HQ AB plädering. Del 9 Revisorns oaktsamhet

Transkript

1 HQ AB plädering Del 9 Revisorns oaktsamhet 1

2 Revisorns roll Till att börja med motiverades kravet på revision huvudsakligen av hänsynen till aktieägarna. För dem är det viktigt att bolagets verksamhet och ställning kontrolleras av ett sakkunnigt och självständigt organ. Sedermera har det i olika sammanhang framhållits att revisionen är av värde också för andra. Företagsledningen kan dra nytta av en kompetent granskning. Även företagets borgenärer, anställda och det allmänna har intresse av en ändamålsenlig kontroll av att bolagets affärer sköts på ett lagenligt och korrekt sätt och att dess ställning och resultat redovisas riktigt. Prop. 2000/01:146 s. 31 En revisor skall i revisionsverksamheten utföra sina uppdrag med opartiskhet och självständighet samt vara objektiv i sina ställningstagande. 20 Revisorslagen (2001:883) 2

3 Revisorns uppdrag 9 kap. 3 ABL Revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Om bolaget är moderbolag, skall revisorn även granska koncernredovisningen, om en sådan har upprättats, samt koncernföretagens inbördes förhållanden. 3

4 Revisorns skadeståndsansvar 29 kap. 1 ABL En stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget ska ersätta skadan. 29 kap. 2 ABL En revisor, lekmannarevisor eller särskild granskare är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges 1. [ ] Om ett registrerat revisionsbolag är revisor eller särskild granskare, är det detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen eller granskningen som är ersättningsskyldiga. 4

5 Revisorns skadeståndsansvar Oaktsamt Som måttstock på vad som kan anses aktsamt gäller även här principerna för sysslomän. Vilken grad av omsorg som erfordras följer i första hand av lagens och bolagsordningens bestämmelser om revisors plikter och kvalifikationer. Av särskild betydelse är bestämmelserna i 9 kap. 3 och 4 att revisor ska göra en så ingående granskning som god revisionssed kräver och att han ska följa de särskilda föreskrifter som bolagsstämman kan meddela i den mån dessa inte strider mot lag, bolagsordning eller god revisionssed. Zeteo-kommentaren 29 kap. 2 ABL 5

6 God revisionssed Lagstiftaren har valt att inte precisera hur omfattande och ingående revisorernas granskning ska vara, eftersom en sådan precisering ändå inte skulle kunna göras uttömmande. I stället anger lagtexten att granskningen ska ha den omfattning som följer av god revisionssed. Detta innebär [...] att den får växlande omfattning och innebörd allt efter företagets skiftande förhållanden [ ]. Zeteo-kommentaren till 9 kap. 3 ABL Det kommer alltid ytterst att vara en uppgift för domstolarna att avgöra vad som i det enskilda fallet utgör god revisionssed. Prop. 1997/98:99 s

7 Revision av banker och börsbolag RN har tidigare uttalat att det ställs särskilt höga krav på revisorns insatser när det gäller revision i ett bolag som är noterat på en reglerad marknad. Även det förhållandet att ett bolag driver bankverksamhet har ansetts innebära förhöjda krav på revisorns insatser. Utdrag ur Revisorsnämndens beslut mot Johan Dyrefors den 18 oktober 2011, s. 5 (Serie F, pärm 5, flik 3) 7

8 RS 200 Mål och generella principer om revision RS 200 p. 2SE Målet för den lagstadgade revisionen i Sverige är att revisorn skall lämna en revisionsberättelse. Revisorn skall granska årsredovisningen, bokföringen och företagsledningens förvaltning för att göra det möjligt för honom eller henne att uttala sig i revisionsberättelsen om dels huruvida årsredovisningen, i alla väsentliga avseenden, har upprättats enligt tillämplig lag om årsredovisning och därmed ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning enligt god revisionssed i Sverige, dels, i tillämpliga fall, huruvida ansvarsfrihet kan beviljas dvs. huruvida någon i företagsledningen har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot företaget. Granskningen ska också göra det möjligt för revisorn att göra de övriga uttalanden eller anmärkningar eller lämna de upplysningar som lagstiftningen om revision kan kräva och/eller som följer av annat regelverk som styr revisionen av företaget i fråga. RS 200 p. 5SE Revisorn skall utföra revisionen enligt god revisionssed. RS är ett uttryck för god revisionssed. I RS anges de grundläggande principerna och viktiga tillvägagångssätten för revisionen tillsammans med vägledande förklaringar och kommentarer. 8

