oskarshamn.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2001-05-22. oskarshamn.se"

Transkript

1 oskarshamn.se en kompasskurs i 2000-talets inledning Sida 1 av 33

2 INLEDNING. 4 Uppdraget Genomförande. 4 5 SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER 6 VISION 7 NULÄGE 9 Allmänt Kritiska Framgångs Faktorer 9 9 INSATSOMRÅDEN: PROBLEM OCH IAKTTAGELSER 11 Information. 11 Uppföljning som ger möjlighet till styrning. 11 Kunskap, erfarenhet och kompetens. 12 IT som genomsyrar verksamheten och som verkligt stöd. 13 Informationssystem. 14 Informationsteknik. 14 ANSVARSOMRÅDEN OCH DOKUMENT 15 Politisk organisation. 15 Dokument. 15 Linjeorganisationens ansvar och roller. 15 IT-säkerhet. 16 MÅLBILD / LÖSNINGSFÖRSLAG. 17 Allmänt. 17 Gemensam IT-budget. 17 Strategiarbete. 17 Verksamhet timmarsmyndigheten. 18 Intranät. 18 Kommunens webb-plats. 19 Datalager. 19 Kundfakturahantering. 19 Leverantörsfakturahantering. 19 Inköp. 19 ehandel. 20 Distansarbete. 20 Informationssystem 21 Integration. 21 Databärare. 21 Individualisering. 21 GIS. 21 Informationsteknik. 22 Arbetsstationer / persondatorer. 22 Smarta kort. 22 Servers. 23 Telefoni. 23 Sida 2 av 33

3 IT - organisation 24 Nuläge. 24 Steg ett. 24 ETT IT-RÅD INRÄTTAS FÖR 24 Steg två. 25 Help-desk. 25 HANDLINGSPLAN. 27 BILAGOR. 29 Bilaga 1, Nuläge 29 Bilaga 2, Frågemall 30 Bilaga 3, Referenser 31 Bilaga 4, Översikt system/applikationer 32 Sida 3 av 33

4 Inledning. Uppdraget Oskarshamns kommun har uppdragit åt WM-data esolutions Kalmar Län att ta fram en så kallad verksamhetsbaserad IT-strategi som skall visa på en inriktning för kommunen för åren Kommunen har redan 1988 tagit fram en ADB-plan som gav en inriktning på den dataverksamhet som bedrivs inom kommunen. Huvuddragen kan möjligen sägas vara en inriktning på hur system och teknik skulle samverka i en administrativ uppbyggnad togs sedan en IT-strategi fram, denna hade mer inriktningen på att uppnå samverkan över förvaltningsgränserna och gemensamt nyttjande av teknik och system. Under sommaren 2000 upphandlades en ny verksamhetsbaserad strategi (estrategi) som fokuserar på hur IT/IS kan stödja och utveckla verksamheten i kommunen, till nytta för kommunens medborgare. I detta arbete ser vi en tydlig och långsiktig linje, en parallell som följer utvecklingen i allmänhet inom näringslivet. Fortsättningsvis omfattar förkortningen IT de två begreppen informationsteknologi (IT)och informationssystem (IS), det vill säga både hårdvara och mjukvara och de data som behandlas. Det finns inom kommunsverige ett antal strömningar, delvis speglingar av utvecklingen inom näringslivet och det som kallas den nya ekonomin. Ett av dessa begrepp är 24-timmarsmyndigheten. Detta begrepp indikerar en ambition att hela 'förvaltningssverige' är på väg att svänga sitt fokus från optimering av den egna verksamheten i form av tjänsteproduktion, till att bli en servicepartner för medborgarna. Kanske kan vi använda uttrycket eförvaltning. Statssekreterare Hans-Eric Holmqvist framför i ett debattinlägg i Dagens Förvaltning (990513) angående regeringens proposition i ärendet (1997 / 98 : 136) följande tankar, vilka i och för sig primärt riktar sig till statliga myndigheter: Regeringens servicemål är en förvaltning som är lättillgänglig och tillmötesgående gentemot medborgarna, konsulterar medborgarna vid utformningen av sina tjänster, är öppen och medger stort mått av insyn, har enkla och begripliga regler samt samverkar över myndighetsgränser för att underlätta för medborgarna. Vidare påtalar han angående krav på personal i förvaltningen att den har hög kompetens och ett etisk förhållningssätt, att det finns bra ledarskap och att varje myndighet bedriver en systematisk och långsiktig verksamhetsutveckling. En annan strömning i tiden, är det som kallas för edemokrati. Allt mindre intresse bland medborgarna för politiken och det politiska arbetet, riskerar att på sikt urholka demokratin. Lågt valdeltagande och en-fråge-grupperingar kan anses vara tecken på detta, liksom det som i folkmun kallas för politikerförakt. Frågorna kring edemokrati debatteras i olika forum, men tenderar i någon mån att glömma bort grundproblemet att den i tidigare samhällsformer etablerade politiska strukturen möjligen kan vara föråldrad. Det förefaller vara så att det befintliga systemet ska bevaras, och då ser vi nyttjande av den nya tekniken som ett komplement till partigruppernas arbete, snarare än tanken om total direktdemokrati Sida 4 av 33

5 ska råda (som möjligen kan formuleras som alla röstar om allt, hela tiden ). I denna anda har kommunen drivit ett projekt (PÄP) med Kommunstyrelsens Arbetsutskott som avslutats och utvärderas. Med dessa strömningar och den pågående teknikutvecklingen i åtanke, har vi valt att kalla denna rapport för oskarshamn.se. Detta för att indikera möjligheterna med Internet, övergången till den så kallade nya ekonomin och även för att visa på den ökade glokaliseringen. Sammansmältningen av globalt och lokalt perspektiv. Det bakomliggande syftet med denna strategi, är att skapa större och bättre förutsättningar för strategisk utveckling inom Oskarshamns kommun. En strategi utgår från en vision som övergripande beskriver en tänkt och önskad situation, denna bryts ner och förankras i verksamhet och organisation i form av en målbild, samtidigt som ett nuläge tas fram. Skillnaden mellan nuläge och mål utgör den resa som behöver göras, och denna kan slutligen formuleras i konkreta åtgärder i form av en handlingsplan. Genomförande. WM-data genomför detta arbete i nära samråd med IT-avdelningen och kommunledningskontoret i övrigt. För projektstyrning används WM-datas modell Ratten, och för utvecklingen av IT-strategin används WM-datas metod för verksamhetsstyrd analys och strategiutveckling inom IT, kallad Kompassen. Från kommunen har ett stort antal medarbetare såsom förvaltningsrepresentanter, förtroendevalda politiker, IT-ombud deltagit i arbetet, mest involverade har dessa personer varit: Åke Assarsson, IT-chef Ted Lindqvist, Informations- och servicechef Från WM-datas sida deltar bland andra följande personer: Ann-Margreth Olsson, (projektledare) verksamhetsutvecklare och utredare Birger Eriksson, affärsutvecklare och analytiker Johan Trotzig, managementkonsult och strategiutvecklare Bo Portén, metod och kvalitetssäkring Tomas Karlsson, teknisk expert Projektet startade i slutet av augusti med en första genomgång. Kick-off genomfördes med inbjudan riktad till samtliga förvaltningschefer, IT-ombud samt Kommunstyrelsens Arbetsutskott. Avsikten var att presentera projektet och förbereda förvaltningarna på förestående intervjurunda presenteras en slutligt rapport för uppdragsgivaren. Sida 5 av 33

6 Sammanfattning och rekommendationer Oskarshamns kommun har en förhållandevis väl fungerande IT-verksamhet med många engagerade medarbetare. IT kommer fortsatt att spela en stor roll för hur Oskarshamns kommun ska kunna inta en plats i framtiden. Detta bland annat för att bli än mer attraktiv för medarbetare, näringsliv och medborgare. IT måste betraktas i perspektivet hur det kan användas som hjälpmedel för att ge god service till medborgarna och sprida information, möjliggöra verksamhetsutveckling, förmedla en bra utbildning, ge vårdtagarna en god omsorg och ge medarbetarna utveckling och stimulans i sitt arbete. Sett i perspektivet verksamhetsbaserad IT-strategi är utgångspunkten i föreliggande dokument i första hand det stöd och den utveckling som IT möjliggör i verksamheten. Interaktionen och samspelet mellan IT-funktionerna och de olika förvaltningarnas verksamheter är med andra ord mycket viktig. En viktigt område för Oskarshamns kommun är det sätt som kommunförvaltningen bedriver och genomför strategiarbete framöver. Att lyckas förverkliga alla de föresatser som formulerats i IT-strategin och omsätta både verksamhetsplaner och ITplaner till konkreta åtgärder i verksamheterna. En av förutsättningarna för detta är att genomföra de aktiviteter som förtydligar roller och ansvar. Den tekniska strukturen bör utvecklas vidare med konceptet tunna klienter som ger många fördelar i nuläget och en bra positionering för framtiden. En väl genomtänkt och genomförd satsning på ett intranät är en nödvändighet och kommer att bana vägen för att lösa frågor om intern informationsspridning. Införandet bör ske i flera steg, såväl utifrån funktionalitet såsom användargrupper. Intranätet kommer att spela en stor roll för hur strukturkapitalet i kommunförvaltningen kan tas tillvara. Intranätet kopplas efterhand samman med webbplatsen på Internet och leder till att ambitionerna om en 24-timmarsmyndighet kan förverkligas. Alltså interaktiva tjänster och en ökning i servicegraden för medborgare och näringsliv. E-handelkoncept bör stegvis införas i hela kedjan från beställning/inköp till betald faktura, såväl som för motsvarande kedja för kundfaktura. På sikt bör man utveckla och bygga ett gemensamt Datalager, som i sin tur möjliggör sammanställning av verksamhetens mät- och styrtal för analys och framåtsträvande arbete. Detta kan senare utvecklas till en ledningssystem. En utveckling av IT-organisationen möjliggör en ökad servicegrad för användarna samtidigt som det ger möjlighet till kompetensutveckling för IT-personalen. Dessutom kan förvaltningarna få tillgång till den IT-diskussionspartner som de efterlyser. Sida 6 av 33

7 Vision Europa har krympt. Hela världen har blivit ett par nummer mindre. Sverige är numera ett ganska litet land, i alla fall för de uppväxande generationerna, som i många fall vet mer om städer i Thailand och USA än om en stad i Sverige som heter Oskarshamn. Vi känner till EU och de möjligheter och problem som finns med detta. Utvidgning, jordbrukssubventioner, byråkrati och överstatlighet, eventuellt också en anslutning till monetär union. Vi ställer oss på kajen och tittar österut. Vi ser inte Baltikum, men vet mycket väl att det finns där. Säkert med massor av möjligheter och kanske problem också. Enligt den amerikanske framtidsforskaren Alvin Toffler har samhällsutvecklingen genomgått ett antal vågor av stora förändringar. Lite omarbetat och anpassat kan man se följande epoker: Jägare/Samlare, Jordbruk, Industri, Service och det vi nu ser omkring oss i form av ett Kommunikationssamhälle. Var och ett samhälle efter sina förutsättningar, och med en allt kortare livslängd. Det har talats mycket om upplevelsesamhället, möjligen är detta nästa tidsålder. I Kommunikationssamhället handlar det naturligtvis om att alla ska kunna kommunicera med alla och allt i stort sett hela tiden. Ett ständigt och ökande informationsbrus. Informationsstress. En lyx för människan i detta samhälle kan upplevas vara att vara urkopplad och otillgänglig från den ständiga uppkopplingen och tillgänglighet. Inom näringslivet brukar man säga att dagens kunder är mer kunniga och kräsna än de någonsin tidigare varit. Sannolikt gäller detsamma för innevånarna i Oskarshamns kommun. Hur ska kommunen som koncern, förvaltning och myndighetsutövare, klara av att möta detta? D.v.s. klara av pensionsavgångar, höga sjuktal, rekrytering, industriell struktur, internt i organisationen, samtidigt som de ekonomiska ramarna inte ökar? Det finns också ett antal positiva tecken som bland annat tyder på en ekonomi i balans redan under år Några kärnfrågor utkristalliseras för Oskarshamns framtid. Exempelvis: Varför ska man som företagare lokalisera sin verksamhet i Oskarshamns kommun? Det bör finnas ett antal svar på denna fråga. Till exempel: en väl fungerande fysisk infrastruktur och ur ett IT-perspektiv tillgång till kompetent och kunnig arbetskraft kvalitativ och bra livsmiljö serviceinriktad och effektiv kommunal verksamhet Varför skall jag som individ bo och leva i Oskarshamns kommun? Även denna fråga bör ha ett antal svar. Till exempel: intressant och stimulerade arbetsmarknad bra boendemiljö vettig ekonomisk situation (skatter, huspriser, avgifter) samt naturligtvis de punkter som finns ovan. En annan intressant fråga för kommunen att ställa till sig själv är: Vilka är egentligen våra konkurrenter? Och vad har de att erbjuda? Sida 7 av 33

8 Konkurrerar Oskarshamns kommun med Västervik och Kalmar, eller med Öresundsregionen, eller med Kista, eller Karlskrona. Eller f.d. Östtyskland eller Sydeuropa? Eller USA, Korea och Israel. Svaret är ja! På olika sätt gör man definitivt det. I fråga om kompetens, lönekostnader, kvalitet, levnadsvillkor, prestationsförmåga, sociala villkor etc. Naturligtvis infinner sig nästa fråga per omgående: Vilka är kunder som vi konkurrerar om? Företagen på orten är en sida av sanningen, medborgarna en annan. Här kan vi visa på att när det gäller kunder, ge dem själv möjlighet att påverka situationen. Ett scenario är t ex att vidga kundbasen genom att nära samverka med grannkommunerna vilket torde kunna ge ett flertal intressanta möjligheter. Vilka är då framtidens vinnare? - här kan man rada upp en stor mängd kloka citat av all världens framstående människor. Men om man försöker sammanfatta all denna vishet, så pekar det på några gemensamma faktorer: 1. kunskaper är inte nog, kompetens måste hela tiden utvecklas (lärande organisation som bygger på individens egna initiativ och en stödjande kultur) 2. det är kunden som betalar, gör alltså vad kunderna önskar 3. tro på medarbetarnas förmåga och vilja att göra ett bra jobb och att ta eget ansvar 4. kultur och medarbetarskap behöver utvecklas, inte bara ledarskap De fyra övergripande målsättningarna som beslutats av fullmäktige för kommunen ska uppnås: Oskarshamns kommun skall vara Smålands naturliga port mot öster Oskarshamns kommun skall vara en livskraftig kommun med god miljö Oskarshamns kommun skall ha tillgång till arbetskraft med hög teoretisk och praktisk kompetens Oskarshamns kommun med trygghet, omsorg, livskvalitet och möjligheter till personlig utveckling För att säkerställa en plats i framtiden för Oskarshamns kommun ser vi att informationsteknik kommer att spela en stor och avgörande roll. Detta för att: göra kommunen än mer attraktiv för medborgare göra kommunen än mer attraktiv för näringsliv göra kommunförvaltningen än mer attraktiv för medarbetarna det vill säga att totalt sett göra kommunförvaltningen än mer effektiv och serviceinriktad För att nå dessa effektmål, behöver vi se hur IT kan användas som hjälpmedel för att: - sprida relevant och korrekt information - möjliggöra verksamhetsutveckling och rationaliseringar inom förvaltningen - förmedla en bra utbildning i kommunens olika skolor - ge vårdtagarna en god och kvalitativ omsorg - kompetensutveckla medarbetare Detta innebär i sig att kommunens vision möjligen kan formuleras på följande sätt: Oskarshamns kommun skall vara ett utomordentligt attraktivt alternativ för såväl människor som företag. Grunden för detta utgörs av en väl fungerande kommunal verksamhet i en näringslivsvänlig och naturskön miljö. Sida 8 av 33

9 Nuläge Allmänt Oskarshamns kommunförvaltning lever dagligen med uppgiften att förverkliga de politiska målen för Oskarshamns kommun. De fyra målsättningarna som kommunens politiker har beslutat ligger som grund när kommunförvaltningen ska formulera den strategiska inriktningen för kommunen, där IT satsningarna ingår för de närmaste åren. De krav som ställs på kommunens verksamheter idag kräver att IT betraktas ur ett verksamhetsperspektiv. Det måste finnas en stark vilja och ett djupt engagemang för att utnyttja använda IT på ett effektivt sätt. IT genomsyrar alla verksamheter idag och spelar en väsentlig roll för om vi ska lyckas förverkliga de mål som formulerats för verksamheten. Genom att effektivt utnyttja IT i kommunens verksamhetsutveckling är det möjligt att hitta nya koncept för att tillhandahålla en god och hög service för kommunens olika kunder. Den kommunala verksamheten i Oskarshamn bedrivs utifrån sju olika förvaltningar och det övergripande kommunledningskontoret. Verksamheternas karaktär är vitt skilda och har olika förutsättningar för att lösa sina uppgifter som de politiska instanserna formulerar. (Kommunförvaltningen och dess nära omvärld Bilaga1). Lagstiftningen ställer krav på kommunen och dess åtaganden gentemot kommunmedborgarna. För att kommunförvaltningen ska lyckas behöver man identifiera det som kan betraktas som kommunförvaltningens Kritiska Framgångs Faktorer (KFF). Kritiska Framgångs Faktorer Personalen och dess kompetens har stor betydelse och kommer att spela en betydelsefull och avgörande roll för den positiva utvecklingen inom kommunförvaltningen. Kompetens i betydelsen att kunna omsätta sina förvärvade kunskaper i den aktuella situationen och de förhållanden som gäller. Kompetensutveckling är inte enbart en fråga om att genomgå utbildningar och kurser. Det handlar i mångt och mycket om att se verksamhetskompetensen i samband med IT och hur detta kan användas för att utveckla arbetet, kvaliteten i det som utförs och säkerställa att kunden upplever god kvalitet och bra service. Att inom kommunförvaltningen se IT ur ett strategiskt perspektiv kommer att vara oundvikligt, eftersom IT och verksamheten utvecklas hand i hand. Detta kan påverka hur vi lyckas rekrytera nya medarbetare, vilken syn vi ska ha på kompetensutveckling inom IT-området, hur vi ska integrera verksamhetskunskap och IT etcetera. IT är ingen isolerad företeelse som sker i speciella utrymmen mellan vissa klockslag, utan det är i många fall en förutsättning för att verksamheten skall fungera. Det ger också möjlighet att utveckla verksamheten genom att tillföra nya stöd och nya möjligheter. Ett effektivt resursutnyttjande. Vilka resurser finns att tillgå? Hur disponerar vi dessa? Gör vi rätt saker? Gör vi saker rätt? Det vill säga vilken kvalitet producerar Sida 9 av 33

10 och levererar vi, vad vill kommunförvaltnings kunder ha? I form av vilken service och till vilken kvalitet? Samverkan inom kommunen mellan de olika förvaltningarna, mellan kommunens egna bolag, med det lokala näringslivet, med andra kommuner när och fjärran, skolor, myndigheter, länder och andra parter kommer att vara viktiga och avgörande faktorer. Oskarshamns kommun är att betrakta som en relativt liten kommun. Redan nu samverkar men med andra närliggande kommuner i många frågor med framgång. Oskarshamns kommun har en stabil ekonomi och goda finanser. Förmågan att skilja mellan dessa begrepp minskar pedagogiska problem i dialogen med kommuninnevånarna. Kommunallagen stipulerar hur tillgångar av olika slag kan disponeras av kommunens förvaltning, detta är inte medborgarna fullt medvetna om och har svårt att förstå varför finansiella tillgångar inte kan realiseras och användas i den kommunala driftbudgeten. En god ekonomi ger som bekant handlingsfrihet, en dålig innebär motsatsen. Kommunförvaltningens förmåga att hantera målkonflikter. Med målkonflikter avses det faktum att till exempel verksamhetsmål inom förvaltningen inte alltid harmoniserar med de ekonomiska mål som beslutats, dessa båda mål i sin tur harmoniserar inte alltid med det som kan kallas personalmål. Genom att vara medveten om dessa kritiska faktorer kan kommunen planera utvecklingen och ta tillvara tillgängliga resurser effektivare. Sida 10 av 33

11 Insatsområden: Problem och Iakttagelser Information. Inom flera områden upplever medarbetarna stress över det stora informationsflödet. Det är inte enkelt att hämta information, få tag på rätt information och att hålla sig informerad i dagens enorma informationsbrus. Ett stort behov finns för att sprida extern information för att upplysa medborgare om service, tjänster, ren information, förebyggande åtgärder, ansökningar etc. Det svårt att nå ut med den typen av information idag. Det kräver att medborgaren tar en kontakt med kommunförvaltningen eller att kommunen annonserar om åtgärder etc. Kommuninnevånarna har ett kontinuerligt behov att informera sig över tiden och genom livet (Livs-IT-modellen) och hur ska kommunförvaltningen möta detta informationsbehov? Det nyligen startade medborgarkontoret är ett försök att överbygga informationsavståndet och göra kommunens tjänster mer lättillgängliga för medborgarna/ kunderna. Kommunens antagna informationspolicy skall beaktas även fortsättningsvis. En utökad användning av informationsteknik ger möjligheter till större informationsutbyte för intressenterna allmänhet, medborgare och anställda. Externt/internt informationsutbyte mellan den kommunala förvaltningen och de styrande politikerna i kommunfullmäktige och nämnder, upplevs som en stor administrativ process. Det genomförda PÄP-projektet har inte fallit ut på det önskvärda sätt som förvaltningen har förväntat sig. Dokumenthanteringen har i detta fall inte nått den effektivisering som förväntats. Det är stora volymer av dokument som ska distribueras inför olika typer av sammanträden och möten. Såväl arbetsinsats som kostnad är betydande. Dessutom tycker politikerna själva att de upplevs som anonyma av medborgarna och att det är svårt att få till en dialog och debatt med innevånarna och näringslivet i kommunen. Det finns en önskan att förenkla det politiska/demokratiska systemet genom IT. Lika frustrerande upplevs det interna informationsflödet. Inom förvaltningar, mellan förvaltningar, mellan KLK och förvaltningar, mellan medarbetare och ledning uppstår ett informationsgap, trots idoga försök att nå ut till mottagaren genom informationsmöten, informationsblad, interntidningar från informationsavsändarna. Att nå över ca 2400 medarbetare med arbetsplatser spridda på ca 100 ställen med olika arbetstider är inte en enkel uppgift. Tillgänglighet, brist och ibland avsaknad av information leder till missförstånd och skapar klyftor mellan olika enheter som i grunden är helt onödiga. Uppföljning som ger möjlighet till styrning. Förvaltningarna är väl medvetna om sina ekonomiska ramar, och de mål som följs är till stor del budget kontra utfall. I de verksamhetsplaner vi studerat finns det formulerade målsättningar. Målsättningarna kan följas upp som genomförd eller ej genomförd målsättning, men är inte möjliga att följa över tiden. Andra typer av mål Sida 11 av 33

12 såsom kvalitetsmål, servicemål, Nöjd Kund Index, Nöjd Medarbetar Index är ännu inte identifierade och formulerade. Mål ska uppfylla kraven på att vara lätta att kommunicera, realistiska, mätbara och inte motstridiga. En annan dimension på mål inom kommunförvaltningen, är politiska mål kontra ekonomiska mål. Många av verksamhetssystemen är inte integrerade med varandra, vilket innebär att nyckeltalsberäkningar baserade på olika informationssystem kräver en stor manuell insats. Flera av förvaltningarna upplever att de har svårigheter med att ta ut ekonomisk information på det sätt som de önskar, eller att få tillgång till rätt beslutsunderlag. Inom det personaladministrativa området utförs manuell tidrapportering i flera steg på blanketter som till slut skrivs in i det personaladministrativa systemet. På flera förvaltningar inser man att det finns mycket tid att spara om var och en kunde rapportera sin tid direkt in i ett system. Inköp till kommunens olika förvaltningar sker till stor del via ramavtal. Det finns ett informationsgap mellan inköpsavdelningen och avroparna/beställarna om vilka ramavtal som är tecknade. Detta leder till att inköpen inte alltid görs till bästa villkor. Flera förvaltningar har stora mängder av leverantörs fakturor som dessutom är resultat av inköp från ramavtal. Hanteringen av leverantörsfakturor tar tid, de ska passera flera instanser innan de till slut kan betalas. Flera personer ser en möjlighet till minskad manuell hantering och säkrare hantering av dokument flödet från rekvisition/beställning till betald faktura. Även inom kundfakturering finns möjligheter. Kommunen har idag två kundreskontror där en kund kan ha upp till fyra olika identiteter. Det borde finnas samordningsvinster i att ha en aktuell och uppdaterad reskontra dessutom ev. samfakturering till kund som ska ha mer än en faktura i månaden. Kunskap, erfarenhet och kompetens. Den samlade kunskapen inom kommunen utgör en stor erfarenhetsbank, ett Intellektuellt kapital. Tyvärr har personalen under de senaste årens alla besparingsåtgärder inte haft tillräckliga resurser att ajourhålla och distribuera de metoder, rutiner, checklistor som utgör ett verktyg för ett strukturerat och kvalitativt bra arbetssätt. Detta är ett återkommande tema. I dag upplevs det inte som ett direkt hot men samlat med personalsituationen, där en ansenlig del av kommunens anställda kommer att pensioneras under den kommande 5-årsperioden, finns en risk att kunskapen försvinner ut från förvaltningarna tillsammans med dem som går i pension. Denna samlade kunskap och kompetens utgör en värdefull tillgång för kommunen, hanterat på ett bra sätt utgör detta ett så kallat strukturkapital. Att strukturkapitalet är aktuellt och åtkomligt säkerställer kvalitet och att tjänsteutförandet sker på ett likartat sätt med kontinuitet. Den förhållandevis låga datormognaden inom kommunförvaltningen beror delvis på de åldersstruktur bland de anställda, men också på att kommunen driver stora Sida 12 av 33

13 verksamheter inom områden som traditionellt inte är IT-intensiva. En förändring i perspektivet IT som verktyg i dessa verksamheter utgör en potential för utveckling såväl för verksamheterna som för de anställda. Det finns ett uttalat behov av en IT-strategisk diskussionspartner för att sammanföra verksamhetskunskap med IT kunskap för att utveckla dessa möjligheter. Utbildning i gemensamma programvaror har utförts men inte med den framgång som förväntats. Orsaken kan vara brister i motivation och respekt för den inledande kompetensinventeringen. Motivationsbristen kanske till viss del härledas till den låga IT-mognaden, men också till att medarbetarna i många fall har saknat mål för utbildningen och därför prioriterat det dagliga arbetet högre. IT som genomsyrar verksamheten och som verkligt stöd. Om IT-verksamhetens organisation och roll råder en osäkerhet. De olika benämningarna och grupptillhörigheter, gör att ansvar och befogenheter av många upplevs som diffusa. Detta leder möjligen i sin förlängning till brister i den strategiska IT-planeringens kontinuitet och förankring i verksamheterna. Detta får i sin tur får konsekvenser som yttrar sig i form av bristande integration mellan verksamhets och IT-handlingsplan på de olika förvaltningarna. Konkret tar det sig i uttryck som att kom inte här och tala om för oss vad vi ska göra och hur kan IT-avdelningen veta vad som är bäst för vår verksamhet. Det vill säga en känsla av splittring och motstånd som egentligen är utan grund, därför att helhetsbilden är satt ur spel. De flesta anser att fria nyttigheter inte är något som gagnar verksamheten. Idag fungerar IT-avdelningen till stor del som en sådan. De finns en vilja både hos förvaltningarna och IT-avdelningen att så mycket som möjligt av kostnader och investeringar ska hänföras till den verksamhet där de uppstår. Samtidigt är oro för internfakturerings-syndromet påfallande. Med dagens moderna ekonomistyrning bör detta vara relativt enkelt att hantera genom kontering i flera dimensioner. IT-avdelningens arbetssituation har idag karaktären av brandsläckning istället för strukturerad problemlösning. De hinner inte att arbeta på ett förebyggande sätt och detta i sig genererar nya problem. Personalen hinner inte tillräckligt att fördjupa sig i de olika system och lösningar som de skall ansvara för och ge användarna stöd och service. De har stadshus problem kontra ej stadshus problem, för enheter belägna på annat håll när störningar och servicebehov uppstår. D.v.s. det är snabbare och kanske enklare att åtgärda störningar i den fysiska närheten, än när man måste resa med bil för att nå platsen där problemet finns. Några frågor som man kan ställa i detta sammanhang: Är arbetsplasten där man löser problemet eller är det att problemet får en lösning som är det viktigaste? Varifrån det görs är mindre väsentligt? Det finns en oro inom IT-avdelningen. Hur de ska kunna svara upp till att kommunens externa/interna kommunikation och service i princip skall vara tillgänglig 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året, med befintliga resurser? Går det? Det uppenbara svaret på denna fråga är naturligtvis; nej det går inte. Nya lösningar måste fram. Sida 13 av 33

14 Informationssystem. Kommunförvaltningarna har standardiserat i verksamhetssystemen under den gångna treårsperioden. Detta har fått många positiva konsekvenser enligt lönsamhetsanalysen som genomförs under hösten Under tidens gång har kommunförvaltningens verksamhet utvecklats så att en och samma fysiska / juridiska person, förekommer mer än en gång i ekonomi och uppföljningssystem. Detta gör betalningsbevakning och ajourhållning av kundregister tungrodd och svårhanterligt. Det finns två olika befolkningsregister i verksamhetssystemen som uppdateras separat. I samband med utveckling av GIS-tjänster inom kommunen har frågan om möjligheten att ha ett gemensamt system aktualiserats. På flera förvaltningar arbetar man med ärenden över en längre tid och på olika instanser, vilket innebär att olika personer ska ha tillgång till dokumenten, veta vem som är författare, vilken version dokumentet har, vilka svar som gått ut om kopior distribuerats osv. Inom kommunen finns flera ärendesystem, kanske finns det möjlighet till integration för att underlätta användande och åtkomst. I samband med efterfrågan på gemensam ledningsinformation, initieras integrations problematiken mellan de olika verksamhetssystemen, både i form av innehåll (den mjuka delen) såväl som plattform (hårdvara). Informationsteknik. Den påbörjade inriktningen mot tunna klienter är ett vinnande koncept och bör följas så lång som möjligt. Tunna klienter - konceptet uppskattas av såväl användare som driftpersonal. Detta har förenklat problemlösning såsom uppgradering av programvara handhavandefel etc. Datortätheten på vissa förvaltningar är inte så hög. Vid nyinvestering skall man följa den standard som angivits av IT-avdelningen. Avsaknad av egen epost-adress och egen användaridentitet i verksamhetssystemen ger en känsla av frustration och att man inte är delaktig. Det är respektive systemägares ansvar att tillse att respektive användare har de behörigheter som erfordras för att kunna ta del av information och utföra det som ingår i ansvarsområdet och arbetsuppgifterna. Några enheter har ingen/dålig kommunikation med kommunnätet idag. Deras behov, önskemål och fysiska förutsättningar är inte förtydligade och konkretiserade. Sida 14 av 33

15 Ansvarsområden och dokument Politisk organisation. Kommunstyrelsen ansvarar för att: kommunen har det IT-stöd som är behövligt för verksamheten och dess utveckling att verksamheten drivs med rätt nivå avseende säkerhet och sekretess och enligt förekommande lagstiftning att det finns strategiska utvecklingsforum och utse deltagare/ansvariga för detta arbete, där IT är en del i kommunens strategiska arbete Respektive nämnd ansvarar för att: en för verksamheten anpassad IT-plan upprättas, underhålls och efterlevs i samklang med de övergripande strategiska mål som beslutats inom kommunen beslutade genomförandeplaner finansieras och verkställs att det finns ett IT-ombud inom förvaltningen med definierade befogenheter och ansvar att det för varje system inom verksamhetsområdet finns utsett och förankrat vem som är systemägare/systemförvaltare att identifiera de behov och möjligheter som IT innebär inom verksamhetsområdet att förvaltningen deltar i det gemensamma IT-arbete som bedrivs inom kommunens förvaltningar att regler som etableras inom kommunförvaltningen görs kända och efterlevs inom den egna verksamheten Dokument. Följande dokument skall finnas inom Oskarshamns kommunförvaltning Gemensam IT-strategi för kommunen Gemensam handlingsplan för kommunen Gemensam PC-handbok för kommunen Förvaltningsvis IT-plan med hårdvara och programvaror Förvaltningsvis handlingsplan på årsbasis som underlag för gemensam IT-budget Linjeorganisationens ansvar och roller. IT-avdelningen inom kommunledningskontoret, har till uppgift att verkställa de önskemål och krav som den övriga kommunförvaltningen ställer. I de dagliga uppgifterna ingår exempelvis medverka vid upphandlingar, drift av nätverk, centrala servers, installation av programvaror och support till förvaltningarnas användare. I den utförande organisationen ser vi även den centrala IT-ombudsgruppen som mycket viktig. Denna består av respektive förvaltningsledning utsedd person / personer som ingår i den gemensamma gruppen tillsammans med personal ur ITavdelningen. Sida 15 av 33

16 IT-ombudens ansvarsområden är följande: ge användarstöd i den egna verksamheten representera den egna förvaltningens verksamhet och intresse kommunicera gemensamma beslut och överenskommelser till den egna förvaltningen i samverkan med IT-chef och förvaltningschef driva de ärenden som beslutas Systemägare är sedan tidigare definierade som vara av respektive förvaltningschef ansvarig för de informationssystem som ingår i förvaltningens verksamhet. För vissa gemensamma system, till exempel MS Office, Novell, Domino/Notes etc., föreslås Kommunledningskontorets förvaltningschef, formellt utses till systemägare, alternativt IT-chefen. Ansvarsområdet för systemägare är systemets omfattning, ekonomi och organisation. Systemförvaltare skall av systemägare och förvaltningsansvarig finnas utsedd inom respektive förvaltning. Ansvar och uppgifter i denna roll är att driva utvecklingsarbete, samla in synpunkter till förändringar, se till att personal har erforderlig kompetens, bevaka frågor rörande datasäkerhet etcetera. IT-säkerhet. Området IT-säkerhet får allt större betydelse, i och med att användningen av IT ökar och man därmed också rent faktiskt blir mer beroende av IT-stödet i sin verksamhet. Ökad exponering mot allmänheten på Internet innebär också större risk för intrång. Hämtning av komponenter från Internet till enskild arbetsplats utgör också en risk för störningar och problem. Information kring dessa problemställningar och risker är också en form av säkerhetsarbete som ständigt skall bedrivas. Ökad extern anslutning till kommunens LAN, vid till exempel distansarbete, accentuerar behov av kontrollerade förbindelser. Detta kan dels ske via tekniska lösningar i modem med så kallad motringning som förutsätter i förväg godkända telefonnummer. En mer flexibel och säker lösning är engångslösenord som skapas med hjälp av speciella lösenordsgeneratorer. Alltmer användning av elektroniska dokument tvingar fram nya sätt att till exempel journalföra korrespondens. Detta leder också till behov av elektroniska signaturer som är juridiskt likställda med fysiska signaturer. Lagstiftningen såväl på EU-nivå som även i Sverige håller på att anpassas till de nya media som finns. Det juridiska ansvaret för IT-säkerhet åligger formellt myndigheten, dvs kommunstyrelsen och respektive nämnd, som ska utforma mål och riktlinjer för hur kommunens IT-säkerhet skall iakttas. Förvaltningschefens uppgift är att verkställa kommunstyrelsens mål och riktlinjer, detta kan för kommunledningskontoret delegeras till exempelvis IT-chefen, som sköter den dagliga hanteringen. En översyn och analys av säkerhetsbehoven och konsekvenser av eventuella störningar bör ske med jämna mellanrum. Beslut om denna översyn fattas av kommunstyrelsen. Sida 16 av 33

17 Målbild / lösningsförslag. Allmänt. En av de övergripande ambitionerna från kommunledningskontorets sida är en övergång från tjänsteproduktion till service åt medborgarna, även om detta tar sig lite olika uttryck i formuleringarna. Kommunförvaltningen är en kunskapsorganisation som enligt detta resonemang skall övergå från att producera färdigpaketerade tjänster enligt den egna organisationens funktioner, till att med utgångspunkt från medborgaren tillfredsställa uppkommet behov. Naturligtvis med hänsyn taget till författningar och i övrigt gällande förordningar och lagstiftning. För att förbättra och effektivisera arbetet inom den kommunala förvaltningen totalt sett finns ett antal punkter att bearbeta. Verksamheten kan möjligen sägas i grunden vara baserade på några få grundkomponenter; medarbetarkompetens, gällande lagstiftning och hantering av dokument. Lagrum i form av PBL, kommunallagen etcetera är ej direkt påverkbara, det är däremot kompetens och hantering av dokument, även om detta i sig berör faktorer som kultur, personalpolitik, verksamhetsstyrning etcetera. För att undvika suboptimering i den kommunala förvaltningen, ser vi stor nytta i att en gemensam styrning finns för IT-frågor. Såväl på strategisk nivå som på en mer operativ. Det främjar inte kommunen i stort att olika förvaltningar tar fram olika lösningar som visserligen är förträffliga för den egna verksamheten, men totalt sett kostar extra. (Se vidare avsnitt Organisationsförändringar) Gemensam IT-budget. Vi ser införandet av en gemensam IT-budget för såväl investering som drift som ett viktigt instrument för att bättre kunna styra IT-kostnaderna inom kommunen, och därmed också inriktningen på utvecklingen. Detta innebär i sig inte att man för den skull skall överge kostnadsföringen per förvaltning. En sådan lösning är inte något problem i och med att moderna ekonomisystem innehåller möjligheter att få konteringsinformation uppdelad i ett flertal delar. Det kommer sannolikt också att innebära att IT-avdelningen har en så kallad nollbudget då i stort sett samtliga kostnader skall föras ut och bäras av respektive förvaltning. Undantaget är kanske gemensamma kostnader för infrastruktur, helpdesk, Office-produkter etcetera, dessa bör lämpligen kostnadsföras direkt på förvaltningen kommunledningskontor. IT-avdelningen är ju i detta fall liksom vaktmästeri, telefonväxel/reception med flera, en utpräglad intern servicelämnare utan egentliga egna kostnader i verksamheten. Strategiarbete. Strategisk planering för kommunens förvaltning behöver fokuseras. Det räcker inte med att rita strategiska kartor med flera års mellanrum, strategiarbetet måste ständigt pågå som en naturlig process i verksamheten. Tankar om detta finns inom kommunförvaltningen och de har framkommit i uttryck som IT-råd. Kanske skall Sida 17 av 33

18 man se detta i flera delar, dels behöver strategifrågor bearbetas och diskuteras i allmänhet, där IT är en del, dels behöver resurser avsättas i form av omvärlds och teknikbevakning kanske samlat i en funktion kallad IT-strateg. Här kan en möjlighet vara att på sikt ändra i organisationen, så att denna IT-strateg finns inom kommunledningskontoret tillsammans med information och service och inköp, samt att den nuvarande IT-avdelningen organiseras som en fristående operativ resurs direkt under kommundirektören. En tanke i sammanhanget kan vara att IT-strategen så att säga har en beställarinriktning medan IT-avdelningen med sin baskompetens fungerar som en intern utförare, kompletterat med externa resurser / spetskompetens som vid behov upphandlas under IT-strategens ansvar. Verksamhet. 24-timmarsmyndigheten. Att genomföra tankarna rörande 24-timmarsmyndighet i form av en 24- timmarskommun får en rad konsekvenser. Syftet är ju att erbjuda kommunens intressenter möjlighet att få snabb och bra service, inte bara under kontorstid. Med dagens tillgängliga teknik innebär detta tjänster över Internet (se nedan om kommunens webb-plats). Konsekvenser uppstår också i form av krav på tillgänglighet och säkerhet. Det innebär också konsekvenser för IT-avdelningen och dess personal. Möjligen kan man efterhand se rationaliseringspotential i att en större del av servicen kan stödjas med lösningar via Internet, men i första hand bör nog ambitionen vara att enbart se frågan som en serviceförbättrande åtgärd för medborgarna. Intranät. Införande av ett koncernövergripande intranät ser vi som en absolut nödvändighet och ger detta en mycket hög prioritet. Införandet bör ske i flera steg, där funktionaliteten efterhand ökas för att efterhand nå stöd för fullt digitaliserad dokumenthantering i form av så kallat workflow. För att nå detta behöver också frågor rörande elektroniska signaturer klargöras, liksom naturligtvis också fundamentala frågor som single point logon och individuella lösenord. Efterhand bör användargrupperna i intranätet expanderas, inledningsvis kanske bara någon förvaltning eller del av förvaltning är anslutna, för att slutligen omfatta alla förvaltningar och möjligen även de kommunalägda bolagen. I detta skede (eller kanske tidigare) skapas också extranät-funktionalitet för förtroendevalda inom KS och kanske också för nämndpresidierna. I detta arbete ligger också det faktum att strukturkapital i form av etablerade rutiner och metoder dokumenteras och gör synliga. Inte minst utifrån det faktum att vi kan se relativt omfattande pensionsavgångar framöver. Denna centralisering och verksamhetsnärhet leder i sin tur också till höga krav på säkerhet och tillgänglighet. Sida 18 av 33

19 Kommunens webb-plats. Att förverkliga 24-timmarsmyndighet leder till också till utveckling av kommunens webb-plats. Vill man samtidigt mena allvar med detta, leder det till utveckling av interaktiva tjänster så att medborgaren kan initiera ärenden även klockan en söndagskväll. Man bör sannolikt undvika att fokusera på presentation av kommunens organisation och verksamhet, utan snarare utgå från vad medborgarna önskar att använda webbplatsen till. Interaktivitet och dynamik är viktiga faktorer att ta hänsyn till. Det kan i detta sammanhang vara rekommendabelt att inköpa ett färdigt ramverk med administrationsgränssnitt, så att fokus kan läggas på information och innehåll snarare än hur man skriver så kallad HTML-kod och gör kopplingar till en databas. En förvaltningsorganisation behöver etableras och ansvarsdefinitioner, liksom de processer som inbegriper de olika funktionella delarna inom kommunförvaltningen. Datalager. Vi kan se stor potential i att utveckla och bygga upp ett förvaltningsgemensamt så kallat datalager (Datawarehouse). Detta för att från de operativa verksamhetssystemen och den ekonomiska redovisningen kunna ställa samman intressanta och användbara mät- och styrtal för förvaltningarnas arbete. Primärt görs detta för den administrativa verksamheten, men vi ser också operativa möjligheter när det gäller samanställning av information för presentation via GIS. Vi ser naturligtvis också att kommunen utifrån detta material skapar ett ledningsinformationssystem, som även kan ha sina avnämare inom till exempel KSau. Kundfakturahantering. För att effektivisera förvaltningarna ser vi också vinster genom att införa en gemensam samlingsfakturering för hela kommunförvaltningen. (I ett senare skede möjligen för hela kommunkoncernen.) I de operativa systemen skapas transaktioner som sammanförs i ett övergripande kommuncentralt faktureringssystem. Detta är i sig inte konstigare än att det finns gemensamma inköp eller gemensamma reskontror. Denna funktion kan lämpligen även bemannas med servicepersonal som kan hantera frågor och service till allmänheten. Leverantörsfakturahantering. Ytterligare rationaliseringspotential finns i hanteringen av leverantörsfakturor. Här kan man möjligen urskilja två vägar att gå. Dels kan man relativt omgående börja genom att digitalisera (det vill säga scanna in ) inkommande fakturor och hantera dessa i ett workflow-system, dels kan man styra över till att få elektroniska fakturor från leverantörerna. Inköp. eprocurement är den nya benämningen på elektroniskt baserad inköpsprocess. Det arbete som är nerlagt på inköpssidan i form av ett par hundra etablerade ramavtal Sida 19 av 33

20 utgör en bra grund för att utveckla arbetsformerna för webb-baserade inköp, kanske via en inköpsportal på det egna intranätet. Ett av problemen i sammanhanget är för närvarande svårigheten med att informera berörd personal om alla dessa befintliga ramavtal, så att de används och att de används på rätt sätt. ehandel. Vi ser möjligheter för rationalisering och kvalitetshöjning i form av ehandelslösningar för t.ex. hemtjänstens personal vid så kallad hemhandling åt vårdtagare. Detta kan ytterligare utvecklas i form av portaltänkande för vårdtagaren där diverse behov av service och tjänster kan beställas elektroniskt genom kopplingar till tjänsteleverantörer av olika slag. (Betalningsförmedling, städning, färdigmat, hårklippning, resor etcetera.) Detta för att totalt sett höja kvalitet för vårdtagaren, men också för att höja kvaliteten i arbetet för hemtjänstpersonalen, som med dessa hjälpmedel kan ägna mer tid åt vårdtagaren. Utveckling inom detta område pågår i projektform inom EU:s femte ramprogram Ageing population, med medverkan inom landet från bland annat Kalmar och Staffanstorps kommuner. (Dessutom deltager Frankrike, Italien och Tjeckien.) Distansarbete. I takt med att samhället förändras och gränserna mellan fritid och arbete alltmer suddas ut, ökar också behoven och kraven på att kunna utföra arbetsuppgifter på annan plats än den ordinarie arbetsplatsen. Kraven på IT-avdelningen innebär till exempel att de behöver teknisk utrustning för att kunna lösa problem på distans, annars blir alternativen skiftgång i stadshuset. Alla arbetsuppgifter varken kan eller skall utföras på distans, men generellt sett måste det vara viktigare vad som uträttas än var det uträttas. Det måste med andra ord vara arbetsuppgifterna och individens behov som är styrande och avgör i vilka fall som distansarbete är lämpligt. Sida 20 av 33

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Digital strategi för Strängnäs kommun

Digital strategi för Strängnäs kommun 1/8 Beslutad: Kommunfullmäktige 2016-01-25 8 Gäller fr o m: 2016-01-26 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2015:646-005 Ersätter: Ansvarig: IT-strateg Digital strategi för Strängnäs kommun 2/8

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Grundläggande IT-strategi för Falkenbergs kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret IT-avdelningen

Grundläggande IT-strategi för Falkenbergs kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret IT-avdelningen Grundläggande IT-strategi för Falkenbergs kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret IT-avdelningen Antagen av Kommunfullmäktige 2000-11-30 138, reviderad 2009-04-23 57 IT-strategi för Falkenbergs kommun...

Läs mer

PM 2009-01-21. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0177. Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport.

PM 2009-01-21. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Johan Haesert KS 2008/0177. Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport. 1(5) KS 2008/0177 Översyn av IT- och telefonidrift - lägesrapport Bakgrund Under det gångna året har inträffat ett antal driftstopp inom IT och telefoni som fått allvarliga konsekvenser genom att för verksamheten

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

Härjedalens Kommuns IT-strategi

Härjedalens Kommuns IT-strategi FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 105/04 2004-09-20 1 Härjedalens Kommuns IT-strategi En vägvisare för kommunal IT 2 INNEHÅLL Sid 1. BESKRIVNING 3 1.1 Syfte och omfattning 3 1.2 Kommunens

Läs mer

IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013

IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 Bengtsfors, M Holm Dalsed, K Sundström Färgelanda, J Berggren Mellerud, S Gunnarsson Åmål, P Karlsson Åmål, G Gustafsson Index Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

E-strategi för Botkyrka kommun

E-strategi för Botkyrka kommun 1 [10] E-strategi för Botkyrka kommun BOTKYRKA KOMMUN 2 [10] Botkyrka kommun behöver en e-strategi Synen på informationsteknik förändras snabbt. Vi har gått från ADB till IT och nu går vi vidare med e.

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

IT-verksamheten, organisation och styrning

IT-verksamheten, organisation och styrning IT-verksamheten, organisation och styrning KPMG Örebro 27 februari 2007 Antal sidor 12 Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte 1 3. Metod 1 4. Sammanfattning 2 5. IT-verksamhet, organisation och ansvar 3 5.1.1

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Beslutat av Kommunfullmäktige 2014-03-24 36 Dnr 2014/23 Innehåll 1 ÖVERGRIPANDE IT-POLICY FÖR ÅSTORPS KOMMUN...3 1.1 MÅL...3 1.2 SYFTE...3 2 ANSVAR

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

IT-policy. Styrdokument, policy Kommunledningskontoret Per-Ola Lindahl

IT-policy. Styrdokument, policy Kommunledningskontoret Per-Ola Lindahl Styrdokument, policy Kommunledningskontoret 2011-05-03 Per-Ola Lindahl 08-590 970 35 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2015:314 per-ola.lindahl@upplandsvasby.se IT-policy Nivå: Kommungemensamt styrdokument Antagen:

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Centralupphandling av nytt IT-system som stöd för stadens verksamhet inom förskola och grundskola

Centralupphandling av nytt IT-system som stöd för stadens verksamhet inom förskola och grundskola Utlåtande 2002:117 RI (Dnr 2850/02) Centralupphandling av nytt IT-system som stöd för stadens verksamhet inom förskola och grundskola Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Upphandling

Läs mer

ABCDE. Inför genomförandet av stadens e-strategi. Till Norrmalms stadsdelsnämnd

ABCDE. Inför genomförandet av stadens e-strategi. Till Norrmalms stadsdelsnämnd Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-12-02 DNR 051-269/02 Handläggare: Riitta Sköld, 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Inför genomförandet

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Revisionsrapport Borgholms kommun Caroline Liljebjörn 1 juni 2016

Revisionsrapport Borgholms kommun Caroline Liljebjörn 1 juni 2016 www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljning av ITgranskning från år 2013 Caroline Liljebjörn 1 juni 2016 Innehåll Sammanfattning och revisionell bedömning...2 1.1. Bedömningar mot kontrollmål...2 2. Inledning...4

Läs mer

System- och objektförvaltning - roller

System- och objektförvaltning - roller System- och objektförvaltning - roller Landstingsdirektörens stab Version A 2010-01-25 Innehållsförteckning A. Objektförvaltning - roller enligt pm3... 3 Budgetnivå... 4 Beslutsnivå... 5 Roller på operativ

Läs mer

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016. IT-strategigruppen 2013-02-18

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016. IT-strategigruppen 2013-02-18 MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016 IT-strategigruppen 2013-02-18 INNEHÅLL FÖRVALTNINGSCHEF... 3 REKTOR/F... 3 IT-STRATEG...

Läs mer

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26

Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Informationspolicy för Salems kommun Antagen av kommunfullmäktige 2000-10-26 Förvaltningarnas arbete skall utvecklas och ge resultat i en högre effektivitet och bättre kommunikation med Salemsborna. Den

Läs mer

BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun

BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun BESLUTSSTÖD i Hudiksvalls kommun PROCESSER SOM FINNS I BESLUTSSTÖDET STRATEGISK PLANERING I beslutsstödet kan kommunens styrmodell med vision och långsiktiga mål formuleras och kommuniceras. Detta ger

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

IT-Policy. Tritech Technology AB

IT-Policy. Tritech Technology AB IT-Policy Tritech Technology AB 1 av 6 Innehåll 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte och målgrupp 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Nyttjande 3 1.4 Distribution 3 1.5 Versionshistorik 3 1.6 Godkännande 3 2 IT-Policy...4

Läs mer

Kommunens författningssamling

Kommunens författningssamling Kommunens författningssamling Kvalitetspolicy för Österåkers kommun ÖFS 2010:14 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-06-14, 88 (dnr KS 2009.31 009) 1. Sammanfattning Kvalitetspolicyn utgör en del av kommunens

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Så styr vi Lerum 2011

Så styr vi Lerum 2011 Hur styr man en organisation med mer än 2 500 anställda och 120 chefer, spridda på fler än 100 arbetsplatser och med 38 000 kunder mellan 0 och 100 år? Man behöver förstås ha en idé eller en modell för

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS2015.0130 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. GRUNDPRINCIPER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 4 3. HUVUDFUNKTIONER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 5 4. ÖVERGRIPANDE MÅL

Läs mer

behärskar dem alla. Olika former av datorer finns inbyggda i många av de apparater vi använder dagligen utan att vi någonsin funderar över det.

behärskar dem alla. Olika former av datorer finns inbyggda i många av de apparater vi använder dagligen utan att vi någonsin funderar över det. 11 september 2008 KS 2007/271.111 1 (8) HANDLÄGGARE Åke Holmqvist 08-535 30 217 ake.holmqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen E-strategi för Huddinge kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

IT-Strategi. för Munkfors, Forshaga, Kils och Grums kommun. IT-Strategi. Kommunsamverkan Grums, Forshaga, Kil och Munkfors Utfärdad av

IT-Strategi. för Munkfors, Forshaga, Kils och Grums kommun. IT-Strategi. Kommunsamverkan Grums, Forshaga, Kil och Munkfors Utfärdad av n av 5 för Munkfors, Forshaga, Kils och Grums kommun April 2005 av IT-samverkansgruppen Inledning n 2 av 5 För att leva upp till målet en välskött kommun med avseende på infrastruktur, service och demokrati

Läs mer

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun. V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) YZ 2 ANVISNINGAR FÖR IT-VERKSAMHETEN I LOMMA KOMMUN 1. SYFTE OCH STYRDOKUMENT 1.1 Syfte Syftet med Anvisningar för Lomma kommuns IT-verksamhet är att säkerställa att IT stödjer

Läs mer

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Kommunikationsavdelningen Annika Lagerholm & Carolina Blaad DIGITAL STRATEGI Datum Digital strategi för Statens maritima museer 2020 Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010

Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010 1(6) Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010 Ersätter programmet för utveckling av elektroniska tjänster 2004-03-01 39 Fastställd av kommunfullmäktige 2008-12-15 214 2(6) Program

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) IT avdelningen Piparegränd 3 271 42 Ystad Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) S.M.Y.K Beskrivningar och hänvisningar till rutiner och riktlinjer som ligger till grund för ett tryggt förvaltande

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET IT-policy version sid 2 av Syfte Övergripande Styrning av IT... 3

GÖTEBORGS UNIVERSITET IT-policy version sid 2 av Syfte Övergripande Styrning av IT... 3 IT-policy sid 2 av 9 Innehåll 1. Syfte... 3 2. Omfattning... 3 3. Ansvar... 3 4. ITpolicy... 3 4.1 Övergripande... 3 4.2 Styrning av IT... 3 4.3 Organisation av IT... 4 4.4 Användande av IT... 4 4.4.1

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

Övergripande strategi för användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT*) inom Umeå kommun

Övergripande strategi för användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT*) inom Umeå kommun Övergripande strategi för användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT*) inom Umeå kommun * Definition - Begreppen IT (informationsteknik) och IKT (informationsoch kommunikationsteknik) är

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Verksamhetsplan. för IT. Diarienummer: Ks2014/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen

Verksamhetsplan. för IT. Diarienummer: Ks2014/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen Diarienummer: Ks2014/0101.005 Verksamhetsplan för IT Gäller från: 2014-05-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen 2014-04-08 Utarbetad av: IT-chef Revideras senast: 2018-12-31 Version:

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7)

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7) IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2005-09-26, 55 Varför IT-strategi. Syftet med denna IT-strategi är att åstadkomma en förflyttning av fokus

Läs mer

IT-Säkerhetsinstruktion: Förvaltning

IT-Säkerhetsinstruktion: Förvaltning n av 7 för Munkfors, Forshaga, Kils och Grums kommun april 2006 av IT-samverkansgruppen n 2 av 7 IT SÄKERHETSINSTRUKTION: FÖRVALTNING Innehållsförteckning IT-säkerhetsinstruktion Förvaltnings roll i IT-säkerhetsarbetet...3

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Informations- policy. Falköpings kommun

Informations- policy. Falköpings kommun Informations- policy Falköpings kommun 1 Informationspolicyn består av två delar. En del som allmänt beskriver informationsarbetet och informationsenhetens roll samt ett styrdokument med övergripande mål,

Läs mer

IT-strategisk funktion

IT-strategisk funktion IT-strategisk funktion Upprättad: 2006-08-10 Reviderad: 2006-12-01 Fastställt av kommundirektören 2007-01-17 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING I 1. Inledning 1 2. Nuläge 1 3. Syfte och uppdrag

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-09-27, 113 (dnr KS 2010.85 005) Ersätter författningssamling 2001:15 Utfärdare: Monika Smidestam Kategori: Styrdokument

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor Knivsta kommun E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor - en sammanfattning VISION Vi har valt att sätta en vision, en målbild för Knivstas förskolor och skolor: En skola som utbildar de kommande

Läs mer

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera Utvecklingssamtal vid Umeå universitet En beskrivning av dess steg (Manual) Organisera Förbereda Genomföra och dokumentera Uppföljning av utvecklingsplan Personalenheten februari 2017 Utvecklingssamtal

Läs mer

Till ditt skrivbord som tjänst via Internet

Till ditt skrivbord som tjänst via Internet Till ditt skrivbord som tjänst via Internet UITs koncept är enkelt och kan sammanfattas med Inga burkar. Genom att anlita oss kan du helt enkelt glömma dyra investeringar i servers och programvara. Inte

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

Riktlinjer för Grästorps kommuns strategiska IT-arbete

Riktlinjer för Grästorps kommuns strategiska IT-arbete Riktlinjer Dnr 149/2016 Riktlinjer för Grästorps kommuns strategiska IT-arbete Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-08-31, 159. Uppdateras före 2017-08-31. Innehållsförteckning 1 Inledning och nuläge...

Läs mer

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-6148/2016 Sida 1 (7) 2016-08-31 Handläggare Somia Frej Telefon: 08-508 33 027 Till Utbildningsnämnden 2016-09-22

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

IT-strategi Laholms kommun

IT-strategi Laholms kommun IT-strategi Laholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-29 6. 2 (7) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 IT- strategins målbild...3 Satsning på IT...3 Effektivt resursanvändande...4 Demokrati...4

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad

Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,

Läs mer

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr: 0036/13 Kommunalförbundet ITSAM,

Läs mer

Framställan om initiering av förstudie för GIS-samordning

Framställan om initiering av förstudie för GIS-samordning 1(5) KS 2011/0243 Framställan om initiering av förstudie för GIS-samordning Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i budget 2011 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur kommunens GIS-verksamhet

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta IT-strategi för Nykvarns kommun.

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta IT-strategi för Nykvarns kommun. TJÄNSTESKRIVELSE 2016-01-22 Kommunstyrelsen Anders Eklund Verksamhetsutvecklare IT Telefon 08 555 014 83 anders.eklund@nykvarn.se kommun KS/2016:69 IT-strategi för Nykvarns Förvaltningens förslag till

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Informationssäkerhet är ett medel som bidrar till att uppnå kommunens övergripande mål.

Informationssäkerhet är ett medel som bidrar till att uppnå kommunens övergripande mål. Informationssäkerhetspolicy 2011-2014 1. Bakgrund Detta dokument fastställs av kommunfullmäktige och gäller för all verksamhet inom kommunen. Detta betyder att det inte finns utrymme att besluta om lokala

Läs mer