Fett bra! En analys av lågkolhydratförespråkarnas argumentation i svensk massmedia Axel Hult

Transkript

1 Fett bra! En analys av lågkolhydratförespråkarnas argumentation i svensk massmedia 2008 Axel Hult Ämne: Retorik Nivå: C Poäng: 15 hp Ventilerad: HT 2012 Handledare: Mika Hietanen Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser inom retorik

2 Innehållsförteckning 1. Introduktion 2 2. Syfte 3 3. Teori och Metod 3 4. Avgränsning 4 5. Tidigare forskning 4 6. Lågkolhydratdiet vad är det? 5 7. Analysmaterialet 6 8. Analys 15 Artiklarnas retorik 15 Teser och deras argument 15 Topoi 17 Argumentationsschema 18 Tes 1 Det är bra för hälsan 18 Tes 2 Livsmedelsverkets kostråd borde ändras 19 Tes 3 Livsmedelsverket vill inte ändra sig av andra anledningar 19 Genomgång av argumenten 20 Tes 1 Det är bra för hälsan 20 Tes 2 Livsmedelsverkets kostråd borde ändras 21 Tes 3 Livsmedelsverket vill inte ändra sig av andra anledningar 22 Motargumentation 22 Värdering av argumenten och deras hållbarhet 25 Tes 1 Det är bra för hälsan 26 Tes 2 Livsmedelsverkets kostråd borde ändras 28 Tes 3 Livsmedelsverket vill inte ändra sig av andra anledningar 29 Summering av argumentationsvärderingen Diskussion Slutsats Käll- och litteraturförteckning 34 Otryckta källor 34 Litteratur 34 Analysmaterial 35 1

3 1. Introduktion 2008 briserade debatten i Sverige kring huruvida statens kostråd var förlegade och direkt felaktiga, främst för överviktiga och för personer med diabetes typ2 då dr Annica Dahlqvist, medialt känd som Fettdoktorn, publicerade sina banbrytande kostråd. I dessa menade hon att patienter som led av övervikt och diabetes typ 2 i så hög grad som möjligt skulle utesluta kolhydrater ur sin kost, och istället ersätta dessa med naturliga fetter. 1 Denna diet kallades LCHF, Low Carb High Fat anmäldes dr Dahlqvist av två kollegor till Socialstyrelsen då de ansåg hennes kostråd vara ovetenskapliga och att patienternas säkerhet äventyrades. 2 Det ledde till stor kontrovers då hon själv uppger att hon tvingades bort från sin arbetsplats, men hon vägrade ge med sig om fördelarna av lågkolhydratkost. 3 LCHF uppmärksammades stort och har idag blivit något av en folkrörelse. Människor var delade i två läger: var det den nya stora kostrevolutionen, eller bara en fluga utan vetenskapliga bevis och rent av skadliga konsekvenser? Tidningarnas debattsidor gick varma och fler och fler provade den snabba vägen till den nya kroppen. Jämfört med andra dieter fick LCHF mycket uppmärksamhet, men debatten upplevdes som hätsk och polariserad, och än idag omtalas LCHF-are i samma mening som religiösa rörelser eller subkulturer kom slutligen Socialstyrelsens dom, där de konstaterade att dr. Dahlqvists rekommendationer av lågkolhydratkost till patienter med övervikt och patienter med diabetes typ 2 idag kan anses vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. 4 Detta gav debatten ytterligare ett lyft, och var i och med detta den på riktigt gav sig in i det svenska folkhemmet. Även om debatten fortfarande pågår, är LCHF idag en accepterad diet för många. 1 Annica Dahlqvist, Doktor Dahlqvists LCHF Uppgift om publiceringsdatum saknas ( ). 2 Socialstyrelsen Ärende avseende kostrådgivning till patienter med diabetes typ 2 och/eller övervikt, ( ). 3 Annica Borgström, Läkares råd om kolhydratsnål kost stoppades, Läkartidningen , ( ). 4 Socialstyrelsen Ärende avseende kostrådgivning till patienter med diabetes typ 2 och/eller övervikt, ( ). 2

4 2. Syfte Den här uppsatsen ämnar undersöka LCHF-förespråkarnas argumentation i dagspressen. Hur argumenterar LCHF-förespråkarna för sin diet framför andra diton, främst statens kostråd? Vilken typ av argumentation använder de och hur bemöter de motargumenten? Har argumentationen olika målgrupper och hur riktar sig argumentationen till dem? Anledningen till att jag valt dagspress är för att det är en kanal som når ut till många mottagare, och ställer ett visst krav på argumentationens nivå. Efter att ha kartlagt argumentationen kommer jag att använda artiklar som argumenterar mot de ståndpunkter som förts fram, dvs. artiklar skrivna av motståndare till lågkolhydratdieterna. Med hjälp av de ståndpunkter som framförs kommer jag att bedöma förespråkarnas argumentation utifrån kriterierna beviskraft, hållbarhet och relevans som presenteras i Argumentationsanalys Färdigheter för kritiskt tänkande. Författarna använder en femgradig-skala för att rangordna argumenten, som är mycket svagt, svagt, måttligt, starkt och mycket starkt, men jag ämnar istället använda skalan låg medel och hög, då jag anser att en femgradig skala är onödigt komplicerad på denna nivå och till detta syfte. 3. Teori och Metod Då jag avser att kartlägga argumentationen anser jag att en traditionell argumentationsanalys är det mest effektiva sättet att göra detta. Till min hjälp kommer jag använda Björnsson, Kihlbom & Ullholms bok Argumentationsanalys Färdigheter för kritiskt tänkande. 5 Anledningen till att jag valt deras metod är att de på ett klart och tydligt sätt åskådliggör strukturerna i argumentationen samt erbjuder en tydlig metod för att värdera argumentation. Analysen kommer att genomföras genom att jag först identifierar teser, därefter diskuterar förekommande topoi, och slutligen ritar upp argumentationsschema för de teser jag identifierat. Efter det redogörs för motargumentationen för att sedan värdera lågkolhydratförespråkarnas argumentation. Analysen avslutas sedan med en diskussion om vad jag kommit fram till. Jag kommer framförallt att fokusera på logosargumentationen, och helt utelämna ethos och pathosanays. 5 Gunnar Björnsson, Ulrik Kihlbom & Anders Ullholm, Argumentationsanalys Färdigheter för kritiskt tänkande, andra utgåvan, Stockholm: Natur & Kultur

5 Jag ämnar komplettera argumentationsanalysen med en toposanalys för att diskutera förekomsten av topiker. Till detta kommer jag använda Mehrens Logosargumentation En översikt där den klassiska retorikens topoibegrepp förklaras och sammanfattas Avgränsning Jag kommer att undersöka året 2008 då det var året när debatten blossade upp och LCHF fick som mest medial uppmärksamhet beroende på Annica Dahlqvists friades av Socialstyrelsen och således fick fotfäste på riktigt. Även om debatten fanns innan var det 2008 den tog fart och således fick LCHF en plats i det svenska medvetandet. Tidningarna som artiklarna primärt kommer att väljas från är de större tidningarna exempelvis Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Jag kommer att begränsa mig till större etablerade sidor där texterna genomgått redaktionell prövning, således lämnas argumentation på internetbaserade diskussionsforum och dylikt därhän. Med debattinlägg avser jag inlägg som en har en klart debatterande ståndpunkt, och inte enbart publiceringar på tidningarnas debattsidor. 5. Tidigare forskning I artikeln Food Fight! The Swedish Low Carb/High Fat movement skriver Andreas Gunnarsson och Mark Elam utifrån ett sociologiskt perspektiv hur man har populariserar vetenskapen och använder den förenklade vetenskapen för att ifrågasätta den etablerade. 7 Denna studie handlar precis som min om LCHF-förespråkarna, men de fokuserar på synen på vetenskap och hur den används. Författarna identifierar det paradigmskifte som förespråkarna försöker genomdriva och visar hur man förhåller sig till den etablerade vetenskapen. Gunnarson och Elam diskuterar hur förespråkarna förbiser att den etablerade vetenskapen inte håller med dem genom en rad populariseringsstrategier, och snarare använder sin situation för att styrka sin tes och utmåla sig själva som de enda sanningssägarna. 8 6 Patrik Mehrens, Logosargumentation En översikt, litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet Andreas Gunnarsson & Mark Elam, Food Food Fight! The Swedish Low Carb/High Fat movement Science as Culture Volume 21 Issue sid Ibid

6 Det finns oerhört mycket skrivet om våra kroppsideal och varför vi vill uppnå dessa, men ur ett retoriskt perspektiv är det mer tunnsått. Exempel på forskning som behandlar ämnet är Real men don t count calories om hur män är målgruppen för viktväktarnas kampanjer och hur de utformas annorlunda från de där kvinnor är målgruppen. 9 När det gäller hur människor får information och vilka argument som övertygar någon att byta livsstil och kosthållning finns Eating Agendas: Food and Nutrition As Social Problems som diskuterar vegetarianism ur ett retoriskt perspektiv. Där fokus i denna artikel ligger bland annat de strukturer och tankegångar som får personer att byta kost. 10 Det finns väldigt mycket skrivet om hälsoaspekterna på kost, även om lågkolhydratkost, men då jag anser att det är så pass mycket att täcka och ligger långt ifrån mitt eget syfte ämnar jag inte ta upp den forskningen närmare. 6. Lågkolhydratdiet vad är det? Det finns en rad olika dieter som lanserats under familjen lågkolhydratdieter, där de mest kända är Atkins-dieten, Low Carb High Fat (LCHF), Low Carb High Quality (LCHQ), Bernstein-dieten, Dukan-dieten och Ketogen-dieten. Gemensamt för dessa är neddragningen av kolhydrater i kosten. Tanken bakom LCHF är att man i så hög utsträckning som möjligt ska undvika kolhydrater, framför allt pasta, ris, potatis och bröd, och istället öka intaget av proteinrik föda såsom kött, kyckling och fisk. Det finns ingen rekommenderad mängd, utan handlar om att i så stor utsträckning om möjlig byta ut kolhydraterna. Inom dieten råder dock inte nolltolerans som exempelvis inom Dukan-dieten, utan en viss mån av fusk uppmuntras. 11 Fetter som är naturliga uppmuntras, exempelvis smör. 12 Skillnaden mellan dieterna rör ofta vilken mängd kolhydrater som ska ätas samt synen på fetter. Vissa är mer strikta 9 Danielle Holbrook, Real Men Don t Count Calories: A Rhetorical Analysis of Weight Watchers Male Targeted Diet, National Communication Association Conference Paper Jan Donna Maurer & Jeffrey Sobal, Eating Agendas: Food and Nutrition As Social Problems, New York: Transactions Publishers Annica Dahlqvist, Doktor Dahlqvists guide till bättre hälsa och viktkontroll, Sundbyberg: Optimal förlag Ibid. 5

7 och vissa tillämpar olika typ av faser där kostråden varieras över tid, antingen som instegshjälp eller som cykler. Det första exemplet på en rekommendation av en lågkolhydratdiet är William Bantning som i och med sin publikation Letter on Corpulence: Adressed to the Public 1863 rekommenderade en diet som uteslöt bröd, smör, socker, öl och potatis. 13 Han argumenterade att denna diet hade hjälpt honom både att gå ner i vikt och få sin diabetes under kontroll. Efter denne man döptes sedan begreppet bantning. Det största genomslaget för lågkolhydratdieterna kom dock i och med att Richard Atkins släppte sin bok Dr. Atkins' Diet Revolution 1972 där högt intag av protein och fett förespråkades på bekostnad av kolhydraterna som så mycket som möjligt skulle elimineras helt ur kosten. 14 Detta skapade debatt då det skilde sig från de amerikanska myndigheternas kostråd som liknade den svenska tallriksmodellen. 15 Atkinsdieten har sedan inte varit speciellt stor förrän början på 1990-talet då en nyutgåva av hans bok släpptes och startade vad som i media beskrevs Low carb craze som nådde sin absoluta höjdpunkt i USA. Där uppgav då var elfte person att de utövade någon form av lågkolhydratsdiet och pastatillverkare fick söka konkursskydd till följd av att så många slutade äta kolhydratrik kost. 7. Analysmaterialet Jag har gjort ett urval av debattartiklar där jag haft som mål att få en bred spridning av författare och innehåll. Jag har inte haft som mål att gallra fram de bästa argumenten, utan jag har valt artiklar jag anser vara representativa för debatten. 13 William Bantning, Letter on Corpulence: Adressed to the Public, 3:e utgåvan, New York: New York Cosimo Livsportalen: Atkinsmetoden för viktminskning. Datum för publicering saknas ( ). 15the Department of Health, Education and Welfare Dietary Guidelines for Americans ( ). 16 Elisabeth Brackett, Low Carb Craze PBS News Hour ( ). 17 Wendy Kaufman, Atkins Bankruptcy a Boon for Pasta Makers NPR , ( ). 6

