källa: protokoll från Hjelmseryds skolstyrelse " finns ej i Åres hfl för " källa.rolf A karlsson (Father 1:1, p 10, Mother 1:2, p 19)

Transkript

1 Probandus

2 Mathilda Karolina Andersdotter (9). Lärarinna. Born in Fägerhult, Hjälmseryd (F) (husförhörslängd). Died in Nilsagård, Hössjö, Slätthög (G). Buried in Slätthög (G). "Mathilda hade en något dålig rygg. Fick därför bli lärarinna. Tjänstgjorde till och med i Åre i Jämtland ( av något personligt skäl) men gifte sig senare och blev bondmora i Hössjö" ( källa: Bengt Nilsson från Grönaberg) " 31/ ;Valdes Matilda Andersson till småskollärarinna i Karshult. 26/ ; Matilda Andersson, Fägerhult sade upp sin småskollärartjänst 18/7 1886; Valdes Matilda Andersson, Fägerhult på nytt till lärarinna 11/ ; Då småskollärarinnorna Matilda Andersson och Ida Karlsson uppsagt sig lovade ordf. att hos föreståndaren för Vetlanda seminarium efterhöra lämpliga lärarkanditater" källa: protokoll från Hjelmseryds skolstyrelse " finns ej i Åres hfl för " källa.rolf A karlsson (Father 1:1, p 10, Mother 1:2, p 19)

3 Married to Lysning

4 Anders Johan Carlsson (1). hemmansägare. Born in Nilsagård, Hössjö, Slätthög (G) (hfl). Died in Nilsagård, Hössjö, Slätthög (G). " Anders Johan övertog gården efter faderns död i februari Först därefter tycks han tänkt på giftemål. Jag har hört äldre personer i Hössjö berätta om Anders Johans planering av friarfärd. Han lär ha utrustat friarvagnen med en vacker fotsäck som han lånade av sin vän Anders Göran Johansson i Hössjö Norragård. Anders Johan for till Fägerhult i Hjämseryds socken, Jönköpings län. Friarfärden slutade lyckligt: Anders Johan och Mathilda Katrina Andersdotter gifte sej 21 juni Anders Johan liksom sin far fastnade för en livspartner som inte bodde i samma by, inte ens i samma socken. Genom detta gränsöverskridande avvek de från vad som tycks ha varit den svenska landsbygd i äldre tider och långt in på 1900-talet. Även inom ett annat visar de likheter, genom ledamotskap i t.ex kommunalnämnd och skolstyrelse, genom revisions- och taxeringsuppdrag ( enligt tillgängliga arkivupplysningar)." källa :Inga Johanssson :Bondpojken från Nilsagård, Värendsbygder 1997) "Anmärkningsvärt var att makarna gav sina två söner Gustaf och Bertil möjlighet att studera vid Växjö läroverk och därefter vid Lunds universitet respektive Kungliga Tekniska Högskolan. Detta var mycket ovanligt att bondsöner fick denna möjlighet i början av 1900-talet. Detta krävde ekonomiska uppoffringar men han gladdes mycket av deras framgångar. Andes Johan avled 25 maj 1919 i cancer." källa: Rolf A Karlsson "I början av seklet låt han avverka mycket av gårdens skog. Han hade filosofin att då växte pengarna på banken samtidigt som nya skog växte upp." Källa. Bertil Karlsson

5 Nanny Sofia Desideria Nilsson (10). Bondhustru. Born in Nilsagård, Hössjö, Slätthög (G). Died in Södra Grönaberg, Grönaberg, Slätthög (G).

6 Karl Gustaf Natanael Hössjer (11). Rektor, professor i matematik. Born in Nilsagård, Hössjö, Slätthög (G). Died in Göteborg (NG Stedt). "Tidigt noterades Gustavs exceptionella studiebegåvning. Han anmodades av sina föräldrar att söka in på Växjö läroverk.

7 Han skrevs in i Växjö läroverk hösten 1912, 12 år gammal.studierna blev framgångsrika. Trots att Gustav för att göra skolgången mindre kostsam för föräldrarna, hoppade över en gymnasieklass två gånger, gick han ut realgymnasiet med mycket goda betyg. Gustav skrevs in vid Lunds universitet 1914, avlade fil. kand 1915 och fil.mag examen 1916 vilket var mycket snabbt studerat tog han licentiatsexamen i matematik. Därefter började han sin lärarkarriär som gymnasielärare. Samtidigt disputerade han i matematik utnämndes han till professor i matematik vid Chalmers Tekniska Högskola utnämndes han till rektor för högskolan. Denna befattning innehade han till Under denna tiden ledde han högskolans stora utbyggnad. Gustav avled 1977 i Göteborg." källa: Rolf A Karlsson Anders Bertil Emanuel Karlsson (12). Civilingenjör. Born in Nilsagård, Hössjö, Slätthög (G) (KGF). Died in Moheda (G). "Pappa Bertil har berättat att han som pojke blev beordrad att söka in på Växjö läroverk. När han protesterade fick han beskedet att han också skulle få denna möjlighet eftersom hans begåvade storebror Gustav redan studerade i Växjö. Bertil tog studentexamen med höga betyg och tog civilingenjörsexamen vid KTH i mitten av 20 talet. Under studietiden var han tidvis frånvarande på grund av att han måste hjälpa till på gården. Han gjorde militärtjänst efter sin examen som flygmekaniker vid Malmslätt vid Linköping. Vid flygningar satt mekanikern i främre sittbrunn och kontrollerade att motorn fungerade. Vid några tillfällen flög han till Ljunbyhed i Skåne för begravningsceremonier för störtade flygare, Planet följde då södra stambanan för att hitta rätt. Vid ett tillfälle gjorde planet en sväng över Hössjö. Bertil hade svårt att få arbete efter examen på grund av dåliga tider, med blev till sist anställd vid Original-Odnner i Göteborg som gjorde mekaniska räknemaskiner. Tyvärr drabbades företaget av lågkonjunkturen i början av 30-talet och Beril fick sluta tillsammans med många andra. Han hade sedan tillfälligt arbete på Torps bruk. Bl a projekterade han en ombyggnad av elkraftverket i Banke, Slätthög samt kraftverket vid Torps bruk. I mitten

