Elevernas ansvar och inflytande. Enkäter och elevdemokrati läsåret

Transkript

1 Rapport till Utbildningsnämnden Sara Hjelm Avdelningen för Planering och utveckling Elevernas ansvar och inflytande Enkäter och elevdemokrati läsåret Vi behöver vara tydligare med att visa eleverna vad ansvar och inflytande innebär. Detta är nödvändigt för att eleverna senare ska lyckas i sina studier på nationellt program. Vi planerar att ta fram "kriterier" för vad det betyder att "klara" skolan. Vi kommer starta en utvecklingsgrupp för Skolframgång under läsåret 2017/2018

2 Skolornas underlag och källor vid uppföljning och planering Den viktigaste källan till kunskap om vad elever tycker och vill är givetvis alltid det personliga mötet, men för mer generell information har Skolenheterna inom Utbildningsförvaltningen haft ett antal data och källor som underlag för sin planering för och för uppföljning av elevers upplevelse av delaktighet i utbildningarna. De viktigaste har varit elevinflytande genom representation, den regiongemensamma elevenkäten, egna enkäter och kursutvärderingar. Elevinflytande genom representation På alla skolenheter utom en finns någon form av grupper där elever via ombud kan framföra krav och arbeta för förbättringar. Det finns klassråd, programråd och skolråd. På några finns också trygghetsråd och elevkårer som eleverna driver själva. Elevskyddsombud finns företrädesvis för hela skolhus. Den regiongemensamma elevenkäten Den regiongemensamma elevenkäten har genomförts sedan 2011 och innefattar samtliga GR:s medlemskommuner. För gymnasieskolans del är det elever i år två som deltar. Nytt för året är att frågorna är samma som i Skolinspektionens elevenkät och att denna ersätter GRenkäten vartannat läsår enligt beslut i GR:s Skolchefsgrupp. Läsåret var det Ale, Göteborg, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille som genomförde GRenkäten. Resultatens genomsnittsvärden för GR är alltså ett snitt av endast dessa kommuners värde. Övriga kommuner gjorde Skolinspektionens enkät. Svarsfrekvensen för Utbildningsnämndens del var 74%, vilket är en förbättring från föregående år. Även om en del frågor har sina motsvarigheter i den tidigare enkäten blir en konsekvens av förändringen att det inte går att jämföra bakåt med tidigare års resultat i samma utsträckning. Tabellen nedan visar de nio frågor som är direkt jämförbara. 1

3 Det finns ingen bakgrundsfråga om kön i Skolinspektionens enkät, varför det inte kommer att vara möjligt att skilja på de svarande de år det är den enkäten som används. Frågorna är också betydligt fler än i den tidigare enkäten och också grupperade på ett annorlunda sätt med fler frågeområden (se nästa sida). Ytterligare en skillnad är att några frågor ställs så att svarsalternativet Stämmer helt och hållet är det minst positiva värdet. Dessa frågor har räknats om för att kunna ingå i index vilket markeras med (OMVÄNT) i rapporterna. Frågor och frågeområden Metod och redovisning Undersökningen har genomförts som en webbenkät. Varje elev har fått ett kuvert med en unik kod som ger tillgång till enkäten, och frågorna har därefter besvarats på lektionstid. Frågornas svarsalternativ för gymnasieskolan var Stämmer helt och hållet, Stämmer delvis, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls och Vet ej. Elever med annat modersmål kunde välja att få enkäten på de vanligaste språken. Gymnasiesärskolan En anpassad elevenkät genomfördes för första gången 2017 inom gymnasiesärskolan, med färre och något förenklade frågor och färre svarsalternativ - Ja, Ibland/Ganska, Nej, Vet Inte - och där elever på individuellt program kunde välja om han eller hon ville ha symbolstöd till sin enkät eller inte. Enkäten avslutas med frågor om skolskjuts och fritids. 2

4 Samtliga resultat - per skolform, skolhus, skolenhet och program - finns publicerade på Elevenkät läsåret Läsåret är det Göteborgselevernas tur att fylla i Skolinspektionens enkät istället och den undersökningen genomförs redan i november höstterminen Egna enkäter Många skolenheter har genomfört egna enkätundersökningar, framför allt kartläggningar i samband med likabehandlingsarbete och likabehandlingsplan. I sådana fall är det oftast de resultaten som legat till grund för analys och insatser. Genomgående är att elever känner sig mest trygga i klassrummet och mindre i gemensamma utrymmen som korridorer och matsal. Detsamma gäller respekt och bemötande. Analyser och insatser I årets undersökning användes Skolinspektionens frågor i enlighet med beslut i Skolchefsgruppen inom GR, men eftersom den fortfarande distribuerades av GR fanns också bakgrundsfrågan om kön med. Resultaten är inte jämförbara med tidigare år på grund av det nya innehållet, även om det i resultatrapporterna gjorts vissa försök att plocka ut jämförbara frågor och sammanfatta inspektionens områden för att bättre motsvara tidigare frågeområden. Svarsfrekvensen för gymnasieskolan var betydligt bättre än föregående år - 74 procent av de elever i år två som ingick i undersökningen hade svarat. De genomsnittliga resultaten för årets gemensamma elevenkät visar, precis som tidigare år, låga värden för ansvar och delaktighet, med indexvärde 53 för gymnasieskolans nationella program. Många elever har svårt att ta eget ansvar fullt ut och känner inte heller att de kan påverka. Några påpekande är att ordvalet gör det svårt att svara eller att det kan vara olika för olika lärare och för olika kurser och att enkäten är mer anpassad till lägre grundskola och klasslärarsystem. För gymnasieskolans del finns det också i realiteten begränsade möjligheter att påverka innehåll eller genomförande eftersom de omfattande kursplanerna gör det svårt att hinna med i enlighet med styrdokumenten och inom stipulerad tid. Extra tid är inte heller en optimal lösning, eftersom ungdomarna redan idag har långa skoldagar och därutöver oftast restid och hemarbete. 3

5 Samtidigt finns det stora olikheter mellan skolenheter och också mellan skolformer. För introduktionsprogrammen, där det finns mer möjlighet och tid till anpassning, är indexvärdet 71 och för gymnasiesärskolan gäller det helt omvända. Här är en av de allra viktigaste uppgifterna att träna eleverna i självständighet och i att göra egna val. Varje gång det sker påpekas detta för eleven och resultaten är därefter med värden för ansvar och inflytande som är bland de högsta i hela undersökningen. Nedan ett exempel från en av skolenheterna inom gymnasiesärskolan: Flickor är genomgående mindre trygga än pojkar och också mindre nöjda med sin utbildning. På nästan samtliga skolenheter är också studieron mer eller mindre bristfällig enligt eleverna. Det finns egentligen bara spekulationer om varför resultaten ser ut som de gör, endast ett konstaterande att den ömsesidiga respekten brister i många fall. Det vanligaste är att elever är rädda för att bli kränkta, inte att de blivit kränkta. Ett nedslående resultat är att när svaren återkopplas direkt och diskuteras med dem som svarat och frågan om varför man inte känner sig trygg kommer upp, så blir ofta svaret ett annat fler är trygga och vill inte kännas vid resultaten från enkäten för egen del inför kamraterna eller läraren. Det förekommer också att elever upplever att rapporter om sådant som de ser som oegentligheter eller önskemål till läraren inte tas om hand på samma sätt av alla lärare, det vill säga att det "lönar sig inte att säga till". Genomgående har Gymnasieområde Centrum och MTG arbetat mer strukturerat och långsiktigt och skiljer på formell demokrati och individens inflytande. Skolorna har också elevråd som fungerar skolhusvis, med regelrätta val, egen budget och egna lokaler och där det ses som fördelaktigt att ingå. Detta gäller också Angeredsgymnasiet. Insatser Det är ungefär lika vanligt att enkätresultaten återkopplas direkt till dem som svarat som att de bara diskuteras i forum som elevråd, klassråd, mm. Insatser och förändringar har däremot oftast stämts av med den elevrepresentation i formella grupper som finns. Den absolut vanligaste användningen av enkätresultaten är att utgöra underlag för skolenheternas arbete med Likabehandlingsplaner. 4

6 Fysiska förändringar och insatser gäller oftast hela skolhus, inte bara en skolenhet. Olika förändringar, som belysning, möblering, rutiner med mera, som berör alla som är knutna till lokalerna, kan därmed alla också dra nytta av. Detsamma gäller oftast också sådant som inte har med byggnader eller gemensamma utrymmen att göra och det är tydligt att i de fall det finns flera rektorer så har de utgjort ett stöd för varandra och eftersträvat en gemensam kultur och ett gemensamt positivt skolklimat. Det kan gälla mer resurser till studieledare/mentorers tid för samtal och en mer tillgänglig elevhälsa. För individer eller enstaka klasser förekommer också försök att medvetet och strukturerat öva delaktighet genom att begränsa de valmöjligheter som ges, tydliggöra att det är elevens val som gäller och samtidigt underlätta själva valet. Utvecklingsområden I de flesta uppföljningsrapporter uttrycks viss frustration över att man, inom ett område som man så tydlig arbetat med, ändå inte lyckats förändra elevernas uppfattningar. En orsak kan givetvis vara att det inte är samma elever som svarar, utan varje år nya årskurs 2- elever som reagerar på att det inte finns lika stora möjligheter till direkt påverkan som de kanske varit vana vid och där kraven på eget ansvar och bidrag upplevs som mer omfattande. Följande tre citat kan tjäna som exempel på funderingar inför framtiden: Det behövs bättre samsyn kring ordningsregler och värden. Vi behöver ytterligare utveckla våra klassråd så att varje elev vågar framföra sina åsikter, så att fler elevers synpunkter kommer till skolledningens kännedom. För att eleverna ska känna att de har möjlighet att påverka är det viktigt att de får respons på de frågor som de väljer att ta upp på klassrådet. Eleverna behöver se resultatet av sitt demokratiska arbete genom att verksamheten strävar efter att tillmötesgå deras förslag och önskemål". 5