9 RS 200 Mål och generella principer om revision RS 200 p. 8 En revision enligt god revisionssed utformas så att revisorn kan bestyrka med hög men inte absolut säkerhet att årsredovisningen i sin helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter. 9

10 RS 320 Väsentlighet vid revision RS 320 p. 3 [ ] Information är väsentlig om ett utelämnande eller en felaktighet kan påverka de beslut som användaren fattar på basis av informationen i de finansiella rapporterna. Graden av väsentlighet beror på postens eller felets storlek och på omständigheterna kring utelämnandet eller felet. Väsentlighet är därför mer en fråga om en tröskelnivå än en grundläggande kvalitativ egenskap som informationen måste ha för att vara av värde. 10

11 RS 310 Kunskap om verksamheten RS 310 p. 2SE Vid en revision skall revisorn ha eller skaffa sig tillräckliga kunskaper om verksamheten för att kunna identifiera och förstå de händelser, transaktioner och förhållanden som enligt hans eller hennes bedömning kan ha en betydande påverkan på årsredovisningen, bokföringen och företagsledningens förvaltning eller på granskning eller revisionsberättelsen. (vår understrykning) 11

12 RS 310 Kunskap om verksamheten RS 310 Bilaga Kunskap om verksamheten Förhållanden att beakta Denna förteckning täcker ett brett fält av förhållanden som är tillämpliga på många uppdrag. Men allt är inte relevant i varje uppdrag, och det är inte säkert att listan är fullständig. A. Allmänna samhällsekonomiska faktorer Det allmänna samhällsekonomiska läget (t.ex. tillbakagång, tillväxt) [ ] B. Branschen viktiga förhållanden som påverkar klientens affärer Marknaden och konkurrensförhållanden [ ] Ogynnsamma förhållanden (t.ex. minskande efterfrågan, överkapacitet, allvarliga priskonkurrens) [...] Särskilda tillämpningar och problem i redovisningen [...] Regler och föreskrifter 12

13 RS 209 Granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning RS 209 p. 13 I sin granskning av förvaltningen skall revisorn skaffa revisionsbevis för att kunna bedöma: åtgärd eller försummelse av styrelseledamot och/eller verkställande direktör som kan föranleda ersättningsskyldighet gentemot bolaget [ ] andra överträdelser av aktiebolagslagen [ ], tillämplig lag om årsredovisning och bolagsordningen. 10 kap. 37 LBF Vad som i 29 kap. 1-3 aktiebolagslagen (2005:551) föreskrivs om ansvar vid överträdelse av där angivna bestämmelser gäller för bankaktiebolag även vid överträdelse av denna lag och lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar. Z RS 209 p. 15 För att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig skall revisorn granska väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget. 13

14 RS 209 Granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning RS 209 p. 23 [ ] Om revisorn funnit att en styrelseledamot eller verkställande direktören företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet skall han eller hon anmärka på detta i revisionsberättelsen. RS 209 p. 32 Kraven på revisorns rapportering från förvaltningsrevisionen följer samma väsentlighetsregler som gäller för extern rapportering i övrigt [ ] 14

15 RS 240 Oegentligheter och fel RS 240 p. 2 När revisorn planerar och utför granskningsåtgärder samt utvärderar och rapporterar resultaten av dem skall han eller hon beakta risken för att det finns väsentliga felaktiga uppgifter i årsredovisningen till följd av oegentligheter eller fel. RS 240 p. 3 Termen oegentlighet hänför sig till avsiktlig handling av en eller flera personer i företagsledningen, bland de anställa eller hos tredje part, som resulterar i felaktig information i årsredovisningen. Oegentligheter kan innefatta t.ex. att: [ ] redovisningsprinciper tillämpas felaktigt. RS 240 p. 4 Termen fel hänför sig till felaktigheter i årsredovisningen som inte är avsiktliga, t.ex. att: [ ] redovisningsprinciper tillämpas felaktigt. 15

16 RS 240 Oegentligheter och fel RS 240 p. 15 När de granskningsåtgärder som planerades vid riskbedömningen utförts och då det finns tecken på att oegentligheter och fel kan förekomma, skall revisorn bedöma om detta förhållande kan påverka årsredovisningen. Om revisorn bedömer, att misstänkta oegentligheter eller fel kan ha en väsentlig påverkan på årsredovisningen, skall han eller hon ändra eller utöka granskningen på lämpligt sätt. RS 240 p. 21 Om revisorn drar slutsatsen att oegentligheter eller fel påverkar årsredovisningen väsentligt och inte har avspeglats eller rättats till på ett riktigt sätt i årsredovisningen, skall revisorn uttala sig med reservation eller uttala en avvikande mening i revisionsberättelsen. 16

17 RS 240 Oegentligheter och fel RS 240 p. 22 Om revisorn hindras av företaget från att få fram tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att kunna bedöma om sådana oegentligheter eller fel som är väsentliga för årsredovisningen faktiskt eller sannolikt har förekommit, skall revisorn uttala sig med reservation eller avstå från att uttala sig på grund av begränsning i revisionsarbetets inriktning och omfattning. RS 240 p. 23 Om revisorn inte kan avgöra om oegentligheter eller fel har förekommit på grund av sådana begräsningar i revisionsarbetets inriktning och omfattning som är påtvingade av omständigheterna snarare än av företaget, skall revisorn överväga hur detta påverkar revisionsberättelsen. 17

18 RS 250 revisorns skyldighet att ta hänsyn till lagar och föreskrifter vid en revision RS 250 p. 2SE När revisorn planerar och genomför granskningsåtgärder samt utvärderar och rapporterar resultatet av dessa, skall han eller hon vara medveten om att överträdelser av lagar och föreskrifter från företagets sida kan ha väsentlig inverkan på årsredovisningen och bedömningen av företagsledningens förvaltning. RS 250 p. 15 För att kunna planera revisionen skall revisorn skaffa sig allmän förståelse av de lagar och föreskrifter som gäller för företaget och branschen samt hur företaget efterlever dessa. RS 250 p. 16 När revisorn skaffar sig denna allmänna förståelse, uppmärksammar han eller hon särskilt att vissa lagar och föreskrifter kan ha en avgörande inverkan på företagets drift. Det betyder att överträdelser av vissa lagar och föreskrifter kan medföra att företaget måste lägga ned verksamheten eller att företagets fortsatta drift kan sättas i fråga. Sålunda kan t.ex. överträdelser av villkoren för ett tillstånd eller annan rättighet att utöva verksamheten få en sådan påverkan (t.ex. en bank som inte uppfyller kapitaltäckningskrav). 18

