Webrehab Sweden (Kvalitetsregister inom rehabiliteringsmedicin), NKR14-062

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Webrehab Sweden (Kvalitetsregister inom rehabiliteringsmedicin), NKR14-062"

Transkript

1 Webrehab Sweden (Kvalitetsregister inom rehabiliteringsmedicin), NKR Webrehab Sweden (Kvalitetsregister inom rehabiliteringsmedicin) Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med WHO och Världsbanken har i sin "World report on disability" visat på hur funktionshindrade åsidosätts från samhället, sjukvård, skola och arbete. Man visar också hur man med rehabilitering kan öka integrering i samhället och därmed förbättra för såväl enskild individ som för samhället i stort. Bakgrund Rehabilitering är viktigt för att minska konsekvenserna av sjukdom/skada. Utvärdering sker för att följa effekten av intervention för individen och för kvalitetskontroll. Tillgång på platser är ojämnt fördelat över landet, liksom utbudet av fungerande vårdkedjor till kommunerna. Lokal organisation och inte behov styr ofta placering av person. Idag finns inget annat register för personer som har rehabilitering som orsak till kontakt med vården i landet. Syfte Att kunna följa effekter av insatt rehabilitering för att kunna förbättra omhändertagande för den enskilda patienten. Att kunna utvärdera den enskilda patienten mot andra patienter i landet med samma problem eller med andra patienter på den egna enheten. Att möjliggöra utvärdering av verksamheten på enhetsnivå och att kunna jämföra den enskilda enheten med övriga deltagande enheter. Att kunna belysa konsekvenserna av sjukdom/skada för den enskilda personen utifrån ICF s domäner och följa förändring. Såväl slutenvårdsmodul (från start) och öppenvårdsmodul (sedan jan 2011) finns.! års uppföljning görs, Processmått Tid från remissens utfärdande datum till inskrivning Tid från beslut om intag till rehabiliterings-enhet till patienten är inskriven (reell väntetid, tillkommit för att kunna svara - Fråga om ställningstagande till om medicinska hinder för körkort(enligt körkortsförordningen) - BMI (undernäring kan vara ett problem vid långa vårdtider och sväljningssvårigheter) - Fråga om rehabplan upprättats (enligt SOS föreskrifter) Kvalitetsmått ADL beroende vid inskrivning och utskrivning Komplikationer(värderar vårdkvalitet) Medicinska händelser (för att täcka in variationer i vårdtid/resultat beroende på händelser tex. hydrocephalus utveckling eller MRSA) Patient reported outcome measures Patientens tillfredsställelse med vården efterfrågas Hälsorelaterad livskvalitet samt livstillfredsställelse (redovisas under resultatmått). Täckningsgrad

2 Coverage 100% (Alla rehabiliteringsmedicinska enheter deltar) Completeness 94 % (Webrehab pat/ patient register data ) Analys/återkoppling Årsrapport skickas ut till deltagande enheter och skall finnas tillgänglig på hemsidan som PDF dokument. Registerdagar sker en gång per år med deltagande enheter. I samband med Föreningens årsmöte rapporteras kort. På årligt verksamhetschefsmöte ges rapport, information och tillfälle för diskussion. Webrehab ger direkt återkoppling avseende den egna enheten och landet Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad Ja, vi anser att registret uppfyller de kriterier som ställs för nivå 2. Anledningen är att vi dels kriterierna för registerkandidater och Nationellt Kvalitetsregister nivå 3 och måste därutöver ha Hög täckningsgrad utifrån aktuell patientgrupp - Uppfyllt Online återkoppling till verksamheter som stödjer förbättringsarbete - Uppfyllt Öppen redovisning av data, med identifierbara enheter, i årsrapporter och annan rapportering - Uppfyllt Generellt bedömas skapa goda förutsättningar för verksamheternas systematiska förbättringsarbete- Uppfyllt Har definierat kvalitetsindikatorer inom området - Uppfyllt Patientrapporterade mått används för relevanta patientgrupper - Uppfyllt Har identifierat förbättringsområden och/eller målnivåer- Uppfyllt Används aktivt för forskning- till viss del Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Styrgruppen har förändrats- en person har avgått och en ny person har kommit in. Detta tillskott har inneburit en förstärkning kring ledningsfrågor i styrgruppen då vederbörande är chef på sin ort. Dessutom är hon sjuksköterska vilket stärker omvårdnadskompetensen i gruppen. Till gruppen har också knutits fastare samarbete med statistiker Annelie Inghilesi Larsson, Quality Stat AB, som nu är med på styrgruppsmöten och årsmöten. Förbättringsprojekt med utarbetande av ny manual är i princip klart. Mycket arbete läggs fortfarande ner på att få själva programmet att fungera.fortfarande finns det fel i programmet som UCR inte har hunnit med vid de olika arbetstillfällena s.k. sprinter man ägnar åt registret. Vi arbetar mycket med att själva felsöka och får hela tiden in felanmälningar från användarna. Dessutom pågår utvecklingsarbete med dels den rel ny öppenvårdsmodulen, uppföljningsmodul samt hela den nya spinalskadedelen.. Se nedan på exempel i registret som har gjorts sista året. Kunna kombinera fler än en diagnosgrupp i rapporturvalet En sökfunktion i produktionsrapporten- kan bli ny utformning av rapporter istället. ACT och CAT (mått på upplevd andningsfunktion) skall visas enbart på vissa diagnoser Lägg till nytt urvalsalternativ: Inskrivning + Utskrivning (Excel 2010) i export av data Ny Spinaldel som inte hör ihop med vårdprocessen I rapporter, kunna välja att visa 1års- eller 2årsuppföljningar (eller båda?) Rapport med alla variabler i uppföljning i tidslinje, följa in-ut-uppföljning (sluten- och öppenvård) Samla alla IPAs delskalor i en följd efter varandra. Centerinställning för aktiva instrument styr vad som kommer ut i rapporterna Ny rapport med mer interaktivt rapportsystem - kunna följa variabler över tid Alla frågor och variabler på In-Utskrivning och Uppföljning i Sluten- och öppenvård ska redovisas i Produktionsrapporten