8 av 30-talet anställdes han vid Husqvarna Vapenfabrik.Bertil flyttade till Huskvarna 11/ från Moheda socken och anställdes på Husqvqrnq Sapenfabrik AB. Under kriget var han vapenkonstruktör. Bl a var han en av konstruktörerna av svenska armens kulsprutepistol M/45. Efter kriget till sin pensionering 1966 var han en av de ledande symaskinskonstruktörerna vid företaget. Vid sidan av sitt ordinarie arbete startade han en liten verkstadsrörelse på Nilsagård på 40 -talet. Han tillverkade och sålde bl. a "selapinnar" av egen konstruktion samt klackjärn, Sedan började han tillverka egenkontruerade gungbeslag till kontorstolar. På 50-talet hyrde han en verkstadslokal i Moheda och på 60-talet byggde han en egen verkstad där, Då producerade han också en egenkonstruerad arbetsstol för hemmet som såldes via IKEA. Som mest hade hans företaget 3 anställda. Hustrun Astrid skötte kontorssysslorna inklusive bokföringen. Under många år reste han de flesta helger ner till Moheda från Huskvarna för att sköta företaget vid sidan av sitt heltidsarbete. Vid pensioneringen flyttade Bertil och Astrid till Moheda. Som pensionär nedmonterade han den stora mangårdsbyggnaden till Nilsagård och byggde upp den på annan plats i stort sett på egen hand. Projektet tog 5 år. Viss handräckning utfördes av sonen Rolf. Bertil avled 1987 i Moheda" källa: Rolf A Karlsson Elsa Alida Linnea Karlsson (13). Bondhustru. Born in Nilsagård, Hössjö, Slätthög (G) (KGF). Died 1976 in Nilsagård, Hössjö, Slätthög (G). Karin Helena Elisabeth Karlsson (14). Folkskolärarinna. Born in Nilsagård, Hössjö, Slätthög (G) (KGF). Died in Hjälmsänga, Rydaholm. Buried in Slätthög (G) (begravningsinbjudan). Tog studenten i Landskrona boende

9 hos sin faster Ingeborg Hössjer som hade en lärartjänst där. Tog lärarexamen i Stockholm. Fick tjänst som folkskolelärare i Hjälmsänga utanför Rydaholm. Dog i rosfeber (Erysipelas faciei) på Värnamo lasarett. ( Utdrag ur 1933 års död och begravningsbok för Rydaholms församling) Hennes skolklass reste med inhyrd buss till hennes begravning i Slätthög.( källa : Astrid Karlsson) "Jag hade Karin Karlsson som lärarinna. Har positiva minnen av henne. När jag skadade mig vid kälkåkning plåstrade hon om mig i sin lägenhet som låg på 1:a våningen i skolan. Hon fick en finne på huden som utvecklade sig till blodförgiftning. Hon dog på Värnamo lasarett. Har intervjuat min bror Walter som åkte buss till begravningen i Slätthög med sin klass. Men han har dåliga minnesbilder ( källa Allan Johnsson, Västra Storgatan, Rydaholm 2010)

