2003:10. Privat drift av offentligt finansierade välfärdstjänster

Transkript

1 2003:10 Privat drift av offentligt finansierade välfärdstjänster En sammanställning av statistik Avdelningen för Ekonomisk statistik

2 I serien Bakgrundsfakta presenteras bakgrundsmaterial till den statistik som avdelningen för ekonomisk statistik vid SCB producerar. Det kan röra sig om produktbeskrivningar, metodredovisningar samt olika sammanställningar av statistik som kan ge en överblick och underlätta användandet av stastistiken. Utgivna publikationer från 2001 i serien Bakgrundsfakta till Ekonomisk statistik 2001:1 Offentlig och privat verksamhet statistik om anordnare av välfärdstjänster 1995, 1997 och :1 Forskar kvinnor mer än män? Resultat från en arbetstidsundersökning riktad till forskande och undervisande personal vid universitet och högskolor år :2 Forskning och utveckling (FoU) i företag med färre än 50 anställda år :3 Företagsenheten i den ekonomiska statistiken 2002:4 Statistik om privatiseringen av välfärdstjänster En sammanställning från SCB:s statistikkällor 2003:1 Effekter av minskad detaljeringsgrad i varunomenklaturen i Intrastat från KN8 till KN6 2003:2 Consequences of reduced grade in detail in the nomenclature in Intrastat from CN8 to CN6 2003:3 SAMU. The system for co-ordination of frame populations and samples from the Business Register at Statistics Sweden 2003:4 Projekt med anknytning till projektet Statistik om den nya ekonomin. En kartläggning av utvecklingsprojekt och uppdrag 2003:5 Development of Alternative Methods to Produce Early Estimates of the Swedish Foreign Trade Statistics 2003:6 Övergång från SNI 92 till SNI 2002: Underlag för att bedöma effekter av tidsseriebrott 2003:7 Sveriges industriproduktionsindex Tidsserieanalys The Swedish Industrial Production Index Time Series Analysis 2003:8 Cross-country comparison of prices for durable consumer goods: Pilot study washing machines 2003:9 Monthly leading indicators using the leading information in the monthly Business Tendency Survey Ovannämnda rapporter, liksom övriga SCB-publikationer, kan beställas från: Statistiska centralbyrån, SCB, Publikationstjänsten, ÖREBRO, telefon eller fax Du kan också köpa SCB:s publikationer i Statistikbutiken: Karlavägen 100, Stockholm

3 2003:10 Privat drift av offentligt finansierade välfärdstjänster En sammanställning av statistik Statistiska centralbyrån 2003

4 2 Producent Statistiska centralbyrån Avdelningen för Ekonomisk statistik, Offentlig ekonomi Förfrågningar Ingegerd Berggren, Statistiska centralbyrån ISSN Printed in Sweden

5 3 Privat drift av offentligt finansierade tjänster Sammanfattning...4 Bakgrund...5 Statistik om utövare av välfärdstjänster...5 Antal anställda och antal sysselsatta...6 Företagsregistret...6 En översikt över sysselsättningen i välfärdstjänster Kommunalt ägda bolag Privat ägda företag Ekonomiska föreningar vanligast för förskolor...8 Privat ägda grundskolor mindre vanligt...9 Inte så många privat ägda gymnasieskolor...10 I social service är aktiebolag vanligast...10 Flest enskilda näringsidkare i hälso- och sjukvården...12 Allt fler arbetar med välfärdstjänster...13 Svag ökning av antalet sysselsatta i kommunerna Allt vanligare med anställning i privat regi i välfärdstjänster...15 Störst ökning av antalet privatanställda i vård och omsorg...15 Privat ägda aktiebolag har växt mest...15 Kommuner och landsting köper mer tjänster...16 Vanligast med köp av verksamhet i den sociala servicen...16 Störst kostnad för köp av verksamhet i äldreomsorgen...17 Köp av verksamhet inom individ- och familjeomsorgen vanligast...17 Barnomsorgen har höga kostnader för köp av verksamhet...17 Landstingens köp av verksamhet...18 Privat ägda företag med välfärdstjänster växer...18 Övergång från offentlig till privat sektor...20 Vanligare att män än kvinnor byter till arbete i privat sektor...21 Tabell 1. Kommunernas köp av verksamhet Miljoner kronor...25 Tabell 2. Landstingens köp av verksamhet Miljoner kronor...26 Tabell 3. Basfakta från Företagsstatistiken Miljoner kronor, löpande priser...27 Bilaga 1. Näringsgrenar i välfärdstjänster enligt SNI92 och SNI

6 4 Sammanfattning I denna rapport sammanställs statistik från olika källor som tillsammans syftar till att ge en bild av strukturella förändringar av produktionen av välfärdstjänsterna barnomsorg, skola social service och hälso- och sjukvård. Från senare delen av 1990-talet har det blivit allt vanligare att tjänsterna produceras i privat regi, medan finansieringen fortfarande huvudsakligen sker med offentliga medel. Antalet sysselsatta i välfärdstjänsterna totalt sett minskade under 1990-talets sista år, men har därefter ökat något de första åren under 2000-talet. Antalet sysselsatta i privat ägda företag har ökat mycket kraftigare, och under hela perioden, medan antalet sysselsatta i kommuner och landsting dels svarat för minskningen under 1990-talet och dels en mycket svagare ökning 2001 och fanns 88 procent av de sysselsatta i välfärdstjänsterna i kommuner och landsting, medan motsvarande andel 1995 var 93 procent. De privat ägda företagen och organisationerna som utövar välfärdstjänster bedrivs i olika juridiska former. Inom barnomsorgen var ekonomiska föreningar och enskilda näringsidkare de klart vanligaste företagsfromerna, medan det inom skolområdet och social serviceområdet var vanligast med privat ägda aktiebolag. Inom hälso- och sjukvårdsområdet var det, vid sidan av aktiebolag, vanligt att enskilda näringsidkare bedrev verksamhet. En del av denna verksamhet kan dock finansieras av brukarna själva. Såväl kommuner som landsting köper i allt större utsträckning verksamhet från privata utövare. Största kostnaden för kommunerna för sådana köp finns inom äldreomsorgen, medan det är vanligast att man köper verksamhet inom individ- och familjeomsorgen. Landstingens största kostnader för köp finns inom den specialicerade somatiska vården, och görs del från landstingsägda företag inom egen koncern, dels från privat ägda företag/vårdtagare. Av de knappt sysselsatta med välfärdstjänster i offentlig sektor 2000 övergick cirka personer till sysselsättning hos privat ägda företag och organisationer Endast en mindre del av dem som bytt sektor arbetade med motsvarande välfärdstjänster i privat sektor. Högst andel av bytarna som var kvar i samma slags sysselsättning fanns bland dem som arbetade inom hälso- och sjukvård. Det var vanligare bland männen än bland kvinnorna att gå från sysselsättning i välfärdstjänster i offentlig sektor till arbete i privat ägda företag, även om det antalsmässigt var flest kvinnor som bytte arbetsmarknadssektor

7 5 Bakgrund Välfärdstjänsterna inom vård, skola och omsorg finansieras av offentliga medel, och det är kommun eller landsting som ansvarar för att tjänsterna också finns tillgängliga för invånarna. Från senare delen av 1990-talet har det blivit allt vanligare att själva utövandet av tjänsterna sköts av privata företag av olika slag, medan finansieringen fortfarande i huvudsak sker med offentliga medel. Med början under 2001 har statistiska centralbyrån (SCB) årligen sammanställt statistik från olika statistikkällor som från skilda utgångspunkter belyser detta som man ofta i dagligt tal kallar privatiseringen av offentliga tjänster. Den officiella statistik, som beskriver ekonomin för verksamheter som bedrivs vid de offentliga myndigheterna (stat, kommun och landsting) respektive för näringslivet som producerar varor och tjänster för marknaden, är framtagen på olika sätt och för att tjäna olika syften. I SCB:s statistiska meddelanden och databaser publiceras uppgifter om produktionen av tjänster som sker i näringslivet för sig och statistik över verksamheter i de offentliga myndigheterna för sig. Uppgifterna är inte alltid direkt jämförbara eftersom definitioner och insamlingsförfarande skiljer sig åt även om de till synes först verkar ge samma information. En viss försiktighet och eftertanke vid tolkningen av data i denna rapport är därför nödvändig, särskilt när det gäller data för små redovisningsgrupper och med små skillnader. Denna rapport syftar till att ge en samlad bild av de strukturella förändringarna inom ovan nämnda verksamhetsområden. Därför har sådan statistik valts som ger störst möjlighet att visa strukturella förändringar eller som ger en så aktuell bild som möjligt av de förändringar som skett. Även sådan statistik som ger möjligheter till jämförelse mellan ekonomiska aktiviteter trots olika ägareförhållanden och sektorstillhörighet har prioriterats 1. En närmare beskrivning av de använda datakällorna finns tillgänglig hos SCB via I rapporten används också uppgifter om landstingens ekonomi från Landstingsförbundets basstatistik, Statistik om utövare av välfärdstjänster Rapporten syftar till att dels ge en så aktuell bild som möjligt över omfattningen av de privata företag som i olika former är aktiva inom välfärdstjänsterna, dels visa vilka förändringar som skett vad gäller utförandet av olika välfärdstjänsterna. På grund av skillnader i definitioner och redovisningsprinciper överenstämmer inte alltid de angivna värdena med varandra. Däremot visar uppgifterna samma storleksförhållanden och utvecklingstrender, vilka sammanlagt ger en relativt entydig bild av hur förhållandena utvecklats över åren. Välfärdstjänsterna definieras här dels med hjälp av svensk näringsgrensindelning (SNI) 2, dels med hjälp av de verksamhetsindelningar i den ekonomiska redovisningen som används enligt respektive normalkontoplan för kommuner (Kommun- Bas) och landsting (L-plan). 1 Förutom den här använda statistiken redovisar de sektorsansvariga myndigheterna Skolverket och Socialstyrelsen uppgifter om antal elever, brukare et cetera. Dessa uppgifter finns tillgängliga via respektive myndighets hemsida. 2 I bilaga 1 redovisas vilka SNI-koder som varje välfärdstjänst omfattar. För uppgifter fram till 2002 används SNI 92, och från och med 2003 gäller SNI Se SNI 2002 Standard för svensk näringsgrensindelning Meddelande i samordningsfrågor 2003:3.

8 6 Omfattningen av de olika välfärdstjänsterna och dess utveckling kan mätas på flera olika sätt. Ett sätt, vanligt i den ekonomiska statistiken, är att redovisa nettoomsättning och förädlingsvärde och liknande för de aktuella verksamheterna. Detta görs oftast endast för företag i näringslivet, det vill säga för företag som producerar varor och tjänster för en marknad. Dessa uppgifter finns i statistiken på företagets eller verksamhetsenhetens huvudbranscher. I den mån som välfärdstjänsterna endast finns som en sekundär bransch inom ett företag/verksamhetsenhet, så kommer dessa välfärdstjänster att redovisas i den aktuella huvudbranschen. För de offentliga myndigheterna kan däremot omfattningen av välfärdstjänster redovisas i termer av driftkostnader och externa kostnader för köp av välfärdstjänster. Ekonomiska uppgifter avseende kommuners och landstings köp av välfärdstjänster från andra företag, finns tillgängliga i SCB:s Räkenskap för kommunerna och Landstingsförbundets basstatistik drygt ett halvår efter aktuellt bokföringsår. Ekonomiska uppgifter från företag i näringslivet finns tillgängliga i Företagsstatistiken cirka 1,5 år efter aktuellt bokföringsår. Ett sätt att få jämförbara uppgifter avseende omfattningen av verksamheter i offentliga myndigheter och i näringslivet är att utgå från antalet personer som är ekonomiskt aktiva i de aktuella välfärdstjänsterna. Den tydligaste bilden över omfattningen av ekonomiska aktiva personer i olika branscher finns i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) där man kan erhålla en redovisning av den huvudsakliga branschen både på företag/verksamhetsnivå och arbetsställen 3. Antal anställda och antal sysselsatta I statistiken används både begreppen sysselsatta och anställda för de personer som är aktiva på arbetsmarknaden. Begreppen skiljer sig definitionsmässigt åt, och begreppet sysselsatta innefattar både anställda och egna företagare. Sysselsättningsuppgifter från den officiella statistiken härrör sig från tre olika källor; 4 de två urvalsundersökningarna Arbetskraftundersökningen (AKU) som beskriver de sysselsatta och Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken som beskriver de anställda samt den totalräknade Registerbaserade Arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) som också beskriver de sysselsatta. För att få så säkra uppgifter som möjligt har RAMS använts och dessa uppgifter härrör sig från läget i november aktuellt år. Uppgifterna finns dock inte tillgängliga förrän cirka 1,5 år efter redovisningsåret. Företagsregistret De mest aktuella uppgifterna om förekomsten av privat verksamhet i välfärdstjänsterna finns i SCB:s Företagsregister 5. Företagsregistret, som innehåller samtliga företag som bedriver någon form av verksamhet i Sverige, uppdateras kontinuerligt och innehåller uppgifter om ägarkontroll, juridisk form, bransch, geografiskt läge och antal anställda för företagen och dess arbetsställen. 3 Arbetsställe avser varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter, där ett företag bedriver verksamhet. Alla aktiva företag har minst ett arbetsställe, och varje arbetsställe redovisas efter dess huvudsakliga näringsgren. 4 En närmare beskrivning av statistikkällorna kan nås från ämnesområde arbetsmarknad, och 5 En närmare beskrivning av Företagsregistret ges i Som anställd räknas här personer för vilka arbetsgivare är skyldig att redovisa A-skatt, som för närvarande är anställda, för vilka utbetald lön per år beräknas överstiga ett basbelopp och som är vikarier längre tid än tre månader. För företag med ett arbetsställe kommer uppgifterna i huvudsak från kontrolluppgifterna och för företag med flera arbetsställen kontrolleras arbetsställets storleksklass via en årlig enkät.

9 7 Det aktuella beståndet av aktiva företag redovisas i Företagsregistret enligt svensk näringsgren (SNI) 2002 från och med I samband med övergången till de nya SNI-koderna rättades en del koder i registret vilket medförde att vissa företag och arbetsställen fått en aktuell SNI-kod på 5-siffernivå som inte motsvarar den tidigare. Jämförelser mellan antal anställda i specifika verksamheter är därför osäker, eftersom en förändring kan bero på en omkodning av företaget/arbetsstället i stället för en verklig förändring av antalet anställda som finns i en viss verksamhet. Företagsregistrets uppgifter om antal anställda ger en osäkrare, men mer aktuell bild, av utvecklingen inom olika områden än den officiella statistiken. Definitionen på anställda i företagsregistret skiljer sig från den som används i den officiella statistiken för sysselsatta, och uppgifterna kan därför endast användas som ungefärliga indikatorer på de redovisade förhållandena. En översikt över sysselsättningen i välfärdstjänster 2001 I den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) redovisas de sysselsatta enligt svensk näringsgrensindelning (SNI) som gäller för det arbetsställe där personen är verksam 6. En avgränsning av arbetsmarknadssektor för de aktuella arbetsställenas företag görs med hjälp av uppgifter från Företagsregistret. Antal sysselsatta i välfärdstjänster 2001 Välfärdstjänst/näringsgren Offentliga myndigheter Offentligt ägda bolag Privat ägda företag Välfärdstjänster totalt Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola, Komvux, musikskola Sjukvård Vård- o omsorg Summa välfärdstjänster Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) De allra flesta sysselsatta i välfärdstjänsterna skola, vård och omsorg, är verksamma i den offentliga sektorn. Ungefär var tionde av de sysselsatta i välfärdstjänster arbetade i något privat ägt företag, medan en mindre andel, knappt två procent, var verksamma i ett offentligt ägt bolag, vanligast landstingsägt. Kommunalt ägda bolag 2002 Kommuner och landsting kan organisera sin verksamhet på olika sätt och bland annat välja att bedriva viss verksamhet i bolagsform i stället för i egen förvaltning. Dessa kommunala bolags verksamhet redovisas i statistiken bland näringslivets företag, men kan särskiljas från de privat ägda företagen med hjälp av uppgifter om ägarekategori. Uppgifter om de kommunalt ägda bolagen 7 samlas årligen in av SCB från kommuner och landsting. Som kommunalt ägt bolag räknas de företag där en eller 6 Inom kommunen kan vissa sysselsatta ha förts till en central verksamhet i stället för verksamhet på ett arbetsställe vars verksamhet huvudsakligen avser någon välfärdstjänst. Uppgifterna om antalet syselsatta i välfärdstjänster i offentlig sektor kan därför vara något underskattad. 7 Dessa uppgifter ligger till grund för uppdatering av Företagsregistrets uppgifter om ägarkontroll.

10 8 flera kommuner/landsting har ett avgörande inflytande, vilket anses gälla om kommuner/landsting äger minst 50 procent av det röstetal som grundas på aktieinnehav, andelar eller liknande. De flesta kommunalt ägda företag är aktiebolag, men ett fåtal av de kommunalt ägda företagen som utövar välfärdstjänster bedrivs i stiftelseform. Kommunalt ägda bolag som utför välfärdstjänster efter storleksklass 2002 Näringsgren Storleksklass Gymnasieskola Vård- och omsorg Hälsooch sjukvård 0 anställda anställda anställda anställda anställda eller fler anställda Totalt antal anställda Källa: SCB, Kommunägda företag Närmare anställda 8 uppgavs finnas i de kommunalt ägda företag vars huvudsakliga verksamhet räknas till någon av välfärdstjänsterna skola, vård och omsorg. De flesta anställda fanns i de landstingsägda företagen som bedrev hälsooch sjukvårdsverksamhet, främst som sluten vård på sjukhus. Inom förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskola redovisades inga kommunalt ägda bolag Privat ägda företag 2002 Privat ägda företag, i olika juridiska former, kan bedriva sådan verksamhet som finansieras med offentliga medel och för vilka kommunerna har ett ansvar att de tillhandahålls invånarna. De juridiska former som är aktuella som utövare av välfärdstjänster är aktiebolag, enkla bolag och handelsbolag, ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och trossamfund samt fysiska personer 9. Ekonomiska föreningar vanligast för förskolor Inom förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen bedrivs verksamhet vid sammanlagt närmare arbetsställen, vid privat ägda företag. De flesta arbetsställena (drygt 1 800) avser förskolor, och drygt 600 arbetsställen är dagbarnvårdare eller fritidshemsverksamhet för skolbarn. Närmare 500 av arbetsställena med verksamhet inom förskola och skolbarnomsorg bedrivs av företag med den juridiska formen fysiska personer, vilket också kan kallas för enskilda näringsidkare, med noll anställda. Vid de cirka 400 arbetsställena 8 Hur stor förändring detta innebär av antalet sysselsatta med välfärdstjänster i offentligt ägda bolags regi, som redovisades för 2001, går inte att utläsa ur denna statistik, men däremot kan man se i vilka branscher de offentligt ägda bolagen är mest aktiva. 9 För en närmare beskrivning av de redovisade juridiska formerna, samt för klassificering efter ägarförhållande och sektorstillhörighet se SCB, Standard för institutionell sektorsindelning 2000, INSEKT Meddelande i samordningsfrågor 2001:2.

11 9 i privat ägda aktiebolagen är det däremot lika vanligt att verksamheten bedrivs vid arbetsställen med 10 eller fler anställda som vid mindre arbetsställen. Arbetsställen i barnomsorgen i privat regi efter juridisk form och storleksklass i mars 2003 Stiftelser Trossamfund Ideella föreningar Ekonomiska föreningar Aktiebolag Enkla bolag, handelsbolag Fysiska personer Källa: SCB, Företagsregistret anställda 1-9 anställda anställda anställda Det vanligaste är att de privat ägda företagen bedrivs som ekonomiska föreningar, dit föräldrakooperativ räknas. Majoriteten av verksamheten bedrivs här på relativt små arbetsställen, med 1 9 anställda. Likaså är de flesta arbetsställena i de ideella föreningarna och i stiftelserna små, med 1 9 anställda. Privat ägda grundskolor mindre vanligt Grundskola och förskoleklass i privat regi bedrivs vid sammanlagt ca 450 arbetsställen, tillhöriga närmare 400 privat ägda företag. Arbetsställen i grundskola (inklusive förskoleklass) i privat regi efter juridisk form och storleksklass i mars 2003 Stiftelser Ideella föreningar Ekonomiska föreningar Aktiebolag Källa: SCB, Företagsregistret anställda 1-9 anställda anställda 20 eller fler anställda De flesta privat ägda grundskolorna, drygt fyra av tio, bedrevs som aktiebolag. Oavsett i vilken juridisk form skolorna bedrevs bestod arbetsställen oftast av 10 anställda eller mer.

12 10 Inte så många privat ägda gymnasieskolor Undervisning i privat regi i de frivilliga skolformerna gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning (Komvux) och kommunal musikskola bedrevs vid sammanlagt ca 230 arbetsställen, tillhöriga 205 privat ägda företag. De flesta arbetsställena (196 arbetsställen) avsåg gymnasieskolans utbildningar, men trots detta var antalet privat ägda gymnasieskolor mindre än hälften av antalet privat ägda grundskolorna. Arbetsställen i gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och kommunal musikskola (kulturskola) i privat regi efter juridisk form och storleksklass i mars 2003 Stiftelser, Trossamfund Ideella föreningar, trossamfund Ekonomiska föreningar Aktiebolag Fysiska personer, enkla bolag, handelsbolag Källa: SCB, Företagsregistret anställda 1-9 anställda anställda 20 eller fler anställda De flesta privat ägda arbetsställena drevs som aktiebolag, men även de juridiska formerna fysiska personer, handelsbolag och enkla bolag var relativt vanligt förekommande för arbetsställen inom detta område, främst avseende gymnasieskoleutbildning. Detta förklaras av att enskilda personer kan ha ett eget bolag av något slag som till exempel har undervisning för en gymnasieskolas räkning i några ämnen. Denna persons bolag klassificeras då med en SNI-kod efter sin huvudsakliga verksamhet som då är gymnasieskoleutbildning. Sex av tio aktiebolag har mellan 1-9 anställda medan ungefär en fjärdedel har mer än 20 anställda. I social service är aktiebolag vanligast Till området social service räknas den verksamhet som kommunerna har ansvar för att tillhandahålla medborgarna genom vård och omsorg om äldre och funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg som missbrukarvård och vård av barn och unga samt andra tjänster inom socialtjänsten. Detta motsvaras av de kommunala verksamhetsområdena vård och omsorg om äldre och funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg, i dagligt tal kallat socialtjänsten. Verksamhet i privat regi inom social service bedrevs vid nära arbetsställen fördelade på knappt företag.

13 11 Arbetsställen i privat ägda företag och organisationer i social service mars 2003 Juridisk form Näringsgren Fysiska personer Handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag Aktiebolag Ekono miska föreningar Ideella föreningar, trossamfund Stiftelser Antal arbetsställen totalt Särskilda boendeformer för äldre Bostad med särskild service för funktionshindrade Heldygnsvård med boende för barn och ungdomar Heldygnsvård för vuxna missbrukare Öppna sociala insatser för barn och ungdomar Öppna sociala insatser för vuxna Öppna social insatser för äldre Öppna sociala insatser, funktionshinder Öppna sociala insatser, vuxna, missbruksproblem Totalt social verksamhet Källa: SCB, Företagsregistret De flesta arbetsställena i privat regi finns i heldygnsvård med boende till barn och ungdomar (SNI02, ) vilket omfattar jourhem, tonårshem, familjehem och liknande, med cirka 580 arbetsställen, och övriga öppna sociala insatser för vuxna (SNI02, ) till exempel utredning, rådgivning, fältarbete, adoptionsärenden med cirka 560 arbetsställen. I branschen vård och omsorg i bostad med särskild service för personer med funktionshinder (SNI02, ) fanns cirka 425 arbetsställen med privat ägare och i branschen vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre personer (SNI02, ) fanns närmare 320 privat ägda arbetsställen. Arbetsställen i social service i privat regi efter juridisk form och storleksklass mars 2003 Stiftelser Ideella föreningar, trossamfund Ekonomiska föreningar Aktiebolag Enkla bolag, handelsbolag Fysiska personer Källa: SCB, Företagsregistret anställda 1-9 anställda anställda 20 eller fler anställda Den klart dominerande juridiska formen för privata företag inom social verksamhet är aktiebolagen, med mer än arbetsställen. Fyra av tio av dessa (cirka 570 arbetsställen) består av mer än 20 anställda varav mer än hälften har 50 eller fler anställda. Nästan 500 arbetsställen, med verksamhet inom det sociala området, finns i den juridiska formen fysiska personer och cirka 140 arbetsställen finns i form av enkla bolag och handelsbolag.

14 12 Flest enskilda näringsidkare i hälso- och sjukvården Inom området hälso- och sjukvård återfinns de verksamheter som landstinget är skyldiga att tillhandahålla rörande hälso- och sjukvård och som finansieras av offentliga medel. Dessutom finns här ett flertal verksamheter som helt drivs på privat initiativ och som finansieras av brukarna, till exempel olika slags paramedicinsk vård, hälsohem och kurortsanstalter. Sammanlagt finns arbetsställen, fördelade på företag, med privat ägande inom detta område. Mer än hälften av dessa utgörs av enskilda personer. Arbetsställen i privat ägda företag och organisationer i hälso- och sjukvård mars 2003 Handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag Näringsgren Fysiska personer Aktiebolag Stiftelser Spec. sluten somatisk vård Spec. sluten psykiatrisk vård Öppen hälso- o sjukvård, på sjukhus Öppen hälso- o sjukvård, ej på sjukhus Tandvård Medicinsk laboratorieverksamhet m.m Ambulanstransport o. ambulanssjukvård Vård vid sjukhem o.d. utan läkare Annan öppen hälso- o sjukvård, ej läkare Totalt hälso- och sjukvård Ekonomiska föreningar Ideella föreningar, trossamfund Antal arbetsställen, totalt Källa: SCB, Företagsregistret De flesta arbetsställena i privata företag, och åtta av tio av de enskilda näringsidkarna (fysiska personer) i hälso- och sjukvårdsbranschen arbetar med annan hälso- och sjukvård, ej läkare (SNI ). Här finns bland annat paramedicinsk vård som terapiverksamheter av olika slag, liksom massageverksamhet och privata barnavårdscentraler. Den öppna hälso- och sjukvården, ej sjukhus (SNI ) och tandvården (SNI ) samlar också många privata utövare, medan de övriga branscherna inom hälso- och sjukvårdsområdet har relativt få arbetsställen med privat ägare. Arbetsställen i hälso- och sjukvård i privat regi efter juridisk form och storleksklass mars 2003 Ekonomiska föreningar, ideella föreningar, stiftelser Aktiebolag Enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag Fysiska personer anställda 1-9 anställda anställda 20 eller fler anställda Källa: SCB, Företagsregistret

15 13 Den vanligaste formen för de företag som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvårdsbranschen var den juridiska formen fysiska personer, det vill säga enskilda näringsidkare. De fysiska personer, enkla bolag, handelsbolag och kommanditbolag som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården är nästan alltid företag med noll anställda. Drygt en tredjedel av de privata företagen med hälso- och sjukvårdsverksamhet var aktiebolag, vanligtvis med mellan 1-9 anställda. I denna bransch var det sällsynt att verksamheten i de privat ägda företagen skedde i form av stiftelser, ekonomiska föreningar och ideella föreningar. Allt fler arbetar med välfärdstjänster Antalet sysselsatta, såväl som antalet anställda, bland dem som arbetar hos företag som bedrivs i privat regi i välfärdstjänsterna vård, skola och omsorg har ökat kraftigt från 1990-talets mitt. Från 1995 till 2001 ökade antalet sysselsatta i privat ägda företag och organisationer stadigt, från till sysselsatta år Utvecklingen av antalet personer som arbetar i välfärdstjänster totalt sett var däremot svagare, eftersom ökningen av antalet personer i privat tjänst måste kompensera för en minskning av personalantalet i kommunal regi var antalet sysselsatta i kommuner och landsting i välfärdstjänster totalt sett , ett antal som minskade under talets andra hälft, för att därefter öka något igen kring sekelskiftet så att det 2001 fanns sysselsatta i dessa verksamheter i de kommunala myndigheterna. Sysselsatta enligt RAMS och anställda enligt Företagsregistret på arbetsställen för välfärdstjänster totalt och för privat ägda företag Index: 1995 = Sysselsatta i privat ägda företag, enligt RAMS Anställda i privat ägda företag enligt Företagsregistret Sysselsatta totalt, enligt RAMS Anställda totalt, enligt Företagsregistret Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS). SCB, Företagsregistret Ökningen av antalet sysselsatta inom de olika välfärdstjänsterna fortsatte också 2002 vilket bland annat uppgifter om antalet anställda 10 från Företagsregistret tyder på. 10 Observera att dessa antalsuppgifter avseende anställda inte redovisar antalet sysselsatta enligt den definition som gäller i den officiella statistiken.

16 14 Antalet anställda totalt på arbetsställen 11 vars huvudsakliga verksamhet räknas till välfärdstjänsterna barnomsorg, skola, vård och omsorg och hälso- och sjukvård ökade enligt Företagsregistret med fem procent från 2001 till 2002 medan antalet anställda i välfärdstjänster i privat regi ökade 3 gånger så mycket, med 15 procent. Antalet anställda enligt Företagsregistret ökar dock trendmässigt något kraftigare än antalet sysselsatta enligt RAMS, varför antalet sysselsatta i välfärdstjänster 2002 totalt sett är svårt att uppskatta med hjälp av dessa data. Svag ökning av antalet sysselsatta i kommunerna 2002 I SCB:s sysselsättnings- och lönestatistik kan uppgifter erhållas om sysselsättningen i offentlig och privat sektor för 2002 tidigare än i den registerbaserade sysselsättningsstatistiken (RAMS). Uppgifterna avser antal anställda för vilka lön redovisas i åldern år. Eftersom uppgifter för näringslivet grundar sig på urvalsuppgifter kan inte de sysselsatta i näringsgrenar motsvarande välfärdstjänsterna särredovisas. Uppgifterna för den primärkommunala sektorn 12 visar en svag ökning av antalet sysselsätta i näringsgrenar i stort motsvarande välfärdstjänsterna Av de sysselsatta i de näringsgrenar som ingår i området omsorg och sociala tjänster hade drygt sex av tio deltidstjänstgöring 2002, medan det bland de sysselsatta i näringsgrenar som räknas till utbildningsområdet (inklusive förskoleverksamhet) var knappt fyra av tio med deltidstjänstgöring. Antalet sysselsatta i primärkommuner efter näringsgren och tjänsteomfattning Omsorg och sociala tjänster Utbildning Heltidstjänstgöring Deltidstjänstgöring Källa: SCB, Löner och sysselsättning, primärkommunal sektor Av de sysselsatta i kommunen i näringsgrenar motsvarande omsorg och sociala tjänster var det främst antalet sysselsatta med heltidstjänstgöring som hade ökat, med tre procent, medan antalet deltidstjänstgörande endast ökat med en procent. Bland de 11 Dock kan antalet anställda på de här redovisade välfärdstjänsterna i kommunen vara underskattat, eftersom kommunen ibland kan redovisa viss personal på ett centralt arbetsställe i stället för på den aktuella verksamheten. 12 Uppgifterna i sysselsättnings- och lönestatistiken bygger på totalundersökning för primärkommuner och landsting, och för urvalsundersökning i den privata sektorn, inklusive de offentligt ägda bolagen. Eftersom bolagiseringar av verksamheter sker främst för hälso- och sjukvårdsområdet redovisas inte sysselsatta i dessa näringsgrenar i denna rapport. Klassificeringarna i olika delsektorer har ändrats varför tidsserien inte sträcker sig längre bakåt än till Klassificeringen av SNI-koder i den primärkommunala sektorn i områdena omsorg och sociala tjänster och utbildning är inte exakt densamma som i denna rapport.

17 15 sysselsatta inom utbildningsområdet var förhållandet däremot det omvända; antalet sysselsatta med heltidstjänstgöring hade ökat med 1 procent och antalet sysselsatta med deltidstjänstgöring med knappt fyra procent. Allt vanligare med anställning i privat regi i välfärdstjänster Både antalet anställda på arbetsställen som bedriver välfärdstjänster i kommuner och landsting och antalet anställda i privat ägda verksamheter inom välfärdstjänsterna har ökat enligt uppgifter i Företagsregistret. Ökningstakten var dock något högre för de privat ägda företagen, vilket medför att andelen anställda i välfärdstjänster i privat regi har fortsatt att öka det har blivit allt vanligare att arbeta med välfärdstjänster i privat regi i stället för i kommun och landsting var det 12 procent av alla som var anställda i arbete i vård, skola och omsorg som hade en privat arbetsgivare, vilket kan jämföras med 10 procent 2001 och med 7 procent År 2002 var det 3 procent av alla anställda i välfärdstjänster som var anställda i offentligt ägda bolag och 86 procent i kommuner och landsting. Störst ökning av antalet privatanställda i vård och omsorg Från och med 2003 redovisas företag och arbetsställen i Företagsregistret efter svensk näringsgren (SNI) 2002 vilket medför att förändringar för mer specifika verksamheter är osäkrare än förändringar för samtliga anställda i välfärdstjänsterna. Ökningen av antalet anställda var störst bland de anställda i social service, det vill säga det vård och omsorgsarbete som kommunerna ansvarar för. Antalet anställda i dessa verksamheter hade ökat 16 procent från 2001 till Antalet anställda i hälso- och sjukvårdsarbete minskade däremot med någon procent. En del av minskningen av de anställda i hälso- och sjukvårdsarbete kan dock förklaras av att verksamheter, t.ex. vid sjukhem, kan ha omklassificerats från hälso- och sjukvård till vård och omsorgsområdet. Sammanlagt hade antalet anställda i utbildningsverksamheterna, dit också förskoleverksamhet och skolbarnomsorgen räknas, ökat med tre procent från föregående år. Den största delen av ökningen av de anställda kan hänföras till anställda på arbetsställen i grundskolan. Privat ägda aktiebolag har växt mest Antalet anställda i välfärdstjänster i privat regi har ökat kraftigast bland de privat ägda aktiebolagen under perioden från 1995 till Även utvecklingen av antalet anställda i ekonomiska föreningar, som bedriver verksamhet främst inom förskoleverksamheten, har haft en relativt kraftig utveckling. Däremot har de ideella föreningarna som verkar främst inom social serviceområdet med vård och omsorg om äldre och funktionshindrade samt av barn, unga och missbrukare inte utvecklats i motsvarande grad.

18 16 Utveckling av antalet anställda i olika privat ägda företagsformer Index: 1995 = Privat ägda aktiebolag Ekonomiska föreningar Stiftelser Ideella föreningar, trossamfund Källa: SCB, Företagsregistret Kommuner och landsting köper mer tjänster Sedan talets senare hälft har kommunerna och landstingen i allt större utsträckning köpt verksamhet från privata företag och organisationer i stället för att i egen regi utföra desamma. Detta gäller för kommunernas del främst olika tjänster inom området vård och omsorg om äldre och funktionshindrade, missbrukarvården och barnomsorgen. Under perioden som här redovisats har det skett vissa huvudmannaskapförändringar, bland annat överföringar av verksamheter inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan landstingens ansvarsområde och kommunernas ansvarsområde, vilket medför att de tjänster som kommunerna köper inom detta område inte redovisas. Inom samtliga områden har kommunernas köp av verksamhet inom utbildningsområdet, inklusive förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, och social serviceområdet ökat och svarade 2002 för sammanlagt 30,7 miljarder kronor, vilket kan jämföras med en kostnad för köp av motsvarande verksamhet på 6,7 miljarder kronor Kommunen köper också annan verksamhet än sådan som här räknas till välfärdstjänsterna, och sammanlagt uppgick kostnaderna för dessa köp av privata företag och organisationer till 35,8 miljarder kronor De flesta verksamhetsköpen gällde således välfärdstjänsterna. (Tabell 1). Den största delen av köpen avser huvudverksamheter, medan omkring en tjugondel avser stödverksamheter som till exempel städning och liknande 13. Vanligast med köp av verksamhet i den sociala servicen Även kostnadsandelen, det vill säga kostnaden för köp av verksamhet av den totala driftkostnaden för verksamheten, har ökat. Detta innebär att kommunerna lägger ut en allt större del av utförandet av de tjänster de har ansvar för på entreprenad. 13 Se SCB, Statistiskt meddelande Kommunernas hushållning med resurser Uppgifter från kommunernas bokslut OE 25 SM 0301.

19 17 Köp av verksamhet som andel av driftkostnaderna Procent Vård och omsorg, äldre och funktionshindrade samt Individ- och familjeomsorg Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning Grundskola Källa: SCB, Kommunernas hushållning med resurser. Statistiskt meddelande OE25 SM 0301 Köp av verksamhet inom socialserviceområdet (vård och omsorg om äldre och funktionshindrade samt individ- och familjeomsorg) och barnomsorgen (förskoleverksamhet och skolbarnomsorg) uppgick till störst andel av driftkostnaden för de aktuella verksamheten 2002, medan grundskolans kostnader för köp av verksamhet upptog en mindre del av driftkostnaden. Inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen har kostnadsandelen för köp av verksamhet ökat kraftigt från 2001 till 2002, vilket bland annat kan förklaras av att enskilda näringsidkare allt oftare tar hand om delar av undervisningen i gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning. Störst kostnad för köp av verksamhet i äldreomsorgen Kostnaden för köp av verksamhet från privat ägda företag (inklusive landstingsägda bolag) var störst inom området vård och omsorg om äldre och funktionshindrade med 11,6 miljarder kronor 2002 Drygt två tredjedelar av denna kostnad avsåg äldreomsorgen. De flesta köpen av verksamhet gjordes från aktiebolag, i huvudsak privat ägda företag. Köp av verksamhet inom individ- och familjeomsorgen vanligast Inom individ- och familjeomsorgen, särskilt barn- och ungdomsvården är det relativt sett vanligast att köpa tjänster från privata utövare. Inom barn- och ungdomsvården köptes verksamhet för 2,4 miljarder kronor från privata företag, främst aktiebolag, vilket utgjorde en fjärdedel av den driftkostnaden för verksamheten. Inom missbrukarvården för vuxna uppgick köpen av verksamhet från privata företag till 1,2 miljarder kronor, vilket var 30 procent av driftkostnaden. Barnomsorgen har höga kostnader för köp av verksamhet Även inom barnomsorgen, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg, är kostnaderna för köp av verksamhet från privat ägda företag höga med sammanlagt 5,3 miljarder kronor, och utgör en relativt stor del av de totala driftkostnaderna. I dessa välfärdstjänster är köp från föreningar och stiftelser vanligast.

20 18 Landstingens köp av verksamhet Landstingens köp av verksamhet 14 har ökat från 2001 till Detta gäller främst köp av verksamhet från de privata företagen/vårdgivarna som utför hälso- och sjukvårdsverksamhet för landstingen. Även landstingens köp av verksamhet från de landstingsägda företagen i den egna koncernen har ökat från 2001 till Landstingens köp av verksamhet från privat ägda företag och organisationer och från landstingsägda företag 2001 och Miljoner kronor Landstingsägda företag, koncern Privata företag/vårdgivare Ideella föreningar och stiftelser Källa: Landstingsförbundet, Verksamhets- och ekonomistatistik i landsting och regioner Landstingens kostnader för köp av verksamhet störst inom den specialiserade somatiska vården med 8,9 miljarder kronor för köp av verksamhet från landstingsägda företag inom egen koncern och 6,1 miljarder kronor från privata företag/vårdtagare Nästan all den verksamhet som köps inom primärvården är från privata företag/vårdtagare med en kostnad på 4,3 miljarder kronor (Tabell 2) Inom de övriga verksamhetsområden var kostnaderna för köp från privat ägda företag/vårdgivare avsevärt lägre. För den specialiserade psykiatriska vården var den sammanlagda kostnaden för dessa köp 694 miljoner kronor, för tandvården 387 miljoner kronor och för övrig hälso- och sjukvård 656 miljoner kronor För samtliga verksamhetsområden hade kostnaderna av köp av verksamhet från landstingsägda företag/vårdgivare ökat från förra året. Även kostnaderna för köp av verksamhet från privat ägda företag/organisationer hade ökat från 2001 för alla områden, utom för den övriga hälso- och sjukvården. Privat ägda företag med välfärdstjänster växer I takt med att kommuner och landsting i allt större grad köper verksamheter som de har ansvar för att tillhandahålla medborgarna, ökar såväl antalet företag som antal anställda och omsättning för de företag och organisationer som kan sälja tjänster till kommunerna. Även ett ökat intresse i befolkningen för hälsofrågor vidgar marknaden för företag i dessa branscher. 14 Indelningen i den statistiska redovisningen av landstingens verksamheter ändrades 2001 varför jämförelser med tidigare år inte inte görs. Se vidare Verksamhets- och ekonomistatistik.

21 19 Kommunerna är de huvudsakliga kunderna för de företag och organisationer som tillhandahåller utbildningstjänster inom motsvarande dem som finns i det offentliga skolväsendet. Även för de företag och organisationer som tillhandahåller tjänster inom områdena vård och omsorg och barnomsorg är kommuner och landsting en av de största intäktskällorna. Inom hälso- och sjukvårdsbranschen finns det däremot ett flertal företag och organisationer som tillhandahåller tjänster som brukarna/köparna måste betala med egna medel, till exempel tandvård, massage, terapi och paramedicinsk vård. Antal privat ägda företag vars huvudsakliga verksamhet 15 avser hälso- och sjukvårdsområdet är störst med företag 2001, vilket kan jämföras med drygt företag Lägst antal privat ägda företag som bedriver välfärdstjänster fanns inom utbildningsområdet; 140 privat ägda företag fanns 2001 med huvudsaklig verksamhet avseende gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning, och 230 privat ägda företag tillhandahöll grundskoleutbildning. Även i dessa branscher har antalet företag ökat kraftigt sedan (Tabell 3) Nettomsättning i privat ägda företag som utför välfärdstjänster Miljoner kronor, löpande priser Hälso- och sjukvård Vård- och omsorg Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola, Kommunal vuxenutbild. Källa: SCB, Företagsstatistik Nettoomsättningen (exklusive punktskatter) i de företag som tillhandahåller välfärdstjänster har ökat från talets senare del. Ökningen har varit kraftigast för de företag som verkar inom hälso- och sjukvårdsområdet, där också de enskilda brukarna själva betalar för tjänsten. Inom utbildningsområdet, inklusive barnomsorgen, där de flesta tjänsterna utförs för den offentliga sektorns räkning, har omsättningsökningen inte varit lika kraftig. 15 De antal företag med huvudsaklig verksamhet i en viss näringsgren (här hämtat från SCB:s Företagsregister), är inte nödvändigtvis detsamma som antal företag, som har något arbetsställe med huvudsaklig verksamhet i den aktuella näringsgrenen.

22 20 Övergång från offentlig till privat sektor Av de sysselsatta i välfärdstjänsterna skola, vård och omsorg i offentlig sektor hade närmare sysselsatta övergått till förvärvsarbeten av olika slag i de privat ägda företagen och organisationerna Övergång av sysselsatta i välfärdstjänster i offentliga myndigheter till privat ägda företag och organisationer perioderna , , , Övergångar, år Verksamhet i offentlig sektor Antal % Antal % Antal % Antal % Barnomsorg , , , ,6 Grundskola , , , ,2 Gymnasieskola, komvux , , , ,0 Vård och omsorg , , , ,2 Hälso- och sjukvård , , , ,8 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Bortsett från de sysselsatta på arbetsställen med hälso- och sjukvårdsarbete i offentlig sektor hade övergångarna från offentlig sektor till privat sektor kontinuerligt ökat under perioden. Under de två sista ett-årsperioderna har nästan lika stor andel gått över till privat ägda företag som under de tidigaste två-årsperioden 1995 till Det var vanligast att lämna ett arbete inom vård- och omsorg i den kommunala sektorn för att istället arbeta i privat ägda företag och organisationer, vilket en tjugondel av de sysselsatta gjort Inom hälso- och sjukvårdsområdet var det däremot en lika stor andel som gick över från verksamhet i offentlig sektor till privat sektor 2001 som året före. De flesta av de sysselsatta som byter från sysselsättning i kommun och landsting byter också till ett arbete som räknas till en annan näringsgren 17. Näringsgren 2001 i privat sektor för sysselsatta 2000 i välfärdstjänster i offentliga myndigheter. Antal sysselsatta Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola, Komvux, musikskola Vård och omsorg Hälso - och sjukvård Övergång till samma näringsgren Övergång till annan näringsgren Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik 16 De sysselsatta i offentligt ägda bolag ingår här varken i offentlig sektor eller privat ägda företag och organisationer. 17 Den näringsgren den sysselsatta räknas till härrör sig från den näringsgren som är den huvudsakliga näringsgrenen på det arbetsställe där personen har sin största inkomst. Som sysselsatta i samma näringsgren räknas de som är sysselsatta i någon av de enskilda näringsgrenarna enligt SNI92 som tillsammans bildar en av välfärdstjänsterna.

23 21 De flesta av dem som byter till arbete i privat ägda företag och organisationer går till ett arbete i en annan näringsgren än vad de tidigare varit sysselsatt i den offentliga sektorn. Nio av tio av bytarna från ett arbetsställe i offentlig sektor vars huvudsakliga verksamhet var grundskola fanns året efter i andra näringsgrenar i privat ägda företag och organisationer. Motsvarande gällde för en ännu mindre andel, fem procent, av dem som arbetade i gymnasieskola, kommunalvuxenutbildning eller kommunal musikskola i den offentliga sektorn. Högst andel sysselsatta, två tredjedelar, av bytarna, som var kvar i samma näringsgren efter en övergång från offentlig sektor till privat sektor fanns bland dem som var sysselsatta i hälso- och sjukvård i offentlig sektor, främst landstingen. Vanligare att män än kvinnor byter till arbete i privat sektor Endast drygt 15 procent av dem som var sysselsatta i välfärdstjänster på arbetsställen i den offentliga sektorn vid sekelskiftet var män. Det var vanligare att männen bytte från ett arbetsställe, vars huvudsakliga verksamhet räknas till välfärdstjänsterna, i kommuner och landsting till arbete i olika näringsgrenar i privat sektor. Av männen, sysselsatta i välfärdstjänster i offentliga sektorn 2000, var det sex procent som gått över till verksamhet i privat sektor medan motsvarande andel var fyra procent bland kvinnorna. Antalsmässigt innebar detta ändå att avsevärt fler kvinnor, närmare , än män (9 000) bytte från offentlig till privat sektor från 2000 till Störst skillnad i bytesbenägenhet mellan män och kvinnor finns bland dem som var sysselsatta i offentlig sektor på arbetsställen inom barnomsorgen eller vård och omsorg. Där var det dubbelt så vanligt att männen gick över till privat verksamhet än att kvinnorna gjorde det. Mönstret vid övergångarna från offentlig till privat sektor skiljer sig åt mellan män och kvinnor och för de sysselsatta i olika slags välfärdstjänster i offentlig sektor. I tablåer nedan redovisas de enskilda näringsgrenar som samlat minst 2 procent av dem som byter från en välfärdstjänst i offentlig sektor 2000 till arbete i privat sektor Sammanställningarna är separat gjorda för dem som 2000 var sysselsatt på arbetsställen i offentlig sektor (offentligt ägda bolag ingår inte här) med huvudsaklig verksamhet inom respektive område barnomsorg, grundskola, gymnasieskola m.m., social service och hälso- och sjukvård

24 22 De vanligaste näringsgrenar 2001 för de sysselsatta i privat ägda företag, som 2000 fanns i barnomsorg eller grundskola i offentlig sektor. Andel av sektorsbytare Barnomsorg 2000 Grundskola 2000 Näringsgren 2001 Män Kvinnor Män Kvinnor Förskola Restaurangverksamhet Grundskola Livsmedelshandel Verksamhet i religiösa samfund Äldre- och handikappomsorg Kontorsservice Diverse övriga företagstjänster Lokalvård Hotellverksamhet med restaurangrörelse Annan barnomsorg Ej angivet Studieförbund Verksamhet i andra intresseorganisationer Totalt antal sektorsbytare De markerade näringsgrenarna 2001 är samma näringsgrenar som sektorsbytarna verkade i Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Bland dem som 2000 var sysselsatta inom barnomsorgsverksamhet eller grundskola var det vanligare att kvinnorna var kvar i samma näringsgren i den privata sektorn 2001 medan männen oftare sökt sig till andra näringsgrenar. De, som finns på arbetsställen i privat ägda företag och organisationer i näringsgrenarna restaurangverksamhet, livsmedelshandel, lokalvård och liknande arbetade förmodligen med samma arbetsuppgifter i den offentliga sektorn, men på arbetsställen vars huvudsakliga näringsgren räknas till barnomsorg eller skola. Verksamheterna med till exempel matlagning och lokalvård kan ha flyttats ut från kommunerna till privat ägda utövare, från vilka kommunerna sedan köper de tjänster de behöver. De vanligaste näringsgrenar 2001 för de sysselsatta i privat ägda företag, som 2000 fanns i gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning eller musikskola i offentlig sektor. Andel av sektorsbytare Gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och musikskola, 2000 Näringsgren 2001 Män Kvinnor Studieförbund 5 9 Verksamhet i religiösa samfund 4 5 Restaurangverksamhet 3 3 Grundskola 2 4 Studieförberedande gymn. utbildning 3 3 Ej angivet 3 2 Kontorsservice 1 4 Utbildningsservice 2 2 Tota antal sektorsbytare De markerade näringsgrenarna 2001 är samma näringsgrenar som sektorsbytarna verkade i Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)