Verksamhetsberättelse och bokslut

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och bokslut 2006

2 Innehållsförteckning Femårsöversikt... 1 Verkställande direktörens utblick... 2 Verksamhetsberättelse... 3 Bokslut Balansräkning Resultaträkning Finansieringsanalys Noter till bokslutet Styrelsens och verkställande direktörens underskrifter Affärsidé och målsättningar Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag är ett ömsesidigt skadeförsäkringsbolag. Ömsesidigheten innebär att det är kunderna som äger bolaget. Målsättningen med bolagets verksamhet är att på bästa sätt tillgodose försäkringstagarnas och därmed ägarnas intressen. Detta görs bl.a. genom att: 1) erbjuda alla ålänningar och åländska intressen ekonomisk trygg het genom att tillhandahålla ett ändamålsenligt skadeför säk rings skydd 2) tillämpa rättvisa och förmånliga försäkringspremier samt verksamhets principer som tillgodoser såväl försäkringstagarnas som bolagets berättigade intressen 3) ge snabb och rättvis skadereglering och verka för att begränsa försäkringsskadorna genom skade förebyggande åtgärder 4) vara en bra arbetsgivare med högt ställda förväntningar på personalens affärsetiska agerande och personliga förmåga att representera företaget och dess tjänster 6) hålla en god soliditet och ha ett effektivt återförsäkringsskydd för att skydda försäkringstagarnas intressen på sikt 7) hålla kostnaderna för skötsel av försäkringsskyddet nere genom ra tionellt och kostnadsmedvetet agerande 8) sträva efter god avkastning på placeringsverksamheten, med beaktande av kontrollerad och begränsad risktagning 9) främja den för bolaget så viktiga samhällsutvecklingen genom att tillgodose kapitalbehov genom investeringar inom det åländska samhällsoch näringslivet 5) sträva efter att såväl försäkringsverksamheten som placeringsverksamheten skall vara lönsam

3 1 Femårsöversikt (1.000 euro) Premieinkomst ,8 % Premieintäkter ,9 % Nettointäkter av placeringsverksamheten ,7 % Omsättning ,8 % Resultatanalys: Premieintäkter netto ,8 % Ersättningskostnader netto ,0 % Driftskostnader ,6 % Garantiavgiftsposten Försäkringstekniskt resultat Placeringsverksamheten ,7 % Rörelsevinst ,8 % Utjämningsbeloppet Extraordinära poster Bokslutsdispositioner Skatter Räkenskapsperiodens vinst Skade- och totalkostnadsprocent: Skadeprocent 85,9 % 116,2 % 84,8 % 87,7 % 69,1 % Driftskostnadsprocent 12,5 % 15,0 % 15,8 % 14,7 % 14,4 % Totalkostnadsprocent 98,5 % 131,2 % 100,6 % 102,3 % 83,5 % Balansposter: Eget kapital efter ränta på garantikapital ,4 % Värderingsdifferenser ,1 % Verksamhetskapital ,1 % Utjämningsbelopp ,9 % Solvenskapital ,8 % Ansvarsskuld netto ,5 % Solvenskapital i % 149 % 136 % 158 % 174 % 193 % Solvensprocent 387 % 418 % 466 % 498 % 526 % Balansomslutning ,1 % Balansomslutning, gängse värde ,6 % Personal: Medelantal anställda

4 2 Verkställande direktörens utblick Våra kunder och ägare förväntar sig med rätta att vi skall leverera bra och prisvärda försäkringsprodukter. Dessa förväntningar är givetvis inte statiska, utan de påverkas kontinuerligt av all information som i en allt mer globaliserad värld strömmar in i våra vardagsrum, ofta med erbjudanden till priser som mer handlar om att nå marknadsandelar än att de skulle vara riskmässigt motiverade. I den här verksamhetsmiljön är det nödvändigt att vi lyckas nå ut med klar och tydlig information om de mervärden Ömsens produkter erbjuder - och om Ömsens sätt att verka och ta ansvar i det åländska samhället. Vi tror nämligen att de kunder som har fått all denna information även i fortsättningen kommer att vara kunder hos oss, i sitt eget försäkringsbolag, i stället för att välja någon stor nationell eller internationell försäkringsgivare. Vi verkar nära våra kunder/ägare, och har därför en unik möjlighet att kunna fånga upp kundernas önskemål och att anpassa produkterna i enlighet med önskemålen. Vår ambition är att i ännu högre grad finnas ute hos kunderna och att visa att vi är måna om deras trygghet - också innan eventuella skador inträffar. Vi kommer att fortsätta med våra aktiva skadeförebyggande insatser så att skador så långt det är möjligt kan undvikas. Organisationen har på kort sikt förändrats från att tidigare ha beviljat försäkringar och tagit emot skadeanmälningar till att numera aktivt sälja försäkringar. Vår lokala förankring gör att kunderna kan erbjudas ett större mervärde än annars. Tryggheten tar inte slut när premien är betald. Vi skall upprätthålla relationerna - helst ömsesidigt - för att alltid kunna erbjuda rätt skydd. Vår produkt skall vara lika med kundens trygghet! Produkten skall vara anpassad till kundens fas i livscykeln. Ju mer kontakt vi har med kunden, desto bättre anpassat blir försäkringsskyddet. Men det är inte tillräckligt. Vi behöver också känna kundens individuella behov av trygghet för att kunna erbjuda den produkt som motsvarar kundens riskbenägenhet. Sedan är det upp till kunden att välja omfattningen av den trygghet vi kan erbjuda. Den försiktiga och omsorgsfulla försäkringstagaren kommer att ha fördel av detta i prissättningen. Då kunden inser att vi kan leverera den bäst anpassade produkten upplevs det mervärde vi försöker åstadkomma, och förhoppningsvis innan skadan är ett faktum. Vi kan leverera bra, anpassade och prisriktiga försäkringar, varumärkesprodukter som kunden känner igen och känner trygghet inför. En Ömsförsäkring skall erbjuda det mervärde som en standardiserad nationell eller internationell produkt inte kan erbjuda. I försäljningssituationen är priset på produkten viktigt, men produktens innehåll bör ju vara minst lika viktigt. Vi måste bättre än tidigare framhålla fördelarna med en egen lokal förebyggande och rådgivande verksamhet samt lokal skadebesiktning och -reglering samt att hela kedjan av expertis finns lokalt och betjänar kunden på kundens modersmål. Vi tror att våra kunder vill känna sig trygga och vill upprätthålla en relation till sin trygghetsleverantör för att därmed veta att allt står rätt till. Kan vi då på vägen ytterligare erbjuda skadeförebyggande rådgivning som sparar pengar och obehag för kunderna kan vi också prismässigt leverera konkurrenskraftiga försäkringar, och framförallt en mycket mer prisvärd trygghetsprodukt. Jag vill avsluta med att framföra mitt tack till alla kunder och till de förtroendevalda samt till all personal som tillsammans är med och påverkar och utvecklar vårt gemensamt ägda försäkringsbolag till nytta för försäkringstagarna och till nytta för det närsamhälle vi lever i. Göran Lindholm