10 1:1 f Generation I

11

12 Anders Johansson (35). 1 Riksdagsman. Born in Alsarp, Hjälmseryd (F) (husförhörsl). Baptized Died in Fägerhult, Hjälmseryd (F) (husförhörsl). "Brandförsäkringsvärde på 1860 talet: fastighet 1600, lösegendom 900 totalt 2500 Taxeringslängd 1865 : 3/16 Anders Johannesson 2900" källa: dokument från Lennart Pettersson, Hjälmseryd "Anders Johansson, som var född i Fägerhult och hans hustru i tredje giftet Sara Lena Gabrielsdotter från byn Skog i Moheda socken fick dottern Mathilda Katarina. Anders Johansson, som var född 1826, hade genom självstudier skaffat sig för sin tid god utbildning. Han blev förtroendeman i socknen, bl.a. nämndeman. Han utsågs 1869 att representera Västra Härad i riksdagen. Riksdagsmannaskapet innehade han från 1870 till sin död " Källa: Inga Johansson, Bondpojken från Nilsagård, Värendsbygder 1997 "Hemmet i Fägerhult hade sträng religiös prägling. Guds ord brukades flitigt. Husfadern samlade barn och tjänare till daglig husandakt" ( Sven August Hjelmgren av Gunnar Byhmer) " Föddes i Alsarp i Hjelmseryd. Var yngst och ende sonen bland 6 syskon. Blev moderlös vid 6 års ålder men fick i barndomen en moderlig omvårdnad av sin 15 år äldre syster Stina, som sedan blev gift med grenadjär Sven Slätt. 3 av hans syskon dog i unga år i kolera Vid 21 års ålder gifte han sig med unga änkan Anna Katarina Danielsdotter från Axaryd och blev därigenom bosatt och hemmansägare därstädes. Detta äktenskap varade i 7 år och välsignades med 3 söner, av vilka en dog i tidig ålder, den äldste Per Johan Andersson, blev heg. i Stockaryd Norregård, den yngste, Sven Aug. Hjelmgren, kyrkoherde i Kaalvsvik. År 1854 utbytte han gården i Axaryd mot 3/8 mtl. Fägerhult. Kort därefter gifta han sig med en 15-årig flicka från Alsarp, Anna Stina Isaksdotter men efter ett par år begärde och erhöll han skilsmässa i detta äktenskap på grund av hustruns otrohet. År 1861 gifte han sig med Sara Lena Gabrielsdotter från Skog, då 21-åring. Detta äktenskap som räckte till hans död, blev välsignat med 9 barn, av vilka 7 nådde vuxen ålder. Var en god make och fader. Mycket arbetsam och sparsam, sträng i uppfostran, enkla levnadsvanor. Stor och kraftig till växten, mörklagd, blåögd. Rejäl och allvarlig i sitt sätt men understundom uppslupen och skämtsam. Driftig jordbrukare och husbehovssnickare, men på senare år mest kommunal- och förtroendeman. Redan i barndomen visade han lust och fallenhet för studier men fick just ingenting lära på grund av att det då ej fanns något ordnat skolväsen. Vid 18 års ålder råkade han skada sig i foten, varför han en längre tid måste hålla sig i stillhet. Denna tid använda han till flitig självstudier och väckte därigenom dåvarande prosten Hjelmqvists uppmärksamhet på sig. På dennes inrådan valdes han kort efter sitt första giftemål till kommunalordf. i Hjelmseryd och detta uppdrag följdes snart av flera såsom skiftesgodeman, nämndeman, och slutligen riksdagsman i andra kammaren Var dessutom mycket 1

13 anlitad av ortens befolkning såsom juridisk rådgivare och utredningsman bouppteckningar, arvskiften, fastighetsaffärer o.d. Var ej synnerligen framstående som talare men ägde ett myckert klart huvud och god förmåga att skriftligen framställa sina tankar. Var allmänt omtyckt för sin hjälpsamhet, redlighet och pålitlighet." källa:gustaf Hjelmgren HJÄLMSERYD "LURADE" VALLSJÖ VID RIKSDAGSMANNAVAL 1869 ( SmA 2/ ) År 1869 skulle Västra härad välja representant till riksdagens andra kammare. Vid den tiden kunde de valkretsar, där ingen något annat påfodrade, fortfarande välja riksdagsman efter gamla metoden. Men på våren 1869 utgick från Vallsjö socken ett förslag att den nya, dvs omedelbara metoden borde komma till användning. Förslaget vann gehör i de olika socknarna och den övervägande delen av de röstberättiga gav den sanktion. Riksdagsmannavalet skulle ske efter "nya" metoden. I Vallsjö verkade komminister J. N. Linell, sedermera kyrkoherde i Unnaryd. Han var mycket framstående kommunalman och företrädde bl. a. Västra härad i landstinget. Såväl han själv som vallsjöborna ansåg såsom självklart att komministern skulle bli häradets riksdagsman i andra kammaren. Troligen hade väl även valet gått i den riktningen om inte befolkningen i Hjälmseryd studerat den nya valmetoden något omsorgsfullare än framför allt vallsjöborna. Det var ju i huvudsak fastighetsägarna som hade rösträtt, och Hjälmseryds förhållanden, där jorden var uppdelad i så många förbrukningsdelar, i allmänhet självägda, blev det ju en ansenlig väljareskara. Knepet för de ledande var endast att få väljarna på benen, att alla från socknens alla hörn få fram dem till kyrkan för att avlämna sina röster. Här kom ett för hjälmserydsborna utmärkande drag väl till pass. Av ålder var det karaktäristiskt för dem att de gärna går långa vägar för att lyssna, när en framstående andlig talare uppträdde i socknen. Genom kyrkobyggert på 50-talet hade de ju också fått sitt tempel någorlunda mitt i församlingen. Riksdagsmannavalet var utlyst att hållas den 31 augusti Om det bara var en händelse eller om det låg någon tanke bakom är ovisst men faktum är att det bar sig så att en timma före valets början besöktes Hjälmseryds nya kyrka av en den tidens mest ypperligaste predikanter, vilken där höll en timmes andaktsstund som lagom avslutades tills valet skulle ta sin början. Över lag resonerade nu hjämserydsborna som så att när de "ändå var framme" kunde de lika så gott delta i det nymodiga riksdagsmannavalet. Det var ju bara att avlämna en lapp med namnet på den man önskade. Det var i sockenkandidaternas tidevarv och för hjälmserydsborna var det helt naturligt att de röstade på sin välbetrodde nämndeman hemmansägare Anders Johansson i Fägerhult. Någon mera kandidat förekom inte. Det visade sig också när rösterna för härandet några dagar senare räknades upp inför domhavanden att denne nämndeman valts med en betydlig röstövervikt framför många andra kanske väl så prominenta andrakammarkandidater. "Fägerhult" blev en bra riksdagsman och omvaldes senare. Hjälmserydsvalet 1869 väckte emellertid uppmärksamhet långt utanför häradets gränser och fick i den så småningom framväxande valpropagandan länge utgöra medlet att pigga upp tröga valmän. "Tänk på riksdagsmannavalet i Hjälmseryd!" hette det. "Ägde 1870 Fägerhult nr 1 om 3/16, taxeringsvärde 2900 riksdaler. Nämdeman, ledarmot i styrelsen för Vrigstads sparbank, ledarmot av Hjälmseryds kommunalnämnd. Riksdagsman, suppleang i KU och tillfälliga utskotet Motioner, tio, främst av administrativa frågor som grundskatternas avskrivning, upphörande av personella skyddsavgifter och förenklad organisation av ämbetsverken". (källa: Boken "Tvåkammarriksdagen ")

