EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Arbetstidsåtgång. av Åsa Rölin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND. Arbetstidsåtgång. av Åsa Rölin"

Transkript

1 EKOLOGISK GRÖNSAKSODLING PÅ FRILAND Arbetstidsåtgång av Åsa Rölin

2 Arbetstidsåtgång Text och foto (där inget annat anges): Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Arbete är en stor kostnad i en kalkyl för grönsaker. Ogräsreglering, plantering, skörd, sortering och packning är de mest arbetskrävande momenten. Tidsåtgången per hektar eller per kilo varierar kraftigt mellan olika företag men också mellan olika år inom samma företag. Du behöver kunskap om tidsåtgången både vid planering och vid utvärdering av ditt företag. Skillnader i tidsåtgång mellan konventionell och ekologisk odling Ett ökat arbetsbehov för ogräsreglering i ekologisk odling är den största skillnaden mellan konventionell och ekologisk odling. Skillnaden är allra störst i sådda kulturer. I planterade grödor är skillnaderna mindre. Även i konventionell odling finns det odlare som enbart använder mekanisk ogräsbearbetning i planterade grödor. Men då använder de ofta kemiska bekämpningsmedel till andra grödor i växtföljden. I flera grödor är skördenivån högre i konventionell odling vilket gör att tidsåtgången per kilo grönsak då blir lägre. Skörd och packning är också tidskrävande moment. Här har däremot val av odlingsform mindre betydelse. Lägre hektarskörd, mer ogräs och mer frånsortering kan leda till mer skördearbete i ekologisk odling. Skillnader i tidsåtgång mellan olika företag beror främst på hur rationell hanteringen är genom tillgång till rätt utrustning, bra arbetsledning och arbetskraft. Den största skillnaden arbetsmässigt mellan ekologisk och konventionell odling är arbetsbehovet för ogräsregleringen. Arbetsbehovet är vanligtvis betydligt större i en ekologisk odling och då speciellt i sådda kulturer. Det finns dock många möjligheter att minska arbetstiden även i ekologisk odling. Bilden visar en redskapsbärare med fingerhjul och gåsfotsskär i majs. Storleken på företaget och mekaniseringsgraden påverkar tidsåtgången per kilo produkt Den totala arealen av frilandsgrönsaker har stadigt ökat mellan 1971 och Uppgifter om ekologisk odling av grönsaker under åren visar däremot på små förändringar. Andelen eko var år procent och procent av den totala frilandsarealen av grönsaker, se figur 1. Under åren har de största företagen inom frilands och växthusodlingen ökat i antal medan övriga företag har minskat kraftigt i antal. Minskningen är jämnt fördelat över alla storleksklasser utom de allra största företagen. De stora företagen ökar i omfattning och är betydligt mer specialiserade och arbetseffektiva än de små företagen. Medelarealen på de företag som odlar grönsaker på över 0,25 hektar har ökat sedan 70-talet var medelarealen knappt 2 hektar per företag var medelarealen uppe på cirka 10 hektar per företag. Bakom medelvärdena döljer sig uppgifter om att några företag har stora arealer. 2

3 Figur 1 Utveckling av frilandsodling av köksväxter (över 0,25 ha) mellan åren 1971 och Blå linje = totalt antal ha, orange linje = ekologisk odling av köksväxter antal ha, grå linje = summan av antal odlare med olika köksväxter. Vissa företag har flera grödor. Beräkning gjord på samma sätt genom åren. Källa Jordbruksstatistik årsbok 2014 och tidigare årgångar. Om du har ett större företag har du i de flesta fallen bättre möjligheter att investera i redskap, maskiner och utrustning. Det gör arbetet rationellare och arbetstidsåtgången mindre per kilo grönsak, se tabell 1 och i avsnittet med kalkyler. I områden där det finns flera grönsaksodlare kan maskinstationer, maskinsamarbete och gemensamma packerier möjliggöra rationell hantering även om du har en mindre areal. Samarbete mellan konventionell och ekologisk odling är också viktigt för att utnyttja de resurser som finns och ge utrymme för investeringar. Tidsåtgång i olika grödor och olika typer av företag När du odlar grönsaker behövs det betydligt mer arbetstimmar per hektar jämfört med spannmål, se tabell 1. Antal timmar varierar också mellan olika företag. Tänk på att uppgifterna om tidsåtgång per hektar i detta kapitel är exempel. Det ger dig en uppfattning om storleksordningen av åtgång på arbetstid. När du gör en kalkyl eller arbetsbehovsplanering måste du anpassa tidsberäkningar efter de speciella förhållandena i ditt företag. Finns det möjlighet till maskinsamarbete och gemensamt packeri kan du sänka kostnaderna både för arbete och för investeringar även i ett mindre företag. I tabell 1 ges exempel även på tidsåtgången i 4 olika typföretag med grönsaksodling. Underlag till arbetstidsåtgång i de olika typföretagen är hämtade från, Ekonomi - Kalkyler för odling av grönsaker på friland, JO08:25, Jordbruksverket. Nedan följer en beskrivning av de olika typföretagen.

4 Typföretag 1- Liten odling med många grödor Detta typföretag odlar många olika grönsaker på en liten areal och säljer främst produkterna direkt till konsument. Grönsaksodlingen är på totalt 1 hektar och varje kultur odlas på 1000 kvadratmeter. Odlaren gör det mesta fältarbetet med handredskap, men använder traktorburna redskap för jordbearbetning. Arbetsinsatsen är hög både i odling och i försäljning. Produkterna säljs ofta lokalt, i gårdsbutik eller på torget, ibland även till daghem, skolor, restauranger och butiker. I regel får dessa odlare ut höga priser för sina produkter. Typföretag 2 Medelstor odling med viss specialisering Detta företag är något större med en viss specialisering på några större volymprodukter till storkök eller butik. I övrigt säljer odlaren sina grönsaker direkt till konsument. Grönsaksodlingen är på totalt 5 hektar och varje grönsakskultur odlas på 1 ha. Odlaren har mekaniserat en del odlingsmoment och företaget har egna specialmaskiner, lagerutrymmen och enkel sorteringsutrustning. Typföretag Stor odling med egna specialmaskiner och packeri Denna typ av företag odlar grönsaker i stor skala med 20 ha av varje grön saks gröda och totalt 100 ha åkerareal. Företaget har egna special maskiner och eget packeri och säljer konsumentförpackade produkter till grossist. Typföretag 4 Medelstor kontraktsodling utan egna specialmaskiner Dessa företag är ofta lantbruk med kontraktsodling åt större grön saks företag eller livsmedelsindustri och finns främst i södra Sverige. Varje grönsaksgröda odlas på 10 ha på en total åkerareal på 100 ha. Grönsaksodlingen är mekaniserad men företaget har få eller inga egna specialmaskiner. Odlingsmoment som kräver specialmaskiner utförs antingen av kunden (livsmedelsindustrin) eller köps in av maskinstation. Företaget levererar sina produkter i bulk. Handrensning är ett tidskrävande arbete. I sådda grödor som du skördar med maskin är handrensning den åtgärd som tar mest tid. I planterade grödor är plantering tidskrävande men det ger i gengäld ett mindre behov av handrensning. Handrensningen är den åtgärd som tar mest tid i sådda och konkurrenssvaga grödor som lök. Tiden går dock att reducera betydligt genom god planering i hela växtföljden och genom att sätta in åtgärder i rätt tid. Genom att handhacka nära raden redan när ogräsen är i hjärtbladstadiet kan du minska tiden för handrensning. 4

