NATIONELLA UTVECKLINGSSTÖD FÖR EN MOTIONSINRIKTAD LIVSSTIL 2016

Transkript

1 ANSÖKNINGSANVISNING NATIONELLA UTVECKLINGSSTÖD FÖR EN MOTIONSINRIKTAD LIVSSTIL 2016 Ansökningstiden går ut Ytterligare information Under perioden: fram till och från och med 1/2016 kulturrådet Päivi Aalto-Nevalainen, UKM, tfn Under perioden: Oktober-december 2015: Skolan i rörelse -innehåll: överinspektör Hannu Tolonen, UKM, tfn Övrigt innehåll för en motionsinriktad livsstil: överinspektör Sari Virta, tfn avdelningssekreterare Helena Silvennoinen, UKM, tfn E-postadresserna enligt: fornamn.efternamn@minedu.fi Med stöd av 14 i idrottslagen (390/2015) utlyser undervisnings- och kulturministeriet nationella och regionala utvecklingsstöd för år 2016, för en motions- och idrottsinriktad livsstil och för motions- och idrottsprojekt som främjar hälsa och välbefinnande under hela livscykeln i alla åldersgrupper. För att stöd ska kunna beviljas, måste riksdagen anvisa nödvändiga anslag för detta ändamål i budgeten för Syftet med ansökan är att stöda målen för Förändring i rörelse! Nationella riktlinjer för motion som främjar hälsan och välbefinnandet 2020 (2013; 2014) och nya idrottslagens (390/2015) verkställande samt förverkliga regeringsprogrammets (2015) riktlinjer beträffande motion. De centrala principerna är ett tvärsektoriellt, -administrativt och -professionellt samarbete samt en integrering av motion i det finska samhället. 1. OLIKA FORMER AV UNDERSTÖD Här presenteras de mest centrala understödsformerna för Undervisnings- och kulturministeriets (UKM) förvaltningsområde för idrottsväsendet för utvecklandet av motion som främjar hälsa och välbefinnande bland olika ålders- och befolkningsgrupper. Övriga finansiärer för området är undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde för utbildning (t.ex. idrottsinriktad klubbverksamhet i skolor som stöds av Utbildningsstyrelsen), Social- och hälsovårdsministeriet och Institutet för hälsa och välfärd (Anslag för hälsofrämjande), kommunikationsministeriet/motiva (Statsunderstöd för mobilitetsstyrning och FoUfinansiering för gång och cykling) samt Penningautomatföreningen. I tabell 1. beskrivs de centrala understödsformerna för motion som främjar hälsa och välbefinnande inom UKM:s idrottsväsende. Nationella och regionala utvecklingsprojekt för en motionsinriktad livsstil (alla åldersgrupper) söker om understöd från undervisnings- och kulturministeriet. Lokala utvecklingsprojekt för en motionsinriktad livsstil, som främst utförs av kommunerna, söker om understöd från regionförvaltningsverket.

2 TABELL 1. Centrala understödsformerna för motion som främjar hälsa och välbefinnande inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde för idrottsväsendet UNDERSTÖDSFORM MÅLGRUPP: ANSÖKANDE PARTER ANSÖKNINGSPLATS OCH -TID Lokala utvecklingsstöd för en motionsinriktad livsstil Från Regionförvaltningsverket, senast NATIONELLA UTVECKLINGSSTÖD FÖR EN MOTIONSINRIKTAD LIVSSTIL Utvecklingsstöd för föreningsverksamhet I form för livetprogrammets understöd *Alla ålders- och befolkningsgrupper; lokal. *Förändring av skolornas verksamhetskultur; fortsättningsprojekt; INTE nya projekt. Alla ålders- och befolkningsgrupper; nationell och lokal Barn, unga och barnfamiljer; lokal Inaktiva vuxna; lokal Kommuner, samkommuner, ordnare av småbarnsfostran och undervisning (dock inte enskilda enheter för småbarnsfostran eller skolor inom kommunerna). Nationella och regionala organsisationer, stiftelser Registrerad, lokal förening som ordnar motion eller idrott Registrerade aktörer (dock ej kommunerna) Från undervisnings- och kulturministeriet senast Ansökan öppnas i november Se -> idrott -> understöd via IFFL-programmet senast Se Integrering av invandrare med hjälp av idrott Alla ålders- och befolkningsgrupper; lokal Kommuner, samkommuner Från Regionförvaltningsverket, senast STÖDETS SYFTE OCH PRINCIPER Med anslag stöds lokala utvecklingsprojekt för motion som främjar hälsa och välbefinnande i olika åldersoch befolkningsgrupper med vars hjälp man bidrar till ökad motionsverksamhet hos den finska befolkningen i enlighet med rekommendationerna för hälsomotion samt tillägnandet av en motions- och idrottsinriktad livsstil som en del av vardagen. Projektet kan inriktas på olika målgrupper, såsom småbarnsfostran, skolan, äldre personer och specialgrupper eller alternativt kan olika ålders- och målgrupper kombineras, såsom motion i naturen eller familjemotion. Projektet kan också inriktas på jämställdheten mellan könen eller för främjande av jämställdheten inom motion som främjar hälsa och välbefinnande. Syftet med ansökan är att förverkliga målen för Förändring i rörelse! Nationella riktlinjer för motion som främjar hälsan och välbefinnandet 2020 och deras genomförandeplan. De understödda projekten bör stöda nya ldrottslagen (390/2015) och regeringsprogrammets (2015) riktlinjer beträffande motion. Nya idrottslagen förstärker på många sätt ställningen för motion som främjar hälsa och välbefinnande. Lagen understryker ställningen för motion som främjar hälsa och välbefinnande inom idrottsväsendet och helheten för olika samhälleliga förvaltningar. Lagens centrala mål är att främja olika befolkningsgruppers möjligheter att idka idrott och motion, befolkningens välbefinnande och hälsa samt fysiska funktionsförmåga, barns och ungas tillväxt och utveckling, medborgar- och föreningsverksamhet inom idrott och motion samt minskande av ojämlikhet inom motion och idrott.

3 Strategiska mål för statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram (2015) är att förbättra befolkningens hälsa och välmående samt kunnande och utbildning. Målet är att främja folkhälsan, medborgarnas motionerande, hälsosamma levnadsvanor samt ansvarstagande för det egna livet. Genom programmet tar man i bruk god praxis och sådana verksamhetsmodeller som främjar hälsa och välbefinnande. Förverkligandet av riktlinjerna för motion som främjar hälsan och välbefinnandet ingår i regeringens spetsprojekt "Främjande av hälsa och välfärd samt minskad ojämlikhet". För kunnandets och utbildningens del är regeringsprogrammets spetsprojekt "Nya inlärningsmiljöer och digitalisering i grundskolorna". En av spetsprojektets åtgärder är "Minst en timme motion per dag genom att utvidga Skolan i rörelse-programmet till nationellt." Centrala principer De centrala principerna i understödsmålens förverkligande är ett tvärsektoriellt, -administrativt och - professionellt samarbete samt en integrering av motion i det finska samhället och förverkligande av jämställdhet mellan könen. Detta förutsätter att projekten innefattar ett brett partnerskap och nätverksbyggande mellan olika intressentgrupper. Man hoppas speciellt på gemensamma projekt mellan flera aktörer. Projekten ska vara tydliga försöks- och utvecklingsprojekt med målsättning att utveckla verksamhetssätt, - metoder och -strukturer. Man önskar att projekten utnyttjar information som redan finns till hands (se bilaga 1. Bakgrundsinformation för utvecklingsverksamheten och planeringen av den). Projekten kan utveckla utnyttjandet av befintlig kunskap och producerandet av ny kunskap som en del av ett praktiskt utvecklingsarbete, men stöd beviljas inte för projekt som enbart koncentrerar sig på forskning. Projekten kan innefatta en europeisk omfattning som anknyter till EU-rådets rekommendationer för hälsomotion (2014) och EU:s slutsatser om jämställdhet inom idrotten (2014). Målsättningar Huvudmål Öka hela finska befolkningens fysiska aktivitet genom hela livet, i synnerhet beträffande inaktiva personer Projekt som stöds ska förverkliga ett eller flera av följande mål: Mål för åldersbaserade grupper Utveckla verksamhetskulturerna för olika organisationer som fungerar i livets olika skeden (småbarnsfostran, skolan, arbetslivet, åldringars serviceboende osv.) så att fysisk aktivitet och motion betonas. Särskild betoning läggs på att införa en motionsinriktad verksamhetskultur i skolmiljön (se nedan). Utveckla motionen för barn under skolåldern Utveckla motionen för barn i skolåldern Utveckla unga vuxnas Utveckla motionen för vuxna Utveckla motionen för äldre människor Målsättningar enligt tema Öka möjligheter till motionsidrott med låg tröskel, speciellt för barn och unga

4 Främja familjemotion Främja vardagsmotion/motion på egen hand Främja motion utomhus, exempelvis motion i naturen Särskild betoning läggs på projekt som strävar till att förändra skolornas verksamhetsmiljö enligt regeringsprogrammets mål med åtgärden "Minst en timme motion per dag" och Skolan i rörelseprogrammet. Målet är en mer aktiv och trivsam skoldag, välmående elever, främjandet av inlärning, ökandet av delaktigheten och en mer gemenskaplig verksamhetskultur. Centrala element för Skolan i rörelse är en struktur för skoldagen som stöder aktivitet, funktionellt lärande, motion på vägen till skolan och rastmotion, utveckling av omständigheterna kring motion och inlärning, organisering av motionsinriktad klubbverksamhet och morgon- och eftermiddagsverksamhet samt integrering av elever i planering och genomförande av verksamheten. Som utgångspunkt i förverkligandet av målen bör man enligt idrottslagen (390/2015) ha jämlikhet och likvärdighet mellan könen. I projekt som anknyter till barn och unga bör man fästa extra uppmärksamhet vid att öka motion hos flickor, eftersom fysiska aktiviteten hos flickor är i alla åldersgrupper lägre än hos pojkar. 3. UNDERSTÖDSVILLKOR Finansiering söks alltid för ett år åt gången. Projektens totala längd är i regel högst 3 år. Betydande självfinansiering förväntas av projekten. Ur anslaget kan stöd beviljas till nationella och regionala organisationer, stiftelser och andra aktörer. Medel beviljas inte till kommuner, privata arbetsgemenskaper, idrotts- eller motionsföreningar, privatpersoner eller oregistrerade samfund; inte heller för grundforskning, examensarbeten, kommersiell verksamhet, byggande eller sådan verksamhet inom organisationer som ingår i den lagstadgade eller normala verksamheten. Stöd beviljas inte för projekt vars främsta syfte är forskning, att ordna ett enskilt evenemang, eller materialanskaffning. Av detta anslag stöds dessutom inte projekt som anknyter till att minska sittande och annat stillastående; däremot hoppas man att detta tas i beaktande och inkluderas som en del av projekten som stöds. Hur den högsta ledningen inom den organisation som lämnar in en ansökan förbinder sig till projektet ska framgå av projektansökan. En styrgrupp ska tillsättas för projektet och projektet ska uppföljas på sitt eget kostnadsställe. Förutsättningen för statsunderstöd är att projektet är med i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten på statsbidragsmyndighetens begäran. Verksamhet som ingår i projektet kan inte stödas från andra anslag från undervisnings- och kulturministeriet. Andra eventuella offentliga eller privata understöd eller bidrag som är riktade mot projektet eller som man ansökt om ska meddelas i projektplanen. Stödtagaren får inte vidarefördela understödet. Vid beviljande av understöd tillämpas statsunderstödslagen / GRUNDER FÖR UTVÄRDERING I utvärderingen beaktas projektets ändamålsenlighet i förhållande till den ovannämnda målsättningen, verksamhets- och ekonomiplanens genomförbarhet samt projektets karaktär och omfattning.

5 Inom motionen som främjar hälsa och välbefinnande har det genomförts en stor mängd utvecklingsarbete och enskilda projekt. När understöd beviljas fäster ministeriet i synnerhet uppmärksamhet vid hur projektplanen beaktar god praxis och rekommendationer som presenterats i motsvarande tidigare projekt. I utvärderingen beaktas också hur man planerar att etablera projektets funktioner till en del av den s.k. normala verksamheten. 5. ANSÖKANS INNEHÅLL OCH BEHANDLING 1. Ansökningsblankett, UKM:s blankett nr 1 2. Projektplan (max. 5 sidor), av vilken ska framgå projektets innehåll, mål, åtgärder samt uppföljning och utvärdering, med tillhörande tidsplaner. plan över hur den sökande parten förbinder sig till genomförandet av projektet samt hur projektets åtgärder etableras till en del av det normala servicesystemet. för fortsättningsprojekt en kortfattad beskrivning över framskridandet av projektet under tidigare år. kostnadskalkyl med specificerade utgifter och inkomster (arvoden, resor, materialkostnader osv.) finansieringsplan (självfinansiering, beviljade och ansökta stöd/bidrag, övriga intäkter) (för fleråriga projekt en budget och finansieringsplan även för kommande år) skriftliga förbindelser av och kontaktuppgifter för eventuella samarbetspartners, samt en beskrivning av roller och arbetsfördelningen. hur projektet riktas och dess inverkan på kvinnor och män samt flickor och pojkar. 3. Andra eventuella bilagor, som sökanden vill hänvisa till. Ansökan bör undertecknas av en person som har namnteckningsrätt Undervisnings- och kulturministeriet strävar efter att fatta beslut om statsunderstöden senast i slutet av mars ANSÖKNINGSTID OCH INLÄMNING Ansökningarna skickas senast till: Undervisnings- och kulturministeriet Registratorskontoret, PB 29, Statsrådet (Besöksadress Sjötullsgatan 10, Helsingfors) Ansökan anses ha kommit fram i tid om poststämpeln är daterat den sista ansökningsdagen.

6 Bilaga 1. BAKGRUNDSINFORMATION FÖR UTVECKLINGSVERKSAMHETEN OCH DESS PLANERING Förändring i rörelse! Nationell strategi för motion som främjar hälsan och välbefinnandet 2020 Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2013:10. /_julkaisu/ Rekommendationer för hälsomotion. SITT MINDRE MÅ BÄTTRE! Nationella rekommendationer för mindre sittande Social- och hälsovårdsministeriets publikationer Glädjen ökar genom motion! Nytt program för motion och välmående inom småbarnsfostran. htttp:// Det nationella åtgärdsprogrammet för motion bland äldre Hälsa och välmående genom att motionera. Utvecklingsrekommendationer för tillämpad motion för åren Rapporten Finländarnas fysiska aktivitet och motion Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2011:15. ml Publikationen Statens idrottsförvaltning inom den hälsofrämjande motionen i sin helhet. Rekommendationer för främjande av motion i kommunerna. Hälsofrämjande motion och idrott i kommunerna 2010 (på finska, sammandrag på svenska) Barns och ungas rättigheter i idrott och sport. Publikationer om motion och folkhälsa 284 (på finska). Vad kostar det? Samband mellan socioekonomisk bakgrund och idrott hos barn och unga. Statens idrottsråds publikationer 2014:2. a_maksaa.591.news Varför slutar unga med idrott? Statens idrottsråds publikationer 2013:3. nen_luopuu_liikunnasta.540.news Utveckling av motionsidrott för unga eliikunnan_kehittaminen_1999_ news Undersökning över motion hos barn och unga. Idrottsvetenskapliga sällskapet i Finland. Strategi för utveckling av arbetslivet fram till Motion och karriär man måste röra på sig också i arbetslivet (på finska). Työyhteisö liikkumaan - opas työyhteisöliikuntaan. Publikation för projektet Työyhteisöliikunta 2010, Arbetarnas Idrottsförbund i Finland AIF. Työpaikkaliikunnan hyvät käytännöt. Aura, O. & Sahi, T. (red.) Edita. God högskolemotion. Rekommendationer. Slutrapport av expertgruppen för högskolemotion Studerandenas Idrottsförbund rf. Barometer för högskolemotion (på finska).

7 Det nationella åtgärdsprogrammet för motion bland äldre (på finska, sammandrag på svenska). a.html?lang=sv Jämställdheten mellan könen i idrott och motion Förändringar och nuläget i jämställdheten mellan könen i Finland. Diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning inom idrott och sport (på finska). Projektverksamhet inom motion och idrott ris, ros och rekommendationer. Slutrapport över projektet God praxis inom motion och idrott (på finska). Utvärdering av resultaten i samband med ökade anslag för statens idrottsväsende under regeringsperioden (på finska). liikuntatoimen_maararahojen_kasvun_tuloksista_hallituskaudella_ news EU-rådets rekommendation om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer (2014). EU-rådets slutsatser om jämställdhet mellan kvinnor och män inom idrotten (2014).