5 3 Verksamhetsberättelse Allmänt Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag har varit verksamt ända sedan Det senaste verksamhetsåret var därmed bolagets etthundrafyrtionde i ordningen. Detta uppmärksammades under året bland annat genom att kunderna bjöds in för information om försäkringar och skadeförebyggande verksamhet och för presentation av bolagets omtyckta konstsamling. Samtidigt gavs möjlighet att under mer otvungna former träffas och diskutera med bolagets ledning och personal. Kontakterna med kunderna är viktiga för att bolaget skall kunna nå ut med sina budskap om vilka försäkringar man bör ha och även hur man skall agera i skadeförebyggande riktning, men också för att bolaget skall få kunskap om vilka frågor och behov kunderna har. En direktkontakt till kunderna är bolagets kundtidning ÖmsNytt där det informeras om en hel del aktuella och intressanta försäkringsfrågor. Tidningen är informativ och därför omtyckt. För att ytterligare öka möjligheterna till kontinuerlig information har bolagets webbportal utvecklats under året och innehåller nu ännu mer aktuell information än tidigare. Adressen till hemsidan är numera Oavsett vilken information man kan få del av via broschyrer, tidningar och hemsidan så är ändå personlig kontakt mellan bolaget och kunderna det enklaste, trevligaste och effektivaste sättet. Personliga diskussioner där man både kan fråga och svara är alltid det bästa sättet att utbyta information när man skall ta ställning till sitt försäkringsskydd. Bolaget har mycket stor marknadsandel på Åland i den bemärkelsen att i stort sett alla ålänningar och åländska företag har någon kontakt med Ålands Ömsesidiga. Därför vågar vi med fog och stolthet säga att vi är ålänningarnas försäkringsbolag. Med sina 140 år är bolaget med all säkerhet ett av de äldsta bolagen i landskapet. Den fasta förankringen i det åländska samhället och den långa erfarenhet som bolaget och dess personal har är förvisso av stor vikt, men ännu viktigare är att bolaget hela tiden förmår att utvecklas minst i den takt som samhället och dess invånare och därmed bolagets kunder kräver och förväntar sig. Bolagets målsättning är att erbjuda den ekonomiska trygghet man rimligen kan åstadkomma med ett bra och prisvärt försäkringsskydd. När olyckan är framme skall man inte hamna illa ut ekonomiskt. Försäkringsbolaget och dess personal gör allt för att detta skall lyckas, med hjälp av föredömliga försäkringsprodukter och en skadereglering som snarare ser som sin uppgift att hitta orsaker att ersätta skadan än att med stöd av villkoren hitta orsaker att säga nej. En rättvis skadereglering är en av bolagets fastställda målsättningar. Bolagets ekonomiska ställning har utvecklats positivt genom åren och därmed har också bolagets kunder fått en stärkt ställning, genom att det är bolagets kunder som äger bolaget. Just detta uppfattas vara en av bolagsformens största fördelar. I ett ömsesidigt bolag delas inga dividender ut till aktieägarna som det görs i aktiebolag, utan resultatet blir kvar i bolaget och kan användas till att hålla såväl premier som ersättningar på en skälig och rimlig nivå, och därtill för att stärka bolagets ekonomi för att på så sätt trygga den framtida verksamheten och utvecklingen. Det i bokslutet presenterade resultatet av försäkringsverksamheten blev bättre än väntat. En väsentlig orsak till resultatförbättringen är att tidigare gjorda reserveringar som gjorts för framtida försäkringsersättningar har kunnat minskas. Målsättningen att det försäkringstekniska resultatet före förändringen av utjämningsbeloppet skall vara positivt förverkligades därmed. Försäkringsverksamhetens resultat varierar ofta rätt kraftigt på grund av förändrade reserveringar. Ett genomsnittligt resultat för flera år ger därför en bättre bild av hur verksamheten går. En analys av det försäkringstekniska resultatet för de fem senaste åren visar att resultatet ligger i godtagbar närhet av resultatmålsättningen. Placeringsverksamhetens resultat blev också bättre än väntat, även om det inte motsvarade föregående års resultat, som påverkades av osedvanligt stora försäljningsvinster av engångskaraktär.

6 4 Premieinkomster Ålands Ömsesidiga är ett sakförsäkringsbolag med många olika försäkringsslag i produktsortimentet. Fördelningen av premierna mellan de olika försäkringsklasserna blev i stort sett oförändrad. De totala försäkringspremierna fördelade sig på de olika försäkringsklasserna enligt följande: Fordon 33,7 % 37,4 % - Brand 32,8 % 34,7 % - Olycksfall 18,9 % 19,5 % - Övriga klasser 8,9 % 7,7 % - Återförsäkring 5,8 % 0,8 % Direktförsäkringspremierna ökade med 1,4 procent till 17,6 (17,4) miljoner euro. De totala försäkringspremierna, då även mottagen återförsäkring medräknas, ökade med 6,8 procent till 18,7 (17,5) miljoner euro. Återförsäkrarnas andel av premieintäkterna uppgick till 4,0 (4,0) miljoner euro, motsvarande 21,2 (22,6) procent av premieintäkterna. Provisionsintäkterna för den överlåtna försäkringsaffären inbringade 0,7 (0,8) miljoner euro. Premieintäkter för egen räkning, som anger hur stor del av premieintäkterna som är kvar då delar av inkomsterna i enlighet med återförsäkringsavtalen har överlåtits till återförsäkrarna, ökade med 7,8 procent till 14,8 (13,7) miljoner euro. Premieintäkter för egen räkning (1.000 euro) Premieinkomster (1.000 euro) Försäkringsansvaret har begränsats genom återförsäkring hos andra försäkringsbolag. Detta sker genom kvotåterförsäkringar, där återförsäkrarna tar del av såväl premier som ersättningar, och genom tilläggsförsäkringar som anskaffats för att skydda större enskilda ekonomiska värden. Dessutom finns viss poolåterförsäkring Ersättningskostnader Under året gjordes (6 327) skadeanmälningar, vilket innebar en ökning med 9,6 procent. De utbetalda skadeersättningarna ökade med 6,1 procent till 14,4 (13,5) miljoner euro. Den totala ersättningskostnaden inklusive förändrade reserveringar minskade med 41,9 procent till 12,1 (20,8) miljoner euro Ersättningskostnader totalt (1.000 euro)

7 5 Av ersättningskostnaderna stod återförsäkrarna för 1,8 (8,7) miljoner euro. Ersättningskostnaderna på eget ansvar minskade med 15,0 procent till 10,2 (12,0) miljoner euro. Ersättningskostnader på eget ansvar (1.000 euro) Skadeprocent Skadeprocenten anger skadeersättningarnas andel av premieintäkterna efter att återförsäkrarnas andelar avdragits. Skadeprocenten uppgick till 69,1 (87,7) och minskade i jämförelse med föregående år i huvudsak som en följd av att en del av de i bokföringen gjorda reserveringarna för skadeersättningar kunde minskas. Skadeprocenten för de fem senaste åren uppgick i genomsnitt till 87,1 och för de tio senaste åren till 90,2. Skadeprocent efter återförsäkrarnas andelar 0 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% direkta driftskostnader och de avskrivningar som hör till driften av såväl försäkrings- som placeringsverksamheten. Bruttodriftskostnadsprocenten uppgick till 20,8 (21,7) procent av premieintäkterna. För de fem senaste åren uppgick bruttodriftskostnadsprocenten till i genomsnitt 21,0 procent och för de senaste tio åren till i genomsnitt 21,3 procent. Bruttodriftskostnader (1.000 euro) Driftskostnaderna i resultaträkningen ökade med 5,9 procent till 2,1 (2,0) miljoner euro efter att de totala driftskostnaderna justerats med erhållna och erlagda återförsäkringsprovisioner och övriga provisionsintäkter samt efter att en del av kostnaderna har fördelats till ersättningsverksamheten och till placeringsverksamheten. Driftskostnadsprocenten räknas ut så att driftskostnaderna enligt resultaträkningen jämförs med premieintäkterna på eget ansvar. Driftskostnader i resultaträkningen (1.000 euro) % Driftskostnader Bruttodriftskostnaderna för försäkrings- och placeringsverksamheten ökade med 1,2 procent till 3,9 (3,9) miljoner euro. Beloppet innehåller

8 6 Driftskostnadsprocenten är i jämförelse med de flesta andra skadeförsäkringsbolag mycket låg och redovisas för året till 14,4 (14,7) procent. Driftskostnadsprocenten för de fem senaste åren, likväl som de tio senaste åren, uppgick till i genomsnitt 14,5 procent. Driftskostnadsprocent 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% Försäkringstekniskt resultat Det försäkringstekniska resultatet före förändringen i utjämningsbeloppet uppgick till 2,4 (-0,3) miljoner euro. Försäkringsverksamhetens resultat kan variera rätt mycket från år till år, dels på grund av att skadefallen är olika många och olika mycket värda, dels för att omvärderingar görs i tidigare gjorda reserveringar. Det försäkringstekniska resultatet för de fem senaste åren uppgick i genomsnitt till -0,3 miljoner euro, vilket är ett acceptabelt resultat i förhållande till målsättningen att resultatet skall vara nära noll. För de tio senaste åren uppgick det försäkringstekniska resultatet i genomsnitt till -0,5 miljoner euro per år % 2% 0% Försäkringstekniskt resultat före utjämningsbeloppet (1.000 euro) Totalkostnadsprocent Med totalkostnadsprocent avses summan av skadeprocenten och driftskostnadsprocenten. Då det erhållna procenttalet är lägre än hundra är försäkringsverksamhetens resultat positivt, medan resultatet är negativt om procenttalet överstiger hundra. Totalkostnadsprocenten uppgick till 83,5 (102,3). För de fem senaste åren uppgick totalkostnadsprocenten till i genomsnitt 102,2 procent och för de tio senaste åren till i genomsnitt 104,7 procent Totalkostnadsprocent efter återförsäkrarnas andel % 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Med utjämningsbelopp avses en riskteoretiskt uträknad reserv. Denna reserv är att betrakta som en utjämnande buffert som används speciellt för att täcka ersättningskostnader som inträffar under särskilt skaderika år. Grunderna för uträkningen av utjämningsbeloppet har såväl i detta som i föregående bokslut varit förändrade i jämförelse med tidigare års bokslut. Genom förändringen utökades avsättningen till utjämningsbeloppet. Åtgärdens effekt i jämförelse med om ingen ändring hade gjorts var en ökning av utjämningsbeloppet med 2,4 (2,1) miljoner euro. Utjämningsbeloppet ökade totalt med 5,6 (2,8) miljoner och minskade samtidigt det bokföringsoch skattemässiga resultatet med motsvarande belopp.

9 7 Det försäkringstekniska resultatet efter förändringen i utjämningsbeloppet blev -3,2 (-3,2) miljoner euro. Det underskott som därmed redovisas för försäkringsverksamheten har täckts med resultatet av placeringsverksamheten Försäkringstekniskt resultat efter utjämningsbeloppet (1.000 euro) Placeringsverksamheten Placeringstillgångarnas bokföringsvärde uppgick till 88,8 (81,8) miljoner euro. Värderingsdifferenserna utanför balansräkningen uppgick till 20,2 (20,8) miljoner euro, varför placeringstillgångarnas gängse värde därmed uppgick till 109,0 (102,7) miljoner euro. Av placeringstillgångarna värderade till gängse värde utgjorde aktier och andelar 43,9 (45,3) procent, finansmarknadsinstrument 42,4 (40,6) procent, fastigheter 12,3 (12,5) procent och depåfordringar inom återförsäkring 1,4 (1,6) procent. Det gängse värdet på fastigheter och fastighetsaktier uppgick till 13,4 (12,9) miljoner euro, medan det gängse värdet på aktier och andelar var 47,8 (46,5) miljoner euro. Ränteintäkterna ökade med 54,1 procent till 1,6 (1,0) miljoner euro medan dividendintäkterna minskade med 77,7 procent till 1,4 (6,5) miljoner euro. Fastighetsintäkterna uppgick till 1,2 (1,1) miljoner euro och de direkta fastighetskostnaderna till 0,9 (0,7) miljoner euro. Försäljningsvinsterna uppgick till 6,7 (12,8) miljoner euro. Tidigare nedskrivna värdepapper har juste Placeringsverksamhetens nettointäkter (1.000 euro) Placeringstillgångar värderade till gängse värde (1.000 euro) Placeringsverksamhetens nettointäkter inkl. värderingsdiff. (1.000 euro)

10 8 rats upp med 0,4 (0,3) miljoner euro. Värdepapper har skrivits ned med 0,6 (1,7) miljoner euro. Intäkterna av placeringsverksamheten totalt minskade till 11,2 (21,7) miljoner euro, främst beroende på stora försäljningsintäkter av engångskaraktär föregående år, medan kostnaderna minskade till 2,1 (2,8) miljoner euro. Det bokförda nettoresultatet av placeringsverksamheten blev 9,1 (18,9) miljoner euro. Värderingsdifferenserna förändrades med -0,6 (-6,4) miljoner euro. Resultatet inklusive värderingsdifferenser blev 8,5 (12,5) miljoner euro. Resultatanalys Omsättningen minskade med 23,8 procent till 27,9 (36,6) miljoner euro. Med omsättning avses summan av försäkringspremieintäkterna och nettointäkterna av placeringsverksamheten. Det försäkringstekniska resultatet före förändringen av utjämningsbeloppet ökade kraftigt och blev 2,4 (-0,3) miljoner euro. Det bokföringsmässiga nettoresultatet av placeringsverksamheten blev 9,1 (18,9) miljoner euro. Rörelsevinsten blev därmed 11,5 (18,6) miljoner euro. Utjämningsbeloppet förstärktes med 5,6 (2,8) miljoner euro och belastade därmed årets resultat. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 5,9 (15,7) miljoner euro. Efter dessa kostnadsposter blev årets vinst 4,5 (12,8) miljoner euro. Förslag på disponering av vinsten Den för räkenskapsåret 2006 redovisade vinsten utgör ,62 euro. Styrelsen föreslår att vinsten disponeras enligt följande: 1. På garantikapitalet erläggs 6.880,00 euro, vilket motsvarar åtta procent ränta. 2. Till reservfonden överförs ,62 euro. Händelser efter räkenskapsperioden Efter räkenskapsperiodens utgång har inga extraordinära händelser inträffat som skulle ha betydande inverkan på verksamheten eller på förväntat resultat. Framtidsutsikter Målsättningen är att bolaget alltid skall vara ett bra och intressant försäkringsalternativ. Som ett resultat av denna ambition, bra försäkringsprodukter till vettiga priser och kundnära service, har bolaget en mycket stor andel av den åländska sakförsäkringsmarknaden. Det finns dock risk för att marknadsandelarna till viss del kommer att förskjutas. Detta eftersom olika aktörer inom finansbranschen har sett det som nödvändigt att erbjuda egna försäkringslösningar för sina kunder. Ålands Ömsesidiga har alltid eftersträvat en oberoende ställning på marknaden, och att därmed erbjuda försäkringstagarna bra lösningar oavsett i vilken bank man är kund. Bolagets förvaltning Bolaget förvaltas i enlighet med bestämmelserna i bolagsordningen, försäkringsbolagslagen, aktiebolagslagen samt försäkringsinspektionens direktiv. Därtill följs i tillämpliga delar börsens rekommendation om god förvaltningssed. I ett ömsesidigt försäkringsbolag är det försäkringstagarna och garantiandelsägarna som äger bolaget. På bolagsstämman har alla ägare en röst samt ytterligare en röst för varje påbörjad hundra euro i betald premie under det senaste året. Genom rösträttsbegränsning kan ingen representera mer än tio procent av rösterna på stämman. Bolagsstämman fastställer bokslutet och tar beslut om hur årets resultat skall användas. Dessutom avgör man frågan om ansvarsfrihet

11 9 för förvaltningsrådets och styrelsens medlemmar samt verkställande direktören. På bolagsstämman har varje ägare möjlighet att ställa frågor, komma med synpunkter och föreslå medlemmar till förvaltningsrådet. Valberedning Vid förvaltningsrådets möte den beslöts ge styrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till instruktion för en valberedning med uppgift att föreslå medlemmar till både förvaltningsrådet och styrelsen. Efter styrelsens beredning av ärendet beslöt förvaltningsrådet vid sitt möte att godkänna den föreslagna instruktionen att gälla interimistiskt fram till dess den framläggs till behandling och beslut på inkommande ordinarie bolagsstämma. Till ordförande i valberedningen valdes advokat Dan Karlsson och till medlemmar förvaltningsrådets ord förande Sture Carlson, styrelsens ordförande Trygve Eriksson och förvaltningsrådets medlemmar Tor-Rolf Karlsson och Max Sirén. Förvaltningsrådet Förvaltningsrådet kan enligt bolagsordningen bestå av minst nio och högst femton medlemmar. Varje medlem väljs för en tidsperiod om tre år räknat från utgången av den bolagsstämma på vilken man väljs fram till utgången av den ordinarie bolagsstämma som infaller tre år senare. Förvaltningsrådets sammansättning avser att så långt det är praktiskt möjligt spegla ägarnas och kundernas intresseområden, men även geografisk spridning eftersträvas. Förvaltningsrådets huvudsakliga uppgifter är att övervaka styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av bolaget, att avge yttrande över bokslutet och revisionsberättelsen, att välja styrelse och utse verkställande direktör samt att ge styrelsen anvisningar i frågor av stor betydelse eller i principiellt viktiga ärenden. I tur att avgå ur förvaltningsrådet vid bolagsstämman var Göran Bengtz, Marcus Eriksson, Peter Grönlund, Tor-Rolf Karlsson och Anders Wiklöf. Innan stämman hade medlemmarna Göran Bengtz och Marcus Eriksson meddelat att man inte längre stod till förfogande för återval. Efter att antalet medlemmar fastställts till tretton återvaldes därefter Peter Grönlund, Tor-Rolf Karlsson och Anders Wiklöf för tiden fram till utgången av den ordinarie bolagsstämman Därutöver valdes Jesper Blomsterlund och Mikael Lundell till nya medlemmar i förvaltningsrådet för samma tid. I stället för Dan E Eriksson, som invalts i styrelsen, valdes Otto Hojar som ny medlem i förvaltningsrådet för tiden fram till den ordinarie bolagsstämman Efter bolagsstämman hade förvaltningsrådet sålunda följande sammansättning: Ben-Erik Alm, Jesper Blomsterlund, Peter Grönlund, Otto Hojar, Carin Holmqvist, Tor-Rolf Karlsson, Mikael Lundell, Sture Carlson, Peter Lindbäck, Ritva Sarin-Grufberg, Max Sirén, Erik Sundblom och Anders Wiklöf. På det förvaltningsrådsmöte som hölls efter bolagsstämman omvaldes Sture Carlson till ordförande och Anders Wiklöf till viceordförande. Vid inkommande ordinarie bolagsstämma är Ben-Erik Alm, Otto Hojar, Carin Holmqvist och Ritva Sarin-Grufberg i tur att avgå. Förvaltningsrådets medlemmar erhöll ett årsarvode om euro samt därtill ett arvode om 230 euro per möte. Förvaltningsrådets ordförande erhöll därutöver ett årsarvode om euro. Arvodena var femton procent högre än föregående år. Totalt utbetalades (25.042) euro till förvaltningsrådets medlemmar. Styrelsen Enligt bolagsordningen skall styrelsen bestå av minst fem och högst sju medlemmar. Styrelsen uppgift är att enligt god styrelsesed svara för att bolagets förvaltning och verksamhet är ändamålsenligt organiserad och att verksamheten planeras, leds och bedrivs på ett ändamålsenligt sätt. Vid förvaltningsrådets möte beslöts att antalet styrelsemedlemmar skulle

