Tablå UR Samtiden vecka 52 vecka 2 24 december januari 2013

Transkript

1 Tablå UR Samtiden vecka 52 vecka 2 24 december januari 2013 UR Samtiden i Kunskapskanalen Vardagar Helger UR Samtiden Tema söndagar VECKA 52 Måndag 24 december Stress och sömn: Den nya tidens stress Har stressen ökat i samhället? Det frågar sig Hugo Westerlund, professor i epidemiologi. Han talar om att psykiska och stressrelaterade besvär ökar hos framförallt unga kvinnor. Vissa bevis finns för att det är jobbet det beror på, men det finns många orsaker till stress, och kanske är det så att vi ser en ny typ av stress nu när vi är friskare i övrigt. Arrangör: Stockholms universitet. Repris från 7/ Stress och sömn: Stress vän och fiende Kroppens reaktion på stress är ett system som är väldigt bra för oss, även i det moderna samhället. Det säger Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Stockholms universitet. Men när systemet aktiveras i allt för hög grad kan det leda till ohälsa, vi blir lättare förkylda om vi är stressade. Arrangör: Stockholms universitet. Repris från 20/ Stress och sömn: Trötthet hjärnans stoppsignal Trötthet existerar inte utanför hjärnan, det är bara information om att något är fel som existerar och det tolkar hjärnan som trötthet. Det säger Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi vid Stockholms universitet. Han föreläser om trötthet, stress och sömnproblem. Kvinnor är tröttast, och till skillnad mot vad de flesta tror blir vi bara piggare med åren. Vi får också tips på hur vi kan förbättra vår sömn och bli mindre trötta. Arrangör: Stockholms universitet. Repris från 1/ Stress och sömn: Sömnbrist i en social värld Hur fungerar vi i den sociala världen när vi inte har sovit ordentligt? Den frågan ställer sig Tina Sundelin, forskare på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon berättar att det gör oss sämre på att läsa av andra människors sinnestillstånd, och sämre på att visa för andra hur vi själva känner oss. Dessutom avslöjar hon att skönhetssömn definitivt inte skall underskattas. Arrangör: Stockholms universitet. Repris från 4/ Mat som drog och kultur: Det tämjda landskapet Människan har under lång tid förvandlat och domesticerat sitt omgivande landskap för att producera mat. I dag försöker forskare se hur stor del av landskapet som var omvandlat för jordbruk vid olika tidpunkter. Denna forskning spelar roll hela vägen in i klimatförhandlingarna, säger geografen Mats Widgren som är specialiserad på jordbrukslandskap. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 8/ Mat som drog och kultur: Hur svensk är en ko? Världen blir vad vi äter den till. Det säger Lisa Deutsch, forskare i miljövetenskap på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet. Den samtiden@ur.se 1 (17)

2 största drivkraften bakom hur våra landskap förändras är handeln, säger hon. Jätteräkorna konsumeras inte där de odlas. Och länder som Australien har nu börjat importera kraftfoder. Detta, menar hon, är två exempel på krafter som starkt påverkar ekosystemen globalt. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 8/ Mat som drog och kultur: Mat som belöning och beroende Våra kostvanor har förändrats, och med dem vår hälsa. Vi styrs hårt av hjärnans belöningscentrum. Men hur bra är detta egentligen för kroppen? Människan har på ganska kort tid förändrat sina matvanor. Och framför allt gäller detta konsumtionen av fett de senaste 30 åren. Det säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet. Hon punkterar en rad myter, och talar om vilka mekanismer som egentligen styr vår aptit och vår energibalans. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 8/ Mat som drog och kultur: Varför dricker inte alla mjölk? I Sverige ses det som en självklarhet att många vuxna dricker mjölk. Men i många andra länder är detta något som bara barn gör. Varför ser det olika ut på olika platser? Är det kanske till och med så att det är vi som gör fel? Att vuxna kan bryta ner mjölksocker är faktiskt en av de få genetiska anpassningarna till nya födoämnen som forskarna känner till när det gäller människans utveckling. Kerstin Lidén, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet, reder ut när denna vana dök upp, och förklarar varför. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 8/ Mat som drog och kultur: Din mat visar vem du vill vara Vi människor väljer inte den enklaste eller den nyttigaste maten. Istället är de måltider och mellanmål vi äter under ett liv ett koncentrat av det vi som individer står för, och vill vara. Precis som vi uttrycker vilka vi är med kläder och musikstilar gestaltar vi det med mat som en kulturell idé och handling. Det säger Richard Tellström, som forskar i måltidskunskap vid Örebro universitet. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 8/ Svensk måltidslitteratur - en kokbok om dagen Man kan kalla svenskarna för världsmästare i kokböcker - sedan mitten av 1990-talet kommer det ut en kokbok om dagen i Sverige. I kokböckerna speglas samhället i de trender som avlöser varandra. Ett samtal med bland andra krögaren Carl Jan Granqvist, kocken Marcus Samuelsson och kokboksförläggaren Johanna Kullman. Arrangör: Måltidsakademiens biblioteksstiftelse. Inspelat på Bok & Bibliotek Repris från 30/ Konsten att gestalta det okända Astronauten och barnboksförfattaren Christer Fuglesang talar om inspiration, science fiction och space art med författaren och filosofen Peter Ekberg och konstnären Mattias Olsson. Samtalet leds av astrofysikern Maria Sundin från Göteborgs universitet. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangörer: Berghs förlag och Fri tanke förlag. Repris från 29/9. Tisdag 25 december Sambandet kost och hälsa I Sverige klarar bara 10 procent av befolkningen av att hålla en sund och näringsriktig diet. Det berättar Anna Winkvist, professor i näringslära. Vad vi äter beror ofta på vad som är billigt och finns tillgängligt i affären. Experterna är idag ganska ense om vad vi bör äta trots att det hela tiden publiceras rapporter som pekar i olika riktningar, berättar Anna Winkvist som här ger sina råd. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: FAS - Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Repris från 1/ Lovers rock: Samtal om brittisk reggae Lovers rock är en brittisk version av reggae - kärlekssånger framförda av unga tonårstjejer med rötter i Karibien - som ofta negligerats när vita, manliga rockjournalister har skrivit rockhistorien. Här samtalar kulturjournalisten Andres Lokko med skivbolagsgrundaren Stuart Baker om genren och dess politiska betydelse. Arrangör: Slow blow academy. Repris från 3/ Musik som slår: Politik för musik Representanter från våra största riksdagspartier debatterar frågor som påverkar och berör musikbranschen. Med Jennie Nilsson (S), Olof Lavesson (M), Solveig Zander (C), och Peter Eriksson (MP). Moderator är Elisabeth Widlund, vd för Musiksverige. Arrangör: Stim. Repris från 22/ Musik som slår: Hitshistoria - "Från och med du" Artisten Oskar Linnros berättar och visar hur han skrev och spelade in en av 2010 års största svenska låtar, "Från och med du". Arrangör: Stim. Repris från 22/ Musik som slår: Musikförlag - så funkar det Vad gör egentligen ett musikförlag? Och när behöver upphovsmannen ett förlag? När kan det vara motiverat att starta ett eget förlag? Under ledning av moderatorn Jan Gradvall diskuterar musikförläggarna Thomas G:son, Monica Ekmark, Kabiru Bello, Sanken Sandqvist och Debbie Rose. Arrangör: Stim. Repris från 22/ Musik som slår: Proffsen tipsar - trimma musiken Fem nya artisters låtar väljs ut för att dissekeras av professionella och rutinerade låtskrivare och producenter. Dessa ger respons på text, musik och produktion och tips som kan göra musiken bättre. Med den internationellt framgångsrike rapparen Lazee, artisten och låtskrivaren Nicke Borg, låtskrivaren och producenten Alexander Kronlund samt låtskrivaren och artisten Sonja Aldén. Arrangör: Stim. Repris från 23/11. samtiden@ur.se 2 (17)

3 Musik som slår: Musik på export - så gjorde vi Träffa några av dem som varit med och byggt upp Sverige till ett musikland i toppskiktet. Hur har de lyckats nå ut med sin musik och vilka erfarenheter har de från musikbranschen i olika delar av världen? Med Niclas Molinder från Redfly Music som skrivit hits till Jonas Brothers och andra Disney-artister, Niclas Kings som skrivit J-Lo's senaste världshit, New York-baserade låtskrivaren Negin Djafari och den internationellt erkände tonsättaren Victoria Borisova-Ollas. Arrangör: Stim. Repris från 23/ Musik som slår: Hitshistoria - Nicki Minajs "Starships" Världsproducenten Carl Falk kommer och berättar om superhiten "Starships" som han och Rami Yacoub skrev till Nicki Minaj. En av årets största hits. Arrangör: Stim. Repris från 23/ Musik som slår: Hitshistoria: "Hollywood Hills" Samu Haber, från det finska rockbandet Sunrise Avenue, berättar hur han gick till väga när han skrev gruppens hitlåt "Hollywood Hills" från albumet "Out Of Style". Arrangör: Stim. Repris från 23/ I huvudet på en mönsterkonstnär Vissa mönster tilltalar och väcker känslor, andra passerar mer obemärkt. Formgivaren Lotta Kühlhorn och Carl Johan De Geer samtalar om mönsterskapande - i livet och på metervara. Arrangör: Bonnier Fakta. Inspelat på Bok & Bibliotek Repris från 30/9. Onsdag 26 december Open heart: Normer, genus och sexualitet Jesper Fundberg, forskare i maskulinitet, guidar oss bland de normer som finns inom pojkfotbollen kring genus och sexualitet. Han beskriver hur normer konstrueras och vilka konsekvenser de får. Arrangör: Örebro pride. Repris från 15/ Språkforum 2012: När läsande ger fjärilar i magen Det är viktigt som skribent att man lägger in en hemlighet eller en risk i en text om den ska bli betydelsefull. Det säger Jessica Gedin, programledare för litteraturprogrammet Babel. Ett exempel är författaren Mara Lee som i romanen Salome säger att man kan dansa och hata samtidigt. Jessica Gedin samtalar om språk med Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius. Arrangör Språktidningen. Repris från 9/ Språkforum 2012: Att se när språket förändras Huggare för hamburgare. Skrana för åkmadrass. Bibba för bibliotek. Ungdomsslang kan ibland vara oerhört lokal. Lingvisten och språkforskaren Mikael Parkvall talar om hur språket förändras och utvecklas. Och förändras olika på olika platser. Han berättar också vad sambandet mellan inavelsindex och dialekter är. Arrangör Språktidningen. Repris från 9/ Språkforum 2012: Nya ord känsligt, sårande eller politiskt korrekt Folk frågar oss om nya ord, om de är lämpliga, och vad de egentligen betyder. Det säger Birgitta Lindgren, ansvarig för nyord på Språkrådet. Främsta källan i språkrådets jakt på nyord är dagstidningar. Journalisterna stoppar gärna in nya ord, men är också, enligt nyordschefen, bra på att förklara vad de betyder. Många ord har både skapats och föreslagits av svenskarna själva. Ett exempel är Bildtare, att slingra sig ur en svår situation. Arrangör: Språktidningen. Repris från 9/ Språkforum 2012: Så skapar språket föreställningar om kön Hur ska vi använda hen och den? Eller ska vi överhuvudtaget göra det? Språkforskaren Karin Milles har ägnat mycket tid åt att genus. Hon resonerar kring varför svenskan ur vissa synvinklar behöver ett könsneutralt ord, och varför hon tror att det kommer överleva. Men det är en stor sak att införa ett nytt pronomen, säger hon. Det har inte skett sedan 1600-talet. Karin Milles talar också om det hon kallar snipp- och snoppord. Arrangör: Språktidningen. Repris från 9/ Språkforum 2012: Historieberättande, retorik och säljande språk För att lära sig allt om copywriting började Mattias Åkerberg med att starta en blogg om dagens ord. Bloggen bidrog till att han blev den copywriter som han ville bli. En copywriter formulerar berättelser i mikroformat, säger han. Och detta kräver en rad retoriska grepp. Mattias Åkerberg talar om hur man säljer utan att ljuga. Överraska. Vänd på perspektivet. Krångla inte till det. Gör läsaren till lösare, gör den delaktig. Arrangör Språktidningen. Repris från 9/ Språkforum 2012: Om storytelling och berättelsens makt En berättelse är misslyckad om den som hört den efteråt undrar vad den egentligen fyllde för funktion. Det säger Hanna Sofia Rehnberg, journalist och språkvetare knuten till Södertörns högskola. Hon visar hur och varför vissa berättelser fungerar och andra inte. Arrangör: Språktidningen. Repris från 9/ Språkforum 2012: När språket blir lönsamt om flerspråkighet För företag är det livsviktigt att personalen talar en rad språk. Det säger Ingela Bel Habib, språkforskare och språkkonsult som har arbetat för olika företag. Sverige ligger i dag efter, jämfört med Danmark. Men med bättre strategier för språk- och kulturkompetens hos företagen så kan detta ändras på bara några år. Ingela Bel Habib berättar att engelska snabbt håller på att tappa sin ställning som världsspråk. Arrangör: Språktidningen. Repris från 9/ Språkforum 2012: Bodil Malmsten Därför saknar jag ett språk Jag har inget språk. Och det kan vara oerhört jobbigt. Det säger Bodil Malmsten, framgångsrik författare till lyrik, prosa och dramatik. Det språk jag samtiden@ur.se 3 (17)

