EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Arbetstidsåtgång. av Åsa Rölin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Arbetstidsåtgång. av Åsa Rölin"

Transkript

1 EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Arbetstidsåtgång av Åsa Rölin

2 Arbetstidsåtgång Text och foto (där inget annat anges): Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Arbete är en stor kostnad i en kalkyl för grönsaker. Ogräsreglering, plantering, skörd, sortering och packning är de mest arbetskrävande momenten. Tidsåtgången per hektar eller per kilo varierar kraftigt mellan olika företag men också mellan olika år inom samma företag. Du behöver kunskap om tidsåtgången både vid planering och vid utvärdering av ditt företag. Skillnader i tidsåtgång mellan konventionell och ekologisk odling Ett ökat arbetsbehov för ogräsreglering i ekologisk odling är den största skillnaden mellan konventionell och ekologisk odling. Skillnaden är allra störst i sådda kulturer. I planterade grödor är skillnaderna mindre. Även i konventionell odling finns det odlare som enbart använder mekanisk ogräsbearbetning i planterade grödor. Men då använder de ofta kemiska bekämpningsmedel till andra grödor i växtföljden. I flera grödor är skördenivån högre i konventionell odling vilket gör att tidsåtgången per kilo grönsak då blir lägre. Skörd och packning är också tidskrävande moment. Här har däremot val av odlingsform mindre betydelse. Lägre hektarskörd, mer ogräs och mer frånsortering kan leda till mer skördearbete i ekologisk odling. Skillnader i tidsåtgång mellan olika företag beror främst på hur rationell hanteringen är genom tillgång till rätt utrustning, bra arbetsledning och arbetskraft. Den största skillnaden arbetsmässigt mellan ekologisk och konventionell odling är arbetsbehovet för ogräsregleringen. Arbetsbehovet är vanligtvis betydligt större i en ekologisk odling och då speciellt i sådda kulturer. Det finns dock många möjligheter att minska arbetstiden även i ekologisk odling. Bilden visar en redskapsbärare med fingerhjul och gåsfotsskär i majs. Storleken på företaget och mekaniseringsgraden påverkar tidsåtgången per kilo produkt Den totala arealen av frilandsgrönsaker har stadigt ökat mellan 1971 och Uppgifter om ekologisk odling av grönsaker under åren visar däremot på små förändringar. Andelen eko var år procent och procent av den totala frilandsarealen av grönsaker, se figur 1. Under åren har de största företagen inom frilands och växthusodlingen ökat i antal medan övriga företag har minskat kraftigt i antal. Minskningen är jämnt fördelat över alla storleksklasser utom de allra största företagen. De stora företagen ökar i omfattning och är betydligt mer specialiserade och arbetseffektiva än de små företagen. Medelarealen på de företag som odlar grönsaker på över 0,25 hektar har ökat sedan 70-talet var medelarealen knappt 2 hektar per företag var medelarealen uppe på cirka 10 hektar per företag. Bakom medelvärdena döljer sig uppgifter om att några företag har stora arealer. 2

3 Figur 1 Utveckling av frilandsodling av köksväxter (över 0,25 ha) mellan åren 1971 och Blå linje = totalt antal ha, orange linje = ekologisk odling av köksväxter antal ha, grå linje = summan av antal odlare med olika köksväxter. Vissa företag har flera grödor. Beräkning gjord på samma sätt genom åren. Källa Jordbruksstatistik årsbok 2014 och tidigare årgångar. Om du har ett större företag har du i de flesta fallen bättre möjligheter att investera i redskap, maskiner och utrustning. Det gör arbetet rationellare och arbetstidsåtgången mindre per kilo grönsak, se tabell 1 och i avsnittet med kalkyler. I områden där det finns flera grönsaksodlare kan maskinstationer, maskinsamarbete och gemensamma packerier möjliggöra rationell hantering även om du har en mindre areal. Samarbete mellan konventionell och ekologisk odling är också viktigt för att utnyttja de resurser som finns och ge utrymme för investeringar. Tidsåtgång i olika grödor och olika typer av företag När du odlar grönsaker behövs det betydligt mer arbetstimmar per hektar jämfört med spannmål, se tabell 1. Antal timmar varierar också mellan olika företag. Tänk på att uppgifterna om tidsåtgång per hektar i detta kapitel är exempel. Det ger dig en uppfattning om storleksordningen av åtgång på arbetstid. När du gör en kalkyl eller arbetsbehovsplanering måste du anpassa tidsberäkningar efter de speciella förhållandena i ditt företag. Finns det möjlighet till maskinsamarbete och gemensamt packeri kan du sänka kostnaderna både för arbete och för investeringar även i ett mindre företag. I tabell 1 ges exempel även på tidsåtgången i 4 olika typföretag med grönsaksodling. Underlag till arbetstidsåtgång i de olika typföretagen är hämtade från, Ekonomi - Kalkyler för odling av grönsaker på friland, JO08:25, Jordbruksverket. Nedan följer en beskrivning av de olika typföretagen.