5 I grödor som du skördar för hand kräver skörden en stor del av arbetsbehovet. Tid för sortering, putsning, märkning och packning som tillkommer efter skörd är också tidskrävande. Blöta somrar är det svårare att få ett bra resultat av mekanisk bearbetning och tidsåtgången ökar ytterligare. Även skörden kan då påverkas negativt på grund av konkurrens från ogräs. Teknisk utveckling, ökad kunskap och förståelse kring ogräsreglering minskar arbetstidsåtgången i ekologisk odling väsentligt. Kombination av flera åtgärder gjorda vid optimal tidpunkt minskar arbetsbehovet radikalt. Det sker kontinuerligt en utveckling och det finns fortfarande mycket att göra för att minska tidsåtgången. Tabell 1. Sammanställning av tidsåtgång, timmar per hektar, för olika grödor till och med skörd. Tid för putsning märkning, packning, transport och försäljning tillkommer innan grönsakerna är färdiga till konsument. Typföretag, se beskrivning ovan. Källor: Lantbruksgrödor: Länsstyrelsen Västra Götaland (201). Potatis: Hushållningssällskapet Skaraborg Grönsaker: JO08:25, Jordbruksverket Ekologisk, typföretag Ekologisk Konventionell Gröda 1 Litet 2 Medel Stor Stor Spannmål 5, 5 Åkerböna 5, 5,5 Slåttervall, 2 5,5 5,5 skördar, plansilo Gröngödsling 2,5 Potatis Morot Lök, sättlök 810 Lök planterad Lök, frölök 54 Rödbeta Vitkål Broccoli 450* Sockerärt 1900* Brytbönor 20* * inklusive putsning och packning Jordbearbetning Jordbearbetning är oftast en liten del av den totala tidsåtgången. Du kan välja mellan traditionell jordbearbetning med plöjning och harvning eller en mer omfattande jordbearbetning med till exempel djupkultivering, fräsning, bäddläggning och vältning. 5

6 Tabell 2. Arbetstid för några jordbearbetningsmoment, timmar per hektar. Variation beroende på storlek på redskap och kapacitet. Ställtid samt körning till och från fälten tillkommer. Källa: Maskinkalkyler Hushållningssällskapet Skaraborg Antal tim/ha Plöjning växelplog 0,6 1,7 Stubbearbetning 0,2 0,5 Harvning 0,1 0, R4 Plantering Tidsåtgång för plantering beror på typ av planteringsmaskin, planttäthet, småplantornas kvalitet och hur du organiserar arbetet. Äldre planteringsmaskiner klarar ett par hundra plantor per timme medan halvautomatiska moderna maskiner kan klara uppåt 7000 plantor per person och timme. I tabell är timberäkning gjord utifrån följande förutsättningar i kalkylerna; 00 plantor per timme i typföretag 1, 600 plantor per timme i typföretag 2 och 1000 plantor per timme i typföretag. Tabell. Beräknad tidsåtgång för plantering i olika typföretag, timmar per hektar. Källa: JO08:25, Jordbruksverket Tiden för plantering varierar kraftigt beroende på planteringsmaskinens kapacitet, planttäthet och plantornas kvalitet. Gröda 1 Litet Lök sättlök 250 Ekologisk 2 Medel Konventionell Lök planterad Vitkål Broccoli Hantering av väv Hantering av fiberduk utgör en liten del av den totala tidsåtgången. Men många odlare upplever ändå den tid de arbetar med väven som jobbig och tidsödande. Risken är stor att väven får ligga på för länge mellan varje ogräsbearbetning. Det gör att ogräsen blir för stora och därmed går det åt mer tid än nödvändigt för ogräsbekämpning. Det finns olika hjälpmedel på marknaden för att mekanisera utläggning och uppsamling av fiberduk. Hantering av fiberduk är vanligtvis en liten post när det gäller arbetstiden i ett grönsaksföretag men kan ändå upplevas som tidsödande. Det finns olika hjälpmedel för att underlätta utläggning och uppsamling av väven. Tidsåtgång för hantering av fiberduk på 1 hektar är beräknad till 20 timmar per hektar i typföretag 1, 12 timmar per hektar i typföretag 2 och 9 timmar per hektar i typföretag. Bevattning Tiden som du använder till bevattning är en god investering som kan bidra till att avkastning och kvalitet ökar. Därmed kan den totala tidsåtgången per kilo saluduglig grönsak minska. Antal bevattningar per säsong kan 6

7 Droppbevattning är arbetsintensivt under själva utläggningen men kräver sedan mindre arbete under säsongen. Droppbevattning passar därför bra i grödor som kräver regelbunden bevattning med små vattenmängder. variera mellan 0 och 10 gånger. I vissa grödor är droppbevattning ett alternativ. Droppbevattning tar längre tid vid uppstart men kräver mindre arbetstid under säsong. I kalkylerna är tidsåtgången för totalt cirka bevattningar schablonmässigt satta till 20 timmar per hektar i typföretag 1, 12 timmar per hektar i typ företag 2 och 6 timmar per hektar i typföretag. Gödsling Tidsåtgång för gödsling är oftast en liten del av den totala tidsåtgången. I de ekologiska kalkylerna är tidsåtgång för gödsling beräknad utifrån användning av stallgödsel, pelleterad organisk gödsel och kalimagnesia. Arbetstiden för spridning av stallgödsel varierar beroende på fyllningstid, avstånd till åkern och medelhastighet. Vid spridning av pelleterad eller granulerade gödselmedel med en centrifugalspridare, buren 12 m eller 24 m åtgår 0,1 0, timmar per hektar i fält. (Maskinkalkyler 2014, Hushållningssällskapet). Om förfrukten är god blir behovet av gödsling mindre vilket ger ett lägre arbetsbehov. Du kan radgödsla med pelleterade produkter samtidigt som du planterar. Tidsåtgång för gödsling är schablonmässigt satt till 10 timmar per hektar i typföretag 1, 9 timmar per hektar i typföretag 2 och 4 6 timmar per hektar i typföretag. Arbetstiden för bevattning kan du vanligtvis räkna hem genom en ökad avkastning och förbättrad kvalitet. Växtskydd I ekologisk frilandsodling kan växtskyddet inkludera sprutning med biologiska och andra tillåtna växtskyddsmedel. Tidsåtgång för en sprutning beror på sprutans kapacitet och arbetsbredd. Du kan även använda täckning med fiberduk och bevattning i växtskyddssyfte men den arbetstiden är inräknad under rubriken hantering av väv respektive bevattning. 7