19 RS 250 revisorns skyldighet att ta hänsyn till lagar och föreskrifter vid en revision RS 250 p. 18 Sedan revisorn har skaffat sig denna allmänna förståelse skall han eller hon vidta granskningsåtgärder för att identifiera fall av överträdelser av sådana lagar och föreskrifter där överträdelser skall beaktas när årsredovisningen upprättas och därvid särskilt förhöra sig hos företagsledningen om huruvida företaget följer sådana lagar och föreskrifter samt ta del av korrespondens mellan företaget och aktuella myndigheter. RS 250 p. 19 Revisorn skall vidare skaffa sig tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att företaget följer de lagar och föreskrifter som revisorn bedömer ha betydelse för fastställandet av väsentliga belopp och upplysningar i årsredovisningen. Revisorn skall ha tillräcklig förståelse av dessa lagar och föreskrifter för att kunna ta hänsyn till dem när han eller hon granskar de påståenden som ligger till grund för beslut om vilka belopp som skall bokföras och vilka upplysningar som skall lämnas. RS 250 p. 35 Om revisorn kommer till slutsatsen att en överträdelse påverkar årsredovisningen i något väsentligt avseende och detta inte kommer till uttryck på ett riktigt sätt där, skall revisorn uttala sig med reservation i revisionsberättelsen eller uttala en avvikande mening. 19

20 RS 400 Riskbedömning och intern kontroll RS 400 p. 2 Revisorn ska skaffa sig tillräckligt med förståelse av redovisningssystem och system för intern kontroll för att kunna planera revisonen och utforma en effektiv ansats för den. RS 400 p. 8 Med system för intern kontroll menas alla de riktlinjer och rutiner (interna kontroller) som företagsledningen infört för att uppnå målet att, så långt det är praktiskt möjligt, säkra att verksamheten sköts väl och effektivt. Häri ingår rutiner för att säkerställa att de riktlinjer som ledningen lagt fast följs, [ ], att oegentligheter och fel förhindras och upptäcks, att redovisningen är riktig och fullständig samt att tillförlitlig ekonomisk information upprättas i tid. Ett system för intern kontroll sträcker sig längre än till de förhållanden som direkt berör ett redovisningssystems funktioner och består av: a) Kontrollmiljö varmed menas företagsledningens övergripande inställning till, medvetenhet om och åtgärder rörande system för intern kontroll och deras betydelse i företaget. [ ] b) Kontrollåtgärder varmed menas de riktlinje och rutiner, utöver kontrollmiljön som företagsledningen har fastställt för att uppnå företagets specifika mål. [ ] 20

21 RS 400 Riskbedömning och intern kontroll RS 400 p. 45 De bedömda nivåerna på inneboende risk och kontrollrisk kan inte vara så låga att behovet av substansgranskning helt bortfaller. Oavsett de bedömda nivåerna på inneboende risk och kontrollrisk skall revisorn genomföra viss substansgranskning av väsentliga saldon och transaktionsslag. RS 400 p. 47 Ju högre inneboende risk och kontrollrisk bedöms vara, desto mer revisionsbevis skall revisorn få fram från substansgranskningen. 21

22 RS 500 Revisionsbevis RS 500 p. 2 Revisorn skall skaffa sig tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att kunna dra betryggande slutsatser att basera sina uttalanden i revisionsberättelsen på. RS 500 p. 3 Revisionsbevis inhämtas genom en lämplig avvägning mellan granskning av kontroller och substansgranskning. I vissa fall kan revisorn skaffa bevis enbart genom substansgranskning. RS 500 p. 4 Med revisionsbevis menas den information som revisorn skaffar sig för att komma fram till de slutsatser som han eller hon baserar sina uttalanden i revisionsberättelsen på. Revisionsbevis består av källdokument och bokföringsmaterial som årsredovisningen bygger på samt stödjande information från andra källor. 22

23 RS 500 Revisionsbevis RS 500 p. 18 När det råder betydande tvivel om ett väsentligt påstående i en årsredovisning försöker revisorn skaffa sig tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att eliminera sådant tvivel. Men om revisorn inte kan skaffa sig tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis skall han eller hon antingen uttala sig med reservation eller avstå från att uttala sig. 23

24 RS 520 Analytisk granskning RS 520 p. 15 Hur mycket revisorn förlitar sig på resultaten av analytiska granskningsåtgärder beror på följande faktorer: a) Granskningsobjektens väsentlighet. När exempelvis lagersaldon är väsentliga förlitar sig inte revisorn enbart på analytisk granskning för att dra slutsatser. b) [ ] c) [ ] d) Bedömningar av inneboende risk och kontrollrisk. Om exempelvis den interna kontrollen av rutinerna för försäljningsordern är svag och kontrollrisken därmed hög, så kan revisorn behöva förlita sig mer på detaljgranskning av transaktioner och saldon än på analytisk granskning när han eller hon drar slutsatser om kundfordringar. 24

25 RS 520 Analytisk granskning RS 520 p. 17 När den analytiska granskningen identifierar betydande svängningar eller samband med som inte stämmer överens med annan relevant information, eller avviker från förväntade värden, skall revisorn undersöka och inhämta nöjaktiga förklaringar och ändamålsenliga revisonsbevis som stöder dessa förklaringar. 25

26 RS 545 Revision av redovisning av verkliga värden Inledning RS 545 p. 3 Revisorn skall skaffa sig tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att redovisningen av verkliga värden och upplysningar om dessa överensstämmer med den föreställningsram för ekonomisk rapportering som gäller för företaget. 26

27 RS 545 Revision av redovisning av verkliga värden Att förstå för företagets process att bestämma [...] verkliga värden RS 545 p. 10 Revisorn skall skaffa sig en förståelse av företagets process med att bestämma redovisningen av verkliga värden och av relevanta kontroller i samband med denna process som är tillräcklig för att utforma en effektiv ansats för revisionen. RS 545 p. 12 När revisorn skaffar sig en förståelse av företagets process för att bestämma redovisningen av verkligt värde överväger revisorn exempelvis följande: De relevanta kontrollerna i den process som används för att bestämma beräkningen av verkligt värde omfattande t.ex. kontroller av data [ ] Kunskaperna och erfarenheterna hos de personer som skall bestämma beräkningen av de verkliga värdena. [ ] De metoder som använts för att ta fram och tillämpa antagandena och för att följa upp förändringar i dessa antaganden. Integriteten i kontrollerna av förändringar i och säkerhetsåtgärder kring värderingsmodeller och relevanta informationssystem, innefattande även processerna för godkännanden. Kontrollerna av att de data som används i värderingsmodellerna är konsistenta, rätt i tiden och tillförlitliga. 27

28 RS 545 Revision av redovisning av verkliga värden Att förstå för företagets process att bestämma [...] verkliga värden RS 545 p. 14 När revisorn har skaffat sig en förståelse av företagets process med att bestämma redovisningen av verkligt värde, skall revisorn bedöma den inneboende risk och kontrollrisk som hänger samman med redovisningen av verkliga värden i årsredovisningen för att bestämma karaktären, omfattningen och förläggningen i tiden av granskningsåtgärderna. RS 545 p. 15 Inneboende risk är i vilken grad en beräkning av verkligt värde har en benägenhet att vara felaktig. Därför beror karaktären, omfattningen och förläggningen i tiden av granskningsåtgärderna på känsligheten hos ett beräknat verkligt värde att vara felaktigt och om processen för att bestämma beräkningen av verkligt värde är relativt enkel eller komplicerad. RS 400 p. 5 Kontrollrisk är risken för att en felaktig uppgift som skulle kunna förekomma i ett saldo eller transaktionsslag och som, enskilt eller tillsammans med felaktiga uppgifter i andra saldon eller transaktionsslag, skulle kunna vara väsentlig inte förhindras eller upptäcks och rättas i tid via redovisningssystem och system för intern kontroll. 28

29 RS 545 Revision av redovisning av verkliga värden Att bedöma ändamålsenligheten i redovisningen av verkligt värde RS 545 p. 17 Revisorn skall bedöma om redovisningen av verkliga värden i årsredovisningen överensstämmer med företagets föreställningsram för ekonomisk rapportering. RS 545 p. 20 Om föreställningsramen för ekonomisk rapportering specificerar vilken metod för att mäta verkligt värde som skall användas, exempelvis att man skall använda noterade marknadspriser och inte en värderingsmodell för att mäta det verkliga värdet på ett marknadsnoterat papper, överväger revisorn om beräkningen av det verkliga värdet är förenligt med denna metod. RS 545 p. 24 Där alternativa metoder för att beräkna verkligt värde står till buds enligt föreställningsramen för ekonomisk rapportering eller där det inte finns någon metod föreskriven, skall revisorn bedöma om metoden för beräkningen är lämplig med hänsyn till omständigheterna utifrån föreställningsramen för ekonomisk rapportering. 29

30 RS 545 Revision av redovisning av verkliga värden Att bedöma ändamålsenligheten i redovisningen av verkligt värde RS 545 p. 25 Att bedöma om metoden att beräkna verkligt värde är lämplig med hänsyn till omständigheterna kräver professionellt omdöme. När företagsledningen väljer en särskild metod bland tillgängliga alternativa metoder enligt föreställningsramen för ekonomisk rapportering, skaffar revisorn sig en förståelse av företagsledningens logiska grund för detta val genom att diskutera de bakomliggande skälen med företagsledningen. Revisorn överväger om a) företagsledningen tillräckligt väl utvärderat och på ett riktigt sätt tillämpat de eventuella kriterier som finns i föreställningsramen som stöd för den valda metoden, b) metoden för beräkningen är lämplig med hänsyn till omständigheterna givet karaktären på den tillgång eller skuld som beräknas och företagets föreställningsram för ekonomisk rapportering samt c) metoden för beräkningen är lämplig sett till verksamheten, branschen och den miljö som företaget verkar i. RS 545 p. 27 Revisorn skall bedöma om företaget varit konsekvent när det tillämpat sin metod för att beräkna verkligt värde. 30

31 RS 545 Revision av redovisning av verkliga värden Att granska företagets redovisning av verkligt värde RS 545 p. 33 Grundat på bedömningen av inneboende risk och kontrollrisk skall revisorn granska företagets redovisning av verkliga värden. RS 545 p. 34 Beroende på den vida skalan av möjliga sätt att beräkna verkligt värde, från enkla till komplicerade, kan revisorns planerade granskningsåtgärder variera mycket när det gäller inriktning, omfattning och förläggning i tiden. Exempelvis kan substansgranskning av beräkningen av verkliga värden innebära att (a) granska viktiga antaganden som företagsledningen gjort, värderingsmodellen och underliggande data (se punkterna 39-49), (b) göra oberoende uppskattningar av verkligt värde för att få stöd för ändamålsenligheten i beräkningen av verkligt värde (se punkt 52) eller (c) överväga vilken påverkan händelser efter balansdagen har på redovisningen av verkligt värde (se punkterna 53-55). 31

32 RS 545 Revision av redovisning av verkliga värden Att granska företagets redovisning av verkligt värde RS 545 p. 36 Revisorns förståelse av beräkningsprocessen, inklusive dess komplexitet, är till hjälp när han eller hon fastställer upptäcktsrisken och därmed karaktären, omfattningen och förläggningen i tiden av granskningsåtgärderna. Följande är exempel på överväganden när granskningsåtgärderna utformas: [ ] Ofta finns det säkerheter knutna till vissa placeringar i låneinstrument som antingen skall redovisas till verkligt värde eller som prövas med hänsyn till eventuell värdenedgång. [...] Notera: Det var detta stadgande som Johan Dyrefors hänvisade till i sitt svar till RN den 4 februari 2011 (se fråga 9.7.3) RS 545 p. 37 [ ] När revisorn granskar företagets redovisning av verkligt värde bedömer revisorn om a) de antaganden som företagsledningen använt är rimliga, b) beräkningen av verkligt värde bestämts med hjälp av en lämplig modell, där det är tillämpligt, samt c) företagsledningen använt relevant information som var rimligt tillgänglig vid tillfället. 32

33 RS 545 Revision av redovisning av verkliga värden Att granska företagets redovisning av verkligt värde RS 545 p. 39 Där det är tillämpligt skall revisorn bedöma om de viktiga antaganden som företagsledningen använt vid beräkningen av verkliga värden, var för sig och sammantaget, ger en rimlig grund för redovisningen av verkliga värden i årsredovisningen. RS 545 p. 40 [ ] Revisorer ger särskilt akt på de viktiga antaganden som värderingsmetoden bygger på och bedömer om dessa antaganden är rimliga. För att utgöra en rimlig grund för redovisning av verkligt värde måste antagandena vara relevanta, tillförlitliga, neutrala, begripliga och fullständiga. [ ] RS 545 p. 42 Antaganden stöds vanligtvis av olika typer av bevis från interna och externa källor som ger ett objektivt stöd för de antaganden som görs. Revisorn bedömer källan för och tillförlitligheten i bevis som stödjer företagsledningens antaganden. [ ] 33

34 RS 545 Revision av redovisning av verkliga värden Att granska företagets redovisning av verkligt värde RS 545 p. 48 Om företagsledningen förlitar sig på historisk ekonomisk information när antaganden tas fram, överväger revisorn i vilken grad detta är berättigat. RS 545 p. 50 Revisorn skall granska de data som företaget använt för att komma fram till redovisningen av verkligt värde och bedöma om beräkningen av verkligt värde har bestämts på ett korrekt sätt utifrån dessa data och företagsledningens antaganden. RS 545 p. 52 Revisorn kan göra en oberoende uppskattning av verkligt värde [ ] för att stämma av den beräkning av verkligt värde som företaget har kommit fram till. [ ] Istället för att använda företagsledningens antaganden kan revisorn göra separata antaganden för att kunna jämföra den beräkning av verkligt värde som företagsledningen har kommit fram till. I ett sådant fall förstår revisorn likväl företagsledningens antaganden. Revisorn använder den förståelsen för att komma fram till att hans eller hennes modell beaktar de viktiga variablerna och för att bedöma om det kan finnas någon betydande skillnad mot företagsledningens uppskattning. 34

35 RS 545 Revision av redovisning av verkliga värden Upplysningar om verkliga värden RS 545 p. 56 Revisorn skall bedöma om de upplysningar om verkliga värden som företaget lämnar är i enlighet med företagets förställningsram för ekonomisk rapportering. RS 545 p. 60 [ ] Om företaget inte har upplyst om verkliga värden på ett lämpligt sätt enligt kraven i föreställningsramen för ekonomisk rapportering, överväger revisorn om årsredovisningen är väsentligt felaktig genom att den avviker från denna föreställningsramen. 35

36 RS 709 Revisionsberättelsens utformning i aktiebolag (Ren vs oren revisionsberättelse) RS 709 p. 27SE En revisionsberättelse enligt standardutformningen skall lämnas när revisorns slutsats är att årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige, att någon styrelseledamot eller verkställande direktören inte har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, att balansräkningen och resultaträkningen bör fastställas, att vinsten kan disponeras/förlusten bör behandlas enligt förslaget i förvaltningsberättelsen, att styrelsens ledamöter och verkställande direktören bör beviljas ansvarsfrihet, [ ] att någon styrelseledamot eller verkställande direktören inte på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen, samt när [ ]. I en revisionsberättelse enligt standardutformningen ligger outtalat att varje eventuell ändring av redovisningsprinciperna eller tillämpningen av dem har gjorts och blivit upplysta om på ett riktigt sätt. 36

37 Erinran 9 kap. 6 ABL I samband med revisionen skall revisorn till styrelsen och den verkställande direktören framställa de erinringar och göra de påpekanden som följer av god revisionssed. Bestämmelser om erinringar finns i 39. Erinringar enligt 9 kap. 39 ABL avser alltså enligt praxis i de flesta fall förhållandevis allvarliga påpekanden om företagets interna kontroll, redovisning eller förvaltningen i övrigt. Det kan gälla förhållanden som gör att revisorn måste överväga anmärkning i revisionsberättelsen om företagsledningen inte vidtar erforderliga åtgärder. Det kan också avse förhållanden som revisorn anser att styrelsen bör få kännedom om, t.ex. att verkställande direktören inte åtgärdat av revisorn påpekade brister i den interna kontrollen, redovisningen och liknande. Revisorn bör framställa erinringar så snart som möjligt efter det att han har iakttagit bristerna så att erforderliga åtgärder kan vidtas inom företaget. RevU 1D 37

38 Rapportering till FI 13 kap. 10 LBF En revisor eller en särskild granskare skall omgående rapportera till Finansinspektionen om han eller hon vid fullgörandet av sitt uppdrag i ett kreditinstitut får kännedom om förhållanden som 1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar som reglerar institutets verksamhet, 2. kan påverka institutets fortsatta drift negativt, eller 3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning enligt 9 kap. 33 eller 34 aktiebolagslagen (2005:551), 8 kap. 13 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 4 a kap. 14 och 15 sparbankslagen (1987:619) eller 7 a kap. 14 och 15 lagen (1995:1570) om medlemsbanker. Revisorn och granskaren har en motsvarande rapporteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande av uppdrag i kreditinstitutets moderföretag eller dotterföretag eller i ett företag som har en likartad förbindelse med institutet. 38

39 Rapportering till FI Finansinspektionen är i sin tillsyn direkt beroende av en väl utförd revision. För finansiella företag som står under tillsyn är det särskilt viktigt att informationen som företagen lämnar är korrekt så att rätt slutsatser kan dras om vilka tillsynsinsatser som krävs. Detta gäller inte minst på grund av den centrala ställning som beräkningen av kapitalkrav och kapitalbas har kommit att få som del i myndigheternas arbete med att motverka finansiell instabilitet. Även om det finns vissa avvikelser, så utgår dessa beräkningar alltid från den revisorsgranskade externredovisningen. För att denna rollfördelning ska fungera krävs det att Finansinspektionen kan känna en hög grad av säkerhet att den finansiella informationen har varit föremål för en väl utförd revision av externa revisorer och att eventuella problem påtalats av dessa. I sammanhanget är den specialreglering som finns för revisorerna i finanssektorns företag, som innebär en rapporteringsskyldighet om vissa förhållanden till Finansinspektionen, av väsentlig betydelse. Rapporteringsskyldigheten syftar till att myndigheten ska få en underrättelse om potentiella problemhärdar och därmed ha större möjlighet att vidta motåtgärder i tid. DS 2012:4 Revision i finansiella företag, s

40 Rapportering till FI [ ] Skyldigheten att rapportera till Finansinspektionen är fristående från revisorns rapportering till institutets ledning och styrelse. Revisorn är skyldig att rapportera till Finansinspektionen oavsett vilka övriga åtgärder han eller hon vidtar. [ ] Revisorn ska omgående rapportera till Finansinspektionen. Det innebär att så snart revisorn har identifierat en väsentlig händelse som har inträffat och där revisorn lämnar en erinran till styrelsen, ska han eller hon samtidigt rapportera till Finansinspektionen, i skriftlig form. [ ] Rapporteringsskyldigheten enligt första punkten, att revisorn ska rapportera om väsentliga överträdelser av de författningar som reglerar institutets verksamhet, avser i första hand de författningar som specifikt reglerar de finansiella företagens verksamhet, dvs. rörelselagstiftningen. Därtill ingår i begreppet författningar Finansinspektionens föreskrifter som gäller för företaget. Finansinspektionens allmänna råd ingår däremot inte i författningar. [ ] Vid bedömningen av om ett förhållande ska rapporteras till Finansinspektionen är kriterierna desamma som vid bedömningen av om revisorn ska lämna en erinran enligt 9 kap. 39 aktiebolagslagen (2005:551). RevU 14 (2008) 40

41 Avslut 41