4 Typföretag 1- Liten odling med många grödor Detta typföretag odlar många olika grönsaker på en liten areal och säljer främst produkterna direkt till konsument. Grönsaksodlingen är på totalt 1 hektar och varje kultur odlas på 1000 kvadratmeter. Odlaren gör det mesta fältarbetet med handredskap, men använder traktorburna redskap för jordbearbetning. Arbetsinsatsen är hög både i odling och i försäljning. Produkterna säljs ofta lokalt, i gårdsbutik eller på torget, ibland även till daghem, skolor, restauranger och butiker. I regel får dessa odlare ut höga priser för sina produkter. Typföretag 2 Medelstor odling med viss specialisering Detta företag är något större med en viss specialisering på några större volymprodukter till storkök eller butik. I övrigt säljer odlaren sina grönsaker direkt till konsument. Grönsaksodlingen är på totalt 5 hektar och varje grönsakskultur odlas på 1 ha. Odlaren har mekaniserat en del odlingsmoment och företaget har egna specialmaskiner, lagerutrymmen och enkel sorteringsutrustning. Typföretag Stor odling med egna specialmaskiner och packeri Denna typ av företag odlar grönsaker i stor skala med 20 ha av varje grön saks gröda och totalt 100 ha åkerareal. Företaget har egna special maskiner och eget packeri och säljer konsumentförpackade produkter till grossist. Typföretag 4 Medelstor kontraktsodling utan egna specialmaskiner Dessa företag är ofta lantbruk med kontraktsodling åt större grön saks företag eller livsmedelsindustri och finns främst i södra Sverige. Varje grönsaksgröda odlas på 10 ha på en total åkerareal på 100 ha. Grönsaksodlingen är mekaniserad men företaget har få eller inga egna specialmaskiner. Odlingsmoment som kräver specialmaskiner utförs antingen av kunden (livsmedelsindustrin) eller köps in av maskinstation. Företaget levererar sina produkter i bulk. Handrensning är ett tidskrävande arbete. I sådda grödor som du skördar med maskin är handrensning den åtgärd som tar mest tid. I planterade grödor är plantering tidskrävande men det ger i gengäld ett mindre behov av handrensning. Handrensningen är den åtgärd som tar mest tid i sådda och konkurrenssvaga grödor som lök. Tiden går dock att reducera betydligt genom god planering i hela växtföljden och genom att sätta in åtgärder i rätt tid. Genom att handhacka nära raden redan när ogräsen är i hjärtbladstadiet kan du minska tiden för handrensning. 4

5 I grödor som du skördar för hand kräver skörden en stor del av arbetsbehovet. Tid för sortering, putsning, märkning och packning som tillkommer efter skörd är också tidskrävande. Blöta somrar är det svårare att få ett bra resultat av mekanisk bearbetning och tidsåtgången ökar ytterligare. Även skörden kan då påverkas negativt på grund av konkurrens från ogräs. Teknisk utveckling, ökad kunskap och förståelse kring ogräsreglering minskar arbetstidsåtgången i ekologisk odling väsentligt. Kombination av flera åtgärder gjorda vid optimal tidpunkt minskar arbetsbehovet radikalt. Det sker kontinuerligt en utveckling och det finns fortfarande mycket att göra för att minska tidsåtgången. Tabell 1. Sammanställning av tidsåtgång, timmar per hektar, för olika grödor till och med skörd. Tid för putsning märkning, packning, transport och försäljning tillkommer innan grönsakerna är färdiga till konsument. Typföretag, se beskrivning ovan. Källor: Lantbruksgrödor: Länsstyrelsen Västra Götaland (201). Potatis: Hushållningssällskapet Skaraborg Grönsaker: JO08:25, Jordbruksverket Ekologisk, typföretag Ekologisk Konventionell Gröda 1 Litet 2 Medel Stor Stor Spannmål 5, 5 Åkerböna 5, 5,5 Slåttervall, 2 5,5 5,5 skördar, plansilo Gröngödsling 2,5 Potatis Morot Lök, sättlök 810 Lök planterad Lök, frölök 54 Rödbeta Vitkål Broccoli 450* Sockerärt 1900* Brytbönor 20* * inklusive putsning och packning Jordbearbetning Jordbearbetning är oftast en liten del av den totala tidsåtgången. Du kan välja mellan traditionell jordbearbetning med plöjning och harvning eller en mer omfattande jordbearbetning med till exempel djupkultivering, fräsning, bäddläggning och vältning. 5

6 Tabell 2. Arbetstid för några jordbearbetningsmoment, timmar per hektar. Variation beroende på storlek på redskap och kapacitet. Ställtid samt körning till och från fälten tillkommer. Källa: Maskinkalkyler Hushållningssällskapet Skaraborg Antal tim/ha Plöjning växelplog 0,6 1,7 Stubbearbetning 0,2 0,5 Harvning 0,1 0, R4 Plantering Tidsåtgång för plantering beror på typ av planteringsmaskin, planttäthet, småplantornas kvalitet och hur du organiserar arbetet. Äldre planteringsmaskiner klarar ett par hundra plantor per timme medan halvautomatiska moderna maskiner kan klara uppåt 7000 plantor per person och timme. I tabell är timberäkning gjord utifrån följande förutsättningar i kalkylerna; 00 plantor per timme i typföretag 1, 600 plantor per timme i typföretag 2 och 1000 plantor per timme i typföretag. Tabell. Beräknad tidsåtgång för plantering i olika typföretag, timmar per hektar. Källa: JO08:25, Jordbruksverket Tiden för plantering varierar kraftigt beroende på planteringsmaskinens kapacitet, planttäthet och plantornas kvalitet. Gröda 1 Litet Lök sättlök 250 Ekologisk 2 Medel Konventionell Lök planterad Vitkål Broccoli Hantering av väv Hantering av fiberduk utgör en liten del av den totala tidsåtgången. Men många odlare upplever ändå den tid de arbetar med väven som jobbig och tidsödande. Risken är stor att väven får ligga på för länge mellan varje ogräsbearbetning. Det gör att ogräsen blir för stora och därmed går det åt mer tid än nödvändigt för ogräsbekämpning. Det finns olika hjälpmedel på marknaden för att mekanisera utläggning och uppsamling av fiberduk. Hantering av fiberduk är vanligtvis en liten post när det gäller arbetstiden i ett grönsaksföretag men kan ändå upplevas som tidsödande. Det finns olika hjälpmedel för att underlätta utläggning och uppsamling av väven. Tidsåtgång för hantering av fiberduk på 1 hektar är beräknad till 20 timmar per hektar i typföretag 1, 12 timmar per hektar i typföretag 2 och 9 timmar per hektar i typföretag. Bevattning Tiden som du använder till bevattning är en god investering som kan bidra till att avkastning och kvalitet ökar. Därmed kan den totala tidsåtgången per kilo saluduglig grönsak minska. Antal bevattningar per säsong kan 6