12 10 utökas från fem till sex. Till medlemmar för 2006 återvaldes därefter Trygve Eriksson, Kjell Clemes, Klas Mörn, Elisabeth Nauclér och Göran Lindholm, samt nyvaldes Dan E Eriksson. Göran Lindholm valdes enbart för tiden fram till utgången av inkommande ordinarie bolagsstämma 2006 med motiveringen att bolagets verkställande direktör från den tidpunkten inte längre skulle ingå i bolagets styrelse. Därtill beslöts att förvaltningsrådets ordförande Sture Carlson skulle tillträda som styrelsemedlem för den resterande tiden av året. Efter den ordinarie bolagsstämman sammanträdde förvaltningsrådet och omvalde Sture Carlson till ordförande för förvaltningsrådet, varvid styrelseuppdraget för hans del inte längre var aktuellt. Därefter beslöts att styrelsen för resterande del av 2006 skulle minskas till fem medlemmar. För resterande tid av året bestod sålunda styrelsen av Trygve Eriksson, ordförande, Kjell Clemes, viceordförande, Dan E Eriksson, Klas Mörn och Elisabeth Nauclér. Vid förvaltningsrådets möte beslöts att styrelsen för år 2007 fortsättningsvis skulle bestå av fem medlemmar, varefter samtliga styrelsemedlemmar återvaldes. Styrelsen har härefter återvalt Trygve Eriksson till ordförande och Kjell Clemes till viceordförande. Styrelsens medlemmar arvoderades på samma sätt som förvaltningsrådets medlemmar. Totalt utbetalades (16.300) euro. Verkställande direktören Verkställande direktören skall övervaka och leda bolagets fortlöpande affärsverksamhet i enlighet med styrelsens anvisningar. Dessutom ansvarar verkställande direktören för att bolagets bokföring handhas i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt. Verkställande direktör sedan är Göran Lindholm. Personalen Bolagets personalresurs uppgick till i medeltal 45,0 personer (45,2). Personalens ålder var i medeltal 45,2 (44,5) år och anställningsår 15,0 (14,4) år. Räkenskapsperiodens löner, naturaförmåner, pensionskostnader och övriga lönebikostnader uppgick till 2,6 (2,5) miljoner euro. Det utbetalda beloppet av löner och arvoden som erlagts till styrelse, förvaltningsråd och verkställande direktören uppgick tillsammans med naturaförmånernas beskattningsvärde till 0,2 (0,2) miljoner euro. Bolagets pensionsansvar sköts genom avtal med Alandiabolagen. I enlighet med den allmänna lagstadgade pensionsåldern kan personalen avgå med pension vid 63 års ålder. Bolagets verkställande direktör och en del av personal med längre anställningstid avgår med pension vid 60 års ålder. Under de närmaste tio åren kommer en till högst tre personer att avgå med pension årligen. Personalen i bolaget har gjort ett föredömligt gott arbete under året och styrelsen vill med anledning av detta framföra sin uppskattning och ett varmt tack för väl utfört arbete. Riskhantering och intern kontroll Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets riskhantering och interna kontroll. Bolagets ledning förverkligar styrningen av affärsverksamheten och övervakas kontinuerligt av styrelsen. Riskhanteringsverksamheten utvecklas internt i bolaget utgående från bland annat försäkringsinspektionens anvisningar och de externa revisorernas synpunkter. Den interna kontrollfunktionen är underställd bolagets verkställande direktör. Riskhanteringen behandlas även i noterna till bokslutet.

13 11 Extern övervakning Enligt bolagsordningen skall bolaget ha minst två och högst fyra revisorer och lika många personliga revisorssuppleanter. En revisor som samtidigt är övervakningsrevisor skall vara CGR-revisor. Bolagsstämman valde den till revisorer Dan Jungar, CGR, och Sune Almqvist, CGR, och till suppleanter Kari Niukko, CGR, och KPMG Oy Ab. Till övervakningsrevisor valdes Dan Jungar med Sune Almqvist som suppleant. Förutom revisorerna övervakar och granskar Försäkringsinspektionen att bolaget följer lagen, iakttar god försäkringssed och tillämpar ändamålsenliga tillvägagångssätt i sin verksamhet. Försäkringsinspektionen följer upp och bedömer den ekonomiska ställningen samt bolagets lednings-, övervaknings- och riskkontrollsystem samt verksamhetsförutsättningar. Kunder och övriga samarbetspartners För att framgångsrikt kunna driva ett försäkringsbolag med många och utvecklade försäkringsprodukter i sortimentet krävs viss volym såväl när det gäller antal kunder som försäkringsuppdrag. Genom att bolaget har stor marknadsandel på Åland är nästan varje ålänning direkt eller indirekt kund i bolaget. Denna stora täckning på ett förhållandevis litet marknadsområde ger sammantaget den verksamhetsvolym som krävs. Med tillräckliga verksamhetsförutsättningar är det också lätt att vara med och stöda utvecklingen i det åländska närings- och samhällslivet. I förlängningen förväntas även dessa åtgärder förbättra bolagets verksamhetsförutsättningar. Det är naturligt för bolaget att på olika sätt stöda såväl företagsamhet som kultur och idrott. Till alla våra kunder, leverantörer och alla andra samarbetspartners vill vi rikta ett stort och varmt tack för ett mycket gott samarbete under året.

