Syfte Säkerställa enhetlig basal graviditetsövervakning för alla gravida i Norrbotten.

Transkript

1 Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (5) BAS-program för MVC Syfte Säkerställa enhetlig basal graviditetsövervakning för alla gravida i Norrbotten. Förstföderska vecka Omföderska vecka Provtagning, åtgärd Inskrivningsbesök 1 Ett tidigt besök, om möjligt inom en vecka efter kvinnans kontakt, med fokus på fosterskydd. Samtal om levnadsvanor (alkohol, tobak, droger, pågående och nyligen avslutad medicinering, kost, motion m.m.). Vikt, längd. Alkohol-AUDIT. TSH, ft4. Erbjudande om information kring fosterdiagnostik. Erbjudande om cellprov om mer än 2 år 9 månader sedan senaste prov (ej tidigare). Information om Graviditetsregistret samt fråga om samtycke. Vid samtycke aktivering i registret med första journalförda datum Inskrivningsbesök 2 Fördjupad obstetrisk, medicinsk, psykiatrisk och social anamnes samt provtagning. Fråga om ev könsstympning, inkontinens, erbjud provtagning för klamydia/gc. Blodtryck. Urinsticka. Urinodling på riskgrupper. Hb. P-glukos. Blodgruppering, immuniseringsprov. Gravsc (HIV, hepatit B, syfilis), ev riktad infektionsscreening. Information om ultraljud, samt om fosterdiagnostik för de som önskar. Fråga om kvinnans/parets syn på en, screening för srädsla genom FOBS-skattning och samtal om den kommande en, ev remiss för noréakontakt. Fråga om kvinnans/parets tankar om kommande amning. Anamnes och provsvar ligger sedan till grund för handläggning enligt basprogram, andra vårdprogram eller individuell vårdplan. Graviditetsregistret Läkarbesök till allmänläkare, erbjuds i första hand till kvinnor med pågående medicinering eller känd grundsjukdom Ultraljudsscreening BT, ev. fosterljud, Hb, P-glucos, ev. Fe-rekommendation. Moderskapsintyg. FOBS-skattning och samtal om den kommande en BT, SF, fosterljud, vikt. Information om fosterrörelser. Urinodling på vissa riskgrupper BT, SF, fosterljud, immuniseringsprov, P-glucos, Hb. FOBS-skattning och samtal om den kommande en. Kvinnan ombeds komma ensam till denna eller någon annan kontroll. 31 BT, SF, fosterljud.

2 Sida 2 (5) BT, SF, fosterljud, P-glucos, vikt BT, SF, fosterljud BT, SF, fosterljud, P-glucos, Hb, vikt. Kontroll att ev MRB-screening är utförd. Säkerställa uppföljning av t.ex. diabetes och hypertoni. Planera tillsammans med kvinnan/paret uppföljning efter graviditeten BT, SF, fosterljud. Ev. 41 Ev. 41 BT, SF, fosterljud. Kvinnor 40 år till SMVC för överburenhetsbedömning, se rutin. Ev.42+0 Ev.42+0 Till SMVC för överburenhetsbedömning, se rutin. Efterkontroll 6-12 v efter en Efterkontroll Uppföljning efter graviditeten/en, samtal om en samt FOBSskattning. Gynundersökning och bäckenbottenbedömning, såväl efter normal som efter ev bristning. BT, Hb, vikt. Amningsuppföljning, amningsstöd Preventivmedelsrådgivning. Avsluta graviditeten i Graviditetsregistret. De som inte kommit på eftervårdsbesöket ska följas upp av patientansvarig barnmorska genom att avsluta i graviditetsregistret senast 16 veckor post partum. Hb-kontroll Fe-rekommendation mg Fe dagligen från v 20 vid Hb <130. Om Hb <110 g/l vid inskrivningen, eller <105 g/l efter v 28, görs anemiutredning, se rutin. Screening för asymtomatisk bakteriuri (ABU) Urinsticka tas på alla. Vid positiv nitrit skickas urinodling. Om odling visar signifikant bakterieväxt skickas kontrollodling efter minst tre dagar. Om även denna visar signifikant bakterieväxt ges antibiotikabehandling, se särskild rutin. På riskgrupper (tidigare pyelonefrit, diabetes mellitus, njursjukdom, urinvägsmissbildning, könsstympning, eller minst en uvi senaste året) tas urinodling vid inskrivningen oavsett svar på urinsticka. Vid positiv odling se ovan. Vid tidigare pyelonefrit eller minst tre uvi senaste året skickas urinodling även v 25.

3 Sida 3 (5) Urinstickan vid inskrivningen är även screening för proteinuri. Urinsticka kontrolleras alltid vid förhöjt blodtryck. Vid känd njursjukdom eller diabetes kontrolleras urinprov oftare, enligt läkarordination. Ange alla svar i g/l och skriv in dem i VAS labmodul. Vid protein/u 0,3 g/l tänk på uvi eller annan infektion, njursjukdom eller riklig flytning. Vid protein/u 1,0 g/l kontrolleras prov på morgonurin. Om även detta visar 1,0 g/l samlas en dygnsmängd urin för bestämning av kvantitativt protein/u, samt skickas urin för odling. Rådgör med läkare. Vikt Mäts vid inskrivningen, samt i v 25, v 33 och v 37. Vid BMI <20 eller >29 (ev >25) rekommenderas tätare kontroller, för att få möjlighet att diskutera viktuppgång och ev. målvikt. Vid preeklampsi mäts vikt vid varje besök. Cytologiprov Erbjuds vid inskrivningen till dem som inte tagit prov inom 2 år och 9 månader. Använd GCK-remiss, så remitteras avvikelser direkt till gynmott. Remittera till gynmott även vid obedömbart prov. Detta räknas som tidigarelagd GCK, som numera är avgiftsfri. Asylsökande med reservnummer omfattas ej. Förlossningsrädsla För dessa kvinnor/par finns numera ett särskilt vårdprogram. Skattning av srädsla med FOBS (fear of birth scale) och samtal genomförs vid inskrivningen, vecka 20, och vecka samt vid efterkontrollen. Kvinnor/par med srädsla skall uppmärksammas så tidigt som möjligt så att det finns tillräckligt med tid för information, stödsamtal och andra insatser, se vårdprogrammet. Fosterljudskontroll Fosterljud bör ej avlyssnas före v 20. Information om fosterrörelser Vid besöket graviditetsvecka 25 bör alla gravida kvinnor få information om fosterrörelser. Åtgärden syftar till att göra kvinnor uppmärksamma på fostrets rörelsemönster, för att därigenom öka sannolikheten att de uppsöker vård om rörelserna minskar i frekvens eller styrka. Syftet är i förlängningen att minska risken för intrauterin fosterdöd, att barnet dör under neonatalperioden eller föds med en grav hjärnskada. Se även särskild rutin. SF-mått Mäts enligt anvisningar i Blå pdf. Avvikande mått = Tre på varandra följande lika mätvärden, eller ett mätvärde som ligger 3 cm eller mer från me-

4 Sida 4 (5) delvärdet för graviditetslängden. Om man får två lika mätvärden i andra trimestern, tar man lämpligen tillbaka kvinnan efter 1,5-2 veckor för en tredje mätning. I tredje trimestern går alla varannan vecka. Avvikelsen på 3 cm eller mer bör räknas från den kurva kvinnan följt under tidigare mätningar, och inte från diagrammets medelvärde. Se även övriga gällande rutiner Blodtrycksförhöjning under graviditet, Graviditetsdiabetes screening, Övervikt och fetma i samband med graviditet, UVI under graviditet, Immunisering, m.fl. MVC-rutiner finns tillgängliga via Mödrahälsovårdssidan på Insidan. Våld Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem med allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser för den som utsätts. Enligt riktlinjer ska frågan om våldutsatthet ställas, enskilt till kvinnan då tillfälle ges under graviditet och dokumenteras. Kvinnan bör komma ensam till MVC någon gång under graviditeten för att lättare kunna prata om bl.a. utsatthet för våld. Amningsinformation Det finns fördelar med att tidigt under graviditet informera om amning. Mödrahälsovården har i uppgift att erbjuda samtal och information om amning. De blivande föräldrar skall tillfrågas om deras inställning till amning och eventuella tidigare erfarenheter. Informationen ska ges utifrån föräldrarnas behov. Se Amningsstrategin för Region Norrbotten. Uppföljning av sjukdomar med risk för senare hälsoeffekter Om sjukdomar med risk för återkomst senare i livet upptäcks under graviditeten, t.ex. hypertoni eller diabetes, ska man säkerställa att dessa kvinnor följs upp efter en. Detta görs lämpligen vid sammanfattningen av graviditeten v 37 och enligt respektive vårdcentrals gällande arbetsrutiner. STD och annan infektionsscreening görs på nedanstående grupper Hepatit C Kvinnor som har varit i.v. missbrukare eller har/har haft en partner som varit i.v. missbrukare (alltså även tidigare partners!) Kvinnor som har fått blodtransfusion före Flyktingar/asylsökande från Asien, Afrika, Latinamerika, sydöstra och östra Europa, som inte tidigare kontrollerats.

5 Sida 5 (5) Rubella Alla invandrarkvinnor. Däremot screenas inte de som är födda i Sverige. Ett par årskullar av dessa (födda ) vaccinerades visserligen i något mindre utsträckning pga autismdebatten, men har rekommenderats catch-up vaccination i åk 6. Det är ännu för tidigt säga hur detta har följts. De som inte är immuna ska vaccineras på BB efter en. Om så inte kan ske ska MVC meddelas. Obs att de som är vaccinerade inte med automatik är immuna. Tuberkulos PPD + lungröntgen efter v 12 (om detta ej är utfört efter ankomst till Sverige) på kvinnor som själva kommer från områden med hög tuberkulosförekomst (Afrika, Asien, Latinamerika, sydöstra och östra Europa), eller har partner (som ej är undersökt och infektionsfri) från sådant område. Kvinnor som har haft kontakt med tuberkulospatient även om det varit länge sedan. Kvinnor som har symtom som kan vara förenliga med tuberkulos (t.ex. långvarig hosta, avmagring, subfebrilitet). MRB Vid besöket graviditetsvecka 37 kontrolleras att MRB-screening verkligen har utförts på de gravida som ska screenas. Denna screening skall göras vid första kontakt med hälso- och sjukvården och inte skjutas upp till vecka 37. Med tanke på den höga förekomsten av resistenta bakterier bland riskgrupperna är det av yttersta vikt att screening är gjord före en. Övrigt Tills vidare ingen generell screening för cytomegalovirusinfektion, toxoplasmos, grupp B streptokocker (GBS), bakteriell vaginos eller klamydia. Om kvinnan tidigare har haft GBS, noteras detta i historiken i Partus Åke Berggren Mödrahälsovårdsöverläkare