7 Droppbevattning är arbetsintensivt under själva utläggningen men kräver sedan mindre arbete under säsongen. Droppbevattning passar därför bra i grödor som kräver regelbunden bevattning med små vattenmängder. variera mellan 0 och 10 gånger. I vissa grödor är droppbevattning ett alternativ. Droppbevattning tar längre tid vid uppstart men kräver mindre arbetstid under säsong. I kalkylerna är tidsåtgången för totalt cirka bevattningar schablonmässigt satta till 20 timmar per hektar i typföretag 1, 12 timmar per hektar i typ företag 2 och 6 timmar per hektar i typföretag. Gödsling Tidsåtgång för gödsling är oftast en liten del av den totala tidsåtgången. I de ekologiska kalkylerna är tidsåtgång för gödsling beräknad utifrån användning av stallgödsel, pelleterad organisk gödsel och kalimagnesia. Arbetstiden för spridning av stallgödsel varierar beroende på fyllningstid, avstånd till åkern och medelhastighet. Vid spridning av pelleterad eller granulerade gödselmedel med en centrifugalspridare, buren 12 m eller 24 m åtgår 0,1 0, timmar per hektar i fält. (Maskinkalkyler 2014, Hushållningssällskapet). Om förfrukten är god blir behovet av gödsling mindre vilket ger ett lägre arbetsbehov. Du kan radgödsla med pelleterade produkter samtidigt som du planterar. Tidsåtgång för gödsling är schablonmässigt satt till 10 timmar per hektar i typföretag 1, 9 timmar per hektar i typföretag 2 och 4 6 timmar per hektar i typföretag. Arbetstiden för bevattning kan du vanligtvis räkna hem genom en ökad avkastning och förbättrad kvalitet. Växtskydd I ekologisk frilandsodling kan växtskyddet inkludera sprutning med biologiska och andra tillåtna växtskyddsmedel. Tidsåtgång för en sprutning beror på sprutans kapacitet och arbetsbredd. Du kan även använda täckning med fiberduk och bevattning i växtskyddssyfte men den arbetstiden är inräknad under rubriken hantering av väv respektive bevattning. 7

8 I kalkylerna är tidsåtgången för sprutning schablonmässigt satt till 10, 2 respektive 0,5 timmar per hektar och gång för typföretag 1, 2 respektive. Den höga tidsåtgången i typföretag 1 beror på att de använder ryggspruta. Den stora skillnaden mellan typföretag 2 och beror främst på tiden för påfyllning och rengöring av sprutan. I typföretag 2 fördelas den tiden på en mindre areal. Du kan använda fiberdukstäckning och bevattning även som växtskyddsåtgärder. Handrensning Handrensning av ogräs innebär mycket arbete, speciellt i direktsådda grönsaker. I planterade grödor är tidsåtgången för handrensning ofta betydligt lägre. I ekokalkylerna har handrensning schablonmässigt satts till timmar per hektar i de sådda grödorna och timmar per hektar i de planterade grödorna, se tabell 4. I praktiken varierar handrensningstiden mycket. Tidsåtgång kan variera mellan under 50 timmar och 500 timmar per hektar i sådda grödor. Medan det i planterade grödor kan fungera helt utan handrensning. Läs vidare om olika sätt att minska behov av handrensning i skriften Ogräsreglering av Johan Ascard, utgiven av Jordbruksverket. Det finns även olika typer av arbetsvagnar som underlättar handarbetet. Även i konventionell odling förekommer handrensning. I tabell 4 anges 0 timmar men det kan även vara 40 timmar eller mer per hektar. Tiden för handrensning kan vara en stor post i dirketsådda grödor. Genom att använda någon typ av arbetsvagn kan du underlätta arbetet och sänka arbetstiden. Tabell 4. Beräknad tidsåtgång för handrensning i olika typföretag, timmar per hektar. Källa: JO08:25, Jordbruksverket Ekologisk Konventionell Gröda 1 Litet 2 Medel Morot Lök, sättlök Lök, plantlök Rödbeta Vitkål Broccoli Sockerärt 100 Brytbönor 100 Vid morotsodling är en lyckad uppkomst avgörande. Det tar lika lång tid eller längre tid att rensa ett glest och ojämnt bestånd som ett perfekt. Ett bra morotsbestånd ger större avkastning av säljbara morötter vilket i sin tur ger mindre tidsåtgång för handrensning per ton morot Ett bra bestånd ger högre avkastning och mindre arbetstidsåtgång per ton eftersom det vanligtvis tar lika lång tid, eller längre, att rensa ett ojämnt bestånd som ett perfekt. Maskinell radrensning Tidsåtgången för maskinell radrensning påverkas av antal körningar, arbetsbredd, typ av styrning på radrensaren och hastighet. Omsorgsfullt utförd radrensning minskar det totala antalet arbetstimmar för ogräs bekämpning. I ekokalkylerna är tidsåtgång för varje hackning schablonmässigt satt till 15 timmar per hektar i typföretag 1, 4 timmar 8

