Reseberättelse från projektresa inom Life-MIA, september 2011

Transkript

1 Reseberättelse från projektresa inom Life-MIA, september 2011 Resmål: Slovenien och Italien Deltagare: Martin Amcoff, Upplandsstiftelsen. Niclas Bergius, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Björn Brage, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Markus Forsberg, Länsstyrelsen i Södermanlands län. Mårten Gustafsson, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Erik Hjortsberg, Länsstyrelsen i Södermanlands län. Mats Larshagen, Sveaskog AB Annika Lönroth, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Linnea Olsson, Länsstyrelsen i Uppsala län. Rolf Sturegård, Länsstyrelsen i Uppsala län. Berättelsen författad av: Martin Amcoff Erik Hjortsberg Mats Larshagen Linnea Olsson

2 Program för MIA-resa till Slovenien och Italien september 2011 Måndag 26 september Ankomst till Ljubljana klockan Efter att ha hämtat ut de två minibussarna styr vi kosan till den vackra staden Bled i nordvästra hörnet av Slovenien. Hotellet ligger nära nationalparken Triglav. Tisdag 27 september Besök i nationalparken Triglav med tillhörande guidning. Information om Triglav hittas här: På eftermiddagen denna dag åker vi vidare till ett hotell som ligger nära orten Koper vid Sloveniens kust till havet. Onsdag 28 september Denna dag besöker vi på förmiddagen följande Life-projekt: Secovlje - Conservation of endangered species and habitats in the Secovlje salt-pans Park. Information om projektet hittas via denna länk: Efter lunch besöker vi ett närliggande (bara några mils resa) Life-projekt med titeln: Karst park - Conservation of endangered habitats / species in the future Karst Park. Även om detta projekt hittas info via denna länk: På eftermiddagen denna dag åker vi vidare till Mantova i norra Italien. Torsdag 29 september Denna dag besöker vi Life-projektet med följande titel: Bosco Fontana - Bosco Fontana : urgent conservation's actions on relict habitat. Information om detta projekt hittas via denna länk: _proj_id=552 På eftermiddagen denna dag åker vi tillbaka till Slovenien och Ljubljana. Fredag den 30 september Klockan avgår planet från flygplatsen i Ljubljana.

3 Tisdagen den 27 september Den berömda borgen i Bled. Efter frukost på hotell Astoria i Bled besöktes det närliggande besökscentret för Triglav National Park. En av centrets anställda, Mojca Urhunc berättade om nationalparken och visade oss runt på centret. På centret fanns en mängd foldrar och böcker om nationalparken. Här fanns också samlingssalar för besöksgrupper och dataskärm där man i fågelperspektiv kunde glida runt i olika skyddade områden och få fördjupad information. Triglav National park är belägen i de Julianska Alperna i norra delen av Slovenien. Området domineras av bergskedjor som högst 2800 meter. Sluttningar och lägre partier är klädda med skogar av gran, lärk och bok. Stora områden hålls öppna genom bete. Nationalparken är ha. Huvuddelen av marken är privatägd. Parken har cirka 2 miljoner besökare per år.

4 I nationalparken bor 2500 personer i 25 byar. Viktiga näringar är jordbruk (betesdrift), skogsbruk och turism. Det är gratis att besöka parken och man får vandra fritt utom i några fredade områden. Nationalparken är indelad i 3 zoner med olika grad av skydd. Skogsbruk bedrivs på 2/3 av ytan. Skogsbruksmetoden är framförallt stamvis blädning vilket medför att det inte finns några större slutavverkningsytor. Mindre luckor efter avverkningar sågs här och var och dessa hade uppkommit efter stormskador eller när man tagit bort barkborreangripen skog. Den del vi besökte dominerades starkt av gran och man var noga med att ta bort träd som var skadade eller angripna av barkborrar. Vi såg lite död ved i de områden vi beskökte. Anvisningen var att minst 3% av virkesförrådet ska vara död ved i de områden där skogsbruk bedrevs. Under dagen guidades vi i parken av Andrej Arih. Först åkte vi slingrande vägar upp mot Klek och gjorde en kortare vandring genom granskog upp till öppna betesmarker som utnyttjades för fäboddrift. De öppna områdena var välbetade och även skogen betades. Andrej berättade att man arbetar med en Management plan för parken. En svårighet var hur man kan stärka naturvården i de områden där skogsbruk bedrivs. Anslaget till parken var 1,35 miljoner Euro per år vilket var lågt med tanke på de 50-tal personer som arbetar i parkens regi. Efter lunch på Sporthotel Pokljunka i Goreljek besökte vi en av de sydligast belägna mossarna i regionen. Vi gick upp i et torn med utsikt över mossen. Här fanns flera för regionen ovanliga växter. Även här betades skogen och mossen. Djuren gick lösa utan stängsel. Vår egen spionfotograf, Erik Hjortsberg, blir själv avbildad.

5 Martin Amcoff har hamnat i ett lite udda läge. Efter en givande dag i Triglav begav vi oss vidare mot Koper vid kusten. Onsdag förmiddag den 28 september Salinan täcker 6,5 kvadratkilometer och består av två delar; Fontanigge i söder där saltutvinning har upphört och Lera i norr där aktiv saltutvinning sker. Vi besökte dessa två delar i nämnd ordning. Fontanigge Andrej Sovinc, vår guide tillika chef för anläggningen beskrev saltningsproceduren, med anor från 1300-talet. Verksamheten avvecklades i denna södra del när konkurrensen från nordafrika (med lägre omkostnader) blev för stor. De övergivna stenhusen vi kunde se var 400 år gamla f.d. säsongsbostäder för saltarbetarna och deras familjer. Dessa tvingades bort av de jugoslaviska myndigheterna under bryska omständigheter pga den sviktande ekonomin i kombination med politiska orsaker under 1960-talet. Numera finns bara fem salinor kvar i Adriatiska havet. Salinan omfattar fem utpekade fågelarter, fem habitattyper och ett antal andra krävande arter såsom halofyten Common Sea-lavender (Limonium serotinum), med sina röda blad och planktonet Brine Shrimp (Artemia parthenogenetica). Dessa arter och habitat är dock relativt vanliga i övriga delar av medelhavet, men för Slovenien som har att leva upp till EU s artoch habitatdirektiv är de unika för salinan i Secovje pågick ett LIFE-projekt i Fontanigge. Målen var främst att underhålla dikessystemet samt att skapa artificiella häckningsplatser för fåglar. 290 fågelarter har observerats i salinan under modern tid, varav ca 90 är häckande.

6 Underhållet av dikena sätter fart på vattencirkulationen då minskar algblomningen och risken för botulism, som annars riskerar att döda fåglar. Som en bonus ökar näringstillförseln i vattnet. Dikena förhindrar även predation av räv och mård, eftersom dessa ej vill slicka sig rena från saltvatten. Kontroll över vattenflödena är fortfarande en av de viktigaste huvuduppgifterna i den löpande skötseln. Skötseln är dock lågintensiv, då salinan är en relativt stabil miljö. Att salinan samtidigt utgör nationsgräns har vållat vissa bekymmer, då Kroatien inte respekterar gränsen för Natura 2000 området, och bl.a. har en tennisbana etablerats inne på området. Predation av kråkor har seglat upp som ett nytt problem (förr fanns ej kråkor i området). Kråkorna prederar dock endast under sin egen häckningstid, i början av maj. Jakt inom salinan är förbjuden av etiska skäl. Men ledningen är frestad att verka för intensifierad jakt utanför gränsen. Framöver kan det även bli aktuellt att förflytta levande skadedjur ut ur salinan. Lera I korta drag fungerar saltutvinningen såhär: havsvatten kondenseras i ett nät av bassänger under 3 veckors tid. Slutligen skyfflas saltet ihop manuellt. Arbetarna bär speciella träskor för att inte förstöra algmattan - petola - som utgör golvet i den sista bassängen. Salinan ägs av staten, men företaget har licens att utvinna salt. Företaget blev för ca 10 år sedan uppköpt av Vodafone för att mobiltelefonföretaget såg det som en god PR-investering. Det har, som förväntat, blivit en god affär för båda parter Vodafone är numera känt hos det slovenska folket som ett företag som jobbar med natur- och kulturvård.

7 Man har utvecklat ett koncept kring varumärken, som innefattar salt för matlagning respektive kosmetika samt kläder/souvenirer. Ett nytt LIFE-projekt pågår under Huvudmålen är att: -kontrollera vattenflödena. -sprida information och kunskap. -utveckla specialistkunskaper inom ämnet. Mycket arbete går bara att utföra manuellt, därför har många anställts i LIFE-projektet. Den slovenska byggmaffian har utpressat/hotat ledningen för att få in sina egna arbetare, men de har fått nobben salinan har anställt egen personal istället. Man kan läsa mer om salinan på Onsdag eftermiddag den 28 september På onsdagseftermiddagen besökte vi naturreservatet Skocjanski zadok där Bojana Lipej Natasa Salaja guidade oss genom restaureringen av en våtmark i urban miljö. Skocjanski zadok är ett naturreservat på 120 ha vid Koper i Sloveniens sydvästra del. Området är helt omgivet av urban miljö och ligger mellan motorvägen och hamnen. Naturreservatet är uppdelat i två delar, en lagun med bräckt vatten och en sötvattenstrandäng. Eftersom vattnet i lagunen är bräckt så fryser det inte på vintern. Området har historiskt varit en bukt av Adriatiska havet, men under senare delen av 1900-talet hade man fyllt igen området med massor och skräp. Strandängarna utgjordes tidigare av åkermark. Det fanns planer på att helt fylla igen området och bebygga det. Tanken på att bilda ett naturreservat föddes Naturreservatet bildades 1998.

8 Naturreservatet ägs av slovenska staten, men förvaltas av DOPPS- Birdlife Slovienia vilket är en icke-statlig naturvårdsorganisation för fågelskydd. DOPPS tog över förvaltningen De får pengar av staten för förvaltningen av området samt för övervakning av habitat och arter, men de har även sponsorer, exempelvis ett mobiltelefonföretag, och donationer som bidrar med pengar. Totalt arbetar sex personer inom projektet. För att skapa naturreservatet till dagens våtmark har stora restaureringar gjorts i form av ett LIFE-projekt. Under restaureringsarbetet togs m 3 sediment bort. Delar av massorna användes till att bygga upp nya öar och att bygga bankar mellan områdena. Bankarna används som promenadvägar. Åkermarken omvandlades till våtmark med djupare vatten delar och strandängar. Man har även sett till vatteninflödena till reservatet och renat vattnet från Rizanafloden. Genom kontinuerlig övervakning av åtgärderna har man konstaterat utmärkta resultat av åtgärderna i form av ökat antal fågelhäckningar redan första året efter restaurering. Även vattenkvaliteten har förbättrats under projektets tid. Skocjanski zadok har ca besökare varje år, varav ca 90 % är skolbarn. Förvaltarna gör många guidningar för skolklasser. Besöksanläggningarna som finns i dag består av en ca 2 km lång handikappanpassad gångväg runt sötvattendelen. Längs med denna finns flera gömslen i form av plank med titthål i olika höjd. Från gömslena har man bra utsikt över såväl sötvattensstrandängarna som lagunen. Här finns även information och bänkar. Man har idag en liten stuga för förvaltarna inne i området, men planerar att bygga såväl ett besökscenter som en utsiktsplats i mitten av området. Från denna plats ska man kunna se ut över området, men även en utsikt under vattnet planeras. ERDF- European regional developing fund finansierar bygget av torn och besöksanläggningar. Området utnyttjas idag även flitigt av motionärer som springer runt området. Området betas av kor och hästar. Korna är av en gammal ras som var utdöd i Slovenien, men fanns kvar i Kroatien och Italien. Hästarna är samma ras som betar i Camarque i Frankrike. Den slovenska kusten är en viktig rastplats för flyttfåglar. I Skocjanski zadok har 235 fågelarter observerats. Detta motsvarar ca 60% av Sloveniens fågelarter. Själva såg vi bl a tre olika hägrar i samma kikarsikte, silkeshäger, ägretthäger och gråhäger. Under vår vandring runt området träffade vi även på en sumpbäver. Mer information om Skocjanski zadok finns på deras hemsida:

9 Torsdag den 29 september Bosco Fontana, Mantua Bosco Fontana är ett 230 ha stort naturreservat, varav 200 ha är skog. Reservatet förvaltas av den statliga skogsmyndigheten. Bosco Fontana är den enda skogen på 20 mils omkrets som återstår av de lövskogar som en gång fanns i Po-dalen. Idag är det mesta uppodlat. Skogen finns kvar då den skyddades som familjen Gonzagas jaktskog redan på 1400-talet. Familjen regerade i Mantua från renässansen till 1800-talets slut. I skogen byggde de ett jaktslott, drog fram särskilda jaktvägar och anlade en park med fontäner (it: fontana), därav skogens namn. Vid slottet finns en öppen yta (tidigare låg här även ett kloster) som idag utgör de enda ogödslade markerna i regionen. Ytorna brukas idag som äng med slåtter 15 maj och en gång på sensommaren. Fram till och med 70-talet brukades skogen, men från 80-talet har inget produktionsskogsbruk bedrivits utan enbart naturvård. Ekarter och avenbok dominerar. Det traditionella sättet att bruka dessa skogar har varit att hugga avenbok som bränsle i en typ av skottskogsbruk och att gynna ek som virkesproducerande överståndare. Sådan skog var också lämplig som jaktskog. Vattennivåerna i området är starkt reglerade till följd av jordbrukets krav på bevattning. För fem år sedan kom reservatsförvaltningen överrens med vattenmyndigheten om att bibehålla en viss miniminivå, även sommartid. Innan vattenregleringen var området starkt påverkat av det vattenflöde som kommer från Gardasjöns utlopp, med årliga översvämningar. Översvämningarna styrde populationerna av vissa arter i skogen, bla annat hölls avenboken och vissa klängväxter tillbaka. Idag saknas denna naturliga reglering. Ekarterna är vanlig ek och turkisk ek. Problem med avenbok som går upp i ekens kronor. Ekföryngringen fungerar inte eftersom björnbär och andra klätterväxter snabbt tar över i skogen pga av övergödning. Hassel och avenbok tar gärna över. Almen är hårt drabbad av almsjuka. Problem med grenar som kan falla över besökare. Man gör ofta tillsynsrundor med avsikt att se efter om döda och skadade grenar utgör potentiella hot. Under 50-talet skedde en kraftig stormfällning i området. Efter det planterades stora delar av skogen med främmande arter; amerikansk ek och valnöt samt platan. Am. Ek är väldigt konkurrenskraftig och riskerar att slå ut inhemska trädslag. I skogen har pågått ett LIFEprojekt med syfte att minska förekomsten av främmande trädslag.

10 Dagens skötsel kombinerar ökning av död ved samt bekämpning av främmande trädslag. Med motorsåg tar man ut tårtbitar riktade nedåt, inåt så att regnvatten kommer in vid basen på trädet. Det skapar snabbt död ved och dödar trädet på sikt, samtidigt som man skapar substrat. Träd vinschas också ned med en vinsch kopplad till traktor och mothåll. Även sprängning på 2-4 m höjd har testats. Även waterlogging har testats i syfte att begränsa avenbok och vissa klängväxter. Ett kanalsystem som löper genom skogen gör att man kan leda vattnet till specifika ytor där man vill ha effekt. Lagom lång uppehållstid är viktigt för att inte eken ska ta skada. Besök i Gonzagas jaktpalats som nu utgör lokaler för Bosco Fontanas forskargrupp och skötselpersonal. Forskarna informerade om sitt jobb som sker inom tre områden: 1) Skötsel av Bosco Fontana 2) Monitoring av skogsstrukturer, tex död ved. 3) Evertebratforskning.

11 Artlista Slovenien 26-30/ Life+ MIA Svart rödstjärt Ljubljana 26/9 Kråka Sädesärla Hussvala Ormvråk Gräsand Storskarv (Mellanskarv, sinencis) Bled 27/9 Knölsvan Stare Kaja Skata Korp Nötskrika Dubbeltrast Taltrast Koltrast Rödhake Gärdsmyg Tornfalk Svarthätta Gransångare Forsärla Trdpiplärka Turkduva Talgoxe Blåmes Svartmes Nötväcka Grönfink Steglits Pilfink Större hackspett Mindre hackspett Kungsfågel Gråsparv Mindre korsnäbb Trädkrypare Talltita Tofsmes Pokljuka Nötkråka Ringduva Ljubljana Gluttsnäppa Koper Drillsnäppa Kärrsnäppa Häger Koper 28/9 Silkeshäger Stenfalk

12 Vattenrall Kustpipare Svarthuvad mås Skrattmås Gulfotad gråtrut Fiskmås Gröngöling Sammetshätta Ägrethäger saltdammar 28/9 Duvhök Sparvhök Blå kärrhök Brun kärrhök Cettisångare Kricka Skedand Smådopping Rörhöna Gravand Toppskarv Mästersångare. Ängspiplärka Buskskvätta Bläsand Snatterand Vit stork Storspov Fasan Italien Stjärtmes Bosco Fontana 29/9 Stenknäck Totalt 77 arter