Naturskyddsföreningens synpunkter på Energimyndighetens rapporter Kvotpliktsystem för biodrivmedel (ER2009:27) resp. Hållbarhetskriterier (ER2009:30)
|
|
- Frida Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Näringsdepartementet Stockholm Stockholm Ert dnr N2008/6718/E resp N2008/7508/E Vårt dnr 185/2009 Naturskyddsföreningens synpunkter på Energimyndighetens rapporter Kvotpliktsystem för biodrivmedel (ER2009:27) resp. Hållbarhetskriterier (ER2009:30) Sammanfattning Kvotpliktsystem Naturskyddsföreningen anser att successiva höjningar av koldioxidskatten är det mest effektiva och viktigaste styrmedlet för att minska transportsektorns klimatpåverkan. För att Sveriges uppfyllande av förnybarhetsdirektivets krav om minst 10 procent förnybar transportenergi 2020 ska ge största klimatnyttan bör arbetet ges följande utformning: - Högst prioritet: Minska transportsektorns energianvändning genom lagar och skatter som driver fram lägre transportarbete, energieffektivare fordon och transportslag m m. - Obligatorisk, maximal låginblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. - Ökad andel förnybar el i elmixen. - Fortsatt total skattebefrielse för biogas från avfall och restprodukter, om möjligt även E85. - Befrielse från koldioxidskatt men införande av energiskatt på kvotpliktiga biodrivmedel. - Ökad energiskatt på diesel samt en differentiering av dieselskatten mellan fordon som omfattas resp inte omfattas av km-skatt. - Generell höjning av koldioxidskatten. För att detta ska fungera krävs flera väsentliga justeringar av EUs energiskattedirektiv, inte enbart den uppdelning av drivmedelsskatterna i en koldioxid- och en energidel som Energimyndigheten utgår från. För att underlätta användning av E85 bör flexfuel-utrustning bli obligatorisk på alla nya bensinfordon. Hållbarhetskriterier Naturskyddsföreningen konstaterar att för att ved från svenskt skogsbruk ska kunna utnyttjas för att uppfylla förnybarhets- och bränslekvalitetsdirektivens hållbarhetskriterier krävs att man kan garantera att inga fibrer kommer från områden som 1/ var naturskogar, ängs- och hagmarker eller odikade våtmarker. Ved från stubbrytning är sannolikt också utesluten. Dessutom måste garantier skapas för att skogsmarkens kollager inte reduceras. Det lämpliga sättet att göra det möjligt att utnyttja vedbaserad energi för att uppfylla direktivets krav är därmed sannolikt dels att ge berörda skogar (enligt Energimyndigheten ca ha) ett långsiktigt skydd, dels att skärpa naturvårdsregler i skogsvårdslagen och miljöbalken, möjligen även annan lagstiftning. Eftersom skattefriheten för alla förnybara bränslen från 1 januari 2011 villkoras till hållbarhetskriterierna krävs snabba åtgärder. Effekterna av det pågående arbetet inom EU med att inkludera indirekta markanvändningseffekter i kriterierna är oklara men potentiellt stora.
2 Bakgrund På uppdrag av regeringen har Energimyndigheten utarbetat förslag till hur Sverige bör implementera den del av lagstiftningen i EUs s k klimatpaket, som berör dels kravet om att till 2020 minst 10 procent av den energi som används inom transportsektorn ska vara förnybar, dels om s k hållbarhetskriterier i samma direktiv liksom i bränslekvalitetsdirektivet. Beträffande 10-procentskravet har myndigheten uttryckligen haft i uppdrag att utreda hur en kvotplikt, dvs en reglerad skyldighet för oljebolagen att placera en viss andel förnybara drivmedel på marknaden, kan utformas. Kvotplikt 10-procentskravet innebär att den totala mängd energi som används inom hela transportsektorn i ett land och som uppfyller hållbarhetskriterierna senast 2020 ska motsvara 10 procent av den totala energimängd som används inom landtransporter (väg och järnväg). Elenergi som används i elbilar ska i sammanhanget multipliceras med 2,5. Energi i biodrivmedel baserat på avfall och cellulosa från ickelivsmedel (bl a ved) ska multipliceras med 2. En utgångspunkt för rapporten är att nuvarande generella skatteundantag för biodrivmedel från 2013 ska avskaffas. En annan utgångspunkt är att det förslag om att i energiskattedirektivet dela upp energibeskattningen i en koldioxiddel och en energidel, som diskuteras inom EU, kommer att beslutas. De förnybara drivmedel som kan utnyttjas för måluppfyllelsen är sådana som uppfyller hållbarhetskriterierna i förnybarhets- och bränslekvalitetsdirektiven. Energimyndighetens förslag innebär att den som säljer diesel och/eller bensin blir skyldig att sälja en successivt ökande mängd biodrivmedel, en kvotplikt. Förslaget innebär att det blir en kvotplikt för bensin och en för diesel. Räknat i energitermer ska biodrivmedelskvoten 2020 motsvara 6,4 procent för respektive drivmedel, samma andel som man får om man fullt ut utnyttjar möjligheterna till låginblandning av etanol i bensin (10 volymprocent) respektive av FAME i diesel (7 volymprocent). Oljebolagen föreslås dock