9 per hektar i typföretag 2 och timmar per hektar i typföretag, se tabell 5. Tidsåtgången bygger på att typföretag 1 använder manuellt framförd hjulhacka. Typföretag 2 och använder en -radig enmansbetjänad radrensare alternativt med 1 person som sitter bak på radrensaren och styr. Det sker en kontinuerlig teknikutveckling och det finns flera olika typer av radrensare som inte kräver att 1 person sitter bakpå. På marknaden finns även automatiska radrensare med den senaste kameratekniken som identifierar plantans position. Kamerorna styr rensaggregaten så att rensningen sker emellan plantorna. Redrensaren är även utrustad med renspinnar mellan raderna. Läs vidare i skriften Ogräsreglering av Johan Ascard, utgiven av Jordbruksverket. Där beskrivs exempelvis en radrensare med 6 m bredd och en hastighet på 2 kilometer i timmen. Vid 2 körningar åtgår då totalt mindre än 2 timmar per hektar för maskinhackning. Ett annat exempel är en -radig maskin med körhastighet upp till 5 kilometer per timme som har en kapacitet på cirka 1 hektar per timme. Tiden för maskinell radrensning beror på maskintyp, arbetsbredd, hastighet och antal körningar. Radrensare med manuell styrning. Med en redskapsbärare kan en person klara radrensningen på egen hand. 9

10 I tabell 4 är tidsåtgången för maskinell hackning lägre vid konventionell odling jämfört med ekologisk odling. Anledningen är dels att konventionella odlingar rensar färre gånger i raden och dels att det, på grund av den kemiska bekämpningen, går att köra snabbare och med enmansbetjänade radrensare. Tabell 5. Beräknad tidsåtgång för maskinhackning, timmar per hektar, i olika typföretag. Källa: JO08:25, Jordbruksverket. Den lägre tidsåtgången avser enmansbetjänad radrensare Ekologisk Konventionell Gröda 1 Litet 2 Medel Morot Lök Rödbeta 4,5 9 1 Vitkål ,5 9 2 Broccoli ,5 9 2 Sockerärt 50 Brytbönor 50 Ju fler gånger du måste skörda ett fält desto längre tid tar det. Jämna bestånd och god kvalitet hos grödan bidrar till att minska tiden för skördearbetet. Skörd Tidsåtgången för handskörd är en stor del av den totala arbetstiden. För att minska skördetiden är det viktigt med jämna bestånd och god kvalitet. Ju fler gånger du måste skörda ett fält och ju fler huvuden som inte är saludugliga desto längre tid tar det. Gör rationalisering i grödor som du måste handskörda genom olika typer av elevatorer som du lägger den skördade produkten på och transporterar till lådor eller vagnar. Det finns även olika typer av transportörer för de personer som skördar. Tidsåtgången för de grödor som du kan skörda med maskin, som till exempel olika rotfrukter, beror på kapaciteten på upptagaren och hur du organiserar arbetet. Vädret och förekomst av ogräs påverkar också tidsåtgången, se tabell 6 och 7. I grödor som du måste handskörda kan du underlätta arbetet genom att använda elevatorer för transport till lådor och vagnar. 10

11 Tabell 6. Beräknad tidsåtgång för skörd, timmar per hektar, i olika typföretag. Källa: JO08:25, Jordbruksverket Ekologisk Konventionell Gröda 1 Litet 2 Medel Morot Lök Rödbeta 25 4 Vitkål Broccoli 20* Sockerärt 1180* Brytbönor 010* * Inkluderar putsning och packning Tabell 7. Beräknad skördemängd per person i olika typföretag, kg per timme. Källa: JO08:25, Jordbruksverket. Alla skördekapaciteterna i typföretag 1 samt för vitkål och broccoli är baserad på handskörd Ekologisk Konventionell Gröda 1 Litet 2 Medel Morot Lök Rödbeta Vitkål Broccoli 25* Sockerärt * Brytbönor 5* Plockgrödor som bönor och sockerärter är väldigt arbetsintensiva under skörden men betingar också ett högt pris. * Inkluderar putsning och packning Om skörden är låg kan arbetskostnaden bli hög per ton grönsak även om timantalet per hektar är normalt eller lågt. Om arbetskostnaden för skörd och hantering efter skörd, emballage och transport överstiger odlarpriset bör du överväga att inte skörda alls. Putsa, packa, märka Tidsåtgång för att putsa, packa och märka är en mycket stor post, särskilt i ett mindre företag utan rationell packeriutrustning. Du bör mäta tidsåtgång i timmar per ton eller kronor per kg grönsak och inte bara timmar per hektar. En god kvalitet minskar behovet av putsning och ger en snabbare sortering. Vid lagring blir kvaliteten försämrad och då ökar tidsåtgången för putsning ju längre tid du lagrar. Svinnet kan öka till över 50 procent. Vid längre tids lagring är lagringsklimatet en viktig faktor. Bättre styrning av klimatet minskar tid för putsning och svinn. Kvaliteten på produkterna Tidsåtgången för att putsa, packa och märka kan vara hög, speciellt om du inte har tillgång till rationell utrustning. 11

12 som du lagrar in har också stor betydelse. Sjukdomar och mekaniska skador ökar också arbetstid och svinn. Investeringar i sorterings- och packutrustning minskar tidsåtgången. Men det kräver samtidigt en viss omfattning av verksamhet för att löna sig. Du kan istället samarbeta med andra odlare eller leverera till ett större packeri istället för att sortera och packa i liten hantverksmässig skala. I kalkylerna är kapaciteten för sortering och packning schablonmässigt satt högre i de större typföretagen på grund av rationellare utrustningen i de större företagen. Kapaciteten är högst i det konventionella företaget på grund av större produktstorlek och mindre svinn, se tabell 8. Genom att investera i eller samarbeta med ett större packeri kan du minska tidsåtgången för sortering och packning. Tabell 8. Beräknad mängd sortering och packning per person i olika typföretag, kg per timme. Källa: JO08:25, Jordbruksverket Ekologisk Konventionell Gröda 1 Litet 2 Medel Morot Lök Rödbeta Vitkål Broccoli Transport och försäljning Arbetstidsåtgång för försäljning och transport varierar mycket mellan olika företag. Ju närmare du har till slutkunden desto högre pris är möjligt att få för grönsakerna. Men samtidigt ökar oftast arbetsbehovet och en del omkostnader. Räkna med all arbetstid när du gör jämförelser mellan olika försäljningskanaler. Hemförsäljning gör att du kan ta ut ett högre pris för dina produkter och lyfta fram produkternas mervärden på det sätt du själv vill. Hemförsäljning kan dock vara tidskrävande och ta tid från arbetet med odlingen. 12

13 Hemförsäljning kan bestå av alltifrån självbetjäning till gårdsbutik. Var observant på att samtal med kunderna också är arbetstid. Ett måttligt antal avbrott i arbetsdagen kan dock vara positivt för att ge stimulans. Arbete med sortering och packning blir annars lätt monotont. Torgförsäljning innebär närkontakt med kunden men även mycket arbete. I exempel från ekologiska odlare som sålt på torget och Bondens marknad i stora städer under många år kan försäljning av grönsaker och potatis variera mellan cirka 0,5 och 1,5 ton per dag. Ju fler olika sorters grönsaker desto lättare är det att sälja en större mängd totalt. Vid den lägre mängden klarar 1 person att sköta försäljningen. Vid de större mängderna går det åt 4 personer. Sammanlagd tidsåtgång för lastning, transport, packning, försäljning nedplockning varierade mellan 7 och 40 timmar per tillfälle. Planering, rutiner, volym och effektivitet påverkar tidsåtgång. Vid bra försäljning sålde ett företag nästan 100 kg grönsaker och potatis per arbetstimme då avståndet till torget var cirka mil. Vid lite längre avstånd och mindre kundunderlag kan det bli endast 20 kg per arbetstimme. Du bör även vara uppmärksam på ökad tidsåtgång för skörd eftersom det är svårare att skörda rationellt under färskvarusäsong då det oftast är små mängder av många olika grödor. Försäljning direkt till butik är relativt vanligt för typföretag 1 och 2. Beställning görs genom att odlaren ringer butiken inför varje leverans. Leverans sker 1 2 gånger per vecka, ibland oftare under färskvarusäsong. Tidsåtgång per kilo grönsak beror bland annat på avståndet till butikerna, butikernas omsättning och antal, storlek på transportfordon och eventuell samordning med andra produkter. Det är viktigt att du dokumenterar all tid som är kopplad till odling, sortering, packning och försäljning för att kunna göra förändringar där det gör störst nytta. 1

14 Ett par exempel från praktiken: 7 butiker inom mil från gården. Leverans 2 gånger per vecka. Varje leverans är cirka 1,5 ton bestående av främst grönsaker samt en mindre mängd potatis. Tidsåtgång per leverans: 1 timme för telefonsamtal och 4 timmar för leverans, vilket innebär 00 kg per timme. 10 butiker, en rundtur på 10 mil. Leverans 1 2 gånger per vecka. Varje leverans är ton grönsaker och potatis. Tidsåtgång per leverans: 1,5 timme för telefonsamtal och 6 timmar för leverans, vilket innebär 400 kg per timme. 12 butiker inom 1,5 mil från gården. Leverans 1 2 gånger per vecka. Varje leverans är upp till,5 ton, varav hälften grönsaker och hälften potatis. Tidsåtgång per leverans: 0,5 timme för telefonsamtal och 4 timmar för utkörning, vilket innebär i 780 kg per timme. Både vid torg- och butiksförsäljning är det positivt och rationellt att sälja flera sorters grönsaker. I slutet av säsongen är det färre produkter att tillgå, främst rotfrukter, vitkål och potatis. Om du inte odlar allt själv kan samordning ske med andra odlare. Kontakt med butikspersonal är en värdefull marknadsföring. Vid försäljning till grossist, packeri eller industri blir arbetstidsåtgången mindre, ibland mycket liten. Avstånd och kvantitet per leveranstillfälle är avgörande. Ofta anlitas transportföretag för körningen. När det gäller försäljning till grossist varierar förutsättningarna beroende på var du bor i landet. En stor del av grönsaksodlingen, import samt industri finns i Skåne vilket kan göra det enklare i den regionen. Tidredovisning är ett viktigt redskap Det är värdefullt att du dokumenterar all tid som du kan koppla till odling, sortering, packning och försäljning. Detta för att synliggöra vad som slukar tid och ge en vägledning inom vilket område förändringar och investeringar i företaget ger bäst effekt. En del av den sammanlagda tid som åtgår vid en grönsaksodling är olika former av ställtid, exempelvis byta redskap på traktorn, åka ut till fältet, flytta lådor, laga maskiner. När du dokumenterar tidsåtgången är det viktigt att även denna tid kommer med. Genom god arbetsplanering, rätt val av redskap, funktionell utformning av ekonomibyggnader och trivsam arbetsmiljö för anställda kan allting samverka så att arbetet går lättare och tidsåtgången minimeras. Genom en noggrann planering kan du sänka arbetskostnaderna betydligt för handrensning även i direktsådda grödor. Bilden är från en ekologisk morotsodling i Danmark som klarar sin odling helt utan handrensning. En ekologisk morotsodling noterade tidsåtgång för handrensning under flera år. Vid första mätningen uppgick tiden till 800 timmar per hektar. 10 år senare hade de successivt sänkt sin tidsåtgång till 100 timmar per hektar utan att göra direkta investeringar i ny teknik. Tidsminskning berodde på att de utförde de olika odlingsåtgärderna i rätt tid så att antalet ogräs minskade på fälten samt på en effektivare planering av handrensningen. Bland annat jobbade fler personer tillsammans under kortare dagar. Det finns flera olika dataprogram för administration, fakturering och tidrapportering. De kan vara mer eller mindre avancerade och integrerade 14

15 med varandra. Välj ett system som är anpassat för din omfattning av verksamhet eller utgå från det system som du redan använder i företaget. Tänk efter vad du vill ha ut av tidrapportering. Hur ambitiös är du att sammanställa och följa upp? Vilka möjligheter finns i programmet? Tänk på att det ska vara så enkelt och driftsäkert som möjligt. Tillgång till support och uppdatering är viktiga faktorer vid val av program. Försök göra rutinerna kring tidrapportering så enkla som möjligt. Ta för vana att fylla i varje dag när arbetsdagen är slut. Mata in uppgifterna i färdiga program för tidrapportering, direkt i mobilen eller i eget uppbyggt system i kalkylprogrammet Excel. Vid skriftlig inrapportering sätt tid rapportblad i en pärm eller fäst upp dem på väggen i personalrummet och/eller på strategisk plats i hemmet. Om varje medarbetare har en egen tidrapport, kan du även använda den som underlag vid löneutbetalning. Om det blir för rörigt med många lappar eller det tar för lång tid med individuell rapportering kan alla istället skriva in sina timmar i en gemensam rapport. Om en del av arbetskraften är skolungdomar är det lämpligt att den gruppen har en gemensam tidrapporteringslista som förslagsvis arbetsledaren sköter. Exempel på tidrapportering Här följer ett exempel på indelning i olika arbetskategorier och en veckovis eller månadsvis tidrapportmall. Använd det som inspiration vid utformning. Om du använder rapporterna som löneunderlag för de anställda ökar chansen att tidsuppföljningen verkligen blir av. Instruera medarbetarna noggrant hur de ska fylla i rapporterna. Gör det så enkelt som möjligt men tänk samtidigt noga efter hur du vill använda informationen senare. Det kan vara lämpligt att alltid ange gröda och skifte. Plats för kommentar är också bra. Om du samtidigt eller senare vill mata in uppgifter i odlingsprogram som exempelvis Dataväxt sker det skiftesvis. Försök att göra tidsrapporteringen så enkel och användbar som möjligt både för dig själv och för dina medarbetare. Arbetslagen kan exempelvis göra gemensamma tidsrapporter som är kopplade till skifte och gröda. 15

16 Arbetsuppgifterna kan exempelvis delas in i 5 kategorier. Ogräsrensning, skörd samt sortering och packning är bland de största arbetsmomenten som också kan variera betydligt mellan olika år. Bland dessa moment finns det oftast mest rationaliseringsvinster att göra, vilket gör det intressant att hålla extra koll på dem. Beroende på vad som passar ert företag bäst kan du välja att tidredovisa med fler eller färre kategorier. 1. Fältarbete (förutom ogräsrensning och skörd) 2. Ogräsrensning. Skörd 4. Sortering och paketering 5. Transport och försäljning 6. Övrigt arbete Behandla grödorna enskilt eller gruppvis. För att du ska kunna göra en bra utvärdering av tidsrappporteringen är det viktigt att vara konsekvent i hur du fyller i rapporterna. Data från handskrivna ark kan du sammanställa i Excel där du sedan kan välja att sortera efter arbetskategorier, gröda eller skifte beroende på vad du önskar veta. Även om du inte utnyttjar all information direkt kan det vara bra att kunna gå tillbaka till den senare. Tabell 9. Exempel på veckorapport, Kim Rova Medelareal olika grödor Månad Juli Namn: Kim Rova Datum Arbetsuppgift Skifte Gröda Kommentarer Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Summa Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat Bra kvalitet 4,0 4,0 Ogräsrensning Backa Morot 4,0 5,0 Fältarbete Perssons Isbergssallat 4,0 Transp. försälj. Gårdsbutiken 2,0 2,0 2,0 Ogräsrensning Långholmen Isbergssallat Radhacka 4,0 Ogräsrensning Bråten Vitkål Radhacka 5,0 Fältarbete Långholmen Isbergssallat Startat och flyttat 1,0 1,0 1,0 bevattning Övrigt Fältvandring odlarföreningen 6,0 Total summa 45 timmar 8,0 11,0 9,0 7,0 7,0 2,0 1,0 16

17 Tabell 10. Exempel på månadsrappport, Kim Rova Medelareal olika grödor Namn: Kim Rova Datum Timmar Arbetsuppgift Skifte Gröda och kommentarer 1 5 Ogräsrensning Backa Morot 1 4 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat 2 Fältarbete Bråten Vitkål, sprutat med Turex 2 2 Skörd Lagårdsstycket Lök, knippat 2 Försäljning Gårdsbutiken 4 Övrigt Hämtat reservdelar 4 Ogräsrensning Backa Morot 4 5 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat 4 1 Övrigt Planering 4 Försäljning Gårdsbutiken 7 4 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat, bra kvalitet 7 4 Ogräsrensning Backa Morot Fältarbete Perssons Isbergssallat planterat 8 2 Transp. försälj. Gårdsbutiken 9 4 Ogräsrensning Långholmen Isbergssallat, radhacka 9 5 Ogräsrensning Bråten Vitkål radhacka 10 4 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat 10 2 Transp. försälj. Gårdsbutiken 10 1 Fältarbete Långholmen Isberg, startat och flyttat bevattning Övrigt Fältvandring med odlarföreningen Summa Arbetsuppgift välj mellan 1. Fältarbete (utom ogräs och skörd) 2. Ogräsrensning. Skörd 4. Sortering och paketering 5. Transport och försäljning 6. Övrigt arbete 17

