Vårdrelaterade infektioner
|
|
- Ann Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Vårdrelaterade infektioner Örebro läns landsting, Örebro kommun samt Lindesbergs kommun Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor Viveka Svensson Anna-Karin Nesheim 1
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND UPPDRAG METOD OCH AVGRÄNSNING RESULTAT ORGANISATION OCH ANSVAR Landstinget Kommunerna IMPLEMENTERING OCH KUNSKAPSÖVERFÖRING Användning av antibiotika Vårdhygien UPPFÖLJNING
3 1 Sammanfattning Revisorerna i Örebro läns landsting, i Lindesbergs kommun samt Stadsrevisionen i Örebro kommun har gett Komrev inom Öhrlings Pricewaterhouse Coopers i uppdrag att granska arbetet med vårdrelaterade infektioner. Som underlag för inriktningen har en förstudie gjorts på uppdrag av revisorerna i Örebro läns landsting. Den övergripande revisionsfrågan är: Arbetar landstinget och kommunerna på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med att förebygga vårdrelaterade infektioner? Positivt är att landstinget har uppmärksammat och arbetat med att förebygga vårdrelaterade infektioner på alla nivåer. Sjukhusen har dock en mer aktiv diskussion kring både vårdhygien och arbetet med antibiotikaresistens än vårdcentralerna. I båda de granskade kommunerna har främst frågan om vårdhygien varit aktuell. Ansvaret är tydliggjort i landstinget, medan det hos kommunernas ansvariga nämnder finns behov av att tydliggöra ansvaret inom den egna verksamheten. Riktlinjer finns för vårdhygien både i landstinget och i kommunerna. Granskningen visar att vårdpersonal inom både landstinget och de granskade kommunerna generellt har goda kunskaper om hygienrutiner. Ett bra stöd är landstingets hygienverksamhet både till de egna verksamheterna och till kommunernas. Problemet, som vi bedömer det, är att praktiska förutsättningar som lokaler, tillgång till sköljrum, toaletter etc. inte finns i tillräcklig utsträckning för att en god vårdhygien ska vara möjlig. Detta gäller framför allt inom de granskade kommunernas särskilda boenden, men även i vissa av landstingets lokaler. Vår bedömning är att varken organisation eller lokaler på ett tillräckligt sätt stödjer arbetet att förebygga vårdrelaterade infektioner. Granskningen visar tydligt på behovet av vårdoch hygienkompetens i samband med att lokaler planeras och utrustas. Vår sammanfattande bedömning är att praktiska förutsättningar och brister i uppföljning gör att varken landstinget eller kommunerna Örebro och Lindesberg fullt ut kan anses arbeta ändamålsenligt och kostnadseffektivt med det förebyggande arbetet. De förbättringsområden som vi särskilt vill uppmärksamma är: Tydliggöra ansvarsfrågan inom kommunerna. Behov av gemensam informationsöverföring mellan huvudmännen och vårdgivare inom landstinget (försöksarbete pågår i länet). Översyn av lokalmässiga och andra praktiska förutsättningar inom enheterna i samband med att riktlinjer arbetas fram och implementeras. 3
4 Utveckla uppföljning av förskrivning av antibiotika inom landstinget (arbete pågår). Utveckla rutin för registrering och rapportering vid förekomst av vårdrelaterade infektioner inom både landstingets och båda kommunernas verksamheter. Utveckla rutin för avvikelsehantering vid förekomst av vårdrelaterade infektioner inom både landstingets och båda kommunernas verksamheter. Inarbeta kostnadsaspekter i det förebyggande arbetet för att ge bättre beslutsunderlag till verksamhetschefer och politiker. 2 Bakgrund 2.1 Uppdrag Både i Sverige och internationellt anses vårdrelaterade infektioner vara en av de viktigaste frågorna i patientsäkerhetsarbetet. Frågan om vårdhygien har fått förnyad aktualitet bl.a. genom problem med spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Utöver säkerheten för patient och personal är frågan väsentlig genom de stora vårdkostnader som vårdrelaterade infektioner kan innebära. En viktig del av arbetet kring vårdrelaterade infektioner är utöver landstingets egna insatser även ett nära samarbete med vårdgrannar som den kommunala hälso- och sjukvården. Revisorerna i Örebro läns landsting, i Lindesbergs kommun samt stadsrevisionen i Örebro kommun har gett Komrev inom Öhrlings Pricewaterhouse Coopers i uppdrag att granska arbetet med vårdrelaterade infektioner. Som underlag för inriktningen har en förstudie gjorts på uppdrag av revisorerna i Örebro läns landsting. Den övergripande revisionsfrågan är: Arbetar landstinget och kommunerna på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med att förebygga vårdrelaterade infektioner? De områden som ingår i granskningen är: Organisation och ansvar Implementering av rutiner och kunskapsöverföring Uppföljning. De kontrollfrågor som behandlas är: 1. Finns rutiner och stöd för implementering av riktlinjer inom området? 2. Är ansvaret tydliggjort i organisationen?? 4
5 3. Finns ändamålsenliga rutiner, instruktioner och rapporteringssystem för att kontrollera och följa upp arbetet? 4. Finns rutiner för att vårdhygieniska frågor beaktas vid planering och utnyttjande av lokaler och kringresurser inom vården? 5. Vilka kostnadsaspekter används i arbetet för att minska vårdrelaterade infektioner? 6. Hur ser förutsättningarna ut (lokaler, vårdplatser och kompetens) inom ett urval kliniker respektive särskilda boenden för att förebygga vårdrelaterade infektioner? Revisorerna i Örebro läns landsting har lagt till frågan om det finns någon könsaspekt på arbetet med vårdrelaterade infektioner. 2.2 Metod och avgränsning Granskningen avser Landstingsstyrelsens och Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområden inom landstinget och Programnämnd Social Välfärds, Vård- och omsorgsnämndens Öster samt Vård- och omsorgsnämndens Väster ansvarsområden i Örebro kommun samt Socialnämndens ansvarsområde i Lindesbergs kommun. Inledningsvis genomfördes intervjuer med smittskyddsläkare, hygienläkare och hygiensjuksköterskor inom Örebro läns landsting samt MAS 1 för Vård och Omsorg Öster, Vård och Omsorg Väster samt Förvaltningen för funktionshindrade inom Örebro kommun och MAS för Lindesbergs kommun. Den fortsatta granskningen har omfattat intervjuer med verksamhetsansvariga och personal på kirurgkliniken och IVA (intensivvårdsavdelningen) på universitetssjukhuset i Örebro samt på kirurgkliniken på Lindesbergs lasarett. Intervjuer med verksamhetsansvariga och personal på Odensbackens vårdcentral i Örebro samt vårdcentralen i Lindesberg. I kommunerna har vi intervjuat verksamhetsansvarig och personal på de särskilda boendena Klosterbacken och Askenäs inom område öster samt Rostahemmet inom område väster i Örebro och på Ågårdens särskilda boende i Lindesberg. Därutöver har nationella och lokala riktlinjer och policydokument angående vårdhygien och antibiotikaresistens studerats samt uppföljningar. 1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska 5
6 3 Resultat 3.1 Organisation och ansvar År 2006 antogs regeringens proposition (2005/06:50) Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar. Det innebar bl.a. ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och smittskyddslagen. I hälso- och sjukvårdslagen beskrivs vårdgivarens skyldighet att bedriva hälso- och vård som är av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen Landstinget Smittskydd och hygienfrågor sorterar organisatoriskt under mikrobiologiska laboratoriet. Smittskyddsenheten ansvarar för smittskyddsfrågor ur ett samhällsperspektiv, medan enheten för vårdhygien ansvarar för hygien och smittskyddsfrågor ur ett landstingsperspektiv. Resurser har tillförts båda enheterna, vilket bland annat innebär att en hygiensjuksköterska har ett särskilt ansvar gentemot kommunernas hälso- och sjukvård. På landstingets kansli finns en hygiensjuksköterska som arbetar med VRISS 2 och patientsäkerhet inom landstinget på projekt till och med februari Arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner är ett av tre områden inom patientsäkerhetsprojektet. Övriga områden är läkemedel och avvikelsehantering. Ansvaret för att kompetens finns i verksamheten och att riktlinjer görs kända och implementeras åvilar respektive verksamhetschef. Inom sjukhusen beskriver de intervjuade att ansvaret är tydligt och att en kunskap och ambition finns att minska antibiotikaanvändningen och förbättra hygienen. Arbetet bedrivs både centralt och ute på klinik- och avdelningsnivå. Inom sjukhusens verksamheter anges hög arbetsbelastning (kirurgkliniken USÖ) och mindre lämpliga lokaler (kirurgkliniken Lindesbergs sjukhus) försvåra arbetet. 2 VårdRelaterade Infektioner Ska Stoppas, ett samarbete mellan bl.a. SKL och Socialstyrelsen 6
7 På vårdcentralerna är frågorna om antibiotikaresistens och vårdhygien inte lika uppmärksammade som inom sjukhusen. Vårdrelaterade infektioner beskrivs inte heller som något problem av primärvården. Hög kompetens och låg personalomsättning menar de intervjuade underlättar arbetet. Däremot anses lokalerna inte vara tillräckligt anpassade till smittbärande patienter. De mer generella anledningar till ökning av antibiotikaresistenta bakterier och dålig vårdhygien som anges är: Bristen på vårdplatser och krav på korta vårdtider motverkar minskad användning av antibiotika. Fler äldre som behandlas för allt svårare sjukdomar med ökad infektionsrisk som följd. Effektivitetskrav som innebär att läkaren avstår från utredning som skulle ha kunnat minska användandet av ett alltför bredspektrigt antibiotika. Ökad täthet bland patienterna på grund av överbeläggningar, brist på enkelrum etc. Äldre patienter slussas till kommunernas särskilda boenden eller korttidsboende med ett relativt stort vårdbehov och ökad smitt- och infektionsrisk. Tabellen nedan visar några förutsättningar av betydelse för arbetet mot vårdrelaterade infektioner. Tabell I Förutsättningar, landsting Enhet Antal platser Kompetens USÖ, IVA 9 (+6) Låg pers omsättning, hög kompetens. Daglig konsultation av infektionsläkare. USÖ, kir 29 26, varav 4 stängda pga arb Hög pers omsättning, oerfarna sjsk, men erfarna usk, hög arbets- Lokaler, städ etc. Skölj till varje rum, men förråd delas mellan IVA 3 och TIVA 4. 2 bäddsrum på IVA, 2 och 4 bäddsrum på TIVA. 1-2 bäddsrum, ett 4 bäddsrum. Lokalerna beskrivs som ok. 3 Intensivvårdsavdelning 4 Thoraxintensivvårdavdelning 7
8 Lindesberg, kir Odensbackens VC, Örebro VC, Lindesberg belastning 18 (kir)+ 6 (palliativ vård) belastning. Hög kompetens, tidigare hög personalomsättning, nu stabilare. - Hygien/miljöombud? (olika svar). Låg personalomsättning, hög utbildningsnivå. Låg pers omsättning, hög kompetens 7 enkelrum. Kan vara upp till 13 patienter som delar en dusch/toalett. Besökare får använda pat. toaletten. Ej ändamålsenligt sköljrum följer ej lt.s hygienrek. Inte nöjda med städningen, har blivit sämre. Handfat saknas i ett läkarundersökningsrum och hos sjukgymnast, i övrigt bra lokaler. Nöjda med städningen. Ingen slussmöjlighet. I samband med planering av verksamhet och utnyttjande av lokaler beaktas vårdhygieniska frågor bättre idag än för några år sedan, enligt de intervjuade. Nyligen har ett samarbete inletts mellan hygienenheten och städsektionen på USÖ i syfte att säkerställa bättre städhygien Kommunerna I kommunerna har den utsedda verksamhetschefen för kommunernas hälso- och sjukvård ett ansvar tillsammans med MAS, att kunskap sprids om hälso- och sjukvårdslagen och att den tillämpas (uppföljningsansvar). Liksom inom landstinget är det respektive chef som har ansvar för att personalen tar del av föreskrifter och riktlinjer samt att förutsättningar att tillämpa dessa finns i verksamheten. I Örebro kommun finns en MAS för respektive Vård och Omsorg Öster, Vård och Omsorg Väster samt en MAS (deltid) för Förvaltningen för funktionshindrade. Lindesbergs kommun har en heltidsanställd MAS. Ute på de särskilda boendena i båda kommunerna är flera av de intervjuade osäkra på vem som har ansvar för vad i samband med upprättande av riktlinjer, spridning av kunskap, resurser, uppföljning etc. 8
9 De verksamhetsansvariga i kommunerna upplever inte samma stöd som landstinget, flera av de intervjuade menar att högre chefer på förvaltningsnivå inte har förståelse för behov av utrustning, bättre lokaler etc. för att klara dagens hygienkrav. Flera särskilda boenden finns i äldre lokaler, där de faktiska förutsättningarna saknas för att en god vårdhygien. De mer generella anledningar till dålig vårdhygien som anges är: Lokaler som inte är anpassade till dagens hygienkrav till exempel vad gäller sköljrum, städrum, egen toalett, tillgång till besökstoalett. De som skrivs ut från sjukhuset är betydligt sjukare idag än för några år sedan och betydligt fler än tidigare som skrivs hem har någon form av kateter (hög infektionsrisk). Saknar tillräckligt med personalkläder, tvättmöjligheter. Vårpersonalen får gå mellan smutsigt arbete och rent, till exempel mellan kök och toalettbestyr. Vårdpersonalen sköter även del av städningen och prioriterar omvårdnaden. Fler äldre som behandlas för allt svårare sjukdomar med ökad infektionsrisk som följd. Tabell II Förutsättningar, kommunerna Enhet Antal platser Kompetens Lokaler, städ etc. Rostahemmet, Örebro 92, alla enkelrum Hygienombud finns. Rel. hög andel vårdbiträden. Extern städning, fungerar ej bra. Utrustning pågår av handsprit etc. Saknar sköljrum, två spoldesinfektorer. för samtliga boende. Omklädn.rum komb.med Askenäs, Örebro Klosterbacken, Örebro 48, alla enkelrum 71, varav 47 enkelrum. Hygienombud finns. Relativt låg personalomsättning, hög andel undersköterskor med utbildning. Inga hygienombud. Hög andel undersköterskor med utbildning, låg personalomsättning. 9 förråd. Små rum, trångt. Sköljrum saknar avställningsytor, tvättstugor få avställningsytor. Svårt att skilja på rent och smutsigt. Korttidsboende och rehab = 2 brukare delar på rum för en person. Personal går mellan pa-
10 Ågården, Lindesberg 60 enkelrum med toalett och dusch. Hygienombud finns. Hög andel undersköterskor med utbildning, låg personalomsättning. tientrum till kök, som saknar avställningsytor. Tvättstugorna underdimensionerade. Nya och bra lokaler. Vårdpersonalen sköter städning, fungerar bra. Städrum och sköljrum/desinf. rum finns ej. All sjukvårdsutrustning är engångsmaterial. Hygienombud finns på samtliga särskilda boenden utom på Klosterbacken i Örebro. Hygien ombuden svarar för att föra ut förändringar och nyheter inom hygienområdet till personalen inom enheten. Iakttagelser och kommentarer Granskningen har fokuserat på följande frågor: Är ansvaret för frågor om vårdhygien tydliggjort i organisationen? Hur ser förutsättningarna ut vad gäller lokaler, vårdplatser och kompetens inom berörda enheter? Beaktas frågor om vårdhygien tillräckligt vid planering och utnyttjande av lokaler inom vården? Inom landstinget finns ett tydligt ansvar och en organisation med tillgång till specialistkunskap, kompetens inom professionen och en vana att hantera vårdrelaterade infektioner som säkerställer att ett arbete kan utföras för att minska användandet av antibiotika och öka hygienen i vården. Landstinget har utökat resurserna inom hygienområdet och anvisat särskild resurs mot arbetet i primärvård och kommuner. Hygiensköterskans insatser värdesätts högt av de intervjuade. På vårdcentralerna är frågorna inte lika uppmärksammade som de är inom sjukhusets kliniker. Däremot är ansvar tydliggjort och kompetensen generellt sett hög och personalomsättningen låg, vilket vi menar underlättar arbetet. Ledningen för primärvården uppfattar vi inte har varit lika drivande i frågan som ledningen för sjukhusen har varit. 10
11 Inom kommunerna är ansvaret inte lika tydligt, det finns en osäkerhet i samband med införande av nya rutiner (vem betalar eventuella kostnader och vem följer upp). Det finns även en osäkerhet i det praktiska arbetet kring vårdhygien på de särskilda boendena utom på Rostahemmet. En orsak är troligen att kompetens och ansvar inte följs lika tydligt som inom landstingets verksamheter. I allt för stor utsträckning saknas praktiska förutsättningar för att befintliga rutiner ska kunna följas. Organiseringen med till exempel samma personal till omvårdnad, städ och kök stödjer inte heller en god hygien. Informationsöverföringen är generellt en fråga mellan huvudmännen och vårdgivarna som behöver uppmärksammas även vad gäller dessa frågor. Bristande information när det gäller smittrisk kan vara förödande. Hygien- och smittskyddsfrågor börjar komma in i samband med planering av lokaler. Men många verksamheter inryms inom kommun och landsting, i äldre lokaler som inte medger en god hygienhantering. Granskningen visar tydligt på behovet av vård- och hygienkompetens i samband med att lokaler planeras och utrustas. En ökad kostnadsdiskussion i samband med arbetet med både antibiotikaanvändning och vårdhygien skulle sannolikt öka intresset på alla nivåer i organisationen. 3.2 Implementering och kunskapsöverföring Vårdhygien är en del i hälso- och sjukvårdens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12) och är väsentligt för både patienters och personals säkerhet. Socialstyrelsen har bl.a. på regeringens uppdrag utarbetat en nationell handlingsplan mot antibiotikaresistens (2000). Socialstyrelsen har under 2006 gett ut ett kunskapsunderlag Att förebygga vårdrelaterade infektioner som vänder sig till beslutsfattare på olika nivåer inom hälso- och sjukvården och till vårdpersonal. Nationellt finns ett samverkansorgan kallat STRAMA som arbetar för att motverka antibiotikaresistenta infektioner Användning av antibiotika Både enheten för smittskydd och för vårdhygien inom landstinget arbetar med att ta fram riktlinjer och stöd för arbetet ute i samhället och i verksamheterna. De medverkar även i informations- och utbildningsinsatser. Både läkare och sjuksköterskor ingår i olika nätverk för kunskapsspridning, utvecklande av mätmetoder etc. 11
12 Sedan i mitten av 90-talet utkommer läkemedelskommittén i Örebro läns landsting årligen med en rekommendation kring vilka läkemedel som ska användas. Sjuksköterskor inom kommunerna med förskrivningsrätt har tillgång till dessa läkemedelsrekommendationer. Intervjuerna pekar på att dessa rekommendationer följs och har gett effekt vad avser användandet av antibiotika. I Sverige är all antibiotika receptbelagd, vilket inte är fallet i alla andra länder. En viktig förändring är undvikande av alltför bredspektrig antibiotika. En utredning bör föregå utskrivning. Intervjuerna visar att så också görs, i större utsträckning inom sjukhusen än inom primärvården. IVA har ett nära samarbete med infektionsklinikens läkare i arbetet med att motverka antibiotikaresistens. Utbildningar har genomförts, både generellt i länet av bland annat regionförbundet kring resistenta bakterier och mer riktat till specifika verksamheter, då behov har aktualiserats. Utbildningarna har hittills främst vänt sig till landstingets personal. Det finns en god kännedom inom läkarkåren och bland vårdpersonalen generellt kring problematiken. Även allmänheten upplevs ha en annan inställning till antibiotikaanvändning än för ett antal år sedan. Flera av de intervjuade beskriver en kulturskillnad vad gäller antibiotika där både läkare och allmänhet från andra länder har en mer generös inställning till användande av antibiotika. Ett problem är minskat intresse från läkemedelsbolagen att utveckla ny antibiotika Vårdhygien Riktlinjer i basal hygien finns inom landstingets verksamheter och inom både Örebro och Lindesberg kommuners hälso- och sjukvård. För närvarande pågår ett arbete bland hygiensköterska och MAS att ta fram en riktlinje för hela länets kommuner. Tanken är att respektive kommun sedan kan komplettera riktlinjen med hänsyn till lokala behov. Förutsättningar att följa riktlinjerna är inte självklara. Detta har bland annat den egna internkontrollen visat. Det kan saknas spoldesinfektorer, kunskap om hur dessa fungerar, handsprit och skyddskläder etc. Flera särskilda boende är äldre, med lokaler som inte är anpassade för den vård som idag bedrivs. Den uppföljning som genomfördes på sjukhusens avdelningar och mottagningar visar att mycket arbete har gjorts men även att det finns förbättringsområden, se diagram nedan. Den analys som landstinget har gjort av resultatet visar att det främst är användande av handsprit före patientkontakt och användning av plastförkläden att arbeta vidare med när 12
13 det gäller hygienregler. Hygienbrister inom klädregler var viss användning av smycken/klocka och hår som inte var uppsatt inom klädregler. Mätningen visar andel observationer utan anmärkning. ÖREBRO LÄNS LANDSTING 100% Hygienrutiner Klädregler Februari % 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% USÖ Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Örebro läns landsting Stöd till samtliga verksamheter kan fås från hygienläkare och hygiensköterska, oftast efter att verksamheten själv har efterfrågat detta. Stöd ges i form av hygienronder, utbildning samt råd i enskilda fall. Flera av de intervjuade i kommunerna menar att de får ett mycket bra stöd, men önskar att även vårdpersonalen skulle inbjudas till landstingets utbildningar i vårdhygien. Vårdcentralerna anser att stödet behöver utökas, hygienronder efterfrågas och mer information till läkarna. Inom de egna verksamheterna har flera infört system med hygienombud med särskilt ansvar för hygienfrågor. I Lindesbergs kommun finns detta infört på alla boenden, medan det varierar i Örebro kommun. Samtliga berörda särskilda boenden menar att nolltolerans gäller mot smycken, långärmat och långa naglar. Arbetskläder för personal finns inom särskilt boende. Men byten kan inte ske dagligen, utan ett par gånger per vecka. Genom egenkontroll och påpekanden vidmakthålls hygienrutinerna. 13
14 Informationsöverföringen mellan sjukhus och vårdcentralen brister, enligt de intervjuade i Lindesberg. Alltför ofta skickas patienter hem med till exempel kateter utan att vårdcentralen blir informerad. Frågor kring hygien och antibiotika diskuteras sällan i ledningssammanhang och flera av de intervjuade menar att det saknas en förståelse hos högre chefer för behov av till exempel bättre lokaler och utrustning för att klara hygienkraven. Synpunkter har framförts i både Örebro och Lindsbergs kommun. Inom landstinget finns en mer omfattande grundkunskap inom professionerna och materiella förutsättningar att följa aktuella föreskrifter. När riktlinjer för hygienfrågor inte följs beror det snarare på nonchalans än okunskap och då saknas ibland modet hos chefer att ta tag i detta. Iakttagelser och kommentarer Granskningen har fokuserat på följande frågor: 1. Får chefer tillräckligt stöd från landstings- respektive kommunledning för att implementera riktlinjer vad avser användning av antibiotika och vårdhygien? 2. Får verksamheterna tillräckligt stöd i form av specialistkunskap och utbildning på området? 3. Hur väl har man lyckats med implementering av riktlinjer och rekommendationer inom dessa enheter? 4. Är kommunikationen mellan landsting och den kommunala vården tillräcklig i dessa frågor? Den politiska förankringen är tydligast i landstinget, där både resurser och inriktning av arbete har hanterats på politisk nivå. I kommunerna finns förankringen främst på tjänstemannanivå. Vårdcentraler och särskilda boenden har endast marginellt berört frågan om antibiotikaanvändning, medan den är betydligt mer uppmärksammad inom sjukhusen. Ansvariga för smittskydds- och hygienfrågor samt intervjuade verksamhetschefer inom slutenvården beskriver ett stöd från ledningen för att implementera riktlinjer i arbetet med att minska vårdrelaterade infektioner. Vare sig verksamhetsansvariga från vårdcentralerna eller från kommunerna beskriver ett sådant stöd och frågorna finns sällan på ledningsgruppernas agenda. Kommunens verksamheter beskriver tvärtom att det är svårt att få gehör från högre chefer för insatser och resursförstärkning i samband med skärpning av hygienrutiner. 14
15 Inom kommunerna finns en konflikt mellan att tillgodose en så hemlik miljö som möjligt och basala hygienkrav. Sedan ädelreformen har sjukdomspanoramat förändrats radikalt och i kommunernas särskilda boenden och i hemsjukvården finns idag brukare med stora krav på kvalificerad vård- och omsorg. Inget av de särskilda boenden som granskades i Örebro hade lokaler som var anpassade för verksamhetens hygienkrav. De riktlinjer som för närvarande arbetas fram att gälla för samtliga kommuner i länet bedömer vi är en bra grund för vidare insatser för att öka stödet ut i verksamheterna i hygienfrågor. Den organisation som landstinget har byggt upp med hygienläkare och hygiensköterska, sistnämnda med särskilt ansvar för kommunerna, ger ett gott stöd och tillgång till specialistkunskap, förutsatt att den efterfrågas. Inom de enheter inom sjukhusen som vi har granskat har man lyckats att implementera riktlinjer och vad vi kan bedöma även förhållningssätt. På vårdcentralerna är riktlinjer för antibiotikaanvändning väl känd, medan hygienreglerna inte har uppmärksammats och implementerats i tillräcklig utsträckning. Inom Örebro kommun har implementeringen varierat, hygienronder har till exempel genomförts i hälften av kommunens äldreboenden. Vår bedömning är att omsorgspersonalen har god kunskap om riktlinjer och rutiner. I Lindesberg har rutinerna implementerats och framföra allt undersköterskorna verkar ha en god inblick i hygienarbetet. Vi vill särskilt nämna Ågårdens arbete med vinterkräksjukan som vi uppfattar hanterades exemplariskt. Däremot stödjer inte lokaler och organisering av städ- och köksuppgifter i kommunerna en god hygien. Granskningen visar att vårdpersonal generellt har god kunskap om hygienrutiner. Med tanke på de relativt stora brister vi sett i praktiska förutsättningar visar personalen ett stort engagemang i hygienfrågorna. Kommunikationen i hygienfrågor är bra mellan huvudmännen, mycket tack vare den organisering som genomförts med hygiensköterska och hygienläkare. Mer gemensam utbildning mellan huvudmännen anser vi vore av värde. Försvårande är att det inte finns ett gemensamt informationshanteringssystem som är tillgängligt för den personal som finns runt brukaren/patienten. 15
16 3.3 Uppföljning Den uppföljning 5 som gjordes i november 2008 på nationell nivå i samtliga landsting av förekomst av vårdrelaterade infektioner visade att Örebro läns landsting den dagen hade 7,7 % fall mot rikssnitt 11,0 %. Förekomsten vid mättillfället ett halvår tidigare var 9,2 % för Örebros del (riket 11,3). STRAMA 6 tar fram rekommendationer kring val av antibiotika inom landstinget och gör bland annat uppföljningar av hur antibiotika förskrivs. Möjlighet finns även att via Apoteket inhämta information om förskrivning av antibiotika. Hittills finns dock inte möjlighet att se orsaken till att antibiotika förskrivs. Svensk förening för Vårdhygien har tagit fram ett Protokoll för vårdhygienisk standard i särskilda boenden, som används i både Örebro kommun och i Lindesbergs kommun för intern kontroll av vårdhygien. Alla särskilda boenden i Lindesberg har omfattats och i Örebro har hittills hälften av kommunens särskilda boenden medverkat. Vanligaste åtgärderna i samband med kontrollerna var införande av sprit och handskar. Övriga sätt som nämns att följa upp hygienrutinen är dagliga egenkontroller och mer omfattande kvalitetsuppföljningar. Flera av de intervjuade menar att det handlar om att ta till sig ett förhållningssätt. Inom ramen för landstinget patientsäkerhetssatsning erbjuds sjukhusens verksamheter stöd i arbetet med att förhindra vårdrelaterade infektioner med fokus på de nationellt utvalda infektionerna; CVK-, postoperativa- samt urinvägsinfektioner. Arbetet sker enligt de åtgärdspaket inom respektive område som SKL tagit fram. Uppföljning anser merparten av de intervjuade behöver utvecklas. En arbetsgrupp med representanter från de tre sjukhusförvaltningarna, primärvården, vårdhygien samt vårdit arbetar med att få ett infektionsregistreringssystem i landstinget. Uppföljning av basal vårdhygien och vårdrelaterade infektioner på berörda enheter framgår av nedanstående tabell. 5 Punktprevalensstudie 6 Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens 16
17 Tabell III Uppföljning av vårdhygien och vårdrelaterade infektioner Uppföljning av basal Registrering och rapportering av hygienrutin VRI USÖ, IVA Egenkontroll månatlig Särskild dokumentation och uppföljning. Deltagit i VRISS. USÖ, kir avd Avd möten Enbart i journal. Tackat Lindesberg, kir Egen kontroll varje var tredje månad. Påminner varandra. Ifrågasättande kultur. nej att delta i VRISS. Särskild dokumentation av urinvägsinf. Övrigt i journal. Deltagit i VRISS. VC Örebro Påminner varandra I journal. Nej VC Lindesberg Oklart. Ja, i Medix. Nej Örebro, särskilt boende Inga särskilda rutiner för rapportering. Nej Lindesberg, särskilt boende Nolltolerans egenkontroll, daglig koll. Kvalitetsinspektioner. Kvalitetsgrupp. Oklart. Inga särskilda rutiner för rapportering. Avvikelserapp kring VRI Ja, men ej aktuellt Nej Nej Nej Iakttagelser och kommentarer Granskningen har fokuserat på följande frågor: 1. Är registrerings- och rapporteringssystemen tillräckliga? 2. Finns ändamålsenliga rutiner och instruktioner för hur god vårdhygien skall upprätthållas och rutiner för att kontrollera att de följs? 3. Vilka kostnadsaspekter används i arbetet för att minska vårdrelaterade infektioner? Registrerings- och rapporteringsinstrument finns inte i tillräcklig utsträckning för antibiotikauppföljning inom landstinget. Behov finns av att se anledning till att antibiotika föreskrivs. Arbete sker på nationell nivå för att öka landstingens möjligheter att följa upp på individnivå. Avvikelsehantering kring vårdrelaterade infektioner saknas helt inom samtliga granskade enheter. Rapportering och dokumentation av vårdrelaterade infektioner ser olika ut och 17
18 behöver utvecklas för att ge ett tillräckligt underlag. Behovet är uppmärksammat och ett arbete pågår. Samtliga enheter utom vårdcentralen i Lindesberg och särskilda boendet i Lindesberg har rutiner för hur uppföljning av följsamhet ska ske. Uppföljningarna visar, enligt de intervjuade, på bra följsamhet. Kostnadsaspekter används inte på något strukturerat sätt för att minska vårdrelaterade infektioner. På initiativ av hygiensköterska och ansvarig för kommunalt boende har ett par fallbeskrivningar gjorts i Örebro län, där kostnader har påvisats. I och med att mätbarheten och uppföljningen är relativt begränsad uppfattar vi idag att det till stor del saknas kunskap om vilken roll organisation, resurser, patientströmmar etc. har för arbetet att förebygga vårdrelaterade infektioner. I den statistik och uppföljning som görs sker ingen uppdelning på kön. De intervjuade har inte heller förmedlat information ur ett könsperspektiv. Arbetet med vårdrelaterade infektioner uppfattar vi därmed inte kan beskrivas ur ett könsperspektiv. 18
Vårdrelaterade infektioner
Revisionsrapport Vårdrelaterade infektioner Örebro läns landsting, Örebro kommun samt Lindesbergs kommun 2009-06-03 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor Viveka Svensson Anna-Karin Nesheim Innehållsförteckning
Läs merGod vårdhygien inom vård och omsorg
RIKTLINJER FÖR God vårdhygien inom vård och omsorg Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid 2023-02-26 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merTemagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland
www.pwc.se Revisionsrapport Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Lina Zhou. Revisionskonsult Januari 2019 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund...
Läs merYttrande över motion 2015:1 av Kerstin Mannerqvist (S) om åtgårder mot vårdrelaterade infektioner inom sjukvård och kommunal omsorg
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Maria Samuelsson Almén TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-05-04 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-06-02, P 17 1 (3) HSN 1501-0184 Yttrande över motion 2015:1 av Kerstin
Läs merRegion Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler
Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift
Läs merUppföljning palliativ vård
Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merFörebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ingemar Hallén Smittskyddsläkare Tobias Kjellberg Hälso- och
Läs merHygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting
Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,
Läs merÅtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker)
Förvaltningen Handläggare: Dane Jinnerot HSN 2008-02-05 P 19 1 (3) 2008-01-07 HSN 0711-1793 Åtgärder för att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Ärendet I en motion föreslår
Läs merVerktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård
Verktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård Arbetsgrupp Ingrid Ekfeldt Hans Ahrne Kia Karlman Gunnar Hagström Lasse Hellström Inga-Britt Svartholm Monica Ling-Roos
Läs merVårdhygien och hygienombud. Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015
Vårdhygien och hygienombud Camilla Artinger Smittskydd & Vårdhygien 2015 Vårdhygien Benämning för alla typer av åtgärder som görs för att uppnå en god hygienisk standard med uppgift att förebygga uppkomsten
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Älvsjö servicehus År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Ann Norén, verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen Mallen är framtagen
Läs merObservatörsutbildning
Observatörsutbildning Våren 2016 Smittskydd och vårdhygien Från 1/1-2016 Vårdhygien Är en länsövergripande enhet med målet att förhindra smittspridning inom vården/omsorg/tandvård så att infektionerna
Läs merHandlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)
Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-02-07 2017-02-07 Fastställare Inger Bergström (ibm013) Granskare Ylva Ågren (yan001) Gäller för Ytterligare
Läs merMotion om finansiering och införande av hygiensköterskor i kommunal vård och omsorg förslag till svar
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 2018-06-19 15 (31) Ks 256 Motion om finansiering och införande av hygiensköterskor i kommunal vård och omsorg förslag till svar Dnr 2017/359-109 Peter Johansson (M)
Läs merVårdhygien i kommunal vård och omsorg. - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien?
Vårdhygien i kommunal vård och omsorg - Hur ser det ut och vad gör Vårdhygien? Vårdhygien en länsövergripande enhet förhindra smittspridning och förebygga vårdrelaterade infektioner fri nyttighet landstingspolitiskt
Läs merSILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama
SILF och Stramas 10 punktsprogram Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama Hur välkänt är 10 punktsprogrammet? Infektionsläkarföreningens 10 punktsprogram Stramas 10 punktsprogram Otto Cars Otto
Läs merIntensivvårdsavdelningen ViN. Genombrottsprojekt VRI
Intensivvårdsavdelningen ViN Genombrottsprojekt VRI Teammedlemmar Anneli Karlsson Eva Purvins Eva Raiend Gustavsson Katarina Lindström Karin Åhlén, handledare 2016/2017 2 IVA VIN vår verksamhet Vid Intensivvårdsavdelningen
Läs merObservationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler
Observationsstudier Basala hygienrutiner och Klädregler Vårdhygien Östergötland Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler Observationsstudier Vad
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48
Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar
Läs merHÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merChecklista för Egenkontroll - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg hemtjänstverksamhet Inledning Syfte och mål Genomförande
Checklista för Egenkontroll - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg gällande för kommunal vård- och omsorgsgivare samt privata aktörer/entreprenörer med kommunalt vård- och omsorgsuppdrag
Läs merRapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade
Läs merVi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter
Läs merChecklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg
Checklista för egenkontroll på enhetsnivå - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg Hygienombudet ansvarar för att besvara enkäten. Samtliga frågor besvaras ur ett avdelnings- /enhetsperspektiv.
Läs merVårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare
Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267
Läs merHandlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016
Godkänt den: 2016-11-16 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Akademiska sjukhuset Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset 2016 Innehåll Bakgrund...2 Organisation
Läs merKVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...
KVALITETSSÄKRING av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland Datum:... Kommun:... Boende... Enhet... Sammanställt av nätverksgruppen för hygiensjuksköterskor med kommunalt ansvar
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016
Läs merMAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS
MAS Riktlinje gällande vårdhygien inom särskilda boenden samt gruppbostäder LSS Syfte Att förebygga smittspridning i vården och omsorgen genom att använda adekvata arbetsmetoder inom vårdhygienområdet
Läs merLathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård
Lathund till Checklista för egenkontroll Vårdverksamhet inom VG Primärvård Lathunden innehåller förtydligande avseende vad som minst bör vara uppfyllt för att svara ja i Checklista för egenkontroll. Lathunden
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merStockholms läns landsting 1(2)
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-09-16 LS 2015-0120 Landstingsstyrelsen Motion 2015:1 av Kerstin Mannerqvist (S) om åtgärder mot vårdrelaterade infektioner inom sjukvård
Läs merVÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting
VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,
Läs merDokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen
Dokumentnamn Riktlinje för vårdhygien inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Vård- och omsorgsförvaltningen Område Hälso- och sjukvård Fastställd: 2015-11-01 Dok. Nr 1 Vers.nr. 1 Antal sidor
Läs merVad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?
Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard? Lagar som styr tandvården Tandvårdslagen SFS 1985:125 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:658 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Patientdatalagen SFS
Läs merInfektionsambassadör. Vad är det?
Välkomna! Infektionsambassadör Vad är det? Infektionsambassadör Ni kan bidra till utveckling och god medicinsk kvalité 4 Värdegrund: Ständigt bättre patienten alltid först! Andra sjukdomar Undernäring/brister
Läs merÄndring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).
2013-02-12 Dnr 1417/2013 1(3) Kunskapsavdelningen Inger Riesenfeld-Örn inger.riesenfeld-orn@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).
Läs merStrategi för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-10-16 p 5 1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 1209-1142 Handläggare: Marion Lindh Strategi för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och
Läs merAntibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne
Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000
Läs merInformationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Läs merVårdhygien inom patientsäkerhet. Enheten för patientsäkerhet Axana Haggar
Vårdhygien inom patientsäkerhet Enheten för patientsäkerhet Axana Haggar Patientsäkerhetsenheten Samordnar patientsäkerhetsarbetet på Socialstyrelsen Syfte: en hög patientsäkerhet genom att skydda patienter
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merObservatörsutbildning
Observatörsutbildning Våren 2018 Välkomna alla värdefulla observatörer! Smittskydd & Vårdhygien Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till
Läs merFöljsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12
Rapport Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Fastställandedatum: Fast dat Upprättare: Ann-Kristin A Åstrand Fastställare: Fast Följsamhet till hygienrutiner och klädregler, HT12 Lednings- och verksamhetsstöd,
Läs merVad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016
Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Avdelningen för klinisk mikrobiologi och Vårdhygien, i Uppsala län 2016 Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal
Läs merFungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?
Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Christine Pålerud, Kerstin Sundblad Handledare: Maria Hansby 1 Sammanfattning
Läs merSpridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Läs merRevisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete
s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning
Läs merInnehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 7 Verksamhetschef hälso- och sjukvård...
Läs merLandstinget Dalarna. Landstingets arbete med att reducera Vårdrelaterade infektioner. Rapportutkast. KPMG AB 2015-11-23 Antal sidor:26
Landstinget Dalarna Landstingets arbete med att reducera Vårdrelaterade infektioner Rapportutkast KPMG AB 2015-11-23 Antal sidor:26 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International
Läs merÅtgärder och kontroller av basala hygienrutiner. på särskilda boenden
Åtgärder och kontroller av basala hygienrutiner på särskilda boenden Bild: Webben Sterilteknikerutbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Jessica Löfgren, Maria Kihl Handledare: Maria
Läs merStoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare
Stoppa utbrottet ALLMöte 21 oktober 2015 29 oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare Stoppa utbrottet Smittskydd, vårdhygien och smittskyddslagen Vårdrelaterade infektioner Basala
Läs merYttrande till Socialstyrelsens smittskyddsenhet, tillsynsavdelningen, om tillgång till vårdhygienisk kompetens
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG OCH OMSORG OM PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNI NG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-09-07 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08-508 15 047 Till
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Region Skåne
Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne År 2015 2016-02-28, Jens Enoksson, regional chefläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merResultat Röntgenkliniken
Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR ATT MINSKA VÅRDRELATERADE INFEKTIONER PÅ HÄLSA OCH HABILITERING
HANDLINGSPLAN FÖR ATT MINSKA VÅRDRELATERADE INFEKTIONER PÅ HÄLSA OCH HABILITERING 2017 2018 Sidan 1 av 11 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Hälso- och sjukvårdslagen... 3 WHO:s riktlinjer, framgångsfaktorer
Läs merFörord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör
Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett
Läs merEgenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för
Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående
Läs merPatientsäkerhetsöverenskommelsen
Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 PPM VRI 2008-2014 PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 NLL
Läs merNationellt patientsäkerhetsarbete
Nationellt patientsäkerhetsarbete Nationell satsning 2007/2008 Tre åtgärdspaket inom området VRI Nationell PPM-VRI 2008 Infektionsverktyget 2011 Nationell PPM-BHK 2011 Överenskommelse mellan staten och
Läs merAntibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan
Läs merVerksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORG OM ÄLDRE OCH STÖD TILL PERSONER M ED FUNKTIONSNEDSÄTTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR:1.1./860-2012 SID 1 (6) 2012-12-18 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08 508 23
Läs merVårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner Att leda för att förebygga vårdrelaterade infektioner Agneta Andersson, SKL Hans Rutberg, SKL Mikroorganismer smittar oavsett om de är resistenta eller ej! HUR FÅR VI GODA IDÉER
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-24 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merManus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.
Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler. Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? På sjukhus vistas mycket människor med olika sjukdomar och behandlingar, text som bild... Kommentar:
Läs merPunktprevalensmätning Vårdrelaterade
Punktprevalensmätning Vårdrelaterade infektioner och Basala hygienrutiner och klädregler Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016 PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2016-05-20 ANSVARIG FÖR
Läs merFolkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige
Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige Hygiendagar, Umeå 2014, SFVH Inga Zetterqvist Olle Aspevall Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndigheten
Läs merDe tio viktigaste källorna till smittspridning är dina tio fingrar.
De tio viktigaste källorna till smittspridning är dina tio fingrar. Genombrottsprojekt på Medicinkliniken 2015-2016 Namn Profession Maria Unnervik Verksamhetsutvecklare Ricarda Poulaki Patientsäkerhetsansvarig
Läs merUtarbetad av Vårdhygien för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 2015 Reviderad
Checklista för egenkontroll - vårdhygienisk standard inom kommunal vård och omsorg För verksamheter som bedriver vård och omsorg under HSL, SoL och LSS t.ex. gruppbostäder, hemtjänst och särskilt boende
Läs merSveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År 2015. Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)
1 (10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 Datum: 2016-02-29 Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 2 (10) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd
Patientsäkerhetsberättelse för Skärholmens stadsdelsnämnd Sätra vård- och omsorgsboende År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-31 Inger Erlandsson, verksamhetschef enligt 29 HSL Mallen är framtagen
Läs merPPM mätningar 2019 Närsjukvården
PPM mätningar 2019 Närsjukvården Sammanfattande rapport över vårens PPMmätningar, samt 2018 års journalgranskning i Närsjukvården Region Norrbotten. PPM 2019 Närsjukvården Piteå Lu/Bo Kalix Gällivare Kiruna
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merRiktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-03-13 SN-2015/75 Socialnämnden Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75 Förslag till
Läs merDen medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen)
1(8) Socialförvaltningen Socialförvaltningen Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2014 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen (2010:6599)
Läs merRätt klädd på jobbet
Rätt klädd på jobbet Regler för arbetskläder Angereds Närsjukhus Capio Lundby Närsjukhus Frölunda Specialistsjukhus Kungälvs sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förord Vårdrelaterade infektioner
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse år 2016
VON 2016/00016 nr 2271 Patientsäkerhetsberättelse år 2016 2017-02-21 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Övergripande mål och strategier... 3 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland
Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala
Läs merSjälvklart! Läs det i alla fall
Självklart! Läs det i alla fall självklarheter Vi är alla beredda att göra allt vi kan för att de som behandlas, vårdas eller arbetar i vården inte ska smittas eller i onödan drabbas av en infektion. Därför
Läs merPatientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1(5) Kaija Partanen Diarienummer 2012/SN 0078 014 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS)
Läs mer.., Jämtlands Läns Landsting
.., Jämtlands Läns Landsting Landstingets revisorer Skrivelse 1 (2) Onr REV/22/2014 Revisionsdirektör Majvor Enström Tfn: 063-147528 Landstingsstyrelsen Granskning av värdrelaterade infektioner Landstingets
Läs merNationell satsning för. Ökad patientsäkerhet
Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2015:65 LS 2015-0120 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2015:1 av Kerstin Mannerqvist (S) om åtgärder mot vårdrelaterade infektioner inom sjukvård och kommunal omsorg 23 Landstingsstyrelsen
Läs mer10 december 15 Ansvarig: Chefläkare Catharina Borna. Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner inom förvaltning Skånevård Sund
10 december 15 Ansvarig: Chefläkare Catharina Borna Handlingsplan för att minska vårdrelaterade infektioner inom förvaltning Skånevård Sund Innehållsförteckning 1 Sammanfattning. 3 2 Bakgrund och organisation...
Läs merFrån mätning till åtgärd
Från mätning till åtgärd Workshop Inga Zetterqvist, Hygiensjuksköterska Folkhälsomyndigheten Mats Erntell, smittskyddsläkare Region Halland, ordförande Stramarådet 1 Från mätning till åtgärd Agera Mäta
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Forshaga 2012-02-06 Anders Olsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för
Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merVård i livets slut, uppföljning
Revisionsrapport* Vård i livets slut, uppföljning Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor Sammanfattning *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...2
Läs mer