Handlingar. till sammanträde med. Styrelsen för folkhögskolorna

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med Styrelsen för folkhögskolorna 13 aug 2015

2 Sammanträde med styrelsen för folkhögskolorna den 13 augusti 2015 Plats: Grebbestads folkhögskola Tid: Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare (förslag: Leif Håkansson) Beslutsärenden 1. Yttrande kulturplan Dnr FHSK TU FHSK Remiss reglemente styrelsen för folkhögskolorna Dnr FHSK TU FHSK Remiss reglemente kulturnämnden Dnr FHSK TU FHSK Genomförande och rapporteringsplan styrelsebeslut Dnr FHSK TU FHSK Fördelning av regionstöd Uppdrag och regionstödets utformning en sammanfattning Dnr FHSK TU FHSK Årshjul för styrelsen för folkhögskolorna Dnr FHSK TU FHSK Informationsärenden A. Ekonomiska läget för folkhögskolorna B. Läget på folkhögskolorna. Antalet antagna till varje kurs och söktryck. C. Kursutbud Ordförande Hans-Inge Sältenberg, Tänk på miljön - Res gärna kollektivt ( Folkhögskoleförvaltningen folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se Östergatan Vänersborg

3 ÄRENDE 1

4 1 (4) Yttrande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolor Yttrande kulturplan Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta yttrandet kring förslag till Kulturplan Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att skicka yttrandet till kultursekretariatet Sammanfattning av ärendet Kulturnämnden arbetar med att ta fram en ny kulturplan. Styrelsen för folkhögskolorna har önskemål om att komma med kommentarer kring vad som står i det förslag som nu finns. Ett underlag för yttrande finns framtaget. Folkhögskolornas roll beskrivs till viss del i den föreslagna planen. Inom ramen för vad folkbildningen bidrar med och gör inkluderas folkhögskolorna. En saknad av folkhögskolornas huvudsakliga uppdrag att bedriva allmän kurs saknas samt benämning av vissa skolors betydelse inom olika specifika områden. Yttrande Kommentarerna är listade efter Kulturplanens disposition. Under de flesta kommentarerna finns ett citat från Kulturplanen att referera till. Kommentar 1. Kulturnämnden ger långsiktiga stöd till institutioner, bolag, förvaltningar och ett antal folkhögskolor. Kan det vara lämpligt att inbegripa stödet till folkhögskolor inom förvaltningar? Kommentar 2. Uppdragen och målen är i stor utsträckning baserade på verksamheternas egna prioriteringar I den utsträckning folkhögskolorna själva fått delta i prioriteringar av uppdrag och mål idag ser vi potential att utvecklas. Vi ser vidare fram emot framtida dialog i uppdragsdiskussionen med beställaren kopplat till skrivningar i utkast till kulturplan. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

5 Datum Diarienummer FHSK (4) Kommentar 3. Något som lätt förbises är folkbildningens betydelse som kulturarrangör och att denna har en vidare spridning lokalt än någon annan aktör. Studieförbunden är en förutsättning för många kulturaktiviteter i hela Västra Götaland. Vad gäller tillgång till kulturella aktiviteter samverkar de ofta med de lokalhållande organisationerna Folkets hus och parker, Våra Gårdar och Bygdegårdarna. Här lyfts folkbildningens roll som kulturarrangör. Det kan vara på sin plats att skriva ut både studieförbund och folkhögskolor. Kommentar 4. Kulturnämnden ger ett regelbundet stöd till vissa verksamheter. Dessa stöd är regelbaserade vilket innebär att verksamheterna årsvis får medel i förhållande till exempelvis antalet medlemmar eller antalet aktiviteter. Här nämns folkhögskolorna. Folkhögskolornas detta avser är de rörelseägda och det kanske bör tydliggöras? Kommentar 5. Under rubriken Musik lyfts ett antal aktörer som betyder mycket för musikutvecklingen i Västra Götaland. Det finns ett värde i att beskriva den del av kompetensresursen som Billströmska folkhögskolan betyder för musiker i utveckling. Kommentar 6. Under rubriken Film finns en rad aktiviteter nämnt. Satsning, som kulturnämnden står för, på en ny filmutbildning på folkhögskolan i Göteborg bör lyftas fram. Kommentar 7. Det finns många kluster i Västra Götaland med anknytning till form och design Här bör Grebbestads folkhögskola nämnas som en nationell aktör inom möbel och träformgivning. Kommentar 8. I Västra Götaland sker en livaktig utveckling av hemslöjden. Grebbestads och Fristads folkhögskolas betydelse inom främst textil- keramik och konsthantverk bör lyftas fram.

6 Datum Diarienummer FHSK (4) Kommentar 9. Att folkbildningen är en viktig arena för människors eget skapande visar omfattningen av studiecirklar inom det estetiska området. Folkbildningen är också en stor arrangör av kulturprogram för invånarna i hela Västra Götaland. - Detta är bra att det lyfts fram! Kommentar 10. De eftergymnasiala utbildningarna inom konst- och kulturområdet spelar en viktig roll för samhällets möjlighet till breddad rekrytering, ett vidgat konstbegrepp och som lokala mötesplatser för konst och kultur i sina närområden. Utbildningarna har dessutom goda kontakter med sina respektive branscher och en stor potential att ytterligare arbeta med integrationsfrågor genom exempelvis validering och matchmaking. Här samlas alla folkhögskolornas kurser in under denna rubrik som beskriver de grupper vi arbetar med och deras förmodade målbilder. Det som saknas är folkhögskolornas allmänna kurser och beskrivningen av vägen in i samhället för deltagare som är i behov av dessa möjligheter inom folkhögskolorna. Kommentar 11. Rubriken om besöksnäringen koncentrerar sig kring pilgrimsvandring och dess möjligheter. Här finns möjligheter att beskriva folkhögskolornas arbete med korta kurser för enskilda eller grupper. Dessa bidrar till en folkbildande besöksnäring inom en rad områden. Kommentar 12. De nationella minoriteterna. - Här bör Agnesbergs folkhögskola nämnas som institution och det arbete som skolan bedriver. Bilaga Utkast till kulturplan Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Tf Förvaltningschef

7 Datum Diarienummer FHSK (4) Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen, för genomförande folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

8 ÄRENDE 2

9 1 (9) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolor Remiss reglemente styrelsen för folkhögskolorna Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta yttrandet kring remiss av reglemente styrelsen för folkhögskolorna. Sammanfattning av ärendet Ett arbete med att ta fram nya reglementen för alla styrelser i Västra Götalandsregionen har under en tid pågått. Förslag på nya reglementen finns nu framtaget. Dessa förslag har nu varje styrelse möjlighet att kommentera och ha synpunkter på. Vis styrelsen för folkhögskolornas styrelsemöte i juni diskuterades reglementet och förslag på synpunkter framkom. Utifrån dessa synpunkter har ett remissyttrande tagits fram. Yttrande Kommentar 1 A. Reglemente 2 Styrelsen bedriver folkbildningsverksamhet som grundas på inriktning och uppdrag från kulturnämnden. Uppdrag kan även mottas från externa uppdragsgivare. Staten utgör via folkbildningsrådet den myndighet som ger folkhögskolorna uppdrag och ekonomiskt stöd. Det är genom detta statsbidrag som en folkhögskola kan vara folkhögskola. Detta ger deltagare som studerar på folkhögskola möjlighet att få behörighet till vidare studier samt studiestöd via CSN. Grunden för folkhögskolornas verksamhet ligger därför i det statliga stödet. Kulturnämnden ger sedan folkhögskolorna kompletterande uppdrag. I texten under 2 behöver detta tydliggöras. Vi ser positivt på att tydligheten kring möjligheten att ta uppdrag från extern uppdragsgivare. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

10 Datum Diarienummer FHSK (9) Kommentar 2 A. Reglemente 3 Styrelsen ansvarar för drift och förvaltning av Västra Götalandsregionens folkhögskolor, förutom Agnesbergs folkhögskola Tillägget förutom Agnesbergs folkhögskola upplevs som mycket snart inaktuell. Detta eftersom skolan antingen förändrar sitt huvudmannaskap alternativt ingår i den gemensamma förvaltningen som styrelsen för folkhögskolor ansvarar för. Förslaget är att ta bort denna bisats. Kommentar 3. A. Reglemente 3 Styrelsen ska även följa folkhögskolerådets anvisningar. I styrelsens uppgifter ingår att: c. samordna verksamheten vid folkhögskolorna Styrelsen för folkhögskolorna ser som sin uppgift att leda arbetet med verksamheterna på folkhögskolorna och ställer sig frågande till begreppet samordna. Inom ramen för detta ledarskap behöver samordning ske inom en rad områden, vilket styrelsen har för avsikt att arbeta med. Kommentar 4. A. Reglemente 3 Styrelsen ska även följa folkhögskolerådets anvisningar. I styrelsens uppgifter ingår att: e. samråda med kulturnämnden om investeringar som påverkar verksamhetens inriktning och omfattning samt om finansiering av de ökade driftkostnaderna till följd av investeringarna Styrelsen upplever att den med denna skrivning fråntas bemyndigande kring att ansvara för sina ekonomiska ramar och göra lämpliga och nödvändiga prioriteringar inom anslagna ramar. En pågående dialog mellan beställare och utförare som beskriver möjligheter och utmaningar för verksamheten skulle istället utveckla och stärka de gemensamma målsättningar och uppdrag som verksamheten arbetar mot. Kommentar 5. Det finns 2 stycken 18, lämpligen delas dessa upp i två olika numreringar.

11 Datum Diarienummer FHSK (9) Bilaga Förslag till Reglemente för styrelsen för folkhögskolorna Dokumentet består av tre delar. Först en allmän översiktlig beskrivning av verksamhetens styrning och ledning. Därefter följer själva reglementet som består av en specifik del (A-delen) som beskriver styrelsens uppgifter och en generell del (B-delen) som innehåller bestämmelser som gäller för samtliga nämnder och styrelser. Kulturens ledning och styrning Styrningen av Västra Götalandsregionens verksamhet inom kulturområdet utövas av nämnder och styrelser. Ansvaret fördelas enligt de reglementen och bolagsordningar som regionfullmäktige fastställt. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen ansvarar för det övergripande samrådet med länets kommuner, regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, miljönämnden och kollektivtrafiknämnden inom området hållbar utveckling. Samrådet sker inom beredningen för hållbar utveckling. Kulturnämnden är Västra Götalandsregionens ledande kulturpolitiska organ. Nämnden arbetar utifrån de mål, uppdrag och riktlinjer som fullmäktige beslutar. Nämnden är systemägare för den samlade regionfinansierade kulturen. Rollen som systemägare innebär ett ansvar för att invånarna ges möjlighet till deltagande och upplevelser inom ett demokratiskt kulturliv. Rollen innebär även ett ansvar att bidra till goda förutsättningar för skapande verksamhet. Kulturnämnden ska genom uppdrag ange inriktning och ekonomiska förutsättningar för de kulturverksamheter som Västra Götalandsregionen ansvarar för eller bidrar till. I kulturnämndens ansvar ingår även folkbildningsverksamhet. Kulturnämnden har också det övergripande ansvaret för genomförande av nationella uppdrag inom kulturområdet. Arbetet sker i enlighet med de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige och regionstyrelsen. Regionfullmäktige utser styrelser för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten inom angivna ansvarsområden.

12 Datum Diarienummer FHSK (9) Reglemente A. Styrelsens uppgifter 1 Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde a. följa vad som anges i lag eller annan författning b. följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att styrelsen ska fullgöra c. verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer 2 Styrelsen bedriver folkbildningsverksamhet som grundas på inriktning och uppdrag från kulturnämnden. Uppdrag kan även mottas från externa uppdragsgivare. 3 Styrelsen ansvarar för drift och förvaltning av Västra Götalandsregionens folkhögskolor, förutom Agnesbergs folkhögskola. Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde fullgöra de uppgifter som följer av lag och annan författning. Styrelsen ska även följa folkhögskolerådets anvisningar. I styrelsens uppgifter ingår att a. bedriva verksamheten effektivt och ändamålsenligt samt utveckla och följa upp verksamheten i enlighet med regionfullmäktiges beslut och regionstyrelsens anvisningar b. följa utvecklingen inom sitt område och ta initiativ rörande långsiktiga utvecklingsoch strategifrågor c. samordna verksamheten vid folkhögskolorna d. samråda med övriga utförarstyrelser samt med regionstyrelsen för att utveckla, upprätthålla och samordna verksamheten i egen regi. e. samråda med kulturnämnden om investeringar som påverkar verksamhetens inriktning och omfattning samt om finansiering av de ökade driftkostnaderna till följd av investeringarna Organisation inom verksamhetsområdet 4 Styrelsen ansvarar för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till fullmäktigesmål och styrmodell samt lagar och andra författningar för verksamheten. Personalansvar 5 Styrelsen är anställningsmyndighet för personal vid sin förvaltning med undantag för förvaltningschef som anställs av regionstyrelsen. Styrelsen har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde med undantag av de frågor som ankommer på regionstyrelsen. Styrelsen fastställer instruktion till förvaltningschef.

13 Datum Diarienummer FHSK (9) B. Gemensamma bestämmelser för samtliga nämnder, styrelser och kommittéer Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 1 Styrelsen ska följa upp sin verksamhet kontinuerligt och säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten. Styrelsen ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Styrelsen ska också fullgöra rapporteringsskyldighet enligt speciallag. Företrädarskap 2 I de fall styrelsen ingått avtal med extern part ska styrelsen företräda Västra Götalandsregionen i de frågor som följer av avtalet. Vid tvist av större vikt ska samråd ske med regionstyrelsen. Personuppgifter 3 Styrelsen är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i styrelsens verksamhet. Säkerhet 4 Styrelsen ansvarar för säkerheten inom sin verksamhet. Intern styrning och kontroll 5 Styrelsen ska fastställa och följa upp årlig plan för intern styrning och kontroll. Avskrivning av fordringar 6 Styrelsen har rätt att avskriva fordringar inom sitt förvaltningsområde. Tillgänglighet 7 Styrelsen ska inom sitt verksamhetsområde beakta behov av åtgärder för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Arbetsformer Tidpunkt för ordinarie sammanträde 8 Styrelsen bestämmer dag och tid för sina ordinarie sammanträden. Extra sammanträde 9 Styrelsen ska också sammanträda om minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller om ordföranden anser att det behövs. Ledamöter som vill ha ett extra sammanträde ska lämna en skriftlig begäran med uppgift om ärende som ska behandlas. Begäran lämnas till ordföranden. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde.