18 Lean Lean är en företagsfilosofi med ursprung i Toyota som nu används världen över i olika typer av företag och organisationer. Lean är ett sätt att tänka, arbeta och förhålla sig till problem. Denna företagsfilosofi går även att använda inom lantbruksföretag. Metoden grundar sig på långsiktighet, enkelhet och sunt förnuft. Lean innebär att du investerar tid i förbättringsarbete och lösning av problem från grunden för att de inte ska komma tillbaka. Lösningarna kan exempelvis bestå av bättre arbetssätt som alla i företaget tagit fram tillsammans och rutiner som från börjar hindrar att medarbetarna gör fel. Men hjälp av Lean kan du på sikt spara tid. Genom att arbeta bort onödiga moment åstadkommer du en bättre stabilitet i ditt företag. Det finns mycket skrivet om Lean och andra sätt som kan bidra till att ett företag fungerar så att alla jobbar åt samma håll och trivs. Sätt dig in i dessa frågeställningar och engagera alla på företaget genom att gå på kurser och ständigt jobba med det i vardagen. På ett företag som odlar grönsaker finns ofta både fast och säsongsanställd personal. Det förekommer stressiga perioder och en hel del monotont arbete. Detta ställer stora krav på företagets arbetsledning och personal för att alla ska trivas och göra sitt bästa. 18

19 Läs mer Agriwise. Internetbaserat informationssystem för jordbruk, skog och trädgård. SLU. Ascard, J., Håkansson, B., Söderlind, M Ekonomi - Kalkyler för odling av grönsaker på friland. JO08:25, Jordbruksverket. Hushållningssällskapet Skaraborg Maskinkostnader Skrift. Länsstyrelsen Västra Götaland Bidragskalkyler. Internetbaserad information. Internetreferenser: 19

20 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: P10:4

Arbetstidsåtgång i ekologisk odling

Arbetstidsåtgång i ekologisk odling Ekologisk odling av grönsaker på friland Arbetstidsåtgång i ekologisk odling Foto: Åsa Rölin Arbetstidsåtgång Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Inledning Arbetskostnader är en stor del

Läs mer

Ekonomi. Kalkyler för odling av grönsaker på friland

Ekonomi. Kalkyler för odling av grönsaker på friland Ekonomi Kalkyler för odling av grönsaker på friland Jordbruksinformation 25 2008 Andra upplagan januari 2009 Ekonomi Kalkyler för odling av grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket, Alnarp,

Läs mer

Källsprångs gård har valt nischen lokal minigrossist

Källsprångs gård har valt nischen lokal minigrossist Tjäna pengar på ekogrönsaker? Källsprångs gård har valt nischen lokal minigrossist Lokala förutsättningar avgjorde odlingens storlek och inriktning. Källsprångs gård LISBETH LARSSON Man får utnyttja de

Läs mer

Arbetskraft och arbetstidsåtgång i ekologisk odling av grönsaker

Arbetskraft och arbetstidsåtgång i ekologisk odling av grönsaker Ekologisk odling av grönsaker på friland Arbetskraft och arbetstidsåtgång i ekologisk odling av grönsaker Foto: Johan Ascard Arbetskraft Text: Gunnel Larsson, GRO Konsult AB, Åkarp Att söka personal Att

Läs mer

Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok

Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok Checklista för lantbruksföretag som planerar för grönsaks-/bärodling Se checklistan som ett stöd i processen att komma igång med grönsaks- och bärodling.

Läs mer

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Kursinnehåll och preliminär planering www.farnebo.se Vem ska läsa kursen? Kursen vänder sig till dem som vill lära sig mer om ekologisk grönsaksodling

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Bilaga 3 2015-08-31 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till nuvarande eller blivande lantbrukare och trädgårdsodlare

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Guidning/Autostyrning

Guidning/Autostyrning Redovisning av projekt till Partnerskap Alnarp, nr 45/05/005 Guidning/Autostyrning Demonstration och seminarium Den 29 och 30 juni 2005 genomförde HIR Malmöhus och LT, SLU med medel från Partnerskap Alnarp

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN 1. Administrativa uppgifter Företagets namn Org/persnr Tfn nr Adress Fastighetsbeteckningar Postadress E-postadress Söker gårdsstöd? Areal Total Åker Träda Bete Bedrivs verksamhet

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Register Grupp Norm namn/insats

Register Grupp Norm namn/insats Register Grupp Norm namn/insats Driftsenhet Fält Gröda En driftsenhet är det samma som en kund i tidredovisningen. Speciellt om registrering skall ske på fält eller grödnivå På de fält som är angivna för

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Jordbruksinformation 5 2010. Ekonomi i fruktodling. Kalkyler för äpple

Jordbruksinformation 5 2010. Ekonomi i fruktodling. Kalkyler för äpple Jordbruksinformation 5 2010 Ekonomi i fruktodling Kalkyler för äpple Ekonomi i fruktodling Kalkyler för äpple Text: Johan Ascard, Jordbruksverket, Alnarp Andreas Hansson, Äppelriket Österlen Ek. För.,

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA OLIKA SÄTT ATT RÄKNA Man brukar utgå från en s k fullkostnadskalkyl där alla kostnader (både direkta och indirekta) och en viss vinst är medräknad. En sådan modell tar inte hänsyn till marknadspris och

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Ekologiska och konventionella grönsaker

Ekologiska och konventionella grönsaker PM 2003:06 Ekologiska och konventionella grönsaker Odling och miljöpåverkan Bakgrundsinformation till Konsumentverkets broschyr Handla ekologiskt 3, Mår du bättre om miljön mår bättre? Nyttigt att veta

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus

Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus Kursplaner för grundkurs och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kurserna. Huvudmannen har

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Potatisodling på Gotland nuläge & utvecklingsidéer

Potatisodling på Gotland nuläge & utvecklingsidéer Potatisodling på Gotland nuläge & utvecklingsidéer Ett projekt initierat och finansierat av LRF Gotland 9 Juni, 2015 Bakgrund till projektet En branschträff på LRF med ett antal potatisproducenter på vårvintern

Läs mer

AutoTrac Universalsats 200

AutoTrac Universalsats 200 AutoTrac Universalsats 200 Introduktion till guidning John Deere GreenStar guidesystem ökar inte bara värdet på dina maskiner, det hjälper dig också att effektivisera din tid på fältet. John Deere erbjuder

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel. 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Jordbruksverket är huvudman för grundkursen och Länsstyrelsen i respektive län

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Att beställa och genomföra energikartläggningar Datum 1 (10) Att beställa och genomföra energikartläggningar Lantbruk EM4500 W-4.0, 2010-11-22 Datum 2 (10) Att beställa och genomföra energikartläggning lantbruk Här presenteras information om vad som

Läs mer

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige Vilka baljväxter pratar vi om? Åkerböna/bondböna Trädgårdsböna

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter om integrerat växtskydd

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter om integrerat växtskydd Dnr 4.4.16-1078/13 1(13) 2014-10-20 Växt- och miljöavdelningen Agneta Sundgren Tfn: 036-15 62 69 E-post: agneta.sundgren@jordbruksverket.se Enligt sändlista Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag

Läs mer

Ändra innan din gård blir kontrollerad. Minska arealerna i ansökan före kontroll. I SAM Internet om du har skickat in ansökan via SAM Internet.

Ändra innan din gård blir kontrollerad. Minska arealerna i ansökan före kontroll. I SAM Internet om du har skickat in ansökan via SAM Internet. 871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Nr 4 2011 Kom ihåg att vissa ändringar i SAM-ansökan kan utföras efter 15 juni

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Kursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus

Kursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus Kursplaner för grundutbildning och vidareutbildning i användning av växtskyddsmedel utomhus 1. Definitioner och gemensamma krav Huvudman Länsstyrelsen i respektive län är huvudman för kurserna. Huvudmannen

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden

Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden SYFTE Projektet behandlar kemikaliehantering inom vattenskyddsområden. Projektet är uppbyggt i flera delprojekt så att de deltagande

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling

Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Ogräs och ogräsreglering i ekologisk grönsaksodling Foto: Johan Ascard Ogräsarternas biologiska egenskaper Text: Anne-Marie Dock Gustavsson, Jordbruksverket, Uppsala

Läs mer

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Kontoret på fickan. Förbättra likviditeten. Öka lönsamheten. Skippa papperslapparna! En bättre vardag

Kontoret på fickan. Förbättra likviditeten. Öka lönsamheten. Skippa papperslapparna! En bättre vardag Kontoret på fickan Coredination hjälper dig planera och hålla ordning på din mobila verksamhet. Du och dina medarbetare har alltid uppdaterad information om varandra och arbetet ni utför. Oavsett var ni

Läs mer

Energieffektiv användning av jordbruksmaskiner. spara bränsle, pengar och miljö

Energieffektiv användning av jordbruksmaskiner. spara bränsle, pengar och miljö Energieffektiv användning av jordbruksmaskiner spara bränsle, pengar och miljö Spara bränsle, pengar och miljö Att spara bränsle vid användning av dieseldrivna arbetsmaskiner genom ett smart och sparsamt

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

Att göra risker till möjligheter: jg Hur ser den totala risksituationen ut för lantbruksföretagaren och. gårdsekonomin? Prof. Carl Johan Lagerkvist

Att göra risker till möjligheter: jg Hur ser den totala risksituationen ut för lantbruksföretagaren och. gårdsekonomin? Prof. Carl Johan Lagerkvist Att göra risker till möjligheter: jg Hur ser den totala risksituationen ut för lantbruksföretagaren och finns det en koppling till gårdsekonomin? Prof. Carl Johan Lagerkvist Valet av förhållningssätt!

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

Bilaga 3 Rådata, transkribering av intervjuer. Bilaga till: Framgångsfaktorer för ökad svensk odling av baljväxter till livsmedel

Bilaga 3 Rådata, transkribering av intervjuer. Bilaga till: Framgångsfaktorer för ökad svensk odling av baljväxter till livsmedel Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Bilaga 3 Rådata, transkribering av intervjuer Bilaga till: Framgångsfaktorer för ökad svensk odling av baljväxter till livsmedel

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ

MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ MINIMERA DRÖSNINGEN MED SPODNAM I RAPS OCH GRÄSFRÖ Spodnam försä SÅ FUNGERAR SPODNAM Spodnam är en vegetabilisk produkt som skapar en halvgenomtränglig yta som påverkar fuktvandringen i grödan, till exempel

Läs mer

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER Riv ut och spara mittuppslaget Till Sveriges matlagare När tiden och lusten finns är det få saker som är så njutbara som att laga en god måltid. En god

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Logga in För att förenkla och ge bättre överblick över sin arbetstid har var och en som tidrapporterar sina unika inloggningsuppgifter.

Logga in För att förenkla och ge bättre överblick över sin arbetstid har var och en som tidrapporterar sina unika inloggningsuppgifter. Inledning Bakgrunden till införandet av systemet har bl a varit att minska dubbelarbete och automatisera sammanställningen av tidrapporterna samt överföringen av underlaget för kostnadsfördelningen till

Läs mer

Växtnäringen största utmaningen i ekologisk växthusodling. ekologisk växthusodling

Växtnäringen största utmaningen i ekologisk växthusodling. ekologisk växthusodling foto: christina winter Växtnäringen största utmaningen i ekologisk växthusodling Den ekologiska växthusarealen ökar men intresset för omläggning är svalt hos etablerade konventionella odlare. CHRISTINA

Läs mer

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Svensk sojaodling nuläge och framtid AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Vad är soja? Soja (Glycine max) är en av världens största grödor. Odlas över

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Bandsättare i GB-serien

Bandsättare i GB-serien POTATISTEKNIK BETTEKNIK GRÖNSAKSTEKNIK Bandsättare i GB-serien Professionell sätteknik när kraven är mycket höga Bandsätteknik från Grimme: 2, 3 och 4 rader GB-serien (Grimme Beltplanter) representerar

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Odling och användning av proteingrödor

Odling och användning av proteingrödor Odling och användning av proteingrödor AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik tel.010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor pratar vi om? Åkerböna (Vicia faba)

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer