Tekniken i skolan. Konferensdags! NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA NR 3 OKTOBER Oklar bodelning. Guider och kompetensutveckling

Transkript

1 Tekniken i skolan NYHETSBREV FÖR TEKNIKÄMNET I FÖRSKOLA OCH SKOLA Oklar bodelning I majnumret argumenterade jag för två handlingsplaner en för teknik och en för naturvetenskaperna. Så har det inte blivit. Det kan man leva med, men det hade varit önskvärt om myndigheten varit en smula mer noggrann i beskrivningen av de två kunskapsområdena och deras relation till varandra. Snart ett halvt sekels nationell och internationell diskussion verkar ha passerat obemärkt. Man skriver t ex om området naturvetenskap och teknik, en lärare i naturvetenskap i teknik - NR 3 OKTOBER 2005 Nu finns det ett förslag till handlingsplan! I majnumret konstaterade vi behovet av en handlingsplan för skolans teknikundervisning. Nu finns det en Handlingsplan för arbetet med naturvetenskap och teknik. Det är än så länge bara ett förslag, utarbetat av Myndigheten för skolutveckling (MSU). Såväl handlingsplan som underlaget till den hittar ni på Tyvärr publicerades den i början på juli vilket förklarar varför så få tycks känna till den. Men den är väl värd att studera och diskutera! KONFERENSTEMA: Målen i teknikundervisningen - vad står de för och hur kan man nå dem? KONFERENSAVGIFT endast kr (exkl moms), om anmälan görs senast den 20 januari Vill du ha en personlig inbjudan, kontakta: bitte.brodin@liu.se CALL FOR PAPERS Årets konferens rymmer även en teknikdidaktisk forskningsdel. Abstracts sänds senast den 20 oktober. Se under fliken Forskning/utveckling För mer information, gå in på som om man inte är medveten om att det på många håll handlar om exempelvis slöjd-tekniklärare. Det här innebär att de speciella svårigheter som tekniken har att brottas med inte blir synliga. Samtidigt riskerar de problem som naturvetenskaperna har i skolundervisningen också bli teknikens. Så hänger det faktiskt inte ihop. En mer precis och korrekt skrivning hade underlättat den fortsatta diskussionen. Åtminstone för oss som sysslar med teknik. Men detta skall inte skymma det faktum att planen innehåller Konferensdags! många angelägna förslag. För teknikens del handlar det framför allt om att klargöra ämnets struktur och innehåll. Högprioriterat inte minst med tanke på ovanstående konstaterande! Guider och kompetensutveckling Man betonar vikten av att stödmaterial, eller guider, tas fram för de olika kunskapsområdena. Också det ett mycket välkommet Forts. nästa sida

2 förslag! Det utlovades redan i samband med introduktionen av Lpo Inledningsvis hänvisar man till den forskning som visar hur betydelsefull läraren är. Det är många av oss som haft det på känn rätt länge Men här framhålls det alltså åter och det är bra. Det innebär att de flesta av de åtgärder man föreslår handlar om att stärka och stödja lärarnas arbete. Kompetensutveckling och lärarutbildning blir då viktiga inslag. Här innehåller inte planen så utförliga skrivningar men de konkreta förslagen nationella kursplaner för kompetensutveckling och andra gemensamma satsningar - är en bra början. Så var det frågan om finansiering. Jag har letat i statsbudgetens utgiftsområde 16 och inte funnit några öronmärkta slantar. På sid i kap. 5 nämns planen men inga pengar. Men jag kan i hastigheten missat något viktigt. Man får heller inte glömma att huvudansvaret för kompetensutvecklingen ligger hos kommunen. De får faktiskt statsbidrag som skall rymma också detta. Se till att tekniken får del av de här pengarna. Fortsättningen blir spännande! THOMAS GINNER, FÖRESTÅNDARE, CETIS Tekniken i skolan ges ut av CETIS, Centrum för tekniken i skolan, vid Linköpings universitet. Nyhetsbrevet utkommer fyra gånger per år med en upplaga på ca 9000 ex. Redaktör: Claes Klasander, CETIS Postadress: Linköpings universitet Campus Norrköping NORRKÖPING e-post: claes.klasander@cetis.liu.se Telefon: Ansvarig utgivare: Thomas Ginner e-post: thomas.ginner@cetis.liu.se Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby ANNONSBOKNING Rekvisitör: Hans Ehrnborg Postadress: Repslagaregatan 33 B LINKÖPING e-post: hans.ehrnborg@cetis.liu.se Telefon: Mobil: Aktuella priser m m finns på hemsidan. PRENUMERATION Beställ ditt eget exemplar gratis från CETIS hemsida KONTAKT Proj.led.: Eva Skogman Telefon: e-post: evask@cetis.liu.se Tekniken i skolan Oktober 2005