14 Datum Diarienummer FHSK (9) Inställt eller ändrad tid för sammanträde 10 Om det finns särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om det är möjligt ska det ske efter samråd med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast får besked om beslutet. Kallelse och handlingar 11 Ordföranden ansvarar för att det finns en skriftlig kallelse till sammanträdet med uppgift om tid, plats och de ärenden som ska behandlas. Kallelse ska lämnas till varje ledamot och ersättare i god tid före sammanträdet Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i styrelsen längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den äldste ledamoten vara ålderspresident. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Offentliga sammanträden 12 Styrelsen får besluta om offentliga sammanträden. Sammanträde på distans 13 Styrelsen får sammanträda med ledamöter närvarande på distans om det finns särskilda skäl. Vid sådana sammanträden måste ljud-och bildöverföring ske i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Obehöriga ska inte kunna ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som vill delta på distans ska senast fem dagar i förväg anmäla detta till styrelsens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Styrelsen får bestämma vad som närmare ska gälla vid deltagande på distans. Närvarorätt 14 Regionstyrelsens ledamöter har rätt att närvara vid styrelsens sammanträden och delta i överläggningarna. Politiska sekreterare har rätt att närvara efter beslut i styrelsen. Utöver detta får styrelsen bestämma att annan får närvara vid sammanträde. Om styrelsen beslutar det får den som närvarar delta i överläggningarna.

15 Datum Diarienummer FHSK (9) Förtroendevalda och andra som medgetts närvarorätt enligt denna paragraf får inte delta i besluten. Sammansättning 15 Styrelsen har det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. Ordföranden 16 Ordföranden ska a. leda styrelsens arbete och sammanträden b. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente c. kalla ersättare d. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i styrelsen vid behov har beretts e. e.se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i styrelsen f. bevaka att styrelsens beslut verkställs g. ta de initiativ som behövs för att styrelsen ska kunna fullgöra sina uppgifter Presidium 17 Styrelsens presidium ska bestå av ordförande och det antal vice ordförande som fullmäktige har beslutat. Vice ordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 18 Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får styrelsen utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, tar den som varit ledamot i styrelsen längst tid ansvar för att ordförandens uppgifter genomförs. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid utses den äldste av dem. Om ordföranden är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under en längre tid får styrelsen utse en annan ledamot, som ansvarar för ordförandens uppgifter under samma tid. Detsamma gäller om någon annan i presidiet är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren kan medges fast arvodesersättning på motsvarande nivå. Ersättares tjänstgöring 18 Om en ledamot inte kan delta under hela eller delar av ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. Ersättarna ska tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt, om de inte valts proportionellt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättare i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe.

16 Datum Diarienummer FHSK (9) En ersättare som börjat tjänstgöra har alltid företräde till tjänstgöring framför annan ersättare. Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Avbruten tjänstgöring 19 En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får inte åter tjänstgöra vid sammanträdet. Reservation 20 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreterarenföre den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. Justering av protokoll 21 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Styrelsen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. Delgivningsmottagare 22 Delgivning med styrelsen sker med ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som styrelsen beslutar. Delegeringsbeslut 23 Styrelsen ska varje år ta ställning till delegering av beslutanderätt. Styrelsen kan löpande justera beslutad delegeringsordning. Delegeringsbeslut fattas i styrelsens namn. Beslut enligt delegering ska anmälas i styrelsen i den ordning som styrelsen beslutar. Undertecknande av handlingar 24 Skrivelser, avtal och andra handlingar från styrelsen ska på styrelsens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av förvaltningschefen, om inte styrelsen bestämmer annat. När ordföranden är förhindrad inträder vice ordföranden och när vice ordföranden är förhindrad utser styrelsen en annan ledamot. Styrelsen får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att underteckna handlingar på styrelsens vägnar och enligt styrelsens direktiv.

17 Datum Diarienummer FHSK (9) Beslut som fattas med stöd av delegering samt tillhörande handlingar undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utsetts därtill. Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Tf Förvaltningschef Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen, för genomförande folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

18 ÄRENDE 3

19 1 (9) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolor Remiss reglemente kulturnämnden Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta yttrandet kring remiss av reglemente för kulturnämnden. Sammanfattning av ärendet Ett arbete med att ta fram nya reglementen för alla styrelser i Västra Götalandsregionen har under en tid pågått. Förslag på nya reglementen finns nu framtaget. Dessa förslag har nu varje styrelse möjlighet att kommentera och ha synpunkter på. Vid styrelsen för folkhögskolornas styrelsemöte i juni diskuterades reglementet och förslag på synpunkter framkom. Utifrån dessa synpunkter har ett remissyttrande tagits fram. Yttrande Kommentar 1 3 Kulturnämnden ansvarar för uppdrag och stöd till utförarverksamhet samt för finansiering, uppföljning och utvärdering av uppdragen inom nämndens verksamhetsområde. Uppdrag ska ges till Västra Götalandsregionens egna och till anknutna verksamheter. I förekommande fall ska kulturnämnden samråda med regionutvecklingsnämnden. b. Västarvet och Kultur i Väst c. Västra Götalandsregionens folkhögskolor Vi ser positivt på den förtydligande skrivning som finns om samråd med regionutvecklingsnämnden eftersom mycket av den verksamhet folkhögskolorna bedriver knyter an till regionutvecklingsnämndens ansvarsområden. Då folkhögskolorna nu samtals i en gemensam styrelse och i en gemensam förvaltning ser vi inte skillnaden mellan denna styrelse och förvaltnings uppdrag och det sätt Västarvet och Kultur i Västs uppdrag hanteras. Vi ser därför att styrelsen för folkhögskolorna skrivs in under samma punkt som Västarvet och Kultur i Väst (b). Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

20 Datum Diarienummer FHSK (9) Kommentar 5. Det finns 2 stycken 18, lämpligen delas dessa upp i två olika numreringar.

21 Datum Diarienummer FHSK (9) Bilaga Förslag till Reglemente för kulturnämnden Dokumentet består av tre delar. Först en allmän översiktlig beskrivning av verksamhetens styrning och ledning. Därefter följer själva reglementet som består av en specifik del (A-delen) som beskriver nämndens/styrelsens uppgifter och en generell del som innehåller bestämmelser som gäller för samtliga nämnder och styrelser. Kulturens ledning och styrning Styrningen av Västra Götalandsregionens verksamhet inom kulturområdet utövas av nämnder och styrelser. Ansvaret fördelas enligt de reglementen och bolagsordningar som regionfullmäktige fastställt. Regionstyrelsen har uppsiktsplikt över nämnder och styrelser och vakar över att Västra Götalandsregionen fullgör sina åligganden inom olika verksamheter utifrån fullmäktiges beslut samt enligt lag och andra författningar. Regionstyrelsen utövar ägarskap för Västra Götalandsregionens utförare. Det innebär att regionstyrelsen har ett övergripande samordningsansvar för att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och effektivt. Kulturnämnden är Västra Götalandsregionens ledande kulturpolitiska organ. Nämnden arbetar utifrån de mål, uppdrag och riktlinjer som fullmäktige beslutar. Nämnden är systemägare för den samlade regionfinansierade kulturen. Rollen som systemägare innebär ett ansvar för att invånarna ges möjlighet till deltagande och upplevelser inom ett demokratiskt kulturliv. Rollen innebär även ett ansvar att bidra till goda förutsättningar för skapande verksamhet. Kulturnämnden ska genom uppdrag ange inriktning och ekonomiska förutsättningar för de kulturverksamheter som Västra Götalandsregionen ansvarar för eller bidrar till. I kulturnämndens ansvar ingår även folkbildningsverksamhet. Kulturnämnden har också det övergripande ansvaret för genomförande av nationella uppdrag inom kulturområdet. Arbetet sker i enlighet med de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige och regionstyrelsen. Regionfullmäktige utser styrelser för drift, förvaltning och utveckling av verksamheten inom angivna ansvarsområden. Reglemente A. Kulturnämndens uppgifter 1 Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde a. följa vad som anges i lag eller annan författning b. följa det fullmäktige i reglemente, i samband med budget eller i annat särskilt beslut har bestämt att nämnden ska fullgöra

22 Datum Diarienummer FHSK (9) c. verka för att fastställda mål uppnås och i övrigt följa givna uppdrag och angivna riktlinjer 2 Kulturnämnden är Västra Götalandsregionens främsta kulturpolitiska organ med ansvar för strategiska kulturfrågor ur ett regionövergripande systemperspektiv. Kulturnämnden ska ansvara för att a) genomföra fullmäktiges fastställda mål och inriktningar för kulturpolitiken b) genomföra det nationella uppdraget enligt förordning om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet a. verka för att alla invånare ges möjlighet till deltagande och upplevelser inom kulturlivet b. bidra till goda förutsättningar för skapande verksamhet c. bevaka och initiera långsiktiga utvecklings- och inriktningsfrågor samt strategier inom nämndens ansvarsområde 3 Kulturnämnden ansvarar för uppdrag och stöd till utförarverksamhet samt för finansiering, uppföljning och utvärdering av uppdragen inom nämndens verksamhetsområde. Uppdrag ska ges till Västra Götalandsregionens egna och till anknutna verksamheter. I förekommande fall ska kulturnämnden samråda med regionutvecklingsnämnden. Områden för uppdrag och stöd a. Film i Väst AB, GöteborgsOperan AB, Göteborgs Symfoniker AB, Regionteater Väst AB b. Västarvet och Kultur i Väst c. Västra Götalandsregionens folkhögskolor d. Konstenheten inom Västfastigheter e. Museer, teatrar, musikinstitutioner, konstinstitutioner samt övriga regionala verksamheter inom kulturområdet f. Studieförbundsdistrikt, idrottsförbundsdistrikt och rörelsefolkhögskolor g. Distriktsorganisationer för ungdomar och pensionärer inklusive politiska ungdomsförbund samt vissa etniska föreningar. Kulturnämnden ska tillhandahålla utvecklingsstöd och resurser för att stödja lokala och andra initiativ på kulturområdet. Nämnden ska delta i internationellt kultursamarbete, främja konstnärlig miljögestaltning inom Västra Götalandsregionens egen verksamhet samt dela ut kulturstipendier. I syfte att bredda underlag för olika typer av beslut och stärka samverkan kan nämnden inrätta olika nätverk och arbetsgrupper där representanter för till exempel näringsliv, det fria kulturlivet och högskola kan ingå. Kulturnämnden, miljönämnden, regionutvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska samverka för en jämställd och jämlik hälsa. 4 Regionstyrelsen tillhandahåller nämndens tjänstemannastöd och ansvarar för personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor. Regionstyrelsen ansvarar för att organisationen är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till fullmäktiges mål och styrmodell samt lagar och andra författningar för verksamheten. Regionstyrelsen utser ansvarig chef till nämndens förfogande efter samråd med nämnden.

23 Datum Diarienummer FHSK (9) B. Gemensamma bestämmelser för samtliga nämnder, styrelser och kommittéer Uppföljning, återredovisning och rapportering till fullmäktige 1 Nämnden ska följa upp sin verksamhet kontinuerligt och säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten. Nämnden ska rapportera till regionfullmäktige enligt regionstyrelsens anvisningar. Nämnden ska också fullgöra rapporteringsskyldighet enligt speciallag. Företrädarskap 2 I de fall nämnden ingått avtal med extern part ska nämnden företräda Västra Götalandsregionen i de frågor som följer av avtalet. Vid tvist av större vikt ska samråd ske med regionstyrelsen. Personuppgifter 3 Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet. Säkerhet 4 Nämnden ansvarar för säkerheten inom sin verksamhet. Intern styrning och kontroll 5 Nämnden ska fastställa och följa upp årlig plan för intern styrning och kontroll. Avskrivning av fordringar 6 Nämnden har rätt att avskriva fordringar inom sitt förvaltningsområde. Tillgänglighet 7 Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde beakta behov av åtgärder för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Arbetsformer Tidpunkt för ordinarie sammanträde 8 Nämnden bestämmer dag och tid för sina ordinarie sammanträden. Extra sammanträde 9 Nämnden ska också sammanträda om minst en tredjedel av ledamöterna begär det eller om ordföranden anser att det behövs. Ledamöter som vill ha ett extra sammanträde ska lämna en skriftlig begäran med uppgift om ärende som ska behandlas. Begäran lämnas till ordföranden. Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde.

24 Datum Diarienummer FHSK (9) Inställt eller ändrad tid för sammanträde 10 Om det finns särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om det är möjligt ska det ske efter samråd med vice ordförandena. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast får besked om beslutet. Kallelse och handlingar 11 Ordföranden ansvarar för att det finns en skriftlig kallelse till sammanträdet med uppgift om tid, plats och de ärenden som ska behandlas. Kallelse ska lämnas till varje ledamot och ersättare i god tid före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den äldste ledamoten vara ålderspresident. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Offentliga sammanträden 12 Nämnden får besluta om offentliga sammanträden. Sammanträde på distans 13 Nämnden får sammanträda med ledamöter närvarande på distans om det finns särskilda skäl. Vid sådana sammanträden måste ljud- och bildöverföring ske i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Obehöriga ska inte kunna ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud. Ledamot som vill delta på distans ska senast fem dagar i förväg anmäla detta till nämndens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans. Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla vid deltagande på distans. Närvarorätt 14 Regionstyrelsens ledamöter har rätt att närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna. Politiska sekreterare har rätt att närvara efter beslut i nämnden. Utöver detta får nämnden bestämma att annan får närvara vid sammanträde. Om nämnden beslutar det får den som närvarar delta i överläggningarna. Förtroendevalda och andra som medgetts närvarorätt enligt denna paragraf får inte delta i besluten.

25 Datum Diarienummer FHSK (9) Sammansättning 15 Nämnden har det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige beslutat. Ordföranden 16 Ordföranden ska a. leda nämndens arbete och sammanträden b. kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente c. kalla ersättare d. inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov har beretts e. se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden f. bevaka att nämndens beslut verkställs g. ta de initiativ som behövs för att nämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter. Presidium 17 Nämndens presidium ska bestå av ordförande och det antal vice ordförande som fullmäktige har beslutat. Vice ordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs. Ersättare för ordföranden och vice ordföranden 18 Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, tar den som varit ledamot i nämnden längst tid ansvar för att ordförandens uppgifter genomförs. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid utses den äldste av dem. Om ordföranden är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under en längre tid får nämnden utse en annan ledamot, som ansvarar för ordförandens uppgifter under samma tid. Detsamma gäller om någon annan i presidiet är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under en längre tid. Ersättaren kan medges fast arvodesersättning på motsvarande nivå. Ersättares tjänstgöring 18 Om en ledamot inte kan delta under hela eller delar av ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in. Ersättarna ska tjänstgöra enligt den ordning som fullmäktige har bestämt, om de inte valts proportionellt. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättare i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare trätt i ledamotens ställe. En ersättare som börjat tjänstgöra har alltid företräde till tjänstgöring framför annan ersättare.

