Tekniken i skolan. Konferensdags! NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 3 OKTOBER Oklar bodelning. Guider och kompetensutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tekniken i skolan. Konferensdags! NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 3 OKTOBER 2005. Oklar bodelning. Guider och kompetensutveckling"

Transkript

1 Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA Oklar bodelning I majnumret argumenterade jag för två handlingsplaner en för teknik och en för naturvetenskaperna. Så har det inte blivit. Det kan man leva med, men det hade varit önskvärt om myndigheten varit en smula mer noggrann i beskrivningen av de två kunskapsområdena och deras relation till varandra. Snart ett halvt sekels nationell och internationell diskussion verkar ha passerat obemärkt. Man skriver t ex om området naturvetenskap och teknik, en lärare i naturvetenskap i teknik - NR 3 OKTOBER 2005 Nu finns det ett förslag till handlingsplan! I majnumret konstaterade vi behovet av en handlingsplan för skolans teknikundervisning. Nu finns det en Handlingsplan för arbetet med naturvetenskap och teknik. Det är än så länge bara ett förslag, utarbetat av Myndigheten för skolutveckling (MSU). Såväl handlingsplan som underlaget till den hittar ni på Tyvärr publicerades den i början på juli vilket förklarar varför så få tycks känna till den. Men den är väl värd att studera och diskutera! KONFERENSTEMA: Målen i teknikundervisningen - vad står de för och hur kan man nå dem? KONFERENSAVGIFT endast kr (exkl moms), om anmälan görs senast den 20 januari Vill du ha en personlig inbjudan, kontakta: CALL FOR PAPERS Årets konferens rymmer även en teknikdidaktisk forskningsdel. Abstracts sänds senast den 20 oktober. Se under fliken Forskning/utveckling För mer information, gå in på som om man inte är medveten om att det på många håll handlar om exempelvis slöjd-tekniklärare. Det här innebär att de speciella svårigheter som tekniken har att brottas med inte blir synliga. Samtidigt riskerar de problem som naturvetenskaperna har i skolundervisningen också bli teknikens. Så hänger det faktiskt inte ihop. En mer precis och korrekt skrivning hade underlättat den fortsatta diskussionen. Åtminstone för oss som sysslar med teknik. Men detta skall inte skymma det faktum att planen innehåller Konferensdags! många angelägna förslag. För teknikens del handlar det framför allt om att klargöra ämnets struktur och innehåll. Högprioriterat inte minst med tanke på ovanstående konstaterande! Guider och kompetensutveckling Man betonar vikten av att stödmaterial, eller guider, tas fram för de olika kunskapsområdena. Också det ett mycket välkommet Forts. nästa sida

2 förslag! Det utlovades redan i samband med introduktionen av Lpo Inledningsvis hänvisar man till den forskning som visar hur betydelsefull läraren är. Det är många av oss som haft det på känn rätt länge Men här framhålls det alltså åter och det är bra. Det innebär att de flesta av de åtgärder man föreslår handlar om att stärka och stödja lärarnas arbete. Kompetensutveckling och lärarutbildning blir då viktiga inslag. Här innehåller inte planen så utförliga skrivningar men de konkreta förslagen nationella kursplaner för kompetensutveckling och andra gemensamma satsningar - är en bra början. Så var det frågan om finansiering. Jag har letat i statsbudgetens utgiftsområde 16 och inte funnit några öronmärkta slantar. På sid i kap. 5 nämns planen men inga pengar. Men jag kan i hastigheten missat något viktigt. Man får heller inte glömma att huvudansvaret för kompetensutvecklingen ligger hos kommunen. De får faktiskt statsbidrag som skall rymma också detta. Se till att tekniken får del av de här pengarna. Fortsättningen blir spännande! THOMAS GINNER, FÖRESTÅNDARE, CETIS Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet. Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med en upplaga på ca 9000 ex. Redaktör: Claes Klasander, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping NORRKÖPING e-post: Telefon: Ansvarig utgivare: Thomas Ginner e-post: Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby ANNONSBOKNING Rekvisitör: Hans Ehrnborg Postadress: Repslagaregatan 33 B LINKÖPING e-post: Telefon: Mobil: Aktuella priser m m finns på hemsidan. PRENUMERATION Beställ ditt eget exemplar gratis från CETIS hemsida KONTAKT Proj.led.: Eva Skogman Telefon: e-post: Tekniken i skolan Oktober 2005