14 12 Balansräkning Aktiva Immateriella tillgångar: Immateriella rättigheter (not 18) , ,35 Placeringar (not 11) Placeringar i fastigheter (not 12) Fastigheter och fastighetsaktier , ,10 Lånefordringar hos koncernföretag , , , ,60 Placeringar i koncernföretag och företag i vilka ägarandelen är betydande Aktier i koncernföretag (not 14 och 16) 2 543, ,00 Övriga placeringar Aktier och andelar (not 15) , ,89 Finansmarknadsinstrument , ,61 Inteckningslån , ,21 Övriga lånefordringar (not 17) , ,90 Depositioner , , , ,77 Placeringar exkl. depåfordringar inom återförsäkring , ,37 Depåfordringar inom återförsäkring , ,97 Placeringar totalt , ,34 Fordringar Direktförsäkring , ,58 Återförsäkring , ,54 Övriga fordringar , , , ,61 Övriga tillgångar Materiella tillgångar Inventarier (not 18) , ,86 Kassa och banktillgodohavanden , , , ,11 Aktiva resultatregleringar Räntor och hyror , ,98 Övriga aktiva resultatregleringar , , , ,39 Aktiva totalt , ,80

15 13 Passiva Eget kapital (not 19) Grundfond , ,00 Garantikapital , ,00 Uppskrivningsfond , ,51 Reservfond , ,26 Räkenskapsperiodens vinst , , , ,69 Ackumulerade bokslutsdispositioner Avskrivningsdifferens , ,98 Försäkringsteknisk ansvarsskuld (not 22) Premieansvar , ,00 Återförsäkrares andel av premieansvaret , , , ,00 Ersättningsansvar , ,00 Återförsäkrares andel av ersättningsansvaret , , , ,00 Utjämningsbelopp , ,00 Garantiavgiftspost , ,32 Försäkringsteknisk ansvarsskuld totalt , ,32 Skulder Direktförsäkringsverksamhet 4 135, ,44 Återförsäkringsverksamhet , ,94 Övriga skulder , , , ,59 Erhållna förskott och passiva resultatregleringar , ,22 Passiva totalt , ,80

16 14 Resultaträkning Försäkringsteknisk kalkyl Premieintäkter Premieinkomst (not 4 och 5) , ,71 Återförsäkrares andel , , , ,51 Förändring av premieansvaret , ,00 Återförsäkrares andel , , , ,00 Premieintäkter för egen räkning , ,51 Ersättningskostnader Utbetalda ersättningar , ,42 Återförsäkrares andel , , , ,61 Förändring av ersättningsansvaret , ,00 Återförsäkrares andel , , , ,00 Ersättningskostnader på eget ansvar , ,61 Premier och ersättningskostnader netto , ,90 Förändring av garantiavgiftsposten , ,74 Driftskostnader (not 6 och 7) , ,35 Försäkringstekniskt bidrag före utjämningsbeloppet , ,19 Förändring av utjämningsbeloppet , ,00 Försäkringstekniskt bidrag , ,19 Annan än försäkringsteknisk kalkyl Placeringsverksamheten (not 10) Intäkter , ,74 Kostnader , , , ,30 Resultat före skatter och reserveringar , ,11 Direkta skatter , ,12 Vinst av den egentliga verksamheten efter skatt , ,99 Förändring av avskrivningsdifferensen , ,98 Övriga direkta skatter 5 502, , , ,07 Räkenskapsperiodens vinst , ,92

17 15 Finansieringsanalys Rörelseverksamhetens kassaflöde: Vinst av den egentliga verksamheten Korrektivposter: Förändring av ansvarsskulden Ned- och uppskrivningar av placeringar Avskrivningar enligt plan Övriga korrektivposter Kassaflöde före förändring av rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) av korta räntefria rörelsefordringar Ökning (+) / minskning (-) av korta räntefria skulder Kassaflöde före finansiella poster och skatter Betalda räntor och övriga finansiella kostnader Betalda direkta skatter Investeringarnas kassaflöde: Placeringar Materiella och immateriella tillgångar Finansieringens kassaflöde: Utbetalda räntor på garantikapital och övrig vinstutdelning Förändring av likvida medel Likvida medel vid räkenskapsperiodens början Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut

18 16 Noter Not 1: Bokslutsprinciper Allmänt Resultaträkningen är indelad i försäkringsteknisk kalkyl och annan än försäkringsteknisk kalkyl. Den förstnämnda beskriver försäkringsverksamhetens resultat medan annan än försäkringsteknisk kalkyl främst beskriver resultatet av placeringsverksamheten. I ersättningsansvaret ingår en reservering för skadehanteringskostnader för inträffade skador. Driftskostnader och planavskrivningar redovisas funktionsvis i resultaträkningen. Kostnader för ersättningsverksamheten redovisas i resultaträkningen som ersättningskostnader. Kostnader för anskaffning, skötsel och administration av försäkringar redovisas som driftskostnader. Kostnader som har att göra med värdepappers- och fastighetsinnehavet redovisas som kostnader för placeringsverksamheten. Koncernbolag Hamnia Ab är ett vilande bolag utan aktiv verksamhet. Övriga dotterbolag är fastighetsbolagen Fastighets Ab Nygatan 7, Fastighets Ab Köpmansgatan 4, Fastighets Ab Torggatan 9 och Bostads Ab Västra Klinten. De olika dotterbolagens bokslut har ringa inverkan på koncernens resultat och ekonomiska ställning och behöver därför inte medtas i upprättat koncernbokslut. Eftersom i det här fallet inga bolag behöver tas med i koncernbokslut har koncernbokslut inte uppgjorts. Kreditförluster Premiefordringar som sannolikt inte kommer att kunna indrivas avskrivs som kreditförluster och redovisas som korrektivpost till premieinkomsterna. Kreditförluster som hör till placeringsverksamheten redovisas som nedskrivningar inom gruppen kostnader för placeringsverksamheten. Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som gällde på bokslutsdagen. Värdering av tillgångarna Fastigheterna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsutgift efter avdrag för avskrivningar enligt plan. Bokföringsvärdet på vissa fastigheter innehåller uppskrivningar. Fastigheternas gängse värde fastställs årligen skilt för varje objekt. Aktier och andelar som ingår i placeringstillgångarna har bokförts till anskaffningsutgift eller lägre gängse värde. Värderingen har gjorts enligt principen om genomsnittsvärde. Tidigare gjorda nedskrivningar återförs till den del gängse värdet är högre än det med nedskrivningar korrigerade bokföringsvärdet. Aktier och andelar som är börsnoterade är värderade enligt sista köp- eller avslutskurs där så är rimligt. För värdepapper som inte är börsnoterade utgörs det gängse värdet av anskaffningsvärdet eller lägre sannolikt överlåtelsevärde. Finansmarknadsinstrument redovisas till ursprungligt anskaffningsvärde eller lägre sannolikt överlåtelsevärde. Differenser mellan nominellt värde och anskaffningsutgiften periodiseras under värdepapprets löptid. Lånefordringar och övriga fordringar bokförs till nominellt värde eller till lägre gängse värde. Planmässiga avskrivningar De planmässiga avskrivningarna har beräknats på anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärden lineärt under den beräknade ekonomiska livslängden. Avskrivningstiden är fem år för ADB-utrustning och -program samt fordon, femton till femtio år för byggnader och konstruktioner samt fem till femton år för maskiner och inventarier. Planmässiga avskrivningar har även gjorts på de uppskrivningar som under tidigare år verkställts på delar av fastighetsinnehavet. Eventuell skillnad mellan planmässiga och skattemässiga avskrivningar redovisas separat i resultaträkningen som förändring av avskrivningsdifferensen. Ackumulerade bokslutsdispositioner Kreditförlustreservering får inte överstiga en procent av det sammanlagda beloppet av försäkringsbolagets andra fordringar än premiefordringar, eller den sannolika större risk för kreditförluster som kan antas finnas. För räkenskapsåret har inga kreditförlustreserveringar gjorts. Direkta skatter Skatt för räkenskapsåret är beräknad enligt 26 procent av beskattningsbar redovisad vinst före skatt. Pensionsarrangemang Pensionsansvaret för personalen är helt täckt genom försäkringar tecknade hos utomstående pensionsförsäkringsbolag. Not 2: Beskrivning av använda nyckeltal Omsättning + Premieinkomst före avdrag av återförsäkrares andel + Nettointäkter av placeringsverksamheten i resultaträkningen + Övriga intäkter Premieinkomst Med premieinkomst avses premier före avdrag av återförsäkrarnas andelar. Skadeprocent Ersättningskostnader x 100 Premieintäkter

19 17 Skadeprocent (utan beräkningsräntekostnad) Ersättningskostnader (utan beräkningsräntekostnad) x 100 Premieintäkter (utan beräkningsräntekostnad) Nyckeltalet räknas ut efter avdrag av återförsäkrarnas andelar. Driftskostnadsprocent Driftskostnader x 100 Premieintäkter Nyckeltalet räknas ut efter avdrag av återförsäkrarnas andelar. Bruttodriftskostnadsprocent Driftskostnaderna före återförsäkrarnas andelar x 100 Premieinkomst före återförsäkrarnas andelar Eftersom bolaget återförsäkrar en stor del av sin rörelse och provisionerna därför utgör en väsentlig del av driftskostnaderna anges även bruttodriftskostnadsprocenten. Totalkostnadsprocent + Skadeprocent + Driftskostnadsprocent Totalkostnadsprocent (utan beräkningsräntekostnad) + Skadeprocent (utan beräkningsräntekostnad) + Driftskostnadsprocent Vid uträkning av totalkostnadsprocenten används alltid den egentliga driftskostnadsprocenten (inte bruttodriftskostnadsprocenten). Rörelsevinst eller -förlust Med rörelsevinst eller -förlust avses vinst eller förlust före förändring i utjämningsbeloppet, extra ordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter. Resultatanalys för skadeförsäkringsbolag + Premieintäkter - Ersättningskostnader - Driftskostnader +/- Övriga försäkringstekniska intäkter och kostnader = Förs.tekn. bidrag före förändring i utjämningsbeloppet +/- Intäkter och kostnader av placeringsverksamheten +/- Övriga intäkter och kostnader = Rörelsevinst eller -förlust + Extraordinära intäkter - Extraordinära kostnader = Vinst eller förlust före bokslutsdispositioner och skatter - Inkomstskatter och övriga direkta skatter = Räkenskapsperiodens vinst eller förlust Intäkter av placeringsverksamheten A. Nettointäkter av placeringsverksamheten på sysselsatt kapital (gängse värde) Nettointäkterna av placeringsverksamheten till gängse värde i relation till sysselsatt kapital beräknas per placeringsslag och för det sammanräknade beloppet av placeringar med beaktande av kassaflöden. Periodens vinst beräknas med en s.k. anpassad Dietzformel (tids- och penningavvägd formel) på så sätt att det sysselsatta kapitalet beräknas genom att man till marknadsvärdet i början av perioden lägger periodens kassaflöden avvägda med den proportionella andel av hela perioden som kvarstår vid transaktionsdagen eller från transaktionsmånadens mitt till periodens slut. B. Specifikation av nettointäkterna av placeringsverksamheten +/- Placeringsverksamhetens direkta nettointäkter i bokföringen +/- Värdeförändringar i bokföringen +/- Förändring i värderingsdifferenserna Placeringsallokering till gängse värde Av räntefonderna ingår långa räntefonder i masskuldebrevslån och korta räntefonder i penningmarknadsplaceringar. Andelar i placeringsfonder eller andra med dem jämförbara fondföretag som investerar i fastigheter och fastighetsbolag ingår i fastighetsplaceringar. Kalkylmässiga värderingsdifferenser av derivat som upptas under resultatregleringar och premier som upptas under förskottspremier hänförs till underliggande tillgångspost. I placeringarna inkluderas inte köpeskillingsfordringar och -skulder i anslutning till placeringar. Placeringsallokeringen inkluderar depositioner som hör till placeringarna i balansräkningen. Avkastning på totalkapitalet (gängse värde) +/- Rörelsevinst eller förlust + Räntekostnader och övriga finansiella kostnader + Beräkningsräntekostnad +/- I uppskrivningsfonden bokförd uppskrivning/återföring +/- Förändring i placeringarnas värderingsdifferenser x Balansomslutning +/- Placeringarnas värderingsdifferenser Nyckeltalets divisor beräknas som ett medeltal av värdena enligt räkenskapsperiodens och den föregående räkenskapsperiodens balansräkning. Med beräkningsräntekostnad avses den kostnadsbelastning diskontering av pensioner och eventuella övriga försäkringstekniska ansvarsposter medför. Beräkningsräntekostnaden beräknas genom att multiplicera det diskonterade ersättningsansvaret vid årets början med den beräkningsränta som använts vid föregående års slut. Totalresultat +/- Rörelsevinst eller -förlust +/- Förändring i värderingsdifferensen utanför balansen, fonden för verkligt värde och uppskrivningsfonden

20 18 Verksamhetskapital + Eget kapital efter avdrag för föreslagen vinstutdelning + Ackumulerade bokslutsdispositioner +/- Placeringarnas värderingsdifferenser +/- Latent skatteskuld + Kapitallån (med Försäkringsinspektionens samtycke) - Immateriella tillgångar +/- Andra i förordning nämnda poster Utjämningsbelopp Med utjämningsbelopp avses en för skaderika år riskteoretisk uträknad reserv. Solvenskapital + Verksamhetskapital + Utjämningsbelopp Solvenskapital i procent av ansvarsskulden Solvenskapital x 100 Förs.tekn. ansvarsskuld - utjämningsbelopp Den försäkringstekniska ansvarsskulden räknas ut efter avdrag för återförsäkrarnas andelar. Solvensprocent (solvensförhållande i procent) Solvenskapital x 100 Premieintäkter under 12 månader Premieintäkterna räknas ut för de 12 föregående månaderna efter avdrag av återförsäkrarnas andelar. Antalet anställda i genomsnitt Nyckeltalet räknas ut som ett medeltal av antalet anställda i slutet av varje kalendermånad. I antalet beaktas eventuellt deltidsarbete för de anställda. Till personalen räknas de personer till vilka under räkenskapsperioden betalas lön. Not 3: Riskhanteringsprinciper Allmänt Bolagets riskhanteringsplan anger styrelsens riktlinjer för kontroll av riskerna inom försäkrings- och placeringsverksamheten. Målsättningen är att beakta alla kända och väsentliga risker. I planen beskrivs olika typer av risker och hur kontrollen av dem organiseras. Det mest centrala målet med riskhanteringen är att säkerställa att det förvaltade kapitalet i alla situationer räcker för de åtaganden bolaget har gentemot kunderna. Viktiga delar i planen är återförsäkringsplanen och placeringsplanen. De olika riskmomenten följs kontinuerligt upp genom såväl intern som extern kontroll. Bolagets styrelse fastställer omfattningen av riskhanteringen och den interna kontrollen och kravet på rapportering av angivna riskmått. Solvens Det är av största vikt att det kapital bolaget förvaltar hanteras på ett sådant sätt att avkastningen är tillräcklig med hänsyn tagen till given risk, och att bolaget är ekonomiskt starkt och därmed har förmåga att bära risker. Rapport gällande solvenskapitalet och förmågan att täcka ansvarsskulden upprättas kvartalsvis och meddelas styrelsen och försäkringsinspektionen. Vid bokslutstillfället uppgick solvenskapitalet till 77,7 (68,3) miljoner euro. Minimikravet enligt försäkringsinspektionens föreskrifter var 8,1 (7,1) miljoner euro. Täckningen av ansvarsskulden uppvisade ett överskott på 24,0 (30,6) miljoner euro. Tabell: Solvenskapitalets tillräcklighet (1 000 euro) Solvenskapital Premieintäkter ,5 % Ersättningskostnader ,2 % Ansvarsskuld ,4 % Placeringar till gängse värde ,7 % Procenttalen i tabellen anger hur stort solvenskapitalet är i förhållande till respektive jämförelseobjekt. Premieintäkter, ersättningskostnader och ansvarsskuld anges efter att återförsäkrarnas andelar har räknats bort. Inom försäkringsverksamheten kontrolleras framför allt risker som har att göra med produkterna och prissättningen av dessa, samt med skadehanteringen och uppföljningen av resultatet för de olika försäkringsslagen och -klasserna. Återförsäkringsplanen beskriver hur stor risk bolaget kan hålla självt i förhållande till verksamhetens omfattning, samt vilka kreditrisker som är acceptabla gällande återförsäkrare. Bolagets maximala ekonomiska risk vid en skada beräknas till 1,2 (1,2) miljoner euro. Placeringsverksamheten Risker i anslutning till placeringsverksamheten behandlas i placeringsplanen, vilken styrelsen tar ställning till minst en gång per år. Tillräcklig riskspridning och uppsatta mål för avkastningen hör till de riskmått som kontrolleras. För närvarande är riktvärdet för placeringar i aktier och andelar femtio procent av placeringsportföljen, räntor och andra instrument med lägre risk trettio procent samt fastigheter tjugo procent. Även begränsning av valutarisker beskrivs vid behov i placeringsplanen. Enligt placeringsplanen kan derivatinstrument användas i skyddande syfte. Ränteportföljens risk bedöms enligt modifierad duration. Kreditrisker i räntepapper bedöms utifrån kända ratinginstituts bedömningar. Likviditetsrisken bedöms utgående från hur snabbt placeringsportföljen eller delar av denna kan realiseras. Riskerna i placeringsverksamheten bedöms även utgående från olika s.k. stresstest där det prövas konsekvenserna av att aktiernas och aktiefondernas värden går ner med visst antal procent. Därtill görs bedömningar av hur ränteportföljens värde utvecklas om räntenivån förändras med olika procentsatser. Operativa risker Inom ramen för riskhanteringen definieras och hanteras även operativa, ekonomiska eller säkerhetsmässiga risker. En fungerande administration säkerställs med kompetent personal och tydliga processbeskrivningar. Driftskostnaderna hålls nere genom effektiva processer, och kontrolleras kontinuerligt. Datarisker och fysiska risker som berör kontorsmiljön i händelse av brand eller liknande beskrivs i riskhanteringsplanen. Utöver detta har styrelsen fastställt en beredskapsplan, som vägledning för åtgärder som skall vidtas i samband med extraordinära händelser.