14 "Anders Johansson var ledarmot i 2:a kammaren under åren Han var suppleant för val vid justitieombudsmannavalet, ledamot av särkilda utskottet, och suppleant i konstitutionsutskottet. Han ingav följande motioner: år 1870 nr 76; Om ändring af 11 kap.1 och 4 Rättegångsbalken, 26 kap. 1 samma balk samt upphäfvande af Kongl. Resolutioner den 17 September Motionen syftar till att underlätta och snabba upp indrivning av obetalda skulder. Här ett utdrag av motionen :" Följderna af krediterns missbruk och det långsamma rättegångssättet för fodringars utbekommande hafva icke uteblivet. Under det att en oredlig gäldenär i åratal kan uppehålla tiden innan fodringsegaren på laglig väg hos honom kan utfå sin fodran, så antingen förskingrar gäldenären sina tillgångar eller rymmer han med desamma ur riket." år 1871 nr 43; Om vidtagande af åtgärder för åstadkommande af en förenklad organisation af Statens embetsverk Motionen syftar till att effektivisera förvaltningen med personalminskning och kostnadsminskning som följd. år 1871 nr 44; Om ändring i 17 kap 6 Handelsbalken år 1871 nr 190; Om vissa ändringar i de genom Kongl. Maj:ts nådiga Proposition N:o 21 föreslagna grunden för aflöning av lärare vid folkskolor och småskolor. Motionen syftar till att ändra kriterierna för utbetalning av statsbidrag till socknarnas skolverksamhet. år 1872 nr 81; Angående restitution till lantbrukaren P A Sandstedt af tillverkningsafgift för brännnvin. Motionen syftar till att återbetala statens tillverkningsavgift av brännvin pga av Sandstedts stora problem vid tillverkningen. Detta berodde på att renlav användes som bas. Metoden var ny och hade rekommenderats av staten. år 1873 nr 39; Med förslag i afseende å grundskatternas afskrivande. Den stora skatteintäkten för staten var vid denna tid skatt på jordegendom och förmögenhet. Inkomstatskatt fanns ej vilket missgynnade bl a bönderna. Motionen syftar till att succesivt minska skatten på jordegendomar. En naturlig ståndpunkt för Anders Johansson som hade valts av bönderna i sin socken. år 1874 nr 32; Om upphörande af den enligt Bevillningsförordningens första artikel utgående personell skyddsavgift Motionen syftar till att avskaffa en personlig skatt som var 40 öre för alla män och 20 öre för alla kvinnor oberoende av inkomst eller tillgångar. Skälet var att den var betungande för de fattigaste i samhället trots det ringa beloppet, var svårt att driva in och gav en marginell inkomst tilll staten. år 1875 nr 47; Angående förändrad lydelse af 43 3 mom i Kongl- förordringen den 9 juni angående fattigvården. Tiggeri var förbjudet och bettlare skulle tas om hand och föras till länets residensstad. Kostnaden för transporten skulle betalas av socknens fattigvårdskassa. För socknar långt från residensstaden ( som i Hjälmseryds fall ) var denna kostnad avskräckande. Motionen syftar till att staten skall stå för denna kostnad.

15 år 1875 nr 48; Angående ändring i gällande författningar rörande sättet för bestämmande af skjutslegan vid de gästgifverier der entreprenadskjuts icke finnes. Skjutslegan 80 öre per mil hade varit oförrändrad under mer än 17 år. Motionen syftade till att höja densamma. år 1875 nr 104; Angående ändring i 16 Kap2 Ärfda-balken. Motionen syftar till att klargöra att omyndig får ej upprätta gällande testamente." ( ur Riksdagstryck för åren angående motioner ; Rolf A Karlsson juli 2011) (Child Probandus, p 1, Father 2:1, p 23, Mother 2:2, p 24) Married 1st to Anna Carharina Danielsdotter (237). Born in Hjelmseryds sn, Jönköpings l (hfl). Died in Axaryd, Hjälmseryd (F) (hfl). Pehr Johan Andersson (252). Born in Axaryd, Hjälmseryd (F) (husförhörslängd). När fadern dog stannade Pehr kvar på gården och hjälpte änkan. Gifte sej relativt sent. Fick en dotter Märta Sjödahl född (Inga Johansson) Anders Daniel Andersson (253). Born in Axaryd, Hjälmseryd (F) (husförhörslängd). Died in Axaryd, Hjälmseryd (F) (husförhörslängd). Sven August Hjelmgren (254). kyrkoherde. Born in Axaryd, Hjälmseryd (F) (husförhörslängd). Died in Växjö.

16 " Hemmet i Fägerhult var strängt religiös. Inskrevs vid Växjö läroverk vid 15 års ålder Hade svårigheter med matematik och slutade därför i Växjö Följande år 3 juni avlade han sin studentexamen vid Lunds privata elementarskola. Avlade teor.ex. 1878, prakt. teol. ex Prästvigdes i Växjö domkyrka den 9 juni vice komminister i Vrå 14 januari 1884 valdes till komminister i Jälluntofta. 28 maj 1904 valdes till kyrkoherde i Kalsviks och Jäts församlingar." källa: Rolf A Karlsson Married 2nd about 1858 to Anna Stina Isacsdotter (256). Born in Hjelmseryds sn, Jönköpings l (husförhörslängd). "Anna Stina flyttade från Axaryd till Alsarp vid 15 års ålder då hon var 17 år flyttade hon till Fägerhult, troligtvis i samband med giftemålet med änklingen Anders Johansson 32 år." Källa: Rolf A Karlsson "Äktenskapet upplöstes enligt domkapitlets beslut 23/ " Källa:dokumentation från Lennart Pettersson, Hjälmseryd). "Anledningan till skilsmässan enligt rykten var att " hon inte höll måttet"och att " dansade" Hon flyttade 1859 från Fägerhult tillbaka till sina föräldrar i Alsarp. Där födde hon dottern Josefina utanför äktenskapet gifte hon sej med Johannes Andersson, född 1828 och flyttade till bostaden Löffällan. Paret fick följande barn : Alexander född 1863, död som spädbarn ; Aminoff Harald född 1864 och Fridolf Emanuel I husförhörslängden finns dottern Josefina angiven som "hennes" dotter vilket betyder att Johannes inte är far till barnet. Men ordet "hennes" är senare överstryket vilket kan tyda på motsatsen. Enligt husförhörslängderna anges att Anna Stina och dottern Josefina vistas i Amerika. I längden finns noterat för dem: rymt till Amerika. De finns också noterade i särskild förteckning över " försvunna " personer.

17 I Sönerna Aminoff och Fridolf reste till Amerika under 1880 talet, Aminoff till sin moder enligt anteckning i husförhörslängden." Källa: Rolf A Karlsson "Hon spårade ur. De skildes. Hon gifte om sig med Lejon i Lövfälla. Anna Stina kallades aldrig annat än Schacka. Med drängen römde ho te Amerka. Flecka to de mä se. Å så talade de ve e pia de hade, som hetade Krestin, att ho sulle se te pojka te de ble stora. Schacka å drängen lå gömda i en källare natta inna de ga se iväj te Amerka. Sen to ho över pojka mä. Jonte behöll krestin som pia. Di feck inte gefta se, för han var liksom gefter. Men di bodde ihop å feck en pojk som hetade Gustav. Han var lite underle. Jontehan va så grömt later. Han bara lå. Han lå så han slet ut håret i nacken. Men om en kom å hälsa på en, så reste han se i soffa å mässade som den väste präst. Te slut bodde han på ett litet torp ve Skärsjö unner Giare." ( källa: dokument 2004 från Lennart Petersson i Hjälmseryd) "Ättlingar till Anna Stina har senare besökt Hjälmseryd för att se varifrån hon kom" källa :Ingrid Nilsson i Nässjö) Maken Johannes blev 1885 dömd till 1,5 års straffarbete för förfalskning av tjänstemans namnteckning och tjänstgöringsintyg. källa: Rolf A Karlsson Divorced about Married 3rd to the following ancestor. Carolina Maria (Lina) Andersdotter (245). Born in Fägerhult, Hjälmseryd (F). Kallades Lina. Gifte sig med smedmästare Aron ( Nilsson?) i Gådeberg bodde som pensionär i Lammhult ( Sven-Erik Nilsson ).

18 De hade en fosterdotter som hette Karin. Denna gifte sig med Stenvall från Ohs. Han hade had om elnäten och när han passerade Grönaberg brukade mor bjuda på kaffe ( Ingrid Nilsson från Grönaberg) Mathilda Karolina Andersdotter (9). Born in Fägerhult, Hjälmseryd (F) (husförhörslängd). Died in Nilsagård, Hössjö, Slätthög (G). (See Probandus, p 1). Anna Karin Andersdotter (246). Born in Fägerhult, Hjälmseryd (F) (hfl). Carl Göran Andersson (247). Born in Fägerhult, Hjälmseryd (F) (hfl). Gustaf Wilhelm Hjelmgren (248). folkskollärare. Born in Fägerhult, Hjälmseryd (F) (hfl). Han hade tjänst i Fristad i Västergötland. Han noterade massor av minnen från sin fädernebygd, seder språk, klädedräkt, ekonomi, etc Sixtus Filip Gottfrid Andersson (249). Born in Fägerhult, Hjälmseryd (F) (hfl). Fyrtalslängd 1903: Sixtus Andersson 3/16 mantal, skatt 2,76 28 fyrtal Röstlängd 1912 : Sixtus Andersson : inkomst 654, röster 7, V?? 109 Röstlängd 1913 : Sixtus Andersson : inkomst 654, röster 7, V?? 109 Emma Kristina Andersdotter (250). Born in Fägerhult, Hjälmseryd (F) (hfl). Died 1876 in Fägerhult, Hjälmseryd (F) (hfl). Anders Oskar Gabriel Andersson (251). Born in Fägerhult, Hjälmseryd (F) (husförhörslängd).