4 är född med har ingen skriftversion, de ljuden kan inte vara skrivna, säger hon. Arrangör: Språktidningen. Repris från 9/ Verklighetens magi Verkligheten är fantastisk och vetenskapen hjälper oss att förstå och uppskatta den i än högre grad. Det är det genomgående temat i dessa populärvetenskapliga föredrag om biologi och fysik och naturens beskaffenhet. Huvudtalare är evolutionsbiologen och författaren Richard Dawkins. Medverkar gör också Lone Frank, vetenskapsjournalist och Sara Strandberg, partikelfysiker. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungl. Vetenskapsakademien. Repris från 1/10. Torsdag 27 december Nobelföreläsningar års Nobelpristagares föreläsningar inspelade under Nobelveckan i Stockholm. Hör pristagarna själva berätta om de insatser som gav dem utmärkelserna. Litteraturpristagaren Mo Yan talar hos Svenska Akademien. Fysikpristagarna Serge Haroche och David J Wineland talar om hur man kan manipulera enstaka kvantpartiklar. Kemipristagarna Robert J Lefkowitz och Brian K Kobilka berättar hur våra celler kan registrera vad som händer i omvärlden. Medicinpristagarna John B Gurdon och Shinya Yamanaka talar om hur redan specialiserade celler kan omprogrammeras till nya uppgifter. Vinnarna av ekonomipriset till Nobels minne, Alvin E Roth och Lloyd S Shapley talar om matchningsteori Vetenskap och ovetenskap Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi, berättar om hur begreppet evolution ofta missförstås och misstolkas. Han ger också råd om hur vi kan bemöta vanföreställningarna för att öka förståelsen av de evolutionära processerna. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien. Repris från 13/9. Fredag 28 december Idrott hela livet: Träning och den lärande hjärnan Träning kan påverka hjärnans struktur och funktion livet ut. Elin Lidman, psykolog och hjärnforskare vid Karolinska institutet, förklarar att det finns ett positivt samband mellan fysisk aktivitet, och minne och inlärningsförmåga. Arrangörer: Sveriges Riksidrottsförbund och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Repris från 19/ Idrott hela livet: Easy basket challenge Svenska basketbollförbundet har tagit fram ett nytt sätt för barn att tävla, som kallas easy basket challenge. Azuka Nnamaka, barn- och ungdomsansvarig på Svenska Basketbollförbundet, presenterar metodens syfte och mål. Arrangörer: Sveriges Riksidrottsförbund och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Repris från 19/ Idrott hela livet: Åldersanpassa barns träning Det har inte funnits någon utbildning för att träna barn fysiskt tidigare, all utbildning har utgått ifrån vuxna. Det säger Lars Nordmalm, projektledare på Skåneidrotten, när han presenterar deras satsning på en kunskapshöjning bland skånska idrottsledare när det gäller fysisk träning av barn. Arrangörer: Sveriges Riksidrottsförbund och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Repris från 19/ Idrott hela livet: Hjälpa eller stjälpa - föräldrars roll Idrottsforskaren Henrik Gustafsson föreläser om barn, föräldrar, idrott och tävling. Han berättar bland annat om tävlingsängslan, föräldrars engagemang och konsekvenserna av det på barns motivation. Arrangörer: Sveriges Riksidrottsförbund och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Repris från 20/ Idrott hela livet: Skynda långsamt Thomas Moser, professor i idrottsvetenskap, föreläser om olika aspekter kring avhopp och fortsättning inom barn- och ungdomsidrott. Undersökningar i Norge visar att de som blivit toppidrottare har valt huvudidrott ett år senare än de mindre framgångsrika i samma sport. Arrangörer: Sveriges Riksidrottsförbund och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Repris från 20/ Idrott hela livet: En förening för alla Grunden Bois är en idrottsförening som är öppen för alla, även personer med funktionsnedsättning. Sportchefen Thor Guttormsen och spelaren Joakim Andersson berättar hur klubben startade, vad den har för syfte och vilka vinster det ger att ha tillgång till föreningslivet. Arrangörer: Sveriges Riksidrottsförbund och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Repris från 21/ Idrott hela livet: Ge unga plats Hur väcker man ungas engagemang och hur gör man plats för dem i de styrande rummen? Om detta föreläser Helena Carlsson, idrottspolitisk rådgivare på Svenska Riksidrottsförbundet. Enligt henne är det viktigt att unga får tycka till i alla frågor, involveras i arbetet och skapa lösningar. Arrangörer: Sveriges Riksidrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Repris från 21/ Idrott hela livet: Unga i de styrande rummen Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna driver ett projekt som går ut på att öka ungdomsintegreringen i de styrande rummen. Sofia Ivarsson, ledamot i ungdomsrådet Riksidrottsförbundet och SISU, och Sara Stigzelius, ordförande i Svenska landhockeyförbundet, berättar hur man lyckas. Varje organisation bör ha sina egna nycklar och integreringen måste ske med hjälp av unga och vuxna tillsammans. Arrangörer: Sveriges Riksidrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Repris från 21/11. Lördag 29 december Arktis det nordliga Norden Om att undervisa på ursprungsspråk som samiska och inuktitut när det saknas moderna läromedel. Hur påverkar internet språkutvecklingen och möjligheterna att hålla ursprungsspråket levande? samtiden@ur.se 4 (17)

5 Deltar gör kanadensiska lärare i inuktitut, forskare i inuiternas litteratur och de samiska lärarna Iréne Stoor och Charlotta Svonni. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör är Kanadas Ambassad tillsammans med Stockholms universitet och Lärarnas Riksförbund. Inspelat på Bok & Bibliotek Repris från 27/ De bortglömda sidorna av Katarina Taikon Författaren Katarina Taikon var en stark förkämpe för mänskliga rättigheter på och 1970-talet. Om romernas kamp för inkludering samtalar författaren Lawen Mohadi, Rosa Taikon och Thomas Hammarström, tidigare Europarådskommissionär för mänskliga rättigheter. Moderator Björn Linnell. Arrangerat av Natur & Kultur. Inspelat på Bok & Bibliotek Repris från 27/ Om Hammarskjöld blev mördad Dag Hammarskjöld dog 1961 när hans flygplan störtade i Nordrhodesia. Var kraschen en olycka eller angreps planet i luften? Eller mördades rentav Hammarskjöld efter nedslaget? Ett samtal mellan Mats Svegfors, avgående vd Sveriges radio och den tidigare ärkebiskopen KG Hammar. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör Se Människan/Svenska kyrkan. Repris från 28/ Svenskt mode, svensk stil Mah-Jong, Gudrun Sjödén, Acne svenskt mode har kastats mellan plyschbyxor och korrekthet. Finns det en svensk klädstil, vad kännetecknar svenskt mode idag? Samtal mellan designern Camilla Thulin, journalisten Susanne Ljung och modejournalisten Karina Ericsson Wärn. Arrangerat av Bonnier Fakta. Inspelat på Bok & Bibliotek Repris från 30/ Tranströmer, en mystiker som inte predikar Tomas Tranströmers poesi skildrar en enkelhet som samtidigt har en svindlande betydelse. En diskussion om gränslandet mellan teologi, konst och mystik. Medverkar gör journalisten Carl Otto Werkelid, biskop emeritus Carl-Bertil Ytterberg, poeten Marie Lundquist och journalisten Åsa Beckman. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangerat av Se Människan/Svenska kyrkan och Albert Bonniers förlag. Repris från 27/ Bra för vuxna, dåligt för barn Varför anses det bra att aktivera vuxna i stora kampanjer över nätet, men inte barn? Är barn verkligen digitala infödingar? Ett samtal om våra olika förutsättningar att vara digitalt aktiva med bland annat Ewa Thorslund, direktör Statens medieråd och Elza Dunkels, lektor Umeå universitet. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör är Barnbibliotekscentrum. Repris från 27/ Hon, han, hen barnböcker utan kön Är det verkligen viktigt att veta vilket kön huvudpersonen i en barnbok har? Ett samtal om vad användandet av olika genus får för effekter. Deltar gör författarna Stina Wirsén och Kristoffer Leandoer. Samtalet leds av Språktidningens chef Patrik Hadenius. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangörer är Olika förlag och Bonnier Carlsen. Repris från 28/ Hemslöjden om hållbarhet Ett samtal om hemslöjdens nya roll och uppgifter i ett hållbart sammanhang. Medverkar gör designern John-Michael Ekebland, baserad både i New York och i Guyanas regnskogar och etnologi- och slöjdforskaren Anneli Palmsköld. Moderator är journalisten John Chrispinsson. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangerat av Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund. Repris från 28/9. Söndag 30 december Norden eller Europa måste vi välja? Om förståelse av de nordiska språken och nordiskt samarbete kontra europeiskt diskuteras av bland andra Bo Andersson, generalsekreterare Föreningen Norden, Anna Hannesdóttir, forskare nordiska språk och Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas riksförbund. Moderator Sharon Jåma. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangerat av Lärarnas Riksförbund. Repris från 28/ Liv eller arbetsliv? Är arbetet psykiskt meningsfullt eller bara ett sätt att klara ekonomin? Ska man arbeta tills man fyllt 75 år? En diskussion om den problematiska ekvationen mellan arbete, kärlek och liv, mellan Tommy Hellsten, terapeut och författare och Merete Mazzarella, författare. Arrangerat av Fontana Media, Schildts & Söderströms, Libris förlag och Se Människan/Svenska kyrkan. Inspelat på Bok & Bibliotek Repris från 29/ Hur blir man matematisk? Inte bara eleverna, utan också lärarna behöver bättre styrning om kunskaperna i matte ska öka. Ett samtal mellan forskare, rektor och undervisningsrådet Anders Palm. Om en mer tillgänglig, mer likvärdig matematikundervisning. Moderator är förläggaren Anna Maria Thunman. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangörer Liber och Sveriges kommuner och landsting. Repris från 28/ Konsumtion ur ett hållbarhetsperspektiv Är det tid dags att rannsaka sina konsumtionsvanor och försöka skilja etiskt försvarbara varor från skräp? Författaren Nina Björk och designjournalisterna Ingrid Sommar och Susanne Helgeson diskuterar samhällsutvecklingen och vad god konsumtion och bra design innebär i en global värld. Arrangörer: Arena och Wahlström & Widstrand. Inspelat på Bok & Bibliotek Repris från 30/ Barbara Hendricks en röst i världen Lyckliga omständigheter och en stor begåvning förde operasångerskan Barbara Hendricks från samtiden@ur.se 5 (17)

6 enkla förhållanden i amerikanska södern till Juilliard School of Music. Hon är sedan många år Goodwillambassadör för UNHCR och är bosatt i Sverige och Schweiz. Barbara Hendricks berättar om sitt liv och sin karriär i ett samtal med journalisten Anneli Dufva. Arrangör: Leopard förlag. Inspelat på Bok & Bibliotek Repris från 29/ Carola är ingen främling Carola kan sägas vara en av Sveriges mest folkkära och kanske också mest säregna artister. Journalisterna Andreas Ekström och Johanna Koljonen skildrar artisten Carolas liv. Arrangör: Weyler Bokförlag. Inspelat på Bok & Bibliotek Repris från 30/ Ingrid Betancourt: Fånge hos gerillan I mer än sex år var den fransk-colombianska politikern Ingrid Betancourt fånge hos Farc-gerillan i Colombia. Hon samtalar här med tidigare ärkebiskopen KG Hammar om att överleva och behålla sin värdighet under de svåraste förhållanden. Programmet sänds på engelska. Arrangerat av Se Människan/Svenska kyrkan. Inspelat på Bok & Bibliotek Repris från 28/ Vad är en bra lärare? Daniel Sundberg, forskare i lärarutbildning och Jan Håkansson, forskare i pedagogik diskuterar olika sätt att se på vad det innebär att vara en framgångsrik lärare. Lärarkompetensen kan ses ur ett helhetsperspektiv, som ett kluster som samspelar. Men det kan också ses som ett antal specificerade förmågor som kan rangordnas och skrivas upp i listor. Inspelat på Bok & Bibliotek 2012, Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 31/ Psykisk sjukdom och kreativitet Kreativitet har ända sedan antiken kopplats till psykisk sjukdom. Aristoteles lär ha sagt: inget äkta geni utan ett stråk av galenskap. Det här berättar psykiatrikern och forskaren Simon Kyaga i sitt föredrag där han också berättar att en stor svensk studie visar att det finns ett klart samband mellan ett framgångsrikt författarskap och psykisk sjukdom. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Svenska psykiatriska föreningen. Repris från 31/ August Strindbergs Ockulta dagboken August Strindberg började föra dagboken i Paris, 47 år gammal. Han ville aldrig att dagboken skulle tryckas men nu har den ändå gått i tryck. Varför skrev Strindberg den här dagboken och vad innehåller den? Och vad innebär det att ge ut ett personligt dokument som upphovsmannen uttryckligen förbjudit tryckning av? Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Stockholms universitet. Repris från 31/ UR Samtiden Tema: Språk och identitet Hur påverkar språket vår självuppfattning? Med språket skapar varje människa sin identitet. Vilka ord vi väljer eller hur vi formulerar oss säger en hel del om vad vi tycker och tänker. I den språkliga formuleringen finns både maktbegrepp och politiska ställningstagande. Professor Tore Janson berättar om språkets uppkomst och hur språk förändras över tid. Bodil Malmsten talar om varför hon saknar ett språk, och Karin Milles som har studerat snopp- och snippord berättar vilka slutsatser man kan dra av hur språket påverkar hur vi tänker kring kön. Exempelvis varför benämns kvinnas kön som den ofarliga hallongrottan men mannens kallas för maktsymbolen batongen? VECKA 1 Måndag 31 december Marie Curie: Nobelpriset x 2 Ett levande porträtt av forskaren Marie Curie, en av få forskare som fått nobelpriset två gånger, först i fysik och sedan i kemi, och detta i en tid när många universitet var stängda för kvinnor. Den som berättar om Marie Curies banbrytande forskning är Christina Moberg, professor i organisk kemi vid Kungliga tekniska högskolan. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien. Repris från 26/ Framtidens kunskapsmiljöer Varför mår vi bra i grönska? Det frågar sig Erik Skärbäck, professor i översiktlig planering. Naturfattiga områden är ofta trängre medan det oftare finns socialt utrymme i de naturrika områdena. Detta i sin tur får effekter på barn som växer upp i de olika områdena. Det är viktigt att ta hänsyn till det i vår stadsplanering, säger Erik Skärbäck. Inspelat på Bok & Bibliotek 2012, Arrangör: Akademiska hus. Repris från 31/ Att förebygga drop-outs Trots att det är stor chans att komma in på arbetsmarknaden i Norge, är det också stor risk att hamna utanför, att bli en drop-out. Det säger Olof Bäckman, forskare vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet. Han menar att vägen från ung till vuxen ser annorlunda ut i dag än tidigare. Utanförskap är väldigt dyrt eftersom någon annan måste betala. Dessutom är det självklart en stor, personlig tragedi. Det säger Eva Österbacka, professor i nationalekonomi vid Åbo akademi. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Hanaholmen - Kulturcentrum för Sverige och Finland. Repris från 1/ En humaniora i kris Humanistisk kunskap har större betydelse än vad som sägs och erkänns. Det säger Anders Ekström, professor i idé- och lärdomshistoria och Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria. De menar att debatten om humaniora alltför länge varit låst i två samtiden@ur.se 6 (17)

7 positioner. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Norstedts förlag. Repris från 31/ Att resa i böckernas spår Ett populärt grepp idag hos många författare är att använda sig av platser som går att identifiera och besöka. Runt om i Sverige kan man numera följa dels i författares, dels i fiktiva gestalters fotspår. Det hela har utvecklats till en hel industri där ekonomi och kultur blivit allt mer integrerade, berättar Carina Sjöholm, forskare i etnologi. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Lunds universitet. Repris från 31/ Hur lär man retorik? Det ställs allt högre krav på elevernas muntliga förmåga idag. Det här gäller i alla ämnen i skolan. Men hur går det egentligen till att undervisa i retorik? Och hur skall läraren kunna bedöma elevernas förmåga i att formulera sig muntligt. Här får vi tips från en panel som vet mycket om retorik och skola. Medverkar gör Tina Kindeberg, forskare vid Lunds universitet, Ylva Rosing, undervisningsråd Skolverket och Barbro Fällman som är språkvetare och författare. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Skolverket. Repris från 31/ Vad är bildning? Idag är det få elever i svenska skolan som vet eller har någon idé om vad bildning betyder. Förr var bildning ett både viktigt och politiskt begrepp. Idéhistorikern Anders Burman ger en historisk inblick i hur begreppet bildning förändrats över tid samtidigt som han ställer frågan om det fortfarande är ett nödvändigt och politiskt begrepp. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Södertörns högskola. Repris från 1/ Skräcklitteratur makten i monstrens värld Fiktion existerar inte i ett vakuum utan har sin grund i verkligheten. Skräcklitteraturens utveckling kan ge en bredare förståelse av vår värld, menar litteraturvetaren Anna Höglund. Hon forskar om monstervärlden och menar att den kan göra oss uppmärksamma på klassamhället, för även bland vampyrer, zombies och andra skräckfigurer finns en rangordning. Inspelat Bok & Bibliotek Arrangör: Linnéuniversitetet. Repris från 31/ Kläder som politiska och kulturella uttryck Kläder signalerar kön, status, ekonomi, subkulturell tillhörighet, gruppidentitet och inte minst vår egen individualitet. Eva Andersson är historiker och forskar om kläder. Hon har undersökt hur de globala, långväga idéerna påverkade vårt sätt att klä oss redan runt år 1000 och berättar om de klädstilar som spred sig då och under medeltiden. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Riksbankens Jubileumsfond. Repris från 31/ Maktens attribut Ytan har ett värde, säger journalisten Barbro Hedvall som skrivit en bok om makthavares klädsel. Utifrån exempelvis Göran Perssons, Barack Obamas, Angela Merkels och Margaret Thatchers klädsel berättar hon om maktförstärkande kläder. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: SNS förlag. Repris från 1/ Barn utan pengar Ibland är det en svart klump i magen som åker runt. Jenny Ingårda från Bris berättar om barns beskrivningar av hur det känns när familjens pengar inte räcker till. Barnfattigdomen är ett växande problem i Sverige, cirka en kvarts miljon barn lever i ekonomisk utsatthet. Samtalsledare Kattis Ahlström, generalsekreterare Bris. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Bris. Repris från 1/ Latinska ord i dag Kan du hitta på ett bra företagsnamn åt mig på latin? Det är en av de vanligaste frågorna språkforskaren Karin Westin Tikkanen får. Företagsoch produktnamn på latin lockar kunder. Allt från bilar till matvaror har namn med latinsk anknytning. Karin Westin Tikkanen berättar om latinets historia och hur det under olika tidsperioder påverkat det svenska språket. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Historiska Media. Repris från 1/ Sociala medier och IT i skolan Många vuxna och lärare är rädda i sitt lärande när det gäller datorer och sociala medier, säger Christina Löfving, som förutom författare kallar sig itmamma. Hon talar om hur lärare och föräldrar kan använda sig av sociala medier i undervisningen. Låt barnen vara kreatörer från början. Och låt barnen behålla sin nyfikenhet, säger hon. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Liber. Repris från 2/ Krishantering och hopp Precis som många svenskar minns var de var när Olof Palme sköts, vet norrmännen var de var under attentaten vid Utøya och det norska regeringskvarteren. Många i Norge har efter Utøya fått en väckelse när det gäller kvaliteten på vår omtanke och empati, det säger norske prästen Per Arne Dahl. Han träffade många norrmän i sorg och kris dagarna och veckorna efter attentaten 22 juli Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Libris förlag. Repris från 2/ Barbro Lindgrens bästa Barbro Lindgren har skapat klassiska barnbokskaraktärer som Max och Vilda bebin. Men hon har också skrivit vuxenböcker, ungdomsböcker och poesi. I ett samtal med kulturjournalisten Anina Rabe talar författaren Barbro Lindgren om sitt författarskap, om döden och om riktigt roliga filosofer. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Rabén & Sjögren. Repris från 2/ Kompisar, bästisar, svikare och mobbare Vuxna är välmenande men ser inte alltid vad som försiggår. Det menar Lin Hallberg, som skrivit fyra böcker om livet i en mellanstadieklass. Böckerna handlar om vänskap och baseras på egna erfarenheter som klassförälder, med en son som hade det jobbigt i klassen. Genom att ge inblick i klassens dynamik och hierarkier banar författaren väg för förståelse och empati. Samtalsledare Sofia samtiden@ur.se 7 (17)

8 Hahr. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Rabén & Sjögren. Repris från 1/ Fuglesang, rymden och nyfikenheten Var går gränsen mellan fantasi och verklighet? Christer Fuglesang berättade redan innan han blev astronaut sagor om rymdresor. Här samtalar han med astronomen Marie Rådbo, som liksom han själv skriver barnböcker om rymden. Även om fantasin är utgångspunkten i deras berättelser, menar båda att man så långt det är möjligt ska vara korrekt. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Bokförlaget Opal. Repris från 1/ Småbarnens inre världar Ett samtal mellan barnboksförfattaren Ulf Stark och illustratören Charlotte Ramel som tar oss med på en resa genom bildens och diktens landskap. Med ord och bild har de med böckerna om Kanel och Kanin skapat ett rikt urval av barnvers i en tid när barnlyriken håller på att försvinna. Moderator: Birgitta Westin. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Rabén & Sjögren. Repris från 2/ Vad är en svensk? Vad är det som förenar svenskar och skiljer dem från människor i andra delar av världen? Journalisten och författaren Dilsa Demirbag-Sten samtalar med författaren Qaisar Mahmood om hans bok Jakten på svenskheten. I den gör han ett försök att reda ut vad det egentligen innebär att vara svensk. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Natur & Kultur. Repris från 2/ Bortgift mot sin vilja Det finns idag många ungdomar som är rädda för att bli bortgifta mot sin vilja. De berövas möjligheten att få leva sina egna liv. Författaren Christina Wahldén samtalar med förläggaren Cecilia Nilson om sin bok Ingen du känner. I boken beskriver hon vad ett tvångsäktenskap kan innebära och hon skildrar ett liv som är verklighet för många unga i dagens Sverige. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Rabén & Sjögren. Repris från 2/ Språkminoriteterna och ilskan Varför skriver vi inte samiska ortsnamn på samiska? Varför skriver vi inte Giron i stället för Kiruna? Insändarna i tidningarna i Umeå kan vara ganska aggressiva när det gäller renbete och småviltsjakt, medan det i Stockholm och Göteborg finns en ganska romantisk bild, säger språkprofessorn Ingmar Söhrman. Ett föredrag om varför vi använder de ord vi gör, fast vi kanske egentligen inte borde. Inspelat på Bok & Bibliotek 2012, Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 31/ Vetenskapens landskap Många fysiker rör sig i dag utanför fysiken gränser. Martin Rosvall, fysiker och forskare vid Umeå universitet, är intresserad av flöden av information. Genom att förstå summan av delarna och informationsflödet mellan dem förstår vi också helheten, säger han. Martin Rosvall resonerar kring hur han som fysiker hänger ihop med till exempel en medicinare. Moderator: Torgny Nordin. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 31/ Mina vackra gener Vad kommer först, arv eller miljö? Den danska vetenskapsjournalisten Lone Frank berättar i det här föredraget om vad vårt DNA avslöjar om vår personlighet, livsstil och inte minst hälsa. Vad är möjligt att ta reda på idag och vill vi verkligen veta allt? Upptäckterna inom genetiken kommer att förändra vår syn på oss själva, säger Lone Frank. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Fri tanke förlag. Repris från 2/11. Tisdag 1 januari Jag mår skit hjälp mig Varför berättar barn inte när de mår dåligt? Och varför förstår vuxna inte när de berättar? Samtal mellan Emma Igelström, som efter simmarkarriären gick igenom en identitetskris, psykologerna Karin Johansson och Anders Wellsmo. Moderator Pernilla Warberg, Arrangerat av Bris Barnens rätt i samhället. Direkt från bokmässan i Göteborg. Inspelat på Bok & Bibliotek Repris från 27/ Vem är du om tolerans Om hur intolerans kan motverkas redan i unga åldrar. Med författaren Pernilla Stalfelt, pedagogen Tarja Håkansson och Camilla Nagler från Teskedsorden. Moderator Christina Wahldén. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangerat av Rabén & Sjögren och Teskedsorden. Repris från 27/ Är extremisten också människa? I journalistiken blir världen ofta svart eller vit, medan litteraturen ofta är nyanserad. Journalisterna Niklas Orrenius och Olle Lönnaeus diskuterar om och hur extremisten kan beskrivas som människa, och inte bara som monster. Moderator är Lena Sundström, journalist och författare. Arrangör är Natur & Kultur och Damm Förlag. Inspelat på Bok & Bibliotek Repris från 27/ Hur lär man ut tolerans? Är tolerans ett personlighetsdrag eller går det att lära sig ökad tolerans? Diskussion med Qaisar Mahmood, tidigare huvudsekreterare i Integrationspolitiska kommittén, författaren Christer Mattsson och Margot Wallström, styrelseledamot i Teskedsorden och tidigare FN:s särskilda representant för att bevaka kvinnors utsatta situation i krig och andra konflikter. Samtalsledare: Björn Linnell. Arrangörer: Natur och kultur och Teskedsorden. Inspelat på Bok & Bibliotek Repris från 28/ Skärvor i en fars liv Journalisten och Augustprisvinnaren Göran Rosenbergs pappa kom som ung till Sverige från koncentrationslägret i Auschwitz. Hur var det egentligen att komma till de vita bussarna till folkhemmets 1950-tal och hur lägger man samman skärvorna i sitt liv? Ola Larsmo, författare och ordförande Svenska Pen samtalar med Göran Rosenberg. Arrangerat av Albert Bonniers förlag. Inspelat på Bok & Bibliotek Repris från 29/9. samtiden@ur.se 8 (17)

9 Det svenska deckarundrets vagga Den framgångsrika svenska deckarvågen hade knappast blivit verklighet utan Sjöwall-Wahlöös tio romaner om polisen Martin Beck. Här samtalar Maj Sjöwall om dessa och andra deckare med författarparet Anders Roslund och Börge Hellström. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Piratförlaget. Repris från 29/ Svenska Akademiens högtidssammankomst 2012 John Chrispinsson guidar bland gäster och historia när Svenska Akademiens arton ledamöter avslutar arbetsåret och firar sin högtidsdag enligt anvisningar från Akademiens ständige sekreterare Peter Englund sammanfattar året. Repris från 20/12. Onsdag 2 januari Autismliknande tillstånd: Autism och vardagen Hilde de Clercq, lingvist och författare, förklarar vad hon menar med autistiskt tänkande, och vilka konsekvenser det får i vardagslivet. Som mamma till en son med autism ger hon konkreta, illustrerande exempel. Om vi förstår varför ett beteende uppstår så kan vi försöka hitta strategier att hjälpa våra barn med autism, säger Hilde de Clercq. Arrangör: Högskolan i Jönköping. Repris från 21/ Snärjd i nätet Internet är fritt men domineras av jättar som Google och Facebook. Vem garanterar individens integritet och vem slår vakt om demokratin? Gör de sociala medierna oss friare eller blir vi mer kontrollerande, fångande i nya normer och sociala roller. Frågorna debatteras av datavetaren Thore Husfeldt, danska juristprofessorn Hanne Petersen, Elsa Dunkels, som forskar om barns och ungas nätanvändning, och rättssociologen Marcin de Kaminski. Moderator journalisten Andreas Ekström. Arrangör: Lunds universitet. Repris från 18/ KI-forskare föreläser: Minnet på äldre dar Minnet består av många delar. Det så kallade korttidsminnet eller arbetsminnet förändras inte med åldern, som många tror, inte heller den del av minnet som återkallar vår kunskap. Däremot kan personliga minnen om vad vi upplevt försämras menar Agneta Herlitz, professor i åldrandets psykologi. Om vi låter minnet arbeta och tränar med minnesmetoder kan vi förbättra minnesförmågan. Arrangör: Karolinska Institutet. Repris från 19/ KI-forskare föreläser: Åldrandet och äldreomsorgen - utmaningar Långt liv betyder inte hälsa livet ut, de flesta får räkna med några skröpliga år. Hur blir det för kommande generationer när de blir äldre? Vi står inför en stor utmaning med äldreomsorgen, menar Mats Thorslund, professor i socialgerontologi. Arrangör: Karolinska Institutet. Repris från 19/ KI-forskare föreläser: Sex och livskvalitet i mogen ålder Det är aldrig för sent var femte kvinna över åttio har mycket nöje av sin sexualitet och de flesta äldre vill ha mer sex än de har idag. Det finns många myter om äldre och sex som Lotti Helström, forskare i obstetrik och gynekologi, slår hål på med resultat från aktuella undersökningar. Arrangör: Karolinska Institutet. Repris från 19/ KI-forskare föreläser: Stress, prestationsprinsessor och prinsar Stress drabbar allt yngre. En tredjedel av gymnasieungdomarna har stressymtom, visar ett nyligen genomfört forskningsprojekt i Stockholmsområdet. Stress hänger ihop med självkänsla och obalans mellan våra resurser och belastningar, säger Aleksander Perski, stressforskare. Arrangör: Karolinska Institutet. Repris från 19/ KI-forskare föreläser: Idrottspsykologi och speluppfattning Vem blir den bästa fotbollsspelaren? Det räcker inte att mäta kondition och bollsinne, att ha speluppfattning är också viktigt. Predrag Petrovic, hjärnforskare vid Karolinska Institutet, förklarar vad speluppfattning innebär - att snabbt uppfatta, bearbeta, korrigera, vara kreativ och att kunna reglera sina känslor. Arrangör: Karolinska Institutet. Repris från 19/ KI-forskare föreläser: Ny ljusteknologi visar hur vår hjärna fungerar Hjärnan består av miljontals nervceller som processar våra intryck och får oss att planera, utföra och tänka. Men exakt hur processerna går till vet vi ännu inte. Med hjälp av en ny ljusteknologi, optogenetik, kan forskarna bestämma när celler i hjärnan är aktiva eller inaktiva och på så vis undersöka hjärnans processer. Marie Carlén, forskare i neurovetenskap, berättar. Arrangör: Karolinska Institutet. Repris från 22/ KI-forskare föreläser: Att bygga nya hjärnor De vanligaste dödsorsakerna är fortfarande cancer och hjärtkärlsjukdomar, men med ökad medellivslängd ökar också de neurologiska sjukdomarna. Detta är den nya utmaningen, menar Ola Hermanson, forskare i neurovetenskap. Han berättar om forskningen kring att identifiera, styra och transplantera stamceller. Om man kan finna sätt att styra bildandet av nya nervceller från stamceller tror man att många neurologiska sjukdomar kan botas. Arrangör: Karolinska Institutet. Repris från 22/ KI-forskare föreläser: Framtidens transplantationer Stamceller är verkligen kloka, säger Paolo Macchiarini, klokare än du och jag. Nanofibrer kombinerat med stamceller kan vara svaret på framtidens organtransplantation. Inom det område som kallas regenerativ medicin forskar man kring hur man kan ersätta eller reparera skadade organ och vävnader. Paolo Macchiarini är gästprofessor inom regenerativ kirurgi på Karolinska Institutet och en av få kirurger i världen som transplanterat en syntetisk luftstrupe, gjord i nanokompositmaterial samtiden@ur.se 9 (17)

10 som behandlats med patientens egna stamceller. Arrangör: Karolinska Institutet. Repris från 22/10. Torsdag 3 januari Håll minnet levande: Minnen för hela livet Hilde Schramm är tysk politiker. Men hon är också dotter till Albert Speer, arkitekten bakom Nazityskland. Här talar hon om hur hennes historielärare en gång uppmanade henne att sky de enkla lösningarna och vad den uppmaningen betydde för hennes fortsatta liv. Arrangör: Föreningen för Judisk kultur i Sverige. Repris från 10/ Håll minnet levande: Reflektioner om Raoul Wallenberg Journalisterna och författarna Ingrid Carlberg och Bengt Jangfeldt har båda skrivit uppskattade böcker om den svenske diplomaten Raoul Wallenberg. Här talar de om hur bilden av Wallenberg - både på ett personligt och ett politiskt plan - har förändrats. Arrangör: Föreningen för Judisk kultur i Sverige. Repris från 10/ Håll minnet levande: Var är Wallenberg i dag? Som svar på frågan varför han tog så stora risker svarade Raoul Wallenberg att han inte kunde återvända till Stockholm utan att veta att han hade gjort allt i sin makt för att rädda så många judar som möjligt. Olle Wästberg, samordnare för Raoul Wallenberg-året 2012, talar om vår mest kände diplomats gärning, och om dess eko idag. Arrangör: Föreningen för Judisk kultur i Sverige. Repris från 10/ Håll minnet levande: Demoner i film och konst Den ungerske filmregissören István Szabó talar med professorn och författaren Georg Klein, som flydde Ungern efter den sovjetiska ockupationen. I ett öppenhjärtigt samtal talar de om de demoner som har jagat dem, och vad konsten betyder för dem. Arrangör: Föreningen för Judisk kultur i Sverige. Repris från 10/ Håll minnet levande: Att filmatisera Shoah Den franske regissören Claude Lanzmann talar om sitt nio och en halv timme långa nyckelverk Shoah - en dokumentärfilm om Förintelsen - med regissören och författaren Marianne Ahrne. Det tog Lanzmann nio år att avsluta sitt magnum opus som hade premiär Här berättar han om hur han gick till väga för att lyckas med ett till synes omöjligt projekt. Arrangör: Föreningen för Judisk kultur i Sverige. Repris från 10/ Håll minnet levande: Mellan konst och kitsch Den svenska konstnären Charlotte Gyllenhammar har utformat Göteborgs stads minnesmärke över Raoul Wallenberg. I samtal med Tanja Schult talar hon om monumentets roll i konsten och minnet. Arrangör: Föreningen för Judisk kultur i Sverige. Repris från 10/ Håll minnet levande: Minnet och litteraturen Vad spelar litteraturen för roll i bevarandet av minnet från Förintelsen? En rad framstående författare diskuterar litteraturens möjligheter när det handlar om att förstå vår egen historia. Panelen består av Monica Nagler Wittgenstein, Johanna Adorjan,Tomas Böhm, Etgar Keret, Ruth Klüger, Ola Larsmo och Elisabeth Åsbrink. Arrangör: Föreningen för Judisk kultur i Sverige. Repris från 10/ Att arbeta för global hälsa Varje liv har lika värde - det är grunden för Bill och Melinda Gates stiftelse som arbetar för att åtgärda stora globala hälsoproblem. Melinda Gates, nybliven hedersdoktor i medicin vid Karolinska institutet, berättar hur stiftelsen arbetar för att förbättra människors hälsa och motverka hunger och extrem fattigdom. Hon samtalar också med Hans Rosling, professor i internationell hälsa, om vad som kännetecknar framgångsrika satsningar. Arrangör: Karolinska institutet. Repris från 12/ Förnya med mobil teknik Vår relation ändrar sig radikalt med de digitala teknikernas utveckling, och våra sätt att lära ut måste också förändras. Om detta föreläser William Rankin, chef för pedagogisk utveckling på Abilene Christian University i USA. Idag bär elever runt på gratis teknologi i fickan, som för fem år sedan skulle kostat flera miljoner, säger han. Arrangör: Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, högskolorna i Borås, Halmstad, Jönköping och Skövde, Högskolan Väst och Karlstads universitet. Repris från 27/11. Fredag 4 januari Håll minnet levande: När minnet förvandlas Vad betydde Raoul Wallenberg? Och hur förvaltas hans minne idag? I ett samtal som bokstavligen spänner över hela Atlanten diskuterar en panel av författare och politiker arvet efter Wallenberg. I panelen, på New Yorksidan: Daniel Mendelsohn, Alex Kershaw, Jan Eliasson. I Stockholm: Etgar Keret, Georg Klein och Hilde Schramm. Arrangör: Föreningen för Judisk kultur i Sverige. Repris från 12/ Håll minnet levande: Triumf och tragedi Vissa tankar går inte att bära. Som tanken på hur Georg Kleins mormor kände sig på vägen in till gaskammaren. I ett personligt anförande berättar Klein, idag författare och professor, om Raoul Wallenberg och livets svåraste stunder. Arrangör: Föreningen för Judisk kultur i Sverige. Repris från 12/ Håll minnet levande: Generationer präglade av Förintelsen Ett samtal om hur första och andra generationens förintelseöverlevare hanterar sina minnen, och hur minnen av Förintelsen bör förvaltas i framtiden. Med Göran Rosenberg, journalist och författare, Livia Fränkel, förintelseöverlevare, Piotr Zettinger, samtiden@ur.se 10 (17)

11 förintelseöverlevare, Shlomith Cohen, psykolog och psykoanalytiker, och Stephen Smith, teolog och chef för USC Shoah foundation. Arrangör: Föreningen för Judisk kultur i Sverige. Repris från 13/ Håll minnet levande: Vem skall ta vid? Hur är det att tillhöra den tredje generationens förintelseöverlevare? Vad skiljer dem ifrån de tidigare generationerna och hur skall de göra för att föra minnet av Förintelsen vidare? Ett samtal mellan Rachel Baran, lärare och styrelsemedlem Föreningen Förintelsens överlevande i Sverige, Alexander Freudenthal, kompositör och lärare, Yael Fried, informatör Judiska museet Stockholm och Joel Spira, skådespelare. Arrangör: Föreningen för Judisk kultur i Sverige. Repris från 13/ Håll minnet levande: Kan Förintelsen hända igen? Förekommer det en växande främlingsfientlighet i dagens Europa? Vad kan vi göra för att förhindra en ny förintelsekatastrof? Detta diskuterar Henrik Bachner, idéhistoriker och författare, Norbert Frei, professor i modern historia, Andras Kovacs, professor vid Central European University Budapest, Diana Pinto, författare och historiker och Stephen Smith, teolog och chef USC Shoah Foundation. Moderator är Lars Dencik. Arrangör: Föreningen för Judisk kultur i Sverige. Repris från 14/ I fokus: två vetenskapliga revolutioner Vi som lever nu får leva mitt under två vetenskapliga revolutioner, säger den danska vetenskapsjournalisten Lone Frank. Neurovetenskapens framsteg är den ena, och genomiken är den andra. Dessa kommer förändra vår syn på oss själva. De innebär slutet på dualismen och insikten om att vi inte har något "sant jag", att denna föreställning bara är ett trick från vårt medvetande. Arrangör: Fri tanke förlag och KVA. Repris från 25/10 Lördag 5 januari Musikliv i balans: Men min kamp då? Musikern och författaren Marie Selander gör en personlig betraktelse över sina 50 år som artist i en mansdominerad bransch. Redan som 15-åring, som medlem i ett så kallat tjejband, fick hon genusglasögon vilket har präglat hennes liv. Historia och förebilder betyder enormt mycket och på många sätt lever vi med en myt som säger att det är ont om kvinnliga musiker, säger Marie Selander. Men hon vet att de har funnits. Arrangör: Statens musikverk. Repris från 10/ Musikliv i balans: När musiken står på spel Pop- och rockvärlden är den mest problematiska genren att förhålla sig till, säger forskaren i musikpedagogik Carina Borgström-Källén. Den här musikstilen har en stor plats i ungdomarnas vardag samtidigt som den innehåller starka normer kring kön. Lärare hamnar därför lätt i ett dilemma och upptäcker att genus kommer att spela en betydande roll för elevens lärande, säger Carina Borgström- Källén. Arrangör: Statens musikverk. Repris från 10/ Musikliv i balans: Var befinner vi oss i dag? Eva Nikell hos Diskrimineringsombudsmannen ger en historisk tillbakablick över vad som hänt under 2000-talet med jämställdheten inom scenkonsten. Inom musikområdet har det på många sätt varit sämre ställt med jämställdhetsarbetet jämfört med andra konstnärliga områden. Men medvetenheten har ökat, säger Eva Nikell. Arrangör: Statens musikverk. Repris från 10/ Musikliv i balans: Så här gjorde vi På högskolan för scen och musik i Göteborg har man sedan 2009 drivit ett jämställdhetsprojekt: "Musik och genus". Staffan Rydén, rektor för skolan, berättar att det visat sig att det ofta handlar om den enskilde lärarens mod och hur han eller hon vågar granska sina egna fördomar. Arrangör: Statens musikverk. Repris från 10/ Musikliv i balans: Vem får höras? Två elever från Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Sofia Hallgren och Andreas Angel, berättar om en teaterföreställning som de tillsammans med andra kurskamrater jobbat fram. Här handlar det om en lek med könsroller för att få syn på orättvisor. Vad händer när ett killband får agera tjejband? Arrangör: Statens musikverk. Repris från 11/ Musikliv i balans: Om genus, populärmusik och att ta plats Cecilia Björck, forskare från högskolan i Borås, berättar att hon har börjat samla på tidningsurklipp där uttrycket "att våga ta plats" förekommer. Uttrycket används nästan alltid i samband med att unga kvinnor gör banbrytande saker inom typiskt manliga områden som populärmusik. Men man kan fråga sig om det alltid är önskvärt att "ta plats"? Kanske tar det fokus från arbetet med att erövra kunskap i och om musik, menar hon. Arrangör: Statens musikverk. Repris från 11/ Musikliv i balans: Nörden, kroppen och tekniken När det gäller att få kvinnor intresserade av teknik räcker inte informationskampanjer. Det handlar också om att rikta arbetet inåt och granska den egna verksamheten, hävdar Andreas Ottemo, forskare vid Göteborgs universitet. Det är viktigt att genus och teknik inte görs till en kvinnofråga utan att det också kopplas till föreställningarna om maskulinitet och teknik. Arrangör: Statens musikverk. Repris från 11/ Musikliv i balans: Spår av förändring En paneldebatt om jämställdhet i musiklivet just nu. De kvinnliga musikutövarna är många idag och de har börjat ställa krav, menar professorn i genusvetenskap Hillevi Ganetz. Musikern Kajsa Grytt inflikar att det faktiskt fanns fler band med kvinnor som spelade instrument under 70-talet samtiden@ur.se 11 (17)

12 jämfört med idag. Hon är förvånad över att det går så långsamt med jämställhetsarbetet. I debatten medverkar också musikern Tove Liliequist, Marcus Pehrsson från Studieförbundet, Jan Granvik från Musikerförbundet och Mats Holtne lärare vid Fridhems folkhögskola. Arrangör: Statens musikverk. Repris från 11/ Musikliv i balans: Rockbandsmodellen som norm Har man en gång satt på sig genusglasögonen är de väldigt svåra att ta av, säger forskaren Åsa Bergman vid Göteborgs universitet. Om rockbandet står som modell för undervisningen i musik blir det ett maskulint könsmärkt skolämne vilket får konsekvenser för både tjejers och killars möjlighet till musikaliskt lärande, menar hon. Arrangör: Statens musikverk. Repris från 11/ Musikliv i balans: Normkritisk pedagogik Att jobba normkritiskt innebär att man inte fokuserar på personer som är avvikande utan istället på de normer som gör att just dessa personer uppfattas som avvikare. En som utvecklat det här sättet att jobba är läraren Lotta Björkman. I sitt föredrag poängterar hon att vi måste börja gilla våra misstag. Det är genom misstagen vi får syn på våra normblinda fläckar och blir kvitt en del av våra fördomar. Arrangör: Statens musikverk. Repris från 11/ Musikliv i balans: Fokus på pedagogik Den här paneldebatten handlar om hur man med hjälp av pedagogik kan komma åt de låsta genusrollerna i ett klassrum. Varför är till exempel alla sånglärare kvinnor och alla instrumentlärare män? Med bland andra musiklärare och forskare. Arrangör: Statens musikverk. Repris från 11/ Konsten att gestalta det okända Astronauten och barnboksförfattaren Christer Fuglesang talar om inspiration, science fiction och space art med författaren och filosofen Peter Ekberg och konstnären Mattias Olsson. Samtalet leds av astrofysikern Maria Sundin från Göteborgs universitet. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangörer: Berghs förlag och Fri tanke förlag. Repris från 29/ Det svenska deckarundrets vagga Den framgångsrika svenska deckarvågen hade knappast blivit verklighet utan Sjöwall-Wahlöös tio romaner om polisen Martin Beck. Här samtalar Maj Sjöwall om dessa och andra deckare med författarparet Anders Roslund och Börge Hellström. Inspelat på Bok & Bibliotek Arrangör: Piratförlaget. Repris från 29/9. Söndag 6 januari Mötesplatser i staden: Att skapa och utveckla mötesplatser För att utveckla en stad behövs mötesplatser av olika slag. Stadsplanerare måste inse att staden, platserna och värderingarna är i ständig förändring. Mötesplatserna är viktiga, de sätter prägel, ökar trivseln och kan locka nya boende och företag. Det säger Göran Cars, professor i urbana och regionala studier på KTH. Arrangörer: Upplands Väsby kommun och KTH. Repris från 12/ Mötesplatser i staden: Rum för samling Enligt Caroline Krook, biskop emeritus, kan rum fungera som med- eller motarbetare. Vissa skapar isolering, andra andlighet. Hon jämför kyrkorum med andra rum och ger perspektiv på vad det andliga rummet betyder för hemkänsla, utveckling, vila och kreativitet. Arrangörer: Upplands Väsby kommun och KTH. Repris från 12/ Mötesplatser i staden: Möten i glesbygd och stad Man kan aldrig värdera platser, alla platser är lika mycket värda, säger Camilla Ottosson. Som kulturgeograf ser hon mötesplatser som ett livsnödvändigt kitt i samhället. I stad och glesbygd, från Pajala till Colombia skapar människor meningsfulla mötesplatser. Arrangörer: Upplands Väsby kommun och KTH. Repris från 12/ Mötesplatser i staden: Hur uppstår en mötesplats? Som antropolog är Katarina Graffman mer intresserad av vad människor gör än vad de säger att de gör. Det kan skilja sig en hel del, menar hon. Att lära känna människor ger förståelse för agerande och behov och det behövs när man stadsplanerar. Arrangerat av Upplands Väsby kommun och KTH. Repris från 12/ Mötesplatser i staden: Hållbara mötesplatser en historia om framtid Industrialismen kommer inte tillbaka, vi är inne i en stor omställningsperiod, säger debattören James Howard Kunstler. Han menar att höghusens och bilismens tid är förbi, och att vi måste skala ner, hitta nya och mer lokala lösningar. Han får stöd av arkitektkollegan Galina Tachieva som visar på hur förorten skulle kunna rekonstrueras för framtiden. Arrangörer: Upplands Väsby kommun och KTH. Repris från 11/ Mötesplatser i staden: Skillnaden mellan förort och stadskärna Vi känner alla igen oss i Notting Hill i London, men vad är det som gör de täta stadsmiljöerna så attraktiva? Det finns ett grundläggande mönster med sammanhängande gatunät, visar arkitekten Ola Andersson, författare till boken Vykort från Utopia. Han menar att den urbana strukturen, med tillgänglighet, service och trafik är en viktig faktor för trivseln. Arrangerat av Upplands Väsby kommun och KTH. Repris från 12/ Kris i EU: Säkerhetspolitiska konsekvenser Det pågår en maktförskjutning österut, mot Kina och andra delar av Asien. Det amerikanska tillbakadragandet påverkar balansen, liksom EU:s ekonomiska kris. Samtidigt pågår en politisk förtroendekris på många håll inom EU. Björn Fägersten, statsvetare och forskare på samtiden@ur.se 12 (17)

13 Utrikespolitiska institutet, resonerar om vad detta betyder för Sverige, för EU, för Europa och för världen i dag. Arrangör: Utrikespolitiska institutet. Repris från 30/ Kris i EU: Vinnare och förlorare i den nya världen Det är lite för tidigt att se vem som är vinnare och förlorare i den nya världen. Den håller fortfarande på att formas. Det säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SCB, som beskriver sig själv som något av en pessimist. Politikerna tar besluten först när de står vid stupkanten, säger han. Och det kommer kosta väldigt mycket. Västvärldens skuldsättning är den största på 130 år, säger Robert Bergqvist. Arrangör: Utrikespolitiska institutet. Repris från 30/ Kris i EU: Främlingsfientlighet i krisens spår Det är inte i första hand arbetslösheten som göra att främlingsfientliga partier kliver fram, istället handlar det om hur politiken ser ut. Det säger författaren och journalisten Anna-Lena Lodenius. Ett nytt förändrat, politiskt landskap har vuxit fram där man är mindre lojal mot enskilda partier. Arrangör: Utrikespolitiska institutet. Repris från 30/11. UR Samtiden Tema utgår denna vecka. VECKA 2 Måndag 7 januari I fokus: Avslappning mot huvudvärk Sjukgymnasten Thomas Airio möter dagligen stressade barn som lider av svår huvudvärk. Han berättar om några avslappningsövningar för både barn och vuxna och visar rent praktiskt hur de ska gå till. Arrangör: Migränförbundet Tällberg Forum 2012: Teknologins natur De senaste åren har människan gjort en fantastisk resa. Från stenverktyg till avancerade flygplan. Ekonomiprofessorn W Brian Arthur visar hur den enkla och den avancerade teknologin hänger ihop, och hur människans möjligheter att utveckla teknologin intimt hänger ihop med hur mycket vi förstår av världen. Kärnkraft, maskiner som drivs av kolbaserade bränslen och vattenrening är bara några av de fenomen som kommer fortsätta påverka mänskligheten. Arrangör: Tällberg foundation. Repris från 4/ Tällberg Forum 2012: Framtiden nanoteknik Varför kan inte matematikens och fysikens lagar också gälla människans livsvillkor? Detta har varit en av drivkrafterna för fysikern och biokemisten Anita Goel. Ju djupare hon grävde, desto större blev klyftan mellan det levande och fysikens värld. Tills hon klev in i nanovärlden. För där kunde plötsligt lagarna från de olika världarna mötas. Anita Goel gör en komplex värld synlig och begriplig. Arrangör: Tällberg foundation. Repris från 4/ Tällberg Forum 2012: Framtiden visualisering Vi är visuella varelser. Vi kommunicerar i bild och lämnar bildavtryck efter oss för kommande generationer. Det säger Anders Ynnerman, chef för Visualization Center vid Linköpings universitet. Han tar med oss på en hisnande resa in i kroppen. Han visar hur läkare kan gå in i människokroppen utan skalpell. Läkare får möjligheter som för några år sedan bara dök upp i science-fiction-filmer. Arrangör: Tällberg foundation. Repris från 4/ Tällberg Forum 2012: Nyskapande teknik Vi måste skapa mer av det vi behöver, eftersom mänskligheten växer. Det säger Naveen Jain, chef för amerikanska researchföretaget Intelius. Han menar att vi idag närmar oss både problem och lösningar på problemen kring globalisering, som energi, hälsa och livsmedel, från helt fel håll. Arrangör: Tällberg foundation. Repris från 4/ Tällberg Forum 2012: Vad blir det till middag? Mat till nio miljarder Mat är ur en synvinkel komplicerat, och å andra sidan någonting mycket enkelt och vardagligt. Det säger Philippe Vandenbroeck, rådgivare för olika företag och myndigheter i Brüssel, och förklarar detta system och vilka effekter det har på mänskligheten nu och framöver. Talar gör också Jan Kees Vis från multinationella livsmedelsbolaget Unilever och Pete Ondeng, affärsstrateg vid East Africa leadership institute i Kenya. Arrangör: Tällberg foundation. Repris från 5/ Tällberg Forum 2012: Människa mot teknik den hårda verkligheten Advokaten Serge Kamuhinda som överlevde folkmordet i Rwanda berättar om landets utveckling. Ingen trodde då att landet bara 18 år senare skulle vara teknologiskt avancerat och räknas som ledande inom IT. Alex Steffen, författare och hållbarhetsdebattör, säger att vi tillbringade första halvan av förra århundradet med att vara i krig med oss själva. I dag är det snarare framtiden vi kämpar mot. Hur kunde vi nå en punkt där vi gör livet svårt för kommande generationer? Med i samtalat är också Ayaan Adam, chef för Financial institutions and private equity i Indien och Anders Röstin, chef global infrastrukturchef på KPMG. Arrangör: Tällberg foundation. Repris från 5/ Tällberg Forum 2012: Framtiden bortom vår fantasi Det är en villfarelse att det bara är det vi kan se som finns. Men länge var det just så för vetenskapen, samtiden@ur.se 13 (17)

14 säger Arthur I Miller, författare, tvärvetenskaplig humanist och vetenskapsman. Mötet mellan nanotekniken och den nya förmågan att analysera och behandla data är vår tids olja, det som kommer ge vår värld en rejäl skjuts, menar Michael Hagström, biträdande chef för SAS institute. Maria Strömme, professor i nanoteknologi, vill utnyttja möjligheterna med biomimik. Dessutom ett samtal med roboten Fur hat. Arrangör: Tällberg foundation. Repris från 4/ Tällberg Forum 2012: Att uppnå global tillit Ett världsomspännande samtal om global tillit mellan länder och ekonomier. Vi lever i dag i en värld där det faktiskt skulle vara rätt enkelt att övervaka oss via våra mobiltelefoner och datorer. Men hur stor är den risken? I USA litar vi inte på de politiska ledarna, men vi litar på företagen. Det säger samtalsledaren och moderatorn Alan Stoga Zemi. Och vi litar på militären och på polisen. I Europa ser bilden något annorlunda ut, men principen är den samma. Deltar gör också Peter Norman (M), finansmarknadsminister, Muhammad A Rumee Ali, vd för Enterprises & Investments BRAC i Bangladesh och Marie Valentine Florin, biträdande generalsekreterare i International risk governance council, Schweiz. Arrangör: Tällberg foundation. Repris från 6/9. Tisdag 8 januari Tällberg Forum 2012: Så förändras det fria ordet av teknologin Informationsteknologin fanns med redan i början av den arabiska våren i Egypten, säger Sarah el Demerdash, programansvarig på egyptiska UNDP. Men när mobiltelefonnäten och internet stängdes av under en vecka så skapade det ännu mer frustration, och ännu fler gav sig ut på gatorna. Många av oss kände nog att om vi inte kan uttrycka oss på internet så gör vi det på gatorna, säger el Demerdash i detta samtal om betydelsen av internet och den tekniska utvecklingen. Arrangör: Tällberg foundation. Repris från 6/ Tällberg Forum 2012: Att gripa in och ta ansvar Att kliva fram och ta ansvar är något de flesta av oss har gjort i olika sammanhang. Här berättar ett halvdussin ledare från olika delar av världen hur de gripit in. Samtalet dyker ner på djupet i hållbart ledarskap i en föränderlig värld. Med bland andra Jan Kees Vis, hållbarhetschef på Unilever i Nederländerna, Hans-Olov Olsson som har haft en rad chefspositioner på Volvo, Diana Mpyisi från Rwanda som kallar sig för performing arts warrior och Jack Sim, grundare av World toilet organisation i Singapore. Arrangör: Tällberg foundation. Repris från 7/ Annorlunda hörsel Drygt en miljon svenskar har nedsatt hörsel. När hörseln inte räcker till tar vi omedvetet hjälp av andra funktioner. Jerker Rönnberg, professor i psykologi vid Linköpings universitet, visar på hur fragmentarisk hörsel kan stöttas av arbetsminne, syn och känsel. Arrangerat av Linköpings universitet. Repris från 26/ Hörsel begränsningar och möjligheter: Hörselforskning vid Linnécentrum Hur påverkas vår hjärna av att höra dåligt? Skyddar hörapparater mot kognitiva förändringar i hjärnan? Psykologiprofessorn Jerker Rönnberg berättar om den tvärvetenskapliga forskning som bedrivs vid Linnécentrum i Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund. Repris från 24/ Hörsel begränsningar och möjligheter: Nedsatt hörsel, socialt erkänd Att erkännas av andra människor är av fundamental betydelse för självkänsla, självtillit och självrespekt menar professorn i sociologi Berth Danermark. En grundläggande faktor är till exempel tillgänglighet påpekar Berth Danermark. Det kan handla om att saker vi ser på TV inte är textade, att slingorna inte fungerar i offentliga lokaler eller att textade svenska filmer bara visas mitt på dagen för man tror att alla med hörselnedsättning är pensionärer. Arrangör: Hörselskadades riksförbund. Repris från 24/ Hörsel begränsningar och möjligheter: Medicinska aspekter på hörsel De flesta vuxna som fått cochleaimplantat upplever att utanförskapet minskar. Det visar en studie med ca 100 vuxna, berättar överläkaren Elina Mäki- Torkko. Här redovisar hon detta och andra resultat från studien. Arrangör: Hörselskadades riksförbund. Repris från 24/ Hörsel begränsningar och möjligheter: Cochleaimplantat och barns utveckling Döva och hörselskadade barn med cochleaimplantat har en annorlunda språklig och kognitiv utveckling jämfört med normalhörande barn, berättar professorn i kognitiv psykologi, Björn Lyxell. Han berättar också om vilka möjligheter som finns att med riktade träningsinsatser förbättra de här barnens läs och skrivförmåga. Arrangör: Hörselskadades riksförbund. Repris från 24/ Hörsel begränsningar och möjligheter: Hörselpriset 2012 Stora hörselpriset gick 2012 till otologen Helge Rask Andersen. Hans forskning har banat väg för utvecklingen av hörselimplantat och behandling av bland annat Menières sjukdom - en sjukdom som medför yrsel, hörselnedsättning och tinnitus. Här berättar han själv om sin forskning och visar unika bilder från det mänskliga hörselorganet med sina hårceller. Arrangör: Hörselskadades riksförbund. Repris från 24/ Hörsel begränsningar och möjligheter: Aktuell hörselforskning på KI Ann-Christine Johnson, som forskar om riskfaktorer av hörselskador i arbetslivet, ger några smakprov på den forskning som bedrivs vid Centrum för hörsel- och kommunikationsforskning vid Karolinska institutet i Stockholm. Arrangör: Hörselskadades riksförbund. Repris från 6/10 samtiden@ur.se 14 (17)

15 Hörsel begränsningar och möjligheter: Längd på hår spelar roll Vad händer egentligen i örat när vi hör? Det finns fortfarande mycket som vi inte känner till om själva hörselprocessen berättar forskaren och läkaren Anders Friberg. Med en ny typ av mikroskop har hans forskningsgrupp upptäckt att sinneshåren i örat inte bara böjs åt sidan utan också kan ändra längd. Arrangör: Hörselskadades riksförbund. Repris från 24/ Hörsel begränsningar och möjligheter: Språkljud i hjärnan I dagens samhälle bygger vårt sociala liv på verbal kommunikation vilket gör det till en central fråga för neurovetenskapen att ta reda på hur hjärnan kodar för och tar emot signaler. Det berättar forskaren Anna Magnusson i sitt föredrag som handlar om hur vi uppfattar kommunikationsljud. Det hon framför allt vill ta reda på med sin forskning är om det finns speciella nervbanor för kommunikationssignaler. Arrangör: Hörselskadades riksförbund. Repris från 24/ Hörsel begränsningar och möjligheter: Kan stamceller laga hörselnerver? Forskaren Petri Olivius arbetar med att utveckla en metod för att ersätta skadade hörselnerver. Om hörselnerven endast är lindrigt skadad går det idag att förhindra kommande celldöd med hjälp av antioxidanter eller det som kallas nervtillväxtfaktorer. Den här typen av försök pågår idag på många håll i världen och ofta kombineras nervtillväxtfaktorer med cochleaimplantat för att nå ett bra resultat. Arrangör: Hörselskadades riksförbund. Repris från 24/ Hörsel begränsningar och möjligheter: Kan hörsel tränas? Barn med cochleaimplantat har svårare med ljudinlärningen än normalhörande barn, berättar överläkaren Inger Uhlén. Hon har även studerat inlärningen hos barn med hörapparat undersöker om det går att påverka hörselförmågan och språkutvecklingen med speciella hörselprogram. Genom träning blir alla barn väsentligt mycket bättre. Arrangör: Hörselskadades riksförbund. Repris från 24/ Hörsel begränsningar och möjligheter: Hörapparat och individ Peter Nordquist, forskare i hörselteknik, berättar vad som är viktigt att tänka på när man skaffar hörapparat., och om dagens hörapparaters styrkor och svagheter. Arrangör: Hörselskadades riksförbund. Repris från 6/ Ljus, vakenhet och upplevelse Ljuset medverkar till att styra vår vakenhet och upplevelse. Det har både biologisk och psykologisk betydelse. Kombinationen av ljus och mörker är nödvändig för vår överlevad. Vad forskarna sett på senare tid är att speciellt dagsljuset påverkar vår inlärning. Thorbjörn Laike, forskare i miljöpsykologi, berättar. Arrangerat av Lunds universitet. Repris från 4/4. Onsdag 9 januari Migrän och huvudvärk: Europeisk forskning om huvudvärk Vi som har migrän vet att det är mycket mer än en huvudvärk. Det är stor skillnad mellan att utföra en rutinuppgift och att göra någonting nytt. Det kan många gånger vara helt omöjligt säger irländska Audrey Craven, ordförande i EHA, European headache alliance. För Audrey Craven tog det åtta besök hos läkare innan hon fick en korrekt diagnos. I dag är hon en av de pådrivande när det gäller forskningen i Europa. Arrangör: Migränförbundet. Repris från 24/ Migrän och huvudvärk: Att rehabilitera huvudvärk i tid Migränmänniskor är ofta aktiva människor. Ofta tar de medicin mot smärtan, men fortsätter att arbeta och själva migränen ligger kvar i bakgrunden. Detta gör att smärtan till slut blir nästan omöjlig att bli av med, säger Bjarne Lembke, läkare och chef för Migränskolan. Han arbetar inte bara med migrän, utan med helheten berättar han. Han kan aldrig ta bort anlagen för migrän, men menar sig kunna minska anfallen. Arrangör: Migränförbundet. Repris från 24/ Migrän och huvudvärk: Yoga och ayurveda mot huvudvärk Mitt liv var helt okontrollerat av min huvudvärk i 40 år. I dag är jag chef för ett företag. Det hade inte gått för tio år sedan. Det säger Per Söder, författare och instruktör i yoga. I dag tar det honom oftast tio minuter att få bort en spänningshuvudvärk. Här visar han och beskriver några av de övningar han använder. Arrangör: Migränförbundet. Repris från 24/ Migrän och huvudvärk: Forskning om barn och unga med huvudvärk Återkommande huvudvärk och trötthet ligger högt upp på listorna över barns och ungdomars hälsoproblem. Det säger Bo Sture Larsson, professor med barn och ungas psykiska hälsa som specialitet. Barns migränanfall ser annorlunda ut än vuxnas. Bo Sture Larsson talar också om flera metoder för att behandla återkommande huvudvärk hos barn och ungdomar. Arrangör: Migränförbundet. Repris från 24/ Migrän och huvudvärk: Att behandla barn och unga som har huvudvärk Det viktigaste men kanske svåraste är att identifiera varför ett barn har återkommande huvudvärk. Det säger Thomas Airio, sjukgymnast och specialist i pediatrik. Han beskriver hur han kartlägger barnets vanor och levnadsförhållnaden för att kunna välja rätt behandling för varje barn. Och hur föräldrarna alltid är en del av problemet och en del av lösningen. Arrangör: Migränförbundet. Repris från 25/ Migrän och huvudvärk: Migrän detta händer i nervsystemet Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, beskriver migrän ur många perspektiv. Varför kommer den till exempel ofta till samtiden@ur.se 15 (17)

16 helgen och semestern? Vad kan vi göra för att minska effekterna av ett migränanfall. Och går det rent av att förebygga? Tor Ansved rekommenderar att om möjligt undvika läkemedel. Men han går också genom olika typer av substanser och vilka effekter de har på olika typer av migrän och spänningshuvudvärk. Arrangör: Migränförbundet. Repris från 25/ Maktförskjutningar i världen: Maktbalansen i Mellanöstern Vi vill gärna att förändringarna i Mellanöstern ska bestå, men demokrati tar tid, säger Magnus Norell, expert på säkerhetspolitik och terrorism vid Utrikespolitiska institutet. I Östeuropa fanns ett helt annat underlag för mer demokratiska processer. Förändringarna i Mellanöstern kommer där ta längre tid för att de förutsättningarna saknas. Magnus Norell menar att det krävs att man separerar det religiösa från det statliga. Arrangör: Utrikespolitiska institutet. Repris från 29/ Maktförskjutningar i världen: Kinas nya ledarskap Vem som leder Kina blir allt viktigare för övriga världen för den har blivit samekonomiskt beroende med Kina. Det säger Johan Lagerkvist, forskare och Kinaexpert vid Utrikespolitiska institutet. Men Kina har förändrats inrikes. Tidigare var det en enad front utåt. Nu pågår istället en ganska öppen maktkamp med strid mellan olika partifalanger, enligt Lagerkvist. Arrangör: Utrikespolitiska institutet. Repris från 29/ Maktförskjutningar i världen: USA:s roll i en ny värld USA:s utveckling och världens utveckling är integrerade, säger Rolf Ekéus, mångårig diplomat, ambassadör och FN-tjänsteman. USA har ett speciellt vapen, och det är dollarn som valuta, menar Rolf Ekéus. Dollarreserven i till exempel Kina gör att USA kan kosta på sig att ha underskott i sina affärer. Arrangör: Utrikespolitiska institutet. Repris från 29/11. Torsdag 10 januari Den döva hjärnans hemlighet: Är det skillnad mellan dövas och hörandes hjärnor? Det finns tydliga skillnader på hur döva och hörande uppfattar olika fenomen. Det säger Peter Hauser, neuropsykolog och professor vid National technical institute of the deaf. Det är viktigt att skolan och undervisningen tar hänsyn till detta, både döva och hörande barn kommer vinna på detta, säger han. Arrangör: Sveriges dövas riksförbund. Repris från 17/ Den döva hjärnans hemlighet: Fördel döv Tidigare har döva definierats av att vi har stuckit ut från gruppen. Jag vill istället tala om vad vi kan bidra med till mänskligheten, säger Joe Murray, professor i studier om dövhet vid Gallaudet University i USA. Ett bidrag är gester och tecken. Också det talade språket blir mer levande med ett mer levande kropps- och ansiktsspråk, säger Murray. Arrangör: Sveriges dövas riksförbund. Repris från 17/ Den döva hjärnans hemlighet: Ung med implantat Att som ung och döv eller hörselskadad få cochleaimplantat har en stor betydelse för hur man uppfattar omvärlden. Flerspråkighet utvecklar vår inlärning, menar Gunilla Preisler, professor emerita vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Att ha tillgång till teckenspråk parallellt med talspråk utvecklar inte bara respektive språk, utan också andra färdigheter. Maria Midbøe som är psykolog för döva och hörselnedsatta berättar att det i dag är ovanligt att barn bara väljer teckenspråk. Arrangör: Sveriges dövas riksförbund. Repris från 17/ Den döva hjärnans hemlighet: Diskussion om inlärning och undervisning Vad innebär begreppet dövhet? Är det bättre att tala om identiteter såsom teckentalande och icke teckentalande? Så vill neuropsykologen Peter Hauser till exempel hellre tala om hörstatus än om att förlora hörseln. I diskussionen deltar också Joe Murray, professor i studier om dövhet och Maria Midbøe, psykolog för döva och hörselnedsatta. Arrangör: Sveriges dövas riksförbund. Repris från 17/ Aktiv dödshjälp ett etiskt vägval Är livet heligt, eller ska människor själva ha rätt att besluta när de skall dö? I ett samhälle där medicinsk vetenskap kan förhindra döden onaturligt länge blir de moraliska och etiska frågeställningarna allt mer komplexa. Kanadensiske filosofen Wayne Sumner ger sina förslag till riktlinjer om dödshjälp, sedan följer en diskussion med flera experter. Arrangör Fri tanke förlag. Repris från 20/12. Fredag 11 januari Mietek Grocher: Jag överlevde Mietek Grocher föddes i Warszawa. Som tolvåring invaderades Polen av nazisterna. Här berättar han, för tre högstadieklasser i Lindesberg, om hur han överlevde nio naziläger och flydde ut ur en gaskammare. Han överlevde - men det gjorde inte hans familj. Repris från 15/ Livia Fränkel: Minnen av förintelsen Gränsen för vad man kunde acceptera flyttades hela tiden fram. Livia Fränkel förlorade sin familj under Nazitysklands utrotning av judar. Hon växte upp i dåvarande Transsylvanien i en välbärgad familj. Men allting förändrades när de deporterades från sin hemstad. Här berättar hon sin historia, för högstadieelever i Estniska Skolan i Stockholm Hédi Fried: Skärvor av ett liv Hédi Fried kom med båten m/s Rönnskär till Sverige Två år tidigare trodde hon fortfarande att kriget "skulle lösa sig" gick hon på bio i Budapest - men situationen blev snabbt värre. Hon överlevde koncentrationslägren Auswich-Bergenau och Bergen-Belsen, men det gjorde inte hennes mamma. För elever i Kista utanför Stockholm delar hon med sig av sina upplevelser. Repris från 15/4. samtiden@ur.se 16 (17)

17 Tobias Rawet: Att överleva förintelsen När den tyska armén invaderade staden Lódz i Polen 1939 var Tobias Rawet tre och ett halvt år gammal. Genom att fällas ned i latrinhinken - och senare ett förfalskat födelsebevis - lyckades han undkomma det provisoriska ghettos soldater. Här berättar han om hur han överlevde förintelsen av Europas judar. Arrangör: Bergvretenskolan. Repris från 16/9. Lördag 12 januari Konflikthantering i en globaliserad värld Trenden är tydlig: Krigen blir färre, diktaturerna är färre, antalet döda i krig minskar. Men hur stoppar man de krig som pågår? Krigen ser också annorlunda ut - i dag talar vi om globaliserade inbördeskrig där internationella aktörer dras in. Vad innebär dessa förändringar för oss idag och hur ser de ut mer konkret? Johan Eriksson, forskningschef på Utrikespolitiska institutet (UI), berättar. Arrangör: UI. Repris från 16/ Maktspel i Mellanöstern Vad har hänt sedan den arabiska våren och hur ser de olika maktspelen ut? Vi reder ut begreppen och fördjupar oss i vilka utmaningar som regionen står inför. Nathalie Besèr är rådgivare på Utrikespolitiska institutet (UI) och bevakar bland annat Mellanösternregionen. Här berättar hon om läget i området och om hur den unga generationen ser på framtiden. Arrangör: UI. Repris från 16/ Utvecklingsarbete i världen Hur ser det svenska arbetet ut internationellt och vilken skillnad gör pågående projekt för medborgare i utvecklingsländerna? Vilka är de största utmaningarna och vad innebär det att lyckas? Spelar Sveriges biståndsarbete någon roll? Joachim Beijmo är kommunikationschef på Sida och berättar för gymnasieelever om hur det svenska biståndet ser ut. Arrangör: Utrikespolitiska institutet. Repris från 16/ Krigets orsaker: Krigens mönster Freds- och konfliktprofessorn Peter Wallensteen talar om hur krigets olika mönster ser ut över tid och rum. Utgångspunkten är en krigsdatabas som är öppen och tillgänglig för alla att titta i eller tanka hem till mobilen. Ska man vara lite optimistisk så har flera krig stannat och inte blivit så stora, säger han. Världen kanske har lärt sig att hantera mindre konflikter. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 29/ Krigets orsaker: Krigens strategier och former Första världskriget omtalas ibland som Europas urkatastrof. Det säger Alf W Johansson, professor emeritus i historia vid Södertörns högskola i detta föredrag om krigens mekanismer. Krig och samhällets olika strategier är ofta sammanflätade. Det gäller också den urspårning som ledde till första och andra världskriget och de enorma blodiga följder de fick. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 29/ Krigets orsaker: Rättfärdigt krig, rättfärdig fred Finns det rättvisa krig? Är det möjligt att skapa en rättfärdig fred? Vi ska nog inte se krig och fred som motsatser, säger Karin Aggestam, freds- och konfliktforskare. Istället talar hon om de gråzoner som konflikter till väldigt stor del består av. Karin Aggestam resonerar kring vilket ansvar stater har, och vilka svårigheter som ligger i detta. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 29/ Krigets orsaker: Efter kriget uppbyggnad och etnisk splittring Att bygga upp stater efter krig är konfliktförebyggande på flera plan, menar Jens Stilhoff Sörensen, forskare i globala studier. Det skapar försoningsprocesser, men det innebär inte alltid att det tar bort problemen. Många civilsamhällen, som Afghanistan och Irak, fortsätter vara splittrade också långt efter konflikten. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 30/ Krigets orsaker: Säkerhet till salu Det finns inte bara olika typer av konflikter, utan också olika typer av aktörer som är en del av konflikten. Det menar Maria Stern, professor i fredsoch utveckling. Säkerhet är idag en mångmiljardindustri. Privata företag har varit en del av säkerheten i till exempel Irak. Detta väcker också frågan hur hot och hotbilder identifieras när det finns vinstdrivande aktörer med i konfliktlösningen. Arrangör: Vetenskapsrådet. Repris från 29/ Fredagsmys Det pågår ett utbrett mysande på fredagskvällarna i Sverige. Vad vi lägger i begreppet fredagsmys varierar. Det kan gälla mat, snacks, soffa, tv och drycker. Vi behöver övergången mellan vecka och helg, menar Charlotte Hagström, forskare i etnologi. Arrangerat av Lunds universitet. Repris från 26/4. Söndag 13 januari Varför lyssnar inte Kalle? Ett seminarium om att förstå uppmärksamhetsproblem inifrån. Vi får lära oss om några vanliga uppmärksamhetsproblem, och vilka naturliga förklaringar som kan finnas till ADD och ADHD, och vad man kan göra för att hjälpa barn att växa ur problemen. Med Gordon Neufeld, utvecklingspsykolog och författare. Arrangör: Himmelstrand mentor. Repris från 17-18/ Emerich Roth: Vägen ut Emerich Roth överlevde fem av nazisternas koncentrationsläger. Här berättar han, för elever i Bredäng utanför Stockholm, om hatets och våldets grundorsaker och hur man kan hjälpa unga människor som söker sig till hatiska och rasistiska grupperingar. Vi får också tillbakablickar från hans liv under andra världskriget då större delen av hans familj systematiskt dödades av nazisterna. Arrangör Slättgårdsskolan. Repris från 23/9. UR Samtiden Tema utgår denna vecka samtiden@ur.se 17 (17)