även kunna utnyttja försäljning av biogas istället för låginblandning för att uppfylla respektive kvot. Utöver de 6,4 procent som kvotplikten väntas ge, kan Sverige även automatiskt tillgodoräkna sig den förnybara andelen av den el som används i det svenska spårsystemet, vilket för närvarande bedöms motsvara 2,5 procent. Totalt skulle kvotplikten och spårelen således motsvara 8,9 procent av transportenergin. Med hänvisning till bl a energiskattedirektivet konstaterar myndigheten att nuvarande generella skattefrihet för biodrivmedel måste avskaffas om man inför en kvotplikt. Låginblandade biodrivmedel föreslås omfattas av energiskatt (baserad på energiinnehåll) medan undantaget från koldioxidskatt föreslås bestå. Myndigheten föreslår däremot att Sverige fortsatt ansöker om total skattebefrielse för biogas och eventuellt även för höginblandade, flytande drivmedel (i första hand E85). Man tvekar dock inför de administrativa problem som kan uppstå i ett system där låg- respektive höginblandad etanol beskattas olika. Redan på relativt kort sikt vill myndigheten att det system som enligt direktivet måste beslutas under 2010 ses över med inriktning att beskattningen knyts till respektive biodrivmedels livscykelutsläpp, dvs att biodrivmedel som ger större klimatnytta erhåller en högre kredit. Vid denna kontrollstation vill man också att möjligheten prövas att ersätta kvotplikten med ett certifikatsystem där försäljning av biodrivmedel skulle generera handelsbara gröna certifikat. Hållbarhetskriterier För att säkra att en ökad användning av biodrivmedel verkligen leder till minskad klimatpåverkan och samtidigt minska risken för att ökad biodrivmedelsanvändning leder till negativa effekter från naturvårds- och sociala synpunkter, införlivades s k hållbarhetskriterier i förnybarhetsdirektivet och i revideringen av bränslekvalitetsdirektivet. Klimatkriterierna uttrycks som nettonytta från klimatsynpunkt. Från 2013 måste de biodrivmedel man utnyttjar för att uppfylla direktivens krav ge minst 35 procent lägre livscykelutsläpp än bensin/diesel, ett krav som successivt skärps till 60 procent från De sociala kriterierna innehåller hänvisningar till ett antal internationella konventioner.
3 Naturvårdskriterierna innehåller ett antal detaljerade begränsningar som innebär att biodrivmedel som framställts från vissa råvaror inte kan utnyttjas när man ska uppfylla de bägge direktiven trots att utvinningen uppfyller svensk lagstiftning. Energimyndigheten konstaterar att det råder osäkerhet bl a kring virke från naturskogar som ligger utanför naturreservat, nationalparker m m virke från ängs- och hagmarker som växt igen virke som tagits fram i anslutning till odikade våtmarker virke från bl a stubbrytning Dessutom innehåller kriterierna specifika krav om skydd för markens kollager, en reglering som saknar motsvarighet i svensk lagstiftning. Energimyndigheten föreslår en ny lag om hållbarhetskriterier samt att behovet av en översyn av skogsvårdslagen och miljöbalken utreds. Man utgår från att uppfyllandet av kriterierna i huvudsak kommer att ske via certifieringsföretag som följer och verifierar drivmedelsframställningens alla led enligt standardiserade procedurer. Naturskyddsföreningens synpunkter Allmänt För att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem, krävs att den nuvarande totala dominansen för fossila drivmedel bryts vilket sannolikt förutsätter en ökad användning av biodrivmedel. Man måste samtidigt konstatera att en ökad användning av biodrivmedel i sig inte är någon garanti för att transportsystemets klimatpåverkan minskar. Granskar man förnybarhetsdirektivet är det uppenbart att EUs nya lagstiftning även har andra syften än att minska klimatpåverkan. Motsvarande lagstiftning i USA heter Energy Independence and Security Act, vilket signalerar att ett huvudsyfte är att minska beroendet av några få energibärare som importeras från några få länder. Regeringens uppdrag till myndigheten är bl a att Finna kostnadseffektiva förslag för att reducera transportsektorns utsläpp av klimatgaser med bibehållande av en fortsatt konkurrens mellan olika drivmedel I en strategi för att på ett kostnadseffektivt sätt reducera transportsektorns utsläpp av klimatgaser måste höjningar av koldioxidskatten och/eller utsläppshandeln med successivt krympande bubblor vara basen. Om man väljer att låta andra åtgärder, t ex en kvotplikt, spela huvudrollen kommer kostnaderna för klimatomställningen med stor sannolikhet att drivas upp vilket skapar onödiga konflikter med andra samhällsmål. Att minska klimatutsläppen via kvotplikt ger en sämre träffsäkerhet än höjd koldioxidskatt ofta är det billigare både för samhället och konsumenterna att minska koldioxidutsläppen genom att lägre energianvändning istället för att ersätta fossilbränsle med biodrivmedel. Kvotplikt, obligatorisk låginblandning m m bör ses