Forskningsverksamhet inom produktframtagning i Sverige

Transkript

1 V I N N O V A A N A L Y S VA 2005:06 Forskningsverksamhet inom produktframtagning i Sverige en ögonblicksbild år 2004 Kristina Säfsten Glenn Johansson Piteå Luleå Umeå Gävle Uppsala Stockholm Göteborg Trollhättan Borås Jönköping Linköping Halmstad Växjö Kalmar Lund Kristianstad = Grupp vid Universitet/Högskola = Grupp vid Forskningsinstitut

2 Forskningsverksamhet inom produktframtagning i Sverige en ögonblicksbild år 2004 Kristina Säfsten Glenn Johansson 1

3 Titel: Forskningsverksamhet inom produktframtagning i Sverige en ögonblicksbild år 2004 Författare: Kristina Säfsten & Glenn Johansson Serie: VINNOVA Analys VA 2005:06 ISBN: ISSN: X Utgiven: Maj 2005 Utgivare: VINNOVA Verket för Innovationssystem VINNOVA Diarienr: Produktion & layout: West Studios AB, & VINNOVAs Kommunikationsavdelning Tryck: Ekonomi-Print AB, Försäljning: Fritzes Offentliga Publikationer, Om VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Analys publiceras studier, analyser, utredningar och utvärderingar som tagits fram inom eller på uppdrag av VINNO- VAs avdelning för Innovationssystemanalys. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. I VINNOVAs Verket för Innovationssystem publikationsserier redovisar bl a forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, tel , fax eller order.fritzes@nj.se VINNOVAs Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at 2

4 Förord Genom att finansiera behovsmotiverad forskning och utveckla effektiva innovationssystem bidrar VINNOVA till en hållbar tillväxt. En viktig del i att utveckla effektiva innovationssystem är att känna till forskning och forskningsaktörer inom ett område. Under 2003 startade forskningsprogrammet Effektiv produktframtagning. Det är ett program som är inriktat på multidisciplinära forskningsprojekt i samverkan med svensk tillverkningsindustri. VINNOVAs motiv för kartläggningen var att få en samlad bild över den akademiska kompetens som finns inom området vid svenska universitet, högskolor och industriforskningsinstitut. Detta kommer att ligga till grund för VINNOVAs nuvarande och fortsatta analysarbete samt framtida satsningar inom området. Kartläggningen, med sammanställning, har genomförts av två forskare inom området, Kristina Säfsten, projektledare och Glenn Johansson, båda vid Ingenjörshögskolan i Jönköping, på uppdrag av Margareta Groth och Lennart Norgren, VINNOVA. Kartläggningen är avsedd som en nulägesanalys över de forskningsaktörer som finns i Sverige inom produktframtagningsområdet. Det är vår förhoppning att kartläggningen kan fungera som information om svensk forskning på flera plan; dels som en kortfattad översikt för de företag och andra aktörer som vill få kontakt med forskningsaktörer i Sverige, dels som en sammanställning för svenska forskare som söker akademiska samarbetsparter. Vi vill framföra ett tack till alla forskargrupper som svarat på enkäten, och ett varmt tack till författarna som med stort intresse och engagemang genomfört kartläggningsprojektet. Gunnel Dreborg Eva Lindencrona Margareta Groth Avdelningschef Avdelningschef Programansvarig Innovationssystemanalys Kompetensområden Effektiv Produktframtagning 3

5 4

6 Författarbeskrivningar Kristina Säfsten är teknologie doktor i Monteringsteknik och arbetar sedan 2002 som universitetslektor i Produktionssystem vid Ingenjörshögskolan i Jönköping. Aktuella forskningsområden rör driftsättning av produktionssystem, automationsstrategier, kunskapsöverföring i samband med utveckling av produktionssystem samt gränssnitten mellan teknikutveckling, produktutveckling och produktion. Glenn Johansson är teknologie doktor i Monteringsteknik och arbetar sedan 2004 som tf universitetslektor vid Ingenjörshögskolan i Jönköping. Dessförinnan var han verksam vid IVF Industriforskning och utveckling AB, först vid avdelningen för Elektronikproduktion och sedan vid avdelningen för Produktutveckling. Nuvarande forskning fokuserar gränssnitten mellan teknikutveckling, produktutveckling och produktion. 5

7 6

8 Innehåll Sammanfattning Inledning 1.1 Uppdraget Vad är produktframtagning? Avgränsningar Översikt av svarande forskargrupper Vilka grupper har svarat? Kartor över forskningsverksamhet inom produktframtagning Produktframtagningskartan bakgrund och innehåll Omfattning av verksamhet i samtliga kluster Publikationer och andra meriter i samtliga kluster Kvinnor verksamma inom produktframtagningsområdet Forskargruppernas geografiska placering Geografisk översikt Fördelning av antal personer per ort Summering av enkätens resultat Referenser Bilaga A Spetskompetenser VINNOVAs publikationer

9 8

10 Sammanfattning Denna kartläggning har utförts för VINNOVA med Margareta Groth, programledare inom forskningsprogrammet Effektiv Produktframtagning, som uppdragsgivare. Avsikten med kartläggningen har varit att skapa en samlad bild av den forskningsverksamhet som bedrivs inom produktframtagning vid svenska universitet, högskolor och industriforskningsinstitut. Utgångspunkten har varit följande definition av begreppet produktframtagning: Produktframtagning innefattar alla de uppgifter och aktiviteter nödvändiga för att utveckla lösningar till ett identifierat kundbehov samt att realisera dessa lösningar i form av fysiska produkter med tillhörande tjänster. I begreppet produktframtagning ingår således produktutveckling och produktionsutveckling som likvärdiga delar. Kartläggningen har fokuserat forskningsverksamhet som adresserar produktframtagning inriktad mot svensk tillverkningsindustri, dvs inriktad mot produkter som vanligen innehåller ett antal komponenter samt delsystem och/eller olika teknologier såsom mekanik, hydraulik, elektronik, programvara etc. Forskningsverksamhet med inriktning mot processorienterad industri såsom kemiteknisk industri och pappersindustri har exkluderats. Kartläggningen genomfördes som en enkätundersökning via VINNOVAs portal. Enkäten innehöll frågor grupperade i sex områden: 1. Beskrivning av gruppen frågor om de inom forskargruppen verksamma personerna såsom namn, åldersgrupp, kön, befattning, högsta utbildning, andel tjänst, andel av tjänst för forskning, forskarskola, närmast föregående anställning. 2. Gruppens inriktning och meriter frågor om i vilken grad olika forskningsinriktningar fokuseras som t ex integrerad produktutveckling, konstruktion och design, beräkning och simulering, produktionssystem, produktionsprocesser. Dessutom efterfrågades forskargruppens spetskompetens, mest signifikanta projekt inom området produktframtagning, publikationer samt övriga meriter. 3. Finansiering frågor om varifrån grupperna har finansiering, anslagens storlek år 2003 (i mkr), förändringar i anslagens storlek de senaste fem åren. Dessutom efterfrågades hur grupperna anser att finansiering bör göras tillgänglig för forskning inom produktframtagning. 4. Utrustning frågor om gruppernas tillgängliga samt önskade utrustning för forskningsverksamhet. Vidare ställdes frågor om hur utrustningen används i forskning respektive undervisning. 9

11 5. Samverkan frågor om gruppernas samverkan med företag samt med nationella och internationella grupper. 6. Avslutande frågor frågor om hur grupperna definierar begreppet produktframtagning, önskade publiceringsställen. Kartläggningen genomfördes under perioden 11:e juni 23:e augusti Det var möjligt att färdigställa påbörjad enkät fram till den 1 september. Respondenter identifierades bland sökande till VINNOVAs och ProVikings utlysningar inom produktframtagning samt via hemsidor (KK-stiftelsen, universitet/högskolor, forskarskolor, kunskapsförmedlingen, IRIS/IRECO). Dessutom har projektets referensgrupp, med representanter från såväl produktutveckling som produktionsutveckling, bidragit med förteckningar över relevanta aktörer. En uppmaning om att besvara enkäten gick ut till 365 potentiella aktörer. Dessa personer ombads dessutom att komplettera den till enkäten bifogade listan på möjliga aktörer. Totalt antal inkomna enkäter var 75, varav 57 från universitet/högskola och 18 från forskningsinstitut. De inkomna enkäterna representerar 17 universitet/högskolor och elva institut. Totalt omfattar inkomna enkäter 870 personer. Baserat på en analys av de svarande forskargruppernas beskrivning av verksamheten har tretton kluster identifierats. Tolv av klustren klassificeras som verksamma inom produktframtagning. Det trettonde klustret består av grupper vars verksamhet faller utanför kartläggningens avgränsningar och definition av produktframtagning. De tolv klustren är: Integrerad produktutveckling, Aspektsorienterad produktutveckling, Maskinkonstruktion, Maskinelement och maskinsystem, Hållfasthetslära och mekanik, Produktionssystem, Tillverkningsteknik, Materialteknik, Produktionsstrategi och -ekonomi, Organisationsutveckling och ledning, Branschspecifika tillämpningsområden samt Mätteknik. För att illustrera klustrens verksamhet och förhållande till varandra har de identifierade klustren placerats på en produktframtagningskarta, se figur 1. Placering, form och storlek hos de fält på produktframtagningskartan som illustrerar de olika klustren ska tolkas på följande vis: Placeringen visar den huvudsakliga verksamheten inom klustren avseende inriktning mot produktutveckling och/eller produktionsutveckling, grad av teknikrespektive managementorientering samt fokus på delar respektive helhet. Formen illustrerar verksamhetens bredd bland de grupper som ingår i klustret, dvs formen indikerar utbredningen i form av olika inriktningar som finns inom klustrets huvudsakliga verksamhet. Storleken indikerar verksamhetens omfattning i klustret baserat på antal aktiva individer som ingår i klustret. 10

12 Produktutveckling Produktionsutveckling Mätteknik Branschspecifika till mpningsomrâden tillämpningsområden Hög HÂllfasthet Hållfasthet och mekanik Maskinelement och maskinsystem Maskinkonstruktion Aspektsorienterad produktutveckling Aspektsorienterad Integrerad produktutveckling Produktionsstrategi och Grad av teknikorientering Tillverkningsteknik Produktionssystem Produktionsstrategi och Materialteknik Låg Grad av management orientering ekonomi ekonomi Övriga v grupper Låg Organisationsutv. och ledning Hög Fokus på delar Fokus på helhet Fokus på delar Figur 1 Produktframtagningskartan Exempel på verksamhet inom respektive kluster är följande: Integrerad produktutveckling övergripande produktutvecklingsfrågeställningar såsom ledning och organisering av tekniskt utvecklingsarbete, produktplanering. Aspektsorienterad produktutveckling produktutvecklingsaspekter som exempelvis miljö, ergonomi och kvalitet. Maskinkonstruktion konstruktionsmetodik, automatiserad konstruktion, geometrisäkring. Maskinelement och maskinsystem tribologi, detaljkonstruktion av maskinelement och moduler, funktions- och beteendesimuleringar av komponenter och moduler samt stora system. Hållfasthetslära och mekanik finita element metoder, kontaktmekanik, simulering av olinjära system. Produktionssystem utformning och utvärdering av produktionssystem, lean produktion, distribuerad produktion. Tillverkningsteknik tillverkningsmetoder, formningsprocesser, robotteknik Materialteknik materialanalys, kompositers skadetålighet, förnybara material. Produktionsstrategi och -ekonomi produktionsstrategi, produktionsplanering och -styrning, produktionslogistik. 11

13 Organisationsutveckling och ledning organisationsbeteende, ledarskap. Branschspecifika tillämpningsområden aspekter kopplade till både produktutveckling och produktionsutveckling applicerade på specifika områden såsom trä, elektronik, textil och medicin. Mätteknik spårbar mätteknik, optisk mätteknik, vibrationsmätningar. Inom dessa tolv kluster är sammanlagt 751 personer verksamma, varav 117 kvinnor. 573 personer är verksamma vid universitet/högskola och 178 vid institut. 361 personer har lägst licentiatexamen varav 82 är docenter. 59,3 % av de verksamma är 40 år eller yngre. Vid universitet/högskolor finns 72 professorer, 29 adjungerade professorer, 86 universitetslektorer samt 282 forskarstuderande. Vid forskningsinstitut finns sex professorer, 72 disputerade och 63 ej disputerade forskare. Kartläggningen visar att forskning i Sverige inom området produktframtagning har en hög grad av teknikorientering. Forskningen är relativt tydligt indelad i delområdena produktutveckling och produktionsutveckling med en relativt jämn fördelning i omfattning däremellan. Det finns även en god balans mellan forskning som fokuserar specifika problemställningar samt forskning som anlägger ett helhetsperspektiv på frågeställningar kring produktframtagning. Viktigt att notera är att kartläggningen endast ger en ögonblicksbild över forskningsverksamheten inom området produktframtagning. Utgångspunkten för analysen har varit data från de 75 grupper som har besvarat enkäten. Bortfallsanalys har genomförts och den gjorda indelningen i olika kluster har bedömts vara giltig även med tillägg av de grupper som inte har besvarat enkäten. Föreliggande rapport presenterar en delmängd av den totala kartläggningen vilken beskrivs i sin helhet i en fullständig rapport till VINNOVA. 12

14 1 Inledning 1.1 Uppdraget Denna kartläggning har utförts för VINNOVA med Margareta Groth, programledare inom kunskapsplattformen Effektiv Produktframtagning, som uppdragsgivare. Effektiv produktframtagning kan endast uppnås med ett multidisciplinärt angreppssätt, dvs genom samverkan mellan olika discipliner i ett helhetsperspektiv. Detta angreppssätt utgör en utmaning för såväl akademi som svensk industri. Förutsättningarna för industriell produktframtagning är under ständig förändring då svensk industri agerar på en global marknad. Kundorderstyrd tillverkning ställer höga krav på produktframtagningen. Den ska ske snabbt, helst i realtid, vilket medför att samordnad och samtidig utveckling av produkt och process blir nödvändig. Avsikten med kartläggningen har varit att skapa en samlad bild av den forskningsverksamhet som finns inom produktframtagning vid svenska universitet, högskolor och industriforskningsinstitut. Resultaten från kartläggningen syftar till att på sikt kunna stödja effektiv produktframtagning inom svensk tillverkningsindustri (VINNOVA, 2003). Kartläggningen genomfördes som en enkätundersökning via VINNOVAs portal. Enkäten innehöll frågor grupperade i sex områden: 1. Beskrivning av gruppen frågor om de inom forskargruppen verksamma personerna såsom namn, åldersgrupp, kön, befattning, högsta utbildning, andel tjänst, andel av tjänst för forskning, forskarskola, närmast föregående anställning. 2. Gruppens inriktning och meriter frågor om i vilken grad olika inriktningar fokuseras som t ex integrerad produktutveckling, konstruktion och design, beräkning och simulering, produktionssystem, produktionsprocesser. Dessutom efterfrågades forskargruppens spetskompetens, mest signifikanta projekt inom området produktframtagning, publikationer samt övriga meriter. 3. Finansiering frågor om varifrån grupperna har finansiering, anslagens storlek år 2003 (i mkr), förändringar i anslagens storlek de senaste fem åren. Dessutom efterfrågades hur grupperna anser att finansiering bör göras tillgänglig för forskning inom produktframtagning. 4. Utrustning frågor om gruppernas tillgängliga samt önskade utrustning för forskningsverksamhet. Vidare ställdes frågor om hur utrustningen används i forskning respektive undervisning. 13

15 5. Samverkan frågor om gruppernas samverkan med företag samt nationella och internationella grupper. 6. Avslutande frågor frågor om hur grupperna definierar begreppet produktframtagning, önskade publiceringsställen. 1.2 Vad är produktframtagning? För att klargöra omfattningen på kartläggningen fordras en definition av produktframtagningsprocessen och dess relation till innovationsprocessen och produktlivscykeln. Enligt Roozenburg och Eekels (1995) innefattar innovationsprocessen alla de aktiviteter nödvändiga för att en ny produkt ska bli tillgänglig och användas på en marknad, t ex grundläggande och tillämpad forskning, marknadsplanering, produktutveckling, processplanering, produktion, distribution, försäljning och service. Innovationsprocessen utgör en delmängd av produktlivscykeln som även innefattar resthantering av uttjänta produkter (t ex genom återanvändning eller återvinning). Produktframtagningsprocessen utgör i sin tur en delmängd av innovationsprocessen, se figur 1.1. Mål och strategier Konstruktion Tillverkning Montering Distibution Försäljning Användning FoU/Teknikutveckling Produktplanering Processplanering Resthantering Produktutveckling Produktion Produktframtagning Innovation Produktlivscykeln Figur 1.1 Produktframtagningsprocessens principiella innehåll samt dess relation till innovationsprocessen och produktlivscykeln (baserad på Trygg, 1991; Roozenburg och Eekels, 1995; Johansson, 2001; Gabrielsson, 2002) Syftet med produktframtagning är att utveckla och producera produkter som är attraktiva för kunderna (Gabrielsson, 2002). Utgångspunkten i denna kartläggning har varit följande definition av begreppet produktframtagning: Produktframtagning innefattar alla de uppgifter och aktiviteter nödvändiga för att utveckla lösningar till ett identifierat kundbehov samt att realisera dessa lösningar i form av fysiska produkter med tillhörande tjänster. I begreppet produktframtagning ingår således produktutveckling och produktionsutveckling som likvärdiga delar. Ovanstående definition är i enlighet med VINNOVAs beskrivning av produktframtagning, dvs metoder, tekniker och processer som används och påverkar framtagningen av kunskapsbaserade produkter (VINNOVA, 2004). Figur 1.1 visar ett sekventiellt flöde trots att effektiv produktframtagning bland annat 14

16 innebär att flertalet aktiviteter om möjligt utförs parallellt. Vidare innefattar produktframtagningen ett antal komponenter som inte åskådliggörs i bilden, t ex samverkan med underleverantörer, organisationsutveckling, projektledning, användande av metoder och verktyg. 1.3 Avgränsningar Kartläggningen fokuserar forskningsverksamhet inom produktframtagning som inriktar sig mot tillämpningar i svensk tillverkningsindustri. Argumentet för detta fokus är att tillverkningsindustrin står för den mest betydande delen av den produktframtagning, motsvarande ca 22 % av landets BNP, som sker i Sverige ( Kartläggningen begränsas inte till forskningsverksamhet kring specifika produktgrupper, utan omfattar den akademiska kompetens som adresserar produktframtagning av produkter som vanligen innehåller ett antal delsystem samt komponenter och/eller olika teknologier såsom mekanik, hydraulik, elektronik, programvara, etc. Forskningsverksamhet inom produktframtagning avseende processorienterad industri, t ex kemiteknisk industri och pappersindustri, exkluderas från kartläggningen. 15

17 2 Översikt av svarande forskargrupper 2.1 Vilka grupper har svarat? Totalt har 75 enkäter inkommit, fördelade på 28 organisationer. Av dessa 28 organisationerna är 17 universitet/högskola och resterande elva institut. I vissa fall har respondenterna valt att gå samman och beskriva mer än en forskargrupp i en och samma enkät, vilket innebär att antalet forskargrupper egentligen är något fler än 75 stycken. Inom svarande grupper har totalt 870 personer uppgivits som verksamma, varav 654 (75,2 %) vid universitet/högskolor och 216 (24,8 %) vid institut, se figur 2.1. Vid en närmare granskning av stapeln Organisationstyp för universitet/högskola så ser fördelningen 700 mellan olika lärosäten ut som visas i diagrammet till vänster i figur Flest verksamma personer vid universitet/högskolor finns vid Chalmers 500 tekniska högskola (120 perso- 400 ner), tätt följt av Linköpings universitet (110 personer) och Luleå universitet 300 (110 personer). Därefter kommer Kungliga tekniska högskolan (75 personer), Lunds universitet (41 personer) och Högskolan i Jönköping (40 personer), se även tabell 2.1. När det gäller antalet verksamma personer vid de Universitet/högskola Institut institut som svarat så är flest verksamma vid SP Sveriges Provnings- och Figur 2.1 Fördelning av verksamma personer mellan universitet/högskola och institut Forskningsinstitut (79 personer) och vid IVF Industriforskning och utveckling AB (48 personer), se diagrammet till höger i figur 2.2 samt tabell 2.2. Antal personer 16

18 140 Universitet/högskola 100 Institut Antal personer Luleå universitet Linköpings universitet KTH Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet 40 Antal personer IVF IM Acreo 7 9 SCI MEFOS SP SIK SICOMP 14 Interactive Institut YKI Svenska Gjuteriföreningen 10 Uppsala universitet Högskolan i Gävle Högskolan i Borås Malmö högskola Högskolan i Kalmar Lunds universitet Högskolan i Trollhättan Växjö universitet Högskolan i Jönköping Karlstads universitet Handelshögskolan i Stockholm Umeå universitet Figur 2.2 Fördelning av verksamma personer vid olika universitet/högskolor (till vänster) samt vid institut (till höger) Tabell 2.1 Antal personer verksamma vid svarande universitet/högskola Universitet/högskola Antal personer 17 Andel av totala antalet personer (%) Chalmers tekniska högskola ,8 Linköpings universitet ,6 Luleå universitet ,6 Kungliga tekniska högskolan 75 8,6 Lunds universitet 41 4,7 Högskolan i Jönköping 40 4,6 Umeå universitet 27 3,1 Uppsala universitet 20 2,3 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 20 2,3 Högskolan i Borås 20 2,3 Karlstads universitet 17 2,0 Högskolan i Kalmar 14 1,6 Malmö högskola 14 1,6 Högskolan i Gävle 10 1,1 Växjö universitet 7 0,8 Göteborgs universitet 6 0,7 Handelshögskolan i Stockholm 3 0,3 Totalt ,2

19 Tabell 2.2 Antal personer verksamma vid svarande institut Forskningsinstitut Antal personer Andel av totala antalet personer (%) Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) 79 9,1 IVF Industriforskning och utveckling AB 48 5,5 SIK Institutet för Livsmedel och bioteknik 15 1,7 Svenska Gjuteriföreningen 14 1,6 Acreo 12 1,4 Institutet för Metallforskning (IM) 11 1,3 SICOMP 10 1,1 Interactive Institute 10 1,1 Svenska Keraminstitutet AB (SCI) 9 1,0 MEFOS Metallurgical Research Institute AB 7 0,8 Ytkemiska Institutet (YKI) 1 0,1 Totalt ,8 18

20 3 Kartor över forskningsverksamhet inom produktframtagning 3.1 Produktframtagningskartan bakgrund och innehåll Utgångspunkt för den framtagna produktframtagningskartan är den definition av produktframtagning som presenterades i kapitel 1, dvs produktframtagning innefattar alla uppgifter och aktiviteter som är nödvändiga för att utveckla lösningar till ett identifierat kundbehov samt att realisera dessa lösningar i form av fysiska produkter med tillhörande tjänster. I begreppet produktframtagning inkluderas således produktutveckling och produktionsutveckling som likvärdiga delkomponenter. Detta är också en av de aspekter som det som återspeglas i horisontell led på kartan, se figur 3.1. Produktutveckling Produktionsutveckling Hög Låg Grad av teknikorientering Grad av management orientering Låg Hög Fokus på delar Fokus på helhet Fokus på delar Figur 3.1 Karta för klassificering av forskningsverksamhet inom produktframtagningsområdet Den andra aspekten i horisontell led avspeglar huruvida gruppen fokuserar på delar eller helhet. Med helhet avses exempelvis hur teknik, organisation och människor ska samverka för att produktframtagning ska kunna ske så effektivt som möjligt. Den verksamhet som fokuserar någon/några specifika tekniker/delmoment anses ha fokus på delar. 19

21 I vertikal led avspeglas verksamhetens inriktning med avseende på teknik och management. Med management avses här forskningsverksamhet som fokuserar ledning/styrning av produktframtagningsrelaterad verksamhet. Ett antal kluster har identifierats utifrån den verksamhet svarande grupper beskrivit. Identifiering, klassificering samt placering av svarande forskargrupper i olika kluster baseras på en helhetsbedömning av de data som respektive grupp tillhandahållit via enkäterna. Tio kluster har identifierats och placerats inom produktutveckling eller produktionsutveckling på produktframtagningskartan, se figur 3.2. Dessa kluster är: Integrerad produktutveckling Aspektsorienterad produktutveckling Maskinkonstruktion Maskinelement och maskinsystem Hållfasthetslära och mekanik Produktionssystem Tillverkningsteknik Materialteknik Produktionsstrategi och -ekonomi Organisationsutveckling och ledning Två kluster bedriver gränsöverskridande verksamhet, giltig såväl för produktutveckling som för produktionsutveckling, och har därför placerats längs produktframtagningskartan, se figur 3.2. Dessa kluster är: Branschspecifika tillämpningsområden Mätteknik Som ett resultat av de avgränsningar som gjorts i kartläggningen, vald definition av produktframtagning samt den verksamhet som beskrivs i inkomna enkäter finns också ett kluster med övriga grupper vilka inte bedöms ha verksamhet som ligger inom ramen för kartläggningen. Placering, form och storlek hos de fält på produktframtagningskartan som illustrerar de olika klustren ska tolkas enligt följande: Placeringen visar den huvudsakliga verksamheten inom klustren avseende inriktning mot produktutveckling och/eller produktionsutveckling, grad av teknikrespektive managementorientering samt fokus på delar respektive helhet. 20

22 Produktutveckling Produktionsutveckling MätteknikM Branschspecifika till mpningsomrâden tillämpningsområden Hög Hållfasthet HÂllfasthet och mekanik Maskinelement och maskinsystem Maskinkonstruktion Aspektsorienterad produktutveckling Aspektsorienterad Integrerad produktutveckling Produktionsstrategstrategi och och Grad av teknikorientering Tillverkningsteknik Produktionssystem Produktions- Materialteknik Låg Grad av management orientering ekonomi ekonomi Övriga v grupper Låg Organisationsutv. och ledning Hög Fokus på delar Fokus på helhet Fokus på delar Figur 3.2 Produktframtagningskartan Formen illustrerar verksamhetens bredd bland de grupper som ingår i klustret, dvs formen indikerar utbredningen i form av olika inriktningar som finns inom klustrets huvudsakliga verksamhet. Storleken indikerar verksamhetens omfattning i klustret baserat på antal aktiva individer som ingår i klustret. Inom såväl produktutveckling som produktionsutveckling finns grupper vars forskning har tydligt fokus på delar (i motsats till de grupper som har starkare fokus på helhet). Grupperna med fokus på delar är placerade i ytterkant på kartan i horisontell led inom respektive fält avseende produktutveckling respektive produktionsutveckling. Det förefaller därför som om grupperna inom respektive fält har verksamhet som ligger långt ifrån varandra. Om kartan rullas ihop till en cylinder, se figur 3.3, så framgår det att grupperna med fokus på delar inom respektive fält i själva verket har verksamhet som har beröringspunkter. Det finns exempelvis tydliga kopplingar mellan den forskning som bedrivs inom klustret Hållfasthetslära och mekanik samt verksamheten inom klustret Materialteknik. Cylindern i figur 3.3 visar sömmen där de grupper som har fokus på delar inom produktutveckling respektive produktionsutveckling möts. De kluster som placerat längs med produktframtagningskartan visas inte i figuren. 21

23 Produktionsutveckling Låg Produktutveckling Fem kluster finns inom produktutvecklingsområdet. Dessa är Integrerad produktutveckling, Aspektsorienterad produktutveckling, Maskinkonstruktion, Maskinelement och maskinsystem samt Hållfasthetslära och mekanik. Inom klustret Integrerad produktutveckling finns de grupper som adresserar övergripande produktutvecklingsfrågeställningar såsom ledning och organisering av tekniskt utvecklingsarbete samt produktplanering. Klustret Aspektsorienterad produktutveckling rymmer de grupper som fokuserar vissa produktutvecklingsaspekter såsom miljö, ergonomi och kvalitet. De grupper som placerats i klustret Maskinkonstruktion fokuserar områden som exempelvis konstruktionsmetodik, automatiserad konstruktion och geometrisäkring. Inom klustret Maskinelement och maskinsystem fokuseras bland annat tribologi, detalj- Tillverkningsteknik Tillverkningsteknik Grad av management orientering Materialteknik Materialteknik HÂllfasthet Hållfasthet och mekanik Hög och maskinsystem maskinsystem Maskinelement Maskinele ent ent Hög Asp Asp pro pro Maskin ystem Grad av teknik-orientering Fokus på delar Fokus på delar Låg Figur 3.3 Produktframtagningskartan i form av en cylinder En av de aspekter som beaktats vid klassificering av svarande grupper i olika kluster var den spetskompetens som grupperna uppgivit. För att exemplifiera och tydliggöra verksamheten inom respektive kluster exemplifieras verksamheten nedan. En fullständig sammanställning av samtliga spetskompetenser som uppgivits inom respektive kluster vid olika lärosäte/institut återfinns i bilaga A. 22

24 konstruktion av maskinelement och moduler, funktions- och beteendesimuleringar av komponenter och moduler samt stora system. I klustret Hållfasthetslära och mekanik fokuserar grupperna bland annat finita element metoder, kontaktmekanik och simulering av olinjära system. Fyra kluster finns inom produktionsutvecklingsområdet. Dessa är Produktionssystem, Tillverkningsteknik, Materialteknik samt Produktionsstrategi och ekonomi. Klustret Produktionssystem innefattar de grupper som exempelvis adresserar frågor kring utformning och utvärdering av produktionssystem, lean produktion och distribuerad produktion. I klustret Tillverkningsteknik fokuserar grupperna exempelvis tillverkningsmetoder, formningsprocesser och robotteknik. Grupperna inom klustret Materialteknik fokuserar bland annat materialanalys, kompositers skadetålighet och förnybara material. Typiska områden inom klustret Produktionsstrategi och -ekonomi är produktionsstrategi, produktionsplanering och -styrning samt produktionslogistik. Klustret Organisationsutveckling och ledning ligger på gränsen mellan produktutveckling och produktionsutveckling och fokuserar till exempel organisationsbeteende och ledarskap. De två kluster som sträcker sig längs hela produktframtagningskartan är Branschspecifika tillämpningsområden och Mätteknik. Inom klustret Branschspecifika tillämpningsområden bedrivs verksamhet där frågor rörande produktframtagning applicerats på specifika områden som trä, elektronik, textil och medicin. Verksamheten inom klustret Mätteknik adresserar till exempel spårbar mätteknik, optisk mätteknik och vibrationsmätningar. Det trettonde klustret, Övriga grupper, beskriver verksamhet som med utgångspunkt de avgränsningar som gjorts i kartläggningen samt vald definition av produktframtagning hamnar vid sidan av produktframtagningskartan. 3.2 Omfattning av verksamhet i samtliga kluster För att ge en överblick presenteras här sammanställningar över olika data för samtliga kluster. Sammanställningarna visar bland annat antal verksamma personer, utbildningsnivå, verksamhetsgrad och anställningsformer per kluster. Tabell 3.1 visar hur många personer som är verksamma inom respektive kluster samt hur många forskargrupper och lärosäten/institut dessa personer representerar. 23

25 Tabell 3.1 Fördelning av de personer som omnämns i inkomna enkäter mellan lärosäte/institut, antal forskargrupper samt antal personer per kluster Kluster Antal lärosäte/ institut Antal forskargrupper Antal personer Integrerad produktutveckling Aspektorienterad produktutveckling Maskinkonstruktion Maskinelement och maskinsystem Hållfasthetslära och mekanik Produktionssystem Tillverkningsteknik Materialteknik Produktionsstrategi och ekonomi Organisationsutveckling och ledning Branschspecifika tillämpningsområden Mätteknik Övriga grupper Totalt grupper 870 personer Vid en uppdelning mellan produktframtagningskartans olika delar ges fördelningen enligt tabell 3.2. Av denna sammanställning kan utläsas att flertalet verksamma inom produktutveckling finns vid universitet/högskola. En något jämnare fördelning av antalet personer mellan universitet/högskola och institut finns inom produktionsutveckling. Tabell 3.2 Fördelning av antal personer mellan universitet/högskola och institut för produktframtagningskartans olika delar Antal personer Del av kartan Kluster Universitet/ högskola Institut Produktutveckling Integrerad produktutveckling Aspektorienterad produktutveckling 73 - Maskinkonstruktion 79 - Maskinelement och maskinsystem 65 - Hållfasthetslära och mekanik Totalt finns 28 lärosäten/institut representerade i kartläggningen, varav 17 universitet/högskolor samt elva institut. Några av dessa organisationer har forskargrupper inom olika områden, därav det totala antalet 63 i tabell

26 Produktionssystem Produktionsutveckling Tillverkningsteknik Materialteknik Produktionsstrategi och ekonomi 22 - Mellan produktutveckling och produktionsutveckling Organisationsutveckling och ledning 4 - Verksamma längs med kartan Branschspecifika tillämpningsområden Mätteknik Vid sidan av kartan Övriga grupper Tabell 3.3 visar utbildningsnivån inom respektive kluster. Tabell 3.3 Utbildningsnivå inom respektive kluster Kluster Antal personer (andel inom klustret) Minst lic. examen Docent Integrerad produktutveckling 6 (20,7 %) 0 (0,0 %) Aspektsorienterad produktutveckling 28 (59,6 %) 4 (8,5 %) Maskinkonstruktion 41 (57,7 %) 5 (7,0 %) Maskinelement och maskinsystem 28 (70,0 %) 3 (7,5 %) Hållfasthetslära och mekanik 31 (63,3 %) 10 (20,6 %) Produktionssystem 42 (54,5 %) 7 (9,1 %) Tillverkningsteknik 53 (44,9 %) 16 (13,6 %) Materialteknik 44 (69,8 %) 14 (22,2 %) Produktionsstrategi och ekonomi 18 (81,8 %) 4 (18,2 %) Organisationsutveckling och ledning 1 (33,3 %) 0 (0,0 %) Branschspecifika tillämpningsområden 42 (59,2 %) 10 (14,1 %) Mätteknik 27 (81,8 %) 9 (27,3 %) Övriga grupper 64 (62,1 %) 16 (15,5 %) Summa samtliga kluster 425 (58,5%) 98 (13,5 %) Exklusive Övriga grupper 361 (57,9 %) 82 (13,2 %) I tabell 3.4 sammanställs några av anställningsformerna vid universitet/högskola. 25

27 Tabell 3.4 Ett urval av anställningsformer vid universitet/högskola Kluster Professor Antal personer (andel inom klustret) Adjungerad professor Genomgår fo. utbildning Integrerad produktutveckling 1 (9,1 %) 0 (0,0 %) 1 (9,1 %) 5 (63,6 %) Aspektsorienterad produktutveckling 12 (16,7 %) 2 (2,8 %) 10 (13,9 %) 34 (47,1 %) Maskinkonstruktion 5 (6,8%) 2 (2,7 %) 8 (20,3 %) 46 (62,1 %) Maskinelement och maskinsystem 7 (10, 8 %) 3 (4,6 %) 6 (9,2 %) 30 (46,1 %) Hållfasthetslära och mekanik 6 (12,0 %) 2 (4,0 %) 7 (14,0 %) 29 (58,0 %) Produktionssystem 6 (8,7 %) 1 (1,4 %) 9 (13,0 %) 37 (53,6 %) Tillverkningsteknik 6 (7,8 %) 5 (6,5 %) 16 (20,8 %) 29 (37,7 %) Materialteknik 8 (13,8 %) 6 (10,3 %) 5 (8,6 %) 35 (60,4 %) Produktionsstrategi och ekonomi 3 (13,6 %) 0 (0,0 %) 7 (31,8 %) 9 (40,8 %) Organisationsutveckling och ledning 1 (25,0 %) 0 (0,0 %) 1 (25,0 %) 2 (50,0 %) Branschspecifika tillämpningsområden 13 (22,4 %) 7 (12,1 %) 12 (20,7 %) 17 (29,3 %) Mätteknik 4 (19,0 %) 1 (4,8 %) 4 (19,0 %) 9 (42,9 %) Övriga grupper 9 (11,8 %) 3 (3,9 %) 14 (18,4 %) 26 (34,2 %) Summa samtliga kluster 81 (12,3 %) 32 (4,9%) 100 (15,2 %) 308 (46,9%) Exklusive Övriga grupper 72 (12,4 %) 29 (5,0 %) 86 (14,8 %) 282 (48,5 %) I tabell 3.5 sammanställs några av anställningsformerna vid institut. Det som framgår av tabellen är att lägst andel verksamma vid institut finns inom produktutveckling. I flera grupper finns endast enstaka personer med anställningsform vid institut. Tabell 3.5 Ett urval av anställningsformer vid institut Kluster Universitetslektor Professor Antal personer (andel inom klustret) Disputerad forskare Ej disputerad forskare Genomgår fo. utbildning Integrerad produktutveckling 0 1 (5,3 %) 15 (78,9 %) 2 (10,5 %) Aspektsorienterad produktutveckling 1 (1,4 %) Maskinkonstruktion (1,3 %) Maskinelement och maskinsystem Hållfasthetslära och mekanik 0 1 (16,7 %) 1 (16,7 %) 1 (16,7 %) Produktionssystem 1 (5,0 %) 7 (35,0 %) 7 (35,0 %) 3 (15,0 %) Tillverkningsteknik 3 (5,7 %) 10 (18,9 %) 30 (56,6 %) 4 (7,5 %) Materialteknik 1 (2,9 %) 21 (60,0 %) 2 (5,7 %) 5 (14,3 %) Produktionsstrategi och ekonomi Organisationsutveckling och ledning Branschspecifika tillämpningsområden 0 20 (55,6 %) 8 (22,2 %) 7 (19,4 %) Mätteknik 0 12 (92,3 %) 0 1 (7,7 %) Övriga grupper 3 (6,8 %) 13 (29,5 %) 4 (9,1 %) 12 (27,3 %) Summa samtliga kluster 9 (4,0 %) 85 (37,4 %) 67 (29,5 %) 36 (15,9 %) Exklusive Övriga grupper 6 (3,3 %) 72 (39,3 %) 63 (34,4 %) 24 (13,1 %) 26

28 I tabell 3.6 finns en sammanställning med andel personer upp till 40 år per kluster, verksamhetsgrad samt andel kvinnor. I genomsnitt är 60 % av de verksamma personerna per kluster 40 år eller yngre. Inom klustret Integrerad produktutveckling är andelen personer som är 40 år eller yngre 37,9 % medan andelen överstiger 70 % inom klustren Maskinkonstruktion, Produktionsstrategi och -ekonomi samt inom Organisationsutveckling och ledning. Tabell 3.6 Sammanställning av andel personer med ålder upp till 40 år, verksamhetsgrad samt andel kvinnor per kluster Kluster Andel -40 år Andel tjänst % Andel forskning % Andel kvinnor Integrerad produktutveckling 37,9 % 96,6 % 55,2 % 27,6 % Aspektsorienterad produktutveckling 63,9 % 56,2 % 34,8 % 25,0 % Maskinkonstruktion 72,2 % 62,5 % 49,2 % 9,0 % Maskinelement och maskinsystem 62,3 % 75,0 % 61,8 % 4,6 % Hållfasthetslära och mekanik 66,7 % 82,1 % 35,1 % 8,8 % Produktionssystem 61,2 % 79,4 % 30,3 % 20,0 % Tillverkningsteknik 52,3 % 78,0 % 21,2 % 10,8 % Materialteknik 58,6 % 77,8 % 25,8 % 26,6 % Produktionsstrategi och ekonomi 72,7 % 92,3 % 14,2 % 22,7 % Organisationsutveckling och ledning 2 75,0 % 25,0 % 0 % 0 % Branschspecifika tillämpningsområden 51,2 % 75,4 % 28,6 % 21,2 % Mätteknik 45,5 % 77,8 % 48,1 % 7,1 % Övriga grupper 53,9 % 74,4 % 35,3 % 35,3 % Medelvärde samtliga kluster 59,5 % 73,3 % 36,6 % 18,2 % Medelvärde exklusive övriga grupper 60,0 % 73,2 % 33,7 % 15,3 % Nästan 75 % av alla verksamma personer i inkomna enkäter har tjänster som omfattar minst 91 % av hel tjänst. Även här finns avvikelser. Den största avvikelsen har klustret Organisationsutveckling och ledning med 25,0 %. Här finns dock stort bortfall och värdet är därför inte tillförlitlig. Medelvärdet (förutom kluster Organisationsutveckling och ledning) är 77,3 %, vilket är nära medianen 77,8 %. Det finns även några avvikelser uppåt när det gäller andel av hel tjänst, både klustret Integrerad produktutveckling och Produktionsstrategi och -ekonomi har uppgett att mer än 90 % inom klustret har tjänster som omfattar mer än 91 % av hel tjänst. När det gäller andel forskning uppges i genomsnitt att 36,6 % av alla personer per kluster ägnar mer än 81 % av tiden till forskning. Intressant att notera är skillnaden mellan de kluster som ligger inom produktutveckling och de som ligger inom produktionsutveckling (se också figur 3.2). De inom produktutveckling, dvs de fem första i tabell 2 Högt bortfall, endast uppgifter för en av fyra personer. 27

29 3.6 (Integrerad produktutveckling, Aspektsorienterad produktutveckling, Maskinkonstruktion, Maskinelement och maskinsystem samt Hållfasthetslära och mekanik) ligger nära genomsnittet eller en bit över när det gäller andel av tjänst för forskning. Till skillnad från de kluster som är verksamma inom produktionsutveckling, dvs de fyra därefter kommande klustren (Produktionssystem, Tillverkningsteknik, Materialteknik samt Produktionsstrategi och -ekonomi), vilka samtliga ligger under eller en bra bit under genomsnittet när det gäller andel av tjänst för forskning. Den sista sammanställningen i tabell 3.6 anger andel kvinnor per kluster. Även här kan en skillnad noteras mellan produktutveckling och produktionsutveckling. Den genomsnittliga andelen kvinnor per kluster är 18,2 %. Tre av klustren inom produktutveckling (Maskinkonstruktion, Maskinelement och maskinsystem, Hållfasthetslära och mekanik) ligger en bra bit under detta, medan endast ett kluster inom produktionsutveckling (Tillverkningsteknik) ligger under genomsnittet i andel kvinnor. Andel av tjänst avsatt för forskning i tabell 3.6 omfattar samtliga verksamma per kluster. För att få en tydligare bild av den forskning som bedrivs av seniora forskare (disputerade och docenter) har en mer detaljerad analys genomförts. I figur 3.4 presenteras andel av tjänst avsatt för forskning för dem som uppgivits ha doktorsexamen som högsta utbildningsnivå, se även tabell 3.7. Diagrammet 3 till vänster i figur 3.4 visar andel av tjänst avsatt för forskning för de disputerade inom de fem kluster som befinner sig inom 16 Andel av tjänst för forskning 14 Andel av tjänst för forskning Antal personer % 21-30% 41-50% 61-70% 81-90% 11-20% 31-40% % 71-80% % Antal personer % 21-30% 41-50% 61-70% 81-90% 11-20% 31-40% 51-60% 71-80% % Figur 3.4 Andel av tjänst avsatt för forskning för disputerade forskare verksamma inom produktutveckling (till vänster) och produktionsutveckling (till höger) 3 Staplar finns endast för de kategorier där svar givits, därav olikhet mellan diagram i figur 3.4 och figur

30 produktutveckling. Diagrammet till höger i figur 3.4 visar andel av tjänst avsatt för forskning för de disputerade inom de fyra kluster som befinner sig inom produktionsutveckling. I figur 3.5 presenteras andel av tjänst avsatt för forskning för dem som uppgivits vara docenter, se även tabell 3.7 för mer detaljerad data. Diagrammet till vänster i figur 3.5 visar andel av tjänst avsatt för forskning för docenter inom de fem kluster som befinner sig inom produktutveckling. Diagrammet till höger i figur 3.5 visar andel av tjänst avsatt för forskning för docenter inom de fyra kluster som befinner sig inom produktionsutveckling. 5 Andel av tjänst för forskning 10 Andel av tjänst för forskning Antal personer % 31-40% 51-60% % 21-30% 41-50% 81-90% Antal personer % 31-40% 51-60% 71-80% % 21-30% 41-50% 61-70% 81-90% Figur 3.5 Andel av tjänst avsatt för forskning för docenter verksamma inom produktutveckling (till vänster) och produktionsutveckling (till höger) Andel av tjänst avsatt för forskning kan även uttryckas i heltidsekvivalenter. I tabell 3.7 har antalet heltidsekvivalenter beräknats genom att antalet verksamma personer inom varje svarsintervall har multiplicerats med värdet motsvarande mitten i svarsintervallet, dvs 5 %, 15 % osv. I tabell 3.7 presenteras data för samtliga kluster. Inom produktutveckling och produktionsutveckling bedrivs forskning av seniora forskare motsvarande knappt 97 heltidstjänster. Om även verksamheten inom de kluster som ligger mellan produktutveckling och produktionsutveckling samt längs kartan (Organisationsutveckling och ledning, Branschspecifika tillämpningsområden, Mätteknik) inkluderas uppgår seniorforskningen till knappt 122 heltidstjänster. 29

31 Tabell 3.7 Heltidsekvivalenter senior forskning (disputerade och docenter) Del av kartan Antal docenter (varav uppgift om andel forskning) Heltidsekvivalenter forskning Antal disputrade (varav uppgift om andel forskning) Disputerade Docenter Totalt Produktutveckling 61 (52) 22 (19) 31,7 9,45 41,15 Produktionsutveckling 68 (64) 41 (40) 32,1 23,7 55,8 Summa inom produktutveckling och produktionsutveckling Verksamma både inom produktutveckling och produktionsutveckling 129 (116) 63 (59) 33,8 33,15 96,95 35 (26) 19 (17) 16,5 8,25 24,75 Totalt 164 (142) 82 (76) 80,3 41,4 121,7 Eftersom antalet verksamma personer varierar inom olika delområden har ytterligare en sammanställning gjorts. De i tabell 3.7 beräknade heltidsekvivalenterna relateras till antalet personer uppgifter uppgivits för (antal svar), se tabell 3.8, och andel av tjänst seniorer (disputerade och docenter) ägnar åt forskning erhålls. Tabell 3.8 Andel senior forskning (disputerade och docenter) Del av kartan Antal svar Andel av tjänst för forskning Produktutveckling 71 57,9 % Produktionsutveckling ,6 % Verksamma både inom produktutveckling och produktionsutveckling 43 57,6 % 3.3 Publikationer och andra meriter i samtliga kluster Antalet publikationer summeras för respektive kluster i tabell 3.9. Vilken typ av publikation som anses vara mest meriterande varierar mellan olika kluster varför det inte är möjligt att bedöma klustren i förhållande till varandra vad det gäller detta. Vid en bedömning är det även viktigt att ta hänsyn till hur stor gruppen är samt under hur lång tid den varit verksam. I enkäten efterfrågades publikationer från Vissa grupper har startat sin verksamhet under denna period vilket gör att antalet publikationer inte är helt rättvisande för samtliga kluster. 30

32 Tabell 3.9 Urval av publikationer för samtliga kluster (antal) Kluster Dokt. avh. Lic. avh. Tidskrift artikel Konf. artikel Bok/ bokkap. Pop. vet. Integrerad produktutveckling Aspektsorienterad produktutveckling Maskinkonstruktion Maskinelement och maskinsystem Hållfasthetslära och mekanik Produktionssystem Tillverkningsteknik Materialteknik Produktionsstrategi och ekonomi Organisationsutveckling och ledning Branschspecifika tillämpningsområden Mätteknik Övriga grupper Summa samtliga kluster Summa exklusive Övriga grupper Förutom olika publikationer har även andra meriter kartlagts. I tabell 3.10 summeras antal utmärkelser för bästa publikation (såväl tidskriftsartikel som konferensartikel medräknat), redaktörsuppdrag för vetenskapliga tidskrifter, deltagande i bedömningsoch granskningsuppdrag vid disputationer och tjänstetillsättningar. Även här är det nödvändigt att beakta klustrets storlek samt under hur lång tid de ingående grupperna varit verksamma vid en jämförelse mellan olika kluster. I några fall har de ingående grupperna svarat många, vilket inte har tagits med vid summeringen. Notera även att i summeringen har angivet värde använts även om viss osäkerhet indikerats i enkäterna. 31

33 Tabell 3.10 Urval av övriga meriter för samtliga kluster (antal) Kluster Bästa publikation Redaktörsuppdrag Opponent disputation Granskning tjänstetill. Antal verksamma Integrerad produktutveckling Aspektsorienterad produktutveckling Maskinkonstruktion Maskinelement och maskinsystem Hållfasthetslära och mekanik Produktionssystem Tillverkningsteknik Materialteknik Produktionsstrategi och ekonomi Organisationsutveckling och ledning Branschspecifika tillämpningsområden Mätteknik Övriga grupper Summa samtliga kluster Summa exklusive Övriga grupper Kvinnor verksamma inom produktframtagningsområdet Av de 870 individer som finns förtecknade i inkomna enkäter har kön uppgivits för 843 personer (bortfall 3,1 %). Av dessa 843 personer är 159 kvinnor (18,9 %). Fördelningen av dessa mellan universitet/högskola och Fördelning av kvinnor institut redovisas i figur kvinnor är verksamma i forskargrupper med 140 hemvist vid universitet/högskola och kvinnor är verksamma i forskargrupper 100 med hemvist vid institut. Det är en viss skillnad mellan olika klus Figur 3.6 Fördelning av kvinnor verksamma i forskargrupper med hemvist vid universitet/högskola och i forskargrupper med hemvist vid institut Antal kvinnor Universitet/högskola 42 Institut 32

34 ter vad det gäller antalet kvinnor. En sammanställning av antalet kvinnor per kluster finns i tabell 3.11, ordnade efter andel kvinnor. Klustren med högst andel kvinnor är Övriga grupper (35,3 %), Integrerad produktutveckling (27,6 %), Materialteknik (26,6 %) och Aspektsorienterad produktutveckling (25,0 %). Även det numerärt största antalet kvinnor finns inom klustret Övriga grupper vilket omfattar 42 kvinnor (26,4 % av samtliga kvinnor i kartläggningen). Därefter kommer Materialteknik med 21 kvinnor (13,2 % av alla kvinnor i kartläggningen), Aspektsorienterad produktutveckling samt Branschspecifika tillämpningsområden uppger 18 kvinnor vardera (motsvarande 11,3 % vardera av det totala antalet kvinnor). Tabell 3.11 Andel kvinnor och män inom respektive kluster Antal kvinnor och män per kluster Övriga grupper Integrerad produktutveckling Materialteknik Aspektsorienterad produktutveckling Produktionsstrategi och ekonomi Branschspecifika tillämpningsområden Produktionssystem Tillverkningsteknik Maskinkonstruktion Hållfasthetslära och mekanik Mätteknik Maskinelement och maskinsystem Organisationsutveckling och ledning Totalt Kön Man Kvinna Total Antal % inom kluster 64,7 % 35,3 % 100,0 % Antal % inom kluster 72,4 % 27,6 % 100,0 % Antal % inom kluster 73,4 % 26,6 % 100,0 % Antal % inom kluster 75,0 % 25,0 % 100,0 % Antal % inom kluster 77,3 % 22,7 % 100,0 % Antal % inom kluster 78,8 % 21,2 % 100,0 % Antal % inom kluster 80,0 % 20,0 % 100,0 % Antal % inom kluster 89,2 % 10,8 % 100,0 % Antal % inom kluster 91,0 % 9,0 % 100,0 % Antal % inom kluster 91,2 % 8,8 % 100,0 % Antal % inom kluster 92,9 % 7,1 % 100,0 % Antal % inom kluster 95,4 % 4,6 % 100,0 % Antal % inom kluster 100,0 % 0,0 % 100,0 % Antal % totalt 81,1 % 18,9 % 100,0 % 33