Invandrares företagande
|
|
- Fredrik Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 September 2007 Invandrares företagande En statistisk beskrivning av utlandsföddas företagande i Sverige
2 Fler exemplar av broschyren kan beställas via Nuteks publikationsservice på telefon eller på Nuteks hemsida På hemsidan finns information om Nuteks trycksaker. Den här broschyren kan även hämtas hem som pdf-fil eller som OH-bilder från Har du frågor om Nuteks arbete med att främja invandrares företagande, kontakta gärna: Vukica Bosnjak, Nutek, telefon: e-post: Har du frågor om denna publikation, kontakta gärna: Maria Corell, Nutek, telefon: e-post: Sammanfattning Småföretagen får allt större betydelse för sysselsättningen och tillväxten i svensk ekonomi. En betydande del av företagen startas och drivs av personer födda utomlands. Ungefär vart åttonde småföretag drivs och fler än vart sjunde nytt företag startas av en utlandsfödd person. Företagandet bland den invandrade befolkningen uppgår uppskattningsvis till småföretag och det årliga tillskottet är upp emot nya företag. Likheterna mellan småföretagare födda utomlands och företagare födda i Sverige är större än skillnaderna. De utlandsfödda är dock något yngre och mer välutbildade. De svenskfödda driver i sin tur något större företag med avseende på antal anställda och omsättning. Utlandsfödda företagare verkar oftare inom handel, hotell och restaurang och främst i storstadslänen. Svenskfödda företagare leder oftare företag inom tillverkning och byggverksamhet och är mer jämnt fördelade över landet. Utlandsfödda småföretagare är mer positiva till att låta det egna företaget växa och till att anställa fler jämfört med svenskfödda företagare. De utlandsfödda upplever dock jämförelsevis fler hinder för detta, såsom svårigheter att få lån. 2
3 Vem räknas som invandrare? Det finns flera definitioner av invandrare och vi har valt att i denna broschyr redovisa företagandet bland personer födda utomlands och jämföra det med företagande bland personer födda i Sverige. Den officiella statistiken redovisas ofta uppdelat på födelseland. Född utomlands: Person som är folkbokförd i Sverige men som är född i något annat land. Ibland används en annan definition av invandrare i den officiella statistiken, nämligen utländsk bakgrund. Se definitionerna nedan: Utländsk bakgrund: Person folkbokförd i Sverige som är född utomlands eller född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar. Svensk bakgrund: Person som är född i Sverige med en eller två svenskfödda föräldrar. För information om de statistiska källorna som används som underlag i den här broschyren, se fakta om statistiken på sid. 35. Stort intresse för invandrares företagande Intresset för invandrares företagande väcktes först på 1990-talet. Det ena skälet var det generellt ökade intresset för entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk tillväxt i Sverige. Det andra skälet var den allt svårare situationen på arbetsmarknaden för den invandrade befolkningen. Invandrares företagande sågs som en lösning på arbetsmarknadssituationen och som ett bidrag till landets ekonomiska tillväxt. I dagens näringspolitik betonas vikten av att fler människor startar och driver företag i Sverige, vilket kräver att hela befolkningens kompetens och initiativkraft tas till vara. Särskilda insatser görs för att skapa bättre förutsättningar för och ett ökat företagande hos personer med utländsk härkomst. Åtgärder vidtas för att komma till rätta med svårigheter specifika för invandrare som driver företag, såsom svårigheter att få finansiering, att teckna kontrakt för affärslokaler och försäkringar med mera.
4 Insatser för att främja invandrares företagande Nutek ger årligen Insamlingsstiftelsen IFS (Internationella Företagarföreningen i Sverige) rådgivningscentrum ett verksamhetsbidrag för att stimulera till ökat företagande bland personer med invandrarbakgrund och till ökad kompetens hos företagare med invandrarbakgrund. IFS integreras under 2007 med ALMI Företagspartner AB, vars utlåning till invandrare ska öka framöver. Antalet lån till invandrare ska överstiga andelen invandrare i företagsstocken och bland nyföretagarna. Integrationen av verksamheterna ska medföra att fler personer med invandrarbakgrund ska få rådgivning via ALMI vid start eller utveckling av företag. Nutek arbetar med att sprida information och kunskap om invandrares företagande till näringspolitiska aktörer och finansieringsaktörer. Denna broschyr är ett led i detta arbete. Sverige har en internationell befolkning Ur ett internationellt perspektiv har Sverige en förhållandevis stor utlandsfödd befolkning. Idag är över 1,1 miljoner människor i Sveriges befolkning födda i ett annat land. Det motsvarar ungefär var åttonde person. De yngre generationerna består av en större andel utlandsfödda, var sjätte person i arbetsför ålder (20 64 år) är idag född utomlands. Invandringen till Sverige tog fart efter andra världskriget och sedan dess har den utlandsfödda befolkningen sexdubblats. Förenklat kan man säga att invandringen har gått från att möta den svenska arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft till att möta flyktingars akuta behov av ett nytt samhälle att leva i. Det innebär att över tid har sammansättningen av den utlandsfödda befolkningen, både vad gäller födelseland och invandringsskäl, förändrats. Idag kommer de tio största grupperna av utlandsfödda i tur och ordning från Finland, det forna Jugoslavien, Irak, Bosnien-Hercegovina, Iran, Polen, Norge, Danmark, Tyskland och Turkiet. 7
5 Invandrare på dagens arbetsmarknad Från att ha haft likartade nivåer som den svenskfödda befolkningen på sysselsättning och arbetslöshet, har arbetsmarknadssituationen för personer med invandrarbakgrund försämrats avsevärt sedan 1970-talets mitt. I samband med den ekonomiska krisen vid talets början ökade skillnaderna i arbetsmarknadsdeltagande ytterligare mellan den svenskfödda och den utlandsfödda befolkningen. Först i slutet av 1990-talet skedde en återhämtning av sysselsättningsgraden hos utlandsfödda, men den är än idag betydligt lägre än hos svenskfödda. Sysselsättningsgraden var 81 procent bland svenskfödda och 64 procent bland utlandsfödda år Det är särskilt bland utlandsfödda kvinnor som sysselsättningsgraden är låg. Bland dem som är sysselsatta på arbetsmarknaden är det något vanligare att driva eget företag bland personer födda utomlands jämfört med personer födda i Sverige. I dag är var nionde utlandsfödd egen företagare, att jämföra med var tionde svenskfödd. Bland män födda utomlands är 15 procent företagare jämfört med 14 procent bland män födda i Sverige. 7 procent av de utlandsfödda kvinnorna är företagare, jämfört med 5 procent av de svenskfödda kvinnorna. Nästan företagare är födda utomlands Ungefär var tionde svenskfödd och var nionde utlandsfödd sysselsatt på den svenska arbetsmarknaden är alltså företagare. Det innebär att cirka personer räknas som företagare idag (År Anmärkning: inklusive medhjälpande hushållsmedlemmar). Av dessa är födda utomlands. Majoriteten är män, Det finns alltså utlandsfödda kvinnor som är företagare idag. De flesta utlandsfödda företagare kommer från Europa, varav hälften från de nordiska länderna. Näst flest kommer från Asien. Hur vanligt det är att vara företagare, jämfört med anställd, varierar mellan olika grupper av utlandsfödda. Företagande är allra vanligast bland personer födda i Asien och Oceanien, varav 18 procent är företagare. Näst vanligast är det bland födda inom EU15 samt Nordamerika, varav 15 procent är företagare. Bland de nordiska invandrarna är företagarandelen nästan densamma som bland svenskfödda, cirka 9 procent. Bland födda i Afrika och övriga Europa är företagarandelen cirka 7 procent. Lägst företagarandel, 5 procent, finner vi bland födda i Sydamerika.