8 Under 2008 skrevs en rad artiklar som jag valt att inte ta med, men alla artiklar kan kategoriseras utifrån kategorierna; debattartiklar, narrativa artiklar om människors livsstilsförändring och insändare, och jag har här valt ut exempel på alla tre, även om debattartiklarna får en övervikt då de var vanligare förekommande i media. Nedan kommer alltså vad jag anser vara ett representativt urval av debatten. Fettet är inte problemet. Marie i Göteborgsposten 1 januari. 18 (1) Detta är en kortare insändare avsändaren Marie skrivit om att det är inte fettet som är problemet, det är socker och stärkelse, och olika kolhydrater i felaktiga proportioner., detta är enligt henne anledningen till övervikt. Marie att menar att de nuvarande kostråden är daterade, och bygger detta på egna upplevelser av hur hon och hennes kollegor genom att skära ner på kolhydraterna och öka proteiner och fett minskat i vikt och midjemått. Detta går helt på tvärs med de rådande rekommendationerna, men det fungerar uppenbarligen. Det är dags att hushållslärare och dietister tar till sig de moderna forskningsrönen och börjar ge kostråd som stämmer överens med vad vanliga människor observerar. Man kan utläsa tesen som att Övervikt beror på överkonsumtion av kolhydrater och vill man komma tillrätta med detta bör man äta mindre kolhydrater och mer fett, vilken är en deskriptiv tes, men även De rådande rekommendationerna är felaktiga och behöver ändras, vilket är en rådande tes. Äntligen har nya råd mot diabetes erkänts. William Jonsson i Dagens Nyheter 16 januari (2) Jonsson välkomnar i denna debattartikel i Dagens Nyheter Socialstyrelsens beslut om att LCHF är godkänt som kostråd till diabetessjuka. Hans huvudtes är att om har man problem med diabetes typ-2 eller övervikt så bör man äta efter LCHF, detta är alltså en föreskrivande tes. Jonsson argumenterar genom att förklara hur diabetes fungerar och beskriver det som en sockersjuka som enligt Livsmedelsverket rekommenderas att äta mer kolhydrater trots att kolhydraterna är problemet. De som kan sin näringslära vet att kolhydrater består av sockerkedjor i olika längder. Är man typ 2-diabetiker kan man lite förenklat likna det vid en allergi mot just kolhydrater. Tänker man på 18 [osign.] Fettet är inte problemet Göteborgs-Posten William Jonsson, Äntligen har nya råd mot diabetes erkänts Dagens Nyheter

9 detta sätt så känns det konstigt att en sockersjuk har rekommenderats att äta en kost bestående av en stor del sockerkedjor. Jonsson talar sedan lugnande till de som inte riktigt tror på det han säger eller som är skeptiska till kosten: De som är skeptiska till denna totala omkastning av de senaste årtiondenas kostråd kan känna sig lugna. Det finns massvis med läkare, professorer och näringsexperter som aktivt förespråkar detta via sina bloggar. Genom detta förklarar alltså Jonsson både hur kroppen fungerar i samband med kolhydratintag, men även att han inte själv är någon tok som kommit på det själv, utan hänvisar till den etablerade vetenskapen. När fingrarna fuktas. Anders Isaksson i Dagens Nyheter 23 februari. 20 (3) Anders Isaksson skriver med anledning av Socialstyrelsens utslag i Annica Dahlqvistfallet en kolumn i Dagens Nyheter. Han argumenterar i denna text för att Socialstyrelsen gör en halvmesyr som godkänner Annica Dahlqvists kostråd för överviktiga och typ 2- diabetiker, men inte ändrar sina existerande kostråd. Hans tes är föreskrivande Socialstyrelsen borde ändra sitt kostråd för diabetes typ-2 och överviktiga. Isaksson menar att det saknas vetenskapliga bevis för den gamla tidens kostråd, högkolhydratråden, och anledningen till att de rönen fortfarande lever kvar är den allmänmänskliga oviljan att överge det en gång inlärda och allmänt accepterande, medan all modern vetenskap, tillsammans med hans erfarenheter istället visar att en minskning av kolhydratrika livsmedel gör susen. Isaksson använts sig av kolhydratfattig kost sedan tio år tillbaka, och har tack vare detta gått ner i vikt och fått sin diabetes under kontroll berättar han: Att den mathållningen gör mer skada än nytta för diabetiker vågar jag påstå utifrån personliga erfarenheter. Dietisternas kostråd gjorde varken till eller från när jag själv fick diabetes i början av 1990-talet, blodsockret sjönk bara marginellt och jag förblev gravt överviktig. Han argumenterar även för att det är en relativt etablerad sanning att lågkolhydratkost fungerar och det finns fler förespråkare än Annica Dahlqvist. Han hävdar även att denna kost är bra för alla, oavsett om vi behöver gå ner i vikt eller inte så det minskar sväng- 20 Anders Isaksson, När fingrarna fuktas Dagens Nyheter

10 ningarna i blodsockret och därigenom minskar insulinpåslaget. Annika Dahlqvist står heller inte så ensam som de senaste veckornas tidningsartiklar gett sken av, marknaden är sedan länge närmast översvämmad av böcker med snarlika kostråd. Mat som dämpar svängningarna i blodsockernivåerna och minskar behovet av insulin är rimligen bra för oss alla, oavsett om vi behöver banta eller ej. Isaksson diskuterar att det hela tiden kommer nya studier som visar att fettet inte är så farligt som vi tror, och hänvisar till en studie som publicerades nyligen och konstaterar att: Nu krackelerar ändå murarna runt denna teoretiska fästning, skeptikerna har blivit så många och så akademiskt meriterande att de inte längre kan avfärdas som kufar. I kliniska försök har inte forskarna med ovedersäglig evidens kunnat visa att mättat fett i dieten leder till hjärtsjukdomar, skrev exempelvis den amerikanske läkaren Gary Taubes häromdagen i International Herald Tribune. Den havererade tallriksmodellen. Per Wikholm i Upsala Nya Tider 29 juli. 21 (4) Per Wikholm argumenterar i denna debattartikel för hur förlegade statens kostråd är och han driver föreskrivande tesen att en lågkolhydratkost är att föredra vid viktminskning. Detta gäller även för människor som inte är gravt överviktiga, för att förebygga hjärtsjukdomar och han menar att Livsmedelsverket måste ändra kostråden. Stöttepelarna i Wikholms argumentation är att Livsmedelsverkets kostråd och rekommendationer är förlegade, han liknar dem vid ett flygplan som borde få flygförbud, och bristen på modern forskning som stödjer dessa råd. Han bygger sin argumentation på två studier, en israelisk studie som publicerades 2008, och en från 2007 som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA som visat att lågkolhydratkost är överlägsen när det gäller viktminskning och blodfettvärden, även på ett längre perspektiv och i samma studie visades att Tallriksmodellen var den minst effektiva för samma mål. Wikholm menar att det saknas forskning som stödjer de rådande kostråden, och hävdar att: De enstaka studierna från 50, 60 och 70 talet som Livsmedelsverkets kostråd baserar sig på håller inte måttet. De har redan avfärdats som otillförlitliga vid stora vetenskapliga genomgångar. Nu 21 Per Wikholm, Den havererade tallriksmodellen Upsala Nya Tidning

11 finns studier av bättre kvalitet som pekar i helt motsatt riktning. I det läget är det oförsvarligt att Livsmedelsverkets verksamhet fortsätter som vanligt. Resonemanget utvecklas och artikeln sammanfattas med att de nuvarande råden strider mot den etik som gäller för medicinska råd: I den medicinska etiken är grundpelaren att först försäkra sig om att behandlingen gör större nytta än skada för patienten. Livsmedelsverket har inte stöd för att tallriksmodellen är nyttig eller ens ofarlig. Smör är inget att varna för. Annica Dahlqvist och Lars-Erik Litsfeldt i Gotlands Tidningar 10 augusti. 22 (5) I denna debattartikel vänder sig Litsfeldt och Dahlqvist mot den fettskräck som finns i samhället, som får symboliseras av smöret. Den föreskrivande tesen som drivs är man bör äta smör istället för margarin. De pekar på det naturliga i smör, medan margarin är något som framställs i fabriker: Margarin är en produkt som tillverkas i kemiska fabriker genom att olja härdas, smaksätts med aromer och färgas. Man väljer en gul färg eftersom denna färg kan föra tankarna till smör. Margarinet kan innehålla rester av bensin. Margarin innehåller stora mängder fleromättat fett som gör cellväggarna i våra kroppar sladdriga. Vi vet ingenting om de hälsomässiga följderna av att äta det mättade fett som margarinet är uppbyggt av. Är det dessutom margarin för storkök kan margarinet innehålla artificiellt transfett med dokumenterat hälsofarliga verkningar. Författarna gör en historisk tillbakablick och konstaterar att man för hundra år sedan varken hade margarin eller hjärtinfarkter: Fram till för ca hundra år sedan, när inte vegetabiliska margariner existerade, fanns det inte beskrivet att någon insjuknade och dog i central bröstsmärta, vilket är kardinalsymtomet för hjärtinfarkt. Då åt man bara smör och ister som matfett. 22 Annica Dahlqvist & Lars Erik Litsfeldt, Smör är inget att varna för Gotlands Tidningar

12 Man vänder sig mot att till och med organisationen Svenska Smör, propagerar för margarin och smör utblandat med fleromättade fetter samt anklagar Livsmedelsverkets rådgivare att vara köpta av livsmedelsbranschen: Det börjar bli dags för Livsmedelsverket att avsluta sin tradition att ha rådgivare betalade av livsmedelsbranschen. Mängden kalorier inte avgörande. Per Wikholm i Upsala Nya Tidning 16 augusti. 23 (6) Per Wikholm fortsätter i denna debattartikel den tes han påbörjade i Den havererade tallriksmodellen tre veckor tidigare, med att konstatera att Livsmedelsverket inte har inkommit med något svar, utan istället har han fått svar från Göran Svanfeldt som ifrågasätter studien som Wikholm refererar till. Tesen är fortsatt föreskrivande då lågkolhydratkost är bäst för viktnedgång och hjärt- och kärlhälsa. Wikholm försvarar studien och de kaloriberäkningar som gjorts, och menar återigen att de vetenskapliga bevisen för att lågkolhydratdieter är överväldigande: Ytterligare en stor, välkontrollerad vetenskaplig studie har nu visat att kostråd liknande Livsmedelsverkets ger sämst viktnedgång. Vad värre är, samtliga riskfaktorer för hjärt- och kärlhälsa blir sämre om man följer Livsmedelsverkets kostråd än med de jämförda dieterna lågkolhydrat enligt Atkins och medelhavskost. Han hänvisar till den pågående fetmaepidemin som pågår i västvärlden och hur förödande den är för folkhälsan och samhällsekonomin, och menar att det är alltmer angeläget att utröna vilken kost som är bäst för viktkontroll och hälsa. Margarinets påstådda nytta är obevisad. Uffe Ravnskov i Sydsvenska Dagbladet 21 augusti. 24 (7) Medicine Doktor och Docenten Uffe Ravnskov svarar i sin debattartikel på Åke Nilssons artikel från 16 augusti och argumenterar för sin värderande tes att kritiken mot fettet och hyllningarna av margarinet är ovetenskaplig, då han menar att man inte ser fakta och att undersökningsunderlagen är för dåliga. Ravnskov har två huvudargument, dels det historiska sambandet i första hälften av 1900-talet där man ser ett tydligt samband mellan hjärtsjukdomar och ökat intag av transfetter och fleromättade växtoljor: 23 Per Wikholm, Mängden kalorier är inte avgörande Upsala Nya Tidning Uffe Ravnskov, Margarinets påstådda nytta är obevisad Sydsvenska Dagbladet

13 Skröpligheten i det vetenskapliga underlaget för fettpropagandan framgår bäst om man tittar på USA. Här ökade kurvan för hjärtdödligheten brant mellan 1910 och 1960, parallellt med en kraftig ökning av amerikanernas förbrukning av transfett och fleromättade växtoljor, medan konsumtionen av ägg, kött och mejeriprodukter långsamt minskade. Det finns inte heller ett enda vetenskapligt kostexperiment där man lyckats påverka hjärtdödligheten enbart genom att be patienterna om att äta mer margarin. Ravnskov hänvisar även till att [ ] minst åtta studier har visat att strokepatienter har ätit mindre mättat fett än friska personer. Denna artikel lyfter alltså inte fram kolhydraternas vara eller icke-vara över huvud taget, utan fokuserar istället på diskussionen kring fettet, vilket måste anses vara en viktig del av lågkolhydratrörelsen också. Rivstarta med en viktvinnare! Caroline Hougner i Aftonbladet Kropp & Hälsa 16 september. 25 (8) Caroline Houger skriver en artikel i Aftonbladets bilaga Kropp & Hälsa om hur forskarna nu börjar omvärdera sina råd och de senaste studierna visar på att en lågkolhydratdiet är att föredra vid viktminskning. Huvudtesen som drivs är att fet mat utan kolhydrater är bästa receptet om du verkligen vill tappa dina extra kilon vilket är en värderande tes. Houger hänvisar till en artikel publicerad i New England Journal of Medicine som gjort en jämförande studie på fettsnåldiet, Atkins och Medelhavskost, där de som följde Atkins hade störst framgång, likaså förbättrades blodfetter och blodsocker. Detta är samma studie som hänvisas till av Per Wikholm i tidigare artiklar. Hougner menar att vi måste inse fakta och menar att alla större studier tyder på att låg fett och hög kolhydratkost är skadligt för människor som lider av fetma: Vi kan inte be överviktiga dra ner på fettet längre, när samtliga stora studier de senaste fem-sex åren tyder på att det snarare kan vara skadligt. Lågkolhydratkost leder till stabilare blodsockervärde i och med det en enklare viktnedgång menar Hougner som lyfter fram Annica Dahlqvist tillsammans med Andreas Eenfeldt som två personer som spridit LCHF-dieten. Anna, 32: För mig har fettet varit räddningen. Andreas Nordh i Metro 26 september. 26 (9) Denna artikel är en intervju med Anna JD Jacobsson, som genom att använda LCHF tappat 50 kilo. Anna är även bloggare hos Metro och har gett ut en bok om sin kostför- 25 Caroline Hougner, Rivstarta med en viktvinnare Aftonbladet AndreasNordh, Anna, 32: För mig har fettet varit räddningen Metro

14 ändring och efterföljande viktnedgång. Den värderande tesen som implicit skrivs ut är att LCHF är det bästa sättet att gå ner i vikt, och argumenten är att det fungerat så bra för Anna. Nordh skriver om hur mycket bättre Anna mår nu, och hur bra det fungerat för henne: Jag märkte att jag var helt beroende av sött. Jag har förr försökt sluta äta godis som man tyckte var den stora fällan, men aldrig slutat med det här dolda sockret i pasta och bröd. Sedan sa min mamma att hon börjat med den här dieten och att hon inte kände ett dugg sug efter socker. Så jag gav det en dag och det kändes fantastiskt. Från dag ett fungerade det verkligen för mig. Nu har jag gått ned 50 kilo på ett och ett halvt år. Det finns ett tydligt fokus på att hon är en vanlig person som vem som helst annars, och det starkaste argumentet i artikeln är att om det funkar för henne funkar det för dig. Naturlig mat eller extrem kost. Marie Eenfeldt i Gotlands Tidningar 8 november. 27 (10) Marie Eenfeldts debattinlägg handlar om en diskussion som tidigare pågått i tidningen där lasarettdietisten Elisabeth Drugge hävdat att de som äter enligt LCHF får i sig en för ensidig kost och således får brist på vitaminer. Eenfeldt driver istället den föreskrivande tesen: Istället för att bekämpa Annika Dahlqvist och andra som upptänkt denna nygamla sanning och vilka både går ner i vikt och blir av med sjukdomar borde dietisterna lyssna på människors erfarenheter och använda sin kraft till att istället bekämpa livsmedelsindustrins många tveksamma tillsatser i mat. Eenfeldt som själv äter enligt LCHF går igenom gårdagens kost för att visa hur pass mångsidig den är. Även i denna artikel diskuterar författaren hur pass gamla och inaktuella Livsmedelsverkets råd är, då de inte uppdaterat sina råd. Eenfeldt argumenterar varför en hög fett diet är bättre. Artikeln avslutas med en uppmaning att sluta riskera barnens framtida hälsa genom att mata dem med fel sorts mat. Huvudargumenten är hennes egen empiriska erfarenheter, samt Den som sätter sig in i frågan inser snabbt att det snarare är så att en hypotes om det animala fettets farlighet upphöjts till sanning på mycket lösa boliner under nittonhundratalet. 27 Marie Eenfeldt, Naturlig mat eller extrem kost Gotlands Tidningar

15 Sumobrottare har bättre fettkoll. Lars Erik Litsfeldt i Aftonbladet 3 december. 28 (11) I denna debattartikel argumenterar Litsfeldt om att Livsmedelsverket ledning ska avgå på grund av att de kostråd som idag ges är felaktiga då det är kolhydrater orsakar fetma. Det är alltså både en beskrivande tes och en föreskrivande. Litsfeldt argumenterar för att kroppen känner skillnad på vilken typ av energi som stoppas in, och detta exemplifieras med att sumobrottare lever helt enligt tallriksmodellen då deras mål är att gå upp i vikt. Sumobrottare är det mest fettskrämda folk jag känner till. De har lärt sig att sky fettet när de ska bygga sina kroppar. Andelsmässigt äter de mindre än hälften (12%) av vad Livsmedelsverket hoppas att vi komma ned i beträffande fettintag (25%). Borde inte sumobrottarna äta mycket fett om man blir fet av det? Någon invänder att de äter så mycket men varför äter de då inte det som innehåller mest kalorier för att spara tid och besvär? Litsfeldt argumenterar för att problemet med kolhydrater är att de höjer blodsockret, vilket ökar insulinpåslaget vilket genererar hunger och blockerar fettförbränningen och istället lagrar kolhydraterna som fett. Även argumentet som lyfts tidigare om att det finns starka företagsintressen i att folket äter kolhydrater lyfts fram. Det kostrådgivande Livsmedelsverket som märkligt nog lyder under det affärsinriktade jordbruksdepartementet har alltför länge varit i händerna på livsmedelsindustrin. Kolhydrater är billiga i framställning och kan lagras länge på affärshyllorna. Folkhälsan får komma i andra hand Man ser inte heller några problem i att ha lobbyister i sina expertgrupper. Replik: Lobbyisterna struntar i folkhälsan. Lars Erik Litsfeldt i Aftonbladet 17 december. 29 (12) Detta är en replik till en tidigare artikel publicerad i Aftonbladet och här argumenterar Lars-Erik Litsfeldt för sin värderande tes att det saknas vetenskaplig grund för dagens kostråd. Kostråd ska ha vetenskaplig grund, där är jag överens med Livsmedelsverket. Och det är precis det som är problemet idag. När de fettsnåla och brödstinna kostråden infördes fanns inte något vetenskapligt stöd för dessa och det finns fortfarande inte trots Livsmedelsverkets hänvisning till tusentals vetenskapliga studier. 28 Lars Erik Litsfeldt, Sumobrottare har bättre fettkoll Aftonbladet Lars Erik Litsfeldt, Replik: Lobbyisterna struntar i folkhälsan Aftonbladet

16 I denna artikel tar han upp att de vetenskapliga studier som Livsmedelsverket stödjer sig mot är finansierade av McDonalds, Pepsi och inte minst Monsanto, känt för tillverkning av avlövningsmedlet Agent orange och pekar fingret mot något som är ett återkommande slagträ i debatten mellan de olika förespråkarna av olika kostråd, nämligen de olika egenintressen som ligger bakom råden. 8. Analys I detta stycke diskuterar jag först retoriken i artiklarna, för att sedan identifiera teserna och argumenten som förekommer i texterna samt identifierar de tydligaste topoi. För att tydligare klarlägga argumenten kommer jag rita upp ett argumentationsschema. Artiklarnas retorik Överlag håller artiklarna som jag visat av en normal, resonerande nivå. Det rör sig varken om att sätta sig på höga hästar eller gå till låga personangrepp, utan med något få undantag är det en saklig debatt. Det som sticker ut är Sumobrottarna har bättre fettkoll där det både framförs krav på Livsmedelsverkets lednings avgång och liknar det hela vid Kejsarens nya kläder, tonen är markant skarpare än i andra artiklar. Debatten får anses vara som debatter i tidningar är mest, källhänvisningar saknas nästan alltid och man talar om det mesta i väldigt svepande ordalag, men man bemöter de argument som motsidan tar upp. Språket kan inte sägas vara särskilt utsmyckat eller konstfullt, utan syftar snarast till att kunna tilltala den breda publiken som läser tidningarna. Teser och deras argument Den första tesen jag kan konstatera drivs är att särskilt överviktiga och diabetes typ-2 sjuka mår bra av LCHF. Den argumentationen består i att dels övertyga om att fett inte är farligt, dels att kolhydrater är det. Detta är gemensamt förekommande i nästan alla artiklar där den enda som inte aktivt förespråkar LCHF-kost är Margarinets påstådda nytta är obevisad som endast argumenterar för att fett är bra, inte att kolhydrater är dåligt. Detta får dock ses som en argumentation som hör hemma i lågkolhydratrörelsen. Den tesen är dock inte alltid explicit, utan istället drivs tesen att Livsmedelsverket ska ändra sina kostråd. Detta skulle alltså innebära en ändring till att rekommendera kolhydratfattig kost istället för den kolhydratrika och fettsnåla kost som förespråkas idag. Detta ser jag dock även som en argumentation för att fler ska pröva LCHF, för även om den explicita mål- 15

17 gruppen är Livsmedelsverket kan läsarna bli påverkade och övertygade. Det främsta argumentet för detta är de vetenskapliga studierna, då Livsmedelsverket skriver att deras råd... grundar sig på den samlade vetenskapliga forskningen i världen även nyare studier och rön prövas förstås handlar den vetenskapliga delen av argumentationen om att visa att just så är fallet. 30 Denna argumentation består av två delar, dels genom att hänvisa till de studier som visar att lågkolhydratkosten är effektiv för att komma till rätta med problemen, dels att påvisa det saknas studier på att högkolhydratkosten är effektiv. Det är en logisk argumentation som handlar om att stödja sig på större studier som är nyligen publicerade. Dessa studier kombinerar båda de målen, att visa hur skadliga kolhydrater är samt hur bra fett är. Den andra tesen som drivs är att människor borde byta kost till LCHF. Detta gäller oavsett om man lider av övervikt eller inte menar förespråkarna att man mår bättre av denna kost. Man menar att det bästa för allas hälsa är en lågkolhydratdiet men fokus ligger på de med vikt och hälsoproblem, men pekar även ut att kosten hjälper i förebyggande syfte. I Naturlig mat eller extrem kost? säger författaren dock att Den som är frisk och normalviktig kan äta på många olika sätt och må bra. Människor blir kanske inte i samma utsträckning som forskare övertygade om rapporter och studier, istället blir den effektivaste argumentationen den där människor själva berättar om sina erfarenheter av LCHF. Ofta skrivs det i tidningarna om olika chock-dieter som beskrivs som snabbverkande men slitsamma på kroppen. Mot detta svarar artiklarna med de vetenskapliga studierna som inte bara fyller funktionen att övertyga experter, utan de lugnar även vanliga människor som vill prova dieten, då den framställs som säker och i positiv dager. Detta anser jag vara en nödvändighet då skillnaden mellan Livsmedelsverkets kostråd och LCHFarnas är så radikalt olika, det är svårt att tro att de stämmer eller är säkra utan den vetenskapliga bevisningen som förespråkarna framlägger. Den tredje tesen jag identifierar rör varför inte Livsmedelsverket ändrar sina kostråd, och här argumenterar man för att det finns en dold agenda. Argumenten är att lobbyföretags inflytande gör att de inte vill ändra kostråden, och att då de så länge har argumenterat för sina nuvarande kostråd vill man inte ändra sig. 30 Livsmedelsverket, Klarläggande om Livsmedelsverkets kostråd, ( ) 16

18 Topoi Topoi kan beskrivas som allmän plats (varifrån argumenten hämtas), ämne men även resonemang, och förklaras av Mehrens som [ ] ett slags mönster eller en schablon med vars hjälp man kan finna de argumenten som är bäst lämpade att övertyga. Topos är inte ett färdigt argument utan ska istället förstås som argumentationens begreppsliga utgångspunkt, dvs som ett slags tankeram för argumentationen. 31 Jag vill mena att det som präglar debatten angående kolhydraterna är Gott/ont samt Nyttigt/onyttigt, vi kan alltså säga att det rör sig om den övergripande topoin Hälsa. Det finns sedan tre undertopoi och som tydligt kan identifieras i texterna. 32 Hjälp mot sjukdom. Detta är den tydligaste anledningen till att äta lågkolhydratkost, och här vänder man sig till gravt överviktiga, hjärtsjuka och diabetes typ-2 sjuka. Argumenten för detta förkommer i nästan varje artikel, och det är ur detta som den ursprungliga debatten mellan Livsmedelsverket och Annica Dahlqvist är sprungen. Viktnedgång. Dieten riktar sig inte bara till den som är gravt överviktig, utan man ser även att personer som vill tappa några extra kilon eller förbättra sin vardagliga hälsa är väl lämpade för dieten. Minskad risk för framtida sjukdomar. Man menar att genom LCHF förbättrar man sina blodvärden och det minskar risken för framtida hjärt- och kärlsjukdomar, såväl som att risken för diabetes minskar. Detta är alltså de faktiska anledningarna till att äta enligt metoden, och utifrån varje undertopoi presenteras olika argument. 31 Mehrens 2004, s Ibid s

19 Argumentationsschema För att tydligt illustrera argumentationen har jag nedan ritat tre stycken argumentationsscheman för de tre teserna. Siffrorna anger i förekomsten av argument i dito numrerad artikel. Tes 1 Det är bra för hälsan 18

20 Tes 2 - Livsmedelsverkets kostråd borde ändras Tes 3 Livsmedelsverket vill inte ändra sig av andra anledningar 19

21 Genomgång av argumenten Tes 1 Det är bra för hälsan Den första tesen är den tydligaste och förekommer samtliga texter utom en, att lågkolhydratkost är det bästa för hälsan. Det motiveras med fyra olika argument, och de går ut på att visa varför fett är ofarligt och kolhydrater är farligt, samt vilka följder kosten får. Det första argumentet att kolhydrater orsakar fetma är något som inte motiveras ingående utom i en artikel, utan det handlar istället om konstateranden snarare än förklaringar, med undantag i artikeln Sumobrottare har bättre fettkoll där en mer medicinsk förklaring ges till kolhydraternas effekt på kroppen. Att argumentera för att alla går ner i vikt, inte bara överviktiga, genom att undvika kolhydrater är även det ett vanligt förekommande argument. Det motiveras genom en kombination av egna erfarenheter och medicinska studier. Detta jämförs med Livsmedelsverkets rekommendationer och man kommer då fram till att lågkolhydratkost är effektivare enligt studierna och de egna erfarenheterna. Det framhålls i olika grad i texterna, men alla säger på ett eller annat sätt att LCHF är bra för gemene man. Alla artiklar utom de som är en replik på en annan debattartikel menar att LCHF är en överlägsen kost för de som redan har problem, men utöver det skriver Rivstarta med en viktvinnare att det är dieten man ska använda om man vill bli av med sina extrakilon och När fingrarna fuktas skriver att [LCHF-kost] rimligen är bra för oss alla, oavsett om vi behöver banta eller ej. Argumentation sker dels genom hänvisning till vetenskapliga studier samt genom empiriska exempel. Det tydligaste exemplet på detta är Anna, 32: För mig har fettet varit en räddning som en redogör för Annas viktnedgång med just LCHF. Även om det handlar om hur Anna gick ner i vikt är det implicit argumenterande för att alla kan gå ner i vikt med LCHF. I När fingrarna fuktas berättar Anders Isaksson om hur dieten har fungerat för honom, och i Fettet är inte problemet berättar Marie om att hon gått ner i vikt och mår bättre med hjälp av att skära ner på kolhydraterna och öka fett- och proteinintaget. Genom att visa hur effektivt och enkelt det har varit för debattörerna att gå ner i vikt blir argumentet att även du där hemma kan göra det. För att förstärka den känslan beskriver man hur man har förändrat sin vardag, exempelvis skriver Naturlig mat eller extrem 20

22 kost? om hur en typisk dag konstmässigt ser ut för henne, och i Anna, 32: För mig har fettet varit en räddning delar Anna med sig av sina bästa tips. Tes 2 Livsmedelsverkets kostråd borde ändras Vi kan se i argumentationen kring tesen att Livsmedelsverkets kostråd borde ändras, främst gällande diabetes typ-2 sjuka och överviktiga bygger på tre byggstenar, att Kolhydrater är dåligt för hälsan, Fett är bra, alternativt inte skadligt, för hälsan samt att Lightprodukter är dåliga. Det läggs störst vikt vid de första två, dock utan att förringa det sista. Kolhydrater är dåligt för hälsan bygger det på fyra olika argument, där det handlar om att medicinskt förklara vad som händer i kroppen såväl som dela med sig av sina egna erfarenheter och vetenskapliga rön. Exempelvis i artiklarna Naturlig mat eller extrem kost? och Den havererade tallriksmodellen och argumenterar man för att de gamla råden ska ses som omoderna och utdaterade. Detta tillsammans med argumentet Inga nya studier visar att det är bra, utan rent av skadliga målar en bild där den enda vetenskapen som går att lita på visar på lågkolhydratdieternas överlägsenhet. Författarna hänvisar inte till någon specifik studie som varit felaktig, utan argumenterar snarare att de är daterade i allmänhet eller svepande som i Replik, lobbyisterna struntar i folkhälsan När de fettsnåla och brödstinna kostråden fanns inte något vetenskapligt stöd för dessa och det finns fortfarande inte. När det gäller att ta stöd i studierna hänvisas i vissa artiklar, som Mängden kalorier inte avgörande, till mer specifika studier, namngivna med eller i vilken tidning de publicerades i. Men i många andra fall som i talar man istället, som i Äntligen har nya råd mot diabetes erkänts, om att Om man tittar på de senaste rönen. Man går i vissa artiklar djupare in på varför kolhydraterna är skadliga och förklarar då att det handlar om att diabetes är en sorts allergi, där kroppen inte klarar av att hantera kolhydrater. Det andra huvudargumentet att fett är bra, argumenteras det kring på liknande sätt. Argumentationen om huruvida man skall äta smör eller margarin och dylika lightprodukter rör hela fettdebatten då det handlar om fettets eventuella farlighet och huruvida man skall ersätta detta med kolhydrater. Margarinet och smöret fungerar snarare som en tydlig och relaterbar symbol, exempelvis kan man tänka sig att en diskussion om leverpastej och leverpastej light inte alls väcka något intresse hos publiken. Här poängterar dock samtliga författare hur onaturligt det är med lightprodukter, de är fullproppade av tillsatta aromer och allting är skapat på kemisk väg, till skillnad från det naturliga fettet. 21

23 När man tar stöd i historien pekar man på den utveckling av hjärt- och kärlsjukdomar som tog fart i början på 1900-talet och härleder det till de nya kostråden. Det rör sig dels om Margarinets påstådda nytta är obevisad där man tittar på USA mellan 1910 och 1960, och man ser hur kurvan för hjärtdödlighet går hand i hand med ökningen av transfetter och fleromättade oljor samtidigt som konsumtionen av proteinrik föda som ägg, kött och mejeriprodukter minskade. I Smör är inget att varna för pekar man på samma sätt ut att Fram till för ca hundra år sedan, när inte vegetabiliska margariner existerade, fanns det inte beskrivet att någon insjuknade och dog i central bröstsmärta Då åt man bara smör och ister som matfett. Tes 3 Livsmedelsverket vill inte ändra sig av andra anledningar Den tredje tesen man vill föra fram, att är ett sätt att besvara är den implicita frågan: om det nu är så tydligt att lågkolhydratförespråkarna har rätt, varför ändrar inte Livsmedelsverket sina rekommendationer? och här argumenterar förespråkarna för att Livsmedelsverket i När fingrarna fuktas : Att läkare och dietister ändå stretar vidare med de gamla kostråden speglar nog mest den allmänmänskliga oviljan att överge det en gång inlärda och allmänt accepterade och En järntriangel av nationella och internationella myndigheter, akademiska forskare och läkemedelsbolag har hållit kritiker på plats och anslagen till alternativ forskning på sparlåga. Samma argumentation återkommer i flera artiklar, Replik: Lobbyisterna struntar i folkhälsan upplyser om att underlagen till Livsmedelsverket tas fram av organisationen tas fram av lobbyorganisationen ILSI Medlemmar i ILSI Europe är bland annat Coca Cola, Danisco Sweeteners, McDonalds, Pepsi och inte minst Monsanto, känt för tillverkning av avlövningsmedlet Agent Orange som användes i Vietnam, medan författaren i Naturlig mat eller extrem kost? pekar på att Läkemedelsindustrin tjänar på de dåliga kostråden genom en ökad medicinförsäljning. Sumobrottarexemplat från Sumobrottare har bättre fettkoll fungerar både som skrämselargumentation och avrådande. Vem som helst som går ner i vikt måste ju förstå att man inte ska äta samma sorts mat som en person som vill gå upp i vikt. Motargumentation Lågkolhydratförespråkarna har fått mycket mothugg i debatten, och med avstamp i argumentationen mot dem ämnar jag i detta stycke kritiskt analysera och granska argumen- 22

24 tationen. Detta kommer jag göra med utgångspunkt i de texter som debatterat med förespråkarna i tidningarna, detta för att tydligare kunna bedöma hållbarheten och styrkan i argumentationen. Följande artiklar har förekommit i samma diskussioner som de artiklar jag tidigare presenterat, och kan även sägas vara representativa för hur argumenten mot lågkolhydratförespråkarna sett ut. Förklara varför samma kaloriintag ger olika viktnedgång. Göran Svanfeldt i Upsala Nya Tidning 11 augusti. 33 Denna debattartikel är ett svar på artikeln Den havererade tallriksmodellen, och får i sin tur svar i Mängden kalorier är inte avgörande. Göran Svanfeldt driver den deskriptiva tesen att det viktigaste för en viktnedgång är mängden kalorier, inte vilken typ av mat man äter. Svanfeldt ifrågasätter sättet studien är utförd och framför allt hur den beskrivs: Det avgörande för om vi går upp eller ner i vikt är rimligtvis om vi förbrukar den energi födan ger, eller om det uppstår ett överskott som resulterar i viktökning eller underskott som gör att vi går ned i vikt. Den aspekten förbigår Per Wikholm. Jag utgår från att Per Wikholms korta beskrivning av försöket att en viss kostsammansättning medför viktökning och två andra alternativa viktminskning. Är orsaken att försökspersonen äter olika mycket beroende på den mat de erbjuds? Mättar en viss typ av mat snabbare och medför därför mindre kaloriintag och därmed viktminskning. Eller var kaloriintaget i princip lika, men matsmältningen och återföljande näringsupptag är olika effektiva beroende på typen av mat. En sådan försöksbeskrivning och tolkning är angelägen för att det refererade försöket ska bli begripligt. Efter att Svanfeldt ifrågasätter studien som presenterats argumenterar han att kostens har en kraftig miljöpåverkan. Artikeln avslutas med att Svanfeldt berättar om sin egen kost som bygger på lite fett och socker, men mer kolhydrater. 33 Göran Svanfeldt, Förklara varför samma kaloriintag ger olika viktnedgång Upsala Nya Tidning

25 Lönsam marknad för förenkling. Åke Nilsson i Sydsvenska Dagbladet 16 augusti. 34 Åke Nilsson, medicinskt ansvarig för avdelningen för klinisk nutrition på Universitetssjukhuset i Lund skriver denna debattartikel som ett svar till Annica Bergqvist och Lars Erik Litsfeldts artikel Smör är inget att varna för. Han driver tesen att margarinet är ofarligt och vänder sig mot argumentationen i Smör är inget att varna för på en rad olika punkter. Nilssons huvudargumentation är att när smörkonsumtionen minskade till förmån för margarinet halverades hjärtinfarkterna, att det visst fanns hjärtinfarkter innan margarinet samt att cellväggarna inte alls skadas av margarinet. Nilsson ifrågasätter genomgående de fakta som presenteras av Litsfeldt och Dahlqvist, och menar att Att de flesta dietister inte tror på Litsfeldt och Dahlqvists sanningar speglar snarare kompetens och seriöst arbetssätt, än gammalmodighet. Bra kost handlar om balanserad helhet och att väl tillfredsställa individers näringsbehov. I debatten är det enklare att diskutera en sak åt gången och att bråka om vad man inte skall äta. Kostråd ska ha vetenskaplig grund. Inger Andersson och Ulf Bohman i Aftonbladet 12 december. 35 Artikeln är publicerad på Aftonbladet debatt, och det är generaldirektören och chefen för nutrionsavdelningen på Livsmedelsverket som skriver ett svar till Lars-Erik Litsfeldts artikel Sumobrottarna har bättre fettkoll. Tesen är att man inte kan rekommendera lågkolhydratkost som diet till personer med diabetes typ-2 och överviktiga då det inte är helt vetenskapligt belagt. De argumenterar på ett liknande sett som Svanfeldt: att det snarare handlar om den totala energibalansen. Debattören menar att den ökande fetman beror på att andelen kolhydrater i kosten är för stor och för sumobrottarnas viktökningsdiet som exempel. Livsmedelsverkets analys är att den ökande fetman beror på en alltmer stillasittande livsstil med ökad konsumtion av godis, snacks och läsk samt en generellt större tillgänglighet till mat. För att undvika övervikt gäller det att ha balans mellan den energi man tillför kroppen och den energi man gör av med det gäller även sumobrottare. 34 Åke Nilsson, Lönsam marknad för förenkling Sydsvenska Dagbladet Inger Andersson & Ulf Bohman, Kostråd ska ha vetenskaplig grund Aftonbladet

26 De menar att ett uteslutande av kolhydrater visserligen hjälper på kort sikt, men de långsiktiga konsekvenserna är okända och man kan inte kategoriskt säga så ja eller nej till fett respektive kolhydrater då det finns bra och dåliga sorter inom respektive grupp. Debattörerna motsäger även påståendena om att de påverkas av lobbygrupper och menar att man enbart lyssnar till etablerad vetenskap. Värdering av argumenten och deras hållbarhet Jag ämnar nu värdera lågkolhydratförespråkarnas argumentation utifrån deras antagonisters argumentation. De argument som kommer upp i de tre artiklarna är väldigt olika, och täcker därför ett brett spektra av motargument. I Argumentationsanalys Färdigheter för kritiskt tänkande presenterar författarna en modell där varje argument bedöms efter tre kategorier, Beviskraft, Hållbarhet och Relevans. I boken rangordnas dessa efter en fem-gradig skala, men jag kommer endast använda en tregradig skala på grund av uppgiftens omfattning, Hög-Medel-Låg. Ett hållbart argument handlar om hur pass bra ett argument är, eller hur starkt det är. Ger det oss starka skäl att acceptera tesen? Det innebär att ett påstående är hållbarare ju större tilltro vi har skäl att fästa vid det. Men hållbarheten beror i stor grad på de bakgrundsuppfattningar vi har, exempelvis har personer från olika samhällsklasser olika skäl att acceptera påståendet att skillnaderna mellan människor i Sverige minskar men jag försöker i min analys vara så objektiv som möjligt. 36 Relevans handlar om hur pass relevant ett argument är. Hör det hemma i den här argumentationen? Ett argument kan alltså vara hållbart, men det behöver inte betyda att det är relevant, och tvärtom kan ett argument bedömas vara relevant men ej hållbart. 37 Ett beviskraftigt argument är ett argument som stärker tesen väl och det är en sammanvägning av hållbarhet och relevans, där ett argument har högsta möjliga beviskraft när både hållbarhet och relevans är de högsta möjliga. 38 Om både hållbarhet och relevans är 36 Björnsson, Kihlbom, Ullbom (2009). sid Ibid. sid Ibid. sid