3 Teknikens ord och uttryck, del V Flera uttryck med teknisk anknytning handlar om oss som människor och hur vi beter oss. Nedan finner du några uttryck som vi bland annat säger när någon inte är riktigt riktig. Fnurra på tråden ett uttryck som funnits sen sent 1600-tal och som då betydde att två människor hade något relationsproblem, en knut (fnurra) på tråden. Idag är betydelsen densamma, men tråden skulle nog av en nutida person tolkas som en telefonledning (vilka snart inte längre finns synliga!). Myntet ramlade inte ner uttrycket betyder att en person inte riktigt förstått vad någon annan velat säga, reaktionen uteblev. Uttrycket kommer möjligen från myntautomater av något slag där inget hände om inte myntet ramlade ner. P-automater vägrar ju idag ge en lapp om inte myntet ramlat ända ner. Hissen gick inte ända upp Betydelsen är densamma som ovan men här handlar det mera om kroppen. Öronen och/eller ögonen har registrerat något men det sker ingen vidarekoppling till hjärnan så ingen reaktion sker, någon förstår inte. Det gick upp ett ljus Att försöka hitta något i mörkret är inte lätt. En åtgärd är att tända ett ljus för att skingra mörkret och sprida ljus över saken. Detta kan gälla ens sovrum men även, vilket uttrycket menar, vår egen hjärna. Att ha en skruv lös Betydelsen är att någon inte är riktigt klok eller har svårt för att förstå. En konstruktion eller en maskin som har en skruv lös fungerar dåligt eller inte alls och det är härifrån uttrycket är hämtat. Dum som tåget Tåg är inte dumma men de har en mycket speciell egenskap som gör dem ganska enkelspåriga, de går på räls. En person som har svårt att kompromissa eller lyssna på andra kan upplevas som ett tåg, det finns inga alternativ utan det är ett spår som gäller, inga stickspår! JOHNNY HÄGER, LÄRARUTBILDNINGEN I UPPSALA TEKNIK och DESIGN Författaren Staffan Sjöberg har spelat en viktig roll i uppbyggnaden av teknikämnet i grundskolan. Sedan ämnet var nytt har hans läromedel riktat in sig på kunskaper som är användbara för alla i vardagslivet. Hans väl etablerade PULS Teknik finns nu i ny upplaga. Ett fylligt kapitel ägnas åt design. Vilka olika val måste man göra när man utformar ett bruksföremål? Vilka konsekvenser får en viss design? Till grundboken PULS Teknik för grundskolans senare del finns det lärarmaterial och kopieringsunderlag. Även kärnmaterial och CD-böcker kommer att finnas (de senare beställs hos Inläsningstjänst, ). Författare: Staffan Sjöberg PULS från NATUR och KULTUR Teknik för grundskolans senare del Bokförlaget Natur och Kultur. Läromedelsinformation: Box , Stockholm. Telefon Fax Order/Kundtjänst: Förlagsdistribution, Box 706, Järfälla. Telefon Fax Oktober Tekniken i skolan

4 En alert pensionär med idéer Under de senaste tio åren har tusentals tekniklärare i Sverige på något sätt haft kontakt med, och påverkats av, Witold Rogala. Många i Stockholmsregionen har utbildats av honom, några har lyssnat på honom på teknikkonferenser och fortbildningskurser, flera har använt läromedel han producerat och andra har varit hans kollegor. Nu har han gått i pension, men ligger inte på latsidan för det. Ett gammalt engelskt talesätt säger: Moss doesn t cling to a rolling stone. Det passar väl in på Witold Rogala. Han följer fortfarande med nyfiket intresse teknikämnets utveckling i Sverige och är bl a sysselsatt med att skriva ett nytt läromedel för teknik i grundskolan: TECHNE. Han får lite mer tid över för det nu, efter pensioneringen, och menar att det finns ett stort sug efter mer material för skolorna. - Kursplanen i teknik är det bästa som hänt teknikämnet i skolan. I motsats till tidigare kursplaner har den som nu gäller en klart allmänbildande karaktär. Den ger också läraren stor frihet att organisera undervisningen. Enligt direktiven i kursplanen handlar det mer om att undervisa om teknik än i teknik som var fallet i tidigare kursplaner. Jag tror dock att det behövs ett kommentarmaterial till kursplanens perspektiv, innehåll och bedömning. Dessutom vet jag att verksamma lärare skulle uppskatta ett sådant, säger Witold. Kollegorna Eva Blomdahl och Sanna Malm flankerar Witold. Foto: Claes Klasander, CETIS. Vad kan förändras? När jag frågar Witold om vad han tycker skulle vara angeläget att förändra i teknikämnet, svarar han: - Man borde förtydliga och förändra perspektiven mer mot systemiskt tänkande, design och företagande. Kanske är detta en spegling av hans bakgrund. Han har hunnit pröva på många olika verksamheter de flesta med tekniska förtecken. Efter en teknisk och ekonomisk högskoleutbildning i Polen, några år som konstruktör på en mekanisk industri utanför Växjö, ett par år på arkitektkontor, ytterligare några år som gymnasielärare i teknik och fysik tog han sig för att gå lärarutbildning i början av sjuttiotalet. Därefter landade han som lärare på Högalidsskolan i Stockholm. Detta blandade inflöde har så småningom kommit att prägla hans syn på teknikämnet. Arkitektur och design - Ta arkitektens och designens arbetssätt som förebild. Dessa yrkesmän har en mer holistisk och humanistisk syn på tekniken och kan snabbt sätta sig i olika projekt av skilda slag. Ena året konstru- När man frågar folk om Witold nämner de honom som en varm man med en unik personlighet. Här står han framför entrén till Teknikum. Foto: Michael Lindgren erar de en bro, andra året monteringshall för bilindustri, ett tredje år ett sjukhus med operationssalar o.s.v. Jag tror att deras arbetssätt skulle passa väl i skolans teknikundervisning. Dessutom är det omtyckt av flickor. Här talar jag av egen skolerfarenhet, samt från söktrycket på Arkitekturlinjer på Tekniska högskolor i landet. Teknikämnet ligger närmare det synsättet än den naturvetenskap som så många hela tiden vill koppla ihop tekniken med, menar han. Detta sätt att se på teknik har han burit med sig och vidareutvecklat i tekniklärarutbildningen på Lärarhögskolan i Stockholm, där han varit verksam de senaste tio åren. Tillsammans med Eva Blomdahl byggde han där upp Teknikum ett regionalt centrum för teknikämnets utveckling, forskning och kompetensutveckling. Att ha arbetat fram och drivit genom två nya teknikinriktningar i lärarutbildningen är det viktigaste han gjort, tycker han. Idag är de attraktiva val för studenter och ca 30 tekniklärare examineras per termin. - Tekniklärare borde förutom didaktisk kunskap ha kunskap om lärprocessen i design. Den rymmer både ingenjörens rationella logik och arkitektens mer intuitiva kunskap för att lösa problem, påpekar Witold. Fortbildning är viktigt! Men det räcker inte med Tekniken lyfter-kurser på 5p. Många lärare väntar på en fortsättning av dessa. Witolds många internationella kontakter visar ett stort intresse för den svenska kursplanen och han tycker själv att den är den mest progressiva och moderna tillsammans med Nya Zeelands. I flera Tekniken i skolan Oktober 2005

5 europeiska länder tycker Witold att han kan se en önskan att lämna en del av allt detta görande till förmån för ett allmänbildande och samtidigt praktiskt ämne, som det svenska. Pussel och modeller Witolds övertygelse är att man bör utgå från elevens verklighet, och studera den teknik som finns i hennes omgivning. Då kan förståelse bit för bit uppnås om den teknik som finns och som påverkar människa och samhälle. Centralt blir då att inte bara studera en enskild teknisk produkt. Den måste även sättas in i större system för att eleven ska få en lite vidare pusselbild av tekniklandskapet. Detta, förtydligar Witold, anges tydligt i ett av kursplanens perspektiv. Här vill han dock tillägga att, i motsats till designers och arkitekter, kanske eleverna inte skulle lägga för mycket tid på att konstruera användbara produkter. I stället borde de öva att gestalta sin förståelse av den teknik de just då arbetar med i form av modeller. Då blir också analyser och skisser viktiga. Denna kunskapande förmåga är ju något att sträva mot att ge elever i denna förändringens tidevarv. Dessutom är det ett av tre syften i kursplanen, påpekar han. När jag frågar Witold om han har någon avslutande hälsning till läsarna av Nyhetsbrevet säger han: - Fortsätt arbetet med att tydliggöra tekniken som ett eget kunskapsfält. Teknikämnet får varken bli någon form av tillämpad naturvetenskap igen eller ren verkstadsteknik, och han minns ett möte i oktober Witold i sällskap med ledande teknikdidaktiker i Kiev. Från vänster: Wojciech Walat (Polen), Walter Theuerkauf & Gabriele Graube (Tyskland), Richard Kimbell (Storbritannien), Witold Rogala & Lars Lindström (LHS), Jan-Åke Granath (Chalmers). Foto: Eva Blomdahl 1995 i Stockholm. Ett femtiotal gamla tekniklärare med verkstadsteknisk bakgrund var inbjudna för att lyssna till CETIS föreståndare Thomas Ginner inför införandet av den nya läroplanen. Det blev ett möte mellan industrialismens synsätt och ett nytt postindustriellt. Den kvällen ägde ett paradigmskifte rum beträffande synen på teknikundervisningen i Sverige, anser Witold, och han tackar Thomas för den dagen som påverkade honom och flera andra att byta inriktning. CLAES KLASANDER, CETIS Vad har hänt med Nuffield-materialet? Under hösten har två nya arbetsområden utarbetats med utgångspunkt från Nuffield s Design and Technology material, Popup-böcker och Vi bygger bilar! Arbetsområdena skall nu tillsammans med de tre tidigare utarbetade arbetsområdena testas av en grupp lärare på olika skolor. Under våren har tre arbetsområden, Kylskåpsmagneter, Vi gör musik! och Rörliga djurmodeller testats i år F år 3. En av lärarna från förskolan beskriver sin upplevelse av att arbeta med Vi gör musik! så här: Skillnaden på att göra instrument på det sätt som materialet rekommenderar mot hur vi tidigare gjort, är att detta sätt är mycket mer genomarbetetat. Eftersom lärarna som varit i kontakt med materialet har önskat att få fortsätta och pröva nya arbetsområden, fortsätter vi utveckla materialet. Vi ser framemot att få in utvärderingar från dessa lärare som undervisar från år F till år 9 och med hjälp av detta kunna vidareutveckla materialet. CETIS tanke är nu att ge materialet en layout Några av de rörliga djuren. De kan räcka ut tungan, snurra på huvudet eller glappa med käften, när man vevar. Foto: Maria Svensson som passar för en distrubition på nätet, vilket vi hoppas kunna göra under hösten. Det är viktigt att materialet blir ett stöd för lärare som vill undervisa i teknik. Vi försöker därför inhämta tankar och idéer från lärare, lärarstudenter och lärarutbildare men naturligtvis också från de elever som använder det. MARIASVENSSON, CETIS Oktober Tekniken i skolan

6 Teknikprogrammet inför 2007 Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att se över alla kursplaner i gymnasieskolan och skapa sådana kursplaner att det är möjligt att sätta betyg på ämnen. Vad innebär detta för Teknikprogrammet som lanserades som ett nytt program 2000? En arbetsgrupp bestående av lärare, skolledare och forskare arbetar just nu med Skolverkets uppdrag som rör Teknikprogrammet Faktaruta Hösten 2004 antog riksdagen propositionen Kunskap och kvalitet Elva steg för utveckling av gymnasieskolan 2003/ 04:140. Beslutet innebär bl.a. att ämnesbetyg införs på gymnasieskolan från läsåret 2007/08. Andra förändringar för elever som kommer att gå in i gymnasieskolan med början 2007 är att: o kurserna blir större (ingen kurs blir mindre än 100p) o en gymnasieexamen införs o eleverna ska göra ett gymnasiearbete (ersätter dagens projektarbete) o alla elever ska ges möjlighet att bedriva en del av sina studier i arbetslivet Skolverkets uppdrag är att se över alla kursplaner så att det kan bli möjligt att sätta ämnesbetyg. (Idag sätts betyg på varje enskild kurs i ett ämne, det innebär att idag kan en elev i ämnet matematik få upp till sju betyg. Efter 2007 kommer eleverna att bara få ett betyg i matematik oavsett hur många kurser de läser inom ämnet.) Skolverket har också fått i uppdrag att se över programmålen, de gemensamma ämnena, samt inriktningar på de nationella programmen. Hela arbetet med detta regeringsuppdrag kännetecknas av öppenhet och dialog och alla som vill ge sina synpunkter på arbetsgruppernas förslag har möjlighet att göra det via denna webbplats: Vad har hänt hittills? Gruppen har, så här långt, kommit fram till följande: 1. Ett nytt programmål är framskrivet och ska överlämnas till regeringen den 3 oktober. Det som är nytt i programmålen är bl.a. att sju perspektiv ska behandlas (etiskt, genus, historiskt, internationellt, naturvetenskapligt, hållbar utveckling samt entreprenörskap). Ett exempel, genusperspektivet i Teknikprogrammet, behandlas på två sätt. Dels ska undervisningen bedrivas på ett sådant sätt att de begrepp som används ska vara begripliga oavsett kön, dels ska eleverna utveckla sin kunskap om hur föreställningar och traditioner om manligt och kvinnligt i förhållande till teknikområdet skapas. 2. De gemensamma ämnena förslås bli desamma som idag. 3. Programmet kommer enligt de förslag som läggas att inte ha några nationella inriktningar. Skolorna kommer precis som idag att själva utifrån lokala förhållanden skapa sina egna lokala profiler. Nya ämnen När det gäller ämnen på Teknikprogrammet ligger det just nu nya förslag på Skolverkets webbplats, t ex: Arkitektur Design Konstruktion Teknikutveckling Ämnet Teknikutveckling föreslås bli det obligatoriska tekniska karaktärsämnet på programmet. Idag består ämnet av nio kurser: Teknik, människa, samhälle 50p, Teknikutveckling och företagande 100p, CAD-teknik A 50p, CAD-teknik B 50p, CAD-teknik C 50p, Pröva på för halva priset! Experiment i fysik och kemi för år F-6 med text och materiel! Gäller inköp av ett av arbetsområdena Luft, Vatten, Energi, Elektricitet eller Syror och baser! Priser och information på K-G Ahlström, Gravörsg 12, Linköping Tekniken i skolan Oktober 2005

7 Design 100p, Konstruktion A 100p, Konstruktion B 100p, samt Teknisk kommunikation 50p I den nya gymnasieskolan kommer ämnet bara ha två kurser på 100p var. Innehållet och uppbyggnaden av ämnet syftar till att ge eleverna en introduktion för eleven till det tekniska området med utgångspunkt i teknikutvecklingsprocessen. Ämnet ska också ses som det första steget i en längre teknisk utbildning samt utveckla elevernas tekniska kompetens. Det konkreta innehållet är när Unga ser på Stockholm - ett projekt i samarbete med Arkitekturmuseet. Modell av förslag till ny utformning av Sergels Torg, utfört av elever som går Teknikprogrammet, åk 1 på inriktningarna Industridesign och Ariktektur och samhällsbyggande på Torildsplans gymnasium, Stockholm. Foto: Karin Knapp detta skrivs fortfarande under bearbetning, men klart är att ämnet bl.a. kommer att behandla teknikhistoria, datorkunskap, CAD, olika teknikområden, företagandets villkor. Idag är design en kurs inom ämnet Teknikutveckling. Arbetsgruppen föreslår att design blir ett eget ämne och skälen är att design är ett mycket expansivt område både inom arbetslivet och inom högskolan. Designämnet bör också kunna intressera andra elever än Teknikprogrammets och vara en dörröppnare för det tekniska området, resonerar arbetsgruppen. Samma resonemang förs kring det nya föreslagna ämnet Arkitektur. Konstruktion blir också ett eget ämne där CAD integreras. CAD kommer sannolikt att försvinna som egen kurs utan kommer att integreras i ämnen där CAD är ett viktigt verktyg. När det gäller ämnenas konstruktion och innehåll tar arbetsgruppen tacksamt emot synpunkter. Synpunkterna kan ges på Skolverkets webbplats eller direkt till mig som är programansvarig för Teknikprogrammet. Arbetsgruppens resultat och förslag kan följas på den webbplats som nämns i faktarutan. STEFAN SKIMUTIS UNDERVISNINGSRÅD OCH PROGRAMANSVARIG FÖR TEKNIKPROGRAMMET Oktober Tekniken i skolan

8 Returadress: Centrum för Tekniken i Skolan Linköpings Universitet Campus Norrköping Norrköping KÄNSLA FÖR MASONIT Nisse Larsson Bokförlaget Max Ström, 2005 ISBN: Ca-pris: 340 kr inkl moms Boktips BPORTO BETALT PORT PAYÉ Vem av oss har inte minnen av Masonit? Kommer ni ihåg doften? Om inte lukta på boken! Författaren Nisse Larsson, som ofta också skriver i DN, anser att masoniten är ett besjälat material. Den har också en stark koppling till det svenska folkhemsbygget: av masoniten kunde nya köksluckor byggas, man kunde gjuta betong i masonitformar, masoniten fanns i egnahem, i sommarstugor och cykelskjul. Känsla för masonit kom ut under senvintern. I KomTekboken teknik med liv och lust Agneta Wågman m fl Nutek Förlag ISBN: Pris: Fraktkostnad KomTek har varit representerade på flera av CETIS teknikkonferenser. För de som är nyfikna på vad Kommunala Teknikskolor kan vara, vad de står för och hur de har uppstått, vad de har för syn på teknik etc är detta en ingång. Är man i ett läge där man vill satsa på utveckling av den egna skolan, eller ett nätverksbygge mellan skolor, kan denna bok tjäna som en startläsning. Här finns samma veva hade Arkitekturmuseum i Stockholm en utställning om detta märkliga material tillsammans med några av de alster som inkommit i samband med en byggnadstävling. Boken är rikt illustrerad, både med bilder, gamla annonser och teckningar av Ulf Lundkvist, och här framträder såväl drömmar som realiteter, tillverkningsprocesser och hemmabyggen. Med hög igenkänningsfaktor och stort djup presenteras Masonitens historia från 1924 fram till dags dato. idéer om, och motiv för, entreprenörskap, teknik på pojkars och flickors villkor, exempel om teknik och mekanisk rörelse, tankar om hur man lär samtidigt som man prövar och konstruerar, teknikundervisning och säkerhet etc. Ja, här finns en hel del. Exemplen är tagna ur den erfarenhet som finns från några olika KomTek i Sverige, men i huvudsak från KomTek i Örebro. Missa inte att anmäla klassen till högstadietävlingen Future City! Senast den 10 oktober 2005 på: Den ger utmärkta tillfällen att både skapa och reflektera över teknik. Man ska designa och bygga en framtidsstad, både i datorspelet SimCity (som man får ett gratisex av!) och i modellform. Våga nu! Det kan bli riktigt engagerande teknikundervisning av det här! En del tekniklärare är även verksamma inom NO-undervisningen. För dessa har vi lovat att flagga för en europeisk tävling som rör elever som börjar nian i höst. EUSO (European Union Science Olympiad) är en EU-olympiad i naturvetenskap. Tävlingen är uppbyggd som en lagtävling där tre elever samarbetar för att lösa praktiska, laborativa uppgifter som blandar biologi, fysik och kemi. Gå in på så kan du läsa mer om EUSO. På sidan Reklam_EUSO_05.pdf hittar du inbjudan. Senast fredagen den 14 oktober bör ni anmäla er på Tekniken i skolan Oktober 2005

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Stockholm 2005 02 15

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Stockholm 2005 02 15 PROGRAM Tekniken i skolan Regional konferens 2005 02 15 2 Innehållsförteckning Välkomsthälsning s. 3 Arrangörer och utställare s. 4 Program s. 5 8 Åttonde rikskonferensen Tekniken i skolan 20 21 MARS 2006

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Göteborg 5 december Teknik

Göteborg 5 december Teknik Göteborg 5 december Teknik Hasse Alfredssons idé Hur löste eleverna problemet? SKOLAN? Elevers idéer till lösning SKOLAN Elevernas lösning på problemet SKOLAN Bikupa Varför teknik i grundskolan? Den nya

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10

PROGRAM. Tekniken i skolan. Regional konferens Karlstad 2005 02 10 PROGRAM Tekniken i skolan Regional konferens Karlstad 2005 02 10 2 Innehållsförteckning Välkomsthälsning 3 Arrangörer och utställare 4 Program 5 7 Åttonde rikskonferensen Tekniken i skolan 20 21 MARS 2006

Läs mer

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK

ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK ATT TÄNKA OCH PRATA TEKNIK Yvonne Hyltse-Eckert HLK, Högskolan i Jönköping KomTekboken Teknik? Kerstin Haglund, Teknikboken Teknik har alltid funnits Kerstin Haglund, Teknikboken Teknik löser ett behov

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisningen

Sex- och samlevnadsundervisningen Sex- och samlevnadsundervisningen En ny tid med många perspektiv! Agneta Nilsson, undervisningsråd agneta.nilsson@skolverket.se Handledningar är en spegling av sin tid 1994 en ny läroplan, nu målorienterad

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-01-18 Handläggare: Betina Hellström Telefon: 08-508 335 92 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 330 10 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Reformer i förskola, skola, gymnasieskola, vuxenutbildning... Vad händer?

Reformer i förskola, skola, gymnasieskola, vuxenutbildning... Vad händer? Reformer i förskola, skola, gymnasieskola, vuxenutbildning... Vad händer? Nya tillträdesreglerna Nya tillträdesregler Vägar till högskolan för kunskap & kvalité Utredning: Tydliga mål & kunskapskrav SOU

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Teknik Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit

Läs mer

Kursplanen är skapad enligt högskoleförordning gällande från och med 1 juli 2007

Kursplanen är skapad enligt högskoleförordning gällande från och med 1 juli 2007 Kursplan Teknik för lärare F-6 Technology for teachers in primary school, Year 0-6 Högskolepoäng: 7.5 Kurskod: 6TE004 Ansvarig enhet: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Medverkande

Läs mer

Innehåll: Referenslärare sökes! Anpassningar Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben. Nyhetsbrev oktober Referenslärare sökes!

Innehåll: Referenslärare sökes! Anpassningar Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben. Nyhetsbrev oktober Referenslärare sökes! Anpassningar Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben Innehåll: Nyhetsbrev oktober 2016 Referenslärare sökes! LÄRARFORTBILDNINGAR PÅ GÅNG Kromatografi Prova-på-programmering Mineral och bergarter

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK INSTITUTIONEN FÖR FYSIK LLTK90 Teknik för lärare i gymnasieskolan, 90 hp (1-90), Ingår i Lärarlyftet II, 90 högskolepoäng Teacher education: Technology for Upper Secondary School, 90 higher education credits

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet NA Vill du få en gedigen naturvetenskaplig utbildning? Vill du till detta lägga studier i språk som ökar möjligheterna till studier eller jobb utomlands? Alla dessa möjligheter

Läs mer

Undersökningar av tekniska lösningar

Undersökningar av tekniska lösningar Undersökningar av tekniska lösningar Tekniken i vardagen Nästan all daglig verksamhet innehåller någon form av teknik. Från den tvål vi tvättar oss med till vår köksutrustning, husen vi vistas i, transporterna

Läs mer

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.6.1-7608/2016 Sida 1 (10) 2016-10-07 Handläggare Elisabeth Forsberg-Uvemo Telefon: 08-50833010 Annika Risel Telefon: 08-50833607 Till

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) 268 gymnasieskola 2011 Teknikprogrammet (TE) Examensmål för teknikprogrammet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Betänkandet Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27)

Betänkandet Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) 2008-08-27 REMISSVAR Utbildningsdepartementet FI Dnr 08-8061-001 Finansinspektionen 103 33 Stockholm P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3 Polhem 350 Lärarhandledning för årskurs 1-3 JÖNKÖPINGS KOMMUN Tfn 036-10 50 00 (vxl) Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping www.jonkoping.se UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping

Läs mer

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) 2010-06-28 Till SKOLVERKET FI Dnr 10-871 Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: sa.gy2011@skolverket.se Johan Linder e-post: na.gy2011@skolverket.se Johan Börjesson e-post: es.gy2011@skolverket.se

Läs mer

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskap Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA Kunskapens kanske viktigaste funktion är att ge människor kompetens och självförtroende nog att med förändringar se möjligheter i stället för hot. Budgetpropositionen

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan

Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2836 av Tomas Tobé m.fl. (M, FP, C, KD) Mer kunskap i skolan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen

Läs mer

NI - Naturvetenskapligt program med internationell inriktning Malmö Borgarskola

NI - Naturvetenskapligt program med internationell inriktning Malmö Borgarskola NI - Naturvetenskapligt program med internationell inriktning Malmö Borgarskola 2 Malmö Borgarskola Malmö Borgarskola är en mötesplats i en stimulerande studiemiljö för ungdomar från hela Skåne. Vi har

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Skolledarträff. 14 februari 2013 IVA

Skolledarträff. 14 februari 2013 IVA Skolledarträff 14 februari 2013 IVA Teknikly

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Tekniklyftet Startenkät 2011 Aula Magna 16:e augusti

Tekniklyftet Startenkät 2011 Aula Magna 16:e augusti Tekniklyftet Startenkät 2011 Aula Magna 16:e augusti Tekniklyftet är ett fortbildningsprojekt i teknik för skolor i Stockholms län som pågår mellan 2011 och 2013. Under projekttiden kommer olika former

Läs mer

AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA

AUO2 Lärande för hållbar utveckling. Styrdokument i olika nivåer. generationer. AUO2/LHU Styrdokument del 2 GA AUO2 Lärande för hållbar utveckling Skolans styrdokument. Del 2. Från skollag via läroplan och kursplaner till kommunal skolplan. Göran Abel MIUN/ UTV Styrdokument i olika nivåer. Nationell nivå: Skollagen

Läs mer

Granskningsrapport Naturvetenskap

Granskningsrapport Naturvetenskap Granskningsrapport Naturvetenskap ONUTB har 2015-12-11 fört dialog om underlagen med representanter för utbildningen. 1 Ämnets speciella kunskapsbidrag och dess profil vid Högskolan Dalarna Ämnet Naturvetenskap

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Tekniken i skolan. intresse för teknologi i

Tekniken i skolan. intresse för teknologi i Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 4 DECEMBER 2004 Nästa år firar norrmännen unionsupplösningen 1906. År 2009 kan Finland fira att det var tvåhundra år sedan svenskarna

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11

Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Lärarutbildning 210-330 hp, studenter antagna före h11 Malmö högskola erbjuder lärarutbildning från förskola till gymnasieskola- /vuxenutbildning. Lärarprogrammet omfattar allt från 210 högskolepoäng (hp)

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16

VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16 VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16 VAL TILL ÅR 2 OCH 3 Teknikprogrammet Inför år 2 och år 3 har du möjlighet att forma din studieväg genom olika val. Du skall välja: Inriktning med fördjupningspaket

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO)

Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO) Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO) VISA RESPEKT FÖR VARANDRA På Östrabo 1 gör vi det genom att ha en positiv attityd till alla, hälsa på varandra och hjälpa varandra när det

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET: DESIGN OCH PRODUKTUTVECKLING KURSÖVERSIKT 2016/2017*

TEKNIKPROGRAMMET: DESIGN OCH PRODUKTUTVECKLING KURSÖVERSIKT 2016/2017* TEKNIKPROGRAMMET: DESIGN OCH PRODUKTUTVECKLING Cad 1 + Bild och form 1a1 100 Design 1 100 Design 2 100 Grafisk kommunikation** 100 Fysik 2 / Entreprenörskap 100 Konstruktion 1 100 Visuell kommunikation**

Läs mer

Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut UTBILDNINGSPLAN. för. Tekniskt basår. 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet)

Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut UTBILDNINGSPLAN. för. Tekniskt basår. 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet) UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan fastställd enl. VD-beslut 2008-06-30 för Tekniskt basår 60 högskolepoäng (40 poäng enligt gamla systemet) Start ht 2008 1 Inledning 1.1 Bakgrund Att ge kompletterande utbildning

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner Dagens presentation Bakgrund och uppdrag Styrdokument som berörs, och lite ansvarsfördelning.

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation

Tekniska produkter och system Teknisk problemlösning och kommunikation Remissversion av kursplan i teknik i grundskolan Teknik Syfte Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människors och samhällens utveckling. I dag ställs allt högre krav på tekniskt

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Ämne Hållbart samhälle

Ämne Hållbart samhälle Ämne Hållbart samhälle Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)

Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Planeringsmöte kring mattebron 8 juni 2009

Planeringsmöte kring mattebron 8 juni 2009 2009-06-10 Planeringsmöte kring mattebron 8 juni 2009 Minnesanteckningar Deltagare: Frank Wedding, da Vinic gymnasiet, Halmstad Katalin Földesi, Mälardalens högskola Mikael Yden, Samverkansgrupp Linköping

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

Vilken kursplanskompetens behöver rektor? Vilken kursplanskompetens behöver rektor? Vad ville ni rektorer att vi skulle ta upp? Ur utvärderingen Fördjupning av kursplanerna i matematik - bra om vi ligger steget före Kursplanens olika delar - förståelse

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå VUX 2012 September 2014 Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Områden Studie- och yrkesvägledning Individuell studieplan Validering Prövning enligt

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Environmental Science Environment, Health and Working life, 180 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403

Läs mer

Teknik som skolämne del 1, 15 hp

Teknik som skolämne del 1, 15 hp Teknik som skolämne del 1, 15 hp Anton Lindahl, kursledare anton.lindahl@physics.gu.se Ann-Marie von Otter, kurslärare annmarie.von.otter@ped.gu.se 1 LTK010, Teknik som skolämne del 1, 15 högskolepoäng

Läs mer

Hur kan vi skapa intresse för teknik genom didaktik Tor Nilsson Universitetslektor i NT-didaktik Mälardalens Högskola

Hur kan vi skapa intresse för teknik genom didaktik Tor Nilsson Universitetslektor i NT-didaktik Mälardalens Högskola Hur kan vi skapa intresse för teknik genom didaktik 2015-10-28 Tor Nilsson Universitetslektor i NT-didaktik Mälardalens Högskola Kort om mig Utbildning Gymnasielärare i Matematik och Kemi Disputerad i

Läs mer

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer

Läs mer

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby Till dig som funderar på VFU i Upplands Väsby Marie Asmar utbildar sig till lärare för grundskolans tidigare skolår: - På VFU* möter vi eleverna och får se hur flexibla vi måste vara som lärare. Ett kort

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV. *jag = utbildningsministern

Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV. *jag = utbildningsministern Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV Proposition som tar upp fortbildning i matematik för klasslärare. Upptakt inför 1982 års Matematikbiennal. De diagnostiska uppgifterna

Läs mer

Presentation av KNUT projektet

Presentation av KNUT projektet Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala

Läs mer

Lunds universitet Rektor. Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand BESLUT 2004-09-29 Reg.nr 31-1636-04

Lunds universitet Rektor. Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand BESLUT 2004-09-29 Reg.nr 31-1636-04 Lunds universitet Rektor Juridiska avdelningen Christian Sjöstrand Anmälan mot Lunds universitet angående kostnaden för manual vid flygutbildning Anmälan N N har anmält att Trafikflyghögskolan (TFHS) vid

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan

Läs mer