26 Datum Diarienummer FHSK (9) Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Avbruten tjänstgöring 19 En ledamot eller en ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får tjänstgöra igen sedan ärendet handlagts. Ledamot som en gång avbrutit tjänstgöringen under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får inte åter tjänstgöra vid sammanträdet. Reservation 20 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Motsvarande gäller vid omedelbar justering. Justering av protokoll 21 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot. Delgivningsmottagare 22 Delgivning med nämnden sker med ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som nämnden beslutar. Delegeringsbeslut 23 Nämnden ska varje år ta ställning till delegering av beslutanderätt. Nämnden kan löpande justera beslutad delegeringsordning. Delegeringsbeslut fattas i nämndens namn. Beslut enligt delegering ska anmälas i nämnden i den ordning som nämnden beslutar. Undertecknande av handlingar 24 Skrivelser, avtal och andra handlingar från nämnden ska på nämndens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av förvaltningschefen om inte nämnden bestämmer annat. När ordföranden är förhindrad inträder vice ordföranden och när vice ordföranden är förhindrad utser nämnden en annan ledamot. Nämnden får även uppdra åt förtroendevald eller tjänsteman att underteckna handlingar på nämndens vägnar och enligt nämndens direktiv. Beslut som fattas med stöd av delegering samt tillhörande handlingar undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utsetts därtill.

27 Datum Diarienummer FHSK (9) Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Förvaltningschef Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen, för genomförande folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

28 ÄRENDE 4

29 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolor Genomförande och rapportering av styrelsens beslut Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att i varje beslut även fatta beslut om genomförandetid och när uppdraget ska vara rapporterat. 2. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att vid varje styrelsemöte ha informationspunkter återrapportering av delegationsbeslut Sammanfattning av ärendet För att styrelsen ska kunna följa upp de beslut som fattas finns behov av tydlighet kring hur genomförande och uppföljning av beslut ska göras. Dessa förutsättningar görs klokas inför ett beslut och bör innehålla rubriker som: Genomförs under perioden: Återrapportering till styrelse senast den: Vidare behöver styrelsen få underlag kring vilka beslut som fattats på delegation enligt upprättad delegationsordning. För att informationen ska komma styrelsen till del kan därför en punkt på dagordningen införas som innehåller denna information. Punkten kallas lämpligen för återrapportering av delegationsbeslut. Vid styrelsemötet i juni 2015 fattade styrelsen två beslut som leder till upprättandet av en tidsplan för genomförande och rapportering. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

30 Datum Diarienummer FHSK (2) Genomförande och rapporteringsplan för styrelsebeslut. Paragraf fattat beslut/uppdrag Datum för beslut/uppdrag Beskrivning av beslut/uppdrag Genomförandetid för beslut/uppdrag Rapporteringsdag för beslut/uppdrag 7, 2 FHSK Deltagarinflytande i Januari 2016 förvaltning 13, 1 FHSK Ansökan om stöd för Augusti 2015 filmutbildning 15, 1-6 FHSK Justerat kursutbud Januari 2016 Fristads folkhögskola 19, Underlag fördelning Augusti 2015 regionstöd 19, Beskrivning Oktober 2015 ekonomiska läget samt prognos 2016, , Presidiet samtal med Oktober 2015 ägarutskott 21, Tillgänglighet av Mars 2015 handlingar 26, 1 FHSK Miljöledningssystem Januari , 2 FHSK Kvalitetsledningssystem Januari , 3 FHSK Handlingsplan för hälsa April , 4 FHSK Handlingsplan April 2016 jämställdhet och mångfald 26, 5 FHSK Arkivplan Augusti , 6 FHSK Gemensam Augusti 2016 studeranderätt 26, 7 FHSK Gemensam riktlinje Augusti 2016 funktionshinder 26, 8 FHSK Gemensam riktlinje Augusti 2016 språkschablon 26, 9 FHSK Årshjul för styrelsen Augusti , 2 FHSK Mall för Oktober 2015 återrapportering delegationsbeslut 31, Remiss kulturplan Augusti , Remiss reglemente Augusti 2015 folkhögskolestyrelse 32, Remiss reglemente kulturnämnden Augusti 2015 Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Förvaltningschef Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen, för genomförande folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

31 ÄRENDE 5

32 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolor Fördelning av regionstöd Uppdrag och regionstödets utformning en sammanfattning Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att ta emot rapporten om regionstödets utformning 2. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att uppdra åt förvaltningschef att återkomma med förslag till beslut baserat på rapportens förslag. Sammanfattning av ärendet Fördelningen av regionens stöd till folkhögskolorna ägna av Västra Götalandsregionen har länge varit en fråga som diskuterats inom såväl som utanför folkhögskolornas verksamheter. I den rapport som läggs fram lämnas ett antal förslag till åtgärder och uppdrag. Vidare gör rapporten en historisk tillbakablick och sätter folkhögskolornas verksamhet och uppdrag i ett samhällsperspektiv. I rapportens sammanfattning kan vi läsa: Folkhögskolorna i allmänhet och regionskolorna i synnerhet har en rad uppdrag och styrdokument att förhålla sig till. Regionskolorna är även nödgade att följa de inköpsrutiner, typ av systemhantering, hyresavtal m.m. som ingår i den gemensamma driften och förvaltningen av regionen. I detta finns såväl fördelar som nackdelar. Trots att det snart har passerat 15 år sedan Bo Löwkrantz utredning av Västra Götalandsregionens egna folkhögskolor, uppfattar skolorna att uppdragen inte alltid är kommunicerade på bästa sätt. Det är inte säkert att uppdrag som ges tillförs pengar i den utsträckning som behövs för att fullfölja uppdraget. Ett tydligt exempel på den brist av samstämmighet mellan uppdrag och tilldelade medel är filmutbildningen som skall starta i Göteborg. Rapporten visar att såväl det statliga stödet som det regionala stödet inte har utvecklats i samma takt som löneutvecklingen. Under en följd av år har stödet varit lägre än kostnadsutvecklingen. Flertalet av skolorna säger sig därför vara nödgade att satsa på annat än kärnverksamheten, vilket har medfört att kurs, konferens, sommarverksamhet m.m. är nödvändigt för att uppnå ekonomisk balans. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

33 Datum Diarienummer FHSK (2) Av rapporten ser man att det finns stora skillnader i prissättning för internat, mat som serveras och möjlighet till val eller inte, såväl för deltagare som för personal. Serviceavgifterna till deltagarna skiljer markant, till viss del kan detta förklaras med skolornas olika kursutbud och därmed kostnader. Stora skillnader kan också utläsas i stödet från SPSM. Dessa skillnader har delvis sin grund i olika studieinriktningar mellan skolorna, men här borde en större sökning kunna ske. Detta förutsätter givetvis att det finns pengar att söka hos SPSM. Med tanke på den förändrade sammansättningen på elever/deltagare bör politiska påtryckningar göras att mer medel kommer till SPSM:s del. Skolorna har mycket stora skillnader vad gäller tillgång till fonder och stiftelser, vilket direkt påverkar deras möjligheter att göra aktiviteter, resor, inköp, stipendieutdelning m.m. till deltagarnas och därmed verksamhetens gagn. Det är av vikt att diskussion förs om hur regionstödet fördelas mellan skolorna och då främst de politiskt motiverade insatserna, inte minst ur perspektivet att det nu finns en gemensam förvaltning för folkhögskolorna. Bilaga 1. Uppdrag och regionstödets utformning en sammanfattning 2. Förväntat utfall av regionstöd Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Förvaltningschef Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen, för genomförande folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

34 Uppdragen och regionstödets utformning en sammanfattning. Per-Olov Magnussson Folkhögskoleförvaltningen

35 Innehållsförteckning Sid. 1 Sammanfattning Sid Uppdraget från styrelsen. Sid Folkbildningens idégrund och uppdrag från stat och region till de regionägda folkhögskolorna. Sid Folkbildningens idégrund: Sid Statens stöd till folkbildningen ska ha till syfte att: Sid Övergripande för Västra Götalandsregionen finns en mängd policydokument att förhålla sig till och kanske mest aktuella är: Sid Det Goda Livet Sid Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (RUP) Sid En mötesplats i världen (KUN) Sid Folkhälsopolitisk policy Sid Regionala uppdrag som är riktade direkt till skolorna Sid. 8 3 Elevernas/deltagarnas förändrade bakgrund Sid Skolverkets och SKL:s statistik Sid Förutsättningar för de olika skolorna utifrån antal deltagarveckor m.m. Sid Billströmska Sid Dalsland Sid Fristad Sid Grebbestad Sid Göteborg Sid Vara Sid Nyckeltal för skolorna Sid. 16 1

36 6 Fördelning av driftsbidrag folkhögskolorna (VGR) Sid Grundtankar om fördelningsmall för regionstödet till sina egna folkhögskolor. Sid Statsstödet och specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Sid Bilagor Bilaga 1: Folkbildningsförordningen Sid. 28 Bilaga 2: Politiskt motivareda insatser för Västra Götalandsregionens folkhögskolor Sid. 31 Bilaga 3: Uppdrag till Västra Götalandsregionens folkhögskolor Sid. 37 2

37 Sammanfattning och förslag till förvaltningen att jobba vidare med. Folkhögskolorna i allmänhet och regionskolorna i synnerhet har en rad uppdrag och styrdokument att förhålla sig till. Regionskolorna är även nödgade att följa de inköpsrutiner, typ av systemhantering, hyresavtal m.m. som ingår i den gemensamma driften och förvaltningen av regionen. I detta finns såväl fördelar som nackdelar. Trots att det snart har passerat 15 år sedan Bo Löwkrantz utredning av Västra Götalandsregionens egna folkhögskolor, uppfattar skolorna att uppdragen inte alltid är kommunicerade på bästa sätt. Det är inte säkert att uppdrag som ges tillförs pengar i den utsträckning som behövs för att fullfölja uppdraget. Ett tydligt exempel på den brist av samstämmighet mellan uppdrag och tilldelade medel är filmutbildningen som skall starta i Göteborg. Utredningen visar att såväl det statliga stödet som det regionala stödet inte har utvecklats i samma takt som löneutvecklingen. Under en följd av år har stödet varit lägre än kostnadsutvecklingen. Fleretalet av skolorna säger sig därför vara nödgade att satsa på annat än kärnverksamheten, vilket har medfört att kurs, konferens, sommarverksamhet m.m. är nödvändigt för att uppnå ekonomisk balans. Av utredningen ser man att det finns stora skillnader i prissättning för internat, mat som serveras och möjlighet till val eller inte, såväl för deltagare som för personal. Serviceavgifterna till deltagarna skiljer markant, till viss del kan detta förklaras med skolornas olika kursutbud och därmed kostnader. Stora skillnader kan också utläsas i stödet från SPSM. Dessa skillnader har delvis sin grund i olika studieinriktningar mellan skolorna, men här borde en större sökning kunna ske. Detta förutsätter givetvis att det finns pengar att söka hos SPSM. Med tanke på den förändrade sammansättningen på elever/deltagare bör politiska påtryckningar göras att mer medel kommer till SPSM:s del. Skolorna har mycket stora skillnader vad gäller tillgång till fonder och stiftelser, vilket direkt påverkar deras möjligheter att göra aktiviteter, resor, inköp, stipendieutdelning m.m. till deltagarnas och därmed verksamhetens gagn. Det är av vikt att diskussion förs om hur regionstödet fördelas mellan skolorna och då främst de politiskt motiverade insatserna, inte minst ur perspektivet att det nu finns en gemensam förvaltning för folkhögskolorna. Förslag till förvaltningen att jobba vidare med: 1. Att: det är folkhögskoleförvaltningen som fördelar det politiskt motiverade stödet, samt att en buffert läggs på Folkhögskoleförvaltningen för att möta eventuellt oförutsedda utgifter på skolorna. Basen läggs på att fördela 95% av stödet som omfattar kr vilket medför att kr fördelas mellan skolorna. Resterande kr läggs som en förvaltningsövergripande buffert för att möta oförutsedda utgifter på skolorna. Fördelning av kr sker med antalet deltagveckor för varje skola som bas. 3

38 Tidsram: för förändring av de politiskt motiverade insatserna: a) Folkhögskoleförvaltningen fördelar medlen för de politiskt motiverade insatserna från b) Gradvis övergång till 95% fördelning av stödet då nuvarande system för uppdragsbaserat verksamhetsstöd från Kulturnämnden gäller för perioden c) Skall gälla fullt ut från 2018 då nya uppdrag skall ha kommunicerats och fördelats.(se 6.1) 2. Att: tanken väcks om skolorna gemensamt kan göra något av delar av utvecklingsoch profileringsbidraget. 3. Att: få till stånd en transparent dialog med Kulturnämnden och Kultursekretariatet rörande uppdragen för att undvika envägskommunikation. Eftersom denna fråga har varit på tapeten under lång tid, bör även frågan lyftas på politisk nivå mellan Folkhögskolestyrelsen och Kulturnämnden. 4. Att: en översyn görs av priserna för internat, kost, serviceavgifter för deltagare. Att avgifter skall likriktas där så är möjligt, men där hänsyn tas till lokala förutsättningar och kursutbud. 5. Att: initiera arbetet med att ta fram ett grundpaket rörande studeranderättslig standard för folkhögskolorna, men där hänsyn tas till lokala förutsättningar och kursutbud vad gäller t. ex serviceavgifter. Detta skulle underlätta för Folkhögskolans styrelsepresidium att ha ett grundmaterial att förhålla sig till om de blir kontaktad av en studerande som är missnöjd. 6. Att: punkt 4 och 5 följs upp varje år av ekonomisk controller och administrativ koordinator. Uppföljningen skall ske i nära dialog med skolorna. 7. Att: -utifrån den samhällsnytta som folkhögskolorna utför för att minska utanförskap, bidra till kompetensutveckling, medborgarskapande m.m. - på alla nivåer verka för att stödet till folkhögskolorna ökas såväl statligt, regionalt som för SPSM. 8. Att: folkhögskoleförvaltningen tillsammans med skolorna tänker igenom hur all övrig verksamhet som inte är förknippat med grunduppdraget bildning och utbildning, påverkar verksamheten. Oro finns för att all övrig verksamhet som sommarkurser, etebleringskurser m.m. påverkar personalens möjlighet till återhämtning. 9. Att: genomlysning görs av effekterna av ny internhyresmodell och regionstödets utformning då endast 50% av hyreskostnaden täcks. Av vikt är även att kvadratmeterpriset för olika lokaler kan avläsas. 10. Att: det socialpedagogiska behovet ses över på skolorna för att möta deltagare med särskilda behov och att det bildas någon form av elevvårdsteam på skolorna. Mer aktivt sökande av medel från SPSM förespråkas. 4

39 1. Uppdraget från styrelsen. Uppdraget till förvaltningen: ta fram underlag för fördelning av driftsbidrag för folkhögskolorna 19 vid möte Utvecklingen inom det statliga och regionala området ställer vår offentliga verksamhet inför nya uppdrag, stora utmaningar och ökade krav. På många områden fattas beslut som utmärks av en högre servicenivå och ökad rättssäkerhet. Tydliga exempel på detta är bl. a Folkbildningsrådets krav på studeranderättslig standard och policy för språkschablon. För att möta framtidens krav och förväntningar krävs därför att de gemensamma resurserna används på sätt som ger högsta möjliga kvalitet i verksamheterna Detta dokument är en beskrivande sammanställning och grundläggande analys av ihopsamlade uppgifter utifrån statligt uppdrag, regionala policydokument och uppdrag, inkomna synpunkter från rektorer enskilt och ledningsgruppen gemensamt. I sammanfattningen kommer även vissa förslag att läggas fram för folkhögskoleförvaltningen att jobba vidare med. 2. Folkbildningens idégrund och uppdrag från stat och region till de regionägda folkhögskolorna. 2.1 Folkbildningens idégrund: Lärandet relateras till människans hela livssituation Kunskap och bildning har ett egenvärde. Folkbildningen är fri och frivillig. Deltagaren är en aktiv medskapare. Samhällsengagemang stimuleras och kanaliseras genom folkbildningens förankring i folkrörelser och föreningsliv. 2.2 Statens stöd till folkbildningen ska ha till syfte att: -Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. - Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. - Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. - Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen. Det mångkulturella samhällets utmaningar. Den demografiska utmaningen. 5

40 Det livslånga lärandet. Kulturen. Tillgängligheten och möjligheten för personer med funktionsnedsättning Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. (OBS! se den nya förordningstexten) Bilaga 1. Till ovanstående kommer indirekt uppdraget att förhålla sig till funktionshinderspolitiken, jämställdhetspolitikens inriktning, stärkt och självständigt civilsamhälle m. fl. nationella riktlinjer. 2.3 Övergripande för Västra Götalandsregionen finns en mängd policydokument att förhålla sig till och kanske mest aktuella är: Det Goda Livet När visionen antogs av regionfullmäktige den 5 april 2005 kom denna att ligga till grund för fortsatt utvecklingsarbete i Västra Götalandsregionen. Visionen bestod av tre delar: Hållbar utveckling med dessa tre dimensioner, den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga Fyra generella perspektiv, som ska genomsyra allt; Den gemensamma regionen, Jämställdhet, Integration och Internationalisering. Fem fokusområden, dit huvuddelen av utvecklingsarbetet inriktas; 1) Ett livskraftigt och hållbart näringsliv, 2) ledande i kompetens och kunskapsutveckling, 3) Infrastruktur och kommunikationer med hög standard, 4) En ledande kulturregion och 5) En god hälsa. Sid 3. Visionen innehåller flera områden som folkbildning och folkhögskola kan vara bidragande i att förverkliga Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (RUP) I RUP står bland mycket annat: Det handlar om utbildning och delaktighet i samhället för unga och om insatser för att stödja ett ökat arbetsdeltagande med betoning på livslångt lärande, validering etc för vuxna. I båda fallen beskrivs särskilda insatser för att stärka grupper med svagare socio-ekonomiska förutsättningar och med mål att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan olika delar av regionen. (Sid 8) En region som syns och engagerar Utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts, främja ungdomskultur. (Sid 10) Ett antal aktörer är centrala för strategins genomförande. Högskolor och universitet liksom utbildningssystemet i sin helhet spelar en avgörande roll. (Sid 12) Förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering Folkbildningen ger alternativ och stärker demokratin och mångfalden i samhället. Studieförbund och folkhögskolor har ett särskilt ansvar att bidra till lusten att lära. (Sid 20.) Effektiv kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer Folkbildning genom studieförbund och folkhögskolor är viktiga resurser. Sid 20. 6

41 Ovanstående citat är några exempel i RUP som direkt pekar mot folkbildning och folkhögskola samt dess betydelse för tillväxt och utveckling En mötesplats i världen (KUN) Är regionens kulturstrategi från 2012 och framåt. På sid 17 står: Vidga deltagandet genom samverkan med skola, folkbildning, universitet, föreningsliv arbetsliv och hälso- och sjukvård Låta kultursatsningar vara en del av utbildnings- och bildningsarbetet och härigenom stärka demokratin. Som reflektion kan sägas och lite talas om folkbildning och folkhögskolornas roll trots att uppdrag ges från Kulturnämnden till de regionägda skolorna. Än mer förvånande är att notera följande skrivelse: Utarbeta en långsiktig strategi för att möta kulturinstitutionernas kostnadskris, vilket annars kan skapa konflikter inom kulturlivet. Sid 10. Förvåningen har sin grund i att den förändrade rekryteringsbasen av elever/deltagare redan hade slagit igenom och de ekonomiska förutsättningarna höll på att ändras. Mer om detta kan bla. utläsas i stycke 3 Eleverna/deltagarnas förändrade bakgrund samt i stycke 6 Fördelning av driftsbidrag folkhögskolorna Folkhälsopolitisk policy I policyn står bl.a. följande: Folkhälsoutmaningar De sex utmaningarna är att skapa förutsättningar för: Jämlika och jämställda livsvillkor. Trygga och goda uppväxtvillkor. Livslångt lärande. Ökat arbetsdeltagande. Åldrande med livskvalitet. Goda levnadsvanor. Sid 7 Utmaningen är att skapa förutsättningar för Livslångt lärande Utbildningsmöjligheter och kompetensutveckling inom utbildningssystemet, arbetslivet och den ideella sektorn ska finnas under livets olika skeden och anpassas efter individuella förutsättningar och behov. Sid 10. Utifrån ovanstående exempel från policydokument i Västra Götalandsregionen kan påstås att folkbildning och folkhögskolor behövs. 7

42 2.4 Regionala uppdrag som är riktade direkt till skolorna. Dessa uppdrag är enligt följande: samtal med KUN har skett via Anders Ahlström. Billströmska folkhögskolan: ska vidareutveckla arbetet med internatet som en pedagogisk resurs. Ingen dialog om uppdragen. Bygger ett internatteam, viktigt med att sprida denna kunskap. Ekonomi: omstyrning av befintliga resurser och utökning. Har anställt en speciallärare. Inga specifika resurser tilldelade för uppdraget. Kan handla om 50-70% tjänst som har utökats/omfördelats för att kunna genomföra uppdraget. Resurserna tas från andra personalkategorier såsom internatföreståndare och kurator. Även ökade kostade vad gäller material har tillkommit. 96 internatrum, brukar vara boende. Dalslands folkhögskola: ska utveckla arbetet med flexibelt lärande och sprida kunskaper och erfarenheter vidare. Ingen dialog om uppdragen. Arbetet med att ha flexibla kurser har pågått under lång tid i Trollhättan, men har i dagsläget mindre aktivitet. Ingen kommunikation har skett om vad som menas med flexibelt lärande vilket är underligt då flexibelt lärande är ett mycket brett område. Färgelanda har lagt flera delmoment som kan nås via dator, kursplaner, arbetsmoment m.m. Ett större arbete har lagt på att för verksamheten själv beskriva vad som menas med flexibelt lärande. Inga resurser har dock tillförts för att kunna ha t. ex. teknisk utrustning som kan krävas. Tekniska lösningar har övrigt att önska. För att kunna bedriva uppdraget på ett korrekt sätt krävs att medel tillsätts. Fristad folkhögskola: ska vidareutveckla miljöarbetet och sprida kunskaper och erfarenheter vidare. Ingen dialog om uppdragen. Har jobbat sedan nio år tillbaka jobbat med ISOcertifiering. Förnyas var tredje år. Kvantifierad metod framförallt för att mäta saker som att spara el och bränsle. ISO utvecklat för företag vilket kan vara svårt att anpassa för vår verksamhet. Miljöarbetet skall märkas för våra deltagare, detta kan vara svårt att leva upp till och se hur det kommer med i deltagarnas erfarenheter efter avslutad skolgång. Kan infinna sig en trötthet i uppdraget. Personal svårt med vad vi har som uppdrag. Lägger 50% av tjänst på uppdraget. Två pedagoger jobbar med detta om 40% + 10%. Miljögrupp finns som träffas ett antal gånger per år. Hälsa och miljödag för deltagare, samt studiebesök för deltagarna skall göras. (Lägger 100 kr per deltagare för att göra någonting mer konkret.) Fristad har ytterligare ett uppdrag: att öppethålla museet som finns på området. Syftet verkar vara att hålla det öppet till traktens skolbarn. Till yttermera förvåning betalar skolan hyra för förmånen att ha museet, när de i stället borde ha ersättning för t. ex. varmhållning och öppethållande. Grebbestads folkhögskola: ska vidareutveckla hantverksprofilen i samverkan med externa aktörer. Ingen dialog om uppdragen. Vet inte vad uppdraget innefattar eller vad det innebär. T.ex. vad menas med externa aktörer. Att utveckla hantverksprofilen är en självklarhet liksom att ha kontakt med högskola. Nödvändigt för att överleva att ha dessa kontakter. Vilka andra externa aktörer menas, här är ett tydligt exempel på brist i dialogen. Skulle gärna ha en stenutbildning som skulle vara ett bra exempel på utveckling, men detta kan inte göras utan att något annat tas bort. Denna utbildning skulle ha en historisk pendang eftersom Grebbestads folkhögskola ligger mitt i stenriket. 8

43 Göteborgs folkhögskola: ska vidareutveckla arbetet med interkulturell pedagogik och sprida kunskaper och erfarenheter i samverkan med föreningsliv och civilsamhälle. Ingen dialog om uppdragen. Har haft dialog om begreppet, försökt att förstå vad det är. Har haft utbildning för personalen med föreläsare från Uppsala. Handlade bl. a. om oss själva och hur vi ser på mötet och integrationen sker inte minst i våra egna tankar och föreställningar. Har bedrivit utbildning för mångkulturell grupp, samverkan med Meritea för meritportfölj SFI m.m. Inblandade i en massa olika aktiviteter med statsdelar, språkcaféer förskola, bibliotek. Språkstödet har ökat. Inget exempel från KUN på vad de menar med uppdraget. Fick riktat stöd till verksamhet i Biskopsgårtden. Finansiering genom att söka pengar från Skolverket för utbildning av personal, har anställt specialpedagog. Ingår till stor del i grundutbildningen. Filmutbildning som extrauppdrag, drar igång till hösten. Antagning klar, 70 sökande till 15 platser! Oro för ekonomi, skall ske inom ram. Tar av ordinarie deltagarveckor genom att minska på fritidsledarutbildning. Vara folkhögskola: ska vidareutveckla hälsoarbetet och sprida kunskaper och erfarenheter. Ingen dialog om uppdraget. Sprider kunskap genom de nätverk som Vara är med i under flera år. Nätverken t.ex. genom de hälsoansvariga. Bildningsförbundets Hälsa på folkhögskola. Resurser för uppdraget: delar av två tjänster. Resurserna räcker inte till. Upplevelsen är att: oj folkhögskolorna skall ha ett uppdrag, men inte konkritiserat. Ingen pott pengar till det som ges i uppdrag. Observera att de regionägda folkhögskolorna har direkta uppdrag från regionen vilket inte RIO-skolorna har trots att de erhåller ett regionalt stöd. Under tiden augusti 2000 januari 2001 genomförde Bo Löwkrantz en utredning av Västra Götalandsregionens egna folkhögskolor. På sid i utredningen står följande: Det uppdrag som Kulturnämnden ger, bör växa fram i en kontinuerlig dialog mellan Kulturnämnden och respektive skola. Även om uppdragen kan förändras och har förändrats över tid, samt att lång tid har förflutit sedan denna utredning är bilden enhetlig: skolorna anser att dialogen har en stor förbättringspotential. 3. Elevernas/deltagarnas förändrade bakgrund I utbildningsdepartementets promemoria daterad U2015/453/UC Översyn av folkhögskolelärarexamen framkommer elevernas/deltagarnas ålder och utbildningsbakgrund har förändrats under senare år. Åldern bland folkhögskolornas deltagare har sjunkit men framförallt har deras genomsnittliga formella utbildningsbakgrund blivit kortare, ofta beroende på avbrutna eller icke-godkända studier i grundskolan eller gymnasiet. Av eleverna i allmän kurs under 2013 hade 81% endast förgymnasial utbildning, vilket är en ökning med 20% sedan (Sid 12) 9

44 Till ovanstående finner vi där också en stark ökning av deltagare med olika former av funktionsnedsättning, framförallt psykisk funktionsnedsättning. Av Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2013 framgår att elever med funktionsnedsättning ofta har lägre utbildningsnivå innan de påbörjar folkhögskolestudierna (en tredjedel har enbart grundskola), att de avbryter sina studier i förtid oftare än andra samt att de inte lika ofta som andra deltar i grupparbeten under sin studietid. Detsamma gäller för övrigt även för personer med utländsk bakgrund som de senaste åren utgjort omkring 30 % av deltagarna i allmän kurs. (Sid ) I Folkbildningsrådets utvärdering Att vara folkhögskolelärare förutsättningar, kompetensbehov och tidsanvändning från 2013 förstärks ovanstående bild: Under senare år har allt fler deltagare med stort behov av stöd sökt sig eller hänvisats till folkhögskolorna. Statistiken visar att framför allt inom de Allmänna kurserna har deltagarna blivit allt yngre främst har andelen yngre män ökat- deras genomsnittliga formella utbildningstid har blivit kortare och allt fler av dem är utrikes födda eller har en funktionsnedsättning. Även andelen deltagare som har tvåårigt gymnasium eller kortare utbildning har vuxit kraftigt (Sid 4) Till de ordinarie uppdragen där deltagarnas bakgrund har förändrats tillkom under senare tid andra uppdrag från staten såsom studiemotiverande folkhögskolekurser och etableringskurser. Även här har eleverna/deltagarna en annan bakgrund än vad som tidigare har varit fallet. Det positiva i det hela, är statsmaktens förtroende och tillit att folkhögskolorna har förmåga att bedriva denna typ av bildningsverksamhet! I denna förändrade verklighet verkar folkhögskolorna oavsett vem som står som huvudman. Utifrån detta är det därför sorgesamt att konstatera och läsa nedanstående: I Lärarförbundets tidsskrift för folkhögskolelärare nr finns en artikel som får sägas skrivs i ett högt tonläge med hänvisning till följande citat: Landstingens folkhögskolor är övergödda., eller När krubban är tom den ekonomiska orättvisan mellan folkhögskolorna. Artikeln utgår från en rapport vid namn En orättvis bildningspolitik sammanställd av Mats Wingborg. Rapporten är beställd av Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg och Viskadalen, samt Biskops Arnö, Nordens folkhögskola i samarbete med Arena Idé. I artikeln framkommer dock Västra Götalandsregionen som något av ett föredöme. (sid 12.) Ovanstående tankar är inte nya då det gjordes en anmälan under mot Landstinget i Dalarna rörande regionstödet till de rörelseägda folkhögskolorna. Domen från i mål och är entydig. Landstinget får ge det ägarstöd de vill till sina skolor. Denna dom refereras inte till i ovanstående artikel även om den torde vara väl bekant för beställarna av rapporten. I stället för att driva frågan i ett högt tonläge- som inte är en samtalston som kan kallas folkbildningsmässig- borde inriktningen vara att verka för att stödet totalt skulle öka till folkbildningen och folkhögskolorna. Denna åsikt borde vara av intresse oavsett vem som står som huvudman till en skola. Till stöd för detta resonemang- samt att bilden inte är så enkel som skrivs i En orättvis bildningspolitik - kan läggas Folkbildningsrådets skrift Folkbildningens betydelse för samhället Folkbildningsrådets samlade bedömning. På 10

45 sid står följande Folkhögskolornas folkbildningsverksamhet går inte runt uppdragsverksamheten ökar Sammanlagt 98 folkhögskolor visar ett underskott i folkbildningsverksamheten (28 landstings- och 70 rörelsefolkhögskolor) medan 52 redovisade ett överskott (15 landstings- och 37 rörelsefolkhögskolor)...folkhögskolorna uppvisade ett samlat överskott mnkr för alla 150 folkhögskolorna. I genomsnitt ger detta ett överskott på per folkhögskola kr i genomsnitt för en landstingsfolkhögskola och kr för en rörelsefolkhögskola. Utifrån delatagarnas förändrade utbildningsbakgrund bör diskussion föras om hur detta påverkar skolorna och då inte minst internatskolorna och hur man möter dessa behov såväl på skoltid som icke skoltid. 3.1 Skolverkets och SKL:s statistik I sammanfattningen Grundskolan Betyg och Prov Riksnivå. Sveriges officiella statistik För årskurs 9 framkommer följande: Andel (%) elever som ej nått kunskapskraven i ett, flera eller alla ämnen. 2009/ / / / / I SKL:s Öppna jämförelser för gymnasieskola 2014 framkommer följande: Gymnasieelever med grundläggande behörighet till Universitet och högskola (Obs! räknas endast på de elever som fullföljer) 2008/ / / / / Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inklusive individuella program: 2008/ / / / / I jämförelserna framkommer även att kvinnor fullföljer sin utbildning i högre utsträckning än män i alla programinriktningar. (Sid 12.) Vidare framkommer att de samhälleliga kostnaderna för avhopp, brist på arbete eller studier ger utanförskapskostnader både för individen och för samhället. En årskull består av uppemot barn i Sverige. Ca av dem eller knappt 12% vare sig arbetar eller studerar några år efter det att de slutat gymnasiet. En ung människa som till följd av ett skolmisslyckande träder in i arbetslivet fem år senare än sina kamrater kommer att kosta samhället ca 2.3 miljoner kr. (Sid 23.) 11

46 Elevernas/deltagarnas förändrade utbildningsbakgrund samt mående kan förväntas fortsätta ligga på en lägre nivå, detta utifrån skolverkets statistik rörande elever med behörighet att söka till gymnasium och utifrån SKL:s statistik rörande elever som genomfört full gymnasiegång. Bilden av ett förändrat elev/deltagarunderlag bekräftas av skolorna! 4. Förutsättningar för de olika skolorna utifrån antal deltagarveckor m.m. Agnesberg: tas inte med i denna sammanställning eftersom målsättningen är att skolan skall knoppas av till en rörelseskola i nära framtid. 4.1 Billströmska: Deltagarveckor: Nej inga problem med söktryck. SMF: Nej. Arbetsförmedlingen i Stenungsund är svår, byter handläggare. Etableringskurs: Nej. Skall ha träff med AF och Tjörns AME. Internatplatser: 96 Pris frukost, lunch, kvällsmål: Paket för de boende. Kör alla tre måltiderna. Utifrån kommande får komma och äta lunch. Pris lunch för personal 50 kr, 25 kr för kökspersonal. 50 kr för externatare. 80 kr för utomstående. Internat kostnad: oavsett rum, storlek på rum kan variera något. Alla måltider ingår, inget val. Serviceavgift på 1100 per termin. (Ingår fika varje dag, matsäck två till tregånger per termin.) Fika: fritt kaffe, frukost serveras fullt till kök, vaktmästeri och städ. Fri kaffe/the med macka till övriga. Springa på annat? Sommarkurser ex. ta emot blåsgrupp på upptill 150 personer. Tufft när ny grupp kommer. Nya saker som fotoscreen, drömkurs. Har ca övernattningar. Partner i ett projekt rörande socialt företagande. Skall vara i lokalerna och bidra med kompetenser. Sommaren 2015 genomförs/planeras 21 kurser. (Gruppstorleken kan variera.) 7 större arrangemang, genomförs med kommun och andra ex. jazz, allsång i Tyft, konst Karl Nordström. 12

47 4.2 Dalsland: Deltagarveckor: SMF: Ja i Trollhättan. Mycket bra samverkan med AF. Etableringskurs: Nej Internatplatser: Ombyggnation klar under sommaren Rumsördelning ser ut på följande sätt: Nybo 20 st, Gråbo 16 st, Lillebo 9 st samt tillkommer Furåsen. Kommer att ha Furåsen ett år till. (Kan sägas upp inom tre månader) Pris frukost, lunch, kvällsmål: Paket för de boende. Kör alla tre måltiderna. Lunch: personal: 65 kr kontant och 60 kr med kupong. Extern 84 kr. Utskick 70 kr. Personal äter frukost med löneavdrag om 100 kr per månad: kaffe, macka, juice, pålägg och ofta ägg, till detta kommer även eftermiddagsfika av hävd. (Jullunch, påsk lunch, startlunch och fika, avslutningsmiddag och fika m.m.) Internat kostnad: Alla måltider ingår, inget val kr. Serviceavgift: justerades i samband med styrelsemöte 5/6 till 1000 kr per termin. Springa på annat: Ja så mycket det går. Utan möjlighet till SMF, extraplatser, sommarkursverksamhet och konferenser skulle det vara mycket svårt att få verksamheten att gå ihop. Den nödvändiga ombyggnationen är klar, det gäller nu att fylla lokalerna med verksamhet. Under sommaren 2015 kommer endast mycket begränsad sommarverksamhet att kunna genomföras pga. försenad ombyggnation av internatet Gråbo samt renovering av kök och 12 rum på Nybo. 4.3 Fristad: Deltagarveckor: SMF: Ja, 30 platser om året. Samarbetet med AF fungerar väl, men svårt att få deltagare som verkligen går hela kursen. Etableringskurs: Ja, 20 platser för Kort varsel, blev bråttom vid placering. Nu 13 platser hoppas att det blir fler platser vid omfördelningen. Internatplatser: Tanken är att det skall vara 20 st. från hösten. Just nu 10 platser. Pris frukost, lunch, kvällsmål: Nej. Regionanställda får komma ex. närhälsan och västfastigheter. Personalpris för lunch 65 enkel 60 för 10-häfte. Externat betalar 45kr- 42 kr (månadskort 600kr och terminskort 2050 kr) Lättlunch salladsbord 35 kr-32 kr för tiohäfte. Personal fika abonnemang 250 kr förmiddag och eftermiddag. Fika häfte 150kr för tio gånger. 13

48 Internat kostnad: Veckopris 920 kr. för mat och boende frukost, lunch och kvällsmål utom fredag då det ingår frukost och lunch. Springa på annat: Viktigt med SMF och etableringskurser. Några av internatplatserna gjordes om till kursgård för synskadade och delar till konferensverksamhet. Kurs och konferensverksamhet, har tidigare haft en del konferenser från regionen. Har 12 personer anställda i olika anställningsgrad inom kök och städ. Skulle vilja jobba mer med läkargrupper och att detta skall göras mer långsiktigt och strukturerat. SFI, har 50 platser två grupper om 25 i varje. Många går vidare till grundskolenivå. Pengarna täcker precis kostnaderna. Inget bed and breakfast detta år, ej vandrarhem detta år. Två sommarkursveckor planeras för kr i serviceavgift vid antagning för eleverna. 600 kr för heltid ( ). Kan tillkomma kostnader för studiebesök. Elevförbundet har fonder som de förvaltar där klasser kan ansöka om pengar. 4.4 Grebbestad: Deltagarveckor: 4000 SMF: Nej Etableringskurs: Ja, två omgångar körs under året. Ca per gång. Väldigt bra samverkan med AF. Internatplatser: 57 rum på vintern 57 platser. På sommaren upp till 70 platser då vissa görs om till dubbelrum. Enhetligt pris för internat kr då ingår frukost och lunch måndag fredag. Beläggning brukar ligga 50 till fullt. Pris frukost, lunch, kvällsmål: Kvällsmål serveras inte under vintern. Frukost 30 kr, 40 för lunch. Lunch för personal 60 kr. Gratis fika för personal, kaffe, the och hårt bröd. Normalt ingen utifrån som får äta. Är det besökare här får de äta för personalpris. Internat kostnad: kr. Serviceavgift 1000 kr i externatavgift, förmiddagsfika varje dag, gym kopiering, start och avslutning med räkfest osv. Ingår i hyra för internatdeltagare. Friluftslinjen, när de är borta får de avdrag. Trä betalar 600 per termin för gemensamma aktiviteter. Studieresor får man vara med och betala. Springa på annat: Ja det behövs för att få ekonomin att gå ihop. En rad olika aktiviteter måste göras, sommarverksamheten är oerhört viktig, utan bed and breakfast skulle det inte gå. Till detta kommer övriga sommarkurser samt att vara med på etableringskurs. 14

49 4.5 Göteborg: Deltagarveckor: SMF: Ja, kör 80 platser i år. Lättare förut att rekrytera till kurserna, året ser svårare ut. Många läser vidare efter genomförd SMF (av de som slutför kursen). Etableringskurs: Ja, 33 platser. Går bra, inga problem. Mycket bra samarbete med AF. Internatplatser: Nej Pris frukost, lunch, kvällsmål: Serverar inte frukost, kan köpa något i fiket. Lunchpris 50 kr för deltagarna, pedagogisk matlagning där deltagarna är med vid tillagandet enligt ett rullande schema. (alla är med och gör meny, fem vid varje tillfälle). Personallunch 70 kr. (En lunch på tio) Gratis kaffe till personalen. En personalfika i veckan. Serviceavgift deltagarna: 750 kr per termin-900. Utöver serviceavgiften samlar deltagarna själva in pengar. Springa på annat: Utöver SMF och etableringskurs genomförs följande: styrelsen har tagit beslut om SFI som en strategisk satsning (svårt med ekonomin, upp till 100 platser), Springer inte på annat utifrån ekonomi utan gör det för uppdragens genomförande, men är dubbelt skall inte gå med förlust. 40 platser köps. Specifika sommarkurser. Nej men har sommarverksamhet i Biskopsgården. Övriga uppdrag: utbildningar i svenska, samt läkarutbildning. Inga deltagarveckor för detta. Får såga nej till sökande som vill söka allmän kurs. 4.6Vara: Deltagarveckor: SMF: Ja, under våren Vara till hösten Vara och Mariestad. 20 st. per termin. Etableringskurs: Nej Internatplatser: ca 50st som bor. Har möjlighet till uppåt 70, måste i så fall dra ned på kurs och konferens. Har ganska många som bor på kurs och konferens, antal beroende på om de bor i fyrbädds eller tvåbädda rum. Pris frukost, lunch, kvällsmål: Alla deltagare har egna varianter, från bara boende till alla måltider eller allt däremellan. Lunchpris för deltagare: 41 kr för enstaka, 39 kr med kupong. Personal 52 kr utan, 50 kr med kupong. Ej utomstående får äta. (Annars för utomstående 64 + moms). Serviceavgift 80 kr per vecka. Då ingår förmiddagsfika varje dag, startfika, avslutningsfika, jullunch, påsklunch, försäkringar, datautskrifter, vissa gemensamma studieresor. Utöver serviceavgiften utdebiteras: Radio: täcka kostnader för teknisk 15

50 utrustning. Växa vidare för studieresor. 500 kr extra för Fritidsledarna. Allmän 500 för studiebesök och entréer. (Dessa siffror är per läsår.) Internat kostnad: 400 kr per vecka, i veckan helpension. Springa på annat: Vandrarhem när skolans deltagare har lämnat. (Medlem av Svenska turistföreningen.) SMF-kurser, kurs och konferens en och annan uppdragsutbildning. Samverkanskurser mycket med handikappsorganisationerna och idrottsrörelsen. Egna seniorföreläsningar. Musik i Väst har en fyra-fem träffar. 5. Nyckeltal för skolorna Fonder och stiftelser Förekomsten av fonder och stiftelser skiljer markant mellan skolorna såväl i omslutning som i antal. Två skolor kan sägas ha en särställning när det gäller fonder och stiftelser: Grebbestad och Billströmska folkhögskolorna har i särklass mest medel till förfogande. Grebbestad: Anderssonska donationsfonden kr, Grebbestads fhsk stipendiefond kr, Britta Grebert Timars stipendiefond kr, Nils-Petter Jönssons stipendiefond kr samt Didoff hus (taxeringsvärde?) Lars Billströms donation till fhsk kr samt fasighet med taxeringsvärde om kr, Alfred Nilssons donationsfond kr samt kr i aktier. (Albert Anderssons donationsfond avslutades 2014) Dalsland: Aurora och Josef Thorssons premiefond kr. Göteborg: Curt och Ruth Kindstrands gåvofond kr. (Siffran är marginellt fel mot vad som redovisas i samförvaltade medel på folkhögskolorna per dec 2014, där uppgiften om behållning står på kr.) Vara:? Fristad:? (Styrelsens och Anders kompletterande frågor.) Billströmska Internatkostnader Deltagarna betalar kr för boende och mat. Täcker inte kostnaderna, har inte räknat på detta exakt. Deltagarna städar gemensamt kök och uppehållsrum Lokalvård städar korridorer och toaletter. Lokalvård 260% tjänst, kök 510 % tjänst, vaktmästeri 280% tjänst, husmor/internatföreståndare 100%. Specialkosten har ökat under senare år. Erbjuder ej veganmat. Deltagarna kan vara lite ombytliga. 16

51 Specifika utbildningar och dess kostnader Musikutbildning: mycket enskild utbildning med inhyrda instrumentlärare. En enklare ekonomisk kalkyl har gjorts och kostnaden är ca kr högre än för andra deltagare. De ungas rätt: åker iväg under 8 veckor till Bolivia. Dessa deltagare har en specialdeal för sin hyra vilket gör att hyreskostnad tappas för denna tid. Små grupper, hög lärartäthet till följd av deltagarnas behov. Uppdragens kostnader Vidareutveckla arbetet med internatet som en pedagogisk resurs. Förutom speciallärare ingår kurator, internatföreståndare och hälsosamordnare i teamet. Ekonomi: omstyrning av befintliga resurser och utökning. Har anställt en speciallärare. Inga specifika resurser tilldelade för uppdraget. Kan handla om 50-70% tjänst som har utökats/omfördelats för att kunna genomföra uppdraget. Generell behovstäckning för deltagare i behov av stöd Kostnaderna för deltagare i behov av stöd, ser ut att öka utifrån den förändrade bakgrunden hos deltagarna. Täckning för lokalhyra, vaktmästeri m.m. täcks inte alltid av vad som tas ut i hyra. Hyreskostnader kr. Västfastigheter betalar del av vaktmästare ca. 35% av tjänst. Betalar för sandning, snöröjning m.m. Får söka täckning av hyran genom att ha kurser och konferenser m.m. Dalsland. Internatkostnader Kommer att ta ut en deltagaravgift om kr från ht. 2015, detta eftersom rummen är nyrenoverade. Täcker inte kostnaden. Specialkosten har ökat och kan starkt variera över tid. Personal städar de gemensamma utrymmena. Köket har 300% i personal. 200% lokalvård. Vaktmästare 200% därav 50% lönebidrag och en personal om 50% som normalt jobbar i kök. 100% husmor/internatföreståndare. Kostnader för olika lokaler kan inte separeras och kan inte utläsas av hyresavtalet. Specifika utbildningar och dess kostnader Hästskötare: har en extra kostnad som är förknippat med utbildningen på ridklubben samt lån av hästar vilket ger följande kostnad: kr per månad under 9 månader i utbildningskostnad, till detta kommer ca kr per månad i hyra för hästar. Viss kostnad för den gamla folkabussen som används vid transporter. Livslinjen: viss extrapersonal vid t.ex. yogakurs eller massage. SoL: får pengar från SPSM till lärarassistent. Socialpedagogiskt behövs resurser t.ex. kurator. Uppdragens kostnader Flexibelt lärande tar resurser från annat bl. a. vid personalträffar m.m. där samtal förs om vad som menas med flexibelt lärande. Personal måste även lägga tid på att skapa material 17

52 som skall läggas på nät m.m. Trollhättan har jobbat länge med detta men ambitionsnivån har sänkts då man inte vet vad som syftas och menas med flexibelt lärande. Skrivelse har även skickats till Anders Ahlström. Skolan fullföljer sina övriga uppdrag med att vara utbudspunkt och kontakt med civilsamhället. Generell behovstäckning för deltagare i behov av stöd Deltagnas förändrade bakgrund gör att det saknas behovstäckning på skolan för att möta deltagarnas bakgrund och behov. Lånar ut lokaler uppstår kostnader för lokalvård, visst vaktmästeri m.m. vilket inte alltid kan tas ut för genom hyra m.m. Hyreskostnader Siffrorna kommer att lämnas av Västfastigheter rörande ny hyra efter ombyggnation. (Undersöker möjligheten med Västfastigheter att få detaljerad hyreskostnad för varje fastighet och för varje skola.) Färgelanda kr. Trollhättan kr inklusive moms kr exklusive moms (externs hyresgivare Balder). Furåsen kr inklusive moms, per månad exklusive moms, Färgelanda kommun. (Hyreshöjning i samband med renovering är enligt beräkningsexempel kr per år därav skall verksamheten stå för kr. Som angivet ovan kan inte olika lokalkostnader utläsas. Kostnadsökningar möts med att göra mer och annat än grunduppdraget. Fristad. Internatkostnader Återkommer + komplettera med vissa frågor t.ex. hyreslägenheter??? Specifika utbildningar och dess kostnader Anpassningskurser för synskadade: Kursgård, lokalhyra Matsal och kök, lokalhyra Städpersonal (städ hela kursgården och bäddning) Tvätt av handdukar och lakan (Allingsåstvätten) Skjuts till och från stationen för långväga deltagare. Kökspersonal (frukost, lunch, kvällsmat, ibland helg) Vävkursen: Hyra för två salar (vävsal och teorisal) Högre lärartäthet än 15 deltagare per lärare krävs på dessa utbildningar: Anpassningskurser för synskadade. Växa Hälsolinjen Allmän kurs, vissa klasser beroende på hur stor den psykiska ohälsan är. Uppdragens kostnader Miljöarbete: Miljösamordnare 38% av lärartjänst. 18

53 Miljöinformatör 12% av lärartjänst. Skötsel av växthus och skolträdgård 6 % av lärartjänst. Kostnader för ISO-certifiering (Statens provningsanstalt) Merkostnader för inköp av ekologisk mat. Generell behovstäckning för deltagare i behov av stöd Förhållandevis många anställda med lönebidrag. Välbetalda uppdragsutbildningar (SMF, Etableringskurs) Hyran är hög i förhållande till hur många av de kvadratmeter skolan betalar för som faktiskt går att använda för kärnverksamheten. Muséet och hyreslägenheter. Hyreskostnader Hyreskostnaden uppgår till kr. Skolan är beroende av välbetalda uppdragsutbildningar som SMF och Etableringskurs. I år drar Fristad in kr på att O- ringen är i Borås och att de kan sälja kost och logi till dem. (Är ett engångsarrangemang.) Grebbestad. Internatkostnader kr i internatavgift som tas ut av deltagarna. Tog bort kvällsmålet för ett antal år sedan, detta till följd av att få åt och att deltagarna inte ville betala. (Elevrådet hade många synpunkter.) I samband med detta gjordes en anpassning av antalet anställda i köket. Specialkoster har ökat, har nu 300% tjänst. Två gånger per termin gemensamt städ. (Personal är då med, genomförs på kvällstid. Brukar bjuda på enkel mat vid detta tillfälle.) Personal städar de gemensamma utrymmena. Lokalvård 225% tjänst. Kan inte se separering av kostnader för de olika lokalerna. Specifika utbildningar och dess kostnader Marinbiologi: hyreskostnad för lokalen redovisas nedan i hyreskostnader. Båtkostnad där förra året motorn byttes för kr (togs i fond). Övriga kostnader rör försäkring, service och underhåll samt bränsle. Lägger en del vaktmästeritid. SPA och Hälsa: köpt in massagebänkar, tagit in lärare med specialkunskaper vid tillfälle ex. rörande anatomi, massage. Hantverk: är en del av Grebbestads folkhögskolas direkta uppdrag! Gemensamt: hantverkshuset, troligen uppgår en tredjedel av hyreskostnaden hit. Maskinpark står skolan för. Maskinparken är nu mer än tio år gammal vilket gör att reinvesteringar kommer att behövas göras. (Tar vi bara för nyanskaffning för träutbildningen ligger kostnaden på ca kr om alla maskiner. OBS ej aktuellt att byta allt på en gång.) Har nu äntligen bytt spånsug, till en kostnad om 1 miljon kr. vilket medför en ökad hyreskostnad om kr per år. Grafisk kurs har Macdatorer som trä använder sig av. Skrivare och program för kursen. Silver: inredningen har bytts -nya bänkar. Specifika verktyg. Keramik: ugnar och drejskivor, behöver bytas efter hand. Planerar för våren 2016 att bygga en saltugn 19

54 Textil/väv: en vävsal och en sömnadssal, har specialmaskiner för sömnad. Friluftsliv: högre lärartäthet av säkerhetsskäl, ca 30-40% mer än vanliga kurser t.ex. vid klättring och paddling. Uppdragens kostnader Generell redovisning svår att göra, men hantverkshuset drar stor del av hyreskostnaden. Övriga kostnader för att möta civilsamhälle, vara utbudspunkt m.m. hur skall dessa kostnader redovisas: ex. skall lön för personal vara med och redovisas? Vid lokalanvändning krävs lokalvård, viss vaktmästeri osv som man inte tar ut för. Generell behovstäckning för deltagare i behov av stöd Behoven är större än medlen. Deltagarna har en allt mer problematisk bakgrund som vi behöver hantera. Behov av stöttning är stort, ca. 50% av tjänst läggs på detta. Kurator ca. 20% av tjänst. Stödundervisning/stöttning för att kunna få behörigheter. Kan säga att Allmän kurs + har kommit till för denna grupp av deltagare. Hyreskostnader Hyra totalt inklusive värme och el. Tilläggshyra för Marinhuset inklusive värme el. 8Externs hyresvärd) Västfastigheter köper del av vaktmästeritjänst motsvarande kr. Göteborg Internatkostnader Har ingen internatverksamhet. Specifika utbildningar och dess kostnader Gjorde ansökan om kr för filmproduktionsutbildning under första året. (Fick inte dessa pengar) Andra året läsåret räknar de med något mindre. Merkostnaderna handlar bland annat om inhyrda lokaler med annan utrustning, uppdatering av programvaror och föreläsare med spetskompetens. Uppdragens kostnader För att arbeta med vårt interkulturella uppdrag och kunna arbeta i förorten krävs resurser i form av hyra, samordnare och extra intern service. Att arbeta med SFI ger inga stora pengar! Dessutom har skolan många externa kontakter att samverka med vilket tar tid från ledningsresursen. Generell behovstäckning för deltagare i behov av stöd Skolan får ca % behovstäckning. Det saknas då kr som inte täcks upp av språkschablon och SPSM. Hyreskostnader Hyreskostnaderna uppgår till kr per år. Konferenser, uppdragsutbildningar, statsbidrag och andra regionala bidrag täcker upp resten. 20

55 Vara Internatkostnader Tar ut en avgift av deltagarna med kr. Tror sig ligga rätt kostnadsmässigt rörande deltagarna. Mer specialkoster har kommit till under senare år. Köket har 500%, lokalvård omfattar 300%. Detta året första året som boende på internatet städar sina egna gemensamhetsutrymmen. Kan inte se någon separering av lokalernas kostnad. Specifika utbildningar och dess kostnader Merkostnader för Radiolinjen: Ökad lärartäthet, pga. små grupper Avskrivningar teknisk utrustning. Externa föreläsare, experter Datalicenser, sändningstillstånd, tekniskt mtrl Totalt kr kr kr kr kr. Uppdragens kostnader Några merkostnader för hälsoprofilen har inte skolan haft under 2014, eftersom de har fått riktade pengar till detta ändamål. (Hälsa på folkhögskola och bidrag för kost- och motionsaktiviteter från Länsbildningsförbundet.) Friskvård finns på alla linjer, ej specad i kronor och ören. Fritidsledarna jobbar med funktionsnedsättning, arrangerar kurser, Skol DM m.m. Generell behovstäckning för deltagare i behov av stöd Stödet från SPSM naggas i kanten varje år. Merkostnader för personer ed funktionsnedsättning: Ökad lärartäthet kr. Assistanskostnad kr. Material och hjälpmedel kr. Avgår Förstärkningsbidrag kr. Avgår SPSM-bidrag kr. Totalt kr. Hyreskostnader Total årshyra om kr. (I Mariestad står kommunen för hyran). Under 2014 drog skolan in på kurs-, konferens- och vandrarhemsverksamhet. Skolan uppger att de aldrig har fått någon specificering på vad de betalar för de olika husen eller vad hyran ligger på per kvm för olika lokaler. Därför kan de inte specificera kostnaderna för lokalerna för t. ex. Radiolinjen. De studerande bidrog med kr i logiintäkter. Detta kan tyckas lågt mot andra skolor, men vi har ingen hög standard på rummen, så därför måste hyran ligga på en rimlig nivå. Av de 57 internatrummen har inget dusch på rummet, 27 av rummen har toa. 21

56 6. Fördelning av driftsbidrag folkhögskolorna (VGR) Belopp i tkr Enhet Agnesberg Billströmska Dalsland Fristad Grebbestad Göteborg Vara Kansliet 3) Interkommunala ersättningar 1), 2) Summa Procentuell ökning/minskning från föregående år -0,4% -0,8% -0,1% 1,8% 1,9% Indexuppräkning minus effektiviserings krav enligt anvisn. från VGR 1,7% 2,2% 1,7% 1,9% 1) Vi vet inte hur mycket vi får in i interkomm.ers förrän senare under året, en hyggligt säker prognos kan göras i november. Vi antar att vi får ungefär samma IKE 2015 som ) Interkommunala ersättningar söker förvaltningen själv från och med De söks två gånger per år, efter vår- respektive höstterminens slut. Innan dess "ingick" de i driftsbidraget från KUN. 3) Driftsbidraget till kansliet för 2014 består av driftsbidrag 4300 tkr samt tilläggsuppdrag från KUN 1000 tkr (filmutbildning 700 tkr och kommunsatsning 300 tkr) (Källa folkhögskolekansliet) Anmärkning: som syns i tabellen har stödet till Agnesbergs folkhögskola ökat sedan 2010, detta till följd av att de har fått utökat antal deltagarveckor och därmed mer statsbidrag, som en följd av detta har även regionstödet ökat utan att den totala ramen för regionstödet har ökat i samma omfattning. Det är av vikt att ha med sig beskrivna faktum i samband med ett Agnesberg går över till att vara en rörelsefolkhögskola. 22

57 6.1 Grundtankar om fördelningsmall för regionstödet till egna folkhögskolor. Som framkommit ovan har det regionala stödet urholkats under de senaste åren samtidigt som deltagarna har en förändrad bakgrund och är i större behov av stöd. (Hur det statliga stödet utformas och har utvecklats under senare år framkommer i avsnitt 7.) När det gäller det statliga stödet med bl. a volymbidraget är detta riktat direkt till den enskilda skolan och kommer så att vara. Tanken bör dock väckas om skolorna gemensamt kan göra något av utvecklings- och profileringsbidraget. Det rör sig om kr per skola, dvs för förvaltningens skolor. Denna summa- eller del av- skulle kunna användas för gemensamma fortbildnings- och utvecklingsinsatser som är nödvändiga för skolorna. Frågan som kan ställas är om dessa utbildningsinsatser skall ha bärighet på det som är regionens uppdrag? Här finns då en fara att vi blandar de olika stöden och vad som är uppdragen. Grundramen för folkhögskolorna är folkbildningens idégrund och statens syfte med sitt stöd, där kärnverksamheten är bildning och utbildning. För att få en så rättvis fördelning av de regionala stöden som möjligt, framförs följande tankar: Regionens och regionernas interkommunala stöd går direkt till varje enskild skola. Driftbidraget går direkt till varje enskild skola (förutom delen för politiskt motiverade insatser). Observera att det är 50% av hyran som täcks inom ramen av driftsbidraget. (Här borde dock en uppföljning göras över hur den nya hyresmodellen har fallit ut och hur den nya stödmodellen har fallit ut. Vi ser att under de tre senaste åren har det varit en negativ ökning av driftbidraget. Under denna del dvs. fördelning av driftsbidraget är det även av vikt att ta upp hur hyresnivåerna är satta av Västfastigheter: Billströmska folkhögskolan har följande ytor och kostnader: kvm till en kostnad av kr, vilket ger en kvm kostnad om kr. Dalslands folkhögskola har i Färgelanda- tillkommer gör Trollhättan med annan hyresvärd- följande ytor och kostnader: kvm till en kostnad av kr, vilket ger en kvm kostnad om 661 kr. (Detta innan genomslag av renovering). Fristads folkhögskola har följande ytor och kostnader: kvm till en kostnad av kr, vilket ger en kvm kostanad om kr. Grebbestads folkhögskola har följande ytor och kostnader: kvm till en kostnad av kr, vilket ger en kvm kostnad om kr. Vara folkhögskola har följande ytor och kostnader: kvm till en kostnad av kr, vilket ger en kostnad om kr. 23

58 Billströmska, Grebbestad och Dalsland är nyrenoverade vad gäller internat. Ovanstående skillnader bör ses över, samt att varje skola undersöker om alla lokaler behövs. Varje skola bör även gå in i detalj och studera hur kostnaderna är beräknade per lokal/lokalgrupp och kommunicera med Västfastigheter varför skillnader finns. När det gäller de politiskt motiverade insatserna är det en mer grannlaga uppgift som ligger framför Kulturnämnden, Folkhögskoleförvaltningen och de enskilda skolorna. Uppdragen har börjat kommuniceras med förvaltningen men har inte konkritiserats i dialog. Övergång från enskilda styrelser för varje skola till en gemensam styrelse har genomförts utan att förutsättningarna för de politisk motiverade insatserna har transformerats på samma sätt. Därför bör de politiskt motiverade insatserna gå till den gemensamma förvaltningen för att i dialog delas ut till de enskilda skolorna. Att förvaltningen skulle styra över de politiskt motiverade insatserna torde vara det mest rimliga i ett system av beställare och utförare, där styrelsen skall kunna ha möjlighet att rimligt bedriva internkontroll av verksamheten. Om förvaltningen ges möjlighet att själv fördela men i samverkan med berörda skolor- summan kr som utgör de politiskt motiverade insatserna kan följande göras: 1. Direktfördelning av 95% av det politiskt motiverade stödet motsvarar kr. 2. Kvar finns kr som kan utgöra en buffert för oförutsedda utgifter för skolorna under året. 3. Ett paradigmskifte görs så att förvaltningen när den nu är satt- verkligen kan arbeta som en förvaltning. Ovanstående bör göras med en tidsplan där Folkhögskoleförvaltningen fördelar de politiskt motiverade insatserna till skolorna från Fördelningen görs i dialog med skolorna. Övergång till att fördela 95% av stödet sker gradvis för att gälla fullt ut från Den gradvisa anpassningen för att skolorna ger möjlighet för dem att göra eventuella anpassar utifrån ramförändring, samt att nya uppdrag skall ha kommunicerats och fördelats till detta år. (En diff om 96 deltagarveckor föreligger från avsnitt 4 där Fristad har angivit 2 veckor lägre och Göteborg 94 veckor lägre än vad som anges nedan.) Rak fördelningen utifrån antal deltagarveckor/ regionstöd ger 813 kr per vecka och ser för varje skola ut på följande sätt: Agnesberg Billströmska * Dalsland* 3285 X 813 = kr 4937 X 813 = kr 5163 X 813 = kr 24

59 Fristad* Grebbestad* Göteborg Vara* Totalt 5887 X 813 = kr 4000 X 813 = kr 9144 X 813 = kr 4979 X 813 = kr kr *Observera att dessa skolor är internatskolor och ingen fördelning har skett enligt ovanstående exempel för den fördyrning som detta innebär. En internatskola behöver en större mängd personal för bl. a. lokalvård, kök och vaktmästeri vilket medför större kostnader men även möjlighet till inkomster via kurs och konferens. Dock måste den elevsociala biten beaktas i dessa skolors behov. En grundram borde finnas för varje internatskola och denna ram kan utgå från Billströmskas arbete med att ha internatet som pedagogisk resurs. Fördelning mellan skolorna sker utifrån Billströmskan utgångsmodell och kostnader. Tänk till här! Samt hur ser driftbidraget ut idag till varje skola för de politiskt moiverande åtgärderna. Eventuella tilläggsuppdrag samt ersättning därför- som kan komma från Kulturnämnden skall gå direkt till Folkhögskoleförvaltningen som skall undersöka med skolorna vilken eller vilka skolor som skall ha uppdraget eller uppdragen. Driftbidraget för förvaltningen går givetvis direkt till förvaltningen. 7. Statsstödet och specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Statsstödet Statsbidragets fördelning 2015 till folkhögskolorna kan sammanfattas på följande sätt: Volymbidrag Volymbidraget utges till varje folkhögskola. Det baseras på ett antal deltagarveckor ingångsvärdet som en folkhögskola har att genomföra. Folkbildningsrådet fastställer årligen ingångsvärdet samt deltagarveckans värde. En folkhögskola tillgodoräknar sig deltagarveckor, för korta och långa kurser, för kulturprogram och öppen folkbildning. En skola, som under ett verksamhetsår inte når upp tillsitt ingångsvärde, får sitt statsbidrag reducerat. Skolan behåller dock sin statsbidragsnivå. Om volymminskningen är bestående reduceras dock statsbidragsnivån. Volymbidrag för - korta och långa kurser - kulturprogram 25

60 - öppen folkbildning Volymen uttrycks i form av ett antal deltagarveckor (ingångsvärde) som ska fullgöras till 100% för bibehållet statsbidrag. Volymbidraget utgör kr/dv. Skall täcka undervisningskostnader som t.ex. lärare, måste ha minst 1.8 lärare per 1000 dv. Förstärkningsbidrag (funktionsnedsättning) Ansökan via SPSM Basbidrag kr/folkhögskola för viss grundstruktur t.ex. rektor/kanslifunktion. Gemensamma insatser T.ex. läsprojekt. Utvecklings- och profileringsbidrag kr/folkhögskola Språkschablon (invandrade) 250 kr/dv. Förändring av statsstödet per deltagarvecka År Per dv Stödet per deltagarvecka har ökat ned 2.7% sedan Lönekostnadsutvecklingen Under åren har följande lönepåslag fallit ut: Lärare (utifrån Bas-värdering ligger de i kategori F där även vissa handläggare och ledning kök kan ingå kan ingå.) År 2012/ / /2015 L-ökning 1.45% 2.62% 3.00% (0.0067% % %) 26

61 Siffrorna inom parantes ovan anger den årliga ökningen av ersättningen per deltagarvecka. Statistiken visar att klyftan mellan erhållna medel och löneutveckling ökar, detta mycket oroande då folkhögskolans lärare bör ligga i nivå med övrig lärarkår. Kommunals avtalsområde omfattar i BAS-värdering kategorierna A-C, löneökning per kategori, år och snitt ser ut på följande sätt: År 2012/ / /2015 A 2.74% 2.82% 2.71% B 2.60% 1.92% 3.40% C 2.22% 3.21% 2.45% 7.56/3 7.95/3 8.56/3 Snitt 2.52% 2.65% 2.85% Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Under 2014 utgick stöd till skolorna i följande omfattning: Namn Övr. stödinsats. Stöd. Pers. Billströmska fhsk Dalslands fhsk Fristads fhsk Grebbestads fhsk Göteborg fhsk Vara Av ovanstående kan slutsatsen dras att skolorna kan i högre grad lära av varandra vad man kan söka och få medel för. I dialoger rörande medel som kan ansökas brukas ofta begreppet överansökan nämnas, kanske borde mer fokus läggas på att diskutera medlen som underfinansierade?! 27

62 Bilaga 1. Folkbildningsförordningen (Trädde i kraft 15/5 2015) Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till folkbildningen. Syftet med statens stöd till folkbildningen är att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Statsbidrag lämnas i den mån det finns tillgång på medel. 2 Folkhögskolor och studieförbund bedriver utbildnings-, bildnings- och kulturverksamhet. Studerandeorganisationer inom folkhögskolan bevakar de studerandes intressen. 3 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna bedriver utbildnings- och bildningsverksamhet. 4 Folkbildningsrådet är en ideell organisation, i vilken organisationer som företräder folkhögskolor och studieförbund är medlemmar. Enligt organisationens stadgar har Folkbildningsrådet i uppgift att sprida kunskap om folkbildningen och bevaka folkhögskolan som utbildningsform i utbildningssystemet. I dokument som antagits av organisationen ger Folkbildningsrådet anvisningar för folkhögskolornas studieomdömen och intyg om behörighet för gymnasiestudier och högskole- eller yrkeshögskolestudier. Förutsättningar för statsbidrag 5 Statsbidrag enligt denna förordning får lämnas till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Folkbildningsrådet beslutar vilka som ska få statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem. 6 Statsbidrag enligt denna förordning får också lämnas till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna beslutar vilka som ska få statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem. 28

63 7 För att statsbidrag ska lämnas för en verksamhet ska verksamheten ha den inriktning som anges i 1. Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. 8 För att få statsbidrag ska folkhögskolor och studieförbund dessutom uppfylla de villkor som anges i 9 11 respektive 12. Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 9 En folkhögskola ska ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, ska årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom skolväsendet får endast den som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar eller som är äldre antas. Trots detta får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. 10 Undervisningen ska vara avgiftsfri. 11 En folkhögskola ska ha en studeranderättslig organisation som tar till vara de studerandes intressen. Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 12 Ett studieförbund ska ha en ansvarig styrelse. Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier ska utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet ska det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Beslut om statsbidrag 13 Beslut om statsbidrag ska innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning. Uppföljning och redovisning 14 Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt de riktlinjer som regeringen meddelar. 15 Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 1 och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag ska lämnas. 29

64 Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska, i enlighet med de riktlinjer som regeringen meddelar, lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering. Återkrav 16 Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna får besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag om 1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att statsbidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. statsbidraget av något annat skäl än vad som sägs i 1 har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. statsbidraget inte används för det ändamål det har beviljats för, eller 4. villkor i beslutet om statsbidrag inte har följts. Revision 17 Staten ska ges möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Folkbildningsrådet och Studieför- bundet SISU Idrottsutbildarna ska ersätta staten för kostnaderna för denna revision. Förvaltningslagens tillämplighet 18 I ärenden enligt denna förordning tillämpas förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser i 11 och 12 om jäv, 16 och 17 om en parts rätt att få del av uppgifter, 20 om motivering av beslut, och 21 om underrättelse av beslut. Överklagande 19 Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Övergångsbestämmelser 2015: Denna förordning träder i kraft den 15 maj

65 2. Förordningen tillämpas första gången för bidrag för Genom förordningen upphävs förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. 31

66 Bilaga 2. POLITISKT MOTIVERADE INSATSER FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS FOLKHÖGSKOLOR (Agnesbergs folkhögskola, Billströmska folkhögskolan, Dalslands folkhögskola, Fristads folkhögskola, Grebbestads folkhögskola, Göteborgs folkhögskola och Vara folkhögskola) 2015 Förutsättningar Folkhögskolorna i Västra Götalandsregionen har under senaste året genomgått en rad förändringar som utvecklat och påverkat skolornas möjligheter att möta framtiden. Dessa förändringar är bland annat ny regionstödsmodell antagen av kulturnämnden, förändrad intern hyres- och investeringmodell i regionen samt skapandet av en gemensam organisation. Förändringar fortsätter under 2015 med skapandet av en gemensam förvaltning under en gemensam styrelse samt Agnesbergs folkhögskolas arbete med att få förändrat huvudmannaskap. Beskrivning av Folkhögskolornas budget och ekonomihantering 2015 Under hösten 2014 arbetar folkhögskolekansliet mad att skapa förutsättningar för arbeta som en förvaltning i regionen. Samtidigt ska budgetarbete och redovisningsformer upparbetas och förutsättningar för nya roller och förändrade arbetssätt upparbetas. Arbetet med att tydliggöra hur skolornas ekonomier och förvaltningens framtida ekonomi ska fungera tillsammans intensifieras under hösten Samtliga sju styrelser ska anta samma budget som gäller för alla skolor samt förvaltningen senast 1 december Folkhögskolornas intäkter Folkhögskolorna har sina intäkter främst från region och stat, skolorna har även andra intäkter i form av projektmedel, hyresintäkter mm. Folkhögskoleförvaltningen kommer att ta över fler av skolornas arbetsuppgifter i och med att den gemensamma styrelsen kommer på plats. Bland annat kommer interna kostnader mellan regionens servisenheter och folkhögskolorna hanteras centralt. Arbetet med resursfördelningen mellan skolor och förvaltning sker i budgetarbetet inför Mot bakgrund av detta kommer respektive skolas ekonomi se förändrad ut från och med Volymbidrag kopplat till statsbidrag De statsbidrag folkhögskolorna i regionen tar emot baserar sig på begreppet deltagarveckor. En deltagare som studerar en vecka motsvarar en deltagarvecka. Fördelningen av antalet deltagarveckor sköts av folkbildningsrådet. Så här ser fördelningen ut för regionens folkhögskolor. 32

67 Skola Antalet deltagarveckor Agnesberg 3285 Billströmska 4937 Dalsland 5163 Fristad 5887 Grebbestad 4000 Göteborg 9144 Vara 4979 I.vi Bidrag kopplat till hyreskostnader Hyreskostnader för regionens folkhögskolor Skola Hyra Regionstöd hyra Agnesberg Billströmska Dalsland Fristad Grebbestad Göteborg Vara II.i Politiskt motiverade uppdrag 1) Folkhögskolorna är en väl utvecklade resurs för att sprida folkbildning i hela Västra Götaland och spegla mångfalden i samhället. (Mål: en ledande kunskapsregion, en region för alla, en region som syns och engagerar i VG2020, vidgat deltagande, nyttja kapaciteter och ökad internationalisering i Kulturstrategin.) 33

68 ska folkhögskolorna prioritera att: Vidareutveckla arbetet med interkulturell pedagogik med avseende på den romska kulturen på Agnesbergs folkhögskola och sprida kunskaper och erfarenheter. Arbetet ska ske i samverkan med föreningsliv och civilsamhälle. För Agnesbergs folkhögskola gäller särskilt att skapa förutsättningar för att överlåta Agnesbergs folkhögskola till annan huvudman. Vidareutveckla arbetet med internatet som en pedagogisk resurs på Billströmska folkhögskolan. Utveckla arbetet med flexibelt lärande på Dalslands folkhögskola och sprida kunskaper och erfarenheter. Vidareutveckla miljöarbetet på Fristad folkhögskola och sprida kunskaper och erfarenheter. Vidareutveckla hantverksprofilen på Grebbestads folkhögskola i samverkan med externa aktörer. Vidareutveckla arbetet med interkulturell pedagogik på Göteborgs folkhögskola och sprida kunskaper och erfarenheter. Arbetet ska ske i samverkan med föreningsliv och civilsamhälle. Vidareutveckla hälsoarbetet på Vara folkhögskola och sprida kunskaper och erfarenheter. Indikatorer: a) Beskriv utvecklingsarbetet med prioriteringar för att utveckla profileringarna på respektive folkhögskola. 2) Folkhögskolorna är väl utvecklade resurser för Västra Götalandsregionen och kommuner i arbetet med kompetensförsörjningen. (Mål: en ledande kunskapsregion och en region för alla i VG2020, nyttja kapaciteter i Kulturstrategin) ska folkhögskolorna prioritera att: Utveckla samarbetet och samarbetsformerna med kommuner i Västra Götaland. Indikatorer: a) Beskriv kursverksamheten och finansieringen och anger antalet deltagarveckor som sker i samverkan med kommuner. b) Antalet kommuner i Västra Götaland med etablerad samverkan. Beskriv samarbetsformer och finansiering. 34

69 c) Beskriv utvecklingsarbetet med flexibelt lärande. d) Beskriv utvecklingsarbetet för att möta framtidens kompetensbehov. 3) Folkhögskolorna är en väl utvecklad resurs för samverkan med föreningslivet och civilsamhället i hela Västra Götaland. (Mål: en region som syns och engagera i VG2020 och vidgat deltagande och nyttja kapaciteter i Kulturstrategin) ska folkhögskolorna prioritera att: Utveckla samarbetet och samverkansformerna med civilsamhället. Indikatorer: a) Antalet kurser och deltagarveckor som genomförts i samverkan med studieförbund. b) Antal kurser som genomförts i samverkan med civilsamhälle och föreningsliv. c) Antalet kulturprogram i samverkan med externa aktörer. d) Beskriv utvecklingen av samverkansformerna. 4) Folkhögskolorna ska bibehålla och öka antalet deltagare som läser vidare på högskola och universitet. (Mål: en ledande kunskapsregion, en region för alla i VG2020, vidgat deltagande i Kulturstrategin.) ska folkhögskolorna prioritera att: Utveckla verksamheten på sådant sätt att folkhögskolorna blir en mötesplats där olika utbildningsnivåer, generationer, intressen och kulturer möts. Utveckla arbetsformerna och samverkan med andra utbildningsanordnare för att minska den sociala snedrekryteringen till högskola och universitet. I samverkan med högskola, universitet och andra relevanta aktörer utveckla pedagogiska metoder att hantera maktperspektiv, kunskapsbildning och identitet i globala sammanhang (s.k. interkulturell pedagogik). Indikatorer: a) Antalet deltagare som uppnått allmän behörighet. b) Antalet deltagare som går vidare till högre studie. Beskriv utvecklingsarbetet och jämför med andra folkhögskolor. 35

70 5) Folkhögskolorna bedriver eftertraktade eftergymnasiala utbildningar med hög kvalitet inom det estetiska området i allmänhet och inom film, hantverk och musik i synnerhet. (Mål: en region för alla, en region som syns och engagera i VG2020, vidgat deltagande i Kulturstrategin.) ska folkhögskolorna prioritera att: Folkhögskolorna ska utforma en plan för att utveckla sin roll som en viktig regional aktör för att garantera kompetensförsörjningen inom estetiska områden. Utveckla indikatorer för att mäta sin roll och attraktivitet i kompetensförsörjningen inom det estetiska området. Folkhögskolorna ska utveckla sitt arbete med att vara kulturcentra i storstädernas ytterområden och på landsbygden i hela Västra Götaland. Under 2015 starta en filmutbildning på någon av folkhögskolorna. Indikatorer: a) Antalet sökande per plats inom respektive utbildning inom det estetiska området. b) Antalet deltagare som slutfört hantverksutbildningar, film- och musiklinjer på eftergymnasial nivå. c) Antalet samverkansprojekt med kulturinstitutioner i Västra Götaland. Beskriv samverkan. Totalt Politiska motiverade insatser: kr Genomförandeplan I genomförandeplanearbetet preciseras hur de politiska motiverade insatserna används. 36

71 Bilaga 3. UPPDRAG TILL VÄSTRA GÖTALANDSREGIONENS FOLKHÖGSKOLOR (Agnesbergs folkhögskola, Billströmska folkhögskolan, Dalslands folkhögskola, Fristads folkhögskola, Grebbestads folkhögskola, Göteborgs folkhögskola och Vara folkhögskola) Förutsättningar Kulturen är en viktig del av Västra Götalandsregionens framtidsvision Det goda livet. I denna slås fast att Västra Götaland ska vara en ledande kulturregion. Det kräver ett genomtänkt förhållningssätt till hur kulturen ska utvecklas såväl kvalitativt som kvantitativt och hur den kan bidra till utbyggnaden av ett hållbart samhälle. Två strategier ligger till grund för detta arbete. Kulturstrategin En mötesplats i världen ser kulturen i fem dimensioner. Av dessa fem väger värdena av ett öppet demokratiskt samhälle och konstnärlig kvalitet tyngst. Ett öppet demokratiskt samhälle betonar kulturpolitikens uppgift att kulturen ska komma alla till del genom ett brett, jämlikt och aktivt deltagande. Konstnärlig kvalitet understryker att kulturen också ska utvecklas utifrån sina egna konstnärliga utmaningar och visioner. Kulturstrategin lyfter fram fem strategiska områden för investeringar i framtidens kulturliv. Verksamheter som får kulturnämndens stöd ska kunna visa på att de utvecklar sin roll inom områdena; vidgat deltagande, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, nyttja tekniken och öka internationaliseringen. I Västra Götaland 2020 en strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland ingår kulturen i en övergripande plan för hållbar tillväxt. Förutom att samtliga verksamheter ska ta miljöhänsyn i sitt arbete lyfts kulturen särskilt fram inom kapitlet En region som syns och engagerar. Där beskrivs den som en motor i en bred samhällsutveckling med stor betydelse för social hållbarhet. Kulturen ska bidra till att stärka demokratin och utveckla det sociala kapitalet. Kulturen har också en viktig roll att spela för att Västra Götaland ska utvecklas som En ledande kunskapsregion och som En region för alla. Västra Götalandsregionen utvecklar kulturen bland annat genom särskilda uppdrag. De verksamheter som får 3-åriga uppdrag på lång eller kort sikt kan ses som en del av Västra Götalands infrastruktur för kultur. Det innebär ett särskilt ansvar att agera långsiktigt i 37

72 enlighet med kulturstrategin och strategin för hållbar tillväxt VG2020. För att få fullt genomslag ska uppdraget aktivt samspela med verksamhetens egen strategiska utvecklingsplan så att dessa stärker och stödjer varandra. Följande uppdrag bygger därför både på Västra Götalands strategier för kultur och hållbar tillväxt men också på verksamhetens egen strategi för framtiden, dess roll i den regionala utvecklingen och dess kvalitetsmål. Regionfullmäktige sätter för varje budgetår upp särskilda mål för kulturnämnden. Dessa mål kommer att diskuteras i samband med att uppdragstagarens genomförandeplan för året diskuteras för att årets verksamhet så långt som möjligt ska ta hänsyn även till dessa. I.i Verksamhetsbeskrivning De regionägda folkhögskolorna har till uppgift att bedriva folkbildningsverksamhet på uppdrag av Västra Götalandsregionens kulturnämnd, som delvis är baserad på statens syfte med stödet folkbildningen. Folkbildningsrådet anger regelverket och står för basfinansieringen av kursverksamheten och kulturprogrammen. Folkhögskolornas verksamhet bedrivs i enlighet med statens syften med stödet till folkbildningen; utveckla demokratin, ge människor möjlighet delta i samhällsutvecklingen, utjämna utbildningsklyftor och bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Västra Götalandsregionens uppdrag till folkhögskolorna syftar till att stödja den potential som folkbildningen har genom sitt arbete i skärningspunkten mellan det professionella kulturlivet och amatörverksamhet, mellan utbildning och bildning, mellan civilsamhälle och myndighetsutövning och mellan generationer. Genom sina olika profiler speglar folkhögskolorna mångfalden i samhället, vitaliserar demokratin, vidgar medborgarnas handlingsutrymme och stärker den sociala hållbarheten. Statens mål med folkbildningen är att den ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Utifrån ett regionalt perspektiv spelar de regionägda folkhögskolorna en viktig roll att utifrån detta mål arbeta för en ledande kulturregion där den skapande kulturverksamheten finns i invånarnas närhet, en ledande kulturregion där ett kvalitativt kulturutbud når alla invånare i Västra Götaland, ett rikt föreningsliv, kompetens och kunskapsutveckling samt en god hälsa. Reglementet och förändrade förutsättningar. I reglementet anges att: 3: Styrelsen ansvarar för drift och förvaltning av [Agnesbergs folkhögskola, Billströmska folkhögskolan, Dalslands folkhögskola, Fristads folkhögskola, Grebbestads folkhögskola, 38

73 Göteborgs folkhögskola och Vara folkhögskola] i enlighet med regeringens proposition om folkbildning 1997/98:115 med ändringar samt anvisningar från folkbildningsrådet. Ur Folkhögskolornas reglemente (antaget av regionfullmäktige den 28 november 2006). Regionstyrelsen beslutade att ersätta folkhögskolestyrelserna med en gemensam folkhögskolestyrelse (RS ). Regionstyrelsen har också beslutat att påbörja en process med avsikten att överlåta Agnesbergs folkhögskola till annan huvudman (RS ). Agnesbergs folkhögskola kommer därför även fortsättningsvis att ha en egen styrelse. Med anledning av ovanstående beslut kommer reglementet med stor sannolikhet att revideras under uppdragsperioden. I.ii Organisation Folkhögskolorna leds av en folkhögskoleförvaltning. Folkhögskoleförvaltningen har till uppgift att var administrativt stöd till folkhögskolestyrelsen och stötta skolorna. Förvaltningen stöttar skolorna i administration, ekonomihantering, redovisning, fortbildning, personalhantering, IS/IT och utvecklingsarbete, Varje folkhögskola har en rektor som ansvarar för verksamheten, personal och ekonomi. Fördelningen av årsarbeten utförda 2013 fördelar sig enligt följande (Agnesbergs folkhögskolas del inom parentes): Utbildning 118,3 (6,8) Teknik 14,55 (0,0) Servicepersonal (kök, städ) 40,04 (0,0) Administration 22,30 (2,0) Ledning 20,70 (3,0) I.iii Ekonomi Gemensam förvaltning Under 2014 har ett folkhögskolekansli arbetat med gemensamma frågor för de regionägda folkhögskolorna. Kansliet består av förvaltningschef, IS/IT kompetens (50%), Koordinator (50%), Controller (100%) och HR stöd (100%). Kansliet finansieras under 2014 via regionstöd från kulturnämnden med 4,3 mkr. 39

74 Uppgifterna om ekonomin är hämtade från budget Agnesbergs folkhögskola Intäkter Summa (tkr) Bidrag stat Bidrag VGR Personalanknutna statsbidrag 288 Hyresintäkter 110 Försäljning matsal, café 80 Övrigt

75 Kostnader Summa (tkr) Personalkostnader pedagoger Personalkostnader övriga Verksamhetskostnader 610 Fastighetskostnader Övrigt Billströmska folkhögskolan Intäkter Summa (tkr) Bidrag stat Bidrag VGR Personalanknutna statsbidrag 284 Hyresintäkter Försäljning matsal, café Övrigt

76 Kostnader Summa (tkr) Personalkostnader pedagoger Personalkostnader övriga Verksamhetskostnader Fastighetskostnader Övrigt Dalslands folkhögskola 42

77 Intäkter/Finansiär Summa (tkr) Bidrag stat Bidrag VGR Personalanknutna statsbidrag 525 Hyresintäkter Försäljning matsal, café Övrigt Kostnader Summa (tkr) Personalkostnader pedagoger Personalkostnader övriga Verksamhetskostnader Fastighetskostnader Övrigt

78 Fristads folkhögskola Intäkter Summa (tkr) Bidrag stat Bidrag VGR Personalanknutna statsbidrag 828 Hyresintäkter Försäljning matsal, café Övrigt

79 Kostnader Summa (tkr) Personalkostnader pedagoger Personalkostnader övriga Verksamhetskostnader Fastighetskostnader Övrigt Grebbestads folkhögskola Intäkter Summa (tkr) Bidrag stat Bidrag VGR Personalanknutna statsbidrag 95 Hyresintäkter Försäljning matsal, café Övrigt

80 Kostnader Summa (tkr) Personalkostnader pedagoger Personalkostnader övriga Verksamhetskostnader 967 Fastighetskostnader Övrigt Göteborgs folkhögskola Intäkter Summa (tkr) Bidrag stat

81 Bidrag VGR Personalanknutna statsbidrag 850 Hyresintäkter 490 Försäljning matsal, café 850 Övrigt Kostnader Summa (tkr) Personalkostnader pedagoger Personalkostnader övriga Verksamhetskostnader 820 Fastighetskostnader Övrigt