oskarshamn.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2001-05-22. oskarshamn.se"

Transkript

1 oskarshamn.se en kompasskurs i 2000-talets inledning Sida 1 av 33

2 INLEDNING. 4 Uppdraget Genomförande. 4 5 SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER 6 VISION 7 NULÄGE 9 Allmänt Kritiska Framgångs Faktorer 9 9 INSATSOMRÅDEN: PROBLEM OCH IAKTTAGELSER 11 Information. 11 Uppföljning som ger möjlighet till styrning. 11 Kunskap, erfarenhet och kompetens. 12 IT som genomsyrar verksamheten och som verkligt stöd. 13 Informationssystem. 14 Informationsteknik. 14 ANSVARSOMRÅDEN OCH DOKUMENT 15 Politisk organisation. 15 Dokument. 15 Linjeorganisationens ansvar och roller. 15 IT-säkerhet. 16 MÅLBILD / LÖSNINGSFÖRSLAG. 17 Allmänt. 17 Gemensam IT-budget. 17 Strategiarbete. 17 Verksamhet timmarsmyndigheten. 18 Intranät. 18 Kommunens webb-plats. 19 Datalager. 19 Kundfakturahantering. 19 Leverantörsfakturahantering. 19 Inköp. 19 ehandel. 20 Distansarbete. 20 Informationssystem 21 Integration. 21 Databärare. 21 Individualisering. 21 GIS. 21 Informationsteknik. 22 Arbetsstationer / persondatorer. 22 Smarta kort. 22 Servers. 23 Telefoni. 23 Sida 2 av 33

3 IT - organisation 24 Nuläge. 24 Steg ett. 24 ETT IT-RÅD INRÄTTAS FÖR 24 Steg två. 25 Help-desk. 25 HANDLINGSPLAN. 27 BILAGOR. 29 Bilaga 1, Nuläge 29 Bilaga 2, Frågemall 30 Bilaga 3, Referenser 31 Bilaga 4, Översikt system/applikationer 32 Sida 3 av 33

4 Inledning. Uppdraget Oskarshamns kommun har uppdragit åt WM-data esolutions Kalmar Län att ta fram en så kallad verksamhetsbaserad IT-strategi som skall visa på en inriktning för kommunen för åren Kommunen har redan 1988 tagit fram en ADB-plan som gav en inriktning på den dataverksamhet som bedrivs inom kommunen. Huvuddragen kan möjligen sägas vara en inriktning på hur system och teknik skulle samverka i en administrativ uppbyggnad togs sedan en IT-strategi fram, denna hade mer inriktningen på att uppnå samverkan över förvaltningsgränserna och gemensamt nyttjande av teknik och system. Under sommaren 2000 upphandlades en ny verksamhetsbaserad strategi (estrategi) som fokuserar på hur IT/IS kan stödja och utveckla verksamheten i kommunen, till nytta för kommunens medborgare. I detta arbete ser vi en tydlig och långsiktig linje, en parallell som följer utvecklingen i allmänhet inom näringslivet. Fortsättningsvis omfattar förkortningen IT de två begreppen informationsteknologi (IT)och informationssystem (IS), det vill säga både hårdvara och mjukvara och de data som behandlas. Det finns inom kommunsverige ett antal strömningar, delvis speglingar av utvecklingen inom näringslivet och det som kallas den nya ekonomin. Ett av dessa begrepp är 24-timmarsmyndigheten. Detta begrepp indikerar en ambition att hela 'förvaltningssverige' är på väg att svänga sitt fokus från optimering av den egna verksamheten i form av tjänsteproduktion, till att bli en servicepartner för medborgarna. Kanske kan vi använda uttrycket eförvaltning. Statssekreterare Hans-Eric Holmqvist framför i ett debattinlägg i Dagens Förvaltning (990513) angående regeringens proposition i ärendet (1997 / 98 : 136) följande tankar, vilka i och för sig primärt riktar sig till statliga myndigheter: Regeringens servicemål är en förvaltning som är lättillgänglig och tillmötesgående gentemot medborgarna, konsulterar medborgarna vid utformningen av sina tjänster, är öppen och medger stort mått av insyn, har enkla och begripliga regler samt samverkar över myndighetsgränser för att underlätta för medborgarna. Vidare påtalar han angående krav på personal i förvaltningen att den har hög kompetens och ett etisk förhållningssätt, att det finns bra ledarskap och att varje myndighet bedriver en systematisk och långsiktig verksamhetsutveckling. En annan strömning i tiden, är det som kallas för edemokrati. Allt mindre intresse bland medborgarna för politiken och det politiska arbetet, riskerar att på sikt urholka demokratin. Lågt valdeltagande och en-fråge-grupperingar kan anses vara tecken på detta, liksom det som i folkmun kallas för politikerförakt. Frågorna kring edemokrati debatteras i olika forum, men tenderar i någon mån att glömma bort grundproblemet att den i tidigare samhällsformer etablerade politiska strukturen möjligen kan vara föråldrad. Det förefaller vara så att det befintliga systemet ska bevaras, och då ser vi nyttjande av den nya tekniken som ett komplement till partigruppernas arbete, snarare än tanken om total direktdemokrati Sida 4 av 33

5 ska råda (som möjligen kan formuleras som alla röstar om allt, hela tiden ). I denna anda har kommunen drivit ett projekt (PÄP) med Kommunstyrelsens Arbetsutskott som avslutats och utvärderas. Med dessa strömningar och den pågående teknikutvecklingen i åtanke, har vi valt att kalla denna rapport för oskarshamn.se. Detta för att indikera möjligheterna med Internet, övergången till den så kallade nya ekonomin och även för att visa på den ökade glokaliseringen. Sammansmältningen av globalt och lokalt perspektiv. Det bakomliggande syftet med denna strategi, är att skapa större och bättre förutsättningar för strategisk utveckling inom Oskarshamns kommun. En strategi utgår från en vision som övergripande beskriver en tänkt och önskad situation, denna bryts ner och förankras i verksamhet och organisation i form av en målbild, samtidigt som ett nuläge tas fram. Skillnaden mellan nuläge och mål utgör den resa som behöver göras, och denna kan slutligen formuleras i konkreta åtgärder i form av en handlingsplan. Genomförande. WM-data genomför detta arbete i nära samråd med IT-avdelningen och kommunledningskontoret i övrigt. För projektstyrning används WM-datas modell Ratten, och för utvecklingen av IT-strategin används WM-datas metod för verksamhetsstyrd analys och strategiutveckling inom IT, kallad Kompassen. Från kommunen har ett stort antal medarbetare såsom förvaltningsrepresentanter, förtroendevalda politiker, IT-ombud deltagit i arbetet, mest involverade har dessa personer varit: Åke Assarsson, IT-chef Ted Lindqvist, Informations- och servicechef Från WM-datas sida deltar bland andra följande personer: Ann-Margreth Olsson, (projektledare) verksamhetsutvecklare och utredare Birger Eriksson, affärsutvecklare och analytiker Johan Trotzig, managementkonsult och strategiutvecklare Bo Portén, metod och kvalitetssäkring Tomas Karlsson, teknisk expert Projektet startade i slutet av augusti med en första genomgång. Kick-off genomfördes med inbjudan riktad till samtliga förvaltningschefer, IT-ombud samt Kommunstyrelsens Arbetsutskott. Avsikten var att presentera projektet och förbereda förvaltningarna på förestående intervjurunda presenteras en slutligt rapport för uppdragsgivaren. Sida 5 av 33

6 Sammanfattning och rekommendationer Oskarshamns kommun har en förhållandevis väl fungerande IT-verksamhet med många engagerade medarbetare. IT kommer fortsatt att spela en stor roll för hur Oskarshamns kommun ska kunna inta en plats i framtiden. Detta bland annat för att bli än mer attraktiv för medarbetare, näringsliv och medborgare. IT måste betraktas i perspektivet hur det kan användas som hjälpmedel för att ge god service till medborgarna och sprida information, möjliggöra verksamhetsutveckling, förmedla en bra utbildning, ge vårdtagarna en god omsorg och ge medarbetarna utveckling och stimulans i sitt arbete. Sett i perspektivet verksamhetsbaserad IT-strategi är utgångspunkten i föreliggande dokument i första hand det stöd och den utveckling som IT möjliggör i verksamheten. Interaktionen och samspelet mellan IT-funktionerna och de olika förvaltningarnas verksamheter är med andra ord mycket viktig. En viktigt område för Oskarshamns kommun är det sätt som kommunförvaltningen bedriver och genomför strategiarbete framöver. Att lyckas förverkliga alla de föresatser som formulerats i IT-strategin och omsätta både verksamhetsplaner och ITplaner till konkreta åtgärder i verksamheterna. En av förutsättningarna för detta är att genomföra de aktiviteter som förtydligar roller och ansvar. Den tekniska strukturen bör utvecklas vidare med konceptet tunna klienter som ger många fördelar i nuläget och en bra positionering för framtiden. En väl genomtänkt och genomförd satsning på ett intranät är en nödvändighet och kommer att bana vägen för att lösa frågor om intern informationsspridning. Införandet bör ske i flera steg, såväl utifrån funktionalitet såsom användargrupper. Intranätet kommer att spela en stor roll för hur strukturkapitalet i kommunförvaltningen kan tas tillvara. Intranätet kopplas efterhand samman med webbplatsen på Internet och leder till att ambitionerna om en 24-timmarsmyndighet kan förverkligas. Alltså interaktiva tjänster och en ökning i servicegraden för medborgare och näringsliv. E-handelkoncept bör stegvis införas i hela kedjan från beställning/inköp till betald faktura, såväl som för motsvarande kedja för kundfaktura. På sikt bör man utveckla och bygga ett gemensamt Datalager, som i sin tur möjliggör sammanställning av verksamhetens mät- och styrtal för analys och framåtsträvande arbete. Detta kan senare utvecklas till en ledningssystem. En utveckling av IT-organisationen möjliggör en ökad servicegrad för användarna samtidigt som det ger möjlighet till kompetensutveckling för IT-personalen. Dessutom kan förvaltningarna få tillgång till den IT-diskussionspartner som de efterlyser. Sida 6 av 33

7 Vision Europa har krympt. Hela världen har blivit ett par nummer mindre. Sverige är numera ett ganska litet land, i alla fall för de uppväxande generationerna, som i många fall vet mer om städer i Thailand och USA än om en stad i Sverige som heter Oskarshamn. Vi känner till EU och de möjligheter och problem som finns med detta. Utvidgning, jordbrukssubventioner, byråkrati och överstatlighet, eventuellt också en anslutning till monetär union. Vi ställer oss på kajen och tittar österut. Vi ser inte Baltikum, men vet mycket väl att det finns där. Säkert med massor av möjligheter och kanske problem också. Enligt den amerikanske framtidsforskaren Alvin Toffler har samhällsutvecklingen genomgått ett antal vågor av stora förändringar. Lite omarbetat och anpassat kan man se följande epoker: Jägare/Samlare, Jordbruk, Industri, Service och det vi nu ser omkring oss i form av ett Kommunikationssamhälle. Var och ett samhälle efter sina förutsättningar, och med en allt kortare livslängd. Det har talats mycket om upplevelsesamhället, möjligen är detta nästa tidsålder. I Kommunikationssamhället handlar det naturligtvis om att alla ska kunna kommunicera med alla och allt i stort sett hela tiden. Ett ständigt och ökande informationsbrus. Informationsstress. En lyx för människan i detta samhälle kan upplevas vara att vara urkopplad och otillgänglig från den ständiga uppkopplingen och tillgänglighet. Inom näringslivet brukar man säga att dagens kunder är mer kunniga och kräsna än de någonsin tidigare varit. Sannolikt gäller detsamma för innevånarna i Oskarshamns kommun. Hur ska kommunen som koncern, förvaltning och myndighetsutövare, klara av att möta detta? D.v.s. klara av pensionsavgångar, höga sjuktal, rekrytering, industriell struktur, internt i organisationen, samtidigt som de ekonomiska ramarna inte ökar? Det finns också ett antal positiva tecken som bland annat tyder på en ekonomi i balans redan under år Några kärnfrågor utkristalliseras för Oskarshamns framtid. Exempelvis: Varför ska man som företagare lokalisera sin verksamhet i Oskarshamns kommun? Det bör finnas ett antal svar på denna fråga. Till exempel: en väl fungerande fysisk infrastruktur och ur ett IT-perspektiv tillgång till kompetent och kunnig arbetskraft kvalitativ och bra livsmiljö serviceinriktad och effektiv kommunal verksamhet Varför skall jag som individ bo och leva i Oskarshamns kommun? Även denna fråga bör ha ett antal svar. Till exempel: intressant och stimulerade arbetsmarknad bra boendemiljö vettig ekonomisk situation (skatter, huspriser, avgifter) samt naturligtvis de punkter som finns ovan. En annan intressant fråga för kommunen att ställa till sig själv är: Vilka är egentligen våra konkurrenter? Och vad har de att erbjuda? Sida 7 av 33

8 Konkurrerar Oskarshamns kommun med Västervik och Kalmar, eller med Öresundsregionen, eller med Kista, eller Karlskrona. Eller f.d. Östtyskland eller Sydeuropa? Eller USA, Korea och Israel. Svaret är ja! På olika sätt gör man definitivt det. I fråga om kompetens, lönekostnader, kvalitet, levnadsvillkor, prestationsförmåga, sociala villkor etc. Naturligtvis infinner sig nästa fråga per omgående: Vilka är kunder som vi konkurrerar om? Företagen på orten är en sida av sanningen, medborgarna en annan. Här kan vi visa på att när det gäller kunder, ge dem själv möjlighet att påverka situationen. Ett scenario är t ex att vidga kundbasen genom att nära samverka med grannkommunerna vilket torde kunna ge ett flertal intressanta möjligheter. Vilka är då framtidens vinnare? - här kan man rada upp en stor mängd kloka citat av all världens framstående människor. Men om man försöker sammanfatta all denna vishet, så pekar det på några gemensamma faktorer: 1. kunskaper är inte nog, kompetens måste hela tiden utvecklas (lärande organisation som bygger på individens egna initiativ och en stödjande kultur) 2. det är kunden som betalar, gör alltså vad kunderna önskar 3. tro på medarbetarnas förmåga och vilja att göra ett bra jobb och att ta eget ansvar 4. kultur och medarbetarskap behöver utvecklas, inte bara ledarskap De fyra övergripande målsättningarna som beslutats av fullmäktige för kommunen ska uppnås: Oskarshamns kommun skall vara Smålands naturliga port mot öster Oskarshamns kommun skall vara en livskraftig kommun med god miljö Oskarshamns kommun skall ha tillgång till arbetskraft med hög teoretisk och praktisk kompetens Oskarshamns kommun med trygghet, omsorg, livskvalitet och möjligheter till personlig utveckling För att säkerställa en plats i framtiden för Oskarshamns kommun ser vi att informationsteknik kommer att spela en stor och avgörande roll. Detta för att: göra kommunen än mer attraktiv för medborgare göra kommunen än mer attraktiv för näringsliv göra kommunförvaltningen än mer attraktiv för medarbetarna det vill säga att totalt sett göra kommunförvaltningen än mer effektiv och serviceinriktad För att nå dessa effektmål, behöver vi se hur IT kan användas som hjälpmedel för att: - sprida relevant och korrekt information - möjliggöra verksamhetsutveckling och rationaliseringar inom förvaltningen - förmedla en bra utbildning i kommunens olika skolor - ge vårdtagarna en god och kvalitativ omsorg - kompetensutveckla medarbetare Detta innebär i sig att kommunens vision möjligen kan formuleras på följande sätt: Oskarshamns kommun skall vara ett utomordentligt attraktivt alternativ för såväl människor som företag. Grunden för detta utgörs av en väl fungerande kommunal verksamhet i en näringslivsvänlig och naturskön miljö. Sida 8 av 33

9 Nuläge Allmänt Oskarshamns kommunförvaltning lever dagligen med uppgiften att förverkliga de politiska målen för Oskarshamns kommun. De fyra målsättningarna som kommunens politiker har beslutat ligger som grund när kommunförvaltningen ska formulera den strategiska inriktningen för kommunen, där IT satsningarna ingår för de närmaste åren. De krav som ställs på kommunens verksamheter idag kräver att IT betraktas ur ett verksamhetsperspektiv. Det måste finnas en stark vilja och ett djupt engagemang för att utnyttja använda IT på ett effektivt sätt. IT genomsyrar alla verksamheter idag och spelar en väsentlig roll för om vi ska lyckas förverkliga de mål som formulerats för verksamheten. Genom att effektivt utnyttja IT i kommunens verksamhetsutveckling är det möjligt att hitta nya koncept för att tillhandahålla en god och hög service för kommunens olika kunder. Den kommunala verksamheten i Oskarshamn bedrivs utifrån sju olika förvaltningar och det övergripande kommunledningskontoret. Verksamheternas karaktär är vitt skilda och har olika förutsättningar för att lösa sina uppgifter som de politiska instanserna formulerar. (Kommunförvaltningen och dess nära omvärld Bilaga1). Lagstiftningen ställer krav på kommunen och dess åtaganden gentemot kommunmedborgarna. För att kommunförvaltningen ska lyckas behöver man identifiera det som kan betraktas som kommunförvaltningens Kritiska Framgångs Faktorer (KFF). Kritiska Framgångs Faktorer Personalen och dess kompetens har stor betydelse och kommer att spela en betydelsefull och avgörande roll för den positiva utvecklingen inom kommunförvaltningen. Kompetens i betydelsen att kunna omsätta sina förvärvade kunskaper i den aktuella situationen och de förhållanden som gäller. Kompetensutveckling är inte enbart en fråga om att genomgå utbildningar och kurser. Det handlar i mångt och mycket om att se verksamhetskompetensen i samband med IT och hur detta kan användas för att utveckla arbetet, kvaliteten i det som utförs och säkerställa att kunden upplever god kvalitet och bra service. Att inom kommunförvaltningen se IT ur ett strategiskt perspektiv kommer att vara oundvikligt, eftersom IT och verksamheten utvecklas hand i hand. Detta kan påverka hur vi lyckas rekrytera nya medarbetare, vilken syn vi ska ha på kompetensutveckling inom IT-området, hur vi ska integrera verksamhetskunskap och IT etcetera. IT är ingen isolerad företeelse som sker i speciella utrymmen mellan vissa klockslag, utan det är i många fall en förutsättning för att verksamheten skall fungera. Det ger också möjlighet att utveckla verksamheten genom att tillföra nya stöd och nya möjligheter. Ett effektivt resursutnyttjande. Vilka resurser finns att tillgå? Hur disponerar vi dessa? Gör vi rätt saker? Gör vi saker rätt? Det vill säga vilken kvalitet producerar Sida 9 av 33

10 och levererar vi, vad vill kommunförvaltnings kunder ha? I form av vilken service och till vilken kvalitet? Samverkan inom kommunen mellan de olika förvaltningarna, mellan kommunens egna bolag, med det lokala näringslivet, med andra kommuner när och fjärran, skolor, myndigheter, länder och andra parter kommer att vara viktiga och avgörande faktorer. Oskarshamns kommun är att betrakta som en relativt liten kommun. Redan nu samverkar men med andra närliggande kommuner i många frågor med framgång. Oskarshamns kommun har en stabil ekonomi och goda finanser. Förmågan att skilja mellan dessa begrepp minskar pedagogiska problem i dialogen med kommuninnevånarna. Kommunallagen stipulerar hur tillgångar av olika slag kan disponeras av kommunens förvaltning, detta är inte medborgarna fullt medvetna om och har svårt att förstå varför finansiella tillgångar inte kan realiseras och användas i den kommunala driftbudgeten. En god ekonomi ger som bekant handlingsfrihet, en dålig innebär motsatsen. Kommunförvaltningens förmåga att hantera målkonflikter. Med målkonflikter avses det faktum att till exempel verksamhetsmål inom förvaltningen inte alltid harmoniserar med de ekonomiska mål som beslutats, dessa båda mål i sin tur harmoniserar inte alltid med det som kan kallas personalmål. Genom att vara medveten om dessa kritiska faktorer kan kommunen planera utvecklingen och ta tillvara tillgängliga resurser effektivare. Sida 10 av 33

11 Insatsområden: Problem och Iakttagelser Information. Inom flera områden upplever medarbetarna stress över det stora informationsflödet. Det är inte enkelt att hämta information, få tag på rätt information och att hålla sig informerad i dagens enorma informationsbrus. Ett stort behov finns för att sprida extern information för att upplysa medborgare om service, tjänster, ren information, förebyggande åtgärder, ansökningar etc. Det svårt att nå ut med den typen av information idag. Det kräver att medborgaren tar en kontakt med kommunförvaltningen eller att kommunen annonserar om åtgärder etc. Kommuninnevånarna har ett kontinuerligt behov att informera sig över tiden och genom livet (Livs-IT-modellen) och hur ska kommunförvaltningen möta detta informationsbehov? Det nyligen startade medborgarkontoret är ett försök att överbygga informationsavståndet och göra kommunens tjänster mer lättillgängliga för medborgarna/ kunderna. Kommunens antagna informationspolicy skall beaktas även fortsättningsvis. En utökad användning av informationsteknik ger möjligheter till större informationsutbyte för intressenterna allmänhet, medborgare och anställda. Externt/internt informationsutbyte mellan den kommunala förvaltningen och de styrande politikerna i kommunfullmäktige och nämnder, upplevs som en stor administrativ process. Det genomförda PÄP-projektet har inte fallit ut på det önskvärda sätt som förvaltningen har förväntat sig. Dokumenthanteringen har i detta fall inte nått den effektivisering som förväntats. Det är stora volymer av dokument som ska distribueras inför olika typer av sammanträden och möten. Såväl arbetsinsats som kostnad är betydande. Dessutom tycker politikerna själva att de upplevs som anonyma av medborgarna och att det är svårt att få till en dialog och debatt med innevånarna och näringslivet i kommunen. Det finns en önskan att förenkla det politiska/demokratiska systemet genom IT. Lika frustrerande upplevs det interna informationsflödet. Inom förvaltningar, mellan förvaltningar, mellan KLK och förvaltningar, mellan medarbetare och ledning uppstår ett informationsgap, trots idoga försök att nå ut till mottagaren genom informationsmöten, informationsblad, interntidningar från informationsavsändarna. Att nå över ca 2400 medarbetare med arbetsplatser spridda på ca 100 ställen med olika arbetstider är inte en enkel uppgift. Tillgänglighet, brist och ibland avsaknad av information leder till missförstånd och skapar klyftor mellan olika enheter som i grunden är helt onödiga. Uppföljning som ger möjlighet till styrning. Förvaltningarna är väl medvetna om sina ekonomiska ramar, och de mål som följs är till stor del budget kontra utfall. I de verksamhetsplaner vi studerat finns det formulerade målsättningar. Målsättningarna kan följas upp som genomförd eller ej genomförd målsättning, men är inte möjliga att följa över tiden. Andra typer av mål Sida 11 av 33

12 såsom kvalitetsmål, servicemål, Nöjd Kund Index, Nöjd Medarbetar Index är ännu inte identifierade och formulerade. Mål ska uppfylla kraven på att vara lätta att kommunicera, realistiska, mätbara och inte motstridiga. En annan dimension på mål inom kommunförvaltningen, är politiska mål kontra ekonomiska mål. Många av verksamhetssystemen är inte integrerade med varandra, vilket innebär att nyckeltalsberäkningar baserade på olika informationssystem kräver en stor manuell insats. Flera av förvaltningarna upplever att de har svårigheter med att ta ut ekonomisk information på det sätt som de önskar, eller att få tillgång till rätt beslutsunderlag. Inom det personaladministrativa området utförs manuell tidrapportering i flera steg på blanketter som till slut skrivs in i det personaladministrativa systemet. På flera förvaltningar inser man att det finns mycket tid att spara om var och en kunde rapportera sin tid direkt in i ett system. Inköp till kommunens olika förvaltningar sker till stor del via ramavtal. Det finns ett informationsgap mellan inköpsavdelningen och avroparna/beställarna om vilka ramavtal som är tecknade. Detta leder till att inköpen inte alltid görs till bästa villkor. Flera förvaltningar har stora mängder av leverantörs fakturor som dessutom är resultat av inköp från ramavtal. Hanteringen av leverantörsfakturor tar tid, de ska passera flera instanser innan de till slut kan betalas. Flera personer ser en möjlighet till minskad manuell hantering och säkrare hantering av dokument flödet från rekvisition/beställning till betald faktura. Även inom kundfakturering finns möjligheter. Kommunen har idag två kundreskontror där en kund kan ha upp till fyra olika identiteter. Det borde finnas samordningsvinster i att ha en aktuell och uppdaterad reskontra dessutom ev. samfakturering till kund som ska ha mer än en faktura i månaden. Kunskap, erfarenhet och kompetens. Den samlade kunskapen inom kommunen utgör en stor erfarenhetsbank, ett Intellektuellt kapital. Tyvärr har personalen under de senaste årens alla besparingsåtgärder inte haft tillräckliga resurser att ajourhålla och distribuera de metoder, rutiner, checklistor som utgör ett verktyg för ett strukturerat och kvalitativt bra arbetssätt. Detta är ett återkommande tema. I dag upplevs det inte som ett direkt hot men samlat med personalsituationen, där en ansenlig del av kommunens anställda kommer att pensioneras under den kommande 5-årsperioden, finns en risk att kunskapen försvinner ut från förvaltningarna tillsammans med dem som går i pension. Denna samlade kunskap och kompetens utgör en värdefull tillgång för kommunen, hanterat på ett bra sätt utgör detta ett så kallat strukturkapital. Att strukturkapitalet är aktuellt och åtkomligt säkerställer kvalitet och att tjänsteutförandet sker på ett likartat sätt med kontinuitet. Den förhållandevis låga datormognaden inom kommunförvaltningen beror delvis på de åldersstruktur bland de anställda, men också på att kommunen driver stora Sida 12 av 33

13 verksamheter inom områden som traditionellt inte är IT-intensiva. En förändring i perspektivet IT som verktyg i dessa verksamheter utgör en potential för utveckling såväl för verksamheterna som för de anställda. Det finns ett uttalat behov av en IT-strategisk diskussionspartner för att sammanföra verksamhetskunskap med IT kunskap för att utveckla dessa möjligheter. Utbildning i gemensamma programvaror har utförts men inte med den framgång som förväntats. Orsaken kan vara brister i motivation och respekt för den inledande kompetensinventeringen. Motivationsbristen kanske till viss del härledas till den låga IT-mognaden, men också till att medarbetarna i många fall har saknat mål för utbildningen och därför prioriterat det dagliga arbetet högre. IT som genomsyrar verksamheten och som verkligt stöd. Om IT-verksamhetens organisation och roll råder en osäkerhet. De olika benämningarna och grupptillhörigheter, gör att ansvar och befogenheter av många upplevs som diffusa. Detta leder möjligen i sin förlängning till brister i den strategiska IT-planeringens kontinuitet och förankring i verksamheterna. Detta får i sin tur får konsekvenser som yttrar sig i form av bristande integration mellan verksamhets och IT-handlingsplan på de olika förvaltningarna. Konkret tar det sig i uttryck som att kom inte här och tala om för oss vad vi ska göra och hur kan IT-avdelningen veta vad som är bäst för vår verksamhet. Det vill säga en känsla av splittring och motstånd som egentligen är utan grund, därför att helhetsbilden är satt ur spel. De flesta anser att fria nyttigheter inte är något som gagnar verksamheten. Idag fungerar IT-avdelningen till stor del som en sådan. De finns en vilja både hos förvaltningarna och IT-avdelningen att så mycket som möjligt av kostnader och investeringar ska hänföras till den verksamhet där de uppstår. Samtidigt är oro för internfakturerings-syndromet påfallande. Med dagens moderna ekonomistyrning bör detta vara relativt enkelt att hantera genom kontering i flera dimensioner. IT-avdelningens arbetssituation har idag karaktären av brandsläckning istället för strukturerad problemlösning. De hinner inte att arbeta på ett förebyggande sätt och detta i sig genererar nya problem. Personalen hinner inte tillräckligt att fördjupa sig i de olika system och lösningar som de skall ansvara för och ge användarna stöd och service. De har stadshus problem kontra ej stadshus problem, för enheter belägna på annat håll när störningar och servicebehov uppstår. D.v.s. det är snabbare och kanske enklare att åtgärda störningar i den fysiska närheten, än när man måste resa med bil för att nå platsen där problemet finns. Några frågor som man kan ställa i detta sammanhang: Är arbetsplasten där man löser problemet eller är det att problemet får en lösning som är det viktigaste? Varifrån det görs är mindre väsentligt? Det finns en oro inom IT-avdelningen. Hur de ska kunna svara upp till att kommunens externa/interna kommunikation och service i princip skall vara tillgänglig 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året, med befintliga resurser? Går det? Det uppenbara svaret på denna fråga är naturligtvis; nej det går inte. Nya lösningar måste fram. Sida 13 av 33

14 Informationssystem. Kommunförvaltningarna har standardiserat i verksamhetssystemen under den gångna treårsperioden. Detta har fått många positiva konsekvenser enligt lönsamhetsanalysen som genomförs under hösten Under tidens gång har kommunförvaltningens verksamhet utvecklats så att en och samma fysiska / juridiska person, förekommer mer än en gång i ekonomi och uppföljningssystem. Detta gör betalningsbevakning och ajourhållning av kundregister tungrodd och svårhanterligt. Det finns två olika befolkningsregister i verksamhetssystemen som uppdateras separat. I samband med utveckling av GIS-tjänster inom kommunen har frågan om möjligheten att ha ett gemensamt system aktualiserats. På flera förvaltningar arbetar man med ärenden över en längre tid och på olika instanser, vilket innebär att olika personer ska ha tillgång till dokumenten, veta vem som är författare, vilken version dokumentet har, vilka svar som gått ut om kopior distribuerats osv. Inom kommunen finns flera ärendesystem, kanske finns det möjlighet till integration för att underlätta användande och åtkomst. I samband med efterfrågan på gemensam ledningsinformation, initieras integrations problematiken mellan de olika verksamhetssystemen, både i form av innehåll (den mjuka delen) såväl som plattform (hårdvara). Informationsteknik. Den påbörjade inriktningen mot tunna klienter är ett vinnande koncept och bör följas så lång som möjligt. Tunna klienter - konceptet uppskattas av såväl användare som driftpersonal. Detta har förenklat problemlösning såsom uppgradering av programvara handhavandefel etc. Datortätheten på vissa förvaltningar är inte så hög. Vid nyinvestering skall man följa den standard som angivits av IT-avdelningen. Avsaknad av egen epost-adress och egen användaridentitet i verksamhetssystemen ger en känsla av frustration och att man inte är delaktig. Det är respektive systemägares ansvar att tillse att respektive användare har de behörigheter som erfordras för att kunna ta del av information och utföra det som ingår i ansvarsområdet och arbetsuppgifterna. Några enheter har ingen/dålig kommunikation med kommunnätet idag. Deras behov, önskemål och fysiska förutsättningar är inte förtydligade och konkretiserade. Sida 14 av 33

15 Ansvarsområden och dokument Politisk organisation. Kommunstyrelsen ansvarar för att: kommunen har det IT-stöd som är behövligt för verksamheten och dess utveckling att verksamheten drivs med rätt nivå avseende säkerhet och sekretess och enligt förekommande lagstiftning att det finns strategiska utvecklingsforum och utse deltagare/ansvariga för detta arbete, där IT är en del i kommunens strategiska arbete Respektive nämnd ansvarar för att: en för verksamheten anpassad IT-plan upprättas, underhålls och efterlevs i samklang med de övergripande strategiska mål som beslutats inom kommunen beslutade genomförandeplaner finansieras och verkställs att det finns ett IT-ombud inom förvaltningen med definierade befogenheter och ansvar att det för varje system inom verksamhetsområdet finns utsett och förankrat vem som är systemägare/systemförvaltare att identifiera de behov och möjligheter som IT innebär inom verksamhetsområdet att förvaltningen deltar i det gemensamma IT-arbete som bedrivs inom kommunens förvaltningar att regler som etableras inom kommunförvaltningen görs kända och efterlevs inom den egna verksamheten Dokument. Följande dokument skall finnas inom Oskarshamns kommunförvaltning Gemensam IT-strategi för kommunen Gemensam handlingsplan för kommunen Gemensam PC-handbok för kommunen Förvaltningsvis IT-plan med hårdvara och programvaror Förvaltningsvis handlingsplan på årsbasis som underlag för gemensam IT-budget Linjeorganisationens ansvar och roller. IT-avdelningen inom kommunledningskontoret, har till uppgift att verkställa de önskemål och krav som den övriga kommunförvaltningen ställer. I de dagliga uppgifterna ingår exempelvis medverka vid upphandlingar, drift av nätverk, centrala servers, installation av programvaror och support till förvaltningarnas användare. I den utförande organisationen ser vi även den centrala IT-ombudsgruppen som mycket viktig. Denna består av respektive förvaltningsledning utsedd person / personer som ingår i den gemensamma gruppen tillsammans med personal ur ITavdelningen. Sida 15 av 33

16 IT-ombudens ansvarsområden är följande: ge användarstöd i den egna verksamheten representera den egna förvaltningens verksamhet och intresse kommunicera gemensamma beslut och överenskommelser till den egna förvaltningen i samverkan med IT-chef och förvaltningschef driva de ärenden som beslutas Systemägare är sedan tidigare definierade som vara av respektive förvaltningschef ansvarig för de informationssystem som ingår i förvaltningens verksamhet. För vissa gemensamma system, till exempel MS Office, Novell, Domino/Notes etc., föreslås Kommunledningskontorets förvaltningschef, formellt utses till systemägare, alternativt IT-chefen. Ansvarsområdet för systemägare är systemets omfattning, ekonomi och organisation. Systemförvaltare skall av systemägare och förvaltningsansvarig finnas utsedd inom respektive förvaltning. Ansvar och uppgifter i denna roll är att driva utvecklingsarbete, samla in synpunkter till förändringar, se till att personal har erforderlig kompetens, bevaka frågor rörande datasäkerhet etcetera. IT-säkerhet. Området IT-säkerhet får allt större betydelse, i och med att användningen av IT ökar och man därmed också rent faktiskt blir mer beroende av IT-stödet i sin verksamhet. Ökad exponering mot allmänheten på Internet innebär också större risk för intrång. Hämtning av komponenter från Internet till enskild arbetsplats utgör också en risk för störningar och problem. Information kring dessa problemställningar och risker är också en form av säkerhetsarbete som ständigt skall bedrivas. Ökad extern anslutning till kommunens LAN, vid till exempel distansarbete, accentuerar behov av kontrollerade förbindelser. Detta kan dels ske via tekniska lösningar i modem med så kallad motringning som förutsätter i förväg godkända telefonnummer. En mer flexibel och säker lösning är engångslösenord som skapas med hjälp av speciella lösenordsgeneratorer. Alltmer användning av elektroniska dokument tvingar fram nya sätt att till exempel journalföra korrespondens. Detta leder också till behov av elektroniska signaturer som är juridiskt likställda med fysiska signaturer. Lagstiftningen såväl på EU-nivå som även i Sverige håller på att anpassas till de nya media som finns. Det juridiska ansvaret för IT-säkerhet åligger formellt myndigheten, dvs kommunstyrelsen och respektive nämnd, som ska utforma mål och riktlinjer för hur kommunens IT-säkerhet skall iakttas. Förvaltningschefens uppgift är att verkställa kommunstyrelsens mål och riktlinjer, detta kan för kommunledningskontoret delegeras till exempelvis IT-chefen, som sköter den dagliga hanteringen. En översyn och analys av säkerhetsbehoven och konsekvenser av eventuella störningar bör ske med jämna mellanrum. Beslut om denna översyn fattas av kommunstyrelsen. Sida 16 av 33

17 Målbild / lösningsförslag. Allmänt. En av de övergripande ambitionerna från kommunledningskontorets sida är en övergång från tjänsteproduktion till service åt medborgarna, även om detta tar sig lite olika uttryck i formuleringarna. Kommunförvaltningen är en kunskapsorganisation som enligt detta resonemang skall övergå från att producera färdigpaketerade tjänster enligt den egna organisationens funktioner, till att med utgångspunkt från medborgaren tillfredsställa uppkommet behov. Naturligtvis med hänsyn taget till författningar och i övrigt gällande förordningar och lagstiftning. För att förbättra och effektivisera arbetet inom den kommunala förvaltningen totalt sett finns ett antal punkter att bearbeta. Verksamheten kan möjligen sägas i grunden vara baserade på några få grundkomponenter; medarbetarkompetens, gällande lagstiftning och hantering av dokument. Lagrum i form av PBL, kommunallagen etcetera är ej direkt påverkbara, det är däremot kompetens och hantering av dokument, även om detta i sig berör faktorer som kultur, personalpolitik, verksamhetsstyrning etcetera. För att undvika suboptimering i den kommunala förvaltningen, ser vi stor nytta i att en gemensam styrning finns för IT-frågor. Såväl på strategisk nivå som på en mer operativ. Det främjar inte kommunen i stort att olika förvaltningar tar fram olika lösningar som visserligen är förträffliga för den egna verksamheten, men totalt sett kostar extra. (Se vidare avsnitt Organisationsförändringar) Gemensam IT-budget. Vi ser införandet av en gemensam IT-budget för såväl investering som drift som ett viktigt instrument för att bättre kunna styra IT-kostnaderna inom kommunen, och därmed också inriktningen på utvecklingen. Detta innebär i sig inte att man för den skull skall överge kostnadsföringen per förvaltning. En sådan lösning är inte något problem i och med att moderna ekonomisystem innehåller möjligheter att få konteringsinformation uppdelad i ett flertal delar. Det kommer sannolikt också att innebära att IT-avdelningen har en så kallad nollbudget då i stort sett samtliga kostnader skall föras ut och bäras av respektive förvaltning. Undantaget är kanske gemensamma kostnader för infrastruktur, helpdesk, Office-produkter etcetera, dessa bör lämpligen kostnadsföras direkt på förvaltningen kommunledningskontor. IT-avdelningen är ju i detta fall liksom vaktmästeri, telefonväxel/reception med flera, en utpräglad intern servicelämnare utan egentliga egna kostnader i verksamheten. Strategiarbete. Strategisk planering för kommunens förvaltning behöver fokuseras. Det räcker inte med att rita strategiska kartor med flera års mellanrum, strategiarbetet måste ständigt pågå som en naturlig process i verksamheten. Tankar om detta finns inom kommunförvaltningen och de har framkommit i uttryck som IT-råd. Kanske skall Sida 17 av 33

18 man se detta i flera delar, dels behöver strategifrågor bearbetas och diskuteras i allmänhet, där IT är en del, dels behöver resurser avsättas i form av omvärlds och teknikbevakning kanske samlat i en funktion kallad IT-strateg. Här kan en möjlighet vara att på sikt ändra i organisationen, så att denna IT-strateg finns inom kommunledningskontoret tillsammans med information och service och inköp, samt att den nuvarande IT-avdelningen organiseras som en fristående operativ resurs direkt under kommundirektören. En tanke i sammanhanget kan vara att IT-strategen så att säga har en beställarinriktning medan IT-avdelningen med sin baskompetens fungerar som en intern utförare, kompletterat med externa resurser / spetskompetens som vid behov upphandlas under IT-strategens ansvar. Verksamhet. 24-timmarsmyndigheten. Att genomföra tankarna rörande 24-timmarsmyndighet i form av en 24- timmarskommun får en rad konsekvenser. Syftet är ju att erbjuda kommunens intressenter möjlighet att få snabb och bra service, inte bara under kontorstid. Med dagens tillgängliga teknik innebär detta tjänster över Internet (se nedan om kommunens webb-plats). Konsekvenser uppstår också i form av krav på tillgänglighet och säkerhet. Det innebär också konsekvenser för IT-avdelningen och dess personal. Möjligen kan man efterhand se rationaliseringspotential i att en större del av servicen kan stödjas med lösningar via Internet, men i första hand bör nog ambitionen vara att enbart se frågan som en serviceförbättrande åtgärd för medborgarna. Intranät. Införande av ett koncernövergripande intranät ser vi som en absolut nödvändighet och ger detta en mycket hög prioritet. Införandet bör ske i flera steg, där funktionaliteten efterhand ökas för att efterhand nå stöd för fullt digitaliserad dokumenthantering i form av så kallat workflow. För att nå detta behöver också frågor rörande elektroniska signaturer klargöras, liksom naturligtvis också fundamentala frågor som single point logon och individuella lösenord. Efterhand bör användargrupperna i intranätet expanderas, inledningsvis kanske bara någon förvaltning eller del av förvaltning är anslutna, för att slutligen omfatta alla förvaltningar och möjligen även de kommunalägda bolagen. I detta skede (eller kanske tidigare) skapas också extranät-funktionalitet för förtroendevalda inom KS och kanske också för nämndpresidierna. I detta arbete ligger också det faktum att strukturkapital i form av etablerade rutiner och metoder dokumenteras och gör synliga. Inte minst utifrån det faktum att vi kan se relativt omfattande pensionsavgångar framöver. Denna centralisering och verksamhetsnärhet leder i sin tur också till höga krav på säkerhet och tillgänglighet. Sida 18 av 33

19 Kommunens webb-plats. Att förverkliga 24-timmarsmyndighet leder till också till utveckling av kommunens webb-plats. Vill man samtidigt mena allvar med detta, leder det till utveckling av interaktiva tjänster så att medborgaren kan initiera ärenden även klockan en söndagskväll. Man bör sannolikt undvika att fokusera på presentation av kommunens organisation och verksamhet, utan snarare utgå från vad medborgarna önskar att använda webbplatsen till. Interaktivitet och dynamik är viktiga faktorer att ta hänsyn till. Det kan i detta sammanhang vara rekommendabelt att inköpa ett färdigt ramverk med administrationsgränssnitt, så att fokus kan läggas på information och innehåll snarare än hur man skriver så kallad HTML-kod och gör kopplingar till en databas. En förvaltningsorganisation behöver etableras och ansvarsdefinitioner, liksom de processer som inbegriper de olika funktionella delarna inom kommunförvaltningen. Datalager. Vi kan se stor potential i att utveckla och bygga upp ett förvaltningsgemensamt så kallat datalager (Datawarehouse). Detta för att från de operativa verksamhetssystemen och den ekonomiska redovisningen kunna ställa samman intressanta och användbara mät- och styrtal för förvaltningarnas arbete. Primärt görs detta för den administrativa verksamheten, men vi ser också operativa möjligheter när det gäller samanställning av information för presentation via GIS. Vi ser naturligtvis också att kommunen utifrån detta material skapar ett ledningsinformationssystem, som även kan ha sina avnämare inom till exempel KSau. Kundfakturahantering. För att effektivisera förvaltningarna ser vi också vinster genom att införa en gemensam samlingsfakturering för hela kommunförvaltningen. (I ett senare skede möjligen för hela kommunkoncernen.) I de operativa systemen skapas transaktioner som sammanförs i ett övergripande kommuncentralt faktureringssystem. Detta är i sig inte konstigare än att det finns gemensamma inköp eller gemensamma reskontror. Denna funktion kan lämpligen även bemannas med servicepersonal som kan hantera frågor och service till allmänheten. Leverantörsfakturahantering. Ytterligare rationaliseringspotential finns i hanteringen av leverantörsfakturor. Här kan man möjligen urskilja två vägar att gå. Dels kan man relativt omgående börja genom att digitalisera (det vill säga scanna in ) inkommande fakturor och hantera dessa i ett workflow-system, dels kan man styra över till att få elektroniska fakturor från leverantörerna. Inköp. eprocurement är den nya benämningen på elektroniskt baserad inköpsprocess. Det arbete som är nerlagt på inköpssidan i form av ett par hundra etablerade ramavtal Sida 19 av 33

20 utgör en bra grund för att utveckla arbetsformerna för webb-baserade inköp, kanske via en inköpsportal på det egna intranätet. Ett av problemen i sammanhanget är för närvarande svårigheten med att informera berörd personal om alla dessa befintliga ramavtal, så att de används och att de används på rätt sätt. ehandel. Vi ser möjligheter för rationalisering och kvalitetshöjning i form av ehandelslösningar för t.ex. hemtjänstens personal vid så kallad hemhandling åt vårdtagare. Detta kan ytterligare utvecklas i form av portaltänkande för vårdtagaren där diverse behov av service och tjänster kan beställas elektroniskt genom kopplingar till tjänsteleverantörer av olika slag. (Betalningsförmedling, städning, färdigmat, hårklippning, resor etcetera.) Detta för att totalt sett höja kvalitet för vårdtagaren, men också för att höja kvaliteten i arbetet för hemtjänstpersonalen, som med dessa hjälpmedel kan ägna mer tid åt vårdtagaren. Utveckling inom detta område pågår i projektform inom EU:s femte ramprogram Ageing population, med medverkan inom landet från bland annat Kalmar och Staffanstorps kommuner. (Dessutom deltager Frankrike, Italien och Tjeckien.) Distansarbete. I takt med att samhället förändras och gränserna mellan fritid och arbete alltmer suddas ut, ökar också behoven och kraven på att kunna utföra arbetsuppgifter på annan plats än den ordinarie arbetsplatsen. Kraven på IT-avdelningen innebär till exempel att de behöver teknisk utrustning för att kunna lösa problem på distans, annars blir alternativen skiftgång i stadshuset. Alla arbetsuppgifter varken kan eller skall utföras på distans, men generellt sett måste det vara viktigare vad som uträttas än var det uträttas. Det måste med andra ord vara arbetsuppgifterna och individens behov som är styrande och avgör i vilka fall som distansarbete är lämpligt. Sida 20 av 33

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Härjedalens Kommuns IT-strategi

Härjedalens Kommuns IT-strategi FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 105/04 2004-09-20 1 Härjedalens Kommuns IT-strategi En vägvisare för kommunal IT 2 INNEHÅLL Sid 1. BESKRIVNING 3 1.1 Syfte och omfattning 3 1.2 Kommunens

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

behärskar dem alla. Olika former av datorer finns inbyggda i många av de apparater vi använder dagligen utan att vi någonsin funderar över det.

behärskar dem alla. Olika former av datorer finns inbyggda i många av de apparater vi använder dagligen utan att vi någonsin funderar över det. 11 september 2008 KS 2007/271.111 1 (8) HANDLÄGGARE Åke Holmqvist 08-535 30 217 ake.holmqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen E-strategi för Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) YZ 2 ANVISNINGAR FÖR IT-VERKSAMHETEN I LOMMA KOMMUN 1. SYFTE OCH STYRDOKUMENT 1.1 Syfte Syftet med Anvisningar för Lomma kommuns IT-verksamhet är att säkerställa att IT stödjer

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7)

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7) IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2005-09-26, 55 Varför IT-strategi. Syftet med denna IT-strategi är att åstadkomma en förflyttning av fokus

Läs mer

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-09-27, 113 (dnr KS 2010.85 005) Ersätter författningssamling 2001:15 Utfärdare: Monika Smidestam Kategori: Styrdokument

Läs mer

IT-strategi Laholms kommun

IT-strategi Laholms kommun IT-strategi Laholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-29 6. 2 (7) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 IT- strategins målbild...3 Satsning på IT...3 Effektivt resursanvändande...4 Demokrati...4

Läs mer

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun. V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Till ditt skrivbord som tjänst via Internet

Till ditt skrivbord som tjänst via Internet Till ditt skrivbord som tjänst via Internet UITs koncept är enkelt och kan sammanfattas med Inga burkar. Genom att anlita oss kan du helt enkelt glömma dyra investeringar i servers och programvara. Inte

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-12-10 Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun KS F 2013/05330 Fastställd av kommundirektören den 10 december 2010. Denna riktlinje

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

System- och objektförvaltning - roller

System- och objektförvaltning - roller System- och objektförvaltning - roller Landstingsdirektörens stab Version A 2010-01-25 Innehållsförteckning A. Objektförvaltning - roller enligt pm3... 3 Budgetnivå... 4 Beslutsnivå... 5 Roller på operativ

Läs mer

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Beslutat av Kommunfullmäktige 2014-03-24 36 Dnr 2014/23 Innehåll 1 ÖVERGRIPANDE IT-POLICY FÖR ÅSTORPS KOMMUN...3 1.1 MÅL...3 1.2 SYFTE...3 2 ANSVAR

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

IT-strategisk funktion

IT-strategisk funktion IT-strategisk funktion Upprättad: 2006-08-10 Reviderad: 2006-12-01 Fastställt av kommundirektören 2007-01-17 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING I 1. Inledning 1 2. Nuläge 1 3. Syfte och uppdrag

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016. IT-strategigruppen 2013-02-18

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016. IT-strategigruppen 2013-02-18 MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016 IT-strategigruppen 2013-02-18 INNEHÅLL FÖRVALTNINGSCHEF... 3 REKTOR/F... 3 IT-STRATEG...

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2009-07-15 1 (9) Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2009-10-21, 110 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

IT-Policy. Tritech Technology AB

IT-Policy. Tritech Technology AB IT-Policy Tritech Technology AB 1 av 6 Innehåll 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte och målgrupp 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Nyttjande 3 1.4 Distribution 3 1.5 Versionshistorik 3 1.6 Godkännande 3 2 IT-Policy...4

Läs mer

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 1 (10) Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 2 (10) Innehåll Basfakta... 4 1.1 Godkännande av verksamhetsplanen, definitioner och bilagor... 4 1.2 Verksamheten, sammanfattning...

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

PRAKTISK IT-STYRNING. Sammanfattning. Inledning och definitioner

PRAKTISK IT-STYRNING. Sammanfattning. Inledning och definitioner PRAKTISK IT-STYRNING Sammanfattning Hos många företag och myndigheter ses IT som en ständig källa till problem 1 och svag kundnöjdhet 2. Orsakerna bakom grundar sig ofta på bristande rutiner, ansvar, kompetens

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) IT avdelningen Piparegränd 3 271 42 Ystad Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) S.M.Y.K Beskrivningar och hänvisningar till rutiner och riktlinjer som ligger till grund för ett tryggt förvaltande

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Handlingsplan baserad på Gatukontorets IT-strategi 2011

Handlingsplan baserad på Gatukontorets IT-strategi 2011 Handlingsplan baserad på Gatukontorets IT-strategi 2011 Status: Bruttolista Version: 2012-03-20 Innehåll INTRODUKTION... 3 REDOVISNING AV ETT PROJEKT/UTREDNING... 4 HUVUDPROJEKT: ÖKAD MOBILITET... 5 1.

Läs mer

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015

STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015 Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: Lagakraftvunnet beslut Antagen: KF 145, 2012-11-05 STYRDOKUMENT Plan för IT-utveckling 2013-2015 Plan för IT- utveckling 2013-2015 Innehåll BAKGRUND...2

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr: 0036/13 Kommunalförbundet ITSAM,

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Projektbeskrivning Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder på uppdrag av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner

Läs mer

Din kommuns väg till kostnadseffektiv IT-verksamhet

Din kommuns väg till kostnadseffektiv IT-verksamhet KommITS 16-17 Nov Din kommuns väg till kostnadseffektiv IT-verksamhet Stefan Persson Seniorkonsult/Affärsutvecklare Stefan Persson Seniorkonsult/affärsutvecklare Atea Göteborg stefan.a.persson@atea.com

Läs mer

Så styr vi Lerum 2011

Så styr vi Lerum 2011 Hur styr man en organisation med mer än 2 500 anställda och 120 chefer, spridda på fler än 100 arbetsplatser och med 38 000 kunder mellan 0 och 100 år? Man behöver förstås ha en idé eller en modell för

Läs mer

IT-STRATEGI 2009-2012

IT-STRATEGI 2009-2012 2009-08-24 1 (9) IT-STRATEGI 2009-2012 Antagen av kommunfullmäktige den 2009-10-21, 109 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan 29

Läs mer

Styrande dokument inom IT-området

Styrande dokument inom IT-området SID 1 (6) Bilaga 6a Styrande dokument inom IT-området Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22

Läs mer

IT-strategi för Fagersta kommun

IT-strategi för Fagersta kommun Datum 2007-08-22 Kommunkansliet IT-strategi för Fagersta kommun Kommunfullmäktige har fastställt en vision, Målbild för Fagersta kommun, som på en övergripande nivå anger den politiska viljeinriktningen.

Läs mer

Översyn av IT-verksamheten

Översyn av IT-verksamheten www.pwc.com/se Mjölby kommun Översyn av IT-verksamheten April 2011 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte 2. Metod 3. Genomförande 4. Revisionsfrågor - sammanfattning 5. Detaljerad analys - observationer

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

IT-STRATEGI 2003 ÅNGE KOMMUN IT-STRATEGI 2003 1 (9)

IT-STRATEGI 2003 ÅNGE KOMMUN IT-STRATEGI 2003 1 (9) ÅNGE KOMMUN IT-STRATEGI 2003 1 (9) IT-STRATEGI 2003 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 1 2 Definition av IT 1 3 Styrning och ledning 2 4 Prioriterade utvecklingsområden 2 4.1 24-timmarsmyndigheten

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

Plan för IT-verksamheten i Nynäshamns kommun 2006-2009, antagen av kommunstyrelsen 2006-05-23, 115

Plan för IT-verksamheten i Nynäshamns kommun 2006-2009, antagen av kommunstyrelsen 2006-05-23, 115 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Sid1(6) Referens Plan för IT-verksamheten i Nynäshamns kommun 2006-2009, antagen av kommunstyrelsen 2006-05-23, 115 Bindande anvisningar Alla nyinköp skall genomföras så att

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med IT som stöd. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med IT som stöd. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för verksamhetsutveckling med IT som stöd ver 1.0 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-policy för Tanums kommun. Policyn

Läs mer

Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun

Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun Kommunstyrelsen 2012-04-16 89 221 Arbets- och personalutskottet 2012-03-12 65 142 Dnr 12.122-01 aprilks10 Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun Bilaga: Specifikation inköp licenser Ärendebeskrivning

Läs mer

Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20. E-strategi. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16

Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20. E-strategi. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20 E-strategi Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 2 (9) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 3 3. E-strategins omfattning och avgränsningar 5 4. Inriktningsmål

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

IT-säkerhetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21

IT-säkerhetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 IT-säkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 1 Det moderna samhället är starkt beroende av att elförsörjning, telekommunikationer och IT-system fungerar. Om dessa påverkas kan svåra störningar

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Policy Document Number ESS-0002649 Date Mar 14, 2013 Revision 1 (3) Plan för IT Säkerhet

Policy Document Number ESS-0002649 Date Mar 14, 2013 Revision 1 (3) Plan för IT Säkerhet Revision 1 (3) State Released Plan för IT Säkerhet DOCUMENT REVISION HISTORY Revision Reason for revision Date 1 New Document 2013-02-26 List of Authors List of Reviewers List of Approvers Skölde, Daniel/Ulrika

Läs mer

IT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF 2005-02-16

IT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF 2005-02-16 IT-säkerhetspolicy Fastställd av KF 2005-02-16 IT-säkerhetspolicy Sidan 2 (9) Revisionsinformation Datum Åtgärd Ansvarig Version 2004-11-19 3.4 Ändrat första meningen PGR 2.0 förvaltningen -> verksamheten

Läs mer

Redovisning av resultat

Redovisning av resultat Redovisning av resultat Tillståndshantering för färdtjänst NU- och BÖR- lägeskartläggning samt effekter Jan Törnebohm o Susanne Ribbing, 2009-04-20 Redovisning Den valda exempeltjänsten bakgrund och syfte

Läs mer

IT vid Göteborgs universitet. Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef)

IT vid Göteborgs universitet. Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef) IT vid Göteborgs universitet Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef) Göteborgs universitets organisation GU:s IT-stöd 2005 6 olika distansutbildningssystem 20 olika e-posttjänstsystem

Läs mer

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015

Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 Internationell strategi för Ronneby kommun 2013-2015 2 Inledning Ronneby kommun är en del av en globaliserad värld där internationella förhållanden i allt större utsträckning spelar en avgörande roll i

Läs mer