8 I kalkylerna är tidsåtgången för sprutning schablonmässigt satt till 10, 2 respektive 0,5 timmar per hektar och gång för typföretag 1, 2 respektive. Den höga tidsåtgången i typföretag 1 beror på att de använder ryggspruta. Den stora skillnaden mellan typföretag 2 och beror främst på tiden för påfyllning och rengöring av sprutan. I typföretag 2 fördelas den tiden på en mindre areal. Du kan använda fiberdukstäckning och bevattning även som växtskyddsåtgärder. Handrensning Handrensning av ogräs innebär mycket arbete, speciellt i direktsådda grönsaker. I planterade grödor är tidsåtgången för handrensning ofta betydligt lägre. I ekokalkylerna har handrensning schablonmässigt satts till timmar per hektar i de sådda grödorna och timmar per hektar i de planterade grödorna, se tabell 4. I praktiken varierar handrensningstiden mycket. Tidsåtgång kan variera mellan under 50 timmar och 500 timmar per hektar i sådda grödor. Medan det i planterade grödor kan fungera helt utan handrensning. Läs vidare om olika sätt att minska behov av handrensning i skriften Ogräsreglering av Johan Ascard, utgiven av Jordbruksverket. Det finns även olika typer av arbetsvagnar som underlättar handarbetet. Även i konventionell odling förekommer handrensning. I tabell 4 anges 0 timmar men det kan även vara 40 timmar eller mer per hektar. Tiden för handrensning kan vara en stor post i dirketsådda grödor. Genom att använda någon typ av arbetsvagn kan du underlätta arbetet och sänka arbetstiden. Tabell 4. Beräknad tidsåtgång för handrensning i olika typföretag, timmar per hektar. Källa: JO08:25, Jordbruksverket Ekologisk Konventionell Gröda 1 Litet 2 Medel Morot Lök, sättlök Lök, plantlök Rödbeta Vitkål Broccoli Sockerärt 100 Brytbönor 100 Vid morotsodling är en lyckad uppkomst avgörande. Det tar lika lång tid eller längre tid att rensa ett glest och ojämnt bestånd som ett perfekt. Ett bra morotsbestånd ger större avkastning av säljbara morötter vilket i sin tur ger mindre tidsåtgång för handrensning per ton morot Ett bra bestånd ger högre avkastning och mindre arbetstidsåtgång per ton eftersom det vanligtvis tar lika lång tid, eller längre, att rensa ett ojämnt bestånd som ett perfekt. Maskinell radrensning Tidsåtgången för maskinell radrensning påverkas av antal körningar, arbetsbredd, typ av styrning på radrensaren och hastighet. Omsorgsfullt utförd radrensning minskar det totala antalet arbetstimmar för ogräs bekämpning. I ekokalkylerna är tidsåtgång för varje hackning schablonmässigt satt till 15 timmar per hektar i typföretag 1, 4 timmar 8

9 per hektar i typföretag 2 och timmar per hektar i typföretag, se tabell 5. Tidsåtgången bygger på att typföretag 1 använder manuellt framförd hjulhacka. Typföretag 2 och använder en -radig enmansbetjänad radrensare alternativt med 1 person som sitter bak på radrensaren och styr. Det sker en kontinuerlig teknikutveckling och det finns flera olika typer av radrensare som inte kräver att 1 person sitter bakpå. På marknaden finns även automatiska radrensare med den senaste kameratekniken som identifierar plantans position. Kamerorna styr rensaggregaten så att rensningen sker emellan plantorna. Redrensaren är även utrustad med renspinnar mellan raderna. Läs vidare i skriften Ogräsreglering av Johan Ascard, utgiven av Jordbruksverket. Där beskrivs exempelvis en radrensare med 6 m bredd och en hastighet på 2 kilometer i timmen. Vid 2 körningar åtgår då totalt mindre än 2 timmar per hektar för maskinhackning. Ett annat exempel är en -radig maskin med körhastighet upp till 5 kilometer per timme som har en kapacitet på cirka 1 hektar per timme. Tiden för maskinell radrensning beror på maskintyp, arbetsbredd, hastighet och antal körningar. Radrensare med manuell styrning. Med en redskapsbärare kan en person klara radrensningen på egen hand. 9

10 I tabell 4 är tidsåtgången för maskinell hackning lägre vid konventionell odling jämfört med ekologisk odling. Anledningen är dels att konventionella odlingar rensar färre gånger i raden och dels att det, på grund av den kemiska bekämpningen, går att köra snabbare och med enmansbetjänade radrensare. Tabell 5. Beräknad tidsåtgång för maskinhackning, timmar per hektar, i olika typföretag. Källa: JO08:25, Jordbruksverket. Den lägre tidsåtgången avser enmansbetjänad radrensare Ekologisk Konventionell Gröda 1 Litet 2 Medel Morot Lök Rödbeta 4,5 9 1 Vitkål ,5 9 2 Broccoli ,5 9 2 Sockerärt 50 Brytbönor 50 Ju fler gånger du måste skörda ett fält desto längre tid tar det. Jämna bestånd och god kvalitet hos grödan bidrar till att minska tiden för skördearbetet. Skörd Tidsåtgången för handskörd är en stor del av den totala arbetstiden. För att minska skördetiden är det viktigt med jämna bestånd och god kvalitet. Ju fler gånger du måste skörda ett fält och ju fler huvuden som inte är saludugliga desto längre tid tar det. Gör rationalisering i grödor som du måste handskörda genom olika typer av elevatorer som du lägger den skördade produkten på och transporterar till lådor eller vagnar. Det finns även olika typer av transportörer för de personer som skördar. Tidsåtgången för de grödor som du kan skörda med maskin, som till exempel olika rotfrukter, beror på kapaciteten på upptagaren och hur du organiserar arbetet. Vädret och förekomst av ogräs påverkar också tidsåtgången, se tabell 6 och 7. I grödor som du måste handskörda kan du underlätta arbetet genom att använda elevatorer för transport till lådor och vagnar. 10

11 Tabell 6. Beräknad tidsåtgång för skörd, timmar per hektar, i olika typföretag. Källa: JO08:25, Jordbruksverket Ekologisk Konventionell Gröda 1 Litet 2 Medel Morot Lök Rödbeta 25 4 Vitkål Broccoli 20* Sockerärt 1180* Brytbönor 010* * Inkluderar putsning och packning Tabell 7. Beräknad skördemängd per person i olika typföretag, kg per timme. Källa: JO08:25, Jordbruksverket. Alla skördekapaciteterna i typföretag 1 samt för vitkål och broccoli är baserad på handskörd Ekologisk Konventionell Gröda 1 Litet 2 Medel Morot Lök Rödbeta Vitkål Broccoli 25* Sockerärt * Brytbönor 5* Plockgrödor som bönor och sockerärter är väldigt arbetsintensiva under skörden men betingar också ett högt pris. * Inkluderar putsning och packning Om skörden är låg kan arbetskostnaden bli hög per ton grönsak även om timantalet per hektar är normalt eller lågt. Om arbetskostnaden för skörd och hantering efter skörd, emballage och transport överstiger odlarpriset bör du överväga att inte skörda alls. Putsa, packa, märka Tidsåtgång för att putsa, packa och märka är en mycket stor post, särskilt i ett mindre företag utan rationell packeriutrustning. Du bör mäta tidsåtgång i timmar per ton eller kronor per kg grönsak och inte bara timmar per hektar. En god kvalitet minskar behovet av putsning och ger en snabbare sortering. Vid lagring blir kvaliteten försämrad och då ökar tidsåtgången för putsning ju längre tid du lagrar. Svinnet kan öka till över 50 procent. Vid längre tids lagring är lagringsklimatet en viktig faktor. Bättre styrning av klimatet minskar tid för putsning och svinn. Kvaliteten på produkterna Tidsåtgången för att putsa, packa och märka kan vara hög, speciellt om du inte har tillgång till rationell utrustning. 11

12 som du lagrar in har också stor betydelse. Sjukdomar och mekaniska skador ökar också arbetstid och svinn. Investeringar i sorterings- och packutrustning minskar tidsåtgången. Men det kräver samtidigt en viss omfattning av verksamhet för att löna sig. Du kan istället samarbeta med andra odlare eller leverera till ett större packeri istället för att sortera och packa i liten hantverksmässig skala. I kalkylerna är kapaciteten för sortering och packning schablonmässigt satt högre i de större typföretagen på grund av rationellare utrustningen i de större företagen. Kapaciteten är högst i det konventionella företaget på grund av större produktstorlek och mindre svinn, se tabell 8. Genom att investera i eller samarbeta med ett större packeri kan du minska tidsåtgången för sortering och packning. Tabell 8. Beräknad mängd sortering och packning per person i olika typföretag, kg per timme. Källa: JO08:25, Jordbruksverket Ekologisk Konventionell Gröda 1 Litet 2 Medel Morot Lök Rödbeta Vitkål Broccoli Transport och försäljning Arbetstidsåtgång för försäljning och transport varierar mycket mellan olika företag. Ju närmare du har till slutkunden desto högre pris är möjligt att få för grönsakerna. Men samtidigt ökar oftast arbetsbehovet och en del omkostnader. Räkna med all arbetstid när du gör jämförelser mellan olika försäljningskanaler. Hemförsäljning gör att du kan ta ut ett högre pris för dina produkter och lyfta fram produkternas mervärden på det sätt du själv vill. Hemförsäljning kan dock vara tidskrävande och ta tid från arbetet med odlingen. 12

13 Hemförsäljning kan bestå av alltifrån självbetjäning till gårdsbutik. Var observant på att samtal med kunderna också är arbetstid. Ett måttligt antal avbrott i arbetsdagen kan dock vara positivt för att ge stimulans. Arbete med sortering och packning blir annars lätt monotont. Torgförsäljning innebär närkontakt med kunden men även mycket arbete. I exempel från ekologiska odlare som sålt på torget och Bondens marknad i stora städer under många år kan försäljning av grönsaker och potatis variera mellan cirka 0,5 och 1,5 ton per dag. Ju fler olika sorters grönsaker desto lättare är det att sälja en större mängd totalt. Vid den lägre mängden klarar 1 person att sköta försäljningen. Vid de större mängderna går det åt 4 personer. Sammanlagd tidsåtgång för lastning, transport, packning, försäljning nedplockning varierade mellan 7 och 40 timmar per tillfälle. Planering, rutiner, volym och effektivitet påverkar tidsåtgång. Vid bra försäljning sålde ett företag nästan 100 kg grönsaker och potatis per arbetstimme då avståndet till torget var cirka mil. Vid lite längre avstånd och mindre kundunderlag kan det bli endast 20 kg per arbetstimme. Du bör även vara uppmärksam på ökad tidsåtgång för skörd eftersom det är svårare att skörda rationellt under färskvarusäsong då det oftast är små mängder av många olika grödor. Försäljning direkt till butik är relativt vanligt för typföretag 1 och 2. Beställning görs genom att odlaren ringer butiken inför varje leverans. Leverans sker 1 2 gånger per vecka, ibland oftare under färskvarusäsong. Tidsåtgång per kilo grönsak beror bland annat på avståndet till butikerna, butikernas omsättning och antal, storlek på transportfordon och eventuell samordning med andra produkter. Det är viktigt att du dokumenterar all tid som är kopplad till odling, sortering, packning och försäljning för att kunna göra förändringar där det gör störst nytta. 1

14 Ett par exempel från praktiken: 7 butiker inom mil från gården. Leverans 2 gånger per vecka. Varje leverans är cirka 1,5 ton bestående av främst grönsaker samt en mindre mängd potatis. Tidsåtgång per leverans: 1 timme för telefonsamtal och 4 timmar för leverans, vilket innebär 00 kg per timme. 10 butiker, en rundtur på 10 mil. Leverans 1 2 gånger per vecka. Varje leverans är ton grönsaker och potatis. Tidsåtgång per leverans: 1,5 timme för telefonsamtal och 6 timmar för leverans, vilket innebär 400 kg per timme. 12 butiker inom 1,5 mil från gården. Leverans 1 2 gånger per vecka. Varje leverans är upp till,5 ton, varav hälften grönsaker och hälften potatis. Tidsåtgång per leverans: 0,5 timme för telefonsamtal och 4 timmar för utkörning, vilket innebär i 780 kg per timme. Både vid torg- och butiksförsäljning är det positivt och rationellt att sälja flera sorters grönsaker. I slutet av säsongen är det färre produkter att tillgå, främst rotfrukter, vitkål och potatis. Om du inte odlar allt själv kan samordning ske med andra odlare. Kontakt med butikspersonal är en värdefull marknadsföring. Vid försäljning till grossist, packeri eller industri blir arbetstidsåtgången mindre, ibland mycket liten. Avstånd och kvantitet per leveranstillfälle är avgörande. Ofta anlitas transportföretag för körningen. När det gäller försäljning till grossist varierar förutsättningarna beroende på var du bor i landet. En stor del av grönsaksodlingen, import samt industri finns i Skåne vilket kan göra det enklare i den regionen. Tidredovisning är ett viktigt redskap Det är värdefullt att du dokumenterar all tid som du kan koppla till odling, sortering, packning och försäljning. Detta för att synliggöra vad som slukar tid och ge en vägledning inom vilket område förändringar och investeringar i företaget ger bäst effekt. En del av den sammanlagda tid som åtgår vid en grönsaksodling är olika former av ställtid, exempelvis byta redskap på traktorn, åka ut till fältet, flytta lådor, laga maskiner. När du dokumenterar tidsåtgången är det viktigt att även denna tid kommer med. Genom god arbetsplanering, rätt val av redskap, funktionell utformning av ekonomibyggnader och trivsam arbetsmiljö för anställda kan allting samverka så att arbetet går lättare och tidsåtgången minimeras. Genom en noggrann planering kan du sänka arbetskostnaderna betydligt för handrensning även i direktsådda grödor. Bilden är från en ekologisk morotsodling i Danmark som klarar sin odling helt utan handrensning. En ekologisk morotsodling noterade tidsåtgång för handrensning under flera år. Vid första mätningen uppgick tiden till 800 timmar per hektar. 10 år senare hade de successivt sänkt sin tidsåtgång till 100 timmar per hektar utan att göra direkta investeringar i ny teknik. Tidsminskning berodde på att de utförde de olika odlingsåtgärderna i rätt tid så att antalet ogräs minskade på fälten samt på en effektivare planering av handrensningen. Bland annat jobbade fler personer tillsammans under kortare dagar. Det finns flera olika dataprogram för administration, fakturering och tidrapportering. De kan vara mer eller mindre avancerade och integrerade 14

15 med varandra. Välj ett system som är anpassat för din omfattning av verksamhet eller utgå från det system som du redan använder i företaget. Tänk efter vad du vill ha ut av tidrapportering. Hur ambitiös är du att sammanställa och följa upp? Vilka möjligheter finns i programmet? Tänk på att det ska vara så enkelt och driftsäkert som möjligt. Tillgång till support och uppdatering är viktiga faktorer vid val av program. Försök göra rutinerna kring tidrapportering så enkla som möjligt. Ta för vana att fylla i varje dag när arbetsdagen är slut. Mata in uppgifterna i färdiga program för tidrapportering, direkt i mobilen eller i eget uppbyggt system i kalkylprogrammet Excel. Vid skriftlig inrapportering sätt tid rapportblad i en pärm eller fäst upp dem på väggen i personalrummet och/eller på strategisk plats i hemmet. Om varje medarbetare har en egen tidrapport, kan du även använda den som underlag vid löneutbetalning. Om det blir för rörigt med många lappar eller det tar för lång tid med individuell rapportering kan alla istället skriva in sina timmar i en gemensam rapport. Om en del av arbetskraften är skolungdomar är det lämpligt att den gruppen har en gemensam tidrapporteringslista som förslagsvis arbetsledaren sköter. Exempel på tidrapportering Här följer ett exempel på indelning i olika arbetskategorier och en veckovis eller månadsvis tidrapportmall. Använd det som inspiration vid utformning. Om du använder rapporterna som löneunderlag för de anställda ökar chansen att tidsuppföljningen verkligen blir av. Instruera medarbetarna noggrant hur de ska fylla i rapporterna. Gör det så enkelt som möjligt men tänk samtidigt noga efter hur du vill använda informationen senare. Det kan vara lämpligt att alltid ange gröda och skifte. Plats för kommentar är också bra. Om du samtidigt eller senare vill mata in uppgifter i odlingsprogram som exempelvis Dataväxt sker det skiftesvis. Försök att göra tidsrapporteringen så enkel och användbar som möjligt både för dig själv och för dina medarbetare. Arbetslagen kan exempelvis göra gemensamma tidsrapporter som är kopplade till skifte och gröda. 15

16 Arbetsuppgifterna kan exempelvis delas in i 5 kategorier. Ogräsrensning, skörd samt sortering och packning är bland de största arbetsmomenten som också kan variera betydligt mellan olika år. Bland dessa moment finns det oftast mest rationaliseringsvinster att göra, vilket gör det intressant att hålla extra koll på dem. Beroende på vad som passar ert företag bäst kan du välja att tidredovisa med fler eller färre kategorier. 1. Fältarbete (förutom ogräsrensning och skörd) 2. Ogräsrensning. Skörd 4. Sortering och paketering 5. Transport och försäljning 6. Övrigt arbete Behandla grödorna enskilt eller gruppvis. För att du ska kunna göra en bra utvärdering av tidsrappporteringen är det viktigt att vara konsekvent i hur du fyller i rapporterna. Data från handskrivna ark kan du sammanställa i Excel där du sedan kan välja att sortera efter arbetskategorier, gröda eller skifte beroende på vad du önskar veta. Även om du inte utnyttjar all information direkt kan det vara bra att kunna gå tillbaka till den senare. Tabell 9. Exempel på veckorapport, Kim Rova Medelareal olika grödor Månad Juli Namn: Kim Rova Datum Arbetsuppgift Skifte Gröda Kommentarer Mån Tis Ons Tors Fre Lör Sön Summa Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat Bra kvalitet 4,0 4,0 Ogräsrensning Backa Morot 4,0 5,0 Fältarbete Perssons Isbergssallat 4,0 Transp. försälj. Gårdsbutiken 2,0 2,0 2,0 Ogräsrensning Långholmen Isbergssallat Radhacka 4,0 Ogräsrensning Bråten Vitkål Radhacka 5,0 Fältarbete Långholmen Isbergssallat Startat och flyttat 1,0 1,0 1,0 bevattning Övrigt Fältvandring odlarföreningen 6,0 Total summa 45 timmar 8,0 11,0 9,0 7,0 7,0 2,0 1,0 16

17 Tabell 10. Exempel på månadsrappport, Kim Rova Medelareal olika grödor Namn: Kim Rova Datum Timmar Arbetsuppgift Skifte Gröda och kommentarer 1 5 Ogräsrensning Backa Morot 1 4 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat 2 Fältarbete Bråten Vitkål, sprutat med Turex 2 2 Skörd Lagårdsstycket Lök, knippat 2 Försäljning Gårdsbutiken 4 Övrigt Hämtat reservdelar 4 Ogräsrensning Backa Morot 4 5 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat 4 1 Övrigt Planering 4 Försäljning Gårdsbutiken 7 4 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat, bra kvalitet 7 4 Ogräsrensning Backa Morot Fältarbete Perssons Isbergssallat planterat 8 2 Transp. försälj. Gårdsbutiken 9 4 Ogräsrensning Långholmen Isbergssallat, radhacka 9 5 Ogräsrensning Bråten Vitkål radhacka 10 4 Skörd Lagårdsstycket Isbergssallat 10 2 Transp. försälj. Gårdsbutiken 10 1 Fältarbete Långholmen Isberg, startat och flyttat bevattning Övrigt Fältvandring med odlarföreningen Summa Arbetsuppgift välj mellan 1. Fältarbete (utom ogräs och skörd) 2. Ogräsrensning. Skörd 4. Sortering och paketering 5. Transport och försäljning 6. Övrigt arbete 17

18 Lean Lean är en företagsfilosofi med ursprung i Toyota som nu används världen över i olika typer av företag och organisationer. Lean är ett sätt att tänka, arbeta och förhålla sig till problem. Denna företagsfilosofi går även att använda inom lantbruksföretag. Metoden grundar sig på långsiktighet, enkelhet och sunt förnuft. Lean innebär att du investerar tid i förbättringsarbete och lösning av problem från grunden för att de inte ska komma tillbaka. Lösningarna kan exempelvis bestå av bättre arbetssätt som alla i företaget tagit fram tillsammans och rutiner som från börjar hindrar att medarbetarna gör fel. Men hjälp av Lean kan du på sikt spara tid. Genom att arbeta bort onödiga moment åstadkommer du en bättre stabilitet i ditt företag. Det finns mycket skrivet om Lean och andra sätt som kan bidra till att ett företag fungerar så att alla jobbar åt samma håll och trivs. Sätt dig in i dessa frågeställningar och engagera alla på företaget genom att gå på kurser och ständigt jobba med det i vardagen. På ett företag som odlar grönsaker finns ofta både fast och säsongsanställd personal. Det förekommer stressiga perioder och en hel del monotont arbete. Detta ställer stora krav på företagets arbetsledning och personal för att alla ska trivas och göra sitt bästa. 18

19 Läs mer Agriwise. Internetbaserat informationssystem för jordbruk, skog och trädgård. SLU. Ascard, J., Håkansson, B., Söderlind, M Ekonomi - Kalkyler för odling av grönsaker på friland. JO08:25, Jordbruksverket. Hushållningssällskapet Skaraborg Maskinkostnader Skrift. Länsstyrelsen Västra Götaland Bidragskalkyler. Internetbaserad information. Internetreferenser: 19

20 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: P10:4

Arbetstidsåtgång i ekologisk odling

Arbetstidsåtgång i ekologisk odling Ekologisk odling av grönsaker på friland Arbetstidsåtgång i ekologisk odling Foto: Åsa Rölin Arbetstidsåtgång Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Inledning Arbetskostnader är en stor del

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Ekonomi. Kalkyler för odling av grönsaker på friland

Ekonomi. Kalkyler för odling av grönsaker på friland Ekonomi Kalkyler för odling av grönsaker på friland Jordbruksinformation 20 2008 Ekonomi Kalkyler för odling av grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket, Alnarp, Bengt Håkansson, SLU, Alnarp

Läs mer

Ekonomi. Kalkyler för odling av grönsaker på friland

Ekonomi. Kalkyler för odling av grönsaker på friland Ekonomi Kalkyler för odling av grönsaker på friland Jordbruksinformation 25 2008 Andra upplagan januari 2009 Ekonomi Kalkyler för odling av grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket, Alnarp,

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Källsprångs gård har valt nischen lokal minigrossist

Källsprångs gård har valt nischen lokal minigrossist Tjäna pengar på ekogrönsaker? Källsprångs gård har valt nischen lokal minigrossist Lokala förutsättningar avgjorde odlingens storlek och inriktning. Källsprångs gård LISBETH LARSSON Man får utnyttja de

Läs mer

Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok

Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok Trädgårdsgrödor som affärsmöjlighet - arbetsbok Checklista för lantbruksföretag som planerar för grönsaks-/bärodling Se checklistan som ett stöd i processen att komma igång med grönsaks- och bärodling.

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Kalkyler för Trädgårdsblåbär

Kalkyler för Trädgårdsblåbär Ekonomi i bärodling Kalkyler för Trädgårdsblåbär Läs mer om ekologisk bärodling på www.jordbruksverket.se/ekobar 1 Ekologisk odling av trädgårdsblåbär, typföretag 1, 1ha Lena Andersson, Jordbruksverket,

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Kalkyler för svarta vinbär

Kalkyler för svarta vinbär Ekonomi i bärodling Kalkyler för svarta vinbär Läs mer om ekologisk bärodling på www.jordbruksverket.se/ekobar 1 Ekologisk odling av svarta vinbär, typföretag 2, 50 ha Lena Andersson, Jordbruksverket,

Läs mer

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden

Läs mer

Arbetskraft och arbetstidsåtgång i ekologisk odling av grönsaker

Arbetskraft och arbetstidsåtgång i ekologisk odling av grönsaker Ekologisk odling av grönsaker på friland Arbetskraft och arbetstidsåtgång i ekologisk odling av grönsaker Foto: Johan Ascard Arbetskraft Text: Gunnel Larsson, GRO Konsult AB, Åkarp Att söka personal Att

Läs mer

Ekologisk grönsaksodling

Ekologisk grönsaksodling P7-23Ekologisk odling2009.qxd:1 09-11-05 10.47 Sida 1 Ekologisk odling av grönsaker på friland Ekologisk grönsaksodling mål, omfattning och trender P7-23Ekologisk odling2009.qxd:1 09-11-05 10.47 Sida 2

Läs mer

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015

Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Småskalig ekologisk odling oktober 2014 - september 2015 Kursinnehåll och preliminär planering www.farnebo.se Vem ska läsa kursen? Kursen vänder sig till dem som vill lära sig mer om ekologisk grönsaksodling

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Ekologisk grönsaksodling - mål, omfattning och trender

Bibliografiska uppgifter för Ekologisk grönsaksodling - mål, omfattning och trender Bibliografiska uppgifter för Ekologisk grönsaksodling - mål, omfattning och trender Författare Ascard J. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland.

Läs mer

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling 97 Kapitel 5 innehåller information om Frilandsarealer Växthus- och bänkgårdsytor Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär Fruktträd (äpplen och päron) Ekologisk odling av trädgårdsväxter redovisas

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Författare Rosenqvist H. Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt

Jordbruksinformation 8 2010. Starta eko Frukt Jordbruksinformation 8 2010 Starta eko Frukt Börja odla ekologisk frukt Text och foto: Johan Ascard, Jordbruksverket Det är stor efterfrågan på ekologisk frukt. Med rätt odlingsteknik går det att få stabila

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk

Läs mer

VÄXTODLING. Ämnets syfte

VÄXTODLING. Ämnets syfte VÄXTODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en hög

Läs mer

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling 5 Trädgårdsodling 101 5 Trädgårdsodling Kapitel 5 innehåller information om Frilandsarealer Växthus- och bänkgårdsytor Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär Fruktträd (äpplen och päron) Ekologisk

Läs mer

Gul lök - tjäna på att odla rätt

Gul lök - tjäna på att odla rätt nr 123 Gul lök - tjäna på att odla rätt Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2009/10 Gul lök - tjäna på att odla rätt Gul lök är en av de vanligaste

Läs mer

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder

Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling. 21 Växtodlingsrådgivning Omläggningsplanering för växtodlingen, med grovfoder Bilaga 3 Modullista rådgivning om ekologisk produktion Lista över modulgrupper, rådgivningsmoduler och tidsåtgång Modular Modulgrupp Rådgivningsmoduler Tidsåtgång (timmar) Växtodling Husdjur Ekonomi Trädgård

Läs mer

Ekologisk odling i växthus

Ekologisk odling i växthus Ekologisk växtodling Ekologisk odling i växthus Foto: Johan Ascard Innehåll Ekologisk odling i växthus...3 Vad är ekologisk odling?... 3 Ekologisk växthusodling ökar... 4 Efterfrågade produkter... 5 Mer

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 7 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning

Läs mer

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } Deltagaröverenskommelse 2015 GRÖNSAKSLÅDA Bondgård Adress Email STACKVALLEN Krokshult Stackvallen 570 91 Kristdala info@stackvallen.se Org.nr.

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling. Frilandsarealer och växthusytor vid lantbruksregistreringen

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling. Frilandsarealer och växthusytor vid lantbruksregistreringen 75 Kapitel 5 innehåller information om Frilandsarealer Växthus- och bänkgårdsytor Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär Ekologisk odling av trädgårdsväxter redovisas i kapitel 11 Sammanfattning

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Guidning/Autostyrning

Guidning/Autostyrning Redovisning av projekt till Partnerskap Alnarp, nr 45/05/005 Guidning/Autostyrning Demonstration och seminarium Den 29 och 30 juni 2005 genomförde HIR Malmöhus och LT, SLU med medel från Partnerskap Alnarp

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Problemområden inom ekologisk odling av grönsaker och bär på friland. enkätundersökning 2001

Problemområden inom ekologisk odling av grönsaker och bär på friland. enkätundersökning 2001 Problemområden inom ekologisk odling av grönsaker och bär på friland enkätundersökning 2001 Problemområden inom ekologisk odling av grönsaker och bär på friland enkätundersökning 2001 Växtodlingsenheten

Läs mer

ODLING. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet odling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

ODLING. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet odling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ODLING Ämnet odling behandlar trädgårdsodling och odling av lantbruksgrödor. Ämnet handlar om produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. I ämnet ingår samspelet mellan växterna och

Läs mer

Certifierad ekologisk och småskalig grönsaksodling mot ett restaurangkök En samarbetsform mellan odlare och restaurang, exemplet Wij trädgårdar

Certifierad ekologisk och småskalig grönsaksodling mot ett restaurangkök En samarbetsform mellan odlare och restaurang, exemplet Wij trädgårdar AKADEMIN FÖR TEKNIK OCH MILJÖ Certifierad ekologisk och småskalig grönsaksodling mot ett restaurangkök En samarbetsform mellan odlare och restaurang, exemplet Wij trädgårdar Mira Nilsson 2013 i Examensarbete,

Läs mer

Slutrapport för projektet Mera Grönt

Slutrapport för projektet Mera Grönt Slutrapport för projektet Mera Grönt 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-1061 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Trädgård Dalarna-Gävleborg Mera Grönt Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Frilandsarealer och växthusytor vid lantbruksregistreringen. Trädgårdsräkningar och - inventeringar

5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Frilandsarealer och växthusytor vid lantbruksregistreringen. Trädgårdsräkningar och - inventeringar 69 Kapitel 5 innehåller information om Frilandsarealer Växthus- och bänkgårdsytor Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär Ekologisk odling av trädgårdsväxter redovisas i kapitel 11 Sammanfattning

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015

Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Bilaga 3 2015-08-31 Krav och rekommendationer för enskild rådgivning enligt modul inom ekologisk produktion år 2015 Målgrupp Rådgivningen ska riktas till nuvarande eller blivande lantbrukare och trädgårdsodlare

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U GMO-majs som foder i djurproduktionen Alnarp, 6:e februari 2008 Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk Ett ledande företag inom växtförädling, jordbruksbioteknik och genetik Huvudkontor i St. Louis,

Läs mer

Integrerat Växtskydd i praktiken

Integrerat Växtskydd i praktiken Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } Deltagaröverenskommelse 2015 SJÄLVPLOCK Bondgård Adress Email STACKVALLEN Krokshult Stackvallen 570 91 Kristdala info@stackvallen.se Org.nr.

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Läglighetskostnader vid skörd av vall Läglighetskostnader vid skörd av vall Carina Gunnarsson, JTI SLU-Rapport nr 2007:6 från Institutionen för biometri och teknik Optimering av maskinsystem för skörd av ensilage med hög kvalitet - Carina

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både

Läs mer

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland

Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland Biovinass i ekologisk grönsaks- och bär- odling på friland - ett dokumentationsprojekt genomfört i samarbete med odlare från Dalarna, Västmanland och Västra Götaland under 2002. Kristina Homman, Länsstyrelsen

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

Träff kring andelsjordbruk

Träff kring andelsjordbruk Träff kring andelsjordbruk Ekocentrum 5 mars 2014 Arrangörer: Grön Produktion på Mistra Urban Futures, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Studiefrämjandet Onsdagskvällen den 5 mars höll Grön Produktion på

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

grovfoderverktyget.se

grovfoderverktyget.se grovfoderverktyget.se Hans Hedström Linda af Geijersstam Växjö möte 4 dec 2014 grovfoderverktyget.se kostnad för grovfoderproduktion dokumentera grovfoderproduktion information och kunskap samlad på ett

Läs mer

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Alf Djurberg, Rådgivningsenheten, Linköping Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste uppnå Rådgivning ex Greppa modul - Möjlighet att

Läs mer

Den positiva trenden håller i sig! Enkätundersökning för växtskyddsmedelsanvändning, inriktning, trädgård,

Den positiva trenden håller i sig! Enkätundersökning för växtskyddsmedelsanvändning, inriktning, trädgård, Den positiva trenden håller i sig! Enkätundersökning för växtskyddsmedelsanvändning, inriktning, trädgård, 2002-2012 Årets enkätundersökning på behörighetsutbildningarna visar att alltfler använder bra

Läs mer

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet Ogräsbekämpning vid tidig etablering av radodlade grönsaker i ekologisk odling - Resultat från verksamhetsåret 212 David Hansson, Sven-Erik Svensson och Elisabeth Ögren Fakulteten

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin Ekologisk växtodling Specialgödselmedel Foto: Göran Molin Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Innehåll i utvalda KRAV-godkända specialgödselmedel Specialgödselmedel används i växande utsträckning

Läs mer

Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling

Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling Ogräsbekämpning för ekologisk fruktodling David Hansson, Sven-Erik Svensson och Sven Axel Svensson Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Jordbruk - odlingssystem,

Läs mer

Senaste nytt om herbicidresistens

Senaste nytt om herbicidresistens Integrerad ogräsbekämpning Senaste nytt om herbicidresistens Linköping 27 november 2013 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi Växtskydd i förändring Konventionell

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet

Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i landsbygdsprogrammet Bibliografiska uppgifter för Rådgivning och utbildning i Författare Bunnvik C. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Ekologisk odling av grönsaker på friland. Kurspärm Jordbruksverket 2003

Läs mer

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Kalkyler för energigrödor Kalkyler för: salix rörflen höstvete korn träda Fler kalkyler hittar ni på www.jordbruksverket.se/salix Förord Kalkylerna är upprättade av Håkan Rosenqvist, Billeberga, i början

Läs mer

Undervisningen i ämnet trädgårdsodling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet trädgårdsodling ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TRÄDGÅRDSODLING Ämnet trädgårdsodling behandlar odling av prydnadsväxter, grönsaker, frukt, bär och plantskoleväxter. Det behandlar också anläggning, skötsel och underhåll av gröna miljöer. Ämnet handlar

Läs mer

Resultat delprojekt jordbruk. Mätbara och omätbara

Resultat delprojekt jordbruk. Mätbara och omätbara Resultat delprojekt jordbruk Mätbara och omätbara Mål för delprojekt Jordbruk Möjliggöra utbildning i sparsam körning jordbruk i Uppsala län (genom att initiera andra projekt) Utbildning av handledare

Läs mer

Tekniker för radrensning i och mellan raderna

Tekniker för radrensning i och mellan raderna Tekniker för radrensning i och mellan raderna www.hirmalmohus.se Inledning En av de största skördebegränsande faktorerna i radsådda och planterade grödor är förekomst av ogräs. Under en lång period har

Läs mer

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2

Egen åker (ha) Arrendeåker (ha) Övrig produktionsareal m 2 EKOPLAN Ändringsdatum avser den tidpunkt då planen senast ändrades eller kompletterades Datum för uppgörande Ändringsdatum Ändringsdatum 1. UPPGIFTER OM GÅRDEN Gårdens namn Ansvarsperson för produktionen

Läs mer

TRÄDGÅRDSODLING. Ämnets syfte

TRÄDGÅRDSODLING. Ämnets syfte TRÄDGÅRDSODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en

Läs mer

Författare Winter C. Utgivningsår 2009

Författare Winter C. Utgivningsår 2009 Bibliografiska uppgifter för Starta eko. Växthus Författare Winter C. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 6 Utgivare Jordbruksverket (SJV) Huvudspråk Svenska Målgrupp Rådgivare,

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

www.treffler.net Precisions-Ogräsharv TS 170 TS 1520 SERIE www.treffler.net

www.treffler.net Precisions-Ogräsharv TS 170 TS 1520 SERIE www.treffler.net www.treffler.net Precisions-Ogräsharv TS 170 TS 1520 SERIE www.treffler.net 2 ÖVERTYGELSE, PASSION OCH KVALITÉ VAD ÄR DET SOM SKILJER SIG? PINNLÄNGD 500 MM, DIAMETER 8 MM, AV- STÅND MELLAN FÅRORNA 28 MM

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR IFYLLNING AV. ANSÖKNINGSBLANKETTEN (Evira 55_01.06 1.5.2006) till växtskyddsregistret, plantmaterialregistret. och/eller registret för

ANVISNINGAR FÖR IFYLLNING AV. ANSÖKNINGSBLANKETTEN (Evira 55_01.06 1.5.2006) till växtskyddsregistret, plantmaterialregistret. och/eller registret för Anvisningar för ifyllning av registreringsansökan Datum 15.5.2006 Dnr 665/505/2006 ANVISNINGAR FÖR IFYLLNING AV ANSÖKNINGSBLANKETTEN (Evira 55_01.06 1.5.2006) till växtskyddsregistret, plantmaterialregistret

Läs mer

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Medelarealen fortsätter att öka

Medelarealen fortsätter att öka JO 33 SM 1201, korrigerad version 2012-09-03 Trädgårdsproduktion 2011 The 2011 Horticultural census I korta drag Uppgifterna om energianvändning i växthus, posten; bark, flis och spån har korrigerats,

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

TID exempel. TID exempel kontoplan. En gård, liten detaljering

TID exempel. TID exempel kontoplan. En gård, liten detaljering TID exempel kontoplan Generellt Detta avsnitt visar olika exempel hur tid redovisningens konto kan vara uppbyggda. Här visas 3 exempel: - Tidredovisning egen gård, lite detaljer - Tidredovisning maskinsamarbete

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Praktiskt arbete, fältstudier och ett undersökande arbetssätt ska ingå i undervisningen.

Praktiskt arbete, fältstudier och ett undersökande arbetssätt ska ingå i undervisningen. ODLING I VÄXTHUS Växthus är i dag utrustade med avancerad teknik för styrning av klimat och övriga tillväxtfaktorer. För optimal produktion med hög kvalitet på de odlade produkterna krävs goda biologiska

Läs mer

grovfoderverktyget.se Hans Hedström

grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Hans Hedström grovfoderverktyget.se Ett webbaserat verktyg under utveckling. Lanseras under Vallkonferens 2014, 5-6 februari i Uppsala. Därefter tillträde genom en användarlicens.

Läs mer

Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Södervidinge gård- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

När är optimal skördetidpunkt?

När är optimal skördetidpunkt? 2006-05-23 1 När är optimal etidpunkt? Författare: Agneta Hjellström Tidigare etidpunkt kan ge ett högre ekonomiskt netto. Tidigare etidpunkt med ett högre netto förutsätter genomtänkta utfodringsoch odlingsstrategier

Läs mer