3 I inmatningsprogrammet skall svarsalternativen, för diagnosgrupp 7: ryggmärgsskada, motorisk (höger/vänster) kompletteras med att innehålla alla alternativ som sensorisk innehåller. Kunna jämföra sjukhuset mot riket i Tidrapport. Om man inte gör något urval på beställningssidan, bör man se alla instrument. Lägg till möjlighet att välja klarmarkerade och/eller alla i Export-rapporten Diagnoskod Y835 och G05A/B skall kunna registreras. Kunna registrera insjuknandedatum innan Frågor specifika för diagnosgrupp Ryggmärgsskada, måste synas i produktionsrapporten och excelrapporten. Fel instrument syns för diagnosgrupperna, HOLDEN ses i produktionsrapport för slutenvård. Produktionsrapporten skall kunna visa enheter på det egna sjukhuset mot varandra HAD, CAT och ACT formulären ska komma ut i rapporterna Inför ny rapport "Användningsgrad instrument och ICF" Inför rapport som visar rapportanvändning (vilka rapporter som används hur mycket). Fel antal i produktionsrapport. Vid 0 patienter visas enbart rikets resultat. För att uppmärksamma detta, har en meddelanderuta lagts till. NASSlistan och GOSEintervju finns nu under "dokument" i inmatningsprogrammet. Instruktioner om hur man laddar ner Excelexport ses när muspekaren förs över "utformat" på beställningssidan där man gör urval till export Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) - Färdigställande av en ny manual för arbetet med registret. - Arbete med att göra en fördjupad analys av data på traumatisk hjärnskadade är i planeringsfas. Anledning till denna satsning är den rapport som Socialstyrelsen la fram i dec Informationen till denna har hämtats via enkäter till landsting/regioner och man har inte utnyttjat de samlade data som finns i WebRehab kvalitetsregister. En av slutsatserna är att man för att kunna göra nationella uppföljningar i framtiden krävs det därför en fortsatt utveckling av såväl datakällor som uppföljningssystem. Det är angeläget att fortsätta att bevaka området eftersom personer med hjärnskador är en utsatt grupp med stora och långvariga behov. Frågan är dels om inte en del av svaren, nämligen hur det går över tid, finns i WebRehab. I registret finns data från 2007 år och framåt och på mer än 2000 personer. De senaste 3 åren har funnits möjlighet med uppföljning 1 år efter skadan och i 2 år även registrering av de personer som finns i öppenvården. Till öppenvården kommer dels patienter som varit i slutenvård dels patienter som i akutfasen haft en mindre omfattande vårdbehov och därför har kunnat skrivas ut till hemmet direkt från kirurg/neurokirurg klinik efter sitt trauma men där konsekvenserna av traumat ändock år sådana att man anser att rehabilitering är av värde. - Fortsatt arbete med spinalskademodul. -Som ett förbättringsprojekt ses den manual som är under utarbetande där klara linjer för hur inmatning skall ske, vilka variabler som är obligatoriska (antalet ökar på begäran från de ingående enheterna) allt för att öka likheten i registeringarna från de olika enheterna (som skiljer sig i organisation och innehåll, framförallt inom öppenvård). Detta kommer att leda till större möjligheter till jämförelser mellan enheter samt att kunna poola data för forskning Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Beskriv aktiviteterna samt resultat Steg 1 - Kontaktuppgifter

4 Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer 62 Startår 2007 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Epost till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Certifieringsnivå 3 Kategori Kontaktperson Webrehab Sweden (Kvalitetsregister inom rehabiliteringsmedicin) Webrehab Ja Västra Götalandsregionen (Regionstyrelsen) Mats Dahlbom Sjukdomar i nervsystemet Ann-Christine Elfving Telefon till extra kontaktperson WebRehab mobil Epost till extra kontaktperson Kontaktuppgifter Förnamn Katharina Efternamn Stibrant Sunnerhagen Telefonnummer (inklusive riktnummer) E-post Sjukhus/Vårdcentral Sahlgrenska universitets sjukhuset Arbetsplats Rehabiliteringsmedicin, B9 huset, Högsbo Adress Box Postnummer Stad Göteborg Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Data hämtade från SKL Hälso- och sjukvård totalt. Riket. Genomsnittligt disponibla vård platser, läkarbesök och vårdtillfällen efter specialitet mm 2009 Medicinsk rehabilitering: 598 platser (varav annan vårdgivare 49) Vårdtillfällen (konsumtion) 6836 Från enheterna rapporteras in att man har ca 220 platser inom slutenvård för rehabiliteringsmedicin, 2 enheter rapporterar ca 17 platser vardera för alla åldrar över 18 år. Antalet slutenvårds platser för rehabiliteringsmedicin (dvs i huvudsak arbetsför ålder minskar i landet. Antalet patienter som vårdas på dessa platser verka öka och vårdtiderna minskar (se årsrapporten).

5 Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning)..idag finns inget vedertaget verktyg att ta fram dessa kostnader. Registret är inte för en specifik diagnosgrupp. redovisar från UK att såväl mycket svårt skadade som lättare skadare blir mindre beroende efter inneliggande rehabilitering, vilket innebär en besparing framförallt för de mest vårdkrävande personerna. fån maj 2013 visar att blandad inneliggande rehab är kostnadseffektivt för personer med stroke. Man rekommenderar också rehabiliteringsåtgärder för arbetsåtergång för personer med stroke eller tbi som kostnadseffektiva. visar att boende i ordinär bostad är lägre än i särskilda boenden. Insatser för att skriva ut personer med stroke, tbi eller sci till eget boende innebär en besparing för samhället. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Det är nu möjligt att kunna följa en enskilds patients väg från inneliggande rehabilitering, utskrivning och efterföljande dagrehabilitering samt uppföljning efter 1 år. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Förbättrad akutinsatser vid stroke, tbi och andra skador/sjukdomar leder till fler överlevande med funktionsnedsättningar. Att minska konsekvenserna av funktionsnedsättningarna kräver ökade rehabiliteringsinsatser. Att följa upp insatserna och dokumentera kvaliteten av dessa är nödvändigt för att kunna utvärdera insatserna. Att utvärdera komplexa insatser som rehabilitering kräver utvärdering inom flera dimensioner vilket ett kvalitetsregister ger möjligheter till. Det är för varje klinik/enhet basalt och viktigt att kunna följa upp kvaliteten i verksamheten och att kunna göra det löpande och inte bara med stickprov. WebRehab erbjuder den möjligheten. Därtill kan man jämföra sig med ett riksgenomsnitt för att se relationen till andra liknande enheter. Detta ger också näring till det egna kvalitetsarbetet. Att mäta och följa upp rehabilitering innebär att registrera s k mjuka data och det kan vara svårare men inte desto mindre viktigt. Där är kvalitetsregistret en mycket god hjälp. Registret innehåller flera nationellt och internationellt mycket använda instrument såsom t ex EQ5D där det också finns normalvärden att jämföra med. Registret kan vara ett redskap för att få samlade data inom resultat och process. Vi kan i registret se att vårdtiden för äldre personer (över 65 år) är kortare än för de som är yngre än 65 års ålder vilket är ett observandum som bör föranleda analys på de olika enheterna om möjliga förklaringar till detta. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området.

6 Enligt WHO är "Rehabilitering av personer med funktionshinder är en process som syftar till att möjliggöra för dem att nå och bibehålla bästa möjliga fysiska, sensoriska, intellektuella, psykiska och sociala funktionsförmåga.rehabilitering ger funktionshindrade med de verktyg de behöver för att uppnå självständighet och självbestämmande." Rehabiliteringsmedicin är en medicinsk-humanistisk disciplin, vars främsta syfte är att bygga en bro tillbaka till ett meningsfullt liv.rehabiliteringsmedicin representerar en helhetssyn på människan som patient - och till hennes familj och sociala nätverk. Rehabilitering är en process som påbörjas när sjukdom eller skada uppkommer utifrån individens upplevda oförmåga, är behov och intressen målinriktad, och processen inkluderar flera och samordnade åtgärder under en begränsad period utan fortsätter så länge som behovet av åtgärder är behövda. Ålderspyramiden i Sverige- liksom andelen personer som lever med kroniska sjukdomar gör att önskemål om åtgärder från sjukvården ökar- trots oförändrade eller minskande resurser. Därmed behövs kunskap och information om den mest kostnadseffektiva formen av intervention. När fokus skiftar från handhavande av sjukdom hos individen till hälsan hos befolkningen- ökar behovet att kunna jämföra. Prioritering måste ges till effektivt management av sjukdom- inte bara ur individens perspektiv utan också med tanke på den ansträngda budgeten inom hälso- och sjukvård liksom för samhället i övrigt (försäkringskassa- socialtjänst mm). Rehabiliteringsåtgärder är en stor verksamhet inom hälso- och sjukvården. Den specialiserade rehabiliteringen som bedrivs vid framförallt de rehabiliteringsmedicinska enheterna men även på högspecialiserade enheter i privat regi som framförallt bedriver extern rehabilitering är komplex och multiprofessionell. Det innebär att ett register som ska utvärdera dessa åtgärder dels måste undersöka konsekvenser av sjukdom/skada på kroppsfunktion men även dess konsekvenser för personen i olika aktiviteter och även sträva efter att förstå inverkan på delaktighet. Registret är komplexet men svarar mot de önskemål de ingående enheterna har med syfte att kunna beskriva sin multifacetterade verksamhet. När det gäller diagnosen stroke har de nya Nationella riktlinjerna för Stroke sjukvård påverkat rehabiliteringen. Vårdtiderna är ofta längre vid rehabiliteringsinsatser- men det har till exempel visat sig att strokevården lönar sig- då personer som vårdats på stroke-enhet med integrerad rehabilitering oftare skrivs ut till hemmet och med ett lägre beroende. Det har också visat sig för stroke patienter att vård vid rehabiliteringsenhet ger bättre resultat i det senare skedet (se Socialstyrelsens riktlinjer för strokevård). Allt fler enheter inom rehabilitering i Sverige har kvalitetscertifierat sig via CARF vilket ökar kraven på att ha dokumentation över sin process samt patientinflytande i den egna rehabprocessen (belyses av upprättande av rehabplan och användande av denna). Syfte med registret är att i) förbättra kvaliteten i rehabiliteringsprocessen- ii) att utnyttja begränsade resurser bättreiii) att öka medvetenheten om ICF modellen- iv) att vara ett stöd för ingående enheter för vårdprocessutveckling- v) att möjliggöra jämförelser med andra enheter- vi) att samla kunskap om små patient-/diagnosgrupper samt vii) att kunna nyttjas för forskning. Beskriv avgränsning till närliggande register ICD10 har inte längre Z509 i Sverige varför det inte går att enkelt utnyttja SOS diagnosregister., ej heller KVÅ har rehabilitering som åtgärd. Kvalitetsregistret NRS (nationella registret för smärtrehabilitering) är ett register där vi till liten del kan ha snarlika patienter, nämligen personer med smärta i rörelseapparaten. I NRS är de den enda patientgruppen medan de i WebRehab är en mycket liten del. NRS är byggt på specifika smärtrehabiliteringsprogram och har betydligt mer variabler kopplade till det än vad WebRehab har. Med NRS har vi ett samarbete och angående just den patientgruppen kan det vara av värde att ha ett samtal angående samarbete eller avgränsning. Rehabilitering efter stroke är en stor del i WebRehab och där är Riksstroke ett närliggande register. Webrehab har mer fokus på rehabilitering och snart möjlighet till öppenvårdsmodul vilket kommer ge längre uppföljningstid. Därmed kompletterar Web-Rehab den information som fås i Riks-stroke. För vissa kategorier och åldersgrupper är det intressant med jämförelser med Riksstroke. Det finns också ett register för traumatiska hjärnskador (TBI) som finns på UCR och är kopplat till Neurokirurgen i Uppsala. Den patientgruppen finns också i WebRehab och där kan det också i framtiden finnas vinster med kontakt för att se om någon form av jämförelse ger viktig information eller kunskap. Personer som överlevt hjärtstopp ingår i Hjärtstoppsregistret och blir ibland föremål för rehabilitering. En möjlighet finns att undersöka hur stor del av dessa som har fått rehabilitering vid specialiserade enheter och hur det har gått för dessa.

7 Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? NRS och Weberhab samverkar som rehabregister då det är samma användare till stor del. Vi har utarbetat en gemensam grupp som försöker samordna registeren som båda ligger på UCR. Dels ska vi försöka få liknande lay-out när man kommer in i registeret så att inmatare ska känna igen sig dels pågår diskussion om en gemensam portal. Vi har också samordnat oss kring avgifter och modell för hur data för forskning får hämtas ut ur databaserna. Har kontakt med Riks-stroke och har till exempel samma version av NIHSS och liknande nöjdhetsfrågor så att det ska vara möjligt att följa processen för en person. Har diskuterat möjligheten till att deltaga i varandras stygrupper som observatör men det är inte aktuellt nu. Använder Riks-stroke data för att räkna ut hur stor andel av patienterna som teoretiskt har ett behov av fortsatt inneliggande rehabilitering Har haft kontakt med TBI registret i Uppsala för att få information om hur det har gått för de patienter som kommit in där för att få en uppfattning om hur väl vi tar in de patienter som skulle ha ett rehabiltieringsbehov. Samverkar med Hjärtstoppsregistret med råd om hur uppföljning skall kunna ske där och med information om lämplig logistik och formulär. Detta kommer att leda till möjliga jämförelser av det längre perspektivet av personer med potentiell hjärnskada (som efter hjärtstopp) med dem som har fått rehabilitering på grund av hjärnskdada. Beskriv även annan relevant samverkan Ny kontakt planeras med diagnosenheten på SOS för att se hur de uppfattar att man ska kunna få ut data på de personer som vårdats inom slutenvård (och om möjligt även öppenvård) för rehabiliteringsåtgärder. Vid tidigare kontakter har man inte kunnat hjälpa till men eftersom SOS nu har gått ut och erbjudit samverkan planerar vi att undersöka igen vad det kan leda till. I samband med uppföljningsfrågor tillfrågas om sjukskrivningsnivåer och eventuell personlig assistens. Vi har funderingar på att i ett senare skede jämföra data från WebRehab med information från Försäkringskassans register. Har haft samverkan med PROM center i Linköping kring RAND 36. Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Faktisk anslutning/samverkan Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC UCR har under året arbetat med att förbättra sina rutiner. Dock har viss omsättning av medarbetare lett till att kontater krign registret ibland fortfarande är besvärligt då man inte helt är insatt i det tidigare arbetet eller förstår hur registret fungerar. Från WebRehab har vi försökt underlätta genom att ha specifika personer med ansvar för kontakter kring datafrågor. Kontakt med UCR sker kontinuerligt via telefon och mejl. Möten med delar av styrgrupp tillsammans med statistiker som är kopplad till registret har under 2012 ägt rum vid 5 tillfällen (16/2, 22/5, 23/10, 5/11, 28/11(telefonmöte). Vi har haft problem med att få ut data för forskningsprojekt från UCR- oklart med delegationsordning och VGR och UCR har haft olika tolkningar

8 Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Marianne Lannsjö Med dr Sandviken Läkare Jan Burensjö Sköterskeexamen Jönköping Sköterska/bitr klinikchef Ann Hammer Med dr Örebro Sjukgymnast/sektionschef Björn Hedman Läkarexamen RehabStation, Stockholm Läkare Gunilla Lindstedt Sköterskeexamen Växjö Klinikchef/sköterska Åsa Lundgren Nilsson Docent Göteborg Sektionschef/arbetsterapeut Anna Tölli Läkarexamen/doktorand Danderyd Läkare Wolfram Antepohl Med dr Linköping Läkare/klinikchef Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Mycket god kompetens kring ordinaldata och registerdata. M Lannsjö har varit med från 1997, disp på registerdata kring hjärnskador. J Burensjö har lång erfarenhet av kvalitetsarbete och register. A Hammer, disp, kvalitetsansvarig i Örebro och arbetat med CARF. B Hedman har erfarenhet från spinalregistret, Å Lundgren-Nilsson, docent, van vid registeradata från forskning och klinik. A Tölli är doktorand, arbetar med analys av stora material i sitt projekt. W Antepohl, spinalskadekunnig Förbättringsmetodik Utifrån de krav som ställs från CARF på ackrediterade enheter arbetar gruppen nationellt för att ge verktyg för förbättringsarbete. Modell för undervisning och datauttag har tagits fram efter diskussion med Qulturum i Jönköping. Biostatisk och epidemiologi Mycket god komptetens finns inom biostatistk liksom mätteorier, item respons theory och Rasch-analys. Vana vid att hantera epidemiologiska material från register finns, såväl från svenska material som internationellt samarbete. Kunnighet i SPSS men även i Rumm och Winsteps, Elisabeth Svenssons Rang-variant metod för ordinaldata. Vår statistiker, Annelie Inghilesi Larsson har två examen från Umeå universitet i statistik. men även i statsvetenskap Relevanta kliniska ämnen Gruppen har mycket god kompetens inom stroke, traumatiska hjärnskador, spinal-skador liksom andra vanligt förekommande diagnoser med komplexa rehabiliteringsbehov. Forskningserfarenhet finns även inom dessa områden. Olika yrkesgrupper finns med för att få med olika professionernas engagemang i rehabilitering.

9 Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? Startades på uppdrag av Svensk förening för Rehabilitering och Fysikalisk medicin 1997 och har en tydlig förankring inom rehabiliteringsmedicin i Sverige. Det nätverk för CARF (Commission on Accreditation of Rehabilitation Facilities) som finns i Sverige är alla aktiva enheter i registret. Rehabilitering är en teamverksamhet varför vi också har en representation av olika yrken och befattningar styrgruppen. Personer rekryteras med olika yrkesbakgrund och från olika enheter i landet för att få en geografisk spridning. Vi har flera personer med erfarenhet av CARF arbete i styrgruppen vilket bidrar till en aktivt arbete kring kvalitetsfrågor och datas värde för patienten vård/rehabilitering i första hand- hur vi ska kunna visa för patienten att det vi gör har ett mervärde. Vill få in någon mer med docent- kompetens eller högre men akademisk kompetens är en bristvara inom rehabilitering. Vi skulle gärna se någon psykolog/logoped eller socionom i gruppen. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Finns annan samverkan med patient/brukare Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Tillsammans med NRS har vi träffar och har inbjudit en representant från HSO att medverka i den samordningsgrupp för rehabiliteringsregister som finns. Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår Vilka är inklusionskriterierna för registret? Registret öppet för alla kliniker/enheter som bedriver rehabilitering alltså även andra kliniker än rehabiliteringsmedicinska, t.ex. geriatrik, neurologi, ortopedisk rehabilitering mm Teamrehabilitering, att det finns rehabplan samt att rehabiliteringen är tidsavgränsad. Det innebär att kortare vårdtider; exv, inläggning av Baklofenpump inte registeras i WebRehab men i patientregistret. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Deltagande enheter: coverage 100% Alla rehabiliteringsmedicinska enheter deltar Registrerade patienter av möjliga: completeness

10 Webrehab pat/ patient register data 19 av 22 enheter (Mälargården rapporterar inte till patientregister, en enhet 0 pat reg i WebRehab ) enheter har svarat på hur många pat som rapporteras in i pat register (detta motsvara 98% av registreringarna i WebRehab Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 94% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 24 st Hur många enheter deltar i registret? 30 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 56% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. Coverage är hela landet; alla landstingsenheter (24 st) är med. En enhet (Uddevalla NÄL) matade inte in något i WebRehabunder Några "rena" spinalenheter har gått med men har inte matat in under Fler fristående enheter har gått med (2 stycken privata med sluten och öppenvård) och 2 enheter med extern rehabilitering för bibehållande av funktion. Enheter som svarade på inrapporterade data står för 98 % av registreringarna (dvs 2066 registeringar i WebRehab). Antalet inmatningar som vi har räknat på är 2099 då Mälargården med 283 patienter inte rapporterar in något till patientregister då man är fristående enhet. Enheterna som har besvarat varierar i täckninsgrad mellan %, och endast tre enheter hade under 60 %. Två av har inte registrerat patienter med kortare vårdtid än 2 v (ändrat det till 2013) och 1 enhet har haft många "satellit" patienter på enheten. Täckningsgraden kan också redovisas som 1 års uppföljning som klarmarkerats som är utförda. Uppfölning sker dels från slutenvård dels från öppenvård. Totalt har då 56 % av de tänkta uppföljningarna blivit genomförda. Några enheter (Bleking, Uddevalla NÄL, Västervik) har inte gjort några uppföljningar alls och inga av de fristående enheterna. Alla enheter som bedriver öppenvårdsrehabilitering har inte kommit igång med uppföljningarna av dessa. Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Vi har idag en god täckninsgrad men några små enheter avviker. Tyvärr är det så att dessa enheter har logistiska problem dålig bemanning etc och man kommer inte på WebRehabs kvalitetsdagar, inte heller på de rehabledar dagar där verksamheterna diskuteras. Målsättningen är att alla enheter ska registera 60 % av sina patienter inom slutenvård i WebRehab nästa år. Ett sätt att öka medvetenhen om viktan av detta är dels att vi redovsiar detta på vår "webrehab dag" dels att detta tas med i årsredovisningen till nästa år på enhetsnivå. Två enheter med låg registeringsgrad ligger i VGregionen, detta kommer där tas upp i det regionråd för rehabiliteringsmedicin som finns där. Då protokollförs detta och går vidare till regionledningen vilken har möjlighet att kommunicera till de berörda

11 sjukhusen vikten av kvalitetsarbete. Utgår man från de möjliga behov som kan finnas hos personer med stroke under 65 år, tyder data från Riks-stroke på att 1200 personer har ett kvarvarande ADL beroende vid 3 månader. I WebRehab har registerats 545 personer under 65 år med stroke. Om alla 1200 skulle ha behov av slutenvård, innebär detta en täckningsgrad på 45 %. Använder man data från TBI registret i Uppsala har ca 30 % av de som legat inne på NIVA ett kvarstående behov. NIVA vård i Sverige berör uppskattningsvis ca 80 personer med TBI per universitetsklinik, vilket i landet innebär 420 personer. Om 30 % har behov av inneliggande rehab skulle det vara 125 personer.knappt 10 % av alla stroke är orsakade av subarachnoidal blödningar, ca 500 per år under 65 år, men alla dessa har inte behov av inneliggande rehabiliering. Frekvensen av andra typer avhjärnskador är okänd (TBE, anoxier etc). Sammanlagt kan man skatta att det rör sig om ca 625 personer i arbetsförålder per år med diffus hjärnskada pga TBI, SAB eller annan orsaksom troligtvis skulle behöva inneliggande rehabilitering. Hur platssituationen motsvarar behovet vet vi inte. I WebRehab under 2012 har registerats 475 personer med TBI, SAB eller annan hjärnskada, vilket innebär ca 76 % av alla potentiella. Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? Ja, validiteten få anses vara god; face validity finns, content validity likaså då alla ingående skalor är testade för validitet och reliabilitet. Vissa data måste fyllas i för att kunna klarmarkera vilket eliminerar risken för bortfall. Fasta alternativ finns på de flesta variabler vilket minskar risken för felregisteringar. Täckningsgraden har undersökts via frågor till ingående enheter samt stickprov på några enheter via den lokalt ansvariga personen. Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Ja Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Diskuteras till och från om modellen ska användas i Norge. Kinesiska läkare har intresserat sig för registret. Kommentar till ovanstående frågor Vi rapporterar bara de patienter som har klarmarkerats både för inskrivning och utskrivning. Det innebär att om det föreligger logistikproblem på enheten, kan det ligga patientdata kvar då den inte har blivit klarmarkerad. Av de 21 olika sjukvårdshuvudmännen (landsting) ingår en eller flera enheter från alla landsting numera (inklusive upphandlade privata enheter). Mälargården och Frykcenter är privata aktörer med rehabiliteringsvistelser för personer som har behov av återkommande insatser och som bor hemma. Någon enheter har "bara" registerat de patienter som har haft längre vårdtid än 14 dagar, Steg 7 - Mått Bakgrundsdata

12 Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Kön, ålder, längd, vikt, diagnoskod, vårdrelaterad diagnos, första kontakt för rehab, datum insjuknande/skada, remissens utförande datum, datum för beslut om rehab Svenskspråkighet Utan svårighet, Feltolkningar förekommer, Tolkberoende Födelseland Sverige, Annat nordiskt land, Europeiskt utom Norden, Annat land Högsta avslutade utbildning Grundskola, Gymnasium eller yrkesutbildning, Universitet/Högskola, Annat Hushåll Ensamstående utan hemmavarande barn, Ensamstående med hemmavarande barn, Gift/sambo utan hemmavarande barn, Gift/sambo med hemmavarande barn, Bor med förälder/föräldrar, Bor med annan närstående, Annat Boende Eget boende utan personligt beroende, Eget boende med personligt beroende, Särskilt boende, Annan rehabenhet, Annat Försörjning Löntagare, Egen företagare, Försäkringskassan, Arbetslöshetskassa, CSN Ålderspension, Socialtjänst, Föräldrapenning, Annat Rökare Snusare Missbruk av alkohol, droger, läkemedel RLS, GCS vid ankomst till sjukhus, vid inskrivning rehab Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Exempel på mått (10 st) Vårdtid Tid från remissens utfärdande datum till inskrivning Tid från beslut om intag till rehabiliterings-enhet till patienten är inskriven (reell väntetid, tillkommit för att kunna svara på frågan om vårdgaranti) Stroke - vilken andel kommer från strokeenhet I vilken utsträckning har enheterna besvarat/genomfört: - Fråga om ställningstagande till om medicinska hinder för körkort har funnits (enligt körkortsförordningen) - Body Mass Index (undernäring kan vara ett problem vid långa vårdtider och sväljningssvårigheter) -Fråga om rökning (högt svar här har lett till att frågan nu även finns vid uppföljning) Tid från utskrivningsklar till utskrivning (visar på hur samarbetet med kommunen fungerar) Utskrivning: fråga om rehabplan upprättats (enligt SOS föreskrifter) Uppföljning: Fråga om rehabplan finns och om den följts (enligt SOS föreskrifter)

13 Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Exempel på resultatmått, max 10 Vårdtid (2012 är i medel 41 dagarför alla patienter) kortare än tidigare, kan komma att bli längre då flre spinalskadade matas in Vårdtid per diagnosgrupp (tillåter jämföresle över tid och mellan sjukshus) Avlidna under vårdtiden (bör finnas med även om det är mycket ovanlgit) AntTid från beslut om rehab till intag (reelt mått på väntetid) Andel ADL beroende vid inskrivning och utskrivning (mått på effektivitet) Komplikationer (värderar vårdkvalitet) Medicinska händelser (för att täcka in variationer i vårdtid/resultat beroende på händelser tex. hydrocephalus utveckling eller MRSA) EQ5D in och ut (möjliggör jämföderlse med andra diagnoser och register) BMI vid inskrivning och utskrivning Utskriven till (eget boende med eller utan hjälp, särskilt boende) För hjärnskadade GOSE (Glasgow outcome scale extended) Disorders of Consciousness enligt Josef Giacinos klassifikation Patient reported outcome measures Patientens tillfredsställelse med vården efterfrågas Hälsorelaterad livskvalitet samt livstillfredsställelse Impact on Participation and Autnomy används på öppenvårdsmodulen Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Ja idag Patienten problem beskrivs i ICF termer enlgit kapitel 1,2,3,4,5,6,7,8 Standardiserade instrument som RLS 85 eller Glasgow Coma Scale används för att karakterisera graden av hjärnskada, För stroke patienter registeraras NIHSS. För spinalskadade ASIA skalan. ADL skattas enligt FIM vid anskomst och hemgång för att se förmåga i olika aktiviteter, Gångförmågan klassificeras enligt Holden (beroendegrad av hjälpmedel i förflyttningar) För ryggmärgskadade bedöms om det föreligger neurogen blåsrubbning, störd tarmfunktion och störd andningsfunktion. Registering av körkort och lämplighet att framföra fordon. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D Ja idag Vid inskrivning, utskrivning och uppföljning i såväl slutenvård som öppenvård Redovisar både de 5 dimensionerna mot svenska normdata som EQterm värden. SF36/RAND 36 Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Ja idag Livstillfredställelse enlig Fugl-Meyer

14 Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Ja idag Glasgow Outcome Scale Extended Impact on Parcitipation and Autonomy- E Vi ska lägga in Hospital Anxiety and Depression scale, På begäran från friståenden enhet (Mälagården) läggs in astmakontroll test (asthma control test)- ACT samt COPD Assessment Test- CAT då de arbetar med patienter med astma/kol Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Ja idag Resultaten är relativt oförändrade jämfört med 2011 inom slutenvården, de flesta som svarar är mycket nöjda. Andelen som saknar uppgift är fortfarande mycket hög, 42%. Inom öppenvården är det högre andel svarande (32 % saknas) och dessa patienter har mindre uttalade kognitiva problem som helhet än inom slutenvården (vilket kan vara en bidragande orsak till uppgift saknas är högre där). Högst andel mycket nöjd/nöjd finns i områdena "Personalens bemötande" och "Ditt samarbete med personalen" (76 %). Det finns potential för ökning av patientens grad av nöjdhet inom områdena: "Den information och bemötande din familj och anhöriga har fått under din rehabilitering" samt "Info om var du kan vända dig vid behov av stöd efter sjukhusvistelsen". Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Ja idag Personalen bemötande, ditt samarbete med personalen, rehabiliteringen, eget inflytande över rehabiliteringen (inklusive rehabplan), den information din familj och anhöriga fått under din rehabilitering, information om sjukdomen, information om vart du kan vända dig efter sjukhusvistelsen Annat patientrapporterat mått Ja idag Om rehabplan har upprättats och om den följs, vid utskrivning från sluten och öppenvård samt vid uppföljning. Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? GOSE bygger på att man igenom intervju försöker kartlägga patientens problem/symptom efter sin hjärnskada för att bedöma svårighetsgraden av skadan IPA-E bygger på ICF och används inom öppenvård. Detta kartlägger patientens upplevelse av delaktighet och autonomi i olika dagliga aktiviteter. Frågeformuläret är utvecklat för att får information från personer med långvariga tillstånd som vistas i eget boende. Syftet är att få personens åsikt om hur hälsotillstånd är och hur begränsningar inverkar på det dagliga livet. Detta är helt personens egen åsikt och kan inte inhämtas via anhörig. In och ut data finns för 36 % av patienterna vilket är en ökning jmf med Utlämnande av enkät och kontroll att den fyllts is. Områden som berörs är: Rörlighet, personliga bestyr, aktiviteter hemma och roller i familjen, ekonomisk situation, användning av tiden och avkoppling, sociala kontakter, yrkesverksamhet, utbildning, hjälpa och stödja andra människor, Nöjdhetsfrågorna vid utskrivning från slutenvård skiljer sig enbart marginellt ifrån Andelen som saknar uppgift är fortfarande mycket hög, 42%.I öppenvården fattas färre svar (32 %). Utlämnande av frågor och kontroll av om det har blivit ifyllt. Det pågår en diskussion i landet om hur vi ska beskriva effektmått och verkningsgrad. Då vi arbetar med ordinalskalor (exempelvis FIM) är det olika svårt/lätt att nå nästa nivå. Flera av enheterna arbetar enligt CARF och vi vill få ett konsensus så att data från WebRehab kan användas för detta och det blir lika för enheterna i landet. För öppenvårdsmodulen finns det möjlighet att göra jämförelser då det är olika program och intensitet. Detta år är det första som denna används och vi får se hur mycket data som kommer in och vad som blir möjligt att jämföra i realitet. Steg 8 - Datafångst

15 Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Registret är webbaserat. Uppgifterna som matas in har standardiserade svarsalternativ med hjälptexter för att minska risken för felinmatning. När en patient registreras första gången hämtas uppgifter från befolkningsregistret, samtidigt skapas även utskrivnings och uppföljnings "fil" med förifyllda uppgifter. Förändringar har skett i gränssnittet så att mer förklarande information fås när man för pekaren över den efterfrågade uppgiften. Ny manual har utarbetats under Standardiserade uppgifter om patientens demografi borde finnas strukturerade i journalen men så är inte alltid fallet. Uppgifter om funktionsnedsättningar enligt ICF finns inte i journalen på ett standardiserat sätt. EQ-5D,LiSat-11, samt patientens upplevelse av rehabinsatserna finns inte dokumenterat i journalen. Vanligast är att uppgifter först registrerats i journalen för att sedan föras in i registret. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 100% Filöverföring 0% Papper 0% Annat 0% Kommentar: Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 0% Inom en vecka : 10% Inom en månad : 60% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Registreringar görs i både sluten- och öppen vård. Det innebär att en person kan följas genom processen med först slutenvård sedan öppenvård och därefter uppföljning. Data samlas vid inskrivning (läkare, sjuksköterska, undersköterska samlar information), vid utskrivning läkare, sjuksköterska, undersköterska samlar information). Vid FIM - bedömning(som sker inom 72 timmar) medverkar flera yrkeskateorier). Uppföljning äger rum 1 år (+- 1 månad)efter insjuknande datum (skadedatum) och efter varje nytt vårdtillfälle, och är tänkt att göras huvudsakligen per telefon av sjukvårdutbildad personal (oftast av en sjuksköterska). Uppföljningen för spinalskadade är annorlunda och tänkt årligen i enligt med den rekommendation som nationella spinalskaderådet utarbetar Vårdtiden av patienterna kan variera och en patient kan ha fler en ett tillfälle per år. Kommentar till ovanstående frågor Inmatning sker direkt via internetbaserat formulär till en databas. Sannolikt gör klinikerna lite olika när det gäller inmatning. Vissa lägger in det mesta direkt via dator medan andra tvingas gå via pappersformulär åtminstone för vissa data. Vi önskar att i princip skall det inte förlöpa någon tid mellan patientmöte och tills data finns i det centrala registret, men i realiteten brukar det förlöpa några veckor. Registret föreslår för de deltagande enheterna att arbeta med måltal för inmatningstid som kvalitetsarbete lokalt. I den manual som är under utarbetande och som

16 diskuterades på årets WebRehab dag sägs att man ska var färdig inom 2 v efter hemgång, vilket enheterna (som var där) ställde sig bakom. Med säker inloggning har en del enheter längre handläggningstid innan det blir klarmarkerat. En anledning är att "randande" läkare inte direkt kommer in i registret med sitt chippat kort utan måste vänta på handläggning lokalt hos IT grupperna. Logistiken här måste ses över. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. ICD koder används, och grupperas enligt del modell som användes vid framtagning av NASS (Nordic asssessment som var en del av Nord DRG samarbetet), ICF terminologi används, Översyn av begrepp ska göras för att kontrollera att termer enligt Socialstyrelsens termbank används. Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. För att kunna beskriva den persongrupp som behandlats inom rehabilitering måste demografiska data samlas in och deskriptivt beskrivas. På riksnivå ger detta en samlad bild av rehabverksamhetens innehåll, ger möjlighet att dela upp data utifrån kön och ålder samt kan visa tendenser över tid. På enhetsnivå måste mer omfattande analyser göras av de deskriptiva data man samlar in. Man bör sätta upp mål t.ex. för vilka diagnosgrupper och åldersgrupper som skall omfattas. Vid den årliga utvärderingen jämförs sedan deskriptiva data mot målen. Att följa processer innefattar att deskriptivt följa väntetider, vårdtider, användningsgrad av rehabplaner och olika utvärderingsinstrument. Även med processdata är förbättringsplaner viktiga och värden för riket kan tjäna som riktvärde för att sätta upp mål för förbättringsarbetet. Även på individnivå sker en process. Det innebär att data registreras som följer förändringar hos individen under rehabiliteringen. Dessa data skall framför allt belysa hur en individ fungerar i dagliga livet med tyngdpunkt på patientens egna upplevelser av hälsa, livskvalitet och upplevelse av rehabiliteringen. Data analyseras deskriptivt genom att jämföra utveckling under processen (före sjukdom, vid inskrivning, vid utskrivning, vid uppföljning efter 1år). Att upprätta rehabiliteringsplaner inom interdisciplinära team ger en möjlighet att utvärdera hur rehabiliteringsteamet lyckas uppnå målen. Att långsiktigt följa hur uppnådda förbättringar kan bibehållas eller ytterligare förbättras är viktigt både mänskligt och samhällsekonomiskt. Vid uppföljningen hade flera patienter, som vid utskrivning fortfarande hade hel sjukersättning, återgått till arbete på hel eller deltid. Våra uppföljningsanalyser visat också att många saknar rehabiliteringsplaner efter avslutad rehabilitering. Processen fortsätter ju utanför slutenvården, så här kan vi medverka till att nya rutiner byggs upp och integreras i ett vårdkjedje-perspektiv. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras Vi har tittat på om det föreligger skillnader mellan män och kvinnor vilket det inte gör,ej heller mellan de som är feta (BMI>30). Vi har tittat på samband mellan hjärnskadans svårighetsgrad vid insjuknandet och hur återställd man är vid utskrivningen men inte gjort några statistiska beräkningar på detta då materialet är litet (6 nivåer vid inskrivning och 7 nivåer vid utskrivning). Inom öppenvården registrerar man vilken intensitet man,har på sin verksamhet (antal timmar per vecka) samt inriktning, förmågehöjand, bibehållande eller utredning, Detta gör det möjligt att jämföra mellan liknande verksamheter. Materialet är litet och grupperna små vilket gör att vi är försiktiga med att dra för stora växlar på materialet. Andelen kvinnor som får rehabilitering tenderar att öka. Om det beror på ett ökat insjuknande och därmed ett ökat

17 rehabiliteringsbehov som tillfredställs, är inte klarlagt. Kvinnorna tycks har något kortare vårdtider än män, men vi har inte analyserat eventuella skillnader i ADL funktion vid inkomst/hemgång. Liksom tidigare år har patienter över 65 år kortare vårdtid. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar: Ja Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Ja Med andra jämförbara enheter Svar: Mellan landsting och region Svar: Med bästa enheter Svar: Kommentarer till ovanstående fråga Det är lågt antal registeringar per enhet och variationer över tid som inte är påverkningsbart från den enskilda enheten. Vi har därför valt från början (2005 när arbetet med webbasering startade) att jämföra mot landet. Enskilda enheter kan själva dra ut sina data i Excel och jämföra med liknande enhet. Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Ja Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Ja Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben?

18 Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? I samband med de årliga kvalitetsdagarna som registret har. sker en diskussion om resultaten och möjliga orsaker till variationer som kan ses. Gruppdiskussioner är en del i detta för att ge möjlighet till fördjupade tankar kring resultat liksom nyttjande av data i kliniken och i förändringsarbete. Varje år rapporteras också i samband med rehabledardagarna och där brukar det visas sig tyvärr, att en del chefer är ganska okunniga om vad registret innehåller och kan användas till. Det är dock nödvändigt att ha den diskussionen där då det visar sig att klagomål på registret oftast hänger ihop med lokala tillkortakommande avseende registrering, eget uttag av data etc. Det sker också en redovisning och kortare diskussion vid årsmötet för Svensk förening för rehabiliteringsmedicin, i samband med Rikstämman. De olika enheterna brukar redovisa sina resultat lokalt för diskussion med personal. Många enheter i Sverige är nu CARF ackrediterade. Där ställs det krav på att kunna redovisa resultat Dessa enheter visar också upp sina resultat för de externa granskarna och får muntlig och skriftlig feedback. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Webbaseringen medger omedelbar feedback av data. Produktionsrapport, produktionsrapport uppföljning, ADL rapport med graf, tidsrapport med graf och genusrapport med graf är tillgängligt on-line. Exportmodulen gör att varje enhet kan ta ut alla sina data eller delar för att bearbeta lokalt om man så önskar.årsrapporterna skickas per mail till de deltagande enheterna. Årsrapporterna läggs ut på hemsidan när den är klar. Styrgruppen har vid flera tillfällen erbjudit praktisk undervisning hur man gör när man tar ut data i Excel samt hur man kan använda detta i vardagligt klinikarbete. Flera enheter har varit med och "lärt" sig mer om hur man han nyttja data på ett bättre sätt. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Användningsgraden av BMI har glädjande ökat från 83 % till 87 % vid utskrivning (vid inskrivning 91 %). Flertalet enheter har med god marginal uppnått målvärdet 90 % vid både in och utskrivning. Rehabiliteringsplan har upprättats för patienten i 94 % av fallen inom slutenvården vilket är en klar förbättring. Sex enheter har lägre än 90% gjorda rehabplaner men endast en har under 70 % (förra året var det 2). I 91 % av fallen anger man att planen har följts vid utskrivningen från slutenvården

19 Beslut om körlämplighet sker i allt högre grad (endast knappt 5 % har inte blivit bedömda vid utskrivning från slutenvård). I öppenvård (förmågehöjande9n är det ca 7 % som ej har blivit bedömda, så denna andel måste bli lägre. I samband med CARF arbetet så krävs att klinikerna arbetar med mått för effektivitet och verkningsgrad av rehabiliteringsprocessen för patienten. De kliniker som är CARF ackrediterade använder data från WebRehab för dessa mått och för att följa processen och utvärdera insatta resurser och förändringar. Ett exempel på det är de två olika sätt som vi presenterar beroende/oberoende i ADL inom slutenvården som ett mått på effektivitet. En modell viisar i procent hur många personer som är beroende och oberoende i ADL, uppdelat på fysiska- och kognitiva items vid in- och utskrivning. Beroende innebär att personen är i behov av hjälp av annan person i en eller flera aktiviteter som bedöms med FIM. Det andra sättet är att visa på antalet items (13 fysiska och 5 kognitiva) där inom vardera beroende/oberoende, i årsrapporten exemplifierat med Diagnosgrupp TBI, SAB och annan hjärnskada. Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. Ökad medvetenhet på de olika enheterna om att data är offentliga och att cheferna diskuterar sina resultat sins emellan på rehab-ledar dagarna. Flera enheter har också gjort site visits hos liknande enhet för att se hur det kommer sig att den andra enheten ligger bättre till inom vissa områden. Ökad medvetenhet om vikten av att följa nutritionsstatus även inom rehabilitering (BMI in och ut) där patienterna många gånger har problem med att äta och gör av med mycket energi i sin träning. Alla enheter har blivit mycket bättre på att utföra bedömningar av körlämplighet vilket är ett viktigt kvalitetsmått. Det innebär att förhoppningsvis minskar andelen bilförare med känd hjärnskada som inte borde köra i trafiken. CARF ackrediteringen har ökat i Sverige och de olika enheterna har använt sina data för att förklara sin rehabiliteringsprocess. Flera enheter har efterfrågat utbildning i hur man kan använda sina data lokalt i förbättringsarbete. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? Ja, att arbete med dessa områden kring mål och resultat för verksamheter i Rehab pågår. Riktlinjerna för strokevård berör personer som vårdas för rehabilitering. I dessa nämns vikten av att upprätta en rehabiliteringsplan och att använda denna. Likaså nämns i ovannämnda riktlinjerna ställningstagande till framförande av fordon efter strokeinsjuknande. Både rehabiliteringsplan och körkortsfrågor finns reglerat i författningar och bör därför hanteras vid rehabiliteringsvård. Vi önskade att minst 80 % av registreringarna under 2012 har bejakat dessa 2 frågor vilket uppfylldes. Rehabiliteringsplan: Mer än 90 % av patienterna från slutenvården i riket har fått en skriftlig rehabiliteringsplan under rehabiliteringsperioden. I genomsnitt för riket har rehabplanen använts i 97 % av de fall där en rehabplan upprättats. Två enheter avviker markant från de andra. I landet som helhet anger mer än 90 % av patienterna att rehabiliteringsplan har följts vid uppföljningen. Variationen mellan enheterna är stor gällande att upprätta rehabplaner eller i varje fall att ange detta. Detta är ett område som behöver förbättras och som delvis kan vara beroende av att ansvaret kan ligga hos annan huvudman (kommun). Brist på rehabiliteringsplaner överensstämmer med NHRs rapport om avsaknad av rehabplan för deras medlemmar. Fordon: Under 2012 var det totalt 5 % av patienterna på slutenvården och 7 % i öppenvård av de patienterna som hade körkort sedan tidigare, som inte var bedömda vad gäller förmågan att köra bil i samband med utskrivningen för rehabilitering.fortsatt arbete bör läggas på att förbättra detta. Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? Ja, frågor om användandet av rehabplan, bedömnng av körkortslämplighet ingår i registret. Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år?

20 1) Färdigställa den nya manualen så enhetligheten förbättras bland registreringar i registret. 2) Införandet av målnivåer 3) Öka intresset från sjukvårsdhuvudmännen kring resultaten från kvalitetsregistret. Införandet av målnivåer med rapportering av hur de enskilda enheterna ligger i förhållandet till dessa hoppas vi ska bidra till ökat intresse. 4) Få igång forskning på data från registret Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Ja Lista de viktigaste I WebRehab har vi valt att identifiera målnivåer som är uppnåeliga och inte lägsta acceptabel nivå. Det sistnämnda får varje enhet göra själv som en del i sitt kvalitetsarbete och i ackrediteringssammanhang. Vi har identifierat ett antal indikatorer där vi har satt målniåver. Någon handlar om kunskapsbaserad och ändamålsenligt vård, någon om säkerhet, och några är patientfokuserade. 1. Registering av patienter i kvalitetsregistret Att delta i kvalitetsregister handlar även om täckningsgrad på lokalnivå; dvs hur stor andel som matas in av möjliga patienter och om data som matas in på dessa är kompletta. Målvärdet är 80 %. 2. Registering av BMI Att mäta och följa utvecklingen av BMI under rehabiliteringstiden handlar om att arbeta kunskapsbaserat. Vi vet att det inte är ovanligt med sväljnings- och nutritionssvårigheter efter en neurologisk sjukdom/trauma. Vi vet också att för att orka träna måste kroppen få tillräckligt med energi. Målvärdet för registeringar av BMI är 90 % vid både in och utskrivning. 3. Bedömning av körlämplighet Att ta ställning till lämplighet att framföra fordon är en viktig uppgift för rehabiliteringsteamen. Det kan finnas problem såväl motoriskt som kognitivt efter en sjukdom eller skada och ansvaret (enligt körkortsförordningen) ligger hos behandlande läkare. Det är en fråga om säkerhet. Målsättningen är att minst 90 % ska bedömas. 4. Komplikationer En säker vård är något som eftersträvas. Att minska antalet fall-olyckor och trycksår bör vara ett prioriterat område för rehabiliteringsenheterna. Målnivå: Fall med fraktur 0 %. Målnivå: Trycksår 0 %. 5. Patientnöjdhet Att tillfråga patienterna om deras syn på rehabiliteringen etc är en del i kvalitetsarbetet. Alla patienter får inte möjlighet att framföra sina åsikter om verksamheten. Målnivå 80 %. Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Svar: Ja Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Vi tillskriver deltagande enheter samt frågar i samband med registerdagar. Har fått förslag på andra nöjdhetsfrågor (fler) än vad som var från början vilka vi har inkorporerat. Från de CARF certifierade enheterna har kommit önskemål om att kunna visa på effektvitiet. Vi har i år nu redovisat andeelen somär beroende i ADL vi inskrivining repsektive utskrivning vilket fås ses som ett mått på effektivitet av insatt rehabilitering.

Nationella Diabetesregistret

Nationella Diabetesregistret Nationella Diabetes Registret (NDR), FAR14-009 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Diabetes Registret (NDR) Registrets

Läs mer

Nationella Kataraktregistret

Nationella Kataraktregistret Nationella Kataraktregistret, FAR14-016 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Kataraktregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Svenska Korsbandsregistret

Svenska Korsbandsregistret Svenska Korsbandsregistret, FAR14-093 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Korsbandsregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Svenska Cornearegistret

Svenska Cornearegistret Svenska Cornearegistret, FAR14-017 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Cornearegistret Registrets kortnamn Corneareg Nummer

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av ADHD, FAR14-011 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn

Läs mer

Svenska Skulder och Armbågs Registret

Svenska Skulder och Armbågs Registret Svenska Skulder och Armbågs Registret, FAR14-055 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Skulder och Armbågs Registret Registrets

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer, FAR14-132 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Nummer 29 Startår 1988 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen

Nummer 29 Startår 1988 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen RIKSHÖFT, FAR14-029 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSHÖFT Registrets kortnamn RIKSHÖFT Nummer 29 Startår 1988 Webbadress

Läs mer

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister, FAR14-161 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Malignt hudmelanom. Nationellt

Läs mer

Årsrapport slutenvård

Årsrapport slutenvård Årsrapport slutenvård 2013 Innehåll... 1 Bakgrund och syfte... 5 Sammanfattning slutenvård... 6 Kvalitetsarbete... 8 Tänk på att det finns risk för feltolkningar av data i registret!... 8 Tänk på detta

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

The Swedish National CLP Registry, NKR14-417

The Swedish National CLP Registry, NKR14-417 The Swedish National CLP Registry, NKR14-417 The Swedish National CLP Registry Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare

Läs mer

Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt. Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076

Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt. Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076 Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets

Läs mer

Kvalitetsregister ECT, FAR14-183

Kvalitetsregister ECT, FAR14-183 Kvalitetsregister ECT, FAR14-183 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregister ECT Registrets kortnamn ECT Nummer 183

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Könsdysforiregistret, NKR14-421

Könsdysforiregistret, NKR14-421 Könsdysforiregistret, NKR14-421 Könsdysforiregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Amputations- och Protesregistret för nedre extremiteten, NKR14-166

Amputations- och Protesregistret för nedre extremiteten, NKR14-166 Amputations- och Protesregistret för nedre extremiteten, NKR14-166 Amputations- och Protesregistret för nedre extremiteten Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna

Läs mer

Svenska Höftprotesregistret

Svenska Höftprotesregistret Svenska Höftprotesregistret, FAR14-030 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Höftprotesregistret Registrets kortnamn SHPR

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering Rehabiliteringskliniken är naturskönt belägen vid sjön Trummen på Sigfridsområdet i Växjö. Rehabiliteringskliniken flyttade från Centrallasarettet till Sigfridsområdet 2001. Kliniken erbjuder en tilltalande,

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Nationellt kvalitets-register över Smärtrehabilitering, NKR14-032

Nationellt kvalitets-register över Smärtrehabilitering, NKR14-032 Nationellt kvalitets-register över Smärtrehabilitering, NKR14-032 Nationellt kvalitets-register över Smärtrehabilitering Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Svenska Hjärt-lungräddningsregistret, NKR14-021

Svenska Hjärt-lungräddningsregistret, NKR14-021 Svenska Hjärt-lungräddningsregistret, NKR14-021 Svenska Hjärt-lungräddningsregistret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik

Läs mer

Nationellt register för peniscancer, NKR14-186

Nationellt register för peniscancer, NKR14-186 Nationellt register för peniscancer, NKR14-186 Nationellt register för peniscancer Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Nationellt lungcancerregister

Nationellt lungcancerregister Nationellt lungcancerregister, FAR14-152 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationellt lungcancerregister Registrets kortnamn

Läs mer

Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av

Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av Svenska ryggregistret (tidigare Uppföljning av ryggkirurgi), FAR14-034 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Registrets namn Registrets kortnamn Nummer 34 Svenska ryggregistret (tidigare

Läs mer

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd

Läs mer

Makularegistret, Q2-15-083

Makularegistret, Q2-15-083 Makularegistret, Q2-15-083 Makularegistret Steg 1 - Återkoppling till deltagande verksamheter Finns webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst?

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Svenska Multipel Skleros Registret

Svenska Multipel Skleros Registret Svenska Multipel Skleros Registret, FAR14-015 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Multipel Skleros Registret Registrets

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Svenska BPSD-registret, NKR14-156

Svenska BPSD-registret, NKR14-156 Svenska BPSD-registret, NKR14-156 Svenska BPSD-registret Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Svenskt NjurRegister/Swedish Renal Registry (SRR)

Svenskt NjurRegister/Swedish Renal Registry (SRR) Svenskt NjurRegister/Swedish Renal Registry (SRR), FAR14-120 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenskt NjurRegister/Swedish

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen

Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Att styra mot kvalitet o resultat genom patientprocessen Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Koncernkontoret Region Skåne 2012-09-21 1 Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer BAKGRUND Njurcancerregistret startade 2004 och är ett nationellt kvalitetsregister för patienter med njurcancer (ICD-10, C649).

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS DAGENS SCHEMA 10-11 Aktuellt från Kansliet och korta rapporter över pågående nationella arbeten 11.00 Fika 11.10 Aktuellt från Registerservice och Socialstyrelsen 11.30

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (tidigare PNQn)

Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (tidigare PNQn) Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister (tidigare PNQn), FAR14-079 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Susanna Lagersten programchef QRC Coachingakademi www.qrcstockholm.org Kvalitetsregistersatsningen Effektmål - Vid utgången av

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

som förbättrar vård och kvalitet

som förbättrar vård och kvalitet 8smarta verktyg som förbättrar vård och kvalitet 1 Innehåll 1. Förbättringsmodellen... 6 2. PDSA-hjulet... 7 3. SWOT-analys... 8 4. Fiskbensdiagram... 9 5. Driverdiagram... 10 6. Handlingsplan.... 12 7.

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området.

Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Styrdokument Nationellt Kvalitetsregister för tumörer i Pankreas och det Periampullära området. Inledning Svensk förening för Övre Abdominell Kirurgi (SFÖAK) har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera?

Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera? Strokeregister Vilka finns och varför finns det flera? Väststroke Miriam Kåveryd Holmström Riksstroke Sari Wallin och Åsa Johansson SITS International Veronica Bouvin Frågor? Väststroke ett regionalt register

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning (Q-IVF), NKR14-088

Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning (Q-IVF), NKR14-088 Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning (Q-IVF), NKR14-088 Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning (Q-IVF) Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer