Forskningsverksamhet inom produktframtagning i Sverige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskningsverksamhet inom produktframtagning i Sverige"

Transkript

1 V I N N O V A A N A L Y S VA 2005:06 Forskningsverksamhet inom produktframtagning i Sverige en ögonblicksbild år 2004 Kristina Säfsten Glenn Johansson Piteå Luleå Umeå Gävle Uppsala Stockholm Göteborg Trollhättan Borås Jönköping Linköping Halmstad Växjö Kalmar Lund Kristianstad = Grupp vid Universitet/Högskola = Grupp vid Forskningsinstitut

2 Forskningsverksamhet inom produktframtagning i Sverige en ögonblicksbild år 2004 Kristina Säfsten Glenn Johansson 1

3 Titel: Forskningsverksamhet inom produktframtagning i Sverige en ögonblicksbild år 2004 Författare: Kristina Säfsten & Glenn Johansson Serie: VINNOVA Analys VA 2005:06 ISBN: ISSN: X Utgiven: Maj 2005 Utgivare: VINNOVA Verket för Innovationssystem VINNOVA Diarienr: Produktion & layout: West Studios AB, & VINNOVAs Kommunikationsavdelning Tryck: Ekonomi-Print AB, Försäljning: Fritzes Offentliga Publikationer, Om VINNOVA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. I serien VINNOVA Analys publiceras studier, analyser, utredningar och utvärderingar som tagits fram inom eller på uppdrag av VINNO- VAs avdelning för Innovationssystemanalys. Forskning och innovation för hållbar tillväxt. I VINNOVAs Verket för Innovationssystem publikationsserier redovisar bl a forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter och ställningstaganden. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, tel , fax eller VINNOVAs Swedish Agency for Innovation Systems publications are published at 2

4 Förord Genom att finansiera behovsmotiverad forskning och utveckla effektiva innovationssystem bidrar VINNOVA till en hållbar tillväxt. En viktig del i att utveckla effektiva innovationssystem är att känna till forskning och forskningsaktörer inom ett område. Under 2003 startade forskningsprogrammet Effektiv produktframtagning. Det är ett program som är inriktat på multidisciplinära forskningsprojekt i samverkan med svensk tillverkningsindustri. VINNOVAs motiv för kartläggningen var att få en samlad bild över den akademiska kompetens som finns inom området vid svenska universitet, högskolor och industriforskningsinstitut. Detta kommer att ligga till grund för VINNOVAs nuvarande och fortsatta analysarbete samt framtida satsningar inom området. Kartläggningen, med sammanställning, har genomförts av två forskare inom området, Kristina Säfsten, projektledare och Glenn Johansson, båda vid Ingenjörshögskolan i Jönköping, på uppdrag av Margareta Groth och Lennart Norgren, VINNOVA. Kartläggningen är avsedd som en nulägesanalys över de forskningsaktörer som finns i Sverige inom produktframtagningsområdet. Det är vår förhoppning att kartläggningen kan fungera som information om svensk forskning på flera plan; dels som en kortfattad översikt för de företag och andra aktörer som vill få kontakt med forskningsaktörer i Sverige, dels som en sammanställning för svenska forskare som söker akademiska samarbetsparter. Vi vill framföra ett tack till alla forskargrupper som svarat på enkäten, och ett varmt tack till författarna som med stort intresse och engagemang genomfört kartläggningsprojektet. Gunnel Dreborg Eva Lindencrona Margareta Groth Avdelningschef Avdelningschef Programansvarig Innovationssystemanalys Kompetensområden Effektiv Produktframtagning 3

5 4

6 Författarbeskrivningar Kristina Säfsten är teknologie doktor i Monteringsteknik och arbetar sedan 2002 som universitetslektor i Produktionssystem vid Ingenjörshögskolan i Jönköping. Aktuella forskningsområden rör driftsättning av produktionssystem, automationsstrategier, kunskapsöverföring i samband med utveckling av produktionssystem samt gränssnitten mellan teknikutveckling, produktutveckling och produktion. Glenn Johansson är teknologie doktor i Monteringsteknik och arbetar sedan 2004 som tf universitetslektor vid Ingenjörshögskolan i Jönköping. Dessförinnan var han verksam vid IVF Industriforskning och utveckling AB, först vid avdelningen för Elektronikproduktion och sedan vid avdelningen för Produktutveckling. Nuvarande forskning fokuserar gränssnitten mellan teknikutveckling, produktutveckling och produktion. 5

7 6

8 Innehåll Sammanfattning Inledning 1.1 Uppdraget Vad är produktframtagning? Avgränsningar Översikt av svarande forskargrupper Vilka grupper har svarat? Kartor över forskningsverksamhet inom produktframtagning Produktframtagningskartan bakgrund och innehåll Omfattning av verksamhet i samtliga kluster Publikationer och andra meriter i samtliga kluster Kvinnor verksamma inom produktframtagningsområdet Forskargruppernas geografiska placering Geografisk översikt Fördelning av antal personer per ort Summering av enkätens resultat Referenser Bilaga A Spetskompetenser VINNOVAs publikationer

9 8

10 Sammanfattning Denna kartläggning har utförts för VINNOVA med Margareta Groth, programledare inom forskningsprogrammet Effektiv Produktframtagning, som uppdragsgivare. Avsikten med kartläggningen har varit att skapa en samlad bild av den forskningsverksamhet som bedrivs inom produktframtagning vid svenska universitet, högskolor och industriforskningsinstitut. Utgångspunkten har varit följande definition av begreppet produktframtagning: Produktframtagning innefattar alla de uppgifter och aktiviteter nödvändiga för att utveckla lösningar till ett identifierat kundbehov samt att realisera dessa lösningar i form av fysiska produkter med tillhörande tjänster. I begreppet produktframtagning ingår således produktutveckling och produktionsutveckling som likvärdiga delar. Kartläggningen har fokuserat forskningsverksamhet som adresserar produktframtagning inriktad mot svensk tillverkningsindustri, dvs inriktad mot produkter som vanligen innehåller ett antal komponenter samt delsystem och/eller olika teknologier såsom mekanik, hydraulik, elektronik, programvara etc. Forskningsverksamhet med inriktning mot processorienterad industri såsom kemiteknisk industri och pappersindustri har exkluderats. Kartläggningen genomfördes som en enkätundersökning via VINNOVAs portal. Enkäten innehöll frågor grupperade i sex områden: 1. Beskrivning av gruppen frågor om de inom forskargruppen verksamma personerna såsom namn, åldersgrupp, kön, befattning, högsta utbildning, andel tjänst, andel av tjänst för forskning, forskarskola, närmast föregående anställning. 2. Gruppens inriktning och meriter frågor om i vilken grad olika forskningsinriktningar fokuseras som t ex integrerad produktutveckling, konstruktion och design, beräkning och simulering, produktionssystem, produktionsprocesser. Dessutom efterfrågades forskargruppens spetskompetens, mest signifikanta projekt inom området produktframtagning, publikationer samt övriga meriter. 3. Finansiering frågor om varifrån grupperna har finansiering, anslagens storlek år 2003 (i mkr), förändringar i anslagens storlek de senaste fem åren. Dessutom efterfrågades hur grupperna anser att finansiering bör göras tillgänglig för forskning inom produktframtagning. 4. Utrustning frågor om gruppernas tillgängliga samt önskade utrustning för forskningsverksamhet. Vidare ställdes frågor om hur utrustningen används i forskning respektive undervisning. 9

11 5. Samverkan frågor om gruppernas samverkan med företag samt med nationella och internationella grupper. 6. Avslutande frågor frågor om hur grupperna definierar begreppet produktframtagning, önskade publiceringsställen. Kartläggningen genomfördes under perioden 11:e juni 23:e augusti Det var möjligt att färdigställa påbörjad enkät fram till den 1 september. Respondenter identifierades bland sökande till VINNOVAs och ProVikings utlysningar inom produktframtagning samt via hemsidor (KK-stiftelsen, universitet/högskolor, forskarskolor, kunskapsförmedlingen, IRIS/IRECO). Dessutom har projektets referensgrupp, med representanter från såväl produktutveckling som produktionsutveckling, bidragit med förteckningar över relevanta aktörer. En uppmaning om att besvara enkäten gick ut till 365 potentiella aktörer. Dessa personer ombads dessutom att komplettera den till enkäten bifogade listan på möjliga aktörer. Totalt antal inkomna enkäter var 75, varav 57 från universitet/högskola och 18 från forskningsinstitut. De inkomna enkäterna representerar 17 universitet/högskolor och elva institut. Totalt omfattar inkomna enkäter 870 personer. Baserat på en analys av de svarande forskargruppernas beskrivning av verksamheten har tretton kluster identifierats. Tolv av klustren klassificeras som verksamma inom produktframtagning. Det trettonde klustret består av grupper vars verksamhet faller utanför kartläggningens avgränsningar och definition av produktframtagning. De tolv klustren är: Integrerad produktutveckling, Aspektsorienterad produktutveckling, Maskinkonstruktion, Maskinelement och maskinsystem, Hållfasthetslära och mekanik, Produktionssystem, Tillverkningsteknik, Materialteknik, Produktionsstrategi och -ekonomi, Organisationsutveckling och ledning, Branschspecifika tillämpningsområden samt Mätteknik. För att illustrera klustrens verksamhet och förhållande till varandra har de identifierade klustren placerats på en produktframtagningskarta, se figur 1. Placering, form och storlek hos de fält på produktframtagningskartan som illustrerar de olika klustren ska tolkas på följande vis: Placeringen visar den huvudsakliga verksamheten inom klustren avseende inriktning mot produktutveckling och/eller produktionsutveckling, grad av teknikrespektive managementorientering samt fokus på delar respektive helhet. Formen illustrerar verksamhetens bredd bland de grupper som ingår i klustret, dvs formen indikerar utbredningen i form av olika inriktningar som finns inom klustrets huvudsakliga verksamhet. Storleken indikerar verksamhetens omfattning i klustret baserat på antal aktiva individer som ingår i klustret. 10

12 Produktutveckling Produktionsutveckling Mätteknik Branschspecifika till mpningsomrâden tillämpningsområden Hög HÂllfasthet Hållfasthet och mekanik Maskinelement och maskinsystem Maskinkonstruktion Aspektsorienterad produktutveckling Aspektsorienterad Integrerad produktutveckling Produktionsstrategi och Grad av teknikorientering Tillverkningsteknik Produktionssystem Produktionsstrategi och Materialteknik Låg Grad av management orientering ekonomi ekonomi Övriga v grupper Låg Organisationsutv. och ledning Hög Fokus på delar Fokus på helhet Fokus på delar Figur 1 Produktframtagningskartan Exempel på verksamhet inom respektive kluster är följande: Integrerad produktutveckling övergripande produktutvecklingsfrågeställningar såsom ledning och organisering av tekniskt utvecklingsarbete, produktplanering. Aspektsorienterad produktutveckling produktutvecklingsaspekter som exempelvis miljö, ergonomi och kvalitet. Maskinkonstruktion konstruktionsmetodik, automatiserad konstruktion, geometrisäkring. Maskinelement och maskinsystem tribologi, detaljkonstruktion av maskinelement och moduler, funktions- och beteendesimuleringar av komponenter och moduler samt stora system. Hållfasthetslära och mekanik finita element metoder, kontaktmekanik, simulering av olinjära system. Produktionssystem utformning och utvärdering av produktionssystem, lean produktion, distribuerad produktion. Tillverkningsteknik tillverkningsmetoder, formningsprocesser, robotteknik Materialteknik materialanalys, kompositers skadetålighet, förnybara material. Produktionsstrategi och -ekonomi produktionsstrategi, produktionsplanering och -styrning, produktionslogistik. 11

13 Organisationsutveckling och ledning organisationsbeteende, ledarskap. Branschspecifika tillämpningsområden aspekter kopplade till både produktutveckling och produktionsutveckling applicerade på specifika områden såsom trä, elektronik, textil och medicin. Mätteknik spårbar mätteknik, optisk mätteknik, vibrationsmätningar. Inom dessa tolv kluster är sammanlagt 751 personer verksamma, varav 117 kvinnor. 573 personer är verksamma vid universitet/högskola och 178 vid institut. 361 personer har lägst licentiatexamen varav 82 är docenter. 59,3 % av de verksamma är 40 år eller yngre. Vid universitet/högskolor finns 72 professorer, 29 adjungerade professorer, 86 universitetslektorer samt 282 forskarstuderande. Vid forskningsinstitut finns sex professorer, 72 disputerade och 63 ej disputerade forskare. Kartläggningen visar att forskning i Sverige inom området produktframtagning har en hög grad av teknikorientering. Forskningen är relativt tydligt indelad i delområdena produktutveckling och produktionsutveckling med en relativt jämn fördelning i omfattning däremellan. Det finns även en god balans mellan forskning som fokuserar specifika problemställningar samt forskning som anlägger ett helhetsperspektiv på frågeställningar kring produktframtagning. Viktigt att notera är att kartläggningen endast ger en ögonblicksbild över forskningsverksamheten inom området produktframtagning. Utgångspunkten för analysen har varit data från de 75 grupper som har besvarat enkäten. Bortfallsanalys har genomförts och den gjorda indelningen i olika kluster har bedömts vara giltig även med tillägg av de grupper som inte har besvarat enkäten. Föreliggande rapport presenterar en delmängd av den totala kartläggningen vilken beskrivs i sin helhet i en fullständig rapport till VINNOVA. 12

14 1 Inledning 1.1 Uppdraget Denna kartläggning har utförts för VINNOVA med Margareta Groth, programledare inom kunskapsplattformen Effektiv Produktframtagning, som uppdragsgivare. Effektiv produktframtagning kan endast uppnås med ett multidisciplinärt angreppssätt, dvs genom samverkan mellan olika discipliner i ett helhetsperspektiv. Detta angreppssätt utgör en utmaning för såväl akademi som svensk industri. Förutsättningarna för industriell produktframtagning är under ständig förändring då svensk industri agerar på en global marknad. Kundorderstyrd tillverkning ställer höga krav på produktframtagningen. Den ska ske snabbt, helst i realtid, vilket medför att samordnad och samtidig utveckling av produkt och process blir nödvändig. Avsikten med kartläggningen har varit att skapa en samlad bild av den forskningsverksamhet som finns inom produktframtagning vid svenska universitet, högskolor och industriforskningsinstitut. Resultaten från kartläggningen syftar till att på sikt kunna stödja effektiv produktframtagning inom svensk tillverkningsindustri (VINNOVA, 2003). Kartläggningen genomfördes som en enkätundersökning via VINNOVAs portal. Enkäten innehöll frågor grupperade i sex områden: 1. Beskrivning av gruppen frågor om de inom forskargruppen verksamma personerna såsom namn, åldersgrupp, kön, befattning, högsta utbildning, andel tjänst, andel av tjänst för forskning, forskarskola, närmast föregående anställning. 2. Gruppens inriktning och meriter frågor om i vilken grad olika inriktningar fokuseras som t ex integrerad produktutveckling, konstruktion och design, beräkning och simulering, produktionssystem, produktionsprocesser. Dessutom efterfrågades forskargruppens spetskompetens, mest signifikanta projekt inom området produktframtagning, publikationer samt övriga meriter. 3. Finansiering frågor om varifrån grupperna har finansiering, anslagens storlek år 2003 (i mkr), förändringar i anslagens storlek de senaste fem åren. Dessutom efterfrågades hur grupperna anser att finansiering bör göras tillgänglig för forskning inom produktframtagning. 4. Utrustning frågor om gruppernas tillgängliga samt önskade utrustning för forskningsverksamhet. Vidare ställdes frågor om hur utrustningen används i forskning respektive undervisning. 13

