket. " " " " ARBETSMIUOHANDELSER JÄMTLANDSRÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Anställningsform : Egen personal ^B Olycksfall-13 itlllbud- 4 F""^ Riskobsen/ation - 4 Arbetsskador Tillbud & Risk Diagram l. Arbetsmiljöhändelsersom inträffatpäjämtlandsräddningstjänstförbund totalt 21 händelser.av dessa är2 arbetsskador och l tillbud eller riskobservationer anmäldatill Arbetsmlljöverketenligt 3 kap. 3 a Arbetsmlljölagen *. Arbetsskador Innefattar olycksfall, färdolycksfalloch arbetssjukdom. FSrdolycksfall är ett olycksfall som inträffarvid färdtill eller frsn arbetet. 16 Årsredovisning2016

107 Räddningstjänstpersonali beredskap I beredskapsorganisation arbetar 403 medarbetare. [ tabellerna visas åldersstrukturen och antal anställda(tillsvidare och visstid), kön,medelålderper station samt vakanssituationen per 31/l 2. Åldersstruktureninom beredskapsorganisationen. Åldersgrupp Antal per åldersgrupp Varav kvinnor 29 åroch yiigre 52 i år är är äroch äldre 16 o Totalt Antal RiB-anställda tillsvidare, visstid, könsamt medelålder per station. Tillsvidare Visstidsanställda Varav Medel- Totalt kvinnor ålder Station anställda Backe Bispgården Brunflo Bräcke Funäsdalen Föllinge Gäddede Gallo Hammarstrand Harmnerdal Hede Hotagen Hoting Krokom Kälanie Lillhärdal Ut Ljungdalen Lofsdalen Nälden Oviken Rätan Strömsund Stugun Sveg Svenstavik Trångsviken Venidalen Ytterhogdal Åsarna Ange Totaler ,00 41,58 43,82 38,12 39,24 42,38 40,70 38,44 42,81 36,24 44,94 52,75 40,82 39,45 43,00 46,00 41,58 40,40 39,40 37,38 42,44 48,60 41,72 42,60 37,58 48,00 33,33 39,77 49,79 39,86 41,80 41,95 Vakans 2 Rekryteringsbehoven av RiB-personal under de närmaste 10 åren riskerar att bli stor dådet dels är många som lämnar räddningstjänstförbundeti förtid, år 2014 var det 28 personer, 2015 var Årsredovisning

108 det 57 personer och 2016 var 45 personer som avslutade sin tjänst i JRF av olika skäl. En försiktig bedömning är att behovet av nyrekrytering under den kommande 10-årsperioden bedöms vara brandmän årligen. Den årliga omsättningen kommer under överskådlig framtid att vara den enskilt störstautmaningen förräddningstjänstforbundet. Statistik personal n"a 3 c (S c < Antal anställda den 31/12 Tillsvidareanställda i Östersund Visstidsanst. i Östersund Tillsvidareanst. RiB Visstidsanst. RiB Räddningsväm Långtidssjuka Medelsysselsättninaserad i % Kvinnor (tillsvidareanställda) Män(tillsvidareanställda) Könsfördelning Kvinnor (tillsvidareanställda) Män (tillsvidareanställda) Kvinnor i % Män i % Medelålder totalt Kvinnor Män o o 99,3% 100% 99,2% ,5% 85,5% 43,9 43, o 99,3% 100,0% 99,2% ,8% 86,2% 41,9 39, l l 97,8% 100,0% 97,4% ,0% 89,0% 41,5 39,1 41, l 99,1% 100,0% 99,0% ,0% 90,0% 41,4 39,9 41, ,1% 100,0% 92,4% ,8% 90,2% 44,6 42,4 44, l ,9% 90,0% 97,7% ,2% 92,8% 44,5 43,2 44,6 Slutat under året 01 Kvinnor Män il o tel!» "l Nyanställda &:i S Sl Kvinnor Män Personalomsättning i %' ,5% ,5%* ,2 %* ,7 %* -2,13 % o o o l l o -20,8% * inklusive deltiden n >c -(O^ II- - 3 (7 Sjukfrånvaro i % (heltid) varav långtidssjuka i % Kvinnor i % Män i % Åldersiiidelnin^(lieltid) Yngre än29 år i % äri % 50 åroch äldre i % 1,4 30,9 2,8 1,2 o o 2,4 1,8 59,5 4,8 1,5 4,4 1,1 2,3 3,2 80,8 1,7.M 0,4 1,6 6,1 3,0 61,6 0,9 3,2 0,4 0,7 7,0 4,4 74,3 0,7 4,8 0,7 3,3 6,2 4,2 70,1 3,9 4,2 0,0 1,3 8,3 18 Årsredovisning2016

109 Resultat och ställning För 2016 redovisar förbundet ett negativt resultat på totalt -1,8 mnkr. Förbundet uppfyller därmed inte sitt finansiella mål om ett nollresultat. Driftmässigt redovisar förbundetett mindre underskott mot budget med ca -300 tkr. Utebliven återbetalning från Fora med 440 tkr avseende 2004 årsinbetalda sjukförsäkringspremiersamt högrekostnader förpensioner, sparad komptid och sparad semester är några orsaker som i bokslutet försämratresultatet. Trots fler larmhändelser under året har ekonomin driftmässigt gått bra, vilket skapat förutsättningartill att kunna tidigareläggavissa vidareanpassnings åtgärdermot gällande handlingsprogram i form av inköp till stationerna av fallklätterutrustning, trafikolycks-utrustning, värmekameror och släckgranater samt vidareutveckling av övningsområdetfurulund med tvåmindre byggprojekt fören kostnad på totalt ca l mnkr. Av årets negativa resultat på -1,8 mnkr ingår även en kostnad för avgångsersättning till förbundetsförbundschefsomavgick den sistajuli. Utbetalningen av avgångsersättningenlöper under en två års period men kostnaden är tagen i sin helhet i bokslutet och belastar därmed resultatet i bokslutet med ca -1,5 mnkr. Finansieringen av minusresultatet sker från förbundets egna kapital och uppgår efter årets resultat till ca l O mnkr. I Kommunlagen 8 kapitlet framgår att ett redovisat negativt resultat ska återställasinom en tre årsperiod. Förbundethar de senaste fyra åren redovisat plusresultat och sammanlagt tillfört det egna kapitalet med 5,9 mnkr upp till ackumulerade 11,8 mnkr vid 2015 års bokslut. I 2017 års budget finns därtill ett positivt resultat budgeterat på +1,9 mnkr som vid verkställande innebär att det egna kapitalet helt återställs. Det slutforhandlade RiB-17 avtalet kommer dock att innebära kraftfullt högreersättningskostnader änvad som finns i 2017 års budget. Resultaträkning (Tkr) Not Bokslut Budget Bokslut Verksamhetens intäkter 6 726, , ,2 Verksamhetens kostnader , , ,4 Avskrivningar , , ,9 Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag , , , , , ,3 Bidrag pensioner 5 3,7 30,0 8,5 Finansnetto 6-287,6-387,0-422,2 Åretsresultat -l 802,2 0, ,4 Verksaniheteiis intiikter Åretsomsättning uppgick till 127,3 mnkr jämförtmed 126,1 mnkr Kommunbidraget är förbundets största intäkt och uppgick till 120,6 mnkr. Det innebär en medlemsfinansiering av förbundets totala kostnader på 93,4 %. Verksamhetens intäkter uppgår till 6,7 mnkr och överstigerbudget med 765,8 tkr. Inom försäljningav utbildning är intäkterna totalt sett högre än budgeterat av främst fler sålda utbildningar till förbundetsmedlemskommuner. Förtillsyner uppgår intäkterna till endast 25% av budgeterat men kompenseras något av högre intäkter för tillstånd LBE av fler tecknade avtal. På lann sidan finns främst ökade intäkter för både 4 Återbetalniiigav iiibetalda sjukförsäkringspremier2004 avseende den kollektivavtalade sjukförsäkringenags- KL samt föravgiftsbefi'ielseförsäkringen Årsredovisning

110 automatlarm och IVPA-larm av fler larmhändelser under året, vilket även återspeglas i ökad utryckningskostnad på kostnadssidan. Högre intäkter finns även för externa arbeten (restvärdesräddning och vägsanering vid larmhändelser) och för försäljningav verksamhet (hämtning i terräng, brandvakt, lyfthjälp). Bidraget för pensioner blev for året högre då skuldforändringen ökat inom särskild avtalspension (SAP) och medför på så vis en högre kompensation från Östersundskommun. Lägre intäkter finns inom övrigaintäkter där utbildningsbidragen från MSB till RIB anställda är lägre då färre personer gått utbildning under året och av mindre intäkter från försäljningav uttjänta fordon och inventarier. Verksamhetens kostiiailer Verksamhetens kostnader uppgår till 123,4 mnkr vilket är 3,4 mnkr högre än budgeterat för året. Förbundets forbundschef avgick sistajuli och erhöllen avgångsersättningmotsvarande en total kostnad på ca 2 mnkr inklusive PO. I förbundets personalkostnader ingår hela kostnaden föravgångsersättningendå kvarstående skuld per bokats upp i balansräkningen. Detta innebären negativ resultatpåverkanoch en kostnadsavvikelse mot budget med -l,5 mnkr. Inom personalkostnaderna finns även högre kostnader för månadslöner då Beredskapsavdelningen har anställt tre heltidsbrandmän med kombitjänst i syfte att reducera vikariekostnaden i förbundet och högre kostnader för bilersättningar, semesterskadestånd samt för utryckning. För beredskapspersonalen finns även högre kostnader for timlöner övning och materialvård. Lägre kostnader finns för räddningschef i beredskap som trädde i kraft först i mars och lägre ersättningar förutbildning pga. ej fullt tillsatta budgeterade platser samt lägre beredskapskostnader för RiB-personal då förbundet inte klarat uppfylla numerären på vissa stationer under året. Lägre personalkostnader finns även inom Metod- och taktikavdelningen där avdelningen haft en vakant tjänst under åtta månader. Utfallet för förbundets pensionskostnader blev 567,8 tkr högre än budgeterat enligt KPA;s pensionsberäkning i december. Sökningen av skuldökningen av sparad komptid och sparade semesterdagar försämradeockså årsresultatet med 260 tkr. Inom lokalkostnaderna finns lägre kostnader för lokalhyror och driftkostnader, däremot är kostnaderna förfastighetsunderhåll högreav främstkostnader förbyggnationen av spolhall och verkstad i plåtförrådetpå Furulund och av akuta underhållsåtgärderpåförbundets stationer. Inom driftkostnader är det främst ökade kostnader för service och underhåll av material, kommunikation och räddningsmaterial som ligger högre än budget. Driftkostnaderna är även högre av anpassningsåtgärdema mot befintligt handlingsprogram gällande byggprojekt på Furulund och utrustning till stationerna. Högrekostnader finns även inom tjänsteköpoch avtal med SOS-alarm. För förbundets fordon finns de största kostnadsavvikelserna mot budget förreparations- och fordonsanpassningar, däck, diesel och planerad service. Lägre kostnader finns främst for leasing och bensin. Avskrivit iiigar Avskrivningskostnaderna uppgår till tkr, vilket är230 tkr lägre än budgeterat. 20 Årsredovisning2016

111 Filifilisiietto Finansnettot uppgår per augusti till 195,3 tkr, vilket är 42,7 tkr lägre än periodbudget. Utfallet beror på lägre räntekostnader förreverslån mot medlemskommuner och mot pensionsskulden. Under året har förbundet gjort sig skuldfri mot Bräcke och Bergs kommun genom slutamortering på reverslånen motsvarande 661 tkr. Kvai"varande reverslån finns mot Ragunda och Härjedalens kommun på totalt 8,7 mnkr. Driftredovisning Driftretlovisning (Tkr) Utfall 2016 Budget 2016 Intäkter Utbildning 767,6 565,0 Tillsyn & tillstånd 486,8 806,0 Externa arbeten 365,2 300,0 Automatlarm 3 150, ,0 1VPA 804,3 600,0 Övrigaintäkter 649,1 l 057,8 Försäljningav verksamhet 314,8 92,0 Medlemsbidrag Bidrag pensioner ,0 1612, ,0 l 059,1 Övrigabidrag 188,3 146,0 Intäkter totalt , ,9 Kostnader Du'ektion Personalkostnader 394,0 525, , ,4 Lokalkostnader , ,0 Fordonskostnader 3649, ,3 Driftkostnader , ,0 Tjänsteköp 1815,8 l 786,3 SOS-alann l 825,3 l 699,3 Finansnetto 283,9 357,0 Revision 120,0 120,0 Avskrivningskostnader 5 337, ,0 Kostnader totalt , ,0 Nettoresultat -l 802,2 0,0 Likviditet Förbundets likviditet ärfortsatt ansträngd och checkkrediten har krävts även under 2016 föratt förbundetsbetalningsförmågaska kunna behållas i slutet påvarje kvartal. l diagrammet visas årets kassaflödeoch nyttjandet av förbundets checkkredit. Medlemsbidragen betalas i förskott varje kvartal som avspeglas i topparna i kassaflödesdiagrammet. Nyttjandet av checkkrediten sker i slutet av varje kvartal och har i snitt varit ca 3,3 mnkr i lån. Målsättningenär att kontinuerligt stärka likviditeten framåt för att på sikt komma ifrån användandet av checkkrediten. Årsredovisning

112 Kassaflöde d6 2QU12 '-4< ^/.A019D3 2(\1^D6 369-y.s 2t i09 < n < TO06 9S3l ".7 044"'"" '"N"' W "1 413" 346A6izl^4 835 Investeringsredovisning Investeringsredovisning Åretsinvesteringar uppgick totalt till tkr vilket är33 tkr lägre än budget. Under året har Hammarstrand har fått en ny pickup och Hede en begagnad brandbil från Storstockholms brandförsvarsförbund. Bilen blir den första med skärsläckare i förbundets södra delar. Funäsdalen har fatt en ny brandbil anpassad för svårframkomliga vägar (4-hjulsdriven) och stationens gamla bil blir ny reservbil i Sveg. Östersundhar fåttett nytt tankflak. Åsarna station fick en ny FIP-bil med ett polycafs-system som är köldtåligttill minus 30 grader. Det innebär att bilen kan stå ute under vintern utan extern ström och utan att frysa sönder. Svenstaviks högtryckskompressor byttes också ut under året. Denna används förfyllning av andningsluft förrökdykningsamt tryckflaskor till den nya FIP-bilen. Under året har även förbundetbytt ut tre klass II motorsprutor påtre stationer. Det var ävenbudgeterat föratt görainvesteringar i RC samt utbyte av en pickup i förbundetmen dessa har flyttats fram till senare år. Investeringen i RC'n flyttas till 2018 då MSB inte är klar med klar med beslutet for sin del av investeringen. MSB betalar 50% av alla investeringar i RC'n. För att skapa utrymme 2018 flyttades en högtryckskompressor och en motorspruta till Pickupen flyttades framåt då några investeringar överskriditsin budget. Investeringar (Tkr) Utfall 2016 Biidget 2016 BAS Tank fl ak RC 200 BAS l - Hede FlP-bil - Åsarna Pickup - Hainmarstrand Pickup 300 Övrigfordonsutmstning 185 Beg lastväxlartank 90 Räddningsmaterial Summa Årsredovisning2016

113 Redovisningsprinciper Den kommunala redovisningen regleras av lagen om kommunal redovisning (SFS 1997:614). DärutöverlämnarRådetförkommunal redovisning (RKR) anvisningar och rekommendationer for kommunsektorns redovisning. I enlighet med Rådet för kommunal redovisning skall tilläggsupplysningar lämnas för hur tillämpning sker av vissa principiellt viktiga rekommendationer. Nedan sker kommentarer i enlighet med detta. I de fall något avsteg helt eller delvis sker mot ovan nämnda regelverk kommenteras detta också nedan. Viktiga övrigaredovisningsprinciper kommenteras också. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet for kommunal redovisning vilket bland annat innebär att: Intäkter redovisas i den omfattning det ärsannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras förbundetoch intäkterna kan beräknas påett tillförlitligt sätt. " Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. " Tillgångaroch skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. " Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser Rekommendationen RKR 17 Värdering och upplysningar om pensionsförpliktelser normerar hur pensionsförpliktelserskall värderas i den kommunala årsredovisningen. Av den framgåratt värdering av pensionsforpliktelser ska görasmed tillämpning av RIPS 07. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda förstadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen for mindre värde. Gränsen förmindre värde har satts till 44 tkr. Avskrivning Anläggningstillgångarskrivs av planenligt i förhållandetill uppskattat nyttjandeperiod. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift om avskrivningar men med en egen bedömningav tillgångarnas beräknade nyttjandetid. I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, det vill säga lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Redovisning av hyres-/leasingavtal Leasingavtal har klassificerats som operationella, även om de i övrigt uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal. Årsredovisning

114 Balansräkning (Tkr) Anläggningstillgångar Maskiner & inventarier , ,1 Finansiella anläggningstillgängar , ,9 Summa anläggningstillgångar , ,0 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar , ,8 Kassa & Bank , ,7 Summa omsättningstillgångar , ,5 Not Bokslut 2016 Bokslut 2015 Summa tillgångar , ,5 Eget kapital Eget kapital - därav inbetalning av ägarkapital - därav årets resiiltal ,1 0,0 -l 802, ,3 l 433, ,4 Avsättningar Avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Sumina eget kapital, avsättningar och skultlcr , , , , , , , , , ,5 Femärsjämförelse Verksamhetens intäkter 6,7 9,1 6,7!,1 Verksamhetens kostnader -123,4-117,9-95,6-95,7-93,1 Avskrivningar -5,3-5,1-4,2-3,7-4,1 Verksamhetens nettokostnader -122,0-113,9-93,1-91,3-89,2 Kommunbidrag 120,5 117,0 94,3 94,5 91,3 Fmansnetto -0,3_ -0,4-0,3-2,0-0,7 Åretsresultat -1,8 2,6 0,8 1,2 1,3 Omsättiiins 127,3 126,1 101,0 102,7 99,4 Medlemsfinansiering 93,4% 94,7% 93,3% 92,0% 91,8% Soliditet 11,0% 13,0% 10,5% 10,5% 8,4% Balansomslutning 90,5 90,6 74,4 65,9 67,9 Investeringar 5,4 6,7 3,7 8,0 10,8 Eget kapital 10,0 11,8 7,7 6,9 År2012 gällerbeloppen kommunerna Östersund, Krokom, Strömsund, Berg, Bräcke och Ragunda tillkom Härjedalen som medlemskommun. 5,7 24 Årsredovisning2016

115 Finansieringsanalys (Tkr) Löpandeverksamhet Åretsresultat Inbetalning ägarkapital Justering for poster som mte ingår i kdssaffödet Avskrivningar Gjorda avsättningar Medel frånverksumheteii föreföräitdringav rörelsekapital Förändringkortfi'istiga fordringar Förändringkortfristiga skulder Kassaflödefrån löpandeverksamhet Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljningav materiella anläggningstillgångar Kassaflödefrån investeringsverksamhet Bokslut Bokslut Not l 802, ,4 0,0 l 433, ,6 658, ,9-21,1-9368, , , ,2-2949, , , ,9 0,0 0,0-5467, ,9 Finansierinasverksainhet Nyupptagna lån Okning/minskning långfristiga fordringar Okning/minskning långfristiga skulder Kassaflödefrån finansieringsverksamhet ,0 34, ,6 -l 121,8 0,0 l 004, , ,7 Åretskassaflöde Likvida medel vid årets början , ,7 9115, ,7 Likvida medel vid årets slut , ,7 Årsredovisning

116 Noter (Tkr) Not l. Verksamhetens intäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag FörsÉiljning Övrigaintäkter* Summa * Varav jämförelsestörandeintäkt 2015; Ersättning fi'ån MSB brand i Kälame Bokslut ,5 144,0 370,3 l 189,9 983, ,6 0,0 Bokslut ,3 148, ,3 l 537,0 l 675, ,2 l 058,0 Not 2. Verksamhetens kostnader Köpav verksaniliet Köpav SOS Löneroch ersättningar* Sociala avgifter Pensionskostnader Övrigapersonalkostnader Lokalkostnader Leasingkostnader Förbrukningsinventarieroch förbrukningsmaterial* Kontorsmaterial och trycksaker Reparationer och underhåll av maskiner och inventarier Diverse främmande tjänster Tele-, IT-kommunikation och postbefordran Försäkringsavgifteroch riskkostnader Fordonskostnader Övrigaverksamhetskostnader Summa *Varavjämförelsestörande kostnad 2015; Kostnader insats vid brand i Kälarne Not 3. Maskiner, inventarier och fordon Ingående anskaffningsvärde Periodens anskaffning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar - Periodens avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar 2 034,1 l 825, , , , , ,7 449, ,0 67, ,2 l 549,1 2065,1 694,0 l 293,2 721, ,7 0, , , , , , ,0 l 995,3 l 734, , , , , ,8 695,8 6617,7 86,1 l 928,8 l 416, ,2 984,6 l 232,4 701, ,4 l 058, , , , , , ,4 Bokförtvärde förinventarier , ,1 26 Årsredovisning2016

117 Bokslut (Tkr) Andel Andel Not 4. Kommunbidrag Berg 10,44% 10,44% 12373,0 Bräcke 8,23% 8,23% 9754,0 Härjedalen 18,47% 18,47% ,0 Krokom 14,27% 14,27% 16912,0 Strömsund 13,66% 13,66% Ragunda 8,07% 8,07% 9564,0 Östersund 26,86% 26.86% Östersund,särskild avtalspension (SAP) l 612,5 Summa 100 % 100 % ,5 Bokslut , , , , , , ,0 286, ,3 Not 5. Finansiella intäkter Ranta, likvida medel Summa Not 6. Finansiella kostnader Ränta pålån Räntapåpensionskostnader Räntekostnad Summa Not 7. Finansiella anläggningstillgångar Långfi'istig fordran särskild avtalspension OSD Summa Not 8. Kortfristiga fordringar Kundfordringar Förutbetaldakostnader och upplupna intäkter Momsfordran Skattekonto Övrigt Summa Not 9. Likvida niedel Handkassor Koncemkonto, Östersundskommun Summa Not 10. Eget kapital Ingående eget kapital Inbetalning ägarkapital från Härjedalens kommun Periodens resultat Utgående eget kapital 3,7 3,7 19,2 232,7 35,7 287, , , , ,8 l 366,2 558,2 l 673, ,3 73, , , ,3 0,0 -l 802, ,1 8,5 8,5 48,5 351,7 22,0 422, , , ,2 6215,6 l 329,3 379,8 l 291, ,8 114, , ,7 7761,9 l 433, , ,3 Årsredovisning

118 (Tkr) Not 11. Avsättningar Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändrmgav löneskatt Sänkning av diskonteringsränta Övrigpost Utgående avsättning Not 12. Långfristiga skulder LångMstig skuld Bräcke Långfristig skuld Berg Långfi'istig skuld Ragunda Långfristig skuld Härjedalen Summa Not 13. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Kortfristig del av längfristig skuld till medlemmar Skatteskulder Upplupna kostnader och förutbetaldaintäkter Upplupna löner, semesterlöneskuld, komptid inkl soc.avg* Pensionspremie avgiftsbestämd avtalspension Personalens källskatt Upplupna sociala avgifter övrigakortfi'istiga skulder Summa * Varav jämförelsestörandekostnad; Återståendeskuld av avgångsersättning inklusive sociala avgifter. Bokslut ,6 -l 403,0 l 758,0 187,0 127,5 0,0-11, ,1 0,0 0,0 270, , ,0 7415,7 l 156,6 231, , ,6 3613,5 l 665,7 l 604,0 315,8 Sl 624,8 l 476,4 Bokslut ,7 -l 117,0 l 511,0 283,0-3,1 0,0-695, ,6 0,0 0,0 383,5 8347, , ,0 l 817,8 214, , , ,1 l 605,9 l 574,8 333, ,0 0,0 28 Årsredovisning2016

119 Avdelningarnas verksamhet och ekonomi Förbundsledningen Den verksamhet som genomförts inom ramen for förbundsledningen är deltagande i centrala möten med MSB, SKL/Pacta och SOS. Vidare har en projektgrupp besökt räddningstjänsten Syd i samband med deras redovisning av erfarenheter och resultat fråndetjämställdhetsprojekt de genomfört. Förbundschefen har genomfört en kurs i samhällets krisberedskap och totalförsvar. Räddningschefen har från l aug övertagit ansvaret för förbundsledningens verksamhet. I forbundsledningens driftresultatet under verksamhetens kostnader ingår vid bokslutet hela kostnaden förkvarvarande avgångsersättningtill föregåendeförbundschefmed ca 1,5 mnkr vilket är förklaringentill den negativa budgetavvikelsen. Driftiitfall Förbiiiidslediiiiig (Tkr) Utfall Biidget- Jan - Dec Budget 2016 avvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänstekö]^ Löneersättniiigar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övrigapersonalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftresultat Årsredovisning

120 Direktionen Direktionen har genomfört sju sammanträden varav två extra insatta sammanträden under året varav två mötengenomfördes i Krokom och i Strömsunds station. Ävenpresidiet har träffats vid sex tillfällen. Ordföranden har deltagit i en politikerkonferens rörandejämställdhet inom räddningstjänster. Driftiitfull Direkfioiieii (Tkr) Intäkter Verksamhetens intäkter S:a intakter Utfall Jan - Dec Budget 2016 Buclgetavvikelse Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader S:a kostnader S:a driftbudeet Årsredovisning2016

121 Ledningsstab Operativ ledning Polisens ledningscentral har under året lämnattrygghetens hus vilket har krävt att nya rutiner för samverkan har och skall fortsättningsvis utvecklas. I förstasteg har våra inre befäl besökt den nya regionsledningscentralen i Umeå därifrån all operativ ledning skall ske gällande polisen. Syftet med besöket var att få kunskap om hur polisen arbetssätt är nu och hur samverkan skall ske. Besöket genomfördes tillsammans med personal från Luleå- och Medelpads räddningstjänstersom ocksåupprätthållertjänstermed inre befäl. Ett arbete med att skapa någonform av visuell samverkan har inletts däräven Länsstyrelsendeltar föratt utveckla tekniken. Kunskap om arbetsmiljöreglerförräddningsledare har planerats under 2016 föratt genomföras under Inre befälen har även genomfort utbyte med regionens tjänsteman i beredskap och planerat för samma utbyte med regionens motsvarighet. För att ytterligare säkerhetsställahög beredskap med en förmågaanpassad mot de risker som finns inom förbundet har ett samarbete inletts med Medelpads räddningstjänstförbund. Det samarbete som rör operativ ledning omfattar operativt samarbete i gränsnärauppdrag, stöd mellan respektive förbundsinre befäl, samt att kunna stödjavarandra vid stabsarbete Störrelarm Itiindelser Branden i Odensala i maj månad var en av de större bränder som drabbade förbundet under Vid denna brand omkom en person och vid andra bränder, i Östersundoch Hammerdal, har ytterligare två personer omkommit genom brand. Den tragiska händelsen som skedde i Ragunda kommun därett litet barn blev nedkastat vid ett kraftverk har uppmärksammats och påverkat förbundetpåolika sätt. Ett äratt insatsen belönats med det sk. 112 priset som uppmärksammar aktörer inom alarmeringstjänsten och synliggör specifika händelser/insatser där samverkan inom alarmeringstjänsten har varit avgörande för insatsens utfall. Personal från Bispgårdens räddningskårföreträderförbundetvid ceremonin. Årsredovisning

122 Laniishifistik Totala antalet larm förförbundetmed hjälpande insatser utanförförbundets gränser uppgårför 2016 till larm, vilket ären ökningmed 369 larm jämförtmed Inom lannkategorin olyckor har antalet brand i byggnad ökat med 30 st. Att antalet brand ej i byggnad också har ökatärett resultat på en torr sommar därantalet brändervarit fler men inga störreskogsbränder har inträffat. Trafikolyckor i förbundet är den larmkategori som ökat mest i förhållandetill motsvande period ifjol. Generellt har trafikolyckorna ökat i samtliga medlemskommuner men ökiiingenhar varit störsti ICrokoms kommun. Inom larm utan tillbud har störstalarmökningen varit inom automatlarm, förmodad brand och förmodad räddning. Inom övriga ärenden är det främst ökade larm for annat uppdrag och IVPA, där samråd med Regionen skall ske for att utvärdera ökningen. Händelsetyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunknmg/dninkningstillbud Nödställd person Nödställtdjur Stormskada Bergras/J ordskred Annat ras Vattenskada Annan olycka l Automatlarm, ej brand Fönnodadbrand Falsklami brand Fönnodadräddning Falsklami räddning I väntan på ambulans Sjukvård under delegation Hiss, ej nödläge 11 H alp till ainbiilans Hjälp till polis 10 Vattentransport Annat uppdrag Antal larm inom förbundet Totalt antal larm förförbundet Årsredovisning2016

123 Uppföljiiiiig av iiiriktiiiiigsmiil och effektmål IM Inriktningsmäl Effektmål Uppföljning2016 Optimalt nyttjade av samhällets resurser " Minst två årliga stabsövningarska genomförasi samverkan med övrigaaktärer i Trygghetens Hus och Jämtlands län. " Målet uppfyllt, två samövningarhar genomförts. Vid såvälsmå som stora olyckshändelser ska samhällets samlade resurser nyttjas optimalt. " Bredda JRF uppdrag med fler åtaganden åtmedlemskommunerna. " Målet uppfyllt, ett avtal finns upprättat med Härjedalen och fler avtal förbereds. Lediiiiigssltib För Ledningsstab är kostnaderna for utryckningsinsatser högre än budgeterat, vilket även avspeglas på intäktssidan, då flesta händelser debiteras. Exempel på debiteringsbara händelser ärautomatiska brandlarm som ej utlöstspga brand, i väntanpåambulans därsärskilt avtal finns tecknat med Regionen samt övrig försäljningav verksamhet som exempelvis lyfthjälp eller hämtning i terräng. Föråret redovisar Ledningsstab ett budgetöverskottmed 263 tkr. Driftiitfall 2016 (Tkr) Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Automatiska brandlarm Restvärde & vägsanering 1VPA Försäljningav verksamhet S:a intäkter Utfall Jan - Dec Budget Biidgetavvikelse Kostnader Tjänsteköp Löneersättningar Verksamhetens kostnader S:a kostnader S:a driftutfall Årsredovisning

124 Förbundskansli Atliniitistratioii Förkansliavdelningen har störstautmaningen under 2016 varit övergångenoch anpassningen till Östersundskommuns nya webbaserade ekonomisystem Aditro Windows och som skedde i juni månad. I övrigthar kansliet utarbetat en ny ersättningsblankett förräddningschefi beredskåp och anpassat arvodesbestämmelser till förtroendevalda. Kansliet har även arbetat med att förbättraförbundetsarkiv med städning av lokal och framtagande av en ny en arkivförteckning. Ävenutbildning om E-arkivinformation har genomgåtts. En ny parkeringsordning har genomförtsi parkeringsgaraget påtrygghetens hus med byten av parkeringsplatser samt nya riktlinjer och avtal. Kansliet har också upphandlat en e-learningsutbildning förprogrammen i Officepaketet m.m. till all heltidsanställdpersonal. Arbetet med förbundetsarbetsordning fortgårmed att kontrollera och komplettera med underlag. Kansliet fick under åretett uppdrag av förbundets medlemskommuner att ta fram underlag förvad varje medlemskommun kostat 2015 jämfört med inbetalda medlemsbidrag. Kommumkatioit och information Dåkommunikatörstjänstenpå20 % som tidigare köptesav Östersundskommun sades upp från årsskiftet har kansliet fått anpassa sin verksamhet föratt kunna fortsätta tillhandahålla större delen av de uppgifter som genomfördes av kommunikatören. Personaltidningarna brandposten och förbundsnytt liksom byte av informationskampanjer på hemsidan är exempel på informativa uppgifter som nu skötsav avdelningens personal. Utbildning rörandeuppdatering och allmän support av förbundets externa hemsida och personalsida har därförgenomförts. Öppethus tillsammans med övrigaaktörer genomfördes under en dag på hösten med många nöjda besökare. Tillfället som gavs till allmänheten var oerhört uppskattat av både barn och vuxna. Många aktiviteter genomfördessom exempel prova påatt görahjärt- och lungräddning, uppvisning av polishundar samt åka upp i luften med räddningstjänstenshöjdfordon. Föratt enklare och tydligare kunna synliggöraförbundetsstörreoch återkommande aktiviteter under året har kansliet tillsammans med metod- och taktikavdelningen arbetat med att vidareutveckla förbundets digitala aktivitetskalender. Kalendern finns nu tillgänglig förall personal påförbundetspersonalsida. Införandetav en plattform som gördet möjligtatt via bild och dubbelriktad talkommunikation sprida information till samtliga brandstationer i förbundetsamtidigt finns nu installerat påalla stationer. Detta gördet möjligt föross att informera, utbilda och mötapersonalen i förbundet på ett kostnadseffektivt och miljövänligtsätt. Miljö Påmiljösidanhar miljöhandlingsplanenför2016 tagits fram och information om planens innehåll har presenterats i personaltidningen brandposten. En kontroll har genomförtsom vart kontaminerat vatten tar vägen på Trygghetens hus. Ävenprover på vattnet har tagits med hjälp av Östersundkommun och resultatet av proverna är under slutberedning. En utredning pågårom vattenförsörjningoch avlopp förfurulunds övningsområde.studiebesök till Södertörns,Väslervik och Faluns räddningstjänsterföratt studera smarta miljölösningaroch arbetsmiljö på övningsområdensamt brandstationer har genomförts i maj. Goda exempel i miljöhänseende noterades frånvästervik och Södertörnsbrandstationer och övningsanläggningarkring solcelller, egna reningsverk, miljövänligaövningshusförbrandsläckning. 34 Årsredovisning2016

125 Utbildningen Grönräddningstjänstförall operativ personal är slutförd i och med att Härjedalens brandmän fick utbildning under 2015 och Ett aktivt miljöarbete pågåräven genom att följaupp energiförbrukningenpå stationer med egna abonnemang. Målsättningenäratt tillsammans med fastighetsägarna kunna vidta åtgärderföratt minska förbrukningen. I tabellen framgår påbörjadeeller utfördaenergieffektiviseringsåtgärderunder perioden. Station BrunfEo Kälame Gallo Krokom Sveg Trygghetens hus Stugun Energieffektiviseringsåtgärder2016 Utredning pågårom borttagning av oljepanna. Justering av värmeanläggningoch lagat ett fel. Bortkoppling av el till förrådoch separat mätningav elförbrukningpågår. Sänkttemperatur i vagnhall. Ombyggt luftflödefrånomklädningsrum till vagnhall och sänkttemperatur i yagnhall. Samtal har förtsmed Kungsleden om solpaneler påtaket. Omtagning av förrättningsförhandlingpågår. Arbelsmiljöåtglirder Fastighetsstatusen bland förbundets brandstationer är genomgående god men några stationer har sämre standard. Detta gäller framförallt Hede station som ur arbetsmiljösynpunkt inte är bra. Att arbeta med en förbättrad lokallösning for Hede brandstation tillsammans med utvecklingen av Furulund etapp två har varit prioriterade uppgifter för året. För Hede station har en utredning pågått om alternativa lokallösningar där huvudinriktningen varit en ny lokalisering. Utredningen har dock visat att nyproduktion blir alltförkostsam och att en mindre ombyggnation i befintliga lokaler ska fortsättaatt utredas under etapp tvåav Furulunds utveckling vill förbundetbygga ett nytt skolhus i syfte att förbättraarbetsmiljönförinstruktörer och föralla som övasoch utbildas. Projektering pågårmed Östersundskommun och samtal förs om anslutning till det kommunala Va-nätet. När det gäller lokalanpassningar har arbeten pågåttpå flera håll. I Sveg är ombyggnationerna färdiga med ett nytt kontor och ett nytt damomklädningsrum för larmställ med egen entrédörr samt ny och bättre ventilation. Den hyrda ytan for Svegs station är även rejält förminskad. För stationen i Vemdalen förförbundetsamtal med Härjegårdarom att hitta en lösningföratt kunna bygga omklädningsrummen större och separera larmställen från vagnhall. Regionen har anpassat sina lokaler med ett till vilorum åtambulanspersonalen. I Funäsdalen har samtal inletts med stationens personal och en enklare idéskiss finns framtagen om att bl a kunna separera larmställ från vagnhall. Förbundet for också samtal om att få inrymma fler blåljusverksamheter i förbundets brandstationer, detta i syfte att kunna sänka förbundets hyreskostnader men även föratt öka samarbetet med dessa verksamheter. För stationen i Gäddede är förhandlingarna med Strömsunds kommun, ambulansen och Polisen genomfördaoch en ombyggnation av stationen är näst intill klar. Samtal har även förts med Regionen och Polisen om samlokalisering i Hammarstrand och där beslut nu inväntas frånregionen om samlokalisering ärmöjlig. I november inträffade en stor vattenskada i Brunflo station. En vattenledning sprang läck och vatten trycktes upp i vagnhallens betongplatta. Skadan kunde åtgärdassnabbt med provisorisk lagning av Östersundskommun och stationen används som vanligt. Förbundet förnu samtal med Östersundskommun om hur stor omfattningen av återställningen av betong-plattan förväntasbli. Årsredovisning

126 På stationen i Östersundhar Commodia genomfört en ergonomigenomgång för all kontorspersonal. Tillsammans med fastighetsägaren har en luftmätning genomförts i kontorsmiljön. I tabellen framgår flertalet av de arbetsmiljöåtgärdersom pågår eller genomförts under perioden. Station Östersund Furulund Krokom Bispgården Sveg Bräcke Strömsund Backe Myrviken Gallo Bmnflo Hammerdal Gäddede Arbetsmiljöåtgärder2016 Bytt duschblandare i dam.omkl.rum, monterat kontorsvägg och stationsskylt En vikport och byggmaterial till byggnation av spolhall, verkstad och förrådi stora plåtförrådet. Dörrkodlåsinsatt. Glasruta till innerdörrmot vagnhall monterad. Bytt portar. Åtgärdatmmdre vattenläckage i dusch och toalett, grovstädninghar skett av stationen och regelbunden månadsstädningärbeställd. Ny kompressor i vagnhall. Nytt kontor och omklädning dam förlarmställ samt avdelad yta. Urkoppling av larmhögtalarefrån lämnadyta. Bytt trösklartill gångdörrartill portar samt lagat flera portar. Bytt batterier till stationens reservkraft och radiomast. Inkoppling av ny kompressor. Väggfärgtill vagnhall och diverse el jobb. Hyllor till förrådsamt målningav tvårum. Diskussion pågårmed kommunen om separat omklädningoch dusch samt flytt av larmställ från vagnhall. Installation av ny driftlösningförkompressorer som i huvudsak slåspåvid larm Diskussion pågårmed kommunen om allmänrenovering och separat omklädning och dusch samt flytt av larmställ fränyagnhall samt ny lektionssal. Diskussion pågårmed kommunen om separat omklädning och dusch samt flytt av larmställ frän vagnhall och flytt av kompressor fi-än vagnhall. Flytt av utalarmeringsutrustning. Ombyggnation pågårom samnyttjande av lokaler med Ambulansen och Polisen. Klart i februari Till förbundetssamtliga stationer har larmknappsskyltar monterats upp och stationsskyltar med tillhörandebelysning har införskaffatstill Härjedalens sju stationer. 36 Årsredovisning2016

127 Uppföljiiiiig (iv iiiriktiiiiigsmiil och effektmål IM Inriktningsmål Effektmål Uppföljning2016 Attraktiv arbetsplats - Förbundetska uppfattas som en jämställdoch attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anstälhiingsförhållanden. En sund, balanserad och finansierad ekonomi - Verksainheten i räddningstjänstförbundetska genomföras inoin ramen fören sund, balanserad och finansierad ekonomi där god ekonomisk hushållning och rationellt organiserad verksamhet utgörledord. Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundetska i all sin verksamhetsutövningverka fören ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. " Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. " Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. " All heltidsanställd personal ska ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. " Beslutad budget inom givna handlingsramar ska hållas. " Ett fungerande fmansierings system för re investeringar ska skapas och tas i drift senast verksamhetsåret2017. " Energiförbrukningen i förbundets hyrda lokaler ska minska med 5 % jämförtmed " I all verksamhetsutövning ska en värdering av åtgärdens miljöpåverkan utgöra en naturlig del och att metoder som minskar miljöbelastningeneftersträvas. " Målet uppfyllt. Inget allvarligt ärrapporterät i RIA. " Målet uppfyllt, avstämt vid medarbetarsamtal. " Målet uppfyllt, frarntaget vid medarbetarsamtal. " Målet ej uppfyllt. Resultat avviker negativt med -1,8 mnkr mot budgeterat nollresultat. " Målet delvis uppfyllt, frågan om mer investeringsmedel har beviljats av ägarkonimunerna i 2017 årsramar. " Mälet uppfyllt. Elförbruknmgen har minskat med 9 % jämfört med " På Trygghetens Hus har liiftmätning skett i kontorsmiljönoch vattenprover har tagits påkontaminerat vatten. Årsredovisning

128 Driftiitfall Förbiiiidskaiisliet Förbundskanslietsresultat föråret visar en positiv avvikelse mot budget med +748 tkr. Utfallet förklarasfrämstav lägrelönekostnaderdåen person på avdelningen och gåttövertill förbundets Teknikavdelning. På fastighetssidan finns lägre kostnader för lokalhyror och driftkostnader, däremot ärkostnaderna förfastighetsunderhåll högreav främst kostnader förombyggnation av plåtförrådetpå Furulund och av akuta underhållsåtgärderpåförbundetsstationer. (Tkil Utfall Jan - Dec Budget 2016 Budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättnmgar Revisionen Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övrigapersonalkostnader Lokalhyror stationer & värn II 190 El, uppvärnming och vatten l Övrigafastighetskostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a tlriftutfall Årsredovisning2016

129 Förebyggandeavdelningen Avdelningen hade högarbetsbelastning beroende på vakanser, foräldraledigheter och ärenden från föregåendeår. Den ökadebelastningen med anledning av flyktingströmmenvar störstvid årets början. För att avlasta ordinarie personal visstidsanställdes två brandmän under två respektive tre månader. Deras arbetsuppgifter bestod i att genomföra utbildningar vid flyktingboenden, handlägga automatlarmsärenden och genomförainformationsinsatser. Under året fanns inte längre tillgång till någon kommunikatör, detta märktes genom att vi fick lösadet arbete som den tjänsten tidigare kunde hjälpa till med t.ex. vid framtagande av layout förannonser och broschyrer samt arbete med hemsidan Antal registrerade ärendeni CORE gällandeförebyggande l S " l l 500 -\ OBS! År innefattas Krokom, Strömsundoch Östersund.År innefattas Berg, Bräcke, Krokom, Ragunda, Strömsundoch Östersund.År innefattas Berg, Bracke, Härjedalen,Krokom, Ragunda, Strömsundoch Östersund. Information/utbildning Ett flertal aktiviteter har genomförts,den enskilt störstaaktiviteten ärden informationskampanj som genomförts ute på flyktingboenden runt om i förbundet. 27 flyktingboenden besöktesoch sammanlagt har över 520 personer informerats. Under mars genomfördes informationsträffar om brandsäkerhet dels för bostadsrättsföreningar och dels för pensionärsgrupper. Träffar genomfördes påett flertal ställen runt om i förbundet. Under två dagar i april deltog vi med en monter samt föredragpåmässan ÖstersundSenior pågamla teatern i Östersund.Ett bra tillfälle att nå den viktiga målgruppen som seniorer utgör. Förbundet har skickat ut informationsbroschyrer om hur man börelda till satarna i förbundet. Satarna delar i sin tur ut dessa när de är ute hos sina kunder. Informationsmaterial om brandskydd på campingar skickades ut under maj månad. Annons i Natur- och miljöboken(lärobok föråk4-6). Dessutom har ett informationsblad om brandsäkerhet kopplat till mobilladdare har tagits fram. Årsredovisning

130 Tillstånd Räddningstjänstenhandlägger tillståndsärendenenligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) beträffande egensotning. Tillstånd LBE Införåretsplanering görsen bedömningav det antalet ansökningargällande tillstånd LBE som kan förväntasunder året utifrån de uppgifter som finns gällande vilka tillstånd som kommer att löpa ut. Antalet förväntadeansökning, hur många ansökningar som kommit in, hur många beslut som fattats samt hur många ärenden som avslutats utan att räddningstjänstengått till beslut redovisas i tabellen nedan. Beslut LBE Inkomna ansökningarunder året Förväntat Antal Antal beslut under året Antal avsluta att gå till bes) under året utan It Brand Exp Totalt Brand Exp Totalt Brand Exp Totalt Brand Exp Totalt Berg l 8 4 l 5 o o o Bräcke o o o Härjedalen o 2 BCrokom o o o Ragunda o o o Strömsund l 6 o o o Östersund l 4 Totalt l 6 Inkomna ansökningarsamt beslut gällande hantering av brandfarliga och explosiva varor för20j6. Som framgår av tabellen har antalet ansökningar som kommit in varit över 100 % fler än de förväntade.antalet beslut är i paritet med antalet inkomna ansökningar. Dock innebärju inte detta att det fattats beslut gällande alla ansökningar från 2016 utan här finns ju även ärenden från tidigare år med likväl som att ärenden från 2016 ännu inte gått till beslut. Förutom att arbetsbelastningen varit hög p.g.a. fler inkomna ärenden än förväntatså finns också ett stort antal ärenden som inkommit framförallt2015 och tidigare som ännu inte gåtttill beslut därmer arbetstid skulle behövaavsättas föratt åtgärdadessa ärenden. Förutom att handlägga inkomma ansökningar har det funnits två aktiviteter som skulle genomföras,den första "Omarbeta befintlig rutin förhandläggning av tillståndtill hantering av brandfarliga varor till en verksamhetsrutin." har inte blivit utfördmedans den andra "Inarbeta begreppet "användning" i stället för "förvärv" (gällande hantering av explosiv vara) i räddningstjänstensinformation, blanketter, mallar och system." har gjorts klar så till vida att det ändåsom återståratt uppdatera ärpresentationen av taxan och där saknas ännu beslut från en av ägarkommunerna. Sotning, brandskyddskontroll och s.k. egensotning Vid två tillfällen under året har räddningstjänstenträffat de entreprenörer som sköter sotning och brandskyddskontrollen för kommunens räkning. Syftet med träffarna är att se till att entreprenörerna uppfyller avtalet samt främja samverkan mellan distrikten. För Härjedalens sotningsdistrikt har ny upphandling av entreprenörgenomförts. Beträffande den s.k. egensotningen som en fastighetsägare kan få medgivande till enligt LSO så handlägger räddningstjänstende ansökningar som kommer in. Under året har det skett en 40 Årsredovisning2016

131 revidering av informationsmaterial, ansökningsblankettersamt beslutsmallar fördetta vilket har känts som väl investerad tid då hanteringen av ärendena har underlättats. Åretsinkomna ansökningaroch antalet avslutade ärenden gällande egensotning redovisas nedan. Egensotning Antal inkomna ansökningar under året Antal avslutade ärendenunder året Berg 5 5 Bräcke 8 8 Härjedalen Krokom 8 8 Ragunda o o Strömsund l o Östersund 7 7 Totalt Antalet inkomna ansökningarsamt antalet beslut gällande s.k. egensotningför Tillsyner Arbete med att kvalitetssäkra tillsynsverksamheten pågåri samarbete med projektgruppen for tillsyn Jämtland/Västernorrland. Ett nytt informationsmaterial om systematiskt brandskyddsarbete (SBA) är framtaget. Det återstår nu att lägga ut informationen på vår hemsida. Gruppen har påbörjatarbetet med att ta fram standardtexter för anmärkningar i samband med tillsyn. På grund av arbetsbelastningen genomfördes endast ca 60 % av de planerade tillsynerna. Automatiska brandlarm Förbundet hade vid årets böljan 575 objekt inkopplade men endast 182 av dessa hade giltigt avtal. Arbetet med att kvalitetssäkra rutinerna med automatiska brandlarm är mycket tidskrävande, inför 2016 har flera aktiviteter planerats for att underlätta detta arbete. Under våren genomfördestre aktiviteter. Utbildning/information till skiften i Östersundi syftet att de ska kunna hjälpa till med enklare hantering av automatiska brandlarm med avseende på felande nycklar, komplettering av objektskort samt felaktig positionssättning. En handläggare i Sveg har introducerats och ska kunna arbeta med detta ca l O % av sin tid. Det återstårdock lite arbetet med att lösaproblem med datorer och CORE i Sveg. En administratörintroduceras inom automatlarmshandläggning. Kommunerna ärde objektsägare som har flest brandlarm inkopplade. Räddningstjänstenträffar varje kommun årligen för att stämma av rutiner och skriva avtal på de anläggningar som uppfyller kraven. Under året har tre möten hållits med Bergs kommun och ett möte med Härjedalens kommun. Samtliga nya ansökningar om inkoppling av automatiska brandlarm har handlagts. Vi har dessutom tecknat avtal med ett fåtal redan inkopplade anläggningar. Årsredovisning

132 Riskhantering Fokus har varit beredskapsplanering förvårafyra reglerade älvar. Förbundetsträvar efter att ha en gemensam plan oavsett vilken älv som drabbas. Vid ett dammbrott kommer stora områden att behöva varnas och evakueras, for detta krävs tydlig struktur och samordning mellan alla inblandade aktörer. Länsstyrelserna ansvarar förden övergripande samordningen, de kallar till mötenoch samordnar aktörernasolika planer. Alvgruppsmöten har genomförts för älvarna, här deltog berörda länsstyrelser, kommuner, räddningstjänster, Polisen, dammägare, SMHI, Försvarsmakten, Svenska kraftnät och Vattenregleringsföretagen. En samverkansövninggenomfördesunder vecka 20 i år. Vppföljiiiiigav iiiriktiiiiigsmåloch effektmål IM Inriktningsmål Effektmål Uppföljt!ing 2016 l Antalet bränderska minska - Förbundetsverksamhet ska bidra till att antalet bränder och antalet omkomna/skadade i bränder ständigt minskar samt att egendom sskador och miljöpåverkan reduceras. Attraktiv arbetsplats - Förbundetska uppfattas som en jämställdoch attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden.' " Antalet utvecklade bränder i byggnader ska minska. " Antalet eldstadsrelaterade bränderska minska till år2019. " Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. " Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. " All heltidsanställd personal ska ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. " Tre kommuner minskade, två oförändrat och två ökade " Minskning firån 33 till 27 (genomsnitt påtre " Uppfyllt, inget rapporterati RIA. " Uppfyllt, avstämt vid arbetsplatsträff. " Uppfyllt, avstämt vid arbetsplatsträff. Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningnr - Förbundetska i all sin verksamhetsutövningverka for en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. " I all verksamhetsutövningska en värdering av åtgärdensmiljöpåverkanutgöra en naturlig del och att metoder som minskar miljöbelastningen eftersträvas. " Förbundets personal-' cyklar används ofta till möten. 42 Årsredovisning2016

133 Driftiitfall Förebyggundeavdeliiingen Avdelningen redovisar for 2016 ett överskott mot budget med +72 tkr. Största budgetavvikelsen finns främstinom tillsyn och tillstånd där intäkterna förtillsyner endast når25 % av budgeterat. Intäktsbortfallet förtillsyn kompenseras dock av något högre intäkter förtillstånd LBE. För avtal automatlarm är intäkterna högre än budget av fler nytecknade avtal. På kostnadssidan ärutfallet förlöneersättningarlägre änbudget däavdelningen haft flera personer som tagit ut föräldraledighet. (Tkii Utfall Jan - Dec Budget 2016 Budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter 1394 l 600 Varav: Tillsyn och tillstånd Avtal automatlann Bidrag & försäljningav verksamhet 62 S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättningår Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övrigapersonalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftutfall Årsredovisning

134 Beredskapsavdelningen Insatsleclning Bemanningen av funktionen som yttre befäl har övertagits av teamcheferna som gör detta i beredskapsform. Syftet med det var att skapa möjlighettill att uppfylla handlingsprogrammets intentioner om att Räddningschef i beredskap (RCB) skall finnas tillgänglig och tre avdelningschefer och räddningschefen kunde då anpassa sin beredskap mot RCB. I början på verksamhetsåret inrättades tre kombitjänster som var en anpassning utifrån vårt utbildnings- ochjourbehov. Tjänsterna besattes av personal utifrån vikariepoolen som uppnått, genom allmän visstids anställning och vikarietjänstgöring,kriterierna for företrädesrättunder ett flertal år. Tjänsterna är självfinansierade genom minskat vikariebehov. Utöver dessa tre kombibrandmän har ytterligare fem brandmän vikarierat under semesterperioden. Två brandmän påheltid har avslutat sin tjänstgöringgenom pensionering. För att anpassa rekryteringarna mot ett mer jämställt- och mångfaldsperspektiv har nya riktlinjer tagits fram genom samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Dessa har nyttjats under höstensrekryteringar av sommarvikarier inför2017. Ett aktivt arbete har som vanligt pågåttvid ett flertal tillfällen och stationer för att främja rekryteringen till vårastationer i förbundet. Utöverdessa åtgärderhar sociala medier, typ Face- Book, börjatatt användas for att fäen störrespridning av vårt budskap. Inom avdelningen har 10 nya arbetsledare utbildats internt. Dessa utbildas förbackup till de stationer som saknar utbildade räddningsledare i fullt antal. En arbetsledare fåraldrig agera som räddningsledare, men som arbetsledare fårdu starta upp en insats ute påolycksplatsen med stöd av Inre Befäl som är räddningsledare i dessa fall. Under 2016 genomförde följande antal personer MSB utbildningar: RiB utbildning - 14 st, Tillsyn A - l st, Räddningsledare A - 9 st, Räddningsledare B - 2 st, samtliga ärfardigutbildade med godkänt resultat. Vakansläget inom RiB-kåren är fortsatt oroande på vissa stationer. Två medarbetare från heltidsbrandmännen har fått som uppdrag att vid behov stötta i detta arbete. Stort fokus 2017 är fortsatt rekrytering av RiB-personal. Trenden är dock tydlig - det blir svårare och svårare att attrahera medborgare att ta anställning som RiB-personal. En av orsakerna äratt personer boende ute på landsbygden i vårt län arbetspendlar mer och mer, vilket givetvis försvårarett åtagande med beredskap inom räddningstjänsten,samtidigt så är risken att fler arbetsgivare med en allt mer minskad personalstyrka ser beredskapen som ett problem for det egna företaget. Ett värdegrunds-arbete kommer att startas upp under våren Årsredovisning2016

135 Vppföljiiiitgtiv iiiriktiiiitgsinäloch effektmål IM Inriktningsmål Effektmål Uppföljning2016 T' Snabb och rätt hjälp " För RiB personal ska beslutad beredskåp och fömiåga upprätthållas med grund av att det fortfa- " Målet ärinte uppfyllt på - Räddningstjänstenska - rätt kompetens och befattning under rande saknas personal på anpassad efter vår lokala minst 99,5 % av åretstotala antal beredskapst immar. vissa RiB stationer. riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge " >85 % av dom RiB-anställda ska ha genomgått den skolbundna RiB-utbild- " Målet uppfyllt, 87%. snabbare och rätthjälp till förbundetsmedborgare samt ningen till besökaresom drabbas av " Samtliga som blk uttagna till befälsutbildning ska genomföra utbildningen som gått utbildningen " Målet äruppfyllt dom olyckor såatt skador på méiiiniskor,egendom och miljö med slutbetyg godkänt via erhållet 2016 har fått slutbetyget minimeras. kursintyg. godkänt. Attraktiv arbetsplats - Förbundetska uppfattas som en jämställdocb attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. " Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. " Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. " All heltidsanställd personal ska ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. " Tre allvarliga händelser har inträffat under året. " Målet äruppfyllt. " K.ompetensutvecklingsplaner för heltidspersonål ärframtagen. J. Ekologisk hållbar utveckling och smarta niiljölösiiingar - Förbundetska i all sin verksamhetsutövningverka för en ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösningar. " I all verksamhetsutövningska en värdering av åtgärdensmiljöpåverkanutgöraen naturlig del och att metoder som minskar miljöbelastningeneftersträvas. " FörhålIn ingsregl er for T^gghetens hus som rör räddniiigstjänstoch ambulans ärreviderade. " Träffmed regionsskyddsombud från Kommunal ärgenomfördi j un i. Årsredovisning

136 Driftiitfall Beredskapsdvdeliiiiigeii Avdelningen redovisar ett negativt utfall mot årsbudgetpå -65 tkr. Avvikelsen beror främst av lägre intäkter då MSB betalar ut bidrag efter genomförda utbildningar och av högre månadslönekostnaderdå avdelningen utökatsmed tre nya brandmän i kombitjänst med avsikt att få ned vikariekostnaden. Högre kostnader finns även för semesterskadestånd och bilersättningarvid resor till och frånövningar,utbildningar och fystester. Lägre kostnader finns for räddningschefi beredskap som trädde i kraft först i mars, lägre ersättningar for utbildning pga. ej fullt tillsatta budgeterade platser, samt lägre beredskapskostnader förrib-personal då förbundetinte klarat uppfylla numerären påvissa stationer under året. (Tkr) Utfall Jan - Dec Budset 2016 Budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Bidras MSB Försäljningav verksamhet S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp o o Löneersättningar Varav: Löneersättniiigarheltid Ersättning timanställd vik 508 l 254 Befälstillägg l 806 l 950 Arvode station- och vämansvarig Timlön, övning,utb & materialvård Beredskap RCB i beredskap o 579 Semesterskadestånd Ovr löneersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övrigapersonalkostnader 994 l 152 Avgifter & material S:a kostnader S:a driftiitfall Årsredovisning2016

137 Metod- och taktikavdelningen Ovniiig/iitbildniiig Avdelningen har under åretgenomfört34 heldagsövningaroch tre kvällsövningarförvåraribanställda på Furulunds övningsfältmed taksäkring som övningstema samt fem preparandutbildningar med. Vi har genomförtteoriutbildning for våra RiB-stationer i teknik och metoder förövertrycksventilering med PPV fläkt. Vattenlivräddningsgruppen har genomfört en fortbildningsdag förvårainstruktörerute i förbundet. Vi har intern utbildat tvåinstruktörerpåvarje station i att framföra och manövrera tunga fordon. Vår mobila container för varma rökdykningsövningarhar varit runt till förbundetsstationer. I Åsarna-Svenstavikhar vi implementerat en ny förmågamed förstainsatsperson. I Bräcke har införtsförmåganförstainsatsbefäl. För att utveckla våra metoder i brandsläckning fick vi möjlighetatt elda hus i Ringsta Lit under en dag. Dagen var lärorikoch gav möjlighetertill verklighetsnära insatser under kontrollerade former. Övrigövningsverksamhet i förbundetgenomförsenligt varje brandstations egna övningsplanering föråret, därsex prioriterade övningaroch stationernas egna behovs övningaringår. Fyra medarbetare har deltagit vid brandbefälsmöteti Helsingborg, som är en konferens for brandbefäl från hela Sverige. En projektgrupp bestående av tre personer har satts ihop för att arbeta fram en långsiktig utbildning och övningsplan förvåra åtta värn. Vi har genomfört en endagsutbildning i skogsbrand föralla inre och yttre befäl. En styrkeledare och en brandmän har genomgått en instruktörsutbildning förrökdykarledare i Revinge. Våra två Huvudinstruktäreri säkringpåtak har utbildat instruktörerinförrib-övningarnapå Furulund. Dessa huvudinstruktörer har även deltagit vid en fortbildningskonferens i Uppsala under två dagar och genomförtsamövningmed alpina gruppen i Snasahögarnaunder tvådagar. Förtillsyn och underhåll av höghöjdsutrustning har vi utbildat fem stycken materialtekniker. En telefon samverkans övning "Hubbe" därandra aktörermedverkade har genomförtsvid fyra tillfällenförinre befäl och RCB (Räddningschef i beredskap). En utbildningsdag förhuvudinstruktörer i kommunikationsolyckor har genomförts med en extern föreläsare.våra två huvudinstruktörer förhöjdfordon har deltagit vid en konferens/fortbildningsdag. Vi har genomförten intern vvebb utbildning i nya händelserapporten förvårastyrkeledare ute i förbundet. Extern iitbildii ing Vi har genomförts en instruktörsutbildning i nya utbildningsmaterialet gnindläggande brand. Vi har skickat ut ett avtalsförslag på nya utbildningsmaterialet som innehåller både lärarledd och interaktiv utbildning till kommunerna. Gensvaret på detta förslag har hittills varit svagt. Under årethar vi körtutbildning mot kommunerna enligt tidigare avtal i allmänbrand kunskap, HLR och skolutbildning. 5 Preparand ären grundutbildning föratt kunna ingå i en beredskapsstyrka. Däreftergenomgårman MSB utbildning till räddningsman, räddningsinsats. 6 PPV stårförpositive Pressure Ventilation - övertrycksventilation med motordriven fläkt. 3 Förstainsatsperson ären brandmän som åker i eu specialanpassat fordon tlirekt till skadeplatsen och påbörjar skadeavhjälpande åtgärder Förstainsatsbefal äratt befälet har ett mindre fordon som åker direkt till skadeplats föratt förberedainsatsen föranländande enheter. Årsredovisning

138 Kommun HLR (antal personer) Allmän brandkunskap/ systematiskt brandskyddsarbete (antal personer) Övrigutbildning brand+hlr, B-HLR, Heta arbeten, utrymningsövning Östersund 242 l Krokom o 34 Strömsund o o o o Ragunda o o o o Berg Bräcke o Härjedalen o 77 Utöver kommunutbildningarna har vi utbildat personal från Region Jämtland-Härjedalenoch någraföretag. Totalt antal personer Totalt l 776 Företag/organisation Allmän brandkunskap Övrigutbildning Brand+ HLR, Utrymningsövning. Antal persöner Regioneii (JLL) Åklagarmyndigheten Trångsvikens bygg VFM Nord Övriga Totalt Årsredovisning2016

139 Uppföljningav iiiriktiiiiigsmåloch effeklmål IM Inriktningsmål Effektmål Uppföljning2016 l Antalet bränderska minska - Förbundetsverksamhet ska bidra till att antalet bränder och antalet omkomna/skadade i bränder ständigt minskar samt att egendomsskador och miljöpåverkanreduceras. Snabb och rätt hjälp - Räddningstjänstenska - anpassad efter vår lokala riskbild - med rätt kompetens samt modernare teknik ge snabbare och rätt hjälp till förbundets medborgare samt besökare som drabbas av olyckor såatt skador på människor, egendom och miljöminimeras. Attraktiv arbetsplats - Förbundetska uppfattas som en jämställdoch attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. " Antalet utvecklade bränder i ska vara lägre än 0,7 per 1000 invånare i samtliga medlemskommuner. * 90 % av alla RiB ska genomföra 8 timmar övningsverksamhetpåfurulund. " All RiB-personal ska genomföra42 timmar lokal övningsverksamhet. " Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. " Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställda kollegor eller chefer. Arbetar aktivt med extern utbildning mot kommunema och övrigaföretagare föratt förebygga brand. Målet delvis uppfyllt. Vi har utb. 75%. Målet delvis uppfyllt Mäletuppfyllt. Måletuppfyllt. Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundet ska i all sin verksanilietsutövningverka fören ekologiskt hållbar utveckling och smarta miljölösnmgar. " All heltidsanställd personal ska ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. Personalen påavdelningen har en upprättad utvecklingsplan. " I all verksamhetsutövningska en värdering av åtgärdens miljöpåverkan ärutbildad i miljörädd- All personal i förbundet utgöraen naturlig del och att metoder ning. Beslut att inte använda B-skum from 17- som minskar miljöbelastningen eftersträvas har tagits. Årsredovisning

140 Driftiitfall Metod- och tuktikuvdeliiingen Avdelningen redovisar ett resultat på +653 tkr föråret. Förklaringentill det positiva utfallet är främst att avdelningen haft en vakant tjänst fram till september och lägre kostnader för timvikarier och inköpav utbildningsmaterial, samt högreintäkterfor utbildning. _(Tkr) Utfall Jsin - Dec Budget 2016 Budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter Varav: Försäljningutbildning Övrigaintäkter S:a intakter Kostnader Tjänsteköp o Löneersättningar Verksamhetens kostnader Varav: Utbildning/konferenser Övrigapersonalkostnader Avgifter & material S:a kostnader S:a driftutfall Årsredovisning2016

141 Teknikavdelningen Under årethar det skett mycket arbete med fordons- och utrustningsinvesteringar och inom ITområdet. Förbundet har anslutit fler deltidsstationer med fiber och kommer köpa kapacitetstjänster av leverantörer föratt göra uppkopplingarna mer stabila. Under senare delen av året påbörjadesövergångentill Office 365 med hjälp av IT-stöd från Östersundskommun. Office 365 förbättrar både programmens tillgänglighet och lagringskapacitet för den anställde. Övergångenförväntasvara slutfört till sommaren Avdelningens materialinventeringssystem har genomgått årets första finslipning för att passa förbundets behov. Andra utvecklingsprojekt har fått flyttas fram till 2017 dåavdelningen inte varit fullbemannad kvartal ett pågrund av föräldraledigtoch sjukdomar. Under året har upphandlingen av höjdfordontill Östersundframskridit enligt plan. Upphandlingen ären samordnad upphandling mellan fyra räddningstjänsteri mitten av Sverige (Medelpads räddningstjänstförbund,höga kusten räddningstjänstforbund, Ornsköldsviks räddningstjänst och oss). Totalt föralla förbundenkommer fyra stycken fordon med option påtvåtill att upphandlas. Det är förbundet som är den drivande parten i denna upphandling och kontrakt kommer skrivas med en leverantörunder Material På materialsidan har underhållet blivit dyrare än normalt på grund av ökade kontroller på utrustning och av äldre utrustning som kräver mer underhåll. Mycket av förbundetsutrustning har även köps in vid samma tillfälle och i olika satsningar som innebär att mycket utrustning måste bytas samtidigt. I Ange station har vi bytt båt till en störreoch deras gamla placerades i Östersund.Utbildning och utplaceringen av den nya fallskyddsutrustningen genomfördes i samband med den ordinarie övningsdagen förrib på övningsområdetfurulund. Nu har alla stationer i förbundeten släckgranat på sina förstabilar. På grund av ökade olyckor i samband med trafikolyckor har det även införskaffats vägbulor till alla brandstationer föratt användas vid trafikolyckor. Värmekameroma är till för yttre skanning och kommer placeras ut på stationer i samråd med Metod- och Taktik avdelningen. Underhäll fordon Förbundetsåldrande fordonspark har synliggjorts under 2016 med mångareparationer. Ett antal småreparationer har med forarmisstag att göraoch som tidigare täcktesav fordonsförsäkringen, då förbundets nya försäkringhar en högresjälvrisk. Den ökadekostnaden beror framföralltpå det höga antalet reparationer men även av flera fordonsanpassningar. Ett antal fordon i förbundethar även under året haft reparations-kostnader påöver50 tkr. Furulund Under året har det skett flera satsningar på förbundetsövningsområdefurulund föratt anpassa mot kommande utbildning- och övningsverksamhet. Det stora plåtforrådethar försettsmed en varmbonad spolhall for material och fordonsunderhåll samt verkstad och ett litet varmförråd. Byggnationerna i plåtförrådethar skett i samarbete med JGY;s byggvux-program som haft projektet i utbildningssyfte försina elever. Mitt på övningsområdethar även ett torn byggts för extrabelysning till området samt radiolänkutrustning för kommunikation mellan Trygghetens hus och Furulund. Ett arbete har även påbörjatsmed att förse hela området med ett omgärdande staket. Årsredovisning

142 Uppföljniiig av iiiriktniiigsmåloch effektmål IM Inriktningsniål Effektmål Uppföljning 2016 Snabbare och ratt hjälp - Räddningstjänstenska - anpassad efter vår lokala riskbild - med rättkompetens samt modemare teknik ge snabbare och rätt hjälp till förbundetsmedborgare samt besökaresom drabbas av olyckor så att skadörpå människor, egendom och miljöminimeras. Attraktiv arbetsplats - Förbundetska uppfattas som en jämställdoch attraktiv arbetsgivare med arbetsplatser som erbjuder goda arbets- och anställningsförhållanden. " Förbundetsutrustning skall vara anpassad till fastställt nivåsystem och uppfylla ställda krav. " Ingen ska drabbas av en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud. " Ingen ska bli kränkt, mobbad, trakasserad eller hotad av anställdakollegor eller chefer. " Utbytesplanerna följer plan och kommer att slutförasunder " Medarbetarsamtal ar utförtmed samtlig personal. " Lönesamtalärutfört med samtlig personål. EBI Ekologisk hållbar utveckling och smarta miljölösningar - Förbundetska i all sin verksamhetsutövningverka fören ekologiskt hållbarutveckling och smarta miljölösningar. " All heltidsanställd personal ska ha en fastställd individuell kompetensutvecklingsplan. " I all verksainhets utövningska en värdering av åtgärdensmiljöpåverkanutgöra en naturlig del och att metoder som minskar miljöbelastningeneftersträvas. " Ett uppstartsmötehar genomförtmed avdelning under två dagar har genomförts. " All överflödigskumvätska har skickats till destruktion och det har skett en minskning av mängden miljöfarligaskumvätskor ute i förbundet. 52 Årsredovisning2016

143 Driftiilfull Tekiiikfiviieliiiiigeii Verksamheten redovisar ett underskott mot budget med -l 732 tkr. Orsaken är främst lägre intäkter från försäljningarav uttjänta fordon, maskiner och inventarier samt av högre lönekostnåder, fordon- och räddningsmaterialkostnader. På lönesidan har avdelningen fått tillbaka en medarbetare dvs övningsområdesansvarigefrän kansliavdelningen. Inom fordon finns högre kostnader for fordonsreparationer och fordonsanpassningar. Högrekostnader finns ävenfor underhåll och service av material, kommunikation. Under posterna övningsområdeoch räddningsmaterial finns genomförda vidareanpassningar mot handlingsprogrammet bokförda motsvarande ca l mnkr. och räddningsmaterial. (Tkr) Utfall Jan - Dec Budget 2016 Budgetavvikelse Intäkter Verksamhetens intäkter S:a intäkter Kostnader Tjänsteköp Löneersättninsår Verksamhetens kostnader Varav: Utbildnmg/konferenser Övrigapersonalkostnader Övningsområde Fordon Data/it l 534 l 566 Kommunikation Räddningsmaterial Underhåll material Övrigförbrukningsmaterial S:a kostnader S:n driftutfall l 732 Årsredovisning

144 Årsredovisningen2016 ärfastställd vid direktionsmötet Ida Asp Ordförande CT^d, Laj^Nyman Sddningschef Stina Kimselius 2:e vice ordförande Elisabet Ohrnell Ledamot (v) Annica Eklun Ledamot (s) Ulf Edström Ledamot "'^i^^(/cl-^e't^ 'GörarfNilsson Tjg ledamot (Ifb) )4i^J\(^ Sune Halvtirsson Tjg ledamot (s) Anders Osterholm Tjg ledamot (mp) 54

145 Jämtlands Gymnasieförbund Årsredovisning 2016 Dnr Mikael Cederberg Kirsten Johnsson

146

147

148 100% 90% 80% % 60% 50% 40% 30% % 10% 0% ht13 ht14 ht15 ht16 JGY-skola Friskola Annan kommun

149 ht13 ht14 ht15 ht16 Anmärkning Bräcke (inkl IM) Krokom Ragunda (inkl IM) Ösd Yrkestekniska BA, EE, FT, IN, VF Ösd Yrkessociala Ösd Högskoleförb Ösd IM IMIND+IMSPR Ösd SÄR Summa åk Årlig diff -3% 2% 8% 11% 16-åringar i Z län Årlig diff -10% -10% 9% -4% Folkbokförda % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 21% 27% 25% 26% 41% 39% 44% 41% 38% 34% 31% 33% ht13 ht14 ht15 ht16 Yrkes- Högskoleförb. Introduktions-

150

151

152 100% 90% 89% 100% 92% 100% 80% 79% 79% 70% 60% 61% 50% 40% Årskull 11 Årskull 12 Årskull 13 30% 20% 10% 0% FL Torsta FL Wången RO1 Wargentin RO2 Wargentin RO4 Fyrvalla RO5 RO5 Bräcke Bispgården

153 EE IN BA EE NB NB BA EE FT IN VF BF EK ES HA HT HU HV NA NIU RL SA TE VO Bi Bi Br Br To Wå Fv Fv Fv Fv Fv Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Examensbevis Ej examen

154 Fyrvalla Palmcrantz Wargentin Totalt Avvikelse mellan kursbetyg och NP-betyg 2,25 2,00 1,75 1,50 betygssteg 1,25 1,00 0,75 JGY 1415 JGY 1516 Riket vt14 0,50 0,25 0,00-0,25 Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1 Matematik 2 Matematik Matematik Svenska Svenska 3

155 Hela förbundet Bispgården EE/IN Bräcke BA Bräcke IM Torsta Wången Gysär EE FT VF IN BA HT RL BF EK ES HA HV HU NA SA TE VO NIU VSP

156 Hela förbundet Bispgården EE/IN Bräcke BA Bräcke IM Torsta Wången Gysär EE FT VF IN BA HT RL BF EK ES HA HV HU NA SA TE VO NIU VSP Procent Program

157

158 Totalt Lärare Totalt Lärare

159 Totalt 3,90 4,50 4,80 4,98 4,66 Varav långtidssjukskrivna 60 dagar eller mer 63,50 67,50 67,60 73,07 69,5 Kvinnor 5,20 6,00 6,20 5,60 5,44 Män 2,60 2,70 3,30 4,30 3,78 Upp till 29 år 2,30 1,50 0,70 0,84 2, år 3,90 4,70 4,70 4,21 3,81 50 år och äldre 4,30 4,50 5,10 5,75 5,4 Lärare 4,70 5,10 5,40 5,73 5,16 Övrig personal 2,40 3,10 3,90 3,70 3,78

160 Enkel övertid Kvalificerad övertid Fyllnadstid Totalt

161

162

163 Utfall 2015 Budget 2016 Utfall 2016 Hyra 47,5 48,9 50,0 Drift 7,4 4,9 7,5 Städ 7,1 6,4 6,6 Avskrivning 1,1 1,2 1,2 63,1 61,4 65,3

164

165 Kommunbidrag (tkr) Budget 2016 Utfall 2016 Avräkning Bräcke , , ,6 Krokom , , ,8 Ragunda , ,6 313,6 Östersund , , ,9 SUMMA , , ,1

166 Avräkning mkr Förändring Elever i egna skolor, gymn 259,7 230,9 28,8 Återsök Migrationsverket vt ,6-12,6 Återsök Migrationsverket ht ,1-12,1 NIU ej betalande externa kommuner 2,0 2,0 Elever i egna skolor, gymn sär 17,3 18,9-1,6 Elever i friskolor, gymn 48,8 54,2-5,4 Elever i andra kommuner, gymn 11,7 13,3-1,6 Elever i andra kommuner, gymn sär 0,2 0,4-0,2 Summa elevplatskostnad 315,0 317,7-2,7 Inackorderingstillägg 3,9 4,1-0,2 Dagliga resor gymnasiet 0,2 4,7-4,5 Dagliga resor gymnasiesärskolan 2,9 3,4-0,5 Tilläggsbelopp 3,7 2,9 0,8 Antagningskostnader 0,4 0,4 0,0 Summa övriga kostnader 11,1 15,5-4,4 Summa totala kostnader 326,1 333,2-7,1

167 Tkr Budget 2016 Andel av budget Utökad budgetram Utfall 2016 Andel utfall Datautrustning 5 000,0 56% 7 800, ,2 97% Undervisningsinventarier 3 000,0 33% 3 000, ,4 97% Fastighetsinventarier 1 000,0 11% 1 000, ,4 144% SUMMA 9 000, , ,0 101%

168

169 mkr Årets resultat 1 834,6 samtliga realisationsvinster -502,5 vissa reavinser enl undantagsmöjlighet vissa reaförluster enl undantagsmöjlighet orealiserade förslsuter i värdepapper återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 1 332,1 medel till resultatutjämningsreserv medel från resultatutjämningsreserv synnerliga skäl Årets balanskravsresultat 1 332,1 Balanskravsunderskott från tidigare år Summa 1 332,1 Balanskravsresultat att återställa 1 332,1

170

171

172

173

174

175 .

176

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190 Resultaträkning Bokslut Bokslut Tkr Verksamhetens intäkter (not 1) , ,9 Verksamhetens kostnader (not 2) , ,1 Avskrivningar (not 3) , ,1 Verksamhetens nettokostnader , ,3 Kommunbidrag (not 4) , ,6 Finansiella intäkter (not 5) 7,1 16,4 Finansiella kostnader (not 6) -18,3-27,0 Periodens resultat 1 834,6-883,3 Balansräkning UB UB Tkr Anläggningstillgångar Maskiner & inventarier (not 7a) , ,9 Aktier (not 7b) 80,0 80,0 Summa anläggningstillgångar , ,9 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar (not 8) , ,0 Kassa & Bank , ,5 Summa omsättningstillgångar , ,5 SUMMA TILLGÅNGAR , ,4 Eget kapital Eget kapital (not 9) 9 807, ,5 Periodens resultat (not 9) 1 834,6-883,3 Summa eget kapital , ,2 Avsättningar Avsättningar (not 10) , ,5 Summa avsättningar , ,5 Skulder Långfristiga skulder (not 11) 0,0 0,0 Kortfristiga skulder (not 12) , ,7 Summa skulder , ,7 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL , ,4

191 Finansieringsanalys Verksamhetens intäkter , ,9 Verksamhetens kostnader , ,1 Verksamhetens nettokostnader , ,2 Kommunbidrag , ,6 Finansiella intäkter 7,1 16,4 Finansiella kostnader -18,3-27,0 Verksamhetsnetto , ,8 Inköp av materiella tillgångar , ,4 Inköp av aktier 0,0 0,0 Investeringsnetto , ,4 Amortering långfristig upplåning -73,6 Finansieringsnetto 0,0-73,6 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar , ,6 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder , ,2 Förändring av likvida medel , ,0

192 Not 1 Verksamhetens intäkter inklusive jämförelsestörande poster Försäljning 4 107, ,9 Taxor & avgifter 94,0 107,5 Hyror & arrenden 1 298, ,4 Övriga bidrag , ,4 Försäljning av verksamhet & entreprenad , ,1 SUMMA , ,3 Jämförelsestörande poster* Vinst vid försäljning av inventarier 502,5 394,6 SUMMA , ,9 Not 2 Verksamhetens kostnader Bidrag & transfereringar 5 445, ,3 Köpt verksamhet , ,2 Personalkostnader , ,1 Konsulttjänster , ,6 Administrativa tjänster 1 597, ,0 Hälso- och friskvårdsrelaterade tjänster 1 498, ,6 Måltider , ,1 Lokalkostnader , ,7 Transporter & resor 6 585, ,2 Förbrukningsinventarier 3 262, ,9 Övriga verksamhetskostnader , ,4 varav leasingkostnader 2 098, ,4 SUMMA , ,1

193 Not 3 Avskrivningar Avskrivningar inventarier , ,1 SUMMA , ,1 Not 4 Kommunbidrag Bräcke , ,6 Krokom , ,5 Ragunda , ,2 Östersund , ,2 SUMMA , ,5 Not 5 Finansie lla intäkter Bankränta 0,0 0,0 Ränta på skattekontot 7,1 16,4 SUMMA 7,1 16,4 Not 6 Finansiella kostnader Ränta långfristiga lån medlemskommuner 18,3 5,8 Övriga räntor 0,0 21,2 Summa 18,3 27,0 Not 7a Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde , ,2 Periodens ankaffning , ,4 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde , ,6 Ingående ackumulerade avskrivningar , ,6 Periodens avskrivningar , ,1 Utgående ackumulerade avskrivningar , ,7 SUMMA , ,9 Not 7b Aktie r Aktier Torsta AB 80,0 80,0 SUMMA 80,0 80,0

194 Not 8 Kortfristiga fordringar Kundfordringar , ,4 Skattekonto 603,5 650,2 Fordran medlemskommuner 3 063, ,5 Ingående moms + särskild momsersättning 3 274, ,1 Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter , ,8 Övriga fordringar (reseförskott) 22,5 0,0 SUMMA , ,0 Not 9 Eget kapital Ingående eget kapital 9 807, ,5 Periodens resultat 1 834,6-883,3 SUMMA , ,2 Not 10 Avsättning till pensioner Ingående avsättning , ,4 Pensionsutbetalningar -936,0-879,8 Nyintjänad pension 675, ,9 Ränte- och beloppsuppräkningar 204,0 299,0 Förändringar av löneskatt 163,0 0,0 Ändrad samordning 0,0 0,0 Övrigt 0,0 0,0 Utgående avsättning , ,5 Not 11 Långfristiga skulder Skuld till medlemskommuner 0,0 0,0 SUMMA 0,0 0,0

195 Not 12 Kortfristiga skulder Kortfristig skuld till medlemskommunerna 7 662, ,8 Leverantörsskulder 6 228, ,9 Moms skatteverket 273,9 235,9 Personalens källskatt 4 381, ,7 Upplupna skattekostnader -34,0-64,4 Semesterlöneskuld , ,3 Övertidsskuld 982,8 994,5 Pensioner individuell del inkl löneskatt , ,8 Upplupna sociala avgifter 4 966, ,6 Upplupna kostnader 1 514, ,4 Förutbetalda intäkter 8 166, ,7 Övriga kortfristiga skulder 3 840, ,5 SUMMA , ,7