3 Teknikens ord och uttryck, del V Flera uttryck med teknisk anknytning handlar om oss som människor och hur vi beter oss. Nedan finner du några uttryck som vi bland annat säger när någon inte är riktigt riktig. Fnurra på tråden ett uttryck som funnits sen sent 1600-tal och som då betydde att två människor hade något relationsproblem, en knut (fnurra) på tråden. Idag är betydelsen densamma, men tråden skulle nog av en nutida person tolkas som en telefonledning (vilka snart inte längre finns synliga!). Myntet ramlade inte ner uttrycket betyder att en person inte riktigt förstått vad någon annan velat säga, reaktionen uteblev. Uttrycket kommer möjligen från myntautomater av något slag där inget hände om inte myntet ramlade ner. P-automater vägrar ju idag ge en lapp om inte myntet ramlat ända ner. Hissen gick inte ända upp Betydelsen är densamma som ovan men här handlar det mera om kroppen. Öronen och/eller ögonen har registrerat något men det sker ingen vidarekoppling till hjärnan så ingen reaktion sker, någon förstår inte. Det gick upp ett ljus Att försöka hitta något i mörkret är inte lätt. En åtgärd är att tända ett ljus för att skingra mörkret och sprida ljus över saken. Detta kan gälla ens sovrum men även, vilket uttrycket menar, vår egen hjärna. Att ha en skruv lös Betydelsen är att någon inte är riktigt klok eller har svårt för att förstå. En konstruktion eller en maskin som har en skruv lös fungerar dåligt eller inte alls och det är härifrån uttrycket är hämtat. Dum som tåget Tåg är inte dumma men de har en mycket speciell egenskap som gör dem ganska enkelspåriga, de går på räls. En person som har svårt att kompromissa eller lyssna på andra kan upplevas som ett tåg, det finns inga alternativ utan det är ett spår som gäller, inga stickspår! JOHNNY HÄGER, LÄRARUTBILDNINGEN I UPPSALA TEKNIK och DESIGN Författaren Staffan Sjöberg har spelat en viktig roll i uppbyggnaden av teknikämnet i grundskolan. Sedan ämnet var nytt har hans läromedel riktat in sig på kunskaper som är användbara för alla i vardagslivet. Hans väl etablerade PULS Teknik finns nu i ny upplaga. Ett fylligt kapitel ägnas åt design. Vilka olika val måste man göra när man utformar ett bruksföremål? Vilka konsekvenser får en viss design? Till grundboken PULS Teknik för grundskolans senare del finns det lärarmaterial och kopieringsunderlag. Även kärnmaterial och CD-böcker kommer att finnas (de senare beställs hos Inläsningstjänst, ). Författare: Staffan Sjöberg PULS från NATUR och KULTUR Teknik för grundskolans senare del Bokförlaget Natur och Kultur. Läromedelsinformation: Box , Stockholm. Telefon Fax Order/Kundtjänst: Förlagsdistribution, Box 706, Järfälla. Telefon Fax info@nok.se Oktober Tekniken i skolan

4 En alert pensionär med idéer Under de senaste tio åren har tusentals tekniklärare i Sverige på något sätt haft kontakt med, och påverkats av, Witold Rogala. Många i Stockholmsregionen har utbildats av honom, några har lyssnat på honom på teknikkonferenser och fortbildningskurser, flera har använt läromedel han producerat och andra har varit hans kollegor. Nu har han gått i pension, men ligger inte på latsidan för det. Ett gammalt engelskt talesätt säger: Moss doesn t cling to a rolling stone. Det passar väl in på Witold Rogala. Han följer fortfarande med nyfiket intresse teknikämnets utveckling i Sverige och är bl a sysselsatt med att skriva ett nytt läromedel för teknik i grundskolan: TECHNE. Han får lite mer tid över för det nu, efter pensioneringen, och menar att det finns ett stort sug efter mer material för skolorna. - Kursplanen i teknik är det bästa som hänt teknikämnet i skolan. I motsats till tidigare kursplaner har den som nu gäller en klart allmänbildande karaktär. Den ger också läraren stor frihet att organisera undervisningen. Enligt direktiven i kursplanen handlar det mer om att undervisa om teknik än i teknik som var fallet i tidigare kursplaner. Jag tror dock att det behövs ett kommentarmaterial till kursplanens perspektiv, innehåll och bedömning. Dessutom vet jag att verksamma lärare skulle uppskatta ett sådant, säger Witold. Kollegorna Eva Blomdahl och Sanna Malm flankerar Witold. Foto: Claes Klasander, CETIS. Vad kan förändras? När jag frågar Witold om vad han tycker skulle vara angeläget att förändra i teknikämnet, svarar han: - Man borde förtydliga och förändra perspektiven mer mot systemiskt tänkande, design och företagande. Kanske är detta en spegling av hans bakgrund. Han har hunnit pröva på många olika verksamheter de flesta med tekniska förtecken. Efter en teknisk och ekonomisk högskoleutbildning i Polen, några år som konstruktör på en mekanisk industri utanför Växjö, ett par år på arkitektkontor, ytterligare några år som gymnasielärare i teknik och fysik tog han sig för att gå lärarutbildning i början av sjuttiotalet. Därefter landade han som lärare på Högalidsskolan i Stockholm. Detta blandade inflöde har så småningom kommit att prägla hans syn på teknikämnet. Arkitektur och design - Ta arkitektens och designens arbetssätt som förebild. Dessa yrkesmän har en mer holistisk och humanistisk syn på tekniken och kan snabbt sätta sig i olika projekt av skilda slag. Ena året konstru- När man frågar folk om Witold nämner de honom som en varm man med en unik personlighet. Här står han framför entrén till Teknikum. Foto: Michael Lindgren erar de en bro, andra året monteringshall för bilindustri, ett tredje år ett sjukhus med operationssalar o.s.v. Jag tror att deras arbetssätt skulle passa väl i skolans teknikundervisning. Dessutom är det omtyckt av flickor. Här talar jag av egen skolerfarenhet, samt från söktrycket på Arkitekturlinjer på Tekniska högskolor i landet. Teknikämnet ligger närmare det synsättet än den naturvetenskap som så många hela tiden vill koppla ihop tekniken med, menar han. Detta sätt att se på teknik har han burit med sig och vidareutvecklat i tekniklärarutbildningen på Lärarhögskolan i Stockholm, där han varit verksam de senaste tio åren. Tillsammans med Eva Blomdahl byggde han där upp Teknikum ett regionalt centrum för teknikämnets utveckling, forskning och kompetensutveckling. Att ha arbetat fram och drivit genom två nya teknikinriktningar i lärarutbildningen är det viktigaste han gjort, tycker han. Idag är de attraktiva val för studenter och ca 30 tekniklärare examineras per termin. - Tekniklärare borde förutom didaktisk kunskap ha kunskap om lärprocessen i design. Den rymmer både ingenjörens rationella logik och arkitektens mer intuitiva kunskap för att lösa problem, påpekar Witold. Fortbildning är viktigt! Men det räcker inte med Tekniken lyfter-kurser på 5p. Många lärare väntar på en fortsättning av dessa. Witolds många internationella kontakter visar ett stort intresse för den svenska kursplanen och han tycker själv att den är den mest progressiva och moderna tillsammans med Nya Zeelands. I flera Tekniken i skolan Oktober 2005

5 europeiska länder tycker Witold att han kan se en önskan att lämna en del av allt detta görande till förmån för ett allmänbildande och samtidigt praktiskt ämne, som det svenska. Pussel och modeller Witolds övertygelse är att man bör utgå från elevens verklighet, och studera den teknik som finns i hennes omgivning. Då kan förståelse bit för bit uppnås om den teknik som finns och som påverkar människa och samhälle. Centralt blir då att inte bara studera en enskild teknisk produkt. Den måste även sättas in i större system för att eleven ska få en lite vidare pusselbild av tekniklandskapet. Detta, förtydligar Witold, anges tydligt i ett av kursplanens perspektiv. Här vill han dock tillägga att, i motsats till designers och arkitekter, kanske eleverna inte skulle lägga för mycket tid på att konstruera användbara produkter. I stället borde de öva att gestalta sin förståelse av den teknik de just då arbetar med i form av modeller. Då blir också analyser och skisser viktiga. Denna kunskapande förmåga är ju något att sträva mot att ge elever i denna förändringens tidevarv. Dessutom är det ett av tre syften i kursplanen, påpekar han. När jag frågar Witold om han har någon avslutande hälsning till läsarna av Nyhetsbrevet säger han: - Fortsätt arbetet med att tydliggöra tekniken som ett eget kunskapsfält. Teknikämnet får varken bli någon form av tillämpad naturvetenskap igen eller ren verkstadsteknik, och han minns ett möte i oktober Witold i sällskap med ledande teknikdidaktiker i Kiev. Från vänster: Wojciech Walat (Polen), Walter Theuerkauf & Gabriele Graube (Tyskland), Richard Kimbell (Storbritannien), Witold Rogala & Lars Lindström (LHS), Jan-Åke Granath (Chalmers). Foto: Eva Blomdahl 1995 i Stockholm. Ett femtiotal gamla tekniklärare med verkstadsteknisk bakgrund var inbjudna för att lyssna till CETIS föreståndare Thomas Ginner inför införandet av den nya läroplanen. Det blev ett möte mellan industrialismens synsätt och ett nytt postindustriellt. Den kvällen ägde ett paradigmskifte rum beträffande synen på teknikundervisningen i Sverige, anser Witold, och han tackar Thomas för den dagen som påverkade honom och flera andra att byta inriktning. CLAES KLASANDER, CETIS Vad har hänt med Nuffield-materialet? Under hösten har två nya arbetsområden utarbetats med utgångspunkt från Nuffield s Design and Technology material, Popup-böcker och Vi bygger bilar! Arbetsområdena skall nu tillsammans med de tre tidigare utarbetade arbetsområdena testas av en grupp lärare på olika skolor. Under våren har tre arbetsområden, Kylskåpsmagneter, Vi gör musik! och Rörliga djurmodeller testats i år F år 3. En av lärarna från förskolan beskriver sin upplevelse av att arbeta med Vi gör musik! så här: Skillnaden på att göra instrument på det sätt som materialet rekommenderar mot hur vi tidigare gjort, är att detta sätt är mycket mer genomarbetetat. Eftersom lärarna som varit i kontakt med materialet har önskat att få fortsätta och pröva nya arbetsområden, fortsätter vi utveckla materialet. Vi ser framemot att få in utvärderingar från dessa lärare som undervisar från år F till år 9 och med hjälp av detta kunna vidareutveckla materialet. CETIS tanke är nu att ge materialet en layout Några av de rörliga djuren. De kan räcka ut tungan, snurra på huvudet eller glappa med käften, när man vevar. Foto: Maria Svensson som passar för en distrubition på nätet, vilket vi hoppas kunna göra under hösten. Det är viktigt att materialet blir ett stöd för lärare som vill undervisa i teknik. Vi försöker därför inhämta tankar och idéer från lärare, lärarstudenter och lärarutbildare men naturligtvis också från de elever som använder det. MARIASVENSSON, CETIS Oktober Tekniken i skolan

6 Teknikprogrammet inför 2007 Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att se över alla kursplaner i gymnasieskolan och skapa sådana kursplaner att det är möjligt att sätta betyg på ämnen. Vad innebär detta för Teknikprogrammet som lanserades som ett nytt program 2000? En arbetsgrupp bestående av lärare, skolledare och forskare arbetar just nu med Skolverkets uppdrag som rör Teknikprogrammet Faktaruta Hösten 2004 antog riksdagen propositionen Kunskap och kvalitet Elva steg för utveckling av gymnasieskolan 2003/ 04:140. Beslutet innebär bl.a. att ämnesbetyg införs på gymnasieskolan från läsåret 2007/08. Andra förändringar för elever som kommer att gå in i gymnasieskolan med början 2007 är att: o kurserna blir större (ingen kurs blir mindre än 100p) o en gymnasieexamen införs o eleverna ska göra ett gymnasiearbete (ersätter dagens projektarbete) o alla elever ska ges möjlighet att bedriva en del av sina studier i arbetslivet Skolverkets uppdrag är att se över alla kursplaner så att det kan bli möjligt att sätta ämnesbetyg. (Idag sätts betyg på varje enskild kurs i ett ämne, det innebär att idag kan en elev i ämnet matematik få upp till sju betyg. Efter 2007 kommer eleverna att bara få ett betyg i matematik oavsett hur många kurser de läser inom ämnet.) Skolverket har också fått i uppdrag att se över programmålen, de gemensamma ämnena, samt inriktningar på de nationella programmen. Hela arbetet med detta regeringsuppdrag kännetecknas av öppenhet och dialog och alla som vill ge sina synpunkter på arbetsgruppernas förslag har möjlighet att göra det via denna webbplats: Vad har hänt hittills? Gruppen har, så här långt, kommit fram till följande: 1. Ett nytt programmål är framskrivet och ska överlämnas till regeringen den 3 oktober. Det som är nytt i programmålen är bl.a. att sju perspektiv ska behandlas (etiskt, genus, historiskt, internationellt, naturvetenskapligt, hållbar utveckling samt entreprenörskap). Ett exempel, genusperspektivet i Teknikprogrammet, behandlas på två sätt. Dels ska undervisningen bedrivas på ett sådant sätt att de begrepp som används ska vara begripliga oavsett kön, dels ska eleverna utveckla sin kunskap om hur föreställningar och traditioner om manligt och kvinnligt i förhållande till teknikområdet skapas. 2. De gemensamma ämnena förslås bli desamma som idag. 3. Programmet kommer enligt de förslag som läggas att inte ha några nationella inriktningar. Skolorna kommer precis som idag att själva utifrån lokala förhållanden skapa sina egna lokala profiler. Nya ämnen När det gäller ämnen på Teknikprogrammet ligger det just nu nya förslag på Skolverkets webbplats, t ex: Arkitektur Design Konstruktion Teknikutveckling Ämnet Teknikutveckling föreslås bli det obligatoriska tekniska karaktärsämnet på programmet. Idag består ämnet av nio kurser: Teknik, människa, samhälle 50p, Teknikutveckling och företagande 100p, CAD-teknik A 50p, CAD-teknik B 50p, CAD-teknik C 50p, Pröva på för halva priset! Experiment i fysik och kemi för år F-6 med text och materiel! Gäller inköp av ett av arbetsområdena Luft, Vatten, Energi, Elektricitet eller Syror och baser! Priser och information på K-G Ahlström, Gravörsg 12, Linköping Tekniken i skolan Oktober 2005

7 Design 100p, Konstruktion A 100p, Konstruktion B 100p, samt Teknisk kommunikation 50p I den nya gymnasieskolan kommer ämnet bara ha två kurser på 100p var. Innehållet och uppbyggnaden av ämnet syftar till att ge eleverna en introduktion för eleven till det tekniska området med utgångspunkt i teknikutvecklingsprocessen. Ämnet ska också ses som det första steget i en längre teknisk utbildning samt utveckla elevernas tekniska kompetens. Det konkreta innehållet är när Unga ser på Stockholm - ett projekt i samarbete med Arkitekturmuseet. Modell av förslag till ny utformning av Sergels Torg, utfört av elever som går Teknikprogrammet, åk 1 på inriktningarna Industridesign och Ariktektur och samhällsbyggande på Torildsplans gymnasium, Stockholm. Foto: Karin Knapp detta skrivs fortfarande under bearbetning, men klart är att ämnet bl.a. kommer att behandla teknikhistoria, datorkunskap, CAD, olika teknikområden, företagandets villkor. Idag är design en kurs inom ämnet Teknikutveckling. Arbetsgruppen föreslår att design blir ett eget ämne och skälen är att design är ett mycket expansivt område både inom arbetslivet och inom högskolan. Designämnet bör också kunna intressera andra elever än Teknikprogrammets och vara en dörröppnare för det tekniska området, resonerar arbetsgruppen. Samma resonemang förs kring det nya föreslagna ämnet Arkitektur. Konstruktion blir också ett eget ämne där CAD integreras. CAD kommer sannolikt att försvinna som egen kurs utan kommer att integreras i ämnen där CAD är ett viktigt verktyg. När det gäller ämnenas konstruktion och innehåll tar arbetsgruppen tacksamt emot synpunkter. Synpunkterna kan ges på Skolverkets webbplats eller direkt till mig som är programansvarig för Teknikprogrammet. Arbetsgruppens resultat och förslag kan följas på den webbplats som nämns i faktarutan. STEFAN SKIMUTIS UNDERVISNINGSRÅD OCH PROGRAMANSVARIG FÖR TEKNIKPROGRAMMET stefan.skimutis@skolverket.se Oktober Tekniken i skolan

8 Returadress: Centrum för Tekniken i Skolan Linköpings Universitet Campus Norrköping Norrköping KÄNSLA FÖR MASONIT Nisse Larsson Bokförlaget Max Ström, 2005 ISBN: Ca-pris: 340 kr inkl moms Boktips BPORTO BETALT PORT PAYÉ Vem av oss har inte minnen av Masonit? Kommer ni ihåg doften? Om inte lukta på boken! Författaren Nisse Larsson, som ofta också skriver i DN, anser att masoniten är ett besjälat material. Den har också en stark koppling till det svenska folkhemsbygget: av masoniten kunde nya köksluckor byggas, man kunde gjuta betong i masonitformar, masoniten fanns i egnahem, i sommarstugor och cykelskjul. Känsla för masonit kom ut under senvintern. I KomTekboken teknik med liv och lust Agneta Wågman m fl Nutek Förlag ISBN: Pris: Fraktkostnad KomTek har varit representerade på flera av CETIS teknikkonferenser. För de som är nyfikna på vad Kommunala Teknikskolor kan vara, vad de står för och hur de har uppstått, vad de har för syn på teknik etc är detta en ingång. Är man i ett läge där man vill satsa på utveckling av den egna skolan, eller ett nätverksbygge mellan skolor, kan denna bok tjäna som en startläsning. Här finns samma veva hade Arkitekturmuseum i Stockholm en utställning om detta märkliga material tillsammans med några av de alster som inkommit i samband med en byggnadstävling. Boken är rikt illustrerad, både med bilder, gamla annonser och teckningar av Ulf Lundkvist, och här framträder såväl drömmar som realiteter, tillverkningsprocesser och hemmabyggen. Med hög igenkänningsfaktor och stort djup presenteras Masonitens historia från 1924 fram till dags dato. idéer om, och motiv för, entreprenörskap, teknik på pojkars och flickors villkor, exempel om teknik och mekanisk rörelse, tankar om hur man lär samtidigt som man prövar och konstruerar, teknikundervisning och säkerhet etc. Ja, här finns en hel del. Exemplen är tagna ur den erfarenhet som finns från några olika KomTek i Sverige, men i huvudsak från KomTek i Örebro. Missa inte att anmäla klassen till högstadietävlingen Future City! Senast den 10 oktober 2005 på: Den ger utmärkta tillfällen att både skapa och reflektera över teknik. Man ska designa och bygga en framtidsstad, både i datorspelet SimCity (som man får ett gratisex av!) och i modellform. Våga nu! Det kan bli riktigt engagerande teknikundervisning av det här! En del tekniklärare är även verksamma inom NO-undervisningen. För dessa har vi lovat att flagga för en europeisk tävling som rör elever som börjar nian i höst. EUSO (European Union Science Olympiad) är en EU-olympiad i naturvetenskap. Tävlingen är uppbyggd som en lagtävling där tre elever samarbetar för att lösa praktiska, laborativa uppgifter som blandar biologi, fysik och kemi. Gå in på så kan du läsa mer om EUSO. På sidan Reklam_EUSO_05.pdf hittar du inbjudan. Senast fredagen den 14 oktober bör ni anmäla er på Tekniken i skolan Oktober 2005