15 5. Samverkan frågor om gruppernas samverkan med företag samt nationella och internationella grupper. 6. Avslutande frågor frågor om hur grupperna definierar begreppet produktframtagning, önskade publiceringsställen. 1.2 Vad är produktframtagning? För att klargöra omfattningen på kartläggningen fordras en definition av produktframtagningsprocessen och dess relation till innovationsprocessen och produktlivscykeln. Enligt Roozenburg och Eekels (1995) innefattar innovationsprocessen alla de aktiviteter nödvändiga för att en ny produkt ska bli tillgänglig och användas på en marknad, t ex grundläggande och tillämpad forskning, marknadsplanering, produktutveckling, processplanering, produktion, distribution, försäljning och service. Innovationsprocessen utgör en delmängd av produktlivscykeln som även innefattar resthantering av uttjänta produkter (t ex genom återanvändning eller återvinning). Produktframtagningsprocessen utgör i sin tur en delmängd av innovationsprocessen, se figur 1.1. Mål och strategier Konstruktion Tillverkning Montering Distibution Försäljning Användning FoU/Teknikutveckling Produktplanering Processplanering Resthantering Produktutveckling Produktion Produktframtagning Innovation Produktlivscykeln Figur 1.1 Produktframtagningsprocessens principiella innehåll samt dess relation till innovationsprocessen och produktlivscykeln (baserad på Trygg, 1991; Roozenburg och Eekels, 1995; Johansson, 2001; Gabrielsson, 2002) Syftet med produktframtagning är att utveckla och producera produkter som är attraktiva för kunderna (Gabrielsson, 2002). Utgångspunkten i denna kartläggning har varit följande definition av begreppet produktframtagning: Produktframtagning innefattar alla de uppgifter och aktiviteter nödvändiga för att utveckla lösningar till ett identifierat kundbehov samt att realisera dessa lösningar i form av fysiska produkter med tillhörande tjänster. I begreppet produktframtagning ingår således produktutveckling och produktionsutveckling som likvärdiga delar. Ovanstående definition är i enlighet med VINNOVAs beskrivning av produktframtagning, dvs metoder, tekniker och processer som används och påverkar framtagningen av kunskapsbaserade produkter (VINNOVA, 2004). Figur 1.1 visar ett sekventiellt flöde trots att effektiv produktframtagning bland annat 14

16 innebär att flertalet aktiviteter om möjligt utförs parallellt. Vidare innefattar produktframtagningen ett antal komponenter som inte åskådliggörs i bilden, t ex samverkan med underleverantörer, organisationsutveckling, projektledning, användande av metoder och verktyg. 1.3 Avgränsningar Kartläggningen fokuserar forskningsverksamhet inom produktframtagning som inriktar sig mot tillämpningar i svensk tillverkningsindustri. Argumentet för detta fokus är att tillverkningsindustrin står för den mest betydande delen av den produktframtagning, motsvarande ca 22 % av landets BNP, som sker i Sverige ( Kartläggningen begränsas inte till forskningsverksamhet kring specifika produktgrupper, utan omfattar den akademiska kompetens som adresserar produktframtagning av produkter som vanligen innehåller ett antal delsystem samt komponenter och/eller olika teknologier såsom mekanik, hydraulik, elektronik, programvara, etc. Forskningsverksamhet inom produktframtagning avseende processorienterad industri, t ex kemiteknisk industri och pappersindustri, exkluderas från kartläggningen. 15

17 2 Översikt av svarande forskargrupper 2.1 Vilka grupper har svarat? Totalt har 75 enkäter inkommit, fördelade på 28 organisationer. Av dessa 28 organisationerna är 17 universitet/högskola och resterande elva institut. I vissa fall har respondenterna valt att gå samman och beskriva mer än en forskargrupp i en och samma enkät, vilket innebär att antalet forskargrupper egentligen är något fler än 75 stycken. Inom svarande grupper har totalt 870 personer uppgivits som verksamma, varav 654 (75,2 %) vid universitet/högskolor och 216 (24,8 %) vid institut, se figur 2.1. Vid en närmare granskning av stapeln Organisationstyp för universitet/högskola så ser fördelningen 700 mellan olika lärosäten ut som visas i diagrammet till vänster i figur Flest verksamma personer vid universitet/högskolor finns vid Chalmers 500 tekniska högskola (120 perso- 400 ner), tätt följt av Linköpings universitet (110 personer) och Luleå universitet 300 (110 personer). Därefter kommer Kungliga tekniska högskolan (75 personer), Lunds universitet (41 personer) och Högskolan i Jönköping (40 personer), se även tabell 2.1. När det gäller antalet verksamma personer vid de Universitet/högskola Institut institut som svarat så är flest verksamma vid SP Sveriges Provnings- och Figur 2.1 Fördelning av verksamma personer mellan universitet/högskola och institut Forskningsinstitut (79 personer) och vid IVF Industriforskning och utveckling AB (48 personer), se diagrammet till höger i figur 2.2 samt tabell 2.2. Antal personer 16

18 140 Universitet/högskola 100 Institut Antal personer Luleå universitet Linköpings universitet KTH Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet 40 Antal personer IVF IM Acreo 7 9 SCI MEFOS SP SIK SICOMP 14 Interactive Institut YKI Svenska Gjuteriföreningen 10 Uppsala universitet Högskolan i Gävle Högskolan i Borås Malmö högskola Högskolan i Kalmar Lunds universitet Högskolan i Trollhättan Växjö universitet Högskolan i Jönköping Karlstads universitet Handelshögskolan i Stockholm Umeå universitet Figur 2.2 Fördelning av verksamma personer vid olika universitet/högskolor (till vänster) samt vid institut (till höger) Tabell 2.1 Antal personer verksamma vid svarande universitet/högskola Universitet/högskola Antal personer 17 Andel av totala antalet personer (%) Chalmers tekniska högskola ,8 Linköpings universitet ,6 Luleå universitet ,6 Kungliga tekniska högskolan 75 8,6 Lunds universitet 41 4,7 Högskolan i Jönköping 40 4,6 Umeå universitet 27 3,1 Uppsala universitet 20 2,3 Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 20 2,3 Högskolan i Borås 20 2,3 Karlstads universitet 17 2,0 Högskolan i Kalmar 14 1,6 Malmö högskola 14 1,6 Högskolan i Gävle 10 1,1 Växjö universitet 7 0,8 Göteborgs universitet 6 0,7 Handelshögskolan i Stockholm 3 0,3 Totalt ,2

19 Tabell 2.2 Antal personer verksamma vid svarande institut Forskningsinstitut Antal personer Andel av totala antalet personer (%) Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) 79 9,1 IVF Industriforskning och utveckling AB 48 5,5 SIK Institutet för Livsmedel och bioteknik 15 1,7 Svenska Gjuteriföreningen 14 1,6 Acreo 12 1,4 Institutet för Metallforskning (IM) 11 1,3 SICOMP 10 1,1 Interactive Institute 10 1,1 Svenska Keraminstitutet AB (SCI) 9 1,0 MEFOS Metallurgical Research Institute AB 7 0,8 Ytkemiska Institutet (YKI) 1 0,1 Totalt ,8 18

20 3 Kartor över forskningsverksamhet inom produktframtagning 3.1 Produktframtagningskartan bakgrund och innehåll Utgångspunkt för den framtagna produktframtagningskartan är den definition av produktframtagning som presenterades i kapitel 1, dvs produktframtagning innefattar alla uppgifter och aktiviteter som är nödvändiga för att utveckla lösningar till ett identifierat kundbehov samt att realisera dessa lösningar i form av fysiska produkter med tillhörande tjänster. I begreppet produktframtagning inkluderas således produktutveckling och produktionsutveckling som likvärdiga delkomponenter. Detta är också en av de aspekter som det som återspeglas i horisontell led på kartan, se figur 3.1. Produktutveckling Produktionsutveckling Hög Låg Grad av teknikorientering Grad av management orientering Låg Hög Fokus på delar Fokus på helhet Fokus på delar Figur 3.1 Karta för klassificering av forskningsverksamhet inom produktframtagningsområdet Den andra aspekten i horisontell led avspeglar huruvida gruppen fokuserar på delar eller helhet. Med helhet avses exempelvis hur teknik, organisation och människor ska samverka för att produktframtagning ska kunna ske så effektivt som möjligt. Den verksamhet som fokuserar någon/några specifika tekniker/delmoment anses ha fokus på delar. 19

21 I vertikal led avspeglas verksamhetens inriktning med avseende på teknik och management. Med management avses här forskningsverksamhet som fokuserar ledning/styrning av produktframtagningsrelaterad verksamhet. Ett antal kluster har identifierats utifrån den verksamhet svarande grupper beskrivit. Identifiering, klassificering samt placering av svarande forskargrupper i olika kluster baseras på en helhetsbedömning av de data som respektive grupp tillhandahållit via enkäterna. Tio kluster har identifierats och placerats inom produktutveckling eller produktionsutveckling på produktframtagningskartan, se figur 3.2. Dessa kluster är: Integrerad produktutveckling Aspektsorienterad produktutveckling Maskinkonstruktion Maskinelement och maskinsystem Hållfasthetslära och mekanik Produktionssystem Tillverkningsteknik Materialteknik Produktionsstrategi och -ekonomi Organisationsutveckling och ledning Två kluster bedriver gränsöverskridande verksamhet, giltig såväl för produktutveckling som för produktionsutveckling, och har därför placerats längs produktframtagningskartan, se figur 3.2. Dessa kluster är: Branschspecifika tillämpningsområden Mätteknik Som ett resultat av de avgränsningar som gjorts i kartläggningen, vald definition av produktframtagning samt den verksamhet som beskrivs i inkomna enkäter finns också ett kluster med övriga grupper vilka inte bedöms ha verksamhet som ligger inom ramen för kartläggningen. Placering, form och storlek hos de fält på produktframtagningskartan som illustrerar de olika klustren ska tolkas enligt följande: Placeringen visar den huvudsakliga verksamheten inom klustren avseende inriktning mot produktutveckling och/eller produktionsutveckling, grad av teknikrespektive managementorientering samt fokus på delar respektive helhet. 20

22 Produktutveckling Produktionsutveckling MätteknikM Branschspecifika till mpningsomrâden tillämpningsområden Hög Hållfasthet HÂllfasthet och mekanik Maskinelement och maskinsystem Maskinkonstruktion Aspektsorienterad produktutveckling Aspektsorienterad Integrerad produktutveckling Produktionsstrategstrategi och och Grad av teknikorientering Tillverkningsteknik Produktionssystem Produktions- Materialteknik Låg Grad av management orientering ekonomi ekonomi Övriga v grupper Låg Organisationsutv. och ledning Hög Fokus på delar Fokus på helhet Fokus på delar Figur 3.2 Produktframtagningskartan Formen illustrerar verksamhetens bredd bland de grupper som ingår i klustret, dvs formen indikerar utbredningen i form av olika inriktningar som finns inom klustrets huvudsakliga verksamhet. Storleken indikerar verksamhetens omfattning i klustret baserat på antal aktiva individer som ingår i klustret. Inom såväl produktutveckling som produktionsutveckling finns grupper vars forskning har tydligt fokus på delar (i motsats till de grupper som har starkare fokus på helhet). Grupperna med fokus på delar är placerade i ytterkant på kartan i horisontell led inom respektive fält avseende produktutveckling respektive produktionsutveckling. Det förefaller därför som om grupperna inom respektive fält har verksamhet som ligger långt ifrån varandra. Om kartan rullas ihop till en cylinder, se figur 3.3, så framgår det att grupperna med fokus på delar inom respektive fält i själva verket har verksamhet som har beröringspunkter. Det finns exempelvis tydliga kopplingar mellan den forskning som bedrivs inom klustret Hållfasthetslära och mekanik samt verksamheten inom klustret Materialteknik. Cylindern i figur 3.3 visar sömmen där de grupper som har fokus på delar inom produktutveckling respektive produktionsutveckling möts. De kluster som placerat längs med produktframtagningskartan visas inte i figuren. 21

23 Produktionsutveckling Låg Produktutveckling Fem kluster finns inom produktutvecklingsområdet. Dessa är Integrerad produktutveckling, Aspektsorienterad produktutveckling, Maskinkonstruktion, Maskinelement och maskinsystem samt Hållfasthetslära och mekanik. Inom klustret Integrerad produktutveckling finns de grupper som adresserar övergripande produktutvecklingsfrågeställningar såsom ledning och organisering av tekniskt utvecklingsarbete samt produktplanering. Klustret Aspektsorienterad produktutveckling rymmer de grupper som fokuserar vissa produktutvecklingsaspekter såsom miljö, ergonomi och kvalitet. De grupper som placerats i klustret Maskinkonstruktion fokuserar områden som exempelvis konstruktionsmetodik, automatiserad konstruktion och geometrisäkring. Inom klustret Maskinelement och maskinsystem fokuseras bland annat tribologi, detalj- Tillverkningsteknik Tillverkningsteknik Grad av management orientering Materialteknik Materialteknik HÂllfasthet Hållfasthet och mekanik Hög och maskinsystem maskinsystem Maskinelement Maskinele ent ent Hög Asp Asp pro pro Maskin ystem Grad av teknik-orientering Fokus på delar Fokus på delar Låg Figur 3.3 Produktframtagningskartan i form av en cylinder En av de aspekter som beaktats vid klassificering av svarande grupper i olika kluster var den spetskompetens som grupperna uppgivit. För att exemplifiera och tydliggöra verksamheten inom respektive kluster exemplifieras verksamheten nedan. En fullständig sammanställning av samtliga spetskompetenser som uppgivits inom respektive kluster vid olika lärosäte/institut återfinns i bilaga A. 22

24 konstruktion av maskinelement och moduler, funktions- och beteendesimuleringar av komponenter och moduler samt stora system. I klustret Hållfasthetslära och mekanik fokuserar grupperna bland annat finita element metoder, kontaktmekanik och simulering av olinjära system. Fyra kluster finns inom produktionsutvecklingsområdet. Dessa är Produktionssystem, Tillverkningsteknik, Materialteknik samt Produktionsstrategi och ekonomi. Klustret Produktionssystem innefattar de grupper som exempelvis adresserar frågor kring utformning och utvärdering av produktionssystem, lean produktion och distribuerad produktion. I klustret Tillverkningsteknik fokuserar grupperna exempelvis tillverkningsmetoder, formningsprocesser och robotteknik. Grupperna inom klustret Materialteknik fokuserar bland annat materialanalys, kompositers skadetålighet och förnybara material. Typiska områden inom klustret Produktionsstrategi och -ekonomi är produktionsstrategi, produktionsplanering och -styrning samt produktionslogistik. Klustret Organisationsutveckling och ledning ligger på gränsen mellan produktutveckling och produktionsutveckling och fokuserar till exempel organisationsbeteende och ledarskap. De två kluster som sträcker sig längs hela produktframtagningskartan är Branschspecifika tillämpningsområden och Mätteknik. Inom klustret Branschspecifika tillämpningsområden bedrivs verksamhet där frågor rörande produktframtagning applicerats på specifika områden som trä, elektronik, textil och medicin. Verksamheten inom klustret Mätteknik adresserar till exempel spårbar mätteknik, optisk mätteknik och vibrationsmätningar. Det trettonde klustret, Övriga grupper, beskriver verksamhet som med utgångspunkt de avgränsningar som gjorts i kartläggningen samt vald definition av produktframtagning hamnar vid sidan av produktframtagningskartan. 3.2 Omfattning av verksamhet i samtliga kluster För att ge en överblick presenteras här sammanställningar över olika data för samtliga kluster. Sammanställningarna visar bland annat antal verksamma personer, utbildningsnivå, verksamhetsgrad och anställningsformer per kluster. Tabell 3.1 visar hur många personer som är verksamma inom respektive kluster samt hur många forskargrupper och lärosäten/institut dessa personer representerar. 23

25 Tabell 3.1 Fördelning av de personer som omnämns i inkomna enkäter mellan lärosäte/institut, antal forskargrupper samt antal personer per kluster Kluster Antal lärosäte/ institut Antal forskargrupper Antal personer Integrerad produktutveckling Aspektorienterad produktutveckling Maskinkonstruktion Maskinelement och maskinsystem Hållfasthetslära och mekanik Produktionssystem Tillverkningsteknik Materialteknik Produktionsstrategi och ekonomi Organisationsutveckling och ledning Branschspecifika tillämpningsområden Mätteknik Övriga grupper Totalt grupper 870 personer Vid en uppdelning mellan produktframtagningskartans olika delar ges fördelningen enligt tabell 3.2. Av denna sammanställning kan utläsas att flertalet verksamma inom produktutveckling finns vid universitet/högskola. En något jämnare fördelning av antalet personer mellan universitet/högskola och institut finns inom produktionsutveckling. Tabell 3.2 Fördelning av antal personer mellan universitet/högskola och institut för produktframtagningskartans olika delar Antal personer Del av kartan Kluster Universitet/ högskola Institut Produktutveckling Integrerad produktutveckling Aspektorienterad produktutveckling 73 - Maskinkonstruktion 79 - Maskinelement och maskinsystem 65 - Hållfasthetslära och mekanik Totalt finns 28 lärosäten/institut representerade i kartläggningen, varav 17 universitet/högskolor samt elva institut. Några av dessa organisationer har forskargrupper inom olika områden, därav det totala antalet 63 i tabell

26 Produktionssystem Produktionsutveckling Tillverkningsteknik Materialteknik Produktionsstrategi och ekonomi 22 - Mellan produktutveckling och produktionsutveckling Organisationsutveckling och ledning 4 - Verksamma längs med kartan Branschspecifika tillämpningsområden Mätteknik Vid sidan av kartan Övriga grupper Tabell 3.3 visar utbildningsnivån inom respektive kluster. Tabell 3.3 Utbildningsnivå inom respektive kluster Kluster Antal personer (andel inom klustret) Minst lic. examen Docent Integrerad produktutveckling 6 (20,7 %) 0 (0,0 %) Aspektsorienterad produktutveckling 28 (59,6 %) 4 (8,5 %) Maskinkonstruktion 41 (57,7 %) 5 (7,0 %) Maskinelement och maskinsystem 28 (70,0 %) 3 (7,5 %) Hållfasthetslära och mekanik 31 (63,3 %) 10 (20,6 %) Produktionssystem 42 (54,5 %) 7 (9,1 %) Tillverkningsteknik 53 (44,9 %) 16 (13,6 %) Materialteknik 44 (69,8 %) 14 (22,2 %) Produktionsstrategi och ekonomi 18 (81,8 %) 4 (18,2 %) Organisationsutveckling och ledning 1 (33,3 %) 0 (0,0 %) Branschspecifika tillämpningsområden 42 (59,2 %) 10 (14,1 %) Mätteknik 27 (81,8 %) 9 (27,3 %) Övriga grupper 64 (62,1 %) 16 (15,5 %) Summa samtliga kluster 425 (58,5%) 98 (13,5 %) Exklusive Övriga grupper 361 (57,9 %) 82 (13,2 %) I tabell 3.4 sammanställs några av anställningsformerna vid universitet/högskola. 25

27 Tabell 3.4 Ett urval av anställningsformer vid universitet/högskola Kluster Professor Antal personer (andel inom klustret) Adjungerad professor Genomgår fo. utbildning Integrerad produktutveckling 1 (9,1 %) 0 (0,0 %) 1 (9,1 %) 5 (63,6 %) Aspektsorienterad produktutveckling 12 (16,7 %) 2 (2,8 %) 10 (13,9 %) 34 (47,1 %) Maskinkonstruktion 5 (6,8%) 2 (2,7 %) 8 (20,3 %) 46 (62,1 %) Maskinelement och maskinsystem 7 (10, 8 %) 3 (4,6 %) 6 (9,2 %) 30 (46,1 %) Hållfasthetslära och mekanik 6 (12,0 %) 2 (4,0 %) 7 (14,0 %) 29 (58,0 %) Produktionssystem 6 (8,7 %) 1 (1,4 %) 9 (13,0 %) 37 (53,6 %) Tillverkningsteknik 6 (7,8 %) 5 (6,5 %) 16 (20,8 %) 29 (37,7 %) Materialteknik 8 (13,8 %) 6 (10,3 %) 5 (8,6 %) 35 (60,4 %) Produktionsstrategi och ekonomi 3 (13,6 %) 0 (0,0 %) 7 (31,8 %) 9 (40,8 %) Organisationsutveckling och ledning 1 (25,0 %) 0 (0,0 %) 1 (25,0 %) 2 (50,0 %) Branschspecifika tillämpningsområden 13 (22,4 %) 7 (12,1 %) 12 (20,7 %) 17 (29,3 %) Mätteknik 4 (19,0 %) 1 (4,8 %) 4 (19,0 %) 9 (42,9 %) Övriga grupper 9 (11,8 %) 3 (3,9 %) 14 (18,4 %) 26 (34,2 %) Summa samtliga kluster 81 (12,3 %) 32 (4,9%) 100 (15,2 %) 308 (46,9%) Exklusive Övriga grupper 72 (12,4 %) 29 (5,0 %) 86 (14,8 %) 282 (48,5 %) I tabell 3.5 sammanställs några av anställningsformerna vid institut. Det som framgår av tabellen är att lägst andel verksamma vid institut finns inom produktutveckling. I flera grupper finns endast enstaka personer med anställningsform vid institut. Tabell 3.5 Ett urval av anställningsformer vid institut Kluster Universitetslektor Professor Antal personer (andel inom klustret) Disputerad forskare Ej disputerad forskare Genomgår fo. utbildning Integrerad produktutveckling 0 1 (5,3 %) 15 (78,9 %) 2 (10,5 %) Aspektsorienterad produktutveckling 1 (1,4 %) Maskinkonstruktion (1,3 %) Maskinelement och maskinsystem Hållfasthetslära och mekanik 0 1 (16,7 %) 1 (16,7 %) 1 (16,7 %) Produktionssystem 1 (5,0 %) 7 (35,0 %) 7 (35,0 %) 3 (15,0 %) Tillverkningsteknik 3 (5,7 %) 10 (18,9 %) 30 (56,6 %) 4 (7,5 %) Materialteknik 1 (2,9 %) 21 (60,0 %) 2 (5,7 %) 5 (14,3 %) Produktionsstrategi och ekonomi Organisationsutveckling och ledning Branschspecifika tillämpningsområden 0 20 (55,6 %) 8 (22,2 %) 7 (19,4 %) Mätteknik 0 12 (92,3 %) 0 1 (7,7 %) Övriga grupper 3 (6,8 %) 13 (29,5 %) 4 (9,1 %) 12 (27,3 %) Summa samtliga kluster 9 (4,0 %) 85 (37,4 %) 67 (29,5 %) 36 (15,9 %) Exklusive Övriga grupper 6 (3,3 %) 72 (39,3 %) 63 (34,4 %) 24 (13,1 %) 26

28 I tabell 3.6 finns en sammanställning med andel personer upp till 40 år per kluster, verksamhetsgrad samt andel kvinnor. I genomsnitt är 60 % av de verksamma personerna per kluster 40 år eller yngre. Inom klustret Integrerad produktutveckling är andelen personer som är 40 år eller yngre 37,9 % medan andelen överstiger 70 % inom klustren Maskinkonstruktion, Produktionsstrategi och -ekonomi samt inom Organisationsutveckling och ledning. Tabell 3.6 Sammanställning av andel personer med ålder upp till 40 år, verksamhetsgrad samt andel kvinnor per kluster Kluster Andel -40 år Andel tjänst % Andel forskning % Andel kvinnor Integrerad produktutveckling 37,9 % 96,6 % 55,2 % 27,6 % Aspektsorienterad produktutveckling 63,9 % 56,2 % 34,8 % 25,0 % Maskinkonstruktion 72,2 % 62,5 % 49,2 % 9,0 % Maskinelement och maskinsystem 62,3 % 75,0 % 61,8 % 4,6 % Hållfasthetslära och mekanik 66,7 % 82,1 % 35,1 % 8,8 % Produktionssystem 61,2 % 79,4 % 30,3 % 20,0 % Tillverkningsteknik 52,3 % 78,0 % 21,2 % 10,8 % Materialteknik 58,6 % 77,8 % 25,8 % 26,6 % Produktionsstrategi och ekonomi 72,7 % 92,3 % 14,2 % 22,7 % Organisationsutveckling och ledning 2 75,0 % 25,0 % 0 % 0 % Branschspecifika tillämpningsområden 51,2 % 75,4 % 28,6 % 21,2 % Mätteknik 45,5 % 77,8 % 48,1 % 7,1 % Övriga grupper 53,9 % 74,4 % 35,3 % 35,3 % Medelvärde samtliga kluster 59,5 % 73,3 % 36,6 % 18,2 % Medelvärde exklusive övriga grupper 60,0 % 73,2 % 33,7 % 15,3 % Nästan 75 % av alla verksamma personer i inkomna enkäter har tjänster som omfattar minst 91 % av hel tjänst. Även här finns avvikelser. Den största avvikelsen har klustret Organisationsutveckling och ledning med 25,0 %. Här finns dock stort bortfall och värdet är därför inte tillförlitlig. Medelvärdet (förutom kluster Organisationsutveckling och ledning) är 77,3 %, vilket är nära medianen 77,8 %. Det finns även några avvikelser uppåt när det gäller andel av hel tjänst, både klustret Integrerad produktutveckling och Produktionsstrategi och -ekonomi har uppgett att mer än 90 % inom klustret har tjänster som omfattar mer än 91 % av hel tjänst. När det gäller andel forskning uppges i genomsnitt att 36,6 % av alla personer per kluster ägnar mer än 81 % av tiden till forskning. Intressant att notera är skillnaden mellan de kluster som ligger inom produktutveckling och de som ligger inom produktionsutveckling (se också figur 3.2). De inom produktutveckling, dvs de fem första i tabell 2 Högt bortfall, endast uppgifter för en av fyra personer. 27

29 3.6 (Integrerad produktutveckling, Aspektsorienterad produktutveckling, Maskinkonstruktion, Maskinelement och maskinsystem samt Hållfasthetslära och mekanik) ligger nära genomsnittet eller en bit över när det gäller andel av tjänst för forskning. Till skillnad från de kluster som är verksamma inom produktionsutveckling, dvs de fyra därefter kommande klustren (Produktionssystem, Tillverkningsteknik, Materialteknik samt Produktionsstrategi och -ekonomi), vilka samtliga ligger under eller en bra bit under genomsnittet när det gäller andel av tjänst för forskning. Den sista sammanställningen i tabell 3.6 anger andel kvinnor per kluster. Även här kan en skillnad noteras mellan produktutveckling och produktionsutveckling. Den genomsnittliga andelen kvinnor per kluster är 18,2 %. Tre av klustren inom produktutveckling (Maskinkonstruktion, Maskinelement och maskinsystem, Hållfasthetslära och mekanik) ligger en bra bit under detta, medan endast ett kluster inom produktionsutveckling (Tillverkningsteknik) ligger under genomsnittet i andel kvinnor. Andel av tjänst avsatt för forskning i tabell 3.6 omfattar samtliga verksamma per kluster. För att få en tydligare bild av den forskning som bedrivs av seniora forskare (disputerade och docenter) har en mer detaljerad analys genomförts. I figur 3.4 presenteras andel av tjänst avsatt för forskning för dem som uppgivits ha doktorsexamen som högsta utbildningsnivå, se även tabell 3.7. Diagrammet 3 till vänster i figur 3.4 visar andel av tjänst avsatt för forskning för de disputerade inom de fem kluster som befinner sig inom 16 Andel av tjänst för forskning 14 Andel av tjänst för forskning Antal personer % 21-30% 41-50% 61-70% 81-90% 11-20% 31-40% % 71-80% % Antal personer % 21-30% 41-50% 61-70% 81-90% 11-20% 31-40% 51-60% 71-80% % Figur 3.4 Andel av tjänst avsatt för forskning för disputerade forskare verksamma inom produktutveckling (till vänster) och produktionsutveckling (till höger) 3 Staplar finns endast för de kategorier där svar givits, därav olikhet mellan diagram i figur 3.4 och figur

30 produktutveckling. Diagrammet till höger i figur 3.4 visar andel av tjänst avsatt för forskning för de disputerade inom de fyra kluster som befinner sig inom produktionsutveckling. I figur 3.5 presenteras andel av tjänst avsatt för forskning för dem som uppgivits vara docenter, se även tabell 3.7 för mer detaljerad data. Diagrammet till vänster i figur 3.5 visar andel av tjänst avsatt för forskning för docenter inom de fem kluster som befinner sig inom produktutveckling. Diagrammet till höger i figur 3.5 visar andel av tjänst avsatt för forskning för docenter inom de fyra kluster som befinner sig inom produktionsutveckling. 5 Andel av tjänst för forskning 10 Andel av tjänst för forskning Antal personer % 31-40% 51-60% % 21-30% 41-50% 81-90% Antal personer % 31-40% 51-60% 71-80% % 21-30% 41-50% 61-70% 81-90% Figur 3.5 Andel av tjänst avsatt för forskning för docenter verksamma inom produktutveckling (till vänster) och produktionsutveckling (till höger) Andel av tjänst avsatt för forskning kan även uttryckas i heltidsekvivalenter. I tabell 3.7 har antalet heltidsekvivalenter beräknats genom att antalet verksamma personer inom varje svarsintervall har multiplicerats med värdet motsvarande mitten i svarsintervallet, dvs 5 %, 15 % osv. I tabell 3.7 presenteras data för samtliga kluster. Inom produktutveckling och produktionsutveckling bedrivs forskning av seniora forskare motsvarande knappt 97 heltidstjänster. Om även verksamheten inom de kluster som ligger mellan produktutveckling och produktionsutveckling samt längs kartan (Organisationsutveckling och ledning, Branschspecifika tillämpningsområden, Mätteknik) inkluderas uppgår seniorforskningen till knappt 122 heltidstjänster. 29

31 Tabell 3.7 Heltidsekvivalenter senior forskning (disputerade och docenter) Del av kartan Antal docenter (varav uppgift om andel forskning) Heltidsekvivalenter forskning Antal disputrade (varav uppgift om andel forskning) Disputerade Docenter Totalt Produktutveckling 61 (52) 22 (19) 31,7 9,45 41,15 Produktionsutveckling 68 (64) 41 (40) 32,1 23,7 55,8 Summa inom produktutveckling och produktionsutveckling Verksamma både inom produktutveckling och produktionsutveckling 129 (116) 63 (59) 33,8 33,15 96,95 35 (26) 19 (17) 16,5 8,25 24,75 Totalt 164 (142) 82 (76) 80,3 41,4 121,7 Eftersom antalet verksamma personer varierar inom olika delområden har ytterligare en sammanställning gjorts. De i tabell 3.7 beräknade heltidsekvivalenterna relateras till antalet personer uppgifter uppgivits för (antal svar), se tabell 3.8, och andel av tjänst seniorer (disputerade och docenter) ägnar åt forskning erhålls. Tabell 3.8 Andel senior forskning (disputerade och docenter) Del av kartan Antal svar Andel av tjänst för forskning Produktutveckling 71 57,9 % Produktionsutveckling ,6 % Verksamma både inom produktutveckling och produktionsutveckling 43 57,6 % 3.3 Publikationer och andra meriter i samtliga kluster Antalet publikationer summeras för respektive kluster i tabell 3.9. Vilken typ av publikation som anses vara mest meriterande varierar mellan olika kluster varför det inte är möjligt att bedöma klustren i förhållande till varandra vad det gäller detta. Vid en bedömning är det även viktigt att ta hänsyn till hur stor gruppen är samt under hur lång tid den varit verksam. I enkäten efterfrågades publikationer från Vissa grupper har startat sin verksamhet under denna period vilket gör att antalet publikationer inte är helt rättvisande för samtliga kluster. 30

32 Tabell 3.9 Urval av publikationer för samtliga kluster (antal) Kluster Dokt. avh. Lic. avh. Tidskrift artikel Konf. artikel Bok/ bokkap. Pop. vet. Integrerad produktutveckling Aspektsorienterad produktutveckling Maskinkonstruktion Maskinelement och maskinsystem Hållfasthetslära och mekanik Produktionssystem Tillverkningsteknik Materialteknik Produktionsstrategi och ekonomi Organisationsutveckling och ledning Branschspecifika tillämpningsområden Mätteknik Övriga grupper Summa samtliga kluster Summa exklusive Övriga grupper Förutom olika publikationer har även andra meriter kartlagts. I tabell 3.10 summeras antal utmärkelser för bästa publikation (såväl tidskriftsartikel som konferensartikel medräknat), redaktörsuppdrag för vetenskapliga tidskrifter, deltagande i bedömningsoch granskningsuppdrag vid disputationer och tjänstetillsättningar. Även här är det nödvändigt att beakta klustrets storlek samt under hur lång tid de ingående grupperna varit verksamma vid en jämförelse mellan olika kluster. I några fall har de ingående grupperna svarat många, vilket inte har tagits med vid summeringen. Notera även att i summeringen har angivet värde använts även om viss osäkerhet indikerats i enkäterna. 31

33 Tabell 3.10 Urval av övriga meriter för samtliga kluster (antal) Kluster Bästa publikation Redaktörsuppdrag Opponent disputation Granskning tjänstetill. Antal verksamma Integrerad produktutveckling Aspektsorienterad produktutveckling Maskinkonstruktion Maskinelement och maskinsystem Hållfasthetslära och mekanik Produktionssystem Tillverkningsteknik Materialteknik Produktionsstrategi och ekonomi Organisationsutveckling och ledning Branschspecifika tillämpningsområden Mätteknik Övriga grupper Summa samtliga kluster Summa exklusive Övriga grupper Kvinnor verksamma inom produktframtagningsområdet Av de 870 individer som finns förtecknade i inkomna enkäter har kön uppgivits för 843 personer (bortfall 3,1 %). Av dessa 843 personer är 159 kvinnor (18,9 %). Fördelningen av dessa mellan universitet/högskola och Fördelning av kvinnor institut redovisas i figur kvinnor är verksamma i forskargrupper med 140 hemvist vid universitet/högskola och kvinnor är verksamma i forskargrupper 100 med hemvist vid institut. Det är en viss skillnad mellan olika klus Figur 3.6 Fördelning av kvinnor verksamma i forskargrupper med hemvist vid universitet/högskola och i forskargrupper med hemvist vid institut Antal kvinnor Universitet/högskola 42 Institut 32

34 ter vad det gäller antalet kvinnor. En sammanställning av antalet kvinnor per kluster finns i tabell 3.11, ordnade efter andel kvinnor. Klustren med högst andel kvinnor är Övriga grupper (35,3 %), Integrerad produktutveckling (27,6 %), Materialteknik (26,6 %) och Aspektsorienterad produktutveckling (25,0 %). Även det numerärt största antalet kvinnor finns inom klustret Övriga grupper vilket omfattar 42 kvinnor (26,4 % av samtliga kvinnor i kartläggningen). Därefter kommer Materialteknik med 21 kvinnor (13,2 % av alla kvinnor i kartläggningen), Aspektsorienterad produktutveckling samt Branschspecifika tillämpningsområden uppger 18 kvinnor vardera (motsvarande 11,3 % vardera av det totala antalet kvinnor). Tabell 3.11 Andel kvinnor och män inom respektive kluster Antal kvinnor och män per kluster Övriga grupper Integrerad produktutveckling Materialteknik Aspektsorienterad produktutveckling Produktionsstrategi och ekonomi Branschspecifika tillämpningsområden Produktionssystem Tillverkningsteknik Maskinkonstruktion Hållfasthetslära och mekanik Mätteknik Maskinelement och maskinsystem Organisationsutveckling och ledning Totalt Kön Man Kvinna Total Antal % inom kluster 64,7 % 35,3 % 100,0 % Antal % inom kluster 72,4 % 27,6 % 100,0 % Antal % inom kluster 73,4 % 26,6 % 100,0 % Antal % inom kluster 75,0 % 25,0 % 100,0 % Antal % inom kluster 77,3 % 22,7 % 100,0 % Antal % inom kluster 78,8 % 21,2 % 100,0 % Antal % inom kluster 80,0 % 20,0 % 100,0 % Antal % inom kluster 89,2 % 10,8 % 100,0 % Antal % inom kluster 91,0 % 9,0 % 100,0 % Antal % inom kluster 91,2 % 8,8 % 100,0 % Antal % inom kluster 92,9 % 7,1 % 100,0 % Antal % inom kluster 95,4 % 4,6 % 100,0 % Antal % inom kluster 100,0 % 0,0 % 100,0 % Antal % totalt 81,1 % 18,9 % 100,0 % 33

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Teknikföretagen tog bollen

Teknikföretagen tog bollen Teknikföretagen tog bollen Johan Ancker Teknikföretagen Produktion för konkurrenskraft Öka Sveriges konkurrenskraft genom att fokusera på produktionen Ta fram underlag för Produktionens betydelse Framtida

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Regeringsuppdrag: förslag till FoU-program Produktionsteknik. Ulf Holmgren VINNOVA

Regeringsuppdrag: förslag till FoU-program Produktionsteknik. Ulf Holmgren VINNOVA Regeringsuppdrag: förslag till FoU-program Produktionsteknik Ulf Holmgren VINNOVA Uppdraget 1(3) Förslagen skall utarbetas i samverkan med fordonsindustrin samt berörda regionala och kommunala aktörer.

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning ProViking ProViking 14 november 2008 Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009 Forskningsprogram inom området Produktframtagning 1. Inledning Stiftelsen för Strategisk Forskning har under

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola

LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola LIGHTer PhD network Uppstartsprojekt för doktorandnätverk och forskarskola Projektledare: Mats Oldenburg (LTU) Projektkoordinator: Eva-Lis Odenberger (LTU/IUC i Olofström) Koordinator kursutveckling: Dan

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Uppföljning av Åsa Ryegårds kartläggning från 2013 Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Med pedagogisk meriteringsmodell avses "en modell för hur lärare kan meritera sig

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Forskning & utveckling i kollektivtrafiken Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen 1 Statistisk analys Stig Forneng Avdelningen för statistik och analys 20 november 2007 2007/8 08-563 087 75 stig.forneng@hsv.se www.hsv.se Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen Preliminära

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden 2009-10-13 Diarienummer 122-2009-7671 Handläggare E. Nihlfors / C. Hall Vetenskapsrådet Lärosäten enligt sändlista Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@hsv.se

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet

Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Katarina Winka, Umeå universitet på uppdrag av Göteborgs universitet Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet är den som har visat såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet.

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Komplexa Sammansatta Produkter

Komplexa Sammansatta Produkter Komplexa Sammansatta Produkter Material från Programkonferens 14 juni 2006 IVF Mölndal VÄLKOMNA! Vilka är vi? 43(?) personer 9 projekt som avslutas under 2006 10 projekt som börjar under 2006 26 forskare

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskola och utbildning Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin

Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin Meritportföljer för lärare och forskare vid Sahlgrenska akademin Sahlgrenska akademin använder meritportföljer för att tydliggöra vilken kompetens och vilka meriter som ska värderas hos lärare och forskare.

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2014-10-14 / 8 Analysavdelningen Handläggare Per Gillström 08-563 085 16 per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Dnr: 843/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell teknik, 120 The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Ansvarig institution

Läs mer

4. Finansiering (Max 150 ord) Hur, av vem och med vilka belopp har verksamheten finansierats hittills (även före företagets start)?

4. Finansiering (Max 150 ord) Hur, av vem och med vilka belopp har verksamheten finansierats hittills (även före företagets start)? 1 (5) Ann-Louise Persson, 08-473 30 38 Ann-Louise.Persson@VINNOVA.se Frågor i ansökan Sökande företag Företag* Telefon Fax Postutdelningsadress* Postnummer* Postort* Län Webbplats Organisationsnummer*

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34]

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34] Kulturvanor i svenska städer Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34] Innehåll Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1. Teaterligan I vilken stad går invånarna på mest

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 UF 21 SM 1301 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2012 I korta drag Ökning av antalet doktorandnybörjare År 2012

Läs mer

2. Sammanfattning (Max 300 ord)* Gör en kort sammanfattning där det mest väsentliga framgår.

2. Sammanfattning (Max 300 ord)* Gör en kort sammanfattning där det mest väsentliga framgår. 1 (5) Ann-Louise Persson, 08-473 30 38 Ann-Louise.Persson@VINNOVA.se Frågor i ansökan Sökande företag Företag* Postutdelningsadress* Postnummer* Postort* Organisationsnummer* Telefon Fax Webbplats Firmatecknare*

Läs mer

HÖG 14 - Forskningsprojekt vid nya lärosäten

HÖG 14 - Forskningsprojekt vid nya lärosäten Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 14 - Forskningsprojekt vid nya lärosäten KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Ökade forskningsintäkter och fler doktorandnybörjare

Ökade forskningsintäkter och fler doktorandnybörjare EFFEKTIVITETSANALYS 1(6) Avdelning / löpnummer 214-4-15/ Nr 3 Analysavdelningen Handläggare Ingrid Pettersson 8-563 87 62 Ingrid.pettersson@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser

Läs mer

Rapport 2008:41 R. Granskning av utbildningarna inom religionsvetenskap och teologi. Bilaga 3. Nationell bild

Rapport 2008:41 R. Granskning av utbildningarna inom religionsvetenskap och teologi. Bilaga 3. Nationell bild Rapport 8:41 R Granskning av utbildningarna inom religionsvetenskap och teologi Bilaga 3 Nationell bild Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 13 99 Stockholm tfn 8-563 85 fax 8-563 85 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Utlysning 2004 i VINNOVAs kunskapsplattform. Effektiv Produktframtagning. Steg 1

Utlysning 2004 i VINNOVAs kunskapsplattform. Effektiv Produktframtagning. Steg 1 Utlysning 2004 i VINNOVAs kunskapsplattform Effektiv Produktframtagning Steg 1 1 Effektiv produktframtagning Inbjudan: VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Produktion2030 -Studiens genomförande, resultat och spridning

Produktion2030 -Studiens genomförande, resultat och spridning Kartläggning av forskning inom Produktion2030 -Studiens genomförande, resultat och spridning Birgitta Öjmertz, TD, Forskare, Swerea IVF birgitta.ojmertz@swerea.se se Kristina Säfsten, Professor, JTH kristina.safsten@ju.se

Läs mer

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?

Läs mer

ProSpekt 16 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 16 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 16 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Personal vid universitet och högskolor

Personal vid universitet och högskolor Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Personal vid universitet och högskolor 16 Personal vid universitet och högskolor Innehåll Fakta om statistiken... 356 Kommentarer till statistiken... 358 16.1 Anställda

Läs mer

Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor

Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor Sid 1 (6) Riktlinjer till sökande och sakkunniga för bedömning av ansökan om befordran till professor Behörighet Behörighet att anställas som professor regleras av Högskoleförordningen (HF 4 kap; utdrag

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Beslut om fördjupade granskningar av utbildningar i pedagogik

Beslut om fördjupade granskningar av utbildningar i pedagogik Rektor vid berört lärosäte Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Södling 08-563 085 78 Maria.sodling@hsv.se

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016

Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016 Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016 Master Programme in Mechanical Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2014-12-16 av Enhetschef för utbildnings- och forskningsenheten.

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Gustav Amberg Henrik Christensen Eva Malmström Lars-Göran Mattsson Seshadri Seetharaman

Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Gustav Amberg Henrik Christensen Eva Malmström Lars-Göran Mattsson Seshadri Seetharaman PROTOKOLL Rekryteringsnämnden Sammanträdesdatum 2004-03-31 Protokoll nr 5/04 Närvarande: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Gustav Amberg Henrik Christensen Eva Malmström Lars-Göran Mattsson Seshadri

Läs mer

Medeltal: 2217. Median: 2148

Medeltal: 2217. Median: 2148 Placering Intern Lärosäte repr./anställd 1 Kungliga tekniska högskolan 5229 2 Blekinge 3899 3 Högskolan i Skövde 3752 4 Sveriges Lantbruksuniversitet 3731 5 Malmö högskola 3724 6 Göteborgs universitet

Läs mer

1 Instruktioner för slutrapport i MERA-programmet

1 Instruktioner för slutrapport i MERA-programmet 1 Instruktioner för slutrapport i MERA-programmet För att underlätta för projektledare och andra deltagare i MERA-projekt finns här en slutrapporteringsinstruktion med mallar för olika delar av slutrapporteringen.

Läs mer

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013

PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 PRISSTUDIE AV ETT TYPISKT KONTORSHUS ÅR 2013 EN RESULTATSAMMANFATTNING FÖRORD Detta är en sammanfattning av rapporten Prisstudie av ett typhus för kontor år 2013. Den fullständiga rapporten är framtagen

Läs mer

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola 1 2015-03-31 Dnr STYR 2015/319 LTHs styrelse Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola Instruktion för dokumentation av akademiska meriter. Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons

Läs mer

HÖG 17 - Forskningsprojekt

HÖG 17 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 17 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet

Technology Management Lunds Universitet Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2013 1 TM arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning år 2013. Årets undersökning är den andra i raden som kartlägger

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Högskolekvalitet 2012

Högskolekvalitet 2012 Andel som har ett kvalificerat jobb ett år efter examen (vid samma procent sorteras placeringarna utifrån andel som fått jobb snabbt samt ingångslön) Plats Lärosäte Huvudämne Inriktning Examensbenämning

Läs mer

KNOP. Lärande och kompetensdriven produktintroduktion. Docent Kristina Säfsten, JTH Docent Maria Gustavsson, IBL LiU/Helix

KNOP. Lärande och kompetensdriven produktintroduktion. Docent Kristina Säfsten, JTH Docent Maria Gustavsson, IBL LiU/Helix KNOP Lärande och kompetensdriven produktintroduktion Docent Kristina Säfsten, JTH Docent Maria Gustavsson, IBL LiU/Helix 6 oktober 2011 Helix-dagen, Linköping Agenda Om projektet KNOP Vad är en produktintroduktion?

Läs mer

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014 BESLUT 1(2) Avdelning Datum Reg.nr Analysavdelningen 2013-11-05 511-323-13 Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Regeringen Utbildningsdepartementet Underlag för kvalitetsbaserad

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,

Läs mer

Lots för fabrikslayout. Frukostmöte Automation Region 5 maj 2015

Lots för fabrikslayout. Frukostmöte Automation Region 5 maj 2015 Lots för fabrikslayout Gunilla Sivard KTH Xpres Frukostmöte Automation Region 5 maj 2015 Lots för fabrikslayout Ett sätt att sprida resultat från ett antal industriella forskningsprojekt ihop med Scania

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Är du intresserad av en bra affär?

Är du intresserad av en bra affär? Är du intresserad av en bra affär? IUC i Kalmar län erbjuder coachning inom strategiarbete för produktionsutveckling och affärsutveckling med fokus på produkter och marknader. Strategier för hållbar tillväxt

Läs mer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer UF 23 SM 0501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2004 Higher Education. Employees in Higher Education 2004 I korta drag Antalet anställda har minskat det senaste året I oktober

Läs mer

Sport management i Sverige - utbildning och forskning

Sport management i Sverige - utbildning och forskning Sport management i Sverige - utbildning och forskning Idræt mellem forening og forretning Sportsmanagement i fremtidens danske idrætssektor Aalborg, 18.09.2012 PG Fahlström Linnéuniversitetet, Växjö pergoran.fahlstrom@lnu.se

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Tre-års uppföljningar berörda lärosäten.doc

Tre-års uppföljningar berörda lärosäten.doc Dennis Jakobsson Från: Kurt-Allan Andersson Skickat: den 25 mars 2010 09:04 Till: Umeå Universitet Ämne: VB: Treårsuppföljningar av civilingenjörsprogrammet Bifogade filer: Tre-års uppföljningar berörda

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Universitet och högskolor, enskilda examensanordnare enligt sändlista

Universitet och högskolor, enskilda examensanordnare enligt sändlista Universitet och högskolor, enskilda examensanordnare enligt sändlista Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Per-Gunnar

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer