Granskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet
|
|
- Johanna Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 för hållbara mängder Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet
2 Agenda Om granskningen Verktygen Rapporteringsformat Generella kommentarer på rapportering
3 Granskningen IVL har granskat underlagen för redovisning av hållbara mängder från ett antal aktörer Syftet har varit att Upptäcka vanligt förekommande fel och brister Oklarheter i verktygens instruktioner Förbättringsmöjligheter Skillnader i kvalitet Möjlighet att granska materialet Syftet har inte varit att bedöma förutsättningarna för hållbarhetsbesked utan snarare att bistå Energimyndigheten i utvecklingen av rapporteringen Granskningen har gjorts utifrån inskickade underlag samt intervjuer
4 Utsläpp = 0 fram till insamling av råvaran: Avfall, restprodukt Ja Grödor och primär råvara Nej En stor del av GHGminskningen bestäms i odlingssteget Källa: Energimyndigheten
5 Avfall och restprodukter Avfall - Hushållsavfall, använda frityroljor, slakteriavfall, avloppsslam m.m. Ett ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med En produkt får inte avsiktligt ges undermålig kvalitet för att klassas som avfall. Restprodukt (från jord- och skogsbruk) Halm, skal, grot, blast m.m. Material som kvarstår efter en slutförd process, vars huvudsyfte inte är att producera detta material och där processen inte avsiktligt ändrats för att producera materialet Restprodukt (från industriella processer) Samprodukter (om huvudprocessen avsiktligen ändras)
6 Typ av råvara Minsknin g av GHG utsläpp ska visas Uppfyllande av markkriterier ska visas Utsläpp fram till insamling av råvaran = 0 Grödor och annan primär råvara Ja Ja Nej Samprodukter från industriell Ja Ja Nej pocess Restprodukter a. från jordbruk, Ja Ja Ja skogsbruk etc. b. industriella restprodukter Ja Nej Ja Avfall Ja Nej Ja
7 Omfattning 15 aktörer har ingått i granskningen 4 har använt biogasverktyget 5 har använt biooljeverktyget 6 har använt eget underlag (ej verktygen) 5 intervjuer har genomförts Aktör Underlag Intervju 1 Biogasverktyget 2 Biogasverktyget 3 Biogasverktyget X 4 Biogasverktyget 5 Biogasverktyget 6 Biooljeverktyget X 7 Biooljeverktyget X 8 Biooljeverktyget 9 Biooljeverktyget 10 Biooljeverktyget 11 Egen beräkning 12 Egen beräkning X 13 Egen beräkning X 14 Egen beräkning 15 Egen beräkning
8 Gasformiga biobränslen. kontinuerlig/satsvis rötning av olika substrat, torrsubstanshalter, metanpotential rapporteringskraven gör att redovisningen måste ske per parti samrötning med flera olika substratkategorier och utbytesförhållanden annan infrastruktur HBK Biogasredovisning - Produktion av biogas Företag: Företagsnamn Rapportperiod Substrat till biogasproduktion Substrat Region Parti nr Ursprung Substrat, typ Användning av normalvärde, Ja/Nej Ingående lagermängd, ton (våtvikt) Mängd till anläggning eller till lager, ton (våtvikt) Utgående lagermängd, ton (våtvikt) Gasformiga bränslen något knepigare att hantera ur GHGredovisningssynpunkt Torrsubstanshalt, % Mängd till biogasproduktion, ton (våtvikt) Specifik gasproduktion, Nm3/ton Gasproduktio n, teoretisk, Nm3 (tusental) Gasproduktio n, justerad, Nm3 (tusental) Faktor, gco2eq/ton ts Mängd CO2eq, ton 1 0 Summa till biogasproduktion Transporter av substrat till anläggning eller till lager på anläggning Substrat Parti nr Mängd, Avstånd, ton km Typ av fordon Bränsle Returfrakt, ja/nej Faktor, gco2eq/ tonkm Mängd CO2eq, ton Summa transport Biogasproduktion (process) Mängd Faktor, gco2eq / enhet Mängd Mängd g CO2eq, ton CO2eq/MJ Elenergi, MWh (nordisk elmix) #DIV/0! Värme (MWh): Insatsvaror (kg): Bränsle till arbetsmaskiner Metanförlust Defaultvärde för produktionsanläggning, % av produktionen 2.5% #DIV/0! Summa process 0.0 Producerad biogas, metanhalt, % 63% Fackling, Nm3 (tusental) Intern användning för uppvärmning Biogasproduktion till uppgradering och extern användning, Nm3 (tusental) Försäljning av rågas eller annan extern användning än till fordonsbränsle, t ex värmeproduktion, Nm3 (tusental) Producerad biogas till uppgradering 0 Instruktioner - översikt Instruktioner Dölj tomma rader Växthusgasberäkning Växthusgasberäkning Gasproduktion Växthusgasberäkning
9 Samprodukt 0.2 MJ bi-produkt/mj råvara Allokeringsfaktor 0.71 % Flytande biobränslen Beräkning av total utsläppsminskning i förhållande till fossilt referensbränsle Vilka utsläpp som ska ingå från bränslekedjan beror på typ av biobränsle, klassning som restprod. etc. Odlingen den i särklass största posten (N2Oemissioner, markanvändningsförändringar, gödsling) Resultat av beräkningar g CO2eq/MJ Allokeringsfaktor Fördelning av emissioner: % e ec Odling av råvaror Vägtranspo Sjötranspor Lagring rter ter esca ecc e l Förändring i kollager % 0% 5% 0% 1% 0% e p Bearbeting % Oljeutvinning % eec Oljeraffinering % 45% e sca Kollager % Fyll i 11% e cc Avskiljning och lagring CO % uppgifter nedan e td Transport och lagring 3.17 Total utsläppsminskning: 35% Lagring % ep el 24% Vägtransporter % 0% Sjötransporter % e u Användning av bränslet % Övrigt % E Totala emissioner g CO 2eq/MJ Fossil motsvarighet: CO2eq/MJ Senaste ändring gjordes: :00 Börja här! Ange bioolja och värmevärde: > Tallbeckolja ( MJ/ton) 0 Från vilken världsdel importeras biooljan? > Nordamerika Skriv in ursprungsland: - Flytande biobränsle för värmeproduktion Ange typ av biobränsle och ändamål > Är biooljan en restprodukt eller ett avfall OBS! Om biooljan är en restprodukt eller ej har stor inverkan på den totala utsläppsminskningen. Att Enligt STEMFS2011:2? biooljan i något steg i processen är en restprodukt innebär inte att slutprodukten definieras som en restprodukt. Mer information om vilka biooljor som klassas som restprodukter FALSE finns i STEMFS2011:2. Inmatning av data Sammanfattning Utdata Odling, eec Välj typ av råvara: > Raps CO 2 från odlingen: 0.00 g CO2/MJ bränsle Använda egna värden eller standardvärden? > Standardvärden CH 4 från odlingen: 0.00 g CO2/MJ bränsle Ange INTE värden nedan! N 2O från odlingen: 0.00 g CO2/MJ bränsle Energiåtgång i odling Diesel Ange ej liter/ha och år Gödsling etc. g CO2 g CH4 g N2O Kvävegödsel (kg N) Ange ej kg per ha och år: 0 CaO-gödsel (kg CaO) Ange ej kg per ha och år: K2O-gödsel (kg K2O) Ange ej kg per ha och år: P2O5-gödsel (kg P2O5) Ange ej kg per ha och år: Pesticider Ange ej kg per ha och år: N2O-emissioner från mark (kg N) Ange ej kg per ha och år: 0 N2O-emissioner från mark kan beräknas med andra verktyg till exempel BioGrace ( Sker ändrad markanvändning (LUC), e l? > Nej 0.00 g CO2/MJ bränsle Mer information om förändrad markanvändning finns i STEMFS2011:2. För beräkningen Totala emissioner: g CO2eq/MJ av förändrad markanvändning kan andra verktyg användas ( Bearbetning-Oljeframställning, ep Ange emissioner från bearbetning: > Egna värden g CO2eq/MJ bränsle < OBS! Emissioner från bearbetning kan beräknas med andra verktyg, t.ex. BioGrace, ( Totala emissioner: 9.3 g CO2eq/MJ Utbyte i processen Ange ett Eget värde eller välj "okänd". Olja 0.5 MJ olja/mj råvara "okänd" innebär att ett restriktivt värde används. Energitillförsel Elektrisk energi 0.09 MJ/MJ olja Välj elmix > Nordisk elmix Emissioner, el 3.15 g CO2eq/MJolja Ånga till olejutvinning 0.08 MJ/MJ olja Verkningsgrad för ångprocessen 0.9 % Emissioner, ånga 6.11 g CO2eq/MJolja Bränsle till ångproduktion > Naturgas
10 Övergripande kommentarer (1) Stor skillnad i kvalitet på underlagen, speciellt bland dem som inte använt Energymyndighetens beräkningsverktyg Svårt för en extern granskare att bedöma underlag som inte har ett tydligt gemensamt gränssnitt och metodik Ska underlagen bedömas behöver troligen uppgifter inhämtas från aktörerna för att få en fullständig redovisning Olika syn på vad som anses vara en tillräcklig redovisning Om man inte vill använda verktygen bör det finnas någon typ av rapporteringinstruktion att följa så att väsentliga delar finns med
11 Utgå från de guider som finns tillgängliga Instruktion för biooljeverktyget Guide för biogasverktyget (Energigas Sverige) PM om samrötning på Energimyndighetens webbplats Beräkningsexempel på Energimyndighetens webbplats Emissioner från transport av biodrivmedel och flytande biobränslen beräkningsexempel enligt STEMFS 2001:2
12 Underlagen måste vara möjligt att granska Rapporteringsskyldig ska upprätta ett kontrollsystem som används för att säkerställa och visa att hållbarhetskriterierna är uppfyllda Uppgifter som rapporteras ska granskas av en oberoende granskare Granskningen ska säkerställa att kontrollsystemet uppfyller sitt syfte, att uppgifterna är tillförlitliga och korrekta, detta sker genom granskning av kontrollsystemet vilket kan vara problematiskt med varierande underlag
13 Övergripande kommenterer (2) Förbättringar för rapportering med egna underlag som föreslås: Hela produktionskedjan omfattas, därmed viktigt att information om hållbarhetsegenskaper förs vidare i kedjan Var tidigare information härstammar ifrån måste framgå Tydliggöra råvarans ursprung Tydlig redovisa och beskriva beräkningar för uppfyllande av hållbarhet och hur dessa kopplar till aktörens verksamhet Viktigt att siffrorna kan följas bakåt Ett tips är att göra beräkningarna i Energimyndighetens verktyg och sedan även beskriva valen och antaganden i ett dokument
14 Synpunkter från intervjuer (1) Rapportering av små mängder, till exempel i egna fordon har i vissa fall undvikits då de administrativa kostnaderna skulle överstiga skattesubventionen Enklare om varje del i kedjan hade egna hållbarhetsbesked Fler delnormalvärden efterfrågas för till exempel spannmål och transport av olika råvaror Vissa aktörer är tveksamma till STEMs tolkning av RED Andra system har chans att vinna större acceptans på en internationell marknad
15 Synpunkter från intervjuer (2) I vissa fall anses det enklare att använda egna beräkningar varför Energimyndighetens verktyg inte alltid använts Vore bra om möjlighet fanns att lägga till egna ingångsvärden Vissa aktörer har antagit att aktören tidigare i kedjan har ett hållbarhetsbesked, här behövs mer tydlighet. Den som odlar råvaran bör ha ett hållbarhetsbesked
16 Biogasverktyget Kräver tid och engagemang men upplevs välgjort och fyller väl sitt syfte Viktigt att administrativa delarna inte överskuggar den positiva betydelsen av en biogasutbyggnad transport av substrat för biogasproduktion
17 Förbättringsmöjligheter Möjligheter att kunna ange siffror från leverantörer i biooljeverktyget Vore bra med fler delnormalvärden
18 Nytt projekt om social LCA Sociala aspekter och biodrivmedelsproduktion kommer att studeras i ett nytt projekt Social and socioeconomic aspects from vehicle fuels Genom social livscykelanalys (slca) kommer de sociala konsekvenserna av biodrivmedel och fossila drivmedel att utvärderas. Projektet genomförs av IVL och KTH och kommer att pågå till oktober 2013.
19 Tack för uppmärksamheten! Jonas Höglund IVL Svenska Miljöinstitutet Enheten för klimat och hållbara samhällssystem
PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Läs merHållbarhetslagen. Alesia Israilava
Hållbarhetslagen Alesia Israilava 2017-09-21 Uppdatering av föreskriften och vägledningen Till följd av: ILUC-genomförande EU-domstols förhandsavgörande om biogas Interna förbättringsförslag Samordning
Läs merH 2 1 (7) Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA. Ansökan om hållbarhetsbesked enligt hållbarhetslagen. 1 Rapporteringsskyldig aktör
H 2 1 (7) Dnr (ifylls av myndigheten) B Rapporteringsskyldighet och ansökan om hållbarhetsbesked regleras i lagen 2010:598 om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Energimyndigheten
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; Utkom från trycket den 25 oktober 2011 utfärdad den 13 oktober 2011. Enligt
Läs merSP Biogasar häng med!
SP Biogasar häng med! Metanutsläpp och hållbarhetskriterier, HBK Bo von Bahr, SP Magnus Andreas Holmgren, SP Begynnelsen Media Artikel i Svenska Dagbladet 28 oktober 2004 Förluster vid produktion och distribution
Läs merHBK Biogasredovisning. - Instruktioner. För version 1.0 av verktyget daterat 2012-03-06
HBK Biogasredovisning - Instruktioner För version 1.0 av verktyget daterat 2012-03-06 Innehåll Inledning... 3 Allmänt om rapportering till Energimyndigheten... 4 Beräkning av växthusgasutsläpp... 5 Begreppet
Läs merbiobränslen - regelverket Per Wollin - Energimyndigheten
Hållbara flytande biobränslen - regelverket Per Wollin - Energimyndigheten 19 juni 2012 Förnybartdirektivet 20/20/20 målen till 2020 Ökad användning av bioenergi Säkerställa klimatnyttan Införande av hållbarhetskrav
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Läs merVersion (27)
Version 3.2 2017-01-26 2 (27) Innehåll... Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning... 4 Allmänt om rapportering till Energimyndigheten... 5 Beräkning av växthusgasutsläpp... 6 Begreppet parti... 6
Läs merOKQ8 och hållbar bilism
Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.
Läs merBiogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs merForum för hållbara bränslen
Forum för hållbara bränslen Redovisning av resultaten för rapporteringen enligt drivmedelslagen, för leveransåret 2017. Marianne Pettersson och Ulf Jonson Drivmedelslagen Baseras på ett europeiskt direktiv,
Läs merRAPPORT. Emissioner från transport av biodrivmedel och flytande biobränslen. Beräkningsexempel enligt STEMFS 2011:2
RAPPORT Emissioner från transport av biodrivmedel och flytande biobränslen Beräkningsexempel enligt STEMFS 2011:2 Jenny Gode, Jenny Arnell, Jonas Höglund, Fredrik Martinsson B2015 December 2011 Rapporten
Läs merHjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna ISSN 1103-4092
Hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna RAPPORT U2012:16 ISSN 1103-4092 Förord Implementeringen av ett EU-direktiv om förnybar energi ställer krav på leverantörerna
Läs merFlytande biobränsle 2016
Flytande biobränsle 2016 Begrepp och förkortningar Biodrivmedel CO2ekv FAME Flytande biobränsle Vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.
Läs merStatens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Föreskrift om ändring i Statens energimyndighets föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel
Läs merHållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen
Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Energimyndigheten Enheten för hållbara bränslen Sebastian Carbonari Bakgrund (1) Ny förordning om övervakning och rapportering från och med
Läs merVäxthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion
RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood
Läs merSkattefrågor vid försäljning av biogas som el/fordonsgas. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling
Skattefrågor vid försäljning av biogas som el/fordonsgas Alla biogasanläggningar ska registreras som lagerhållare Biogas ska beskattas men Har man rätt till statligt stöd (statsstödsreglerna) kan man
Läs merFör frågor kring verktyget kontakta Carl-Magnus Pettersson, telefon eller e-post
Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Allmänt om rapportering till Energimyndigheten... 2 1.2 Beräkning av växthusgasutsläpp... 3 1.2.1 Begreppet parti... 3 1.2.2 Normalvärde... 3 1.2.3 Faktisk beräkning... 4
Läs merDrivmedelsfakta 2012
Drivmedelsfakta 2012 gällande förhållanden på den svenska marknaden helåret 2011 Klimatnytta i korthet - ottomotor Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 47 Biogas 72
Läs merInformationsmaterial om hållbarhetsbesked. Tula Ekengren, Ecoplan AB Göteborg, september 2015
PM Informationsmaterial om hållbarhetsbesked Tula Ekengren, Ecoplan AB Göteborg, september 2015 Inledning Inom ramen för projektet Intensifierat nationellt biogasarbete har Ecoplan haft i uppdrag att i
Läs merFöreskrift om ändring i Statens energimyndighets föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen;
Föreskrift om ändring i Statens energimyndighets föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; beslutade den XX månad 2017. Statens energimyndighet beslutar med stöd av
Läs merHållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning
Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning Lina Engström Enheten för hållbara bränslen Innehåll Kort översikt om hållbarhetskriterier Lagändring HBKL (LSE), höst 2011 Hållbarhetsbesked Fortsatt arbete
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1
Läs merRemiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen
Dnr: M2018/00348/R Miljö- och energidepartementet Linus Klackenberg Linus.klackenberg@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 1 mars 2018 Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merHållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%
Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2011:1088 Utkom från trycket den 1 november 2011 utfärdad den 20 oktober 2011. Regeringen föreskriver
Läs merByt ut fossiloljan i fastigheter och industrier.
Byt ut fossiloljan i fastigheter och industrier. Regionförbundet törebro, Energikontoret t19 juni i2012. o Vad är Bioolja? o Vilka oljor för vilka behov? o Hur ser marknaden ut? o Hållbarhetskriterier
Läs merStatens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om rapportering och beräkning enligt drivmedelslagen; STEMFS Utkom
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merStatens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen;
STEMFS 2018:2 Utkom från trycket den 25 maj 2018 Statens energimyndighets föreskrifter om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen; beslutade den 2 maj
Läs merEnergigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104
Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2013 Statens energimyndighet ET 2014:15 Juni 2014 Grafisk form: Energimyndigheten och Granath Havas WW Tryck: CM Gruppen Omslagsbild: SXC.hu Illustration:
Läs merStatens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 STEMFS 2017:X Utkom från trycket den XX 2017 Statens energimyndighets föreskrifter om rapportering och
Läs merKlimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Läs merRemissvar från Gröna Bilister gällande
Gröna Bilister Remissvar Box 7070 dnr 2018-007290 103 87 STOCKHOLM 29 juni 2018 Statens energimyndighet Analysavdelningen Enheten för styrmedel och tillsyn Skickat till: registrator@energimyndigheten.se
Läs merÖkad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft
Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas
Läs merBiodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Läs merRemissyttrande över Förslag till implementering av hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen
2010 11 05 N2010/5763/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Förslag till implementering av hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen Svebio, Svenska
Läs merVägledning. om Anläggningsbesked Version 1.0 ER 2015:30
Vägledning om Anläggningsbesked Version 1.0 ER 2015:30 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merVägledning. till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 3.0 ER 2012:27
Vägledning till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 3.0 ER 2012:27 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se
Läs merProjektarbete MTM456 Energiteknik
Projektarbete MTM456 Energiteknik Projektet syftar till att ge kännedom om något energislag Sverige använder samt detaljerat utreda hur varje steg mellan råvara och restprodukt (se figur 1) påverkar vår
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merBiooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme
Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen
Läs merGenomförande av ändringar i förnybartdirektivet ILUC
Lagrådsremiss Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet ILUC Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 8 juni 2017 Mikael Damberg Egon Abresparr (Miljö- och energidepartementet)
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merRegeringens proposition 2016/17:217
Regeringens proposition 2016/17:217 Genomförande av ändringar i förnybartdirektivet ILUC Prop. 2016/17:217 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 juni 2017 Stefan Löfven
Läs merMiljöfaktaboken 2011 Värmeforsk 2012-05-23
2011 Värmeforsk 2012-05-23 Jenny Gode Rapporten 2011 är skriven av: Jenny Gode, Fredrik Martinsson, Linus Hagberg, Andreas Öman, Jonas Höglund, David Palm. 2011 Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen,
Läs merDrivmedelsfakta 2011
Drivmedelsfakta 2011 Klimatnytta i korthet Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 39 Biogas 83 Naturgas 23 Svensk fordonsgasmix 59 Siffrorna gäller för en given bil.
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merEtt nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!
Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland
Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,
Läs merSYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17
20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg
Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar
Läs merav hållbarhetskriterierna Anvisning för lämnande av rapport om uppfyllande av hållbarhetskriterierna till Energimyndigheten
Rapport om uppfyllande av hållbarhetskriterierna Anvisning för lämnande av rapport om uppfyllande av hållbarhetskriterierna till Energimyndigheten 33/702/2015 14.1.2015 Versionshistorik Version nr Datum
Läs merAngående remiss av föreskrifter Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.
Till Energimyndigheten Analysavdelningen Dnr 30-10-66220 Angående remiss av föreskrifter Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Svebio, är positivt till införandet
Läs merVAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018
VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag
Läs merBiogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland
Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel
Läs merVilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt?
Konsekvensanalys Denna konsekvensanalys behandlar endast 3 a och 3 b i det remitterade förslaget till ändring av förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.
Läs merStatens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen;
Läs merVägledning. till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 2.0 ER 2011:23
Vägledning till regelverket om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen Version 2.0 ER 2011:23 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2012
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2012 Statens energimyndighet ET 2013:06 Juni 2013 Grafisk form: Energimyndigheten Tryck: CM Gruppen Foto: Per Wollin framsida, och Johnér bildbyrå inlaga
Läs merBehov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20
Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2014
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen under 2014 Statens energimyndighet ET 2015:12 Juni 2015 Upplaga: 30 Grafisk form: Energimyndigheten Tryck: CM Gruppen Foto: Johannes Jansson Illustration:
Läs merKlimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator
Läs mer2. Godkänd rapportering 108
1 Remiss ALLMÄNNA RÅD För komplettering och förklaring till Statens energimyndighets föreskrifter om rapportering och beräkning enligt drivmedelslagen STEMFS 2017:3 2 Innehåll 1. Den årliga rapporteringen
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merHållbara drivmedel 2016/17
Hållbara drivmedel 2016/17 Hållbara drivmedel i samhället 1 OKQ8 och hållbara drivmedel OKQ8 arbetar med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merBensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket
Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton
Läs merKlimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson
Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering
Läs merBilaga: Beräkningsunderlag
Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...
Läs merGenomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC. Promemorians huvudsakliga innehåll
Promemoria Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorian innehåller förslag till ändringar i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för
Läs merMIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar
MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar Lovisa Björnsson Miljöbioteknik och bioenergi Lunds Tekniska Högskola Tvärvetenskapligt nätverk av forskare från flera fakulteter
Läs merUltimately our vision is about using science to make a difference in the world.
GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE Ultimately our vision is about using science to make a difference in the world. GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE GRAND CHALLENGE Information & Communication
Läs merLantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merRAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014
RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med
Läs merFör att beräkna utsläppsreduktionen krävs uppgifter om energimängden fossila och förnybara drivmedelskomponenterna. Utsläppsfaktorer för de ingående
1 För att beräkna utsläppsreduktionen krävs uppgifter om energimängden fossila och förnybara drivmedelskomponenterna. Utsläppsfaktorer för de ingående drivmedelskomponenterna behövs också. För fossila
Läs merRapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merSubstratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter
Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N
Läs merEnergigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011
Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011 Energigas Sverige driver utvecklingen framåt Säkerhet och teknik Information och opinion 2011-09-30 Fem sektioner
Läs merFörnybara drivmedel i RED II Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3
Förnybara drivmedel i RED II 2019-01-31 Ingrid Nyström, Senior rådgivare, f3 Vision Genom vetenskapligt grundad kunskap bidra till utvecklingen av hållbara förnybara drivmedel f3 en samverkans- och nätverksorganisation
Läs merJämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.
Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka
Läs merSSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef
SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad
Läs merAlternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.
Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator
Läs merMöjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Läs merSamrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg
Läs mer