19 1:2 m

20

21 Sara Lena Gabrielsdotter (36). Born in Skog, Moheda (G) (husförhörsl). Baptized (kgf). Fyrtalslängd 1903: Sara L Gabrielsdotter 3/16 mantal, skatt 2,76, 28 fyrk Röstlängd 1912 : Sara Lena Gabrielsdotter: inkomst 50, röster 1 Röstlängd 1913 : Sara Lena saknas i längden "Sara-Lena var dotter till Gabriel i Skog. Hon fick sitta ensam i baksätet "ella to hon hela sätet" sa Gustav i Skog. En person i Bästerna sa överdrivet: Hon var 3 tum höjare när hon lå än när hon sto"." (källa: Bengt Nilsson från Grönaberg) " Född i Skog, Moheda församling. Var yngst och enda flickan i en stor syskonskara. Född tvilling, men hennes tvillingbror dog vid födseln. Bland hennes bröder bör nämnas Kristoffer, som övertog fädernegården, Nils Petter, som blev hemmansägare ( troligen 1/8 mantal) i Gamleboda, Slätthögs församling, Daniel, som köpte sig en mindre gård i Skog intill färdenegården, samt Gustaf, som först övertog gården i Åkhelt, men 1869 sålde den och utvandrade till Amerika. Alla dessa blevo lyckliga familjefäder uppfostrade talrika barnaskaror samt uppnådde hög ålder. Sara fick i hemmet tidigt lära sig att arbeta och fick för övrigt en god och kärleksfull omvårdnad. Andan i hemmet var religiös och allvarlig. Folkskolan, som då nyligen var inrättad, bevistade hon helt litet, men lärde sig obehindrat att läsa samt något litet skriva och räkna. Utanläsning av katekesen samt bibl. hist. och psalmer var på den tiden det huvudsakliga. Som hon var begåvad med ett ovanligt gott minne hade hon mycket lätt för att lära. I ungdomens lekar och nöjen deltog hon mycket litet. Hennes största nöje var att om söndagarna gå till kyrkan, icke blott hemsocknens utan stundom även grannsocknarnas samt en och annan gång till marknaderna i trakten. (Moheda, Lamhult och Växjö). En omtyckt förströelse på lediga stunder var för henne att vara ute på den intilliggande sjön samt hjälpa till med fisket. Hennes kärlekssaga var kort och enkel. Genom en s.k. böneman hade hennes blivande man först hört sig för. "Så infann han sig själv" till påseende" varefter den blivande fästmön och de blivande svärföräldrarna inbjödos till hans hem i Fägerhult att "se sig för" och så var den kärlekshandeln snart avtalad. Bröllopet stod i Skog midsommardagen Äktenskapet blev mycket lyckligt. Makarna visade stor överenstämmelse i lynne och livsåskådning och omfattade varandra med den största symparti och förtroende. Medan mannen skötte sina ganska vidlyftiga affärer och arbetade utomhus, styrde och ställde den unga husmodern enväldigt i hemmet. En gång i början frågade hon sin man hur han ville ha det med matlagningen. Han svarade: Den saken överlämnar jag helt och hållet till dig. Huvudsaken är att du, när vi har mycket folk lagar så mycket mat att det räcker till och när vi har lite folk, ställer det så att ingenting förfaras. Denna princip följde hon också under hela sin tid. Hon blev en mycket god husmoder, som med synnerligen stor flit omtanke och sparsamhet skötte sina åligganden. Hennes äktenskap blev förhållandevis kort, endast 14 år. Under denna tid födde hon till världen 9 barn 4 söner och 5 döttrar, av vilka sistnämnda 2 dogo i tidig ålder av mässling. Under de första 15 åren av hennes änketid medan barnen växte upp hade hon god hjälp av sin äldste styvson, Per Johan, som under hela denna tid stannade kvar i föräldrarhemmet. Dessutom hade hon en dräng och en piga. Den tiden var det tryckta tider för jordbruket och det fodrades en synnerlig flit och sparsamhet om det skulle gå ihop. Högsta priset på en vacker unghäst var omkr. 300 kr. likaså för ett par stora oxar, en ko kostade kr. ett får omkr. 10 kr. en spädkalv 5 kr. smör 1 kr.-1,25 kg. fläsk öre kg o.s.v. Dränglönen brukade vara kr. om året utom någras klädespersedlar, piglönen ungefär hälften. Arbetet gick med liv och lust. Utvändigt styrde och ställde Per Johan, invändigt mor själv. Utom de vanliga hushållsgöromålen ägnade hon sig mycket åt spånad och vävna. Det allra mesta av kläderna till både små och stora var hemvävda och det satte hon en ära uti, trots att det på den tiden började bli

