MAPSEC PÅ UPPDRAG AV Utrikesdepartementet. Inre effektivitet i det bilaterala utvecklingssamarbetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAPSEC PÅ UPPDRAG AV Utrikesdepartementet. Inre effektivitet i det bilaterala utvecklingssamarbetet"

Transkript

1 MAPSEC PÅ UPPDRAG AV Utrikesdepartementet Inre effektivitet i det bilaterala utvecklingssamarbetet

2 MAPSEC KB Box Telefon Fax

3 I nnehåll FÖRORD SAMMANFATTNING BAKGRUND Politiken för global utveckling Inre effektivitet - tidigare ansatser Strukturuppdraget Uppdraget till Mapsec ARBETETS GENOMFÖRANDE OCH AVGRÄNSNING Uppläggning och avgränsning Rapportens struktur SIDA I UTVECKLINGSSAMARBETET Sidas uppdrag Sidas organisation Sidas resurser och finansiering Sidas prestationer Sidas verksamhet Sidas insatser Sidas processer...18

4 4 UPPLEVD PROBLEMBILD UD:s styrning av Sida Koncentration av biståndet Givarsamordning Arbetsprocesser Fältvisionen Personalfrågor Inre administration Sidas organisation Organisationskultur Finansiell kontroll BEGREPPSRAM Mål- och resultatstyrning Begrepp och definitioner Yttre och inre effektivitet Yttre effektivitet i det internationella utvecklingssamarbetet Inre effektivitet i det internationella utvecklingssamarbetet Biståndspolitik och annan politik UTVECKLINGSSAMARBETETS INRE EFFEKTIVITET - JÄMFÖRELSER Mått- och mätproblem Jämförelser med andra länder Jämförelser över tid Interna jämförelser Sammanfattande synpunkter...47

5 7 VAD PÅVERKAR DEN INRE EFFEKTIVITETEN? Inledning Mottagarländerna Sektorerna Insatserna Den finansiella styrningen Sidas organisation Ansvarsfördelningen och styrningen Resursadministrationen MÅL OCH RESULTATSTYRNING AV DEN INRE EFFEKTIVITETEN Mått Informationsunderlaget Sammanfattning och rekommendationer SIDAS ORGANISATION, ROLLFÖRDELNING OCH INRE STYRNING Organisationsstruktur Delegering Rollfördelning och dispositionsrätt Processer och rutiner Processuppföljning Administrativa rutiner Förslag...96

6 10 FLEXIBILITET KONTRA RESTRIKTIONER I RESURSANVÄNDNINGEN Allmänna synpunkter Portföljen Anslagsstrukturen Kompetens Förslag...99 BILAGA 1 UPPDRAGSBESKRIVNING BILAGA 2 LISTA PÅ MÅTT BILAGA 3 INTERVJUFRÅGOR BILAGA 4 INTERVJUADE PERSONER BILAGA 5 SPRIDNINGEN PÅ LÄNDER OCH SEKTORER BILAGA 6 REFERENSER...113

7 Förord Genom beslut i Utrikesdepartementet i augusti 2006 gavs undertecknade i uppdrag att analysera Sidas inre eller administrativa effektivitet. Uppdraget innehöll som delmoment att presentera konkreta mått och nyckeltal för att styra utvecklingen av Sidas inre effektivitet och för att förbättra och vidareutveckla Sidas rapportering till regeringen, att föreslå eventuella utvecklingsåtgärder för att Sida skall kunna lämna fullgod information i enlighet med detta, att lämna förslag på förändringar i styrnings- och arbetsprocesser samt organisation för höjd inre effektivitet och slutligen att lämna förslag rörande Sidas flexibilitet. Underlag till analysen av den inre effektiviteten har hämtats från internationella jämförelser baserade på OECD:s statistik, från intervjuer med chefer och handläggare inom UD och Sida och från tidigare publicerade rapporter. Synpunkter på tidigare versioner av rapporten har lämnats från UD, Sida och A.D. Little. Självklart ansvarar vi ensamma för det slutliga resultatet. Stockholm i mars 2007 Allan Gustafsson Per Molander Kristina Tollbäck

8 0 Sammanfattning 0.1 Yttre och inre effektivitet i utvecklingssamarbetet Det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Den yttre effektiviteten (= förhållandet mellan effekter och mål) i detta utvecklingssamarbete kan mätas exempelvis i förhållande till Millenniemålen kompletterade med mål relaterade till demokrati och samhällsstyrning. Med inre effektivitet avses uppnådda resultat i förhållande till insatta resurser. Teoretiskt borde även inre effektivitet mätas i förhållande till effekterna, dvs. det slutliga resultatet. I praktiken är detta inte möjligt, eftersom effekterna är långsiktiga och beror av en rad faktorer i samarbetsländerna. Vidare är Sveriges bidrag normalt endast en av flera finansieringskällor. Den inre effektiviteten i det bilaterala biståndet måste därför ses som förhållandet mellan den omedelbara prestationen - överföringen av resurser till mottagaren och kostnaden för att bereda och administrera denna resursöverföring. Den inre effektiviteten har en rent kvantitativ dimension (=produktivitet) men även en kvalitetsdimension. I denna rapport analyseras hur den inre effektiviteten i det svenska bilaterala biståndet förhåller sig till andra biståndsgivares. Därefter görs en genomgång av vilka faktorer som kan tänkas påverka effektiviteten. Den diskussionen leder fram till förslag på mått som riksdag och regering kan styra med för att förbättra den inre effektiviteten i det bilaterala biståndet. Dessa förslag är baserade på en rent kvalitativ bedömning av vilka faktorer som har störst påverkan på den inre effektiviteten. För att på ett mer systematiskt och vetenskapligt sätt bedöma detta krävs dock strukturerad information om produktivitet och kvalitet i insatsproduktionen. Förslag på sådana mått och vad som krävs för att ta fram dem lämnas. Därutöver lämnas förslag på kompletterande mått som i första hand torde vara intressanta för Sidas interna styrning. I enlighet med uppdragsbeskrivningen diskuteras även Sidas organisation och processtyrning samt den styrning som sker genom anslagsstruktur, finansiella restriktioner, dispositionsrätt över sakanslaget samt fördelningen av administrativa resurser inom Sida. Förslagen avseende Sidas organisation skall ses som bidrag till en pågående diskussion. Beslut om en ny organisation måste självfallet föregås av en grundlig organisationsutredning. 0.2 Internationell jämförelse OECD:s Development Assistance Committee (DAC) sammanställer statistik, bland annat om administrationskostnaderna 1 för utvecklingssamarbetet, från de dryga tjugotalet medlemsländerna. De totala administrativa kostnaderna för biståndet i förhållande till Sveriges biståndsvolym låg 2004 i paritet med andra 1 Sverige har under en följd av år underrapporterat sina administrativa kostnader, då de förvaltningskostnader i Sidas fältorganisation som finansierats via sakanslaget inte inkluderats. För jämförbarhetens skull har de här lagts till. 2

