Användarhandbok NIBE AMB 30

Transkript

1 Användarhandbok Tillbehör, F1345 LEK UHB SE

2

3 Innehållsförteckning 1 Viktig information 2 Anläggningsdata 2 Säkerhetsinformation 3 Serienummer 4 Kontaktinformation 5 AMB 30 - Ett bra val 7 2 Luftkollektormodulen en del av husets hjärta 8 Luftkollektormodulens funktion 8 Kontakt med AMB Skötsel av AMB Komfortstörning 19 Larmhantering 20 Felsökning 22 4 Tekniska uppgifter 24 5 Ordlista 25 Sakregister 30 Innehållsförteckning 1

4 1 Viktig information Anläggningsdata Produkt AMB 30 Serienummer Installationsdatum Installatör Serienummer ska alltid anges Härmed intygas att installationen är gjord enligt anvisningar i NIBEs installatörshandbok samt enligt gällande regler. Datum Sign Meny Fabr. inst. Inställt Tillbehör 2 Kapitel 1 Viktig information

5 Säkerhetsinformation Denna produkt är ej avsedd att användas av personer med nedsatt fysisk/mental förmåga eller brist på erfarenhet och kunskap, om de inte övervakas eller instrueras av en person med ansvar för deras säkerhet. Barn skall instrueras/övervakas för att säkerställa att de aldrig leker med produkten. Med förbehåll för konstruktionsändringar. NIBE Symboler OBS! Denna symbol betyder fara för maskin eller människa. TÄNK PÅ! Vid denna symbol finns viktig information om vad du ska tänka på när du sköter din anläggning. TIPS! Vid denna symbol finns tips om hur du kan underlätta handhavandet av produkten. Märkning AMB 30 är CE-märkt och uppfyller IP24. CE-märkningen innebär att NIBE visar en försäkran att produkten uppfyller alla bestämmelser som ställs på den utifrån relevanta EU-direktiv. CE-märket är obligatoriskt för de flesta produkter som säljs inom EU, oavsett var de är tillverkade. IP24 innebär att produkten är säker för att föremål med en diameter större än eller lika med 12,5 mm inte kan tränga in och orsaka skada samt att produkten är skyddad mot vattenstänk ifrån alla riktningar. Kapitel 1 Viktig information 3

6 Serienummer Serienumret hittar du nere på produktens fot. LEK TÄNK PÅ! Uppge alltid produktens serienummer (14 siffror) när du gör en felanmälan. 4 Kapitel 1 Viktig information

7 Kontaktinformation AT KNV Energietechnik GmbH, Gahberggasse 11, 4861 Schörfling Tel: +43 (0) Fax: +43 (0) CH NIBE Wärmetechnik AG, Winterthurerstrasse 710, CH-8247 Flurlingen Tel: (52) Fax: (52) CZ Druzstevni zavody Drazice s.r.o, Drazice 69, CZ Benatky nad Jizerou Tel: Fax: nibe@nibe.cz DE NIBE Systemtechnik GmbH, Am Reiherpfahl 3, Celle Tel: 05141/ Fax: 05141/ info@nibe.de DK Vølund Varmeteknik A/S, Member of the Nibe Group, Brogårdsvej 7, 6920 Videbæk FI FR GB Tel: Fax: info@volundvt.dk NIBE Energy Systems OY, Juurakkotie 3, Vantaa Puh: Fax: info@nibe.fi AIT France, 10 rue des Moines, Haguenau Tel : Fax : info@nibe.fr NIBE Energy Systems Ltd, 3C Broom Business Park, Bridge Way, Chesterfield S41 9QG Tel: Fax: info@nibe.co.uk NL NIBE Energietechniek B.V., Postbus 2, NL-4797 ZG WILLEMSTAD (NB) Tel: Fax: info@nibenl.nl NO ABK AS, Brobekkveien 80, 0582 Oslo, Postadresse: Postboks 64 Vollebekk, 0516 Oslo PL RU Tel. sentralbord: post@abkklima.no NIBE-BIAWAR Sp. z o. o. Aleja Jana Pawła II 57, BIAŁYSTOK Tel: Fax: sekretariat@biawar.com.pl "EVAN" 17, per. Boynovskiy, Nizhny Novgorod Tel./fax info@evan.ru Kapitel 1 Viktig information 5

8 SE NIBE AB Sweden, Box 14, Hannabadsvägen 5, SE Markaryd Tel: +46-(0) Fax: +46-(0) För länder som inte nämns i denna lista, kontakta NIBE Sverige eller kontrollera för mer information. 6 Kapitel 1 Viktig information

9 AMB 30 - Ett bra val AMB 30 är en värmeupptagande luftkollektormodul som är ett tillbehör till NIBE F1345. AMB 30 ansluts till F1345 enbart (uteluftsdrift) eller i kombination med berg-/markkollektor (hybriddrift) för att förse värmepumpen med förnyelsebar energi. AMB 30 utnyttjar utomhusluften vilket gör att varken borrhål eller slingor i marken behövs i lika stor utsträckning. AMB 30 är i princip ett element som växlar luftens energi till ett vätskesystem med hjälp av en axialfläkt och styrsystem. Fläkten har två hastigheter som antingen växlar automatiskt vid vald omgivningstemperatur eller ställs manuellt in på hög eller låg hastighet. Enhetens styrsystem kopplas till en kontrollenhet (BCU 30) där all inställning och övervakning sker. Denna kontrollenhet installeras inomhus. Styrsystemet sköter alla funktioner som t.ex. fläktdrift, avfrostning, val av driftfall, och stopp av kompressor vid avfrostning och låg omgivningstemperatur. Utmärkande egenskaper för AMB 30: Intelligent styrning Inbyggd intelligent styrning för optimal kontroll av luftkollektormodulen. Fläkten AMB 30 har en automatisk 2-stegs kapacitetsreglering av fläkten. Lång livslängd Material har valts för lång livslängd och stor tålighet mot krävande utomhusförhållanden. Kapitel 1 Viktig information 7

10 2 Luftkollektormodulen en del av husets hjärta Luftkollektormodulens funktion Enbart uteluftsystem J 40 C 50 C I H Expansionsventil G Kondensor 100 C Kompressor F Förångare -2 C E -3 C D C 0 C 1 C Värmekälla B 6 C A Temperaturerna är endast exempel och kan variera mellan olika installationer och årstider. 8 Kapitel 2 Luftkollektormodulen en del av husets hjärta

11 A B C D E F G H I J En värmepump kan vanligtvis utnyttja lagrad solvärme i berg, mark eller vatten till att värma upp en bostad. Med detta tillbehör kan även utomhusluften användas. Omvandlingen av energin i utomhusluften till bostadsvärme sker i tre olika kretsar. I köldbärarkretsen (1) hämtas gratis värmeenergi från omgivningen och transporteras till värmepumpen. I köldmediekretsen (2) höjer värmepumpen den hämtade värmens låga temperatur till en hög temperatur. I värmebärarkretsen (3) distribueras värmen ut i huset. Köldbärarkretsen Uteluften sugs in i AMB 30 (luftkollektormodul). Fläkten leder sedan luften till luftkollektormodulens värmeväxlare. Här avger luften värmeenergi till en frostskyddad vätska, köldbäraren och luftens temperatur sjunker. Därefter blåses den kalla luften ut ur luftkollektormodulen. Energin från värmekällan (luftkollektormodulen) tas tillvara genom att den värmer upp köldbärarvätskan några grader, från t.ex. ca 3 C till ca 0 C. Köldbärarvätskan leds till värmepumpens förångare. Här avger vätskan värmeenergi och temperaturen sjunker några grader. Sedan återförs vätskan till värmekällan för att återigen hämta energi. Köldmediekretsen I värmepumpen cirkulerar i ett slutet system en annan vätska, ett köldmedium, som också passerar förångaren. Köldmediet har mycket låg kokpunkt. I förångaren tar köldmediet emot värmeenergi från köldbäraren och börjar koka. Gasen som bildas vid kokningen leds in i en eldriven kompressor. När gasen komprimeras höjs trycket och gasens temperatur ökar kraftigt, från ca 5 C till ca 100 C. Från kompressorn trycks gasen in i en värmeväxlare, kondensor, där den lämnar ifrån sig värmeenergi till husets värmesystem, varvid gasen kyls ned och kondenserar till vätska igen. Eftersom trycket fortfarande är högt får köldmediet passera en expansionsventil, där trycket sänks så att köldmediet återfår sin ursprungliga temperatur. Köldmediet har nu gått ett varv. Det leds in i förångaren igen och processen upprepas. Värmebärarkretsen Den värmeenergi som köldmediet avger i kondensorn upptas av värmepumpens panndel. Värmebäraren cirkulerar i ett slutet system och transporterar det uppvärmda vattnets värmeenergi till husets varmvattenberedare och radiatorer/värmeslingor. Temperaturerna är endast exempel och kan variera mellan olika installationer och årstider. Kapitel 2 Luftkollektormodulen en del av husets hjärta 9

12 Hybridsystem H 40 C 50 C G F Expansionsventil E Kondensor 100 C Kompressor D Förångare -5 C C B -3 C 0 C Växelventil 2 C K Luftbatteri J 7 C I -2 C Växelventil 0 C Värmekälla A LEK Temperaturerna är endast exempel och kan variera mellan olika installationer och årstider. 10 Kapitel 2 Luftkollektormodulen en del av husets hjärta

13 En värmepump kan vanligtvis utnyttja lagrad solvärme i berg, mark eller vatten till att värma upp en bostad. Med detta tillbehör kan även utomhusluften användas. Omvandlingen av i naturen lagrad energi alternativt energin i utomhusluften till bostadsvärme sker i tre olika kretsar. I köldbärarkretsen (1) hämtas gratis värmeenergi från omgivningen och transporteras till värmepumpen. Genom omställning av de två växelventilerna kan antingen enbart kollektor, hybridsystem (användande av både kollektor och uteluft) eller enbart uteluft användas. I köldmediekretsen (2) höjer värmepumpen den hämtade värmens låga temperatur till en hög temperatur. I värmebärarkretsen (3) distribueras värmen ut i huset. A B C D E F G H I Köldbärarkretsen (enbart kollektor) I en slang, kollektor, cirkulerar en frostskyddad vätska, köldbärare, från värmepumpen ut till värmekällan (mark-/bergkollektor och/eller luftkollektormodulen beroende på inställning av växelventil 1 och 2). Energin från värmekällan tas tillvara genom att den värmer upp köldbärarvätskan några grader, från ca 3 C till ca 0 C. Köldbärarvätskan leds till värmepumpens förångare. Här avger vätskan värmeenergi och temperaturen sjunker några grader. Sedan återförs vätskan till värmekällan för att återigen hämta energi. Köldmediekretsen I värmepumpen cirkulerar i ett slutet system en annan vätska, ett köldmedium, som också passerar förångaren. Köldmediet har mycket låg kokpunkt. I förångaren tar köldmediet emot värmeenergi från köldbäraren och börjar koka. Gasen som bildas vid kokningen leds in i en eldriven kompressor. När gasen komprimeras höjs trycket och gasens temperatur ökar kraftigt, från ca 5 C till ca 100 C. Från kompressorn trycks gasen in i en värmeväxlare, kondensor, där den lämnar ifrån sig värmeenergi till husets värmesystem, varvid gasen kyls ned och kondenserar till vätska igen. Eftersom trycket fortfarande är högt får köldmediet passera en expansionsventil, där trycket sänks så att köldmediet återfår sin ursprungliga temperatur. Köldmediet har nu gått ett varv. Det leds in i förångaren igen och processen upprepas. Värmebärarkretsen Den värmeenergi som köldmediet avger i kondensorn upptas av värmepumpens panndel. Värmebäraren cirkulerar i ett slutet system och transporterar det uppvärmda vattnets värmeenergi till husets varmvattenberedare och radiatorer/värmeslingor. Köldbärarkretsen (hybrid/uteluft) Uteluften sugs in i AMB 30 (luftkollektormodul). Temperaturerna är endast exempel och kan variera mellan olika installationer och årstider. Kapitel 2 Luftkollektormodulen en del av husets hjärta 11

14 J K Fläkten leder sedan luften till luftkollektormodulens värmeväxlare. Här avger luften värmeenergi till en frostskyddad vätska,köldbäraren och luftens temperatur sjunker. Därefter blåses den kalla luften ut ur luftkollektormodulen. Om omgivningstemperaturen (utomhus kring AMB 30) är högre än 0 C (valbart i meny) växlar växelventil 1 vätskeflödet mot AMB 30 för att få en viss temperaturhöjning. Därefter leds köldbärarvätskan vidare via växelventil 2 till värmepumpens förångare. Om omgivningstemperaturen är högre än 12 C leds köldbärarvätskan direkt till värmepumpen, annars leds den via mark-/bergkollektor. Där avger vätskan värmeenergi och temperaturen sjunker några grader. Sedan återförs vätskan till värmekällan för att återigen hämta energi. 12 Kapitel 2 Luftkollektormodulen en del av husets hjärta

15 Kontakt med AMB 30 Driftläge Mark 5 C/3 C Temperaturer AMB nr 1 BT28 BT21 BT27 BT C 13.0 C 3.8 C 5.0 C OK OK OK MR MR Inomhus (oftast i närheten av F1345) hittar du kontrollenheten som du använder för att kommunicera med AMB 30. Det är här du får driftstatus för AMB 30 och information om eventuella larm. I visningsläget visas temperaturerna som läses av från de olika temperaturgivarna som är anslutna till AMB 30. Här använder du knapparna [-] och [+] för att bläddra bland de olika enheterna (om flera är anslutna). I det tidigare exemplet visar kontrollenheten att köldbärartemperaturen in till värmepump (BT26) är 5 C och att utomhustemperaturen (BT28) är 3 C. Kapitel 2 Luftkollektormodulen en del av husets hjärta 13

16 Skötsel av AMB 30 Regelbundna kontroller Då AMB 30 är placerad utomhus måste ett visst yttre underhåll utföras. OBS! Bristande översyn kan medföra allvarliga skador på AMB 30 som ej täcks av garantin. Kontroll av galler Du ska regelbundet under hela året se till att gallren inte blockeras av löv, snö eller annat. Du bör hålla extra uppsikt vid kraftig vind och/eller snöfall då detta förorsaka att gallren sätts igen. LEK Undvik uppbyggnad av snö som täcker för gallren på AMB 30. LEK Håll fritt från snö och/eller is. 14 Kapitel 2 Luftkollektormodulen en del av husets hjärta

17 Rengöring av ytterhölje Vid behov kan du rengöra ytterhöljet med en fuktad trasa. Du bör iakttaga försiktighet så AMB 30 inte repas vid rengöringen. Undvik att spola med vatten in i gallerna eller på sidorna på ett sådant sätt att vatten kan tränga in i AMB 30. Undvik även att AMB 30 kommer i kontakt med alkaliska rengörningsmedel. Kondensvattentråg och kondensvattenrör Under den kalla delen av året bör du hålla uppsikt så att inte för mycket frost eller is byggs upp under AMB 30. Kondensvattentråg finns för omhändertagande och avledning av kondensvatten. LEK Undvik uppbyggnad av snö och/eller is under AMB 30. Någon gång om året kan kondensvattentråget och kondensvattenröret/avloppsröret behöva rensas från löv och liknande. Vid längre strömavbrott Vid längre strömavbrott, när temperaturen utomhus är lägre än köldbärarvätskans fryspunkt (se drifthandboken för F1345), rekommenderas tömning av den del av köldbärarsystemet som finns utomhus. Kontakta din installatör för hjälp med detta. Spartips Din värmepumpsinstallation ska ge värme och/eller varmvatten. Det kommer den att göra utifrån de styrinställningar som gjorts. Faktorer som inverkar på energiåtgången är t.ex. inomhustemperatur, varmvattenförbrukning, hur välisolerat huset är samt om huset har många stora fönsterytor. Husets läge, t.ex. om det är mycket vindutsatt påverkar också. Kapitel 2 Luftkollektormodulen en del av husets hjärta 15

18 Tänk också på att: Öppna termostatventilerna helt (med undantag av de i rum som av olika anledningar önskas svalare t.ex. sovrum). Termostaterna bromsar upp flödet i värmesystemet vilket värmepumpen vill kompensera med ökad temperatur. Den kommer då att jobba mer och förbrukar därmed också mer elenergi. Elförbrukning Energiförbrukning fördelat över året 20% 15% 10% 5% 0% jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec Att höja inomhustemperaturen en grad gör att energiförbrukningen ökar med ca 5%. Hushållsel Man har länge räknat med att en genomsnittlig svensk bostad har en ungefärlig årsförbrukning på ca kwh hushållsel/år. I dagens samhälle ligger det ofta mellan kwh/år. Apparat Platt-TV (Drift: 5 h/dygn, Stand by: 19 h/dygn) Digitalbox (Drift: 5 h/dygn, Stand by: 19 h/dygn) DVD (Drift: 2 h/vecka) TV-spel (Drift: 6 h/vecka) Normal Effekt (W) Drift Stand by Ungefärlig årsförbrukning (kwh) Kapitel 2 Luftkollektormodulen en del av husets hjärta

19 Apparat Normal Effekt (W) Ungefärlig årsförbrukning (kwh) Radio/stereo (Drift: 3 h/dygn) Dator inkl. skärm (Drift: 3 h/dygn, stand by 21 h/dygn) Glödlampa (Drift 8 h/dygn) Spotlight, Halogen (Drift 8 h/dygn) Kyl (Drift: 24 h/dygn) Frys (Drift: 24 h/dygn) Spis, plattor (Drift: 40 min/dygn) Spis, ugn (Drift: 2 h/vecka) Diskmaskin, kallvattenansluten (Drift 1 ggr/dygn) Tvättmaskin (Drift: 1 ggr/dygn) Torktumlare (Drift: 1 ggr/dygn) Dammsugare (Drift: 2 h/vecka) Motorvärmare (Drift: 1 h/dygn, 4 månader om året) Kupévärmare (Drift: 1 h/dygn, 4 månader om året) Dessa värden är ungefärliga exempelvärden. Exempel: En familj med 2 barn bor i en villa med 1 st platt-tv, 1 st digitalbox, 1 st DVD-spelare, 1 TV-spel, 2 datorer, 3 stereoapparater, 2 glödlampor på toaletten, 2 glödlampor i badrummet, 4 glödlampor i köket, 3 glödlampor utomhus, tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin, kyl, frys, spis, dammsugare, motorvärmare = 6240 kwh hushållsel/år. Energimätare Ta till vana att kontrollera bostadens energimätare regelbundet, gärna en gång i månaden. På så sätt upptäcker du snabbt om elförbrukningen ändras. Nybyggda hus har ofta dubbla energimätare, utnyttja gärna mellanskillnaden till att räkna ut din hushållsel. Kapitel 2 Luftkollektormodulen en del av husets hjärta 17

20 Nybyggnation Nybyggda hus går det första året igenom en uttorkningsprocess. Huset kan då förbruka väsentligt mycket mer energi än det kommer göra därefter. Efter 1-2 år bör man åter igen justera in värmekurva, förskjutning av värmekurva samt bostadens termostatventiler, då värmesystemet i regel kräver en lägre temperatur när uttorkningsprocessen är avslutad. 18 Kapitel 2 Luftkollektormodulen en del av husets hjärta

21 3 Komfortstörning OBS! Ingrepp bakom fastskruvade luckor får endast göras av eller under överinseende av behörig installatör. OBS! Eftersom AMB 30 kan anslutas till ett stort antal externa enheter skall även dessa kontrolleras. OBS! Om driftsstörningen inte kan åtgärdas med hjälp av detta kapitel bör installatör kontaktas. OBS! Vid åtgärd av driftstörning som kräver ingrepp bakom faststruvade luckor ska inkommande el brytas på säkerhetsbrytaren. OBS! Vid korrespondens med NIBE ska produktens serienummer alltid uppges. Kapitel 3 Komfortstörning 19

22 Larmhantering Kontrollera displayen på kontrollenheten för att avläsa status samt eventuellt larm. Alarm Mark 5 C/3 C Information Temperaturer Alarm OK OK OK MR MR Vid larm visas liknande text som i bilden ovan och bakgrundsbelysningen blinkar. Här använder du knapparna [-] och [+] antingen för att bläddra bland alternativen. Återgå till tidigare bild genom att bläddra högst upp och tryck in [- ]. Manuell återställning av larm För att nollställa ett larm trycker du in knappen [-] i 3 sekunder tills det står "OFF" i displayen och tryck därefter in [+] i 3 sekunder till för återgång till normalläge. Information Temperaturer Alarm OK Alarm Givarfel # BT Kapitel 3 Komfortstörning

23 Larmlista Namn Givarfel # Kommunikation Fläkt TB # Låg BT28 Hög BT28 Orsak Angiven givare kortsluten eller saknas. Ingen kommunikation mellan display och AMB 30 (masterenheten om flera inkopplade) i mer än 3 minuter. Fläktens övertemperaturskydd har löst ut. Händelse Omgivningsgivare (BT28): stopp av AMB 30 och kompressor i NIBE F1345. Övriga givare: indikeras bara i displayen. Köldbärare in (BT26): visas endast vid hybriddrift. Drift av AMB 30 och kompressor i NIBE F1345 stoppas. Återställning/Åtgärd Larmet återställs automatiskt när givare kopplats in igen Larmet återställs automatiskt när kommunikationen återupptas. Larmet kan bero på t.ex. kabelbrott, fel på reläkort eller fel på displayenhet. Larmet återställs inte automatiskt. Manuell Drift av AMB 30 (masterenheten om flera inkopplade) och kompressor i NIBE F1345 stop- krävs (omstart av kon- nollställning av larm pas. trollenheten). För låg omgivningstemperatur (BT28). Drift av AMB 30 stoppas. För hög omgivningstemperatur (BT28) (över 50 C). # står för i vilken enhet felet existerar. Drift av AMB 30 och kompressor i NIBE F1345 stoppas. Fläkten startar igen när omgivningstemperaturen stiger över inställt värde i meny "BT28 min". Fläkten och kompressorn startas igen när omgivningstemperaturen har sjunkit under inställt värde i meny "BT28 max" med cirka två grader. Kapitel 3 Komfortstörning 21

24 Felsökning Följande tips kan användas för att åtgärda komfortstörningen: Grundläggande åtgärder Börja med att kontrollera följande möjliga felkällor: Att värmepumpen/luftkollektormodulen är i drift alt. att matningskabel till AMB 30 är ansluten. Fastighetens grupp- och huvudsäkringar. Fastighetens jordfelsbrytare. AMB 30 ej i drift Orsak: Styrsystemet har ej gett startsignal. Åtgärd: Kontrollera att värmepumpen är i drift. Orsak: Åtgärd: Säkringar har löst ut. Byt säkring eller återställ automatsäkring. Om säkring löser ut igen skall installatören kontaktas. Orsak: Åtgärd: Utomhustemperatur kallare än inställt värde i meny "BT28 min". Indikeras som "Låg BT28" i kontrollenheten. Vänta tills utomhustemperaturen är högre än inställt stoppvärde (meny "Låg BT28"). Orsak: Åtgärd: Utomhustemperatur varmare än 50 C. Indikeras som "Hög BT28" i kontrollenheten. Vänta tills utomhustemperatur är lägre än 48 C. Orsak: Åtgärd: Fläkt stoppad. Tillse att luftflödet ej är blockerat. Vid återkommande fel skall installatören kontaktas. 22 Kapitel 3 Komfortstörning

25 Larm kvitteras automatiskt när felet är åtgärdat eller enligt anvisning på sida 20. Störningar vid avfrostning Orsak: AMB 30 avfrostar ej. Åtgärd: Kontrollera att växelventilen (QN20) fungerar och är rätt kopplad. Orsak: Åtgärd: AMB 30 avfrostar ej helt. Öka inställd temperatur i meny "Stopp akt.". Kapitel 3 Komfortstörning 23

26 4 Tekniska uppgifter Detaljerade tekniska data för denna produkt hittar du i installatörshandboken ( 24 Kapitel 4 Tekniska uppgifter

27 5 Ordlista Beräknad framledningstemperatur Den temperatur som värmepumpen räknar ut att värmesystemet behöver för att det ska bli lagom varmt i bostaden. Ju kallare det är ute, desto högre beräknad framledningstemperatur. Blandningsventil En ventil som blandar kallt vatten med varmvattnet som lämnar beredaren. Cirkulationspump Pump som cirkulerar vätska i ett rörsystem. COP Om det står att en värmepump har COP 5 så betyder det i princip att om el för en krona matas in i värmepumpen får man ut värme motsvarande ett värde av 5 kronor. Detta är alltså värmepumpens verkningsgrad. Denna mäts fram vid olika mätvärden, t.ex.: 0/35 där 0 står för hur många grader den inkommande köldbäraren har och där 35 står för hur många grader framledningstemperaturen håller. DUT, dimensionerad utetemperatur Den dimensionerade utetemperaturen är olika beroende på var man bor. Ju lägre dimensionerad utetemperatur, desto lägre värde ska man välja på "val av värmekurva". Eltillsats Detta är den el som t.ex. en elpatron skjuter till under årets absolut kallaste dagar för att täcka det uppvärmningsbehov som inte värmepumpen klarar. Expansionskärl Kärl med köld- eller värmebärarvätska vars uppgift är att jämna ut trycket i köld- eller värmebärarsystemet. Expansionsventil Ventil som sänker trycket på köldmediet, vilket gör att köldmediets temperatur sjunker. Kapitel 5 Ordlista 25

28 Filtreringstid Anger den tid medelutetemperaturen beräkas på. Fläktkonvektor En typ av konvektor, men med tillsatsfläkt som blåser ut värme eller kyla i bostaden. Framledning Den ledning i vilken det uppvärmda vattnet transporteras från värmepumpen ut till husets värmesystem (radiatorer/värmeslingor). Framledningstemperatur Temperaturen på det uppvärmda vatten som värmepumpen skickar ut till värmesystemet. Ju kallare det är ute, desto högre blir framledningstemperaturen. Frikyla Den kalla köldbärarvätskan från kollektor/borrhål används för att kyla bostaden. Förångare Värmeväxlare där köldmedievätskan förångas genom att uppta värmeenergi från köldbäraren som då kyls ned. Klimatsystem Klimatsystem kan även kallas värme- och/eller kylsystem. Med hjälp av radiatorer (element), slingor i golvet eller fläktkonvektorer värms eller kyls bostaden. Kollektor Slang där köldbäraren cirkulerar i ett slutet system mellan värmekällan och värmepumpen. Komfortstörning Komfortstörning innebär oönskade ändringar i varmvatten-/inomhuskomforten, t.ex. att temperaturen på varmvattnet är för låg eller om inomhustemperaturen inte är på önskad nivå. En driftstörning i värmepumpen kan ibland märkas i form av en komfortstörning. 26 Kapitel 5 Ordlista

29 I de allra flesta fallen märker värmepumpen av en driftstörning och visar detta med larm och instruktioner om åtgärd i displayen. Kompressor Komprimerar (trycker ihop) det gasformiga köldmediet. När köldmediet trycks ihop ökar trycket och temperaturen. Kondensor Värmeväxlare där det heta gasformiga köldmediet kondenserar (kyls ned och blir vätska) och då avger värmeenergi till husets värme- och varmvattensystem. Konvektor Fungerar på ungefär samma sätt som en radiator, men med den skillnaden att luften blåses ut. Detta gör att man kan använda konvektorn till att antingen värma eller kyla bostaden. Köldbärarsida Köldbärarslangar ev. borrhål samt förångaren utgör köldbärarsidan. Köldbärarvätska Frostskyddad vätska, t.ex. etanol alternativt glykol blandat med vatten, som transporterar värmeenergi från värmekällan (berget/marken/sjön) till värmepumpen. Köldmedium Ämne som cirkulerar i en sluten krets i värmepumpen och som genom tryckförändringar växelvis förångas och kondenseras. Vid förångningen upptar köldmediet värmeenergi och vid kondensationen avges värmeenergi. Nivåkärl Delvis genomskinligt kärl med köldbärarvätska vars uppgift är jämna ut trycket i köldbärarsystemet. När temperaturen på köldbärarvätskan ökar eller minskar ändrar sig trycket i systemet och då ändrar sig nivån i nivåkärlet. Nivåvakt Tillbehör som känner av nivån i nivåkärlet och larmar om det blir för lågt. Passiv kyla Se "Frikyla". Kapitel 5 Ordlista 27

30 Pressostat Tryckvakt som ger larm och/eller stoppar kompressorn om otillåtna tryck uppstår i systemet. En högtryckspressostat löser ut om kondenseringstrycket är för högt. En lågtryckspressostat löser ut om förångningstrycket är för lågt. Radiator Ett annat ord för element. För att kunna användas tillsammans med AMB 30 måste de vara vattenfyllda. Reservläge Ett läge man kan välja med strömställaren om det har inträffat ett fel som gör att kompressorn inte går. När värmepumpen står i reservläge värms bostaden och/eller varmvattnet med hjälp av en elpatron. Returledning Den ledning i vilken vattnet transporteras tillbaka till värmepumpen från husets värmesystem (radiatorer/värmeslingor). Returledningstemperatur Temperaturen på det vatten som återvänder till värmepumpen efter ha avgett värmeenergi till radiatorer/värmeslingor. Rumsgivare En givare som är placerad inomhus. Denna givare talar om för värmepumpen hur varmt det är inne. Slingtank En beredare med slinga i. Vattnet i slingan värmer upp vattnet i beredaren. Säkerhetsventil En ventil som öppnar och släpper ut lite vätska om trycket blir för högt. Tappvarmvatten Det vatten man t.ex. duschar i. Tillsatsvärme Tillsatsvärme är den värme som produceras utöver det som kompressorn i din värmepump levererar. Tillsatsvärme kan vara t.ex. elpatron, elkassett, solanläggning, gas-/olja-/pellets-/vedpanna eller fjärrvärme. 28 Kapitel 5 Ordlista

31 Utegivare En givare som är placerad utomhus. Denna givare talar om för värmepumpen hur varmt det är ute. Verkningsgrad Ett mått på hur effektiv värmepumpen är. Ju högre värde desto bättre. Värmebärarsida Rör till husets klimatsystem samt kondensorn utgör värmebärarsidan. Värmefaktor Mått på hur mycket värmeenergi värmepumpen avger i förhållande till den elenergi den behöver för sin drift. Ett annat ord för detta är COP. Värmekurva Det är värmekurvan som avgör vilken värme värmepumpen ska producera beroende bl.a. på vilken temperatur det är utomhus. Om man väljer ett högt värde talar man om för värmepumpen att den måste producera mycket värme när det är kallt ute för att det ska bli lagom varmt inomhus. Värmeväxlare Anordning som överför värmeenergi från ett medium till ett annat utan att medierna blandas. Exempel på olika värmeväxlare är förångare och kondensor. Växelventil En ventil som kan skicka vätska åt två olika håll. Det är en växelventil som gör att vätska skickas till klimatsystemet när värmepumpen gör husvärme och till varmvattenberedaren när värmepumpen gör varmvatten. Kapitel 5 Ordlista 29

32 6 Sakregister A AMB 30 Ett bra val, 7 Anläggningsdata, 2 E Elförbrukning, 16 F Felsökning, 22 K Komfortstörning, 19 Felsökning, 22 Larmhantering, 20 Kontaktinformation, 5 Kontakt med AMB 30, 13 Kontrollenheten, 13 L Larmhantering, 20 O Ordlista, 25 R Regelbundna kontroller, 14 S Serienummer, 4 Skötsel av AMB 30, 14 Regelbundna kontroller, 14 Spartips, 15 Vid längre strömavbrott, 15 Spartips, 15 Elförbrukning, 16 Styrmodulens funktion, 8 T Tekniska uppgifter, 24 V Vid längre strömavbrott, 15 Viktig information, 2 AMB 30 Ett bra val, 7 Anläggningsdata, 2 Kontaktinformation, 5 Serienummer, 4 Värmepumpen husets hjärta, 8 Värmepumpens funktion, 9, Kapitel 6 Sakregister

33 Kapitel 6 31

34 32 Kapitel 6

35

36 NIBE AB Sweden Hannabadsvägen 5 Box 14 SE Markaryd info@nibe.se