22 mer och mer vanligt med "köpetyg". Allteftersom barnen växte upp kommo de ut var på sitt håll. Under -90-talet voro endast de två yngsta sönerna hemma. År 1900 dog den yngste, Oskar i lunginflamation. Den näst yngste, Sixtus övertog då gården, halva genom köp och halva på arrende. År 1914 köpte han även den andra halvdelen. För den första betalade han 5000 kr. för den andra 9000, för hela gården 3/8 mtl. således kr. ett mycket billigt pris i avseende till att det fanns skog på gården till avsalu för minst lika mycket. Vid försäljningen förbehöll sig mor husrum och vedbrand. Till en början sedan hon slutat upp med jordbruket och blivit ensam hade hon hushåll för sig själv men ledsnade snart därmed och inackorderade sig i Sixtus familj. Där hjälpte hon flitigt till med att vårda barnen, förätta varjehanda småsaker samt framför allt att spinna ull och sticka strumpor och vantar. På äldre dar då hennes tilltagande korpulens gjorde det svårt för henne att röra sig var detta sistnämnda arbete för henne en mycket omtyckt förströelse. Flitigt satt hon då vid sin stickning från morgon till kväll och otaliga äro de strumpor, alltid tjocka och varma, som utgått från hennes händer. Frikostigt delade hon sedan ut av sina alster till alla sina barn och barnbarn. Icke hela sin ålderdom tillbringade hon i Fägerhult. Ett år tillbringade hon hos undertecknad i Örmevalla och ett år likaledes hos mig i Fristad. Dessutom var hon emellanåt för korta tider och hälsade på sina övriga barn i Hössjö, Stockaryd och Kalsvik. Till utseende var mor mörklagd med tjockt nästan kolsvart hår, mörkblå ögon och något brunaktig hy. Till växten var afv medelmåttig längd och i synnerhet på äldre dar mycket korpulent. Hennes vikt uppgick då till omkr. 130 kg. Hälsan var i det hela god. Dock led hon emellanåt av svår huvudvärk varvid hon för någon dag fick intaga sängen. På sista åren kom därtill katarr i luftrören, som tidtals på vintrarna föranledde en besvärande hosta. Dödsorsaken var utom allmän ålderdomssvaghet en kräftsvulst i högra armhålan och troligen inåt bröstet. Denna fjättrade henne de sista 3 månaderna av hennes liv vid sängen och förorsakade henne olidlig smärta. Tillkallade läkare kunde ingenting uträtta och döden kom som en befriare. Till sinnelaget var mor av allvarlig och religiös läggning. Ofta lästo hon i bibeln och andra religiösa böcker och under arbetet i köket eller vid spinnrocken stämnde hon med sin klara och starka altröst gärna upp en psalm. I sällskap kunde hon ibland vara rätt munter och språksam varvid hon ägde en förmåga i att med fyndigt funna kraftord så att säga slå huvudet på spiken. Oftast var hon dock sluten och inbunden. I sin krafts dagar var hon också ganska häftig och brusade lätt upp. Men det var inte så gott att bibehålla jämvikten i sinnet när hon på en gång skulle vara både far och mor för men talrik barnaskara som inte alltid kanske var så lätt att hålla i styr. Sorgen och saknaden över den mistade maken kände hon djupt under hela sin återstående tid. Även sjukdomar och motigheter som träffade barnen lade hon tungt på sinnet. Som exempel på hennes stora omtänksamhet kan nämnas att ett par år före hennes död, då det under kristiden blev ransonering på kaffe och socker och det såg ut som om dessa varor nästan skulle taga slut, köpte hon in några kg. av vardera och inlåste i ett skåp med tillsägelse: "Detta får ingen röra. Ifall jag skulle dö skall det bli till min begravning. Får de inget annat ska de åtminstone ha en kopp gott kaffe när de kommer hit och skall bära mig till graven". Detta förråd kom till användning vid begravningen och förtärdes av gästerna under djup rörelse, när de fingo veta att det var mor själv som på detta sätt hade föranstalltat om drycken. Begravningen bevistades utom av alla hennes då levande barn med deras familjer av andra släktingar och grannar till ett antal av omkr 70 personer. Styvsonen August tjänstgjorde som präst och undertecknad som klockare. På söndagsmorgonen innan kistan kördes till kyrkogården ställdes den en stund på lit de parad framför förstugetrappan. Här höll August ett mycket rörande avskedstal vari han bland annat sade: "Nu är stunden kommen då vår gamla mor bjuder oss sitt farväl. Här har hon under så många och långa år traskat omkring och haft sin utgång och ingång. Här har hennes levnadsdagar förrunnit en efter en än i glädje än i sorg. Här har hon fått trampa så många mödans fjät under tungt slit och släp för sig och de

23 sina. Nu lämnar hon alltsammans och bjuder oss sitt farväl för sista gången. Det tillhör då oss att säga henne vårt farväl. Men innan vi göra det vilja vi först säga ett tack. Tack kära gamla Mor, för allt vad I varit och gjort särskilt för mig under min uppväxt och alltsedan. Och tack för vad I varit och gjort för oss alla. Tack kära gamla Mor Farmor och Mormor för alla Edra omsorger om alla, för alla trötta steg I tagit för att tårar I avtorkat, för alla bekymmer I lindrat. Måtte nu Gud vare med Eder på Eder sista färd och av sin nåd bereda Eder rum i de fridsälla boningarna och måtte så Gud göra barmhärtighet med oss att vi där en gång får återse varandra" Sedan en psalm sjungits satte sig prossessionen i rörelse till kyrkan varest jordfästningen under den vackra sommardagen försiggick ute på kyrkogården. Hon fick sitt sista vilorum på familjegraven vid sidan av sin make. Utan begravningsgästerna övervars akten av en stor mängd människor." källa: Gustaf Hjelmgren. (Child Probandus, p 1, Father 2:3, p 24, Mother 2:4, p 25) Married to the previous ancestor. Generation II 2:1 ff Johannes (Johan) Gudmundsson (229). Born in Alsarp, Hjälmseryd (F) (hfl). Died in Alsarp, Hjälmseryd (F) (Dokument från Lennart Petersson, Hjälmseryd). "Johannes ärvde 39/160 mantal i Alsarp. Hans barn Kristina, Kajsa och Anders ärvde i sin tur vardera 13/160 mantal. Kajsa och Anders sålde sina ärvlotter till kapten Gustav Finer i Alsarp. Efter dennes död återköpte Kristina och hennes man med bördsrätt gården av kapten Finers arvingar. Johannes var stor och kraftig till växten, med mörkt hår. På äldre dar ofta krasslig till hälsan av förkylning och hosta. Ägde klart fördtånd men var ofta envis och påståerlig i sina åsikter. Allvarligt sinnad och brukade ofta l läsa biblen och andra religiösa böcker(enligt notis i dödbok)" ( källa : dokument 2004 från Lennart Petersson i Hjälmseryd) "Hade sex barn, 5 döttrar och en son. Äldsta dottern Stina blev gift med grenadier Sven Slätt, yngsta dottern Kajsa blev gift och bosatt i Kalmar län, de tre övriga dogo vid unga år i kolera 1832" källa : Gustaf Hjelmgren (Child 1:1, p 10, Father 3:1, p 26, Mother 3:2, p 26) Married in Hjälmseryd (F) (Hälmseryd C:4 3 gm NG Stedt) to the following ancestor. Stina Johannesdotter (231). Born in Hjelmseryds sn, Jönköpings l (hfl). Lena Johannesdotter (232). Born about 1812 in Hjelmseryds sn, Jönköpings l (hfl). Maria Johannesdotter (233). Born in Hjelmseryds sn, Jönköpings l (hfl). Lisa Johannesdotter (234). Born in Hjelmseryds sn, Jönköpings l (hfl).

24 Caisa Johannesdotter (235). Born in Hjelmseryds sn, Jönköpings l (hfl). Anders Johansson (35). 2 Born in Alsarp, Hjälmseryd (F) (husförhörsl). Died in Fägerhult, Hjälmseryd (F) (husförhörsl). (See 1:1, p 10). 2:2 fm Maja Pehrsdotter (230). Born in Boatorp, Hjälmseryd (F) (Hjälmseryd C:3 175, AI:4 97 gm NG Stedt). Died in Alsarp, Hjälmseryd (F) (Hjälmseryd AI:9 260 gm NG Stedt). Enligt dokument från Lennart Petersson, Hjälmseryd hette hon Maja Petersdotter, född 16/ i Bodatorp "Född i Brohult, Hjelmseryd och uppväxt därstädes. I en gammal kyrkobok för Hjelmseryd finns följande anteckning: "Den 22 maj 1808 sammanvigdes dr. Johannes Pettersdotter i Brohult hemman"" källa: Gustaf Hjelmgren "Den 16 september 1788 föddes Petr Månssons och Lena Andersdotters dotter i Boatorp, döptes den 21 och kallades Maria, C:3 175 Uppgiften i hfl Alsarp AI:9 260 är felaktig, och även födelseåret 1789, skall vara Den 22 maj 1809 sammanvigdes drängen Johannes Gudmundsson i Alsarp med pigan Maria Petersdotter i Brohult. C:4 3. Året för vigseln skall vara 1809 och inte 1808 Bouppteckning efter Maja Petersdotter som med döden avled den 6 januari och efter sig lämnade änklingen Johannes Gudmundsson och sex stycken omyndiga barn, dottern Stina på 17:e året, dottern Lena på 15:e året, dotten Maria 10 år, dottern Lisa 7 år, dottern Cajsa 4 år, sonen Anders ¾ år gammal. För dessa omyndiga inställde sig barnens moderbroder Anders Persson i Alsarp." källa: Nils Gunnar Stedt, Linghem (Child 1:1, p 10, Father 3:3, p 27, Mother 3:4, p 27) Married in Hjälmseryd (F) (Hälmseryd C:4 3 gm NG Stedt) to the previous ancestor. 2:3 mf Gabriel Månsson (38). Born in nr 21, Skog, Moheda (G) (hfl 1840). Died in Måns Svensson gården, Skog, Moheda (G) ( Gustaf Hjelmgren). anteckn i hfl 1840 äg? Åkhult 1/6 "Född i Skog, Moheda församling, övertog fädernegården därstädes. Medellängd, grovt byggd, mörklagd, brunögd, skägg under hakan, lugn och gladlynt, snusade gärna, mycket flitig och arbetsam, skicklig snickare, kunde spela fiol och var intresserad av läsning. Var allvarlig sinnad och spelade mest psalmer och sånger, ej dansmusik, samt läste mest religiösa böcker. Utförde under sin tid så mycket nyodling att åkern på hans gård mer än fördubblades. Byggde även om alla husen stugan 1849, ladugården 1829 strax efter storskiftet. Flitig fiskare iden strax nedanför liggande sjön. Var frisk under hela sin levnad, men under den sista tiden svår lungkartarr genom förkylninfg vilket jämte ålderdomssvaghet ändrade hans liv. Var mycket måttlig i bruket av starka drycker, aldrig överlastad. Fick efter sin svärfaders död övertaga gården i Åkelt, vilken han i omkring 20 år hade bortarrenderad för 50 kr om året. Hade inga skulder på gårdarna men heller inte större kontanta tillgångar. Blev i sin ungdom 1813 lantvärnsman utkommenderad till kriget i Pommern men som det var på den tiden var tillåtet att laga annan karl i sitt ställe begagnade han sig av denna möjlighet. Han överenskom med en av sina bekanta, som hette Johan Snäll, att för 1000 daler övertaga hans krigstjänstskyldighet. Snäll kom helbragda tillbaka. 2

25 Gabriel Månsson hade en några år äldre broder som hette Anders. Denne blev utkommenderad såsom lantvärnsman år 1808 men omkom liksomk de flesta av sina kamrater i den s.k. fältsjukan, ( troligen tyfuusfeber) Han befann sig då i Karlshamn (eller Karlskrona) Gabriel Månsson ligger begravd i Moheda kyrkogård väster om stora ingången, men ingen minnesvård har blivit uppsatt vid graven." källa: Gustaf Hjelmgren (Child 1:2, p 19, Father 3:5, p 27, Mother 3:6, p 28) Married (kgf, vigda) to the following ancestor. Johan Magnus Gabrielsson (45