9 givares. År 2005 låg Sverige över snittet, men 2005 var å andra sidan ett exceptionellt år framför allt på grund av Irakkrisen. Slutsatsen av den internationella jämförelsen är att den svenska biståndsförvaltningen förefaller vara rimligt försörjd med resurser. 0.3 Vad påverkar den inre effektiviteten? Rapporten identifierar tre huvudgrupper av faktorer som påverkar den inre effektiviteten: insatsportföljens sammansättning det bilaterala samarbetets organisation och processtyrning samt den finansiella styrningen inklusive fördelningen av dispositionsrätt och administrativa resurser inom Sida INSATSPORTFÖLJENS SAMMANSÄTTNING Följande faktorer torde påverka den inre effektiviteten i det bilaterala biståndet. Antalet samarbetsländer: Det finns en långsiktigt stabil tendens till ökning av antalet länder, vilket påverkar den inre effektiviteten negativt. Samarbetsländernas karaktär: Vissa länder är svårare att arbeta i än andra. Antalet sektorer, totalt och i enskilda länder: Det finns en stark allmän tendens till splittring av resurserna på många sektorer. Insatsformer: Även om den initiala investeringen i kunskap och samordning kan vara stor, pekar mycket på att bredare samarbetsformer som generellt budgetstöd och sektorprogramstöd är mer kostnadseffektiva. Insatsstorlek: Sida har för närvarande omkring 5000 insatser i sin insatsportfölj. Insatsstorleken mätt med medianen hos insatsfördelningen har vuxit på senare år men är alltjämt liten, omkring 2,5 miljoner kronor. Kanaler: Den totala administrativa kostnaden för olika kanaler för biståndet skiljer sig åt. Hur mycket är idag dock okänt, eftersom den informationen inte sammanställs. Samarbetsformer: Graden av och formerna för samordning kan förväntas påverka effektiviteten. Hur det förhåller sig i dag är dock okänt, eftersom informationen inte går att få fram DET BILATERALA SAMARBETETS ORGANISATION OCH STYRNING Följande faktorer torde påverka den inre effektiviteten i det bilaterala biståndet. Rollfördelningen mellan departement och myndighet: Regeringskansliet administrerar viss del av det bilaterala biståndet, samtidigt som Sida 3

10 under en följd av år haft en stark roll i policybildningen bådadera i strid med vår förvaltningsmodell. Detta gör rollfördelningen otydlig. Sidas organisationsstruktur: Blandningen av funktionella och geografiska avdelningar inom Sida ger ett oklart fokus i organisationen och torde bidra till fragmenteringen av insatsportföljen. Trots samarbetsstrategiernas allt viktigare roll i styrningsprocessen är regionavdelningarna för svaga i förhållande till ämnesavdelningarna för att effektivt kunna genomdriva den koncentration som Sidas ledning önskar. Roll- och ansvarsfördelning inom Sida: Ansvar och uppgifter i insatsarbetet delegeras till och från utlandsmyndigheterna, regionavdelningarna och ämnesavdelningarna. Detta gör det svårare att hålla ihop en geografiskt fokuserad strategi och torde bidra till fragmenteringen DEN FINANSIELLA STYRNINGEN Följande faktorer torde påverka den inre effektiviteten i det bilaterala biståndet: Indelningen av sakanslaget: Blandningen av indelningsprinciper innebär att ingen dimension i praktiken blir styrande. De resurser som går till ett visst land och en viss region bestäms av ett stort antal individuella beslut som varken regeringen eller Sidas ledning i praktiken råder över. Finansiella restriktioner: Många av de finansiella restriktionerna i budget är så bindande att Sida reduceras till en utbetalningsinstans. Spridningen av dispositionsrätten till sakanslaget inom Sida: Den oklarhet och brist på styrning som kommer av sakanslagets indelning förstärks genom spridningen av dispositionsrätten till sakanslaget över Sidas avdelningar. 0.4 Mått på den inre effektiviteten För att analysera vad som påverkar den inre effektiviteten är det nödvändigt att ta fram mått på dels produktiviteten, dels helst också på kvaliteten i insatsproduktionen. Det mått på produktivitet som föreslås (kapitel 8) är Den administrativa kostnaden i relation till den överförda resursen för utvecklingssamarbete. Den administrativa kostnaden skall i enlighet med OECD:s definition omfatta hela förvaltningskostnaden för huvudbiståndsmyndigheten, förvaltningskostnader hos andra myndigheter som bedriver bistånd i proportion till denna verksamhet och kostnader för administration av utvecklingssamarbetet vid kontor utomlands. Detta mått ska beräknas för det bilaterala biståndet som helhet men även för ett antal skärningar av det bilaterala biståndet såsom per land och region, per insatsform, per kanal etc. Den kompletta listan återfinns i tabell

11 För att det ska vara möjligt att ta fram dessa mått måste Sidas tidredovisning vidareutvecklas. För den tid som ägnas åt insatsarbete måste medarbetarna registrera med vilken insats/insatskomponent man arbetar. Denna information kombinerad med information från personal- och redovisningssystemet gör det möjligt att fördela de direkta kostnaderna på insatskomponenter. Därutöver måste kostnader förknippade med landorienterat arbete samt med allmän administration fördelas på insatskomponenterna med hjälp av lämpliga fördelningsnycklar. Kostnaderna för en sådan vidareutveckling bedöms som små. För att mäta kvaliteten i insatsproduktionen föreslås att Sidas ratingsystem vidareutvecklas för att göra det möjligt att ta fram mått på träffsäkerheten i bedömningarna av förväntat utfall/effekt och av riskerna i projektet. 0.5 Förslag till styrmått Alla de faktorer som nämnts i avsnitt 0.3 ovan kan antas påverka den inre effektiviteten i biståndet. Av dessa bör regeringen välja ett begränsat antal för att maximera styreffekten. De mått som föreslås är: spridningen av biståndet över länder antalet sektorer i varje land spridningen av biståndet på insatser valet av biståndsformer. Det finns alternativa utformningar av vart och ett av måtten. Dessa diskuteras i rapporten och förslag lämnas (avsnitt 8.1.3). 0.6 Förslag till kompletterande mått Rapporten lämnar också förslag till en uppsättning kompletterande mått som i första hand är relevanta för Sidas interna styrning. Utfallet på måtten bör dock redovisas exempelvis i Sidas årsredovisning. Dessa mått är indelade i tre kategorier: Kompletterande mått för insatser Mått på tidsanvändning och Resurs- och resursanvändningsmått Föreslagna mått redovisas i tabellerna Förslag till vidareutveckling av Sidas organisation I rapporten (kapitel 9) föreslås att: Sidas personalresurser koncentreras till regionavdelningarna och utlandsmyndigheterna. Det som återstår av dagens ämnesavdelningar slås samman till en gemensam expertpool som även inkluderar dagens policy- och metodavdelning, den expertkompetens som behövs för att bistå i utformningen av stöd till forskning i enskilda mottagarländer och internationellt samt för bedömning av enskilda organisationers genomförandekapacitet. 5

12 Delegeringssystemet förenklas till enbart full delegering eller ingen delegering. 0.8 Förslag till utformning av den finansiella styrningen I rapporten föreslås (kapitel 9): Alla kostnader för att administrera och informera om det bilaterala biståndet finansieras över förvaltningsanslaget. Detta innebär att de resurser för att finansiera personal som nu är avsatta som en ram inom sakanslaget förs över till förvaltningsanslaget samt att anslagsposten för information under sakanslaget förs till förvaltningsanslaget. Verksamhetsgrensstrukturen och indelningen i anslagsposter under sakanslaget görs helt geografisk. Dispositionsrätten till sakanslaget tilldelas helt regionavdelningarna, inklusive en föreslagen ny global avdelning, och de fulldelegerade utlandsmyndigheterna. 6

13 1 Bakgrund 1.1 Politiken för global utveckling Sveriges nu gällande politik för global utveckling utarbetades i sina huvuddrag av den parlamentariskt sammansatta kommittén för global utveckling, Globkom, som presenterade sina slutsatser i rapporten En rättvisare värld utan fattigdom 2. Regeringens proposition Gemensamt ansvar. Sveriges politik för global utveckling 3 följde i huvudsak kommitténs förslag. Riksdagen 4 gick också i huvudsak på regeringens linje men tryckte på behovet av operativa mål för berörda politikområden och därjämte på behovet av samordning för att garantera samstämmighet mellan olika politikområden. Som övergripande mål fastslogs en rättvis och hållbar global utveckling. Inom ramen för detta formulerades målet för det internationella utvecklingssamarbetet att avskaffa fattigdomen. Mer precist 5 angavs målet som att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Under dessa rubriker formulerades vidare perspektiv och huvuddrag 6. De två perspektiven, som är de fattigas perspektiv och ett rättighetsperspektiv, skall utgöra ansatser och utgångspunkter för verksamheten. Huvuddragen är åtta till antalet och grupperas enligt följande: grundläggande värden: demokrati och god samhällsstyrning, respekt för de mänskliga rättigheterna och jämställdhet mellan kvinnor och män; hållbar utveckling: hållbart nyttjande av naturresurserna och omsorg om miljön, ekonomisk tillväxt samt social utveckling och trygghet; övriga: konflikthantering och säkerhet samt globala gemensamma nyttigheter. I förhållande till den tidigare politiken innebär detta ett starkare fokus på fattigdomen 7. Fattigdomen skall i sina olika dimensioner påverka politikens genomförande i ett tidigt stadium. Tidigare tvär- eller mainstreaming-perspektiv skall nu tillämpas integrerat med fattigdomen som den gemensamma nämnaren. Den internationella debatten om utvecklingssamarbetet har lett till ett förändrat fokus också på den nivån. Efter flera års förberedelsearbete antog OECD-DAC:s medlemsländer, andra industriländer och ett antal utvecklingsländer i mars 2005 ett gemensamt program för ökad effektivitet och stärkt resultatfokus i 2 SOU 2001:96. 3 Prop. 2002/03: Bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04: Prop. s Se genomgången Mål, perspektiv och huvuddrag, Sida (2005). 7 Se vidare Perspektiv på fattigdom, Sida (2004). 7

14 utvecklingssamarbetet, den så kallade Parisdeklarationen 8. Under rubrikerna ägarskap, samordning, harmonisering och ansvarighet återfinns ett antal konkreta mål för utvecklingssamarbetets genomförande (se nedan). 1.2 Inre effektivitet - tidigare ansatser Huvudansträngningarna beträffande mål- och resultatanalys har helt naturligt legat på den yttre effektiviteten, det vill säga vad som åstadkoms i samarbetsländerna som effekt av utvecklingssamarbetet. Detta arbete bedrivs fortfarande med stor intensitet. FN:s millenieutvecklingsmål (MDG) utgör grunden för en väsentlig del av den internationella diskussionen om hur utvecklingsarbetet fortskrider 9. Aktuella rapporttitlar som Measuring Results in Development 10 och Managing for Development Results 11 illustrerar att mycken kraft alltjämt läggs på vad som är (och bör vara) i fokus utvecklingen i samarbetsländerna. Även den brittiska biståndsförvaltningen DFID:s leveransavtal med den brittiska väljarkåren (public service agreement) knyts till utvecklingen i samarbetsländerna i själva verket direkt relaterat till millennieutvecklingsmålen. 12 Den traditionella politikens fokus på projekt med identifierbara resultat på kort sikt har efter hand kommit att förskjutas mot generellare stödformer som är integrerade i samarbetsländernas eget besluts- och förvaltningssystem. Parisdeklarationen är en bekräftelse på denna förändring. De indikatorer som Parisdeklarationen föreslår som styrande gäller i själva verket i första hand utvecklingssamarbetets organisation, och undantagen rör aspekter på förvaltningen i samarbetsländerna (system för offentligfinansiell styrning, system för offentlig upphandling och resultatstyrning). Listan på indikatorer återges i sin helhet i bilaga 2. Parisagendan innebär därmed kompletteringar i olika avseenden till de tidigare effektindikatorerna och lyfter fram: transparens och ansvar i den offentliga förvaltningen; effektiviteten i administrationen av utvecklingssamarbetet; nödvändigheten av harmonisering av biståndet. I Sverige har utvecklingssamarbetets inre eller administrativa effektivitet på senare år varit föremål för flera studier. Statskontoret rekommenderade i en rapport från en renodling av policybildning och administration mellan departementet och Sida. Man förordade vidare ett förtydligande av mål och indikatorer för den förda politiken. På det organisatoriska planet rekommenderades inom Sida en tyngdpunktsförskjutning mot regionavdelningarna och mot fältorganisationen. 8 Paris Declaration on Aid Effectiveness. Ownership, Alignment, Harmonisation, Results and Mutual Accountability, OECD, Paris (2005). 9 Se exv. Millennium Development Report 2006, UN, New York. 10 Development Policy Review Network (2006). 11 OECD/DAC, Paris (2006). 12 DFID Departmental Report 2006, Annex Sveriges internationella utvecklingssamarbete Styrning, ansvar och inriktning. 8

15 Även Riksrevisionen har i några rapporter granskat utvecklingssamarbetets förvaltning. I rapporten Bistånd via ambassader 14 riktades kritik mot det sätt på vilket samarbetet mellan utlandsmyndigheterna och Sidas fältkontor var organiserat. Denna rapport har lett till förändringar i organisationen. Rapporten Förvaltningsutgifter på sakanslag 15 behandlade det generella problemet med administrativa kostnader som hanteras på sakanslag, något som berör Sida eftersom fältorganisationen budgeteras på detta sätt. Riksrevisionen förordade ett mer transparent sätt att redovisa utgifterna. 16 Utöver dessa insatser bedriver myndigheten Sida själv ett arbete med att analysera och förbättra den inre effektiviteten. Detta arbete kommer att beröras senare i denna rapport. 1.3 Strukturuppdraget Inom ramen för det så kallade strukturuppdraget har UD åtagit sig att genomföra en rad insatser med syfte att öka effektiviteten i utvecklingssamarbetet. 17 Uppdraget genomförs i fem delprojekt med ett antal aktiviteter inom varje område: 1. Koncentration av biståndet 2. Styrningen av bistånd som utbetalas via UD 3. Styrningen av Sida 4. Mål- och resultatstyrning 5. Flöde av resurser till Sverige. Projektet kommer att avrapporteras under våren Uppdraget till Mapsec Inom ramen för Strukturuppdragets delprojekt 3, Styrningen av Sida, har Mapsec fått i uppdrag att analysera Sidas inre eller administrativa effektivitet. Uppdraget innehåller följande delmoment: Utredaren skall i samverkan med UD och Sida, bl.a. med utgångspunkt från befintliga analyser, utredningar och internationella erfarenheter: presentera konkreta och relevanta mått och nyckeltal i syfte att regeringen löpande skall kunna mäta, värdera och styra utvecklingen av Sidas inre effektivitet och för att förbättra och vidareutveckla Sidas rapportering till regeringen, 14 Riksrevisionen 2004: Riksrevisionen 2006: Sida påpekar i en kommentar att redovisningen när det gäller utvecklingssamarbetet är transparent, eftersom de förvaltningsutgifter som hanteras under sakanslaget redovisas tydligt som en särskild post. Se dock, beträffande redovisningen till OECD/DAC, kapitlen 6 och 8 i denna rapport. 17 PM

16 föreslå eventuella utvecklingsåtgärder som kan vara nödvändiga inom Sidas organisation för att myndigheten skall kunna lämna fullgod information i enlighet med punkten ovan, lämna förslag på förändringar i styrnings- och arbetsprocesser samt organisation för höjd inre effektivitet, lämna förslag på hur Sidas flexibilitet (förmåga, följsamhet) att omfördela resurser inom myndigheten, för att bl.a. möta förändrade krav, kan förbättras. Uppdraget återges i sin helhet i bilaga 1. 10

17 2 Arbetets genomförande och avgränsning 2.1 Uppläggning och avgränsning Arbetet har delats in i två etapper. Etapp 1 omfattade huvudsakligen utarbetandet av förslag på konkreta och relevanta mått samt konsekvensförslag för organisation och styrning. Denna del av arbetet redovisades den 15 februari Under etapp 2 behandlades resterande delar av uppdraget. Denna rapport utgör slutrapporten och omfattar både etapp 1 och 2. Information har huvudsakligen hämtats in genom inläsning av skriftligt material samt genom intervjuer. 18 Samtliga avdelningschefer vid Sida, Sidas GD samt ett antal chefer och handläggare på UD har intervjuats på ett strukturerat sätt. Som underlag för intervjuerna har frågeformulär som skickats ut i förväg använts (se bilaga 3). Vidare har generalkonsulatet i Jerusalem samt ambassaderna i Belgrad, Dar es Salaam och Nairobi besökts. Valet av utlandsmyndigheter grundade sig på rekommendationer från Sida. Inför dessa besök intervjuades landansvariga och handläggare på ämnesavdelningar. Under besöken har samtal förts med chefer, handläggare och representanter för samarbetsländerna, andra givarländer och organisationer. Sidas nya tidredovisningssystem studerades genom deltagande i Sidas internutbildning samt genom samtal med projektledaren. Särskilda kontakter har tagits med företrädare för UD:s och Sidas respektive måloch resultatstyrningsprojekt i syfte att klargöra gränsdragningen mellan deras arbete och föreliggande uppdrag. Ett seminarium för att diskutera tänkbara mått för Sidas inre effektivitet genomfördes med Sidas ledning i december Djupare analyser av Sidas arbetsprocesser hade krävt ett någorlunda detaljerat tidredovisningssystem. Ett tidredovisningssystem är under införande men hade vid tiden för detta arbete inte levererat något material som gick att utnyttja. Arbetet har inriktats på frågor som rör Sidas inre effektivitet samt på styrnings- och arbetsprocesser. Arbetet har fokuserat på Sidas inre effektivitet men även UD:s utvecklingssamarbete har belysts i den mån det bedömts ha betydelse för uppdragets genomförande. 2.2 Rapportens struktur Kapitel 3 redogör för Sidas prestationer samt de resurser som åtgår för att bedriva verksamheten. En kort redogörelse lämnas för Sidas verksamhetsprocesser. I 18 En närmare beskrivning av de intervjuade personerna återfinns i bilaga 4. 11

18 kapitel 4 redovisas den problembild som beskrivits av intervjuade personer inom och utom Sida. I nästa kapitel presenteras det begreppsmässiga ramverk som ligger till grund för den fortsatta analysen. En jämförande analys utifrån DAC:s statistik görs i kapitel 6. I kapitel 7 redovisas faktorer som påverkar det bilaterala utvecklingssamarbetets inre effektivitet och i kapitel 8 lämnas förslag till mått på den inre effektiviteten, styrmått samt mått på andra faktorer som påverkar den inre effektiviteten. Kapitel 9 innehåller analys och förslag avseende Sidas organisation, rollfördelning och inre styrning. Slutligen behandlas i kapitel 10 flexibiliteten i resursanvändningen. Kapitlen 3-6 utgörs i huvudsak av en bakgrundsteckning medan kapitlen 7-10 innehåller förslag på åtgärder för att förbättra den inre effektiviteten i det svenska bilaterala biståndet. I och med att förslagen tar sitt avstamp i problembeskrivningen finns det en del överlappning i texten vilket vi hoppas att läsaren har överseende med. 12

19 3 Sida i utvecklingssamarbetet 3.1 Sidas uppdrag Sida är central förvaltningsmyndighet för Sveriges bilaterala utvecklingssamarbete. Förutom det bilaterala utvecklingssamarbetet ingår även i Sidas uppdrag att medverka i Sveriges globala och multilaterala utvecklingssamarbete samt att sprida information om det svenska utvecklingssamarbetet och om utvecklingen i samarbetsländerna. Målet för utvecklingssamarbetet och därmed för Sidas verksamhet är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Huvuddelen av Sidas stöd går direkt till samarbetsländerna som bilateralt bistånd. En mindre del av Sidas biståndsbudget bidrar till att finansiera globala eller regionala utvecklings- eller forskningsprogram. 3.2 Sidas organisation Chef för myndigheten är Sidas generaldirektör; därutöver finns en styrelse som bland annat beslutar om årsredovisning och budgetunderlag. Sidas organisation består i övrigt av ett huvudkontor i Stockholm 19 samt en fältorganisation. Fältverksamheten bedrivs vid ett 50-tal utlandsmyndigheter i samarbete med Utrikesdepartementet. Verksamheten vid huvudkontoret är organiserad i 13 avdelningar, ett sekretariat för utvärdering och intern revision samt en GD-stab. Utvecklingssamarbetet bedrivs vid fyra regionavdelningar (Asien, Afrika, Europa och Latinamerika) och fem ämnesavdelningar (Demokrati och social utveckling, Infrastruktur och ekonomiskt samarbete, Naturresurser och miljö, Forskningssamarbete 20 och Samverkan med enskilda organisationer, humanitärt bistånd & konflikthantering). Dessutom finns en Informationsavdelning samt tre stödavdelningar (Ekonomi och verksamhetsutveckling, Personal och organisationsutveckling, Policy och metodutveckling) Flertalet avdelningar är underindelade i enheter. Huvudkontorets organisation för den operativa verksamheten kan bäst beskrivas som en matrisorganisation med region- och ämnesavdelningar. Strukturen för regionavdelningarnas enheter är inte enhetlig, t.ex. har regionavdelning Afrika en indelning som knyter an till samarbetsländernas karaktär medan Asiens enheter har en geografisk uppdelning. För närvarande pågår en översyn av Sidas organisationsstruktur. 3.3 Sidas resurser och finansiering De resurser som Sida förfogar över för utvecklingssamarbetet uppgår till närmare 16 miljarder kr för år Verksamhet finns även i Härnösand vid Sida Civil Society Center som organisatoriskt hör till Avdelningen för samverkan med enskilda organisationer, humanitärt bistånd & konfliktlösning samt i Visby vid Europaavdelningens Östersjöenhet. 20 En forskningsnämnd beslutar bl.a. om stödet till forskningsprogram. 13

20 3.3.1 FINANSIERING Sidas verksamhet finansieras genom förvaltningsanslag (615 miljoner kronor år 2007) och via en ram inom sakanslaget (290 miljoner kronor samma år). Sammantaget uppgår därmed Sidas förvaltningsbudget för år 2007 till omkring 900 miljoner kronor PERSONAL Sida redovisade för år 2006 drygt 900 anställda, varav drygt 800 i tjänst. Därtill kommer ungefär 100 lokalanställda handläggare (NPO 21 ) vid biståndskontoren. Inklusive NPO tjänstgjorde en tredjedel av personalen vid fältkontoren år Antalet anställda har sedan 1996 ökat med drygt 20 procent 22. Antalet NPOs i samarbetsländerna har tredubblats från år 2000 till år Personalens åldersstruktur är relativt jämn med en övervikt åt äldre. Genomsnittsåldern uppgick år 2006 till 48 år. Den har legat relativt konstant de senaste sex åren. År 2005 var drygt hälften av de anställda födda på 40- och 50- talen, medan de övriga var födda på 60- och 70-talen. Under kommande 10- årsperiod kommer drygt 50 procent av Sidas nuvarande chefer att lämna med ålderspension. Tre fjärdedelar av de anställda har akademisk utbildning, men löneläget är jämförelsevis lågt, vilket skapar problem särskilt vid nyrekrytering av specialister. 23 Personalrörligheten delas in i intern och extern. Den interna personalrörligheten uppgick till över 21 procent eller 187 personer för år Den externa rörligheten uppgick år 2005 till drygt 100 personer eller 16 procent. Det innebär att närmare 40 procent var nya på sina befattningar under 2005, även om enbart de nyanställda 16 procenten var nya på Sida Sidas prestationer Sidas huvudsakliga prestationer (output) utgörs av resurser finansiella och andra som ställs till mottagarnas förfogande. Dessa resurser paketeras i insatser med olika utformning och olika distributionskanaler. Output för Sida som expertmyndighet utgörs av bidrag till det multilaterala utvecklingssamarbetet genom medverkan i FN-styrelser, EU-kommittéer m.m. samt av bidrag till den internationella policyutvecklingen. För informationsuppdraget utgörs Sidas output av ett antal informationsaktiviteter, publikationer och andra tjänster. 3.5 Sidas verksamhet Regeringen har delat in Sidas utvecklingssamarbete i tio verksamhetsgrenar. Dessa bygger på en blandning av olika indelningsgrunder. Några verksamhetsgrenar är baserade på en geografisk indelning, andra har mottagarkanal som indelningsgrund, 21 National Program Officer : 746 anställda varav 650 i tjänst, 2006: 906 anställda varav 812 i tjänst. 23 Sida PM Rekrytering och Kompetensförsörjning i Sida sid Samtliga personalstatistiska uppgifter: Sylvia Wellroth, Sida 14

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2008 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2003 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Sekretariatet för utvärdering och

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Bistånd genom budgetstöd

Bistånd genom budgetstöd RiR 2007:31 Bistånd genom budgetstöd - regeringens och Sidas hantering av en central biståndsform ISBN 978 91 7086 133 8 RiR 2007:31 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2007 Till regeringen Utrikesdepartementet

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

Regeringens skrivelse 2008/09:189

Regeringens skrivelse 2008/09:189 Regeringens skrivelse 2008/09:189 Biståndets resultat Skr. 2008/09:189 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 maj 2009 Mats Odell Gunilla Carlsson (Utrikesdepartementet)

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Sida 2 (8) Hållbar upphandling

Sida 2 (8) Hållbar upphandling Sida 2 (8) Hållbar upphandling 1. Sammanfattning Sida verkar för att hållbarhetskriterier tillämpas i bilateral och multilateral biståndsfinansierad upphandling genom att belysa behovet av reformarbete

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2006 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Internrevisionens årsrapport

Internrevisionens årsrapport Internrevisionens årsrapport Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Internrevisionens årsrapport Verksamhetsåret 2005

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikplats: Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikperiod: 30 augusti 2010 14 januari 2011 Handledare: David Holmertz

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2007 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet

Läs mer

Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad

Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad Praktikrapport Sida, Svenska ambassaden i Belgrad Praktikplats: Svenska ambassaden i Belgrad Praktikperioden är från 2012-09-06 till 2013-01-25 på heltid. Handledare: Torgny Svenungsson Telefon: +381 633

Läs mer

Remissvar: Konsekvensutredning med remiss. ESVs förslag på nya föreskrifter och allmänna råd inför 2013.

Remissvar: Konsekvensutredning med remiss. ESVs förslag på nya föreskrifter och allmänna råd inför 2013. CARIN RYTOFT DRANGEL PKE Registrator@esv.se Datum Dnr Ert datum Er referens 2012-10-09 15-2012-1233 2012-09-26 49-642/2012 Remissvar: Konsekvensutredning med remiss. ESVs förslag på nya föreskrifter och

Läs mer

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det Vad är svenskt bistånd och utvecklingssamarbete? Sverige arbetar med både kortsiktigt humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete.

Läs mer

Mål, perspektiv och huvuddrag

Mål, perspektiv och huvuddrag MARS 2005 POLICY- OCH METODAVDELNINGEN Komplement till Perspektiv på fattigdom Mål, perspektiv och huvuddrag Utgiven av Sida 2005 Policy- och metodavdelningen Tryckt av Edita Communication AB, 2005 Artikelnummer:

Läs mer

och planeringsavdelningen VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING

och planeringsavdelningen VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Strategi- och planeringsavdelningen VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Lena Skott Telefon: 08-508 20 032 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-02-03 SDN 2006-02-16 Dnr 310-023/2006 FÖRSLAG TILL STRATEGI FÖR AGENDA

Läs mer

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser Projektdirektiv 2013-08-22 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv EK-2, Finansiell styrning Den nya Polismyndigheten ska inleda sitt arbete den 1 januari

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014 Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre! Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet

Läs mer

SIDAS BUDGETUNDERLAG 2015 2017

SIDAS BUDGETUNDERLAG 2015 2017 Sidas budgetunderlag 2015 2017 2 Innehållsförteckning 1. Hemställan... 5 2. Sidas inriktning och prioriteringar 2015 2017... 6 3. Förslag till finansiering av verksamheten 2015 2017... 9 3.1 Utgiftsområde

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-, 2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 2009 Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet

Läs mer

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm

Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Här står vi. Dit går vi.

Här står vi. Dit går vi. december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen

Uppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen 2014-06-30 Uppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen 1 Bakgrund Svenska missionsrådets (SMRs) funktion som bidragsförmedlande ramorganisation regleras utifrån

Läs mer

Internrevisionens årsrapport

Internrevisionens årsrapport Internrevisionens årsrapport Verksamhetsåret 2007 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sidas internrevision Internrevisionens årsrapport Verksamhetsåret 2007 Avlämnad till Sidas GD 2008-02-22

Läs mer

vid regeringssammanträde UF2009/39553/UP 1 bilaga

vid regeringssammanträde UF2009/39553/UP 1 bilaga Protokoll III:3 vid regeringssammanträde 2009-06-11 UF2009/39553/UP Utrikesdepartementet Inrättande av ett råd för Näringsliv och Utveckling 1 bilaga Ärendet Sverige ska bli bättre på att ta tillvara det

Läs mer

Revisionsrapport. Sammanfattning och slutsats. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete STOCKHOLM

Revisionsrapport. Sammanfattning och slutsats. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete STOCKHOLM Revisionsrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 105 25 STOCKHOLM Datum Dnr 2007-02-13 32-2006-0491 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Styrelsen för internationellt

Läs mer

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken Strategi för Sveriges samarbete med Afrikanska utvecklingsbanken 2016 2018 Protokoll II:5 vid regeringssammanträde 2016-01-21 UD2016/01034/MU Utrikesdepartementet Organisationsstrategi för Sveriges samarbete

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Härmed kallas till extra bolagsstämma i Swedfund International AB,

Härmed kallas till extra bolagsstämma i Swedfund International AB, Kallelse till extra bolagsstämma i Swedfund International AB Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Härmed

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

DAC- journalen Utvecklingssamarbete Rapport för 2006 Satsningar och program från biståndskommitténs (DAC) medlemsländer, Volym 8, utgåva 1

DAC- journalen Utvecklingssamarbete Rapport för 2006 Satsningar och program från biståndskommitténs (DAC) medlemsländer, Volym 8, utgåva 1 OECD Journal on Development Development Co-operation - 2006 Report - Efforts and Policies of the Members of the Development Assistance Committee Vol. 8 No 1 Summary in Swedish DAC- journalen Utvecklingssamarbete

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014

Kommittédirektiv. Utveckling i staten genom systematiska. jämförelser, Dir. 2014:120. Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Kommittédirektiv Utveckling i staten genom systematiska jämförelser Dir. 2014:120 Beslut vid regeringssammanträde den 21 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda hur utveckling och effektivisering

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet Utdrag Protokoll RK 89 2008-02-28 FA2008/390/STAB Statsrådsberedningen Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet (1 bilaga) Bakgrund Miljöledningsarbetet är en viktig

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kommerskollegium

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kommerskollegium Regeringsbeslut III:8 Utrikesdepartementet 2014-12-18 UF2014/80014/UD/USTYR (delvis) UF2014/80015/UD/FIM (delvis) UF2014/80418/UD/FIM Kommerskollegium Box 6803 113 86 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Systemgranskning av sex bidragsmottagande medlemsorganisationer i Svenska missionsrådet

Uppdragsbeskrivning för Systemgranskning av sex bidragsmottagande medlemsorganisationer i Svenska missionsrådet SIDA 1 av 8 Uppdragsbeskrivning för Systemgranskning av sex bidragsmottagande medlemsorganisationer i Svenska missionsrådet Bakgrund Svenska missionsrådets funktion som bidragsförmedlande ramorganisation

Läs mer

Bistånd via ambassader

Bistånd via ambassader RiR 2004:10 Bistånd via ambassader En granskning av UD och Sida i utvecklingssamarbetet ISBN 91 7086 013 0 RiR 2004:10 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2004 Regeringen Utrikesdepartementet Datum 2004-05-27

Läs mer

RiR 2009:15. Sidas stöd till utveckling av kapacitet i mottagarländernas statsförvaltning

RiR 2009:15. Sidas stöd till utveckling av kapacitet i mottagarländernas statsförvaltning RiR 2009:15 Sidas stöd till utveckling av kapacitet i mottagarländernas statsförvaltning ISBN 978 91 7086 188 8 RiR 2009:15 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Utrikesdepartementet

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2013 AVSNITT III KOMMISSIONEN AVDELNING 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 29,

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan.

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan. 2 2 Regeringsbeslut 11:2 REG ER! N G EN 20 15-07-09 UD2015/1620/USTYR Utrikesdepartementet STATSKONTORET Statskontoret Box 8810 10420 Stockholm Dnr Avd 2015-08- 12 Sign: Uppdrag till Statskontoret att

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Handlingsplan för ett effektivt bistånd 2009-2011

Handlingsplan för ett effektivt bistånd 2009-2011 2009-06-29 Utrikesdepartementet Handlingsplan för ett effektivt bistånd 2009-2011 Inledning Parisdeklarationen om biståndseffektivitet (2005) och Handlingsplanen från Accra (AAA) (2008) är på väg att förändra

Läs mer

Bistånd genom internationella organisationer

Bistånd genom internationella organisationer en granskningsrapport från riksrevisionen Bistånd genom internationella organisationer UD:s hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet rir 2014:24 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Utvärdering av svenskt bistånd

Utvärdering av svenskt bistånd 2012:17 Utvärdering av svenskt bistånd En översyn av utvärderingsverksamheten MISSIV DATUM DIARIENR 2012-05-14 2011/250-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-09-15 UF2011/52946/UD/ USTYR Regeringen Utrikesdepartementet

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Europeiska revisionsrättens rapporter

Europeiska revisionsrättens rapporter 9 Europeiska revisionsrättens rapporter . 9 Europeiska revisionsrättens rapporter för verksamhetsåret 1995 9.1 Bakgrund Regeringen aviserade i prop. 1994/95:40 att riksdagen kommer att informeras om hur

Läs mer

Strategirapport för Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2011-2015 september 2011 september 2012

Strategirapport för Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2011-2015 september 2011 september 2012 Strategirapport för Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2011-2015 september 2011 september 2012 SAMMANFATTNING Under 2011 framtog Sida ett nytt och anpassad anvisningssystem

Läs mer

Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i

Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service

Läs mer

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

Avgiften till. 27 Europeiska unionen Avgiften till 27 Europeiska unionen PROP. 2015/16:1 UTGIFTSOMR ÅDE 27 Förslag till statens budget för 2016 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 5 2 Utgiftsområde

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan

Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan Sida 1 (6) - 2010-01-27 Resultatbedömning av utbildningarna genom extern granskning av examensarbeten projektplan Sammanfattning Syftet med projektet är att utveckla resultatbedömningar av utbildningarna

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Revisionsrapport. Myndigheten för utländska investeringar i Sveriges årsredovisning 2011. Sammanfattning

Revisionsrapport. Myndigheten för utländska investeringar i Sveriges årsredovisning 2011. Sammanfattning Revisionsrapport Myndigheten för utländska investeringar i Sverige P O Box 90 101 21 Stockholm Datum Dnr 2012-04-13 32-2011-0610 Myndigheten för utländska investeringar i Sveriges årsredovisning 2011 Riksrevisionen

Läs mer

Delrapport: En säker finansiering av biståndet

Delrapport: En säker finansiering av biståndet Staffan Landin, Torna-Hällestad, 15 dec. 2016 Delrapport från granskning av de svenska avräkningarna från biståndet. Av Staffan Landin på uppdrag av CONCORD Sveriges arbetsgrupp för Aidwatch. Delrapport:

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI

Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI Riktlinjer Dnr: 1795/2009-010 2009-06-01 Sid: 1 / 9 Universitetsförvaltningen Ledningskansliet Regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI Riktlinjerna är fastställda av konsistoriet

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 125 . 126 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6.1 Utveckling av den ekonomiska styrningen I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 (Del 1, sid 143 ff)

Läs mer

Samordningsförbundet Consensus

Samordningsförbundet Consensus www.pwc.se Revisionsrapport Revision 2015 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Mars 2016 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av kompetensförsörjning Härjedalens Kommun 27 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende anslaget 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende anslaget 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Utrikesdepartementet Protokoll I:13 vid regeringssammanträde 2006-06-29 UD2006/30189/PLAN (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende anslaget 5:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet Riksdagen

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Sveriges internationella utvecklingssamarbete

Sveriges internationella utvecklingssamarbete 2005:31 Sveriges internationella utvecklingssamarbete - Styrning, ansvar och inriktning MISSIV DIARIENR 2005-12-19 2005/115-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2005-03-17 UD2005/13054/GU Regeringen Utrikesdepartementet

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Kommittédirektiv Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare Dir. 2012:16 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå åtgärder som ger bättre

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Kambodja januari 2012 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet 2012-03-08 Enheten för Asien och Oceanien Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete

Läs mer

Riktlinjer. Smärre humanitära rambidrag

Riktlinjer. Smärre humanitära rambidrag oktober 2006 Avdelningen för samverkan med enskilda organisationer, humanitärt bistånd och konflikthantering Riktlinjer Smärre humanitära rambidrag Dessa riktlinjer anger förutsättningarna för svenska

Läs mer

Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete

Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete 2007-12-18 Diarienummer: 2006-000076 Er ref: Riktlinjer för adoptionsorganisationers utvecklingssamarbete Med anledning av de lagändringar som infördes den 1 januari 2005 avseende internationella adoptionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Per Ståhlberg Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer