Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål"

Transkript

1 Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 5 är företrädesvis för teknologer på inriktningen IPI (I3). Även teknologer från M2M kan välja denna grupp men då blir det schemakrockar vilket även gäller teknologer på inriktningen IPI (I3) som väljer andra labgrupper. Obs, Lab2, börjar idag, Tis 7/11, kl 11-14, för Labgrupp 1(r+b). Labgrupp 3 och 5 har bytt tid för Lab3, från kl 8-11, till kl 16-19, Tor 16/11 (schemat på hemsidan gäller). Labpek 6, dvs laborationsanvisningar till Lab 1-4, säljs vid Lab1. Kostnad: 5:-, endast kontanter. Glöm ej pengar! Adjunkt Anders Eliasson KTH/ITM/Metallernas gjutning Inverkan av kallbearbetning Föreläsning 7: Härdningsmekanismer Förstå material Välja material Utveckla material Kurslitteratur, W.D. Callister, Fundamentals of Materials Science and Engineering: An Integrated Approach, 2nd Ed, John Wiley and Sons, Inc. (5), får ni köpa via en vanlig eller en internet-bokhandel. Både bok och medföljande CD-ROM, ca pris: 45 kr. Schema med angivande av föreläsningsinnehåll och pdf-filer av föreläsningar finns på kursens hemsida: Obs: Hemsidan är inte statisk utan uppdateras kontinuerligt. Repetion: Kärnbildning och tillväxt Omvandlingshastigheten beror även av kärnbildning och tillväxt av den nya kristallen. 1 % Perlit Exempel: 5 Nucleation regime Growth regime t 5 log (tid) T alldeles under T E T mer under T E Kärnbildning långsam Kärnbildning medel. Tillväxt snabb Tillväxt medel. Kärnbildningshastigheten ökar med ΔT Tillväxthastigheten ökar med T perlit γ koloni γ γ T mycket under T E Kärnbildning snabb Tillväxt långsam Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål Den relevanta delen av fasdiagrammet för stål. FCC kallas austenit och BCC kallas ferrit. Ferrit löser mycket lite kol. Den eutektoida punkten är vid 727 o C och.77 wt% C. Linjen markerad Ms anger var austenit kan omvandlas till den metastabila fasen martensit TEMPERATURE_CELSIUS A 3 BCC (ferrite) 7 (.2) A 1 FCC (austenite) Ms (.77) A cm BCC+CEMENTIT FCC+CEMENTIT WEIGHT_PERCENT C Repetion: Eutektoida strukturen i Fe-C Den eutektoida strukturen i Fe-C kallas perlit och bildas när austenit med sammansättningen markerad med blå linje svalnar. Perlit är lamellär med omväxlande ferrit och cementit. Den liknar ett lamellärt eutektikum bildat vid stelning men perlit bildas genom fastfasomvandling. Vid snabb kylning fås martensit. Repetion: Undereutektoida strukturer i Fe-C Stål med lägre kolhalt än.77 wt% kallas undereutektoida. Om de svalnar långsamt från austeniten bildas först pro-eutektoid ferrit i austenitkorgränserna. Austenitens kolhalt ökar då och under 727 o C bildas perlit. Om stålet svalnar snabbt kan man få många andra strukturer. Vid mycket snabb kylning kan man få martensit. Grov perlit bildad vid så hög temperatur att man kan urskilja lamellerna. Fin perlit bildad vid låg temperatur. Lamellerna går inte att urskilja. Lite pro-eutektoid ferrit och grovperlit. Mycket pro-eutektoid ferrit och grov perlit. 1

2 Repetion: Övereutektoida strukturer i Fe-C Övereutektoida stål har kolhalter mellan.77 och 2 wt%. Dessa stål austenitiseras oftast strax över eutektoida temperaturen eftersom man för att få enfasig austenit måste gå så högt i temperatur att man får grova austenitkorn genom korntillväxt. Cementiten bildar då små sfäriska partiklar. Austeniten omvandlas till perlit vid långsam svalning, vid snabb svalning får man martensit. Cementiten finns som små partiklar i bilden till vänster, till höger ligger den i austenitkorngränserna. Resten är martensit Repetion: Martensit Ett av de hårdaste materialen som går att tillverka är martensithärdat stål. Den fås genom snabbkylning från austenitområdet så att man undviker att skilja ut ferrit och perlit. Detta gäller för alla kolhalter. Martensiten bildas diffusionslöst och har alltså samma kolhalt som austeniten. Ett martensitkorn växer med ljudets hastighet som en skjuvvåg genom ett austenitkorn. Martensitomvandlingen finns även i andra legeringar t.ex. i minnesmetaller. I bilden till höger syns många martensitkorn som linsformade mörkare områden. I de stora martensitkornen kan man se sprickor. Volymändringen vid martensitbildning kan orsaka brott i materialet eftersom det är sprött. Repetion: Isoterma omvandlingsdiagram TTT-diagram För eutektoidiskt Fe-C vid 675 o C (.77 wt% C) Genom att förena de punkter som motsvarar 1%, 5% och 99% omvandling vid olika temperaturer får man isoterma omvandlingslinjer och deras beroende av hålltiden i ett diagram. y, % transformed 1 T=675 C T( C) 5 7 Austenite (unstable) % 5% 1%perlit Austenite (stabil) Perlit tid (s) T E (727 C) Isoterm omvandling vid 675 C tid (s) Föreläsning 7: Mekanismer att härda material Viktigt:.. Varför förekommer dislokationer huvudsakligen i metaller och legeringar? Vilken är kopplingen mellan styrka och dislokationers rörelse? Hur kan vi öka ett materials styrka? Hur påverkar en värmebehandling materialets styrka och andra egenskaper? Dislokationer i olika materialtyper Metaller: Dislokationsrörelse lätt. - Bindningarna har ingen riktning - Tätpackade plan och riktningar bra för glidning. elektronmoln Kovalenta keramer: (Si, diamant) - Riktade bindningar - Försvårad dislokationsrörelse. Joniska keramer: (NaCl) - Måste undvika (+) och (-) grannar - Dislokationsrörelse försvårad joniserade kärnor Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Jämförelse med olika kristallgitter: FCC: många tätpackade plan/riktningar; HCP: bara ett plan, 2 riktningar; BCC: inga tätpackade plan Resultat från dragprov. Dislokationer och kristallgitter Tätpackat plan (under) dragriktning Bild av tätpackade plan tätpackade riktningar Tätpackade plan (överst) Mg (HCP) Sprött brott Al (FCC) Segt brott 2

3 Pålagd spänning och dislokationsrörelse Kristallplanens glidning beror på en skjuvspänning, τ R. Pålagd dragspänning kan orsaka en skjuvspänning. Pålagd drag spänning: σ = F/A F A glid riktning F Resulterande skjuv spänning: τ R =Fs/As glidplanets τ normal, n R s As τ R glid riktning Fs τ R =σcos λcos φ Relation mellan σ and τ R glid riktning τ R =Fs/As Fcosλ F λ Fs A/cosφ nsφ A As Dislokationsrörelse i polykristallina material σ Glidplan och riktningar (λ, φ) är olika i varje kristallkorn. τ R är olika i varje kristallkorn. Det kristallkorn med störst τ R börjar glida först. Andra korn (men mindre bra orientering) börjar glida senare. μm Från formning till härdning Formning, dvs plastisk deformation, av metalliska material sker huvudsakligen genom dislokationsrörelser. Av detta kan man dra slutsatsen att härdning av metalliska material betyder att man på något sätt hindrar rörligheten av dislokationerna. Vi skall nu titta på 4 olika härdningsmekanismer för metalliska material. Härdningsmekanismer Korngränshärdning (Flerfasstruktur/Omvandlingshärdning) Korngränser medför att dislokationerna stockas upp vilket försvårar dislokationsrörelsen. Fas-, resp atomordningsgränser är hinder för dislokationsrörelsen. Lösningshärdning Främmande atomer i det ordinarie gittret utgör hinder för dislokationsrörelsen. Utskiljningshärdning Utskilda partiklar är effektiva hinder för dislokationsrörelsen. Deformationshärdning Dislokationstrassel är effektiva hinder för dislokationsrörelsen. Härdningsmetod 1: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek) Korn (och fas-) gränser stoppar dislokationer. Ju större skillnad mellan kornens orientering glid plan ju bättre stoppas dislokationerna. Alltså: Små korn ger större motstånd mot dislokationsrörelsen. Hall-Petch ekvationen: σ korn A = σ + kd 1/2.2 o y korn B korngräns Data: kornradie, 1-1 d (mm) 1-2 5x1-3 σ.2(mpa) Exempel på korngränshärdning: 7wt%-3wt%Zn mässing σ.2 =σ o + k y d 1/2 Hall-Petch ekvationen ky [kornradie (mm)] mm 3

4 Anisotropi för σ.2 Kan orsakas av valsning av en polykristallin metall Olika stor deformation i olika plåtriktningar - Före valsning - Efter valsning Anisotropisk deformationsbeteende 1. Cylinder uttagen från en valsad plåt. 2. Deformera cylindern. 3. Icke-homogen deformation av cylinder 235 μm -Isotropisk kornen är approx. sfäriska och slumpvis orienterade. valsriktning - Anisotropisk Valsningen påverkar orienteringen och formen av kornen. valsriktning botten yta Den ovala (ej cirkulära) bottenytan visar att det valsade materialet var anisotropt. Riktningen av plåtens tjocklek Härdningsmetod 2: Lösningshärdning Legeringsatomer stör gittret och orsakar spänningar. Spänningarna hindrar dislokationernas rörelse. Små substitutionella legeringsatomer A B Legeringsatomerna orsakar en lokal spänning vid A och B som hindrar dislokationsrörelsen. Stora substitutionella legeringsatomer D C Legeringsatomerna orsakar en lokal spänning vid C och D som hindrar dislokationsrörelsen Lösningshärdning i koppar Brottspänning och sträckgränsökning med wt% Ni. Brottspänning (MPa) wt. %Ni Sträckgräns (MPa) wt. %Ni Empirisk relation: σ ~ C.2 Legeringstillsats ökar både σ.2 och σ B. Lösningshärdning till en viss gräns Lösningshärdning - övrigt Effekten av lösningshärdning på: Brottspänning (MPa) --Brottspänningen (σ B ) σ B för rent σ B för rent Ni Ni Ni wt%ni wt%ni -- Maximum vid viss Ni halt -- Minimum vid viss Ni halt Duktilitet (%EL) --Duktiliteten (%EL) %EL för rent Obs: Systemet -Ni har fullständig löslighet i fast fas, dvs det är en-fasigt vid RT. %EL för rent Ni Interstitiella lösningsatomer kan också ge stor härdeffekt, t.ex. kolatomer i martensiten. Ythärdning genom kol eller kväve är också ett exempel på lösningshärdning. 4

5 Härdningsmetod 3: Utskiljningshärdning Genom förståelse av förhållandet mellan plastisk deformation och dislokationer har man utvecklat en härdmetod speciellt för aluminium legeringar. Denna kallas utskiljningshärdning (eller partikelhärdning) och innebär att man skapar många små partiklar (radie < 1 μm) som hindrar dislokationernas rörelser. Samtidigt skapas mer ytor i materialet och på samma sätt som för korngränshärdning betyder mycket ytor i ett material att det blir starkare. Temp. Upplösningsbehandling Åldring FCC FCC + Θ Fasdiagrammet för Al- Den klassiska utskiljningshärdande legeringen heter dural och består av Al med 4-5 wt%. Fasdiagrammet för Al- är ganska komplicerat med många intermetalliska faser. Men för att förstå hur härdning av dural fungerar behöver man bara studera den eutektiska delen närmast Al med FCC-Al, smälta och Θ (theta) fasen. TEMPERATURE_CELSIUS FCC Liquid FCC+Θ Θ WEIGHT_PERCENT CU snabbkylning Tid Al-rika delen av Al- fasdiagrammet Åldringens effekt på σ.2 och %EL Arbetsgång för en utskiljningshärdande legering är att man: 1. Upplösningsbehandlar legeringen så den blir enfasig vid hög temperatur, men man måste vara försiktig så man ej får smälta. 2. Sedan snabbkyler för att få en stor övermättnad av en annan fas, för Al en kraftigt övermättad lösning av Θ-fasen i FCC (Al). 3. Slutligen åldrar man legeringen (värmebehandlar vid en låg temperatur) för att få utskiljning av mycket små partiklar av den övermättade fasen (Θ-fasen). Ju högre åldringstemperatur ju grövre utskiljning. FCC 544 FCC+Θ Liquid En Al- legering med sammansättning enligt blå linjen är lämplig för utskiljningshärdning. Θ sträckgräns (MPa) övermättad fast lösning Många små partiklar åldrad 24 C färre större partiklar överåldrad 149 C 1min 1h 1dag 1mo1år 1min 1h 1dag 1mo 1år åldringstid (h) åldringstid (h) Partiklarna hindrar dislokationernas rörelse och höjer sträckgränsen. %EL har ett minimum σ.2 har ett maximum efter en viss efter en viss åldringstid åldringstid. Ökande åldringstemperatur påskyndar processen men ger lägre hårdhetsmaximum. %EL C 149 C Simulering: dislokationsrörelse i ett korrekt åldrat (värmebehandlat) material Maximal sträckgräns -- Medel partikel radie = 64b (b motsvarar Burgers vektor) -- Tätt liggande partiklar stoppar dislokationerna effektivt. Simulering: dislokationsrörelse i ett överåldrat material Överåldrat -- Medelpartikelradie = 361b -- Glesare partiklar är inte lika effektiva. Click on image to begin simulation 5

6 Styrkan av partiklarna Hårda partiklar kan dislokationerna inte passera igenom. Ex: keramiska partiklar i metaller (Fe 3 C i järn eller SiC I aluminium). Tillämpning av partikelhärdning Den interna vingbalkarna i Boeing 767 partikel Från sidan Del av glidplan som ej rört sig Ovanifrån S Glidplan som rört sig Resultat: Sträckgränsen ökar Stark skjuvspänning krävs för att flytta dislokationen till partikeln och genom den Dislokationen rör sig fram till partikeln men fungerar som låsning med. avståndet S Δσ.2~ 1 S Aluminium härdas med partiklar som bildas med olika legeringsämnen. Partikelstorleken i figuren är några nanometer 1.5μm Härdningsmetod 4: Deformationshärdning Deformation vid rumstemperatur (kallbearbetning). Formningsoperationer som ändrar materialets tvärsnittsarea: -Smidning form Ao -Dragning Ao form kraft kraft Ad Ad drag kraft kraft -Valsning roll Ao -Extrusion Ao %CW = A o A d x1 A o behållare stämpel roll Ad matris fäste extrusion Ad matris Dislokationer under deformation Legering efter kallbearbetning:.9 μm Dislokationer låser varandra vid kallbearbetning. Dislokationsrörelsen blir förhindrad p.g.a dislokationsintrassling. Dislokationslåsning Dislokationer skapar spänningar. Detta kan låsa närliggande dislokationer. Den röda Red dislocation dislokationen generates generar shear at pts A and B that en spänning vid A och opposes motion of B som green hindrar disl. den from gröna left dislokationen to right. att röra sig A B Volum, V Resultat av kallbearbetning Dislokationstätheten (ρ d) ökar: Normal dislokationstäthet: ρd ~ 1 3 mm/mm 3 = 1 12 m 2 Kraftigt deformerat material: ρd ~ 1 1 mm/mm 3 = 1 19 m 2 Metoder att mäta dislokationstätheten: längd, l 1 OR längd, l 2 längd, l 3 = l 1 + l 2 + ρ l 3 d V σ Sträckgränsen ökar när ρ d ökar: σ y1 σ y 4μm ρ d = N Yta, A N dislokations gropar (syns vid etsning) dislokations grop Stort deformationshårdnande Litet deformationshårdnande ε 6

7 Analys av kallbearbetning Vad är sträckgränsen, brottgränsen och duktiliteten efter kallbearbetning? %CW = πr o 2 2 πr d x1 = 35.6% 2 πr o sträckgräns (MPa) 7 MPa % Cold Work σ.2 =MPa brottgräns (MPa) 8 34MPa % Cold Work σ B =34MPa Do=15.2mm Koppar Kallbearb > Dd=12.2mm duktiltet (%EL) % % Cold Work %EL=7% Temperaturberoendet hos σ-ε Resultat för polykristallint järn: Spänning (MPa) 8 - C -1 C 25 C töjning σ y och σ B minskar med ökande temperatur. %EL ökar med ökande temperatur. Varför? Vakanser 3. dislok passerar hindret hjälper dislokationer att passera hinder. 2. vakanser ersätter atomer i halvplanet med dislok hinder 1. dislok fastnar på hinder Betydelsen av kallbearbetning Spänning % kallbearbetning töjning Sträckgränsen (σ.2 ) ökar. Brottspänningen (σ B ) ökar. Duktilteten (%EL eller %AR) minskar. 1 timmes uppvärmning till ca 4% av T m... minskar σ B och ökar %EL. Brottgräns (MPa) Uppvärmning (glödgning) efter kallbearbetning värmebehandlings temperatur ( C) brottgräns duktilitet 2 Återhämntning Rekristallisation duktilitet (%EL) Korntillväxt 3 olika fysikaliska processer sker under värmebehandlingen. Att förklara... Återhämtning Annihilering av dislokationer minskar dislokationstätheten. Scenario 1 extra halvplan med atomer atomer diffunderar till områden med spänningar extra halvplan med atomer Scenario 2 3. Dislokationerna klättrar och rör sig på ett nytt glidplan 2. grå atomer försvinner med vakansdiffusion och dislok klättar 1. dislokation blockerad Kan inte röra sig åt höger Dislokationerna. annhileras och bildar ett perfekt atomplan τ R 4. Två dislokationer med motsatta Burgers vektor möts och försvinner hinder dislokation Varmvalsning av plåt Vid varmvalsning av stålplåt eller band passerar (sticks) den heta plåten (hetan) upprepade gånger mellan roterande valsar. För varje stick reduceras tjockleken och plåten blir längre. Efter varje stick sker en rekristallisation i plåten (dynamisk rekristallisation). 7

8 Kornstruktur före, under och efter valsning Ritad figur! Fasomvandling - Rekristallisation En viktig omvandling som egentligen inte är en fasomvandling är rekristallisation. Rekristallisation innebär att nya korn bildas vid uppvärmning av ett deformerat material. I bilden till höger har man etsat fram kornstorleken i ett material där man gjort en hårdhetsmätning. Kornstorleken varierar kraftigt och är minst där deformationen varit störst, vid ytan och den ökar när deformationsgraden minskar, inåt i provet. Rekristallisation I det deformerade materialet har mängden dislokationer ökat och det innebär att det finns en tillgänglig energi så att nya korn med normal dislokationshalt kan kärnbildas vid uppvärmning. Bilden visar kärnbildning av nya korn i ett kraftigt deformerat material (vid inneslutningar, de svarta partiklarna). Ju större deformation ju fler nya korn kärnbildas. Många kärnor ger små korn, få kärnor ger stora korn. Om deformationen är mindre än den kritiska deformationsgraden bildas inga nya korn. Nya kristallkorn bildas som: -- Har normal dislokationstäthet -- Är små (om kallbearbetningen stor) -- äter upp de kalldeformerade kristallkornen 33% kallbearbetad mässing Rekristallisation.6 mm Nya kristallkorn Efter 4 Kärnbildas efter sekunder3 sek. vid 58C. Efter 8 sekunder Deformation - Rekristalliserad kornstorlek Kornstorlek Rekristallisation Efter lång tid vid hög temperatur växer kornstorleken. Korngränser representerar energi och större korn minskar energin..6 mm Korntillväxt.6 mm Kritisk deformationsgrad Deformationsgrad Vid mycket små deformationer sker ingen nyordning av atomgittret. Först vid den sk kritiska deformationsgraden sker en omlagring till ny kornstruktur. Ju större deformation, desto fler kristaller bildas och desto mer finkorning struktur. Det krävs alltid förhöjd temperatur (T>.4T M ) vid rekristallisation pga atomernas långsamma rörlighet vid rumstemperatur. Efter 8 s, 58C Efter 15 min, 58C Efter 8 s, 58 C Efter 15 min, 58 C Efter 1 min, 7 C Empirisk formel: exponent typiskt. ~ 2 korndiameter d n n vid tid t. d o = Kt koefficient som beror på material och T. tid för tillväxt 8

9 Sammanfattning Dislokationerförekommeri både keramerochmetaller men har störst betydelse för metaller eftersom de är mer lättrörliga där. För metaller ökar styrkan (sträckgräns, brottgräns) genom att dislokationsrörelsen hindras. Speciella sätt att öka styrkan är att: --minska kornstorleken --lösningshärdning --utskiljningshärdning (partikelhärdning) --deformationshärdning (kallbearbetning) Uppvärmning (glödgning) kan reducera dislokationstätheten och förändra kornstorleken (rekristallisation). Läsanvisningar Kapitel 8 Sidor: , , Typtal: 8.5, 8.19, 8.2, 8.21, 8.29, Kapitel 11 Sidor: Typtal: 11.D7 9

Dislokationer och kristallgitter Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Kapitel 8: Mekanismer att härda material

Dislokationer och kristallgitter Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Kapitel 8: Mekanismer att härda material Kapitel 8: Mekanismer att härda material Frågeställningar:.. Varför förekommer dislokationer huvudsakligen i metaller och legeringar? Vilken är kopplingen mellan styrka och dislokationers rörelse? Hur

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 4: Fasdiagram och strukturbildning

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 19:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M5 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Utskiljningshärdning och eutektiska fasdiagram: Kapitel 11 Utskiljningshärdning

Läs mer

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. De vanligaste korrosionstyperna. Föreläsning 14: Kärnbildning, tillväxt och omvandling

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. De vanligaste korrosionstyperna. Föreläsning 14: Kärnbildning, tillväxt och omvandling Konstruktionsmaterial, 4H168, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se. Ej gjort

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Interstitiell diffusion. Repetion: Diffusionsmekanismer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Interstitiell diffusion. Repetion: Diffusionsmekanismer Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p 7 5 pearlite 1 ustenite (stable) earlite TE (727 C) Kursinformation Labkurs. Labgrupp 5 är företrädesvis för teknologer på inriktningen II (I3). Även teknologer

Läs mer

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 46 20 Internet http://www.materal.lth.se ALLMÄNT

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 5:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M3 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Brottmekanik och utmattning : Kapitel 7 Laboration: Härdning och hårdhetsmätning

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest eller Lab?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se.

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek)

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek) Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 3 och 5 har bytt tid för Lab3, från kl 08-11, till kl 16-19, Tor 16/11 (schemat på hemsidan gäller). Labpek 06, dvs laborationsanvisningar

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 22:a Januari 10:15 12:00 kursstart KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materialkurs för blivande ingenjörer Gruppindelning Kursupplägg Kort paus Föreläsning:

Läs mer

Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11

Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 namn personnr. datum godkänd IEI Konstruktionsmaterial HT 2012 Inledning Vissa materialegenskaper, som t.ex. hårdhet, beror på hur lätt dislokationer kan

Läs mer

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm Material - Repetition VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Mars 9:15 12:00 repetition KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Information om gjut- och smideslaborationen Tentamen: Omfattning och exempel

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Metalliska Konstruktionsmaterial Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TM031B Pu11 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 121219 Tid:

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 13:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M4 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Introduktion till fasta lösningar och fasdiagram Stelning : Kapitel 9 fortsättning

Läs mer

Metaller och legeringar

Metaller och legeringar Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall

Läs mer

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!

TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad! TENTAMEN Material Kurskod: PPU105 Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Datum: 2015-01-14 14:10-18:30 Hjälpmedel: Skriv och ritmateriel, räknedosa. Läs detta innan du börjar med

Läs mer

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Olika brottyper. Repetion: Olika utseende av brott

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Olika brottyper. Repetion: Olika utseende av brott Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Adjunkt Anders Eliasson KTH/ITM/Metallernas gjutning Järnmalm Koks Kalksten, kvarts Slagg Smält råjärn Masugn Reduktion av järnmalm till smält råjärn (Pig Iron)

Läs mer

Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur.

Lektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar ett materials egenskaper. Kursens innehåll

Läs mer

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 1:a December 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad

Läs mer

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Fasdiagram. Repetion: Komponenter och faser. Repetion: Stelning av Cu-5 wt% Sn legering

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Fasdiagram. Repetion: Komponenter och faser. Repetion: Stelning av Cu-5 wt% Sn legering LIQUID FCC_A1#2 Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Cs C(x,t) to t 1 t 2 t 3 Co läge, x Diffusion av Cu i Aluminium Föreläsning 5: Diffusion i fast fas Adjunkt Anders Eliasson KTH/ITM/Metallernas

Läs mer

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver>

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver> Materialkunskap Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41M09B KMASK13h 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150113 Tid: 14.00-18.00

Läs mer

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAS15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 161028 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller

Läs mer

1. Struktur egenskap samband

1. Struktur egenskap samband KOLT 2004 - Föreläsning 2 Tillbakablick, första lektionen. Struktur/samband Olika materialgrupper Typiska egenskaper Atomstruktur Atomarrangemang-enhetscell Amorfa och kristallina ämnen Atombindningar,

Läs mer

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 15:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av metaller

Läs mer

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur. [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling]

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur. [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling] 530117 Materialfysik vt 2016 4. Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling] 4.2.1. Utvecklingen av mikrostruktur i metaller Utgående från

Läs mer

TENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER

TENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER TENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER Datum: 2006-12-20 Tid: kl 14-19 Sal: (B21), B22-26, M31-34 Hjälpmedel Miniräknare/kalkylator Dictionaries

Läs mer

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Plastisk (bestående) deformation. Repetion: Sträckgräns, σ 0.2

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Plastisk (bestående) deformation. Repetion: Sträckgräns, σ 0.2 Konstruktionsmaterial, 4H168, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 5: Fasdiagram och strukturbildning

Läs mer

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetition: Punktdefekter. Repetition: Typer av defekter. Repetition: Punktdefekter i legeringar

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetition: Punktdefekter. Repetition: Typer av defekter. Repetition: Punktdefekter i legeringar Konstruktionsmaterial, 4H068, 4p Kursinformation Anmälan till labkurs och val av labgrupp skall göras senast nu. Det är 9 st som inte har valt labgrupp. Sista tillfället för Lab är idag kl 5-8. Skriv upp

Läs mer

Lokal värmebehandling Rekristallisation- och mjukglödgning med hjälp av laser

Lokal värmebehandling Rekristallisation- och mjukglödgning med hjälp av laser Delrapport 4 Lokal värmebehandling Rekristallisation- och mjukglödgning med hjälp av laser Jozefa Zajac, IM 2001-02-09 ACCRA Teknik AB AK-Konsult Amada/Promecam AB AvestaPolarit AB Bendiro AB Chalmers

Läs mer

VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO

VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO VARFÖR VÄRMEBEHANDLING? GÖRA HÅRT (HÄRDA) GÖRA MJUKT (GLÖDGA) GÖRA SEGT (SEGHÄRDA, NORMALISERA) FÖRBÄTTRA SKÄRBARHETEN (ETAPPGLÖDGA) TA BORT SPÄNNINGAR (AVSPÄNNINGSGLÖDGNING)

Läs mer

Järn- och stålframställning

Järn- och stålframställning Järn- och stålframställning Olegerade och låglegerade stål Jernkontorets utbildningspaket del 11 Photo: Sandvik" 2000 1996 Förord Jernkontorets utbildningspaket är ett läromedel i tolv delar som täcker

Läs mer

Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB

Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt Eva-Lena Bergquist ESAB AB Höghållfasta stål - applikationer Att höja ett ståls hållfasthet Legering Att höja ett ståls hållfasthet Legering Verktygsstål

Läs mer

Konisk Kugg. Material och Verktyg. www.geartechnologycentre.se 1

Konisk Kugg. Material och Verktyg. www.geartechnologycentre.se 1 Konisk Kugg Material och Verktyg www.geartechnologycentre.se 1 Temperatur Arbetsmaterialet Smitt stålämne Vad är stål? Järn legerat med kol ( 2 %) Låglegerat stål, Järnhalt >95 % (legeringsämnen: kol,

Läs mer

Reducering av järnmalm. Kapitel 14: framställning av material. Framställningsmetoder metaller (I) Temperaturen vid formningen

Reducering av järnmalm. Kapitel 14: framställning av material. Framställningsmetoder metaller (I) Temperaturen vid formningen Kapitel 4: framställning av material Frågeställningar... Vilka är de vanligaste tillverkningsmetoderna för metaller? Hur kan egenskaperna variera i en metallbit som har blivit snabbkyld (quenched)? Hur

Läs mer

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Kursinformation. Repetion: Elastisk/Plastisk deformation. Dragprovkurva: Spänning - Töjning

Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Kursinformation. Repetion: Elastisk/Plastisk deformation. Dragprovkurva: Spänning - Töjning Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Lab 4, börjar ges under nästa vecka (v.48). Obs, sista labben, glöm inte tårta till assistenten Vid ej gk labtest måste ett nytt utföras senare

Läs mer

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 26:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M6 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Kursinfo: Repetitionsföreläsning Värmebehandling av stål: Kapitel 13 Icke järnhaltiga

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4]

530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] 530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Definition Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet

Läs mer

Järn- och stålframställning

Järn- och stålframställning JERNKONTORETS FORSKNING Järn- och stålframställning Olegerade och låglegerade stål Jernkontorets utbildningspaket del 11 2000 1996 Förord På initiativ av Jernkontorets fullmäktige togs under 1990-talet

Läs mer

Plastisk bearbetning. Prof. François Rondé-Oustau Göran Karlsson

Plastisk bearbetning. Prof. François Rondé-Oustau Göran Karlsson Plastisk bearbetning Prof. François Rondé-Oustau Göran Karlsson Vad är plastisk bearbetning? Materialet sträcks över elasticitetsgränsen. Formad detalj har i stort sett samma volym som utgångsämnet. Skiljer

Läs mer

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul

Läs mer

Materiallära för M, 4H1063

Materiallära för M, 4H1063 Materiallära för M, 4H1063 Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar materials egenskaper. Kursens innehåll Materials struktur Hur strukturen påverkar

Läs mer

Järnfynd från Fyllinge

Järnfynd från Fyllinge UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7

Läs mer

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Typiskt

Läs mer

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur

3.2.1 Grundämnes-metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag Typiskt

Läs mer

Termisk åldring av rostfritt gjutstål

Termisk åldring av rostfritt gjutstål Termisk åldring av rostfritt gjutstål Interaktionen mellan mikrostruktur och mekaniska egenskaper Martin Bjurman (Studsvik/KTH) Pål Efsing (KTH) Introduktion Stora tryckbärande komponenter är av tillverkningstekniska

Läs mer

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Material föreläsning 9 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Fredag 16:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Material, processer och miljön ch 20 Viktiga delar från respektive kapitel

Läs mer

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Sida 1 (11) Linköpings Tekniska Högskola IEI Konstruktionsmaterial 2012-08-28 Mekaniska Egenskaper och Brottanalys TMKM11 Konstruktionsmaterial HT-2012 Mekaniska Egenskaper

Läs mer

Stenciler för rätt mängd lodpasta

Stenciler för rätt mängd lodpasta Stenciler för rätt mängd lodpasta WHITE PAPER Högprecisionsetsad, steppad stencil från HP Etch där stencilen är tjockare på de blanka områdena och tunnare på de matta. Notera att det är möjligt att tillverka

Läs mer

Skjuvning och skjuvspänning τ

Skjuvning och skjuvspänning τ 2014-12-02 Skjuvning och skjuvspänning τ Innehållsförteckning: Skjuvspänning Jämförelsespänning Limförband Nitförband Lödförband Svetsförband Skjuvning vid tillverkning Bilagor: Kälsvets, beräkning av

Läs mer

Kapitel 10: jämvikter och fasdiagram. Termodynamik (2) Termodynamik (3)

Kapitel 10: jämvikter och fasdiagram. Termodynamik (2) Termodynamik (3) Kapitel 1: jämvikter ch fasdiagram Föreläsningen handlar m... När man blandar två grundämnen vilka blir jämviktstillstånden? Speciellt när man varierar... --sammansättningen (t.ex., wt%cu - wt%ni), ch

Läs mer

AV STUDENTER FÖR STUDENTER

AV STUDENTER FÖR STUDENTER TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn T0006T Metallsiska och Polymera Material Datum LP2 11-12 Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Övrig kommentar

Läs mer

G A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland

G A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland GEOARKEOLOGI En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys Tjärby sn Laholms kn Halland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 12-2006 Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Materialfysik vt Plasticitet 7.3 Dislokationer. [Callister; Kittel; egen kunskap]

Materialfysik vt Plasticitet 7.3 Dislokationer. [Callister; Kittel; egen kunskap] 530117 Materialfysik vt 2010 7. Plasticitet 7.3 Dislokationer [Callister; Kittel; egen kunskap] 7.3.1. Dislokationers struktur De plastiska egenskaperna hos metaller (sgs. alltid) och keramer (oftast)

Läs mer

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur

Materialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Nota bene Transparanger som omges med streckade parenteser innehåller data eller specifika strukturer som behandlas inte på föreläsningen,

Läs mer

Material repetitionsföreläsning 10. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material repetitionsföreläsning 10. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Material repetitionsföreläsning 10 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Torsdag 7:e Januari 13:15 17:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda 13:15 17:00 Viktiga delar från respektive kapitel Paus 14:00 Rast

Läs mer

FASDIAGRAM OBS: Läs igenom handledningen före laborationen.

FASDIAGRAM OBS: Läs igenom handledningen före laborationen. FASDIAGRAM OBS: Läs igenom handledningen före laborationen. Avdelningen för materialteknik, LTH Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 http://www.material.lth.se SYFTE Syftet med den här laborationen

Läs mer

Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l

Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l Defektreduktion vid svetsning av ho gha llfasta sta l Höghållfasta stål används mer och mer i olika konstruktioner, för att spara material och vikt. Ur miljösynpunkt är det alltså viktigt att trenden att

Läs mer

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, Korrosion Corrodere (latin) = gnaga sönder Fritt efter Callisters bok: avsnitt

Läs mer

SmeBox stål och applikationer. Anneli Anhelm

SmeBox stål och applikationer. Anneli Anhelm SmeBox stål och applikationer Anneli Anhelm Att köpa en stålbit Kemisk sammansättning Mekaniska egenskaper Slagseghet Hårdhet Härdbarhet Svetsbarhet Lämplighet för galvanisering Dimension Längd Rakhet

Läs mer

Gjutjärn som konstruktionsmaterial

Gjutjärn som konstruktionsmaterial Gjutjärn som konstruktionsmaterial Inlämningsuppgift i kursen kpp039 Kari Haukirauma 2011-01-06 Produktutveckling 3 Handledare Rolf Lövgren Innehåll Inledning... 3 Vad är gjutjärn?... 4 Gråjärn... 6 Användningsområden

Läs mer

SKI Rapport 2005:17. Forskning. Litteraturstudie Sigmafas i 316L och 304L. Anders Jarfors. December 2004 ISSN 1104 1374 ISRN SKI-R-05/17-SE

SKI Rapport 2005:17. Forskning. Litteraturstudie Sigmafas i 316L och 304L. Anders Jarfors. December 2004 ISSN 1104 1374 ISRN SKI-R-05/17-SE SKI Rapport 2005:17 Forskning Litteraturstudie Sigmafas i 316L och 304L Anders Jarfors December 2004 ISSN 1104 1374 ISRN SKI-R-05/17-SE SKI-perspektiv Bakgrund De rostfria stålen 316L och 304L förekommer

Läs mer

EXAMENSARBETE. Mikrostrukturundersökning av varmvalsat stål

EXAMENSARBETE. Mikrostrukturundersökning av varmvalsat stål EXAMENSARBETE 2010:096 CIV Mikrostrukturundersökning av varmvalsat stål Anna Carlsson Dahlberg Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Materialteknik (EEIGM) Institutionen för Tillämpad fysik,

Läs mer

Slagseghet hos kalldragna sömlösa rör

Slagseghet hos kalldragna sömlösa rör Fakulteten för teknik och naturvetenskap Avdelning Maskin och Materialteknik Slagseghet hos kalldragna sömlösa rör Kartläggning av olika parametrars påverkan Impact toughness of cold drawn seamless tubes

Läs mer

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 Mellanmolekylära krafter 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i

Läs mer

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser

Kapitel 10. Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i metaller 10.5 Kol och kisel:

Läs mer

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Tillverkning av keramer (I) Repetion: Utmärkande egenskaper för Keramiska material

Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Tillverkning av keramer (I) Repetion: Utmärkande egenskaper för Keramiska material Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Kursinformation Järnmalm Koks Kalksten, kvarts Labkursen är klar och rapporterad, se länk på hemsidan Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest: kontakta Matilda

Läs mer

Materialfysik2010 Kai Nordlund

Materialfysik2010 Kai Nordlund 7.1. Grund-definitionerna 530117 Materialfysik vt 2010 7. Fasta ämnens mekaniska egenskaper 7.1 Elasticitet Elasticitet: icke-bestående, reversibel deformation av material Minnesregel: elastiskt gummiband

Läs mer

Proceduren för vibrations avspänning på svetsade och gjutna konstruktioner

Proceduren för vibrations avspänning på svetsade och gjutna konstruktioner Proceduren för vibrations avspänning på svetsade och gjutna konstruktioner Dimensionerande tillverkning utan material förstöring. Vad är VSR processen. Det är en metall fysikalisk process där Arbetsstycketn

Läs mer

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar.

Föreläsning 2,dynamik. Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar. öreläsning 2,dynamik Partikeldynamik handlar om hur krafter påverkar partiklar. Exempel ges på olika typer av krafter, dessa kan delas in i mikroskopiska och makroskopiska. De makroskopiska krafterna kan

Läs mer

Beskrivning av dimensioneringsprocessen

Beskrivning av dimensioneringsprocessen Konstruktionsmaterial Beskrivning av dimensioneringsprocessen Lastmodell Geometrisk modell Material modell Beräknings modell E Verifikation R>E Ja Nej Beräknings modell R Krav Grunderna i byggknostruktion

Läs mer

Svetsning. Svetsförband

Svetsning. Svetsförband Svetsning Svetsförband Svetsning bygger på att materialet som skall hopfogas smälts med hjälp av en varm gaslåga. Ibland smälter man ihop materialet utan att tillföra nytt material, men ofta tillförs material

Läs mer

Varmförzinkning i nickellegerade bad för och nackdelar

Varmförzinkning i nickellegerade bad för och nackdelar Varmförzinkning i nickellegerade bad för och nackdelar Varför nickel? Nickel minskar reaktiviteten inom Sandelinområdet, så att problemen med extremt tjocka skikt med dålig vidhäftning blir mindre Minskar

Läs mer

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.

Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller. 5.7 Temperatur sammansättningsdiagram. Fixera p i stället för T. Diagram som fig. 5.36. Om p A * > p B * blir T A * < T B *. (g) är övre enfasområdet, (l) undre. Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln

Läs mer

Begrepp : struktur, strukturnivåer

Begrepp : struktur, strukturnivåer Avancerad materialteknologi Sammanfattning Kap. 1 Atomanordningar Begrepp : struktur, strukturnivåer Atombindningar begrepp : attraktionskraft, repulsionskraft, potentiellenergi primära : jon-, kovalent-,

Läs mer

RULLPOLERING S.C.A.M.I.

RULLPOLERING S.C.A.M.I. S.C.A.M.I. Katalog 2011 2 Rullpolering är en plastisk bearbetning. Genom rullens tryck omfördelas material plastiskt och därmed uppnås en god ytjämnhet. Bearbetningen reducerar dessutom porer och repor

Läs mer

Utvärdering av mikrostrukturer på svetsade plåtar Microstructural evaluation of welded sheet metal formed parts

Utvärdering av mikrostrukturer på svetsade plåtar Microstructural evaluation of welded sheet metal formed parts Utvärdering av mikrostrukturer på svetsade plåtar Microstructural evaluation of welded sheet metal formed parts Fredrik Liljestrand Ole Tornberg EXAMENSARBETE 2015 Maskinteknik Postadress: Besöksadress:

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

1 Beskriv kortfattat vad begreppen spontan och fältinducerad magnetostriktion innebär.

1 Beskriv kortfattat vad begreppen spontan och fältinducerad magnetostriktion innebär. Magnetisk anisotropi och magnetostriktion 1 Beskriv kortfattat vad begreppen spontan och fältinducerad magnetostriktion innebär. 2 Det finns legeringar som uppvisar osedvanligt stor magnetostriktion med

Läs mer

Inlämning etapp 7b IKOT 2011. Grupp B5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström

Inlämning etapp 7b IKOT 2011. Grupp B5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17. André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström Inlämning etapp 7b IKOT 2011 Grupp B5 INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT 2011-04-17 Louise Fransson Helena Hellerqvist André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström Handledare: Joakim Johansson Innehåll

Läs mer

Järn- och stålframställning

Järn- och stålframställning JERNKONTORETS FORSKNING Järn- och stålframställning Bearbetning av långa produkter Jernkontorets utbildningspaket del 8 2000 1996 Förord På initiativ av Jernkontorets fullmäktige togs under 1990-talet

Läs mer

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram 530117 Materialfysik vt 2007 4. Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram 4.1.4. Mer komplicerade tvåkomponentsfasdiagram: principer Vi såg alltså ovan hur det enklaste tänkbara två-komponentsystemet, den

Läs mer

Bröderna Edstrand. Aluminium 12,5 25, ,5 40, ,5 80, ,5 50,

Bröderna Edstrand. Aluminium 12,5 25, ,5 40, ,5 80, ,5 50, F* ) 2,5 150,0 65 O/H111 0,2 0,5 65 95 20 20 0t 0t 20 0,5 1,5 65 95 20 22 0t 0t 20 1,5 3,0 65 95 20 26 0t 0t 20 3,0 6,0 65 95 20 29 0,5t 0,5t 20 6,0 12,5 65 95 20 35 1,0t 1,0t 20 12,5 50,0 65 95 20 32

Läs mer

Material, form och kraft, F4

Material, form och kraft, F4 Material, form och kraft, F4 Repetition Kedjekurvor, trycklinjer Material Linjärt elastiskt material Isotropi, ortotropi Mikro/makro, cellstrukturer xempel på materialegenskaper Repetition, kedjekurvan

Läs mer

Sammanfattning kapitel 2: bindningstyper. Kapitel 3: Mikrostruktur. Packning av atomer (gitter) Glas är ett amorft material. Metaller och keramer

Sammanfattning kapitel 2: bindningstyper. Kapitel 3: Mikrostruktur. Packning av atomer (gitter) Glas är ett amorft material. Metaller och keramer Sammanfattning kapitel : bindningstyper Typ Jon Kovalent Metallisk Dipol Bindningsenergi Kommentar Stark! Ej riktningsberoende (keramer) Variabel stor i diamant liten i vismut Variabel stor i wolfram liten

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn O0039K/K0023K Fasta tillståndets kemi och geologi Datum 12 05 29 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser 3: 50%, 4; 70%, 5; 90% Tentamenspoäng

Läs mer

1 Hur förklarar du att det blev ett interferensmönster i interferensexperimentet med elektroner?

1 Hur förklarar du att det blev ett interferensmönster i interferensexperimentet med elektroner? Session: okt28 Class Points Avg: 65.38 out of 100.00 (65.38%) 1 Hur förklarar du att det blev ett interferensmönster i interferensexperimentet med elektroner? A 0% Vi måste ha haft "koincidens", dvs. flera

Läs mer

4 Hållfasthet. 4 Hållfasthet. 4.1 Stålskruv Utdrag ur ISO 898-1:1999.

4 Hållfasthet. 4 Hållfasthet. 4.1 Stålskruv Utdrag ur ISO 898-1:1999. 4 Hållfasthet 4.1 Stålskruv Utdrag ur ISO 898-1:1999. 4.1.1 Omfattning och tillämpning Denna del av ISO 898-1:1999 anger mekaniska egenskaper för skruvar och pinnskruvar av kolstål och legerat stål i omgivningstemperaturer

Läs mer

EXAMENSARBETE. Soft brass

EXAMENSARBETE. Soft brass EXAMENSARBETE 2009:083 CIV Soft brass Elin Broström Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Maskinteknik Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik Avdelningen för Materialteknik

Läs mer

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0). 1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas

Läs mer

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Deluppgift 1: En segelbåt med vinden rakt i ryggen har hissat spinnakern. Anta att segelbåtens mast är ledad i botten, spinnakern drar masttoppen snett

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Allmänt om ternära fasdiagram Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram

Allmänt om ternära fasdiagram Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram 4.3.1. Allmänt om ternära fasdiagram 530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram En ytterligare klass av fasdiagram är de ternära De är liksidiga trianglar som anger

Läs mer

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram. [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm]

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram. [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm] 530117 Materialfysik vt 2016 4. Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm] 4.3.1. Allmänt om ternära fasdiagram En ytterligare klass av fasdiagram är de ternära

Läs mer

Resistansen i en tråd

Resistansen i en tråd Resistansen i en tråd Inledning Varför finns det trådar av koppar inuti sladdar? Går det inte lika bra med någon annan tråd? Bakgrund Resistans är detsamma som motstånd och alla material har resistans,

Läs mer

Definition Materialfysik II Ht Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. Massverkningslagen (eng. law of mass action ) Processer

Definition Materialfysik II Ht Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. Massverkningslagen (eng. law of mass action ) Processer Definition 530117 Materialfysik II Ht 2010 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet

Läs mer

0. Lite om ämnet och kursen

0. Lite om ämnet och kursen 0. Lite om ämnet och kursen Fasta tillståndets fysik (FTF) Vad är det? FTF förvaltar och utvecklar det centrala kunskapsstoffet rörande fasta ämnens olika egenskaper: - Elektriska - Optiska - Termiska

Läs mer

1. Viktigt till att börja med din spis.

1. Viktigt till att börja med din spis. HETA TIPS 1 Ett kök kan se ut nästan hur som helst. Ljust eller mörkt, gammalt eller nytt spelar ingen roll där finns nästan alltid en spis. Har du sedan en stekpanna eller två, några kastruller och grytor

Läs mer

Metallurgi och Materialteknik

Metallurgi och Materialteknik Metallurgi och Materialteknik Specialutbildning för ingenjörer inom Stål- och Metallbranschen 15 dagar Hösten 2017 - start v. 37 Bergsskolan Kompetensutveckling AB Box 173, 682 24 Filipstad www.bergsskolan.se

Läs mer