som temporära åtgärder som på sikt bör ersättas av mera generellt verkande styrmedel, i första hand en generell höjning av koldioxidskatten på fossila drivmedel. Kvotplikt för bensin och diesel Dämpa energianvändningen i transportsektorn En huvudlinje när Sverige ska uppfylla förnybarhetsdirektivets 10-procentskrav bör vara att dämpa energianvändningen inom transportsektorn. Med en lägre energianvändning krävs det mindre biodrivmedel för att nå målet. Eftersom fossila bränslen totalt dominerar energiförsörjningen på transportsidan har åtgärder för att dämpa användningen i denna sektor stor betydelse när det gäller att nå det generella målet om ökad andel förnybar energi. Några viktiga inslag i en politik för lägre användning av transportenergi är en samhällsplanering inriktad på minskade transportbehov, en övergång till mera energieffektiva transportslag och fordon liksom en justering av dagens skatteregler som i många fall driver upp transportarbetet. Obligatorisk låginblandning från 2013 En andra huvudlinje bör, enligt Naturskyddsföreningen, vara att istället för en kvotplikt från 2013 införa ett obligatoriskt krav om låginblandning av förnybara drivmedel i både bensin och diesel. Som en konsekvens skulle samtidigt nuvarande undantag från energiskatt för låginblandade biodrivmedel
4 slopas. Med en sådan lösning skulle man genom maximalt tillåten inblandning av etanol (10 volymprocent) resp FAME (7 procent) uppnå en biodrivmedelsandel på 6,4 procent. Införandet av energiskatt skulle ge en prishöjning på fossilbaserade drivmedel som främjar en mera transportsnål samhällsutveckling, energisnåla vägfordon och en överföring till spår- och kollektivtrafik. Tidpunkten sammanfaller med när skyldigheten att tillhandahålla bensin med endast 5 procent etanol upphör. Den praktiska konsekvensen av en sådan reglering skulle, enligt vår uppfattning, skilja sig marginellt från effekterna av en kvotplikt. Den flexibilitet och tävlan mellan olika biodrivmedel som Energimyndigheten hoppas att en kvotplikt ska skapa är, enligt vår uppfattning, en chimär. Oavsett om man väljer ett inblandningstvång eller den mera flexibla lösning myndigheten föreslår så kommer slutresultatet att bli att vi kommer att få en praktiskt taget hundraprocentig låginblandning. Den stora fördelen med obligatorisk låginblandning är att denna lösning sannolikt är både enklare att införa och att kontrollera. Ökad andel förnybar el i elmixen Hur mycket förnybar el som Sverige får tillgodoräkna sig från den eldrivna spårtrafiken beror dels på hur stor andel av landtransporternas energianvändning den eldrivna spårtrafiken står för, dels på hur stor andel av den svenska elmixen som kommer från förnybar elproduktion 1. En ökad andel förnybar el leder därför i sig till att direktivets krav blir lättare att klara. Med ett lägre beroende av kärnkraft och en ökad andel el från t ex vindkraft och kraftvärmeverk (eldade med biomassa som uppfyller hållbarhetskriterierna) når vi kravnivån lättare. Med nuvarande elmix motsvarar förnybar el i transportsystemet 2,5 procent av landtransportenergin. Nuvarande utbyggnadsplaner för vindkraft kommer att öka den andelen även om spårtrafikens elanvändning inte stiger. Fortsatt total skattebefrielse för biogas Genom att lägga biogas utanför kvotplikten bör det inte finnas några hinder för en fortsatt total skattebefrielse för biogas. Om biogasen istället utnyttjas för att uppfylla kvotplikten måste den sannolikt beskattas. Biogas baseras dessutom normalt på avfall, avloppsslam m m, dvs sådana råvaror som berättigar till dubbelräkning vid uppfyllandet av 10-procentskravet. Att skattebefria biogasproduktion från avfall eller gödsel innebär, enligt Naturskyddsföreningens uppfattning, ingen subvention utan återspeglar att biogasanvändning i många fall leder till minskad klimatpåverkan eftersom alternativet ofta är att den mycket kraftfulla klimatgasen metan strömmar ut i atmosfären. Det är således mycket angeläget att metanläckage motverkas. Med den dubbelräkning som direktivet anger motsvarar nuvarande biogasanvändning 0,3 procent av landstransportenergin. Övrig biogasproduktion är så pass begränsad att även denna tills vidare utan svårigheter bör kunna inkluderas i skatteundantaget. Fortsatt total skattebefrielse för övriga flytande biodrivmedel och biobränslen Energimyndigheten anser att man ska överväga att behålla den totala skattebefrielsen för höginblandade biodrivmedel. En nackdel är att man därmed skulle införa två olika skattesatser för t ex etanol, beroende på om den är låginblandad eller i form av E85, en annan att man skapar ett artificiellt lågt pris på höginblandade biodrivmedel och därmed motverkar strävandena efter ökad effektivitet. Enligt Naturskyddsföreningens uppfattning bör biodrivmedel i princip enbart gynnas genom successivt höjd koldioxidskatt på fossila drivmedel. För att främja energieffektivitet och resurshushållning och för att internalisera trafikens externa kostnader i form av avgaser, buller, vägslitage m m bör däremot energiskatt på sikt tas ut även på förnybara drivmedel. Mot denna bakgrund stödjer Naturskyddsföreningen Energimyndighetens förslag att, i avvaktan på högre koldioxidskatter, ansöka om att under en övergångsperiod kunna behålla även undantaget från energiskatt. Generell höjning av koldioxidskatten För att de inhemska utsläppen ska minska till den nivå regeringen definierar i klimatpropositionen krävs, enligt regeringen - utöver de förslag som finns i propositionen - ytterligare höjningar av koldioxidskatten som till 2020 sänker koldioxidutsläppen med två miljoner ton per år. Det är angeläget 1 Enligt direktivets regler kan ett medlemsland välja att antingen använda elmixen i EU eller i det egna landet.
5 att dessa höjningar beslutas så snart som möjligt så att konsumenter och företag får möjlighet att anpassa sig till nya, högre prisnivåer på fossila drivmedel. Högre koldioxidskatt stärker marknaden för biogas och höginblandade biodrivmedel och minskar behovet av skattemässig särbehandling. Långsiktigt är betydande höjningar koldioxidskatten nödvändiga för att radikalt minska utsläppen. Ökad energiskatt på diesel samt en differentiering av dieselskatten mellan fordon som omfattas respektive inte omfattas av km-skatt Ett strukturellt och mycket allvarligt hinder för att minska klimatpåverkan från transportsektorn är att det på grund av risken för gränshandel inte är möjligt för Sverige att ha en radikalt högre skatt på diesel än våra grannländer. Ca 40 procent av den tunga trafiken på de svenska vägarna är internationell. Genom att fylla sina stora bränsletankar i grannländerna kan dessa fordon enkelt undkomma effekterna av ensidiga svenska skattehöjningar och därmed neutralisera deras klimatnytta. Att dieselskatten inte kan höjas nämnvärt gör det även svårt att höja bensinskatten. Nuvarande låga energiskatt på diesel är en viktig förklaring till den överströmning från bensin- till dieselfordon som inträffat de senaste åren. För att vi på ett effektivt sätt ska kunna utnyttja drivmedelsskatten i klimatarbetet (bl a för att uppnå den ytterligare minskning till 2020 på två miljoner ton koldioxid som är nödvändig för att regeringens minskningsmål ska nås) krävs därför en mekanism som begränsar risken för gränshandel. Den naturliga lösningen är att differentiera drivmedelsskatterna mellan tunga och lätta fordon eftersom gränshandelsproblemet i stort sett enbart handlar om de tunga fordonen. Denna möjlighet finns i teorin redan i energiskattedirektivet. För att underlätta tillämpningen föreslog EUkommissionen våren 2007 att energiskattedirektivet skulle ändras så att en reducerad dieselskatt skulle kunna knytas till fordon som omfattas av km-skatt. Kommissionen erbjöd sig att utveckla ett harmoniserat regelverk för en återbetalningsmekanism. En sådan reform är mycket angelägen. 2 Tyvärr har den svenska regeringen snarast motarbetat dessa strävanden (bl a genom att under ordförandeperioden 2009 avbryta den påbörjade reformen av eurovignett-direktivet), vilket allvarligt försämrat möjligheterna att klara ens de måttfulla målen i klimatpropositionen. Obligatorisk flexfuel-utrustning på alla nya bensinfordon Idag kan endast vissa nya bensinbilar köras på bensin med högre etanolinblandning än 5-10 procent. Att dessa fordon finns på marknaden är inte minst resultatet av en uppsjö av ekonomiska stimulanser. Samtidigt bedömer branschorganisationen Bilsweden att det i praktiken inte skulle innebära någon extrakostnad om flexfuel-utrustningen skulle bli obligatorisk på nya bilar. Sverige bör därför inom EU driva krav om att flexfuel-utrustning görs obligatorisk på nya bensinbilar. Om flexfuel-utrustning görs obligatorisk på alla bensinbilar blir det möjligt att på ett mycket flexibelt sätt öka andelen motoralkoholer. Hållbarhetskriterier Tillåten respektive otillåten skogsråvara Enligt hållbarhetskriterierna i förnybarhetsdirektivet och bränslekvalitetsdirektivet får man vid uppfyllandet av direktivens krav inte tillgodoräkna sig sådana drivmedel (ink förnybar el) som baserats på råvaror (t ex ved) som kommer från områden som i januari 2008 utgjorde naturskog utanför naturreservat, nationalparker m m 3 ängs- och hagmarker odikade våtmarker Inte heller tillåts virke från bl a stubbrytning. Dessutom innehåller kriterierna specifika krav om skydd för markens kollager, en reglering som saknar motsvarighet i svensk lagstiftning. Av direktivtexten liksom den diskussion som förs i rapporten, särskilt i bilaga 1, kan man inte dra någon annan slutsats än att en stor del av det virke som redan idag används som råvara till drivmedel 2 Se brev från Naturskyddsföreningen till finansminister Anders Borg. 3 Naturskog och annan trädbevuxen mark, dvs. skog och annan trädbevuxen mark med inhemska arter, där det inte finns några klart synliga tecken på mänsklig verksamhet och där de ekologiska processerna inte störts i betydande utsträckning.
6 (etanol), som flytande bränsle för andra ändamål (tallbeckolja) 4 eller för elproduktion inte får tillgodoräknas vid uppfyllandet av direktiven. Den viktigaste komplikationen utgörs av de ca ha 5 återstående icke-skyddade naturskogarna, områden som just nu, bit för bit, avverkas för att bli papper eller sågtimmer men där en del också slutar som bränsle. Den svenska förnybara elmixen består därmed till en del av el som framställts med råvaror som inte är tillåtna enligt hållbarhetskriterierna. Den etanol SEKAB tillverkar i Domsjö, den DME och talloljediesel som görs i Piteå, tallbeckoljan från Sandarne liksom den metanol man tänker framställa i Hagfors har sitt ursprung i bl a virke som åtminstone till en del har hämtats från otillåtna områden. Man kan också notera att riksdagen inom kort kommer att besluta om sådana ändringar av lagen om energiskatt att alla undantag från energi- och koldioxidskatt för biobränslen villkoras till att bränslena uppfyller hållbarhetskraven. Ett sätt att göra det möjligt att utnyttja svensk skogsråvara för att uppfylla direktivens krav kan vara att upprätta separata virkesflöden för virke från dessa förbjudna områden och skapa garantier för att inga fibrer från dessa flöden kommer in i t ex något kraftvärmeverk eller någon anläggning där man gör drivmedel. Mera rimligt vore dock att se över de lagar som berörs, i första hand skogsvårdslagen och miljöbalken, och därigenom säkra att vi kan använda svenskt virke när EU-kraven ska uppfyllas. De återstående naturskogarna måste däremot sannolikt i sin helhet undantas från sådan avverkning som kan leda till produktion av el eller drivmedel, rimligen genom att de avsätts som naturreservat eller biotopskydd. När förnybarhetsdirektivet fastställdes fick Kommissionen f ö samtidigt ett uppdrag att före årsskiftet 2009/10 föreslå generella hållbarhetskriterier för all användning av biomassa under förnybarhetsdirektivet. Detta uppdrag måste rimligen sluta med att samma regler måste gälla för skogsbruket oavsett om virket går till el- och värmeproduktion eller om det används för framställning av etanol, metanol, DME eller Fischer-Tropsch diesel. Effekter av indirekta markanvändningsförändringar Till årsskiftet 2010/11 ska Kommissionen presentera förslag till hur man ska inkludera och beakta de effekter av indirekta markanvändningsförändringar som den lagstiftningsvägen framdrivna ökade produktionen av biodrivmedel kan antas orsaka. Vad som avses med effekter av indirekta markanvändningsförändringar är ännu inte specificerat inom EU, men att konsekvenserna kan vara betydande för t ex värderingar av olika biodrivmedels klimatpåverkan ur livscykelperspektiv framgår av det underlag som togs fram när Kalifornien nyligen beslöt införa en lagstiftning liknande bränslekvalitetsdirektivets artikel 7a 6 : g CO 2eq/MJ Direkt, Cal Indirekt, Cal Totalt, Cal Direkt, EU (typvärde) Bensin Majsetanol Sockerrörsetanol Veteetanol Mikael Karlsson ordförande Magnus Nilsson trafikexpert 4 Hållbarhetskriterierna gäller utöver biodrivmedel även flytande, förnybara biobränslen för andra ändamål. 5 Energimyndighetens uppskattning, sid A land use change effect is initially triggered by a significant increase in the demand for a crop-based biofuel. When farmland devoted to food and feed production is diverted to the production of that biofuel crop, supplies of the displaced food and feed crops are reduced. Supply reductions cause prices to rise, which, in turn, stimulates increased production. If that production takes place on land formerly in non-agricultural uses, a land use change impact results. The specific impact consists of the carbon released to the atmosphere from the lost cover vegetation and disturbed soils in the periods following the land use conversion. Ur Proposed Regulation to Implement the Low Carbon Fuel Standard, California Environmental Protection Agency, Air Resource Board, March 5, 2009
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merNy definition av begreppet biogas i lagen om skatt på energi
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ny definition av begreppet biogas i lagen om skatt på energi December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag till lag
Läs merMathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och
Läs merBERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation
Läs merTillsammans för ett fossilfritt Sverige
Tillsammans för ett fossilfritt Sverige Klimatkommunernas årsmötesdagar 21-22 april 2016, Uppsala Statssekreterare Yvonne Ruwaida Regeringen skärper klimatpolitiken Sverige ska bli ett av världens första
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar på promemorian Kvotplikt för biodrivmedel
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 24 april 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets ärendenr. N/2013/ 934/RS Naturskyddsföreningens remissvar på promemorian
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merKlimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0. Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad
Klimatcertifikat för mer biodrivmedel Kvotplikt 2.0 Karin Jönsson, E.ON Sverige AB Gasdagarna, 24 oktober Båstad Kan klimatcertifikat för drivmedel styra mot en fossiloberoende fordonsflotta? För att uppnå
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merTransportutmaningen. Ebba Tamm SPBI
Transportutmaningen Ebba Tamm SPBI 2019-05-08 Långtidsserie 1946-2018 Sverige Sveriges mål inrikes transporter Fossiloberoende fordonsflotta 70% minskning av växthusgaser från inrikes transporter (ej flyg,
Läs merREMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE
1 (5) REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Marketing Manager Scandinavia Neste AB Mobil
Läs merStockholm 4 mars 2019
Er ref/dnr: Fi2019/00431/S2 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 4 mars 2019 Yttrande över Finansdepartementets promemoria Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning
Läs merMobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem
Mobilitet och bränsle - Bränslebranschens utmaningar Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Export Marknad Transporter
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson
Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten
Läs merFramtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg
Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merUTREDNING OM KVOTPLIKT FÖR BIOBRÄNSLEN
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-11-19\dagordning\tjänsteutlåtande\25.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 2009-012684-211 SID 1 (5) 2009-11-02 Jonas
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merNationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv
Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv Ett nätverk under Svebio för organisationer och företag
Läs merDirektiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson
Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Håkan Johansson } Identifiera åtgärder och styrmedel så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 i linje med visionen
Läs merFinansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Sänkt skatt på biodrivmedel
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på biodrivmedel Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll För hållbara biodrivmedel gäller i dag viss befrielse från energiskatt och hel
Läs merN2009/7508/E Näringsdepartementet Martin Valleskog
1 Stefan Dahlgren N2008/6718/E 08-692 18 48 N2009/7508/E stefan.dahlgren@gasforeningen.se Näringsdepartementet Martin Valleskog 08-692 18 42 martin.valleskog@gasforeningen.se 103 33 STOCKHOLM Remiss av
Läs merFörslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen COM(2013) 18 final
n.registrator@regeringskansliet.se stefan.g.andersson@regeringskansliet.se Alingsås den 28 februari 2013 Remissvar från Gröna Bilister: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om utbyggnad
Läs merSå tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri
Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri EnergiTing Sydost Ljungby, 9 nov. 2017 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen
Läs merUlf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Läs merDärför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten. Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future
Därför ska du fokusera på förbrukningen och så fungerar reduktionsplikten Ebba Tamm SPBI Sustainable Mobility fleet, fuels & the future 2019-04-05 Långtidsserie 1946-2017 Sverige TWh förnybart 60,0 TWh
Läs merKlimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104
Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1
Läs merPolicys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå
Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå 2015-11-23 Medlemsmöte, BiodrivMitt Fyren, Norrsundet Tomas Ekbom Svenska Bioenergiföreningen Ett nätverk under Svebio för organisationer och
Läs merAktuellt på styrmedelsfronten
Aktuellt på styrmedelsfronten Gasdagarna i Malmö 27 maj 2015 Anna Wallentin, Upplägg av presentationen Nu Kort och allmänt om den svenska biodrivmedelsmarknaden och skattenivåer Skatteregler nationellt
Läs merFörfaranderegler för alternativa drivmedel
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förfaranderegler för alternativa drivmedel September 2010 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; Utkom från trycket den 25 oktober 2011 utfärdad den 13 oktober 2011. Enligt
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)
Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Läs merFossilfrihet på väg biogas i transportsektorn. Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014
Fossilfrihet på väg biogas i transportsektorn Presentation för Gasmarknadsrådet Göteborg, torsdagen den 6 mars 2014 Upplägg Bakgrund Inriktning Utgångsläget för energigaserna Vårt arbete Åtgärdspotentialer
Läs merOm kvotpliktens framtida utformning
RAPPORT Om kvotpliktens framtida utformning Underlag till utredningen om FossilFri Fordonstrafik Julia Hansson Med stöd från Energimyndigheten (kontaktperson Emmi Josza) 2013-08-23 Arkivnummer: U4364 Rapporten
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merKommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10
Kommittédirektiv Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget Dir. 2018:10 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera
Läs merSkogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna
Läs merBiodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv
Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står
Läs merVilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist,
Vilka styrmedel finns idag och får vi de styrmedel vi behöver? Maria Malmkvist, 2017-06-13 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt Klimatneutral
Läs merTransportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se
Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter
Läs merINNEHÅLL
INNEHÅLL Januariöverenskommelsen & vårändringsbudgeten Gas i kraftvärme Biogasregister med ursprungsgarantier Biogasmarknadsutredningen EU-frågor Styrmedel inom vägtransporter Några skattefrågor Frågor?
Läs merYttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merLantmännen Energis synpunkter på regeringens förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel
Lantmännen Energis synpunkter på regeringens förslag till lag om kvotplikt för biodrivmedel Detta dokument innehåller en kortare genomgång av regeringsförslagets innehåll och konsekvenser på sidorna 1-3
Läs merSå tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri
Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri Linköping 12 januari 2018 Sara Anderson Transportsektorn Drygt 372 000 nya personbilar registrerades 2016, nytt svenskt rekord Energianvändningen för
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merKlimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Läs merFörfaranderegler för alternativa drivmedel
Lagrådsremiss Förfaranderegler för alternativa drivmedel Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 14 oktober 2010 Anders Borg Agneta Bergqvist (Finansdepartementet) Lagrådsremissens
Läs merRiksrevisionens rapport om skattebefrielse för biodrivmedel
Skatteutskottets betänkande 2011/12:SkU5 Riksrevisionens rapport om skattebefrielse för biodrivmedel Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2010/11:162 Riksrevisionens rapport
Läs merNaturskyddsföreningens synpunkter på Kommissionens paket om grönare transporter
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2009-10-02 Ert dnr N2008/5186/TR Vårt dnr 298/2008 Naturskyddsföreningens synpunkter på Kommissionens paket om grönare transporter Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merDrivmedelsfakta 2011
Drivmedelsfakta 2011 Klimatnytta i korthet Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 39 Biogas 83 Naturgas 23 Svensk fordonsgasmix 59 Siffrorna gäller för en given bil.
Läs merUtsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030
Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler
Läs merEn regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.
En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.
Läs merHållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009
Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Läs merNaturskyddsföreningens synpunkter på Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (Ds 2009:24)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2009-08-14 Ert dnr Fi 2009/4940 Vårt dnr 124/2009 Naturskyddsföreningens synpunkter på Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (Ds 2009:24) Sammanfattning
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merReduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle M2017/00723/R
Yttrande Dnr 2017-053 12 april 2017 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle M2017/00723/R S A M M A NFATTNING Konjunkturinstitutets
Läs mer1) Åtgärder som vidtagits för att främja användningen av biodrivmedel. Skattestrategi för alternativa drivmedel
Promemoria M2005/3932/E 2005-06-30 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för energifrågor Kansliråd Lars Erik Guldbrand Telefon 08-405 22 97 Mobil 070-591 22 72 Telefax 08-405 22 80 E-post lars.guldbrand@sustainable.ministry.se
Läs merHur kan riksdagen rädda reduktionsplikten från ett haveri?
Hur kan riksdagen rädda reduktionsplikten från ett haveri? Per Kågeson Nature Associates 2018-08-16 1 Förord Svenska Naturskyddsföreningen bad mig att inför ett seminarium i Almedalen analysera frågan
Läs merA Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1 (6) Vad innebär kvotpliktssystemet? Vad reglerar Energimyndighetens föreskrifter?
Myndighet Statens energimyndighet Diarienummer 2013-005729 Rubrik Föreskrifter om inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Energimyndigheten
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merInförande av. generell biodrivmedelskvotplikt. i Sverige
Införande av generell biodrivmedelskvotplikt i Sverige Per Kågeson Nature Associates 2014-12-07 0 Inledning När Sveriges tillfälliga rätt att undanta biodrivmedel från beskattning upphör vid utgången av
Läs merMiljöbil på villovägar. Per Kågeson SNS Förlag 2009
Miljöbil på villovägar Per Kågeson SNS Förlag 2009 Är vi på rätt väg? Europa menar att 10% biodrivmedel kanske är mer än miljön tål satsar på låginblandning Men Sverige vill nå 100% i kombination med Europas
Läs merOKQ8 och hållbar bilism
Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.
Läs merFossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen
Läs merStyrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel. Almedalen 2013
Styrmedel för klimatanpassade fordon och drivmedel Almedalen 2013 Denna redovisning av utredningens preliminära funderingar bör inte tas som någon indikation på vad vi kommer att föreslå Vi förbehåller
Läs merRemissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet
Läs merReduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017
PM 2017: RV (Dnr 110-513/2017) Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merIndikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation
Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare
Läs merUtmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merÖkad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft
Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merKonsekvensutredning reduktionsplikt
EM2000, v5.1, 2017-07-21 INFORMATION 1 (6) Datum Analysavdelningen Enheten för utsläppshandel och drivmedel Noak Westerberg 016-544 24 37 noak.westerberg@energimyndigheten.se Konsekvensutredning reduktionsplikt
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merVägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs merOlika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor
Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for
Läs merOm strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Läs merBiodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program
Läs merHållbara transporter framtida möjligheter
Hållbara transporter framtida möjligheter 1 november 2017 Logistikdag Norr www.twitter.com/skogstransport Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna https://www.instagram.com/karolinaboholm https://www.linkedin.com/in/karolinaboholm
Läs merBiogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013
Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden
Läs merVad innebär hållbarhetskraven på drivmedel?
Vad innebär hållbarhetskraven på drivmedel? John Munthe Julia Hansson, Michael Martin, Karin Hansen, Louise Staffas, IVL Kontakt: john.munthe@ivl.se Innehåll Regelverk och definitioner Hur ser det ut idag?
Läs merIntroduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133
Remissyttrande på slutbetänkandet från utredningen om förnybara fordonsbränslen: Introduktion av förnybara fordonsbränslen SOU 2004:133 Julia Hansson, Karl Jonasson, Maria Grahn, Göran Berndes och Björn
Läs merBiogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi
Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen
Läs merRemissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Uppsala den 14 augusti Remissvar från Gröna Bilister: Effektivare skatter på klimat- och energiområdet (departementsskrivelse Ds 2009:24)
Läs merKlimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd nr SA.38421 (2014/NN) Sverige Sveriges energibeskattning vad gäller biodrivmedel till blandning förlängning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.6.2014 C(2014) 4350 final OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte. Ärende: Statligt
Läs merMagnus Nilsson Produktion
Till regeringen Stockholm 2014-04-01 Ert dnr: N2014/743/E Synpunkter med anledning av Fossilfrihet på väg, SOU 2013:184 SAMMANFATTNING Den diskussion och de förslag utredningen redovisar måste ses i ljuset
Läs merDirektiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson
Direktiv N 2012:05 Utredare: Thomas B Johansson Huvudsekreterare: Per Kågeson Identifiera åtgärder så att viktiga steg tas mot en fossiloberoende fordonsflotta 2030 samt uppfyllande av visionen om fossilfri
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merTransporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket:
1 Transporter utan utsläpp av klimatgaser hur når vi dit Mats Björsell, miljöekonom vid Naturvårdsverket: Bakgrund: Före jul presenterade Naturvårdsverket Färdplan 2050 en nationell färdplan för ett koldioxidneutralt
Läs mer