6 Rekordmånga nya företag startas av utlandsfödda De senaste tre åren har nyföretagandet i Sverige nått rekordhöga nivåer. Det gäller såväl antalet nya företag startade av personer födda i Sverige som antalet företag startade av personer födda i ett annat land. År 2006 startades närmare nya företag av personer födda utomlands. Tidigare år har uppgifterna avseende födelseland i nyföretagandestatistiken haft stora brister, men ungefär en sjättedel av de nya företagen har startats av utlandsfödda. Bland de utlandsfödda nyföretagarna har kvinnorna utgjort ungefär en tredjedel den senaste tioårsperioden. Det är en något högre andel kvinnor än bland nyföretagarna födda i Sverige. Flest nya företag startas av personer födda i Asien och Oceanien. Näst flest företag startas av personer födda i övriga Europa (länder som ej ingår i Norden och som saknar medlemskap i EU). Många företag startas även av personer födda i Norge, Danmark, Finland och på Island. Minst antal nya företag startas av födda i västländerna USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Nyföretagarna födda i Afrika och Latinamerika är också få, men något fler än nyföretagarna födda i västländerna. Figur 1. Nyföretagare, utlandsfödda och svenskfödda, år Född utomlands Född i sverige Bortfall Källa: ITPS, Nyföretagandet i Sverige 2005 och 2006 Figur 2. Småföretagare, utlandsfödda och svenskfödda, år 2005 Född utomlands Född i sverige 12 Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet
7 Män födda utomlands driver företag i andra branscher än män födda i Sverige I figur 3 visas vilka branscher dagens småföretagare, uppdelade på både födelseland och kön, är verksamma inom. Uppdelningen på kön är gjord med tanke på att kvinnor och män delvis driver företag i olika branscher. Kvinnor födda utomlands och kvinnor födda i Sverige är etablerade i ungefär samma branscher, främst inom handel, hotell och restaurang, finans- och företagstjänster samt utbildning, hälso- och sjukvård, andra tjänster. Det är också inom dessa tre branscher som fler än nio av tio kvinnliga nyföretagare, oavsett födelseland, startar sina företag. Vid en jämförelse av män födda utomlands med män födda i Sverige som driver småföretag kan vi konstatera att skillnaderna i branschtillhörighet är betydligt större än bland kvinnor. Utlandsfödda män driver i högre grad företag inom handel, hotell och restaurang och i lägre grad inom byggverksamhet och finans- och företagstjänster jämfört med svenskfödda. Även inom tillverkning driver utlandsfödda mer sällan företag. Dessa branschskillnader återspeglas i nyföretagandet bland män. Figur 3. Branscher som utlandsfödda och svenskfödda kvinnor och män drev småföretag i år 2005 utbildning, hälsooch sjukvård, andra tjänster Finans- och företagstjänster transport och kommunikation Handel, hotell, restaurang Byggverksamhet tillverkning Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet 2005 kvinnor, födda i sverige kvinnor, födda utomlands Män, födda i sverige Män, födda utomlands Procent 12 13
8 Utlandsfödda småföretagare verkar främst i storstäderna Nästan två tredjedelar av den utlandsfödda befolkningen är bosatt i något av de tre storstadslänen. Som visas i figur 4 är det också i storstadslänen och i näraliggande län som störst andel av småföretagen drivs av utlandsfödda. I Stockholms län drivs 18 procent av småföretagen av utlandsfödda. I Uppsala, Södermanlands, Skåne, Västra Götalands och Västmanlands län drivs 13 procent av småföretagen av utlandsfödda. Den minsta andelen småföretag som leds av utlandsfödda finns i Gotlands, Dalarnas och Jämtlands län. figur 4. Andel utlandsfödda bland befolkningen och bland småföretagarna per län, år 2005 stockholms län uppsala län södermanlands län östergötlands län jönköpings län kronobergs län kalmar län gotlands län Blekinge län skåne län Hallands län Västra götalands län Värmlands län örebro län Västmanlands län Dalarnas län gävleborgs län Västernorrlands län jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län andel av befolkningen andel av småföretagare Procent Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet 2005 och SCB:s statistikdatabaser
9 Enskild firma vanligast bland utlandsfödda och aktiebolag vanligast bland svenskfödda Vad gäller företagets juridiska form är enskild firma vanligast bland utlandsfödda småföretagare. Svenskfödda småföretagare driver främst eget aktiebolag, se figur 5. Handelsbolag förekommer ungefär lika sällan bland utlandsfödda som svenskfödda. Figur 5 Utlandsfödda och svenskfödda småföretagares val av juridisk form år 2005 Utlandsfödda småföretagare svenskfödda småföretagare Valet av juridisk form styrs av flera olika saker, till exempel kapitalbehov och företagsstorlek. Detta hänger vanligtvis ihop med i vilken bransch företaget är verksamt enskild firma Handelsbolag aktiebolag enskild firma Handelsbolag aktiebolag Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet Anm: endast företag som drivs i någon av dessa tre juridiska former är med i undersökningen
10 De flesta svenska företag är små De flesta företagen i Sverige är små. Ungefär två av tre företag är soloföretag, 99 procent av företagen har färre än 50 anställda och betecknas därmed som småföretag. Ungefär hälften av alla småföretag har högst en sysselsatt på heltid i företaget. Det finns några skillnader i sysselsättning i småföretag som leds av personer födda utomlands och småföretag som leds av personer födda i Sverige. Småföretagare födda i Sverige driver oftare sitt företag på deltid. Det är också något vanligare bland småföretagare födda i Sverige att ha fler än fem heltidssysselsatta. I gengäld har utlandsfödda småföretagare oftare mellan en och fem heltidssysselsatta. Figur 6. Antal heltidssysselsatta i utlandsföddas och svenskföddas småföretag år Född utomlands Född i sverige Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet
11 Utlandsfödda småföretagare oftare inriktade på export En majoritet av alla småföretagare i Sverige producerar sina varor och/eller tjänster huvudsakligen till den lokala marknaden. Drygt sex av tio utlandsfödda småföretagare riktar sig huvudsakligen till den lokala marknaden, medan siffran är något lägre bland svenskfödda småföretagare. Utmärkande för småföretagare födda utomlands är att de i högre grad än svenskfödda vänder sig till den internationella marknaden. 22 procent av de utlandsfödda jämfört med 15 procent av de svenskfödda småföretagarna riktar sina produkter och/eller tjänster huvudsakligen till en internationell marknad, eller åtminstone en kombination av en nationell och internationell marknad. I gengäld riktar sig svenskfödda småföretagare oftare sig till en huvudsakligt nationell marknad. Figur 7. För vilken marknad produceras huvudsakligen företagets varor/tjänster? Född utomlands Född i sverige 10 0 lokal Nationell Internationell Nat. & internat. Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet
12 Företagarna är välutbildade särskilt de utlandsfödda Småföretagarna är något mer välutbildade än befolkningen i allmänhet. 37 procent av småföretagarna jämfört med 33 procent i befolkningen i arbetsför ålder har någon form av eftergymnasial utbildning. De utlandsfödda småföretagarna är mer välutbildade än de svenskfödda. 46 procent av de utlandsfödda hade högskoleutbildning år 2005, jämfört med 36 procent av de svenskfödda småföretagarna. Det är vanligare att enbart ha grundskoleutbildning bland svenskfödda småföretagare. Figur 8. Utbildningsnivå hos utlandsfödda och svenskfödda småföretagare år Född utomlands Född i sverige Bland nyföretagarna finns det inga skillnader i utbildningsnivå 15 mellan svenskfödda och utlandsfödda. Det är lika vanligt bland utlandsfödda och svenskfödda nyföretagare att ha läst på högskola 10 eller universitet. Ungefär hälften i båda grupperna har en högskoleeller forskarutbildning bakom sig. Det innebär att dagens nyföretagare är betydligt mer högutbildade än småföretagarna och 5 befolkningen i allmänhet. 0 grundskola gymnasial utbildning kortare högskoleutb. längre högskoleutb. Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet
13 Särskilt de utlandsfödda småföretagarna vill låta företaget växa Viljan att växa är stor bland Sveriges småföretagare. Nästan åtta av tio småföretagare skulle låta företaget växa om det fanns möjlighet. Av dem skulle två tredjedelar vilja öka antalet anställda i samband med tillväxten. Viljan att växa är större bland utlandsfödda småföretagare. 86 procent av dessa skulle låta företaget växa om det fanns möjlighet. Motsvarande siffra för svenskfödda småföretagare är 76 procent. Utlandsfödda småföretagare är dessutom mer positiva till att anställa i samband med tillväxten. Figur 9. Skulle du vilja låta företaget växa om det fanns möjlighet? Utlandsfödda svenskfödda småföretagare småföretagare ja ja, men utan att öka antalet anställda Nej ja ja, men utan att öka antalet anställda Nej Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet
14 Brist på kapital ett hinder särskilt för utlandsfödda småföretagare Viljan att växa är stor bland såväl utlandsfödda som svenskfödda småföretagare, men många upplever att det finns hinder för detta. I undersökningen Företagens villkor och verklighet 2005 fick företagsledarna ta ställning till i vilken utsträckning åtta olika faktorer utgör ett hinder för företagets tillväxt. De kunde alltså svara att alla åtta faktorer utgjorde ganska stora eller mycket stora tillväxthinder eller att endast några eller rentav inga av de uppräknade faktorerna utgjorde något hinder. I figur 10 visas vilka faktorer som småföretagare anser utgör ganska stora eller mycket stora hinder för tillväxt i det egna företaget. Utlandsfödda och svenskfödda småföretagare har ungefär samma syn på vilka hinder för tillväxt som råder. Undantaget är tillgång till lån och externt ägarkapital. En betydligt större andel utlandsfödda än svenskfödda småföretagare anser att den bristande tillgången till kapital, både lån och externt ägarkapital, står i vägen för företagets tillväxt. Samtidigt är det fler som upplever brist på egen tid, den administrativa bördan och hård konkurrens som stora hinder, än som upplever finansieringssvårigheter. Figur 10. Upplevda hinder för tillväxt hos utlandsfödda och svenskfödda småföretagare år 2005 lagar, myndighetsföreskrifter, tillståndskrav och liknande Brist på egen tid Begränsad tillgång till lämplig arbetskraft Begränsad tillgång till externt ägarkapital Begränsad tillgång till lån Dålig lönsamhet svag efterfrågan Hård konkurrens Födda utomlands Födda i sverige Procent Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet Anm. Siffrorna i figuren avser andelen företagare som upplever olika hindren som antingen ganska stora eller mycket stora
15 Utlandsfödda småföretagare löper större risk än svenskfödda att nekas lån Knappt hälften av småföretagarna i undersökningen Företagens villkor och verklighet 2005 hade under den senaste treårsperioden ( ) ansökt om lån eller krediter. Det är en något mindre andel utlandsfödda småföretagare än svenskfödda som ansökt. Figur 11. Har företaget ansökt om lån eller krediter under de senaste tre åren ( )? Utlandsfödda småföretagare svenskfödda småföretagare Det är mer än dubbelt så vanligt bland utlandsfödda småföretagare att få avslag på sin ansökan om lån eller krediter jämfört med svenskfödda småföretagare. En förklaring är att utlandsfödda oftare är verksamma inom mindre lönsamma branscher och oftare är intresserade av små lån. Finansiärerna är därför mindre intresserade av att teckna lånen. En annan förklaring är bristen på säkerheter och eget kapital ja, sökt och beviljats ja, sökt men inte beviljats Nej ja, sökt och beviljats ja, sökt men inte beviljats Nej Källa: Nutek och SCB, Företagens villkor och verklighet
16 Egna medel finansierar flest företagsstarter De flesta som startar företag i Sverige finansierar starten med främst eget kapital, även om många kompletterar med exempelvis ett banklån eller lån från släkt och vänner. Det är något vanligare bland svenskfödda nyföretagare att ha egna medel vid starten, jämfört med utlandsfödda nyföretagare, se figur 12. I gengäld får utlandsfödda nyföretagare oftare ekonomisk hjälp från släkt och vänner. Att få det så kallade starta eget-bidraget är lika ovanligt bland utlandsfödda som bland svenskfödda nyföretagare. Endast en tiondel av alla nyföretagare har under de senaste åren finansierat företagsstarten huvudsakligen med stöd till start av näringsverksamhet. Figur 12. Huvudsaklig finansiering av företagsstart, utlandsfödda och svenskfödda nyföretagare, år Född utomlands Född i sverige egna medel Medel från stöd till släkt/vänner start av näringsverks. Banklån annat Källa: ITPS, nyföretagandestatistiken 30 31
17 Att få arbeta självständigt viktigaste motivet till företagsstart bland utlandsfödda De flesta nyföretagare, oavsett födelseland, startar sitt företag för att de vill arbeta självständigt eller förverkliga sina idéer. Det som skiljer utlandsfödda och svenskfödda nyföretagare åt är att andelen som startat på grund av eller risk för arbetslöshet är större bland utlandsfödda. Över tid har dock andelen som startat på grund av arbetslöshet minskat hos både utlandsfödda och svenskfödda nyföretagare. Tre av tio utlandsfödda nyföretagare startade på grund av arbetslöshet i mitten av 1990-talet, idag gäller detta endast var femte utlandsfödd nyföretagare. Figur 13. Nyföretagares motiv till företagsstart, utlandsfödda och svenskfödda, år Få arbeta självständigt Förverkliga mina idéer arbetslöshet efterfrågan tjäna (mycket) pengar annat Bortfall Födda i sverige Födda utomlands Procent Källa: ITPS, nyföretagandestatistiken 32 33
18 Sveriges unga positiva till företagande Unga i Sverige är positivt inställda till eget företagande. Hela 73 procent av samtliga unga år kan tänka sig att bli företagare och 34 procent skulle hellre vara egna företagare än anställda (år 2006). Nutek har under fyra års tid följt ungas attityder till företagande genom undersökningen Entreprenörskapsbarometern. Unga födda utomlands är mer positiva till eget företagande än deras jämnåriga födda i Sverige. 75 procent av unga födda utomlands jämfört med 73 procent av unga födda i Sverige kan tänka sig att bli företagare. Denna skillnad mellan grupperna har funnits sedan mätningarna startade år Skillnaden är dock störst när unga får uppge om de helst är företagare eller anställda. 40 procent av unga födda utomlands är hellre företagare än anställda. Motsvarande siffra är 33 procent bland unga födda i Sverige (år 2006). Fakta om statistiken Statistiken i den här broschyren är huvudsakligen hämtad från Nuteks och Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning Företagens villkor och verklighet Denna riksomfattande enkätundersökning av småföretagen i Sverige genomfördes för andra gången under hösten och vintern 2004/2005. Undersökningen omfattade aktiebolag, handelsbolag och enskilda näringsidkare i Sverige med färre än 50 anställda och en årsomsättning på minst kronor. Vissa branscher och ägandeformer uteslöts. Totalt uppfyllde omkring småföretag dessa kriterier. Enkäten besvarades av drygt företagare, vilket innebar en svarsfrekvens på cirka 66 procent. Genom undersökningens storlek och breda innehåll utgör resultaten ett värdefullt faktaunderlag för kartläggningar och analyser inom det näringspolitiska området. En fullständig redovisning av undersökningen ges i rapporten Företagens villkor och verklighet 2005 dokumentation och svarsöversikt (Nutek R 2005:10). Statistik har även hämtats från Nuteks Entreprenörskapsbarometer 2006, SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) samt från Institutet för tillväxtpolitiska studiers (ITPS) nyföretagandestatistik
19 Invandrares företagande Hur ser företagandet ut bland den utlandsfödda befolkningen i Sverige? I vilka branscher och regioner är de utlandsfödda företagarna verksamma? Vill de låta sina företag växa? Vilka hinder för tillväxt upplever de att det finns? Denna broschyr innehåller en kort beskrivning av invandrares företagande i Sverige. Statistiken kommer Nutek, SCB och ITPS. Nutek stärker näringslivet i Sverige genom att bidra till fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner Infonr Form: Ordförrådet Tryck: Danagårds Grafiska, Stockholm Tryckt i ex. augusti 2007 Därefter tryck vid behov
Kvinnors och mäns företagande
s och mäns företagande Fakta & statistik 2009 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice
Läs merUngas attityder till företagande
Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merFöretagare med utländsk bakgrund
Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merRegler som tillväxthinder i små och medelstora företag
Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merFöretagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014
Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet
Läs merS2003:005. Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start
S2003:005 Uppföljning av 1998 års nystartade företag tre år efter start Innehållsförteckning Sida 2 Sammanfattning 3 Statistiken med kommentarer 42 Fakta om statistiken 52 Tabellförteckning 55 Tabeller
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt
Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9
Läs merAttityder till företagande bland kvinnor och män
Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer
Läs merNystartade företag utlandsfödda företagare. Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008
Nystartade företag utlandsfödda företagare Regleringsbrevsuppdrag nr 6 Diarienr 2006/0008 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 063 16 66 00 Telefax 063
Läs merEKN:s Småföretagsrapport 2014
EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar
Läs merFöretagare med utländsk bakgrund
Företagare med utländsk bakgrund Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad
Läs merArbetsmarknadsläget augusti 2013
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form
Läs merNystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007
Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden
Läs merSe t.ex. AMS, Ura 2007:3, Arbetsmarknadsutsikterna för år 2007 och 2008 samt KAKI:s delbetänkande, SOU 2005:50. 2
1 (7) Datum Vårt dnr 2007-11-15 013-2007-2792 Ert datum Ert dnr 2007-07-17 ju2007/6628/ema Justitiedepartementet Enheten för Migration och Asylpolitik 103 39 Stockholm Nuteks remissvar gällande SOU 2005:50
Läs merMångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014
Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom
Läs merAnalyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merEntreprenörskapsbarometern 2016
Entreprenörskapsbarometern 2016 Förord Med Entreprenörskapsbarometern 2016 fördjupas kunskapen om människors syn på företagande. Undersökningen visar till exempel vilka för- och nackdelar personer ser
Läs merKvinnors och mäns företagande
Kvinnors och mäns företagande Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 september 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län augusti 2014 11 552 (8,4 %) 5 103 kvinnor (7,8 %) 6 449 män (9,0 %)
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013
Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av
Läs merNystartade företag efter kvartal 2010
Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av januari 2013 Januari månad såg en större aktivitet på arbetsmarknaden i
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,
Läs merNystartade företag andra kvartalet 2013
Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län april månad 2015 Färre går ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merFöretagens villkor och verklighet 2014
Företagens villkor och verklighet 2014 Kultur, nöje & fritid 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad
Läs merFärre nya företag fjärde kvartalet 2018
Färre nya företag fjärde kvartalet 2018 Under fjärde kvartalet 2018 startade 16 660 företag jämfört med 17 244 företag fjärde kvartalet, en minskning med 3 procent. Antalet nya företag 2018 uppgick till
Läs merYH - antal platser med avslut
YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang
Läs merInvandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010
Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013
2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merMånadsbrev från Kronofogdens doktorander december, 2018 av Davor Vuleta
Månadsbrev från Kronofogdens doktorander december, 2018 av Davor Vuleta Vad utmäter vi och hos vem? Det var länge sedan vi skrev något månadsbrev då all fokus ligger på teorier, tolkningar och annat smått
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merFöretagarnas Entreprenörsindex 2013
LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men
Läs merVAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING?
VAD KÄNNETECKNAR DE INDIVIDER SOM INTE KAN BEHÅLLA EN ANSTÄLLNING? Sven-Olov Daunfeldt och Elina Fergin Wennberg 2016 HUI RESEARCH Utanförskapet är inte slumpmässigt Den senaste statistiken från SCB (januari,
Läs merStatistik 2013:01. Uppföljning av 2008 års nystartade företag - tre år efter start
Statistik 2013:01 Uppföljning av 2008 års nystartade företag - tre år efter start Uppföljning av 2008 års nystartade företag tre år efter start Follow up of the newly established enterprises in 2008 three
Läs merÖkning av antal nystartade företag första kvartalet 2019
Ökning av antal nystartade företag första kvartalet 2019 Under första kvartalet 2019 startade 18 570 företag jämfört med 17 961 företag första kvartalet 2018, en ökning med 3 procent. Figur 1 Antal nystartade
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Läs merNystartade företag tredje kvartalet 2011
Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 3 2011 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012
2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017
FAKTAUNDERLAG Kronobergs län 2017-09-05 Ronnie Kihlman Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Inskrivna arbetslösa som går till arbete Under augusti månad 2017 påbörjade 600 personer (270
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs mer6 334 män (8,8 %) Lediga platser. platser som. Antalet lediga. tredjedel inom. Fått arbete. personer som. innan innebär. varsel. Nyinskrivna. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 17 juni 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län maj 2014 11 254 (8,2 %) 4 920 kvinnor (7,5 %) 6 334 män (8,8 %) 2 503 unga
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt
Läs merPressmeddelande för Norrbotten. december 2013
Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län januari månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län januari månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på
Läs merB 2008:2. Alltfler unga vill hellre vara företagare än anställd. Entreprenörskapsbarometern
B 2008:2 Alltfler unga vill hellre vara företagare än anställd Entreprenörskapsbarometern 2008 Entreprenörskapsbarometern 2008 Alltfler unga vill hellre vara företagare än anställd Har du frågor om publikationen,
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-04-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014 Under mars månad fortsatte arbetsmarknaden i Stockholms län
Läs merRAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb
RAMS 2014 Maria Håkansson 2015-12-03 facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb 4 655 800 4 285 109 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Folk- och bostadsräkningar
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017
FAKTAUNDERLAG Värmlands län Karlstad, 11 september 2017 Fredrik Mörtberg Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017 Färre fick jobb I augusti månad var det 1 373 personer som gick till arbete,
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merAntal självmord Värmland och Sverige
Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012
17 april 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av mars 2012 Arbetslösheten i länet fortfarande lägst i landet Uppsala läns arbetsmarknad är fortsatt stabil. I mars nyanmäldes
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012
oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merUnga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik
Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets
Läs merArbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län mars månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1
Läs merSysselsättning och utanförskap i Skåne
EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merNystartade företag första kvartalet 2012
Nystartade företag första kvartalet 2012 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2011 - kvartal 1 2012 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag
Läs merHur ser de värmländska flyttströmmarna ut?
Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera
Läs merNystartade företag första kvartalet 2013
Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012
Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och
Läs merArbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som
Läs merKPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611
KPMG:s första småföretagarbarometer Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 150611 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av KPMG och Diplomat. Undersökningen
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län september månad 2015 Fått arbete Under september påbörjade 1 507 av alla som var inskrivna vid
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av mars 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 11 april 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län mars 2014 10 084 (7,6 %) 4 074 kvinnor (6,5 %) 6 010 män (8,0 %)
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merEntreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige
Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 9 maj 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län april 2014 9 543 (7,2 %) 3 962 kvinnor (6,3 %) 5 581 män (8,0 %) 2 227
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av maj 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 17 juni 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län maj 2014 11 047 (8,6 %) 4 808 kvinnor (7,8 %) 6 239 män (9,3 %)
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012
14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 Dämpad men stabil arbetsmarknad Under februari var det färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Uppsala län som
Läs merArbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014 Minskat antal som fått arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013
8 februari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 Avmattning men länet har fortfarande lägst arbetslöshet i landet Arbetsmarknaden fortsätter att avmattas. Trots
Läs merNystartade företag första och andra kvartalet 2011
Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Innehållsförteckning Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 2 2011 efter branschgrupp
Läs merAntalet nystartade företag minskade med 1 procent andra kvartalet 2019
Antalet nystartade företag minskade med 1 procent andra kvartalet 2019 Under andra kvartalet 2019 startade 15 588 företag jämfört med 15 812 företag andra kvartalet 2018, en minskning med 1 procent. Figur
Läs merDen utrikes födda befolkningen ökar
1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets
Läs merDen svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening
Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015 Fått arbete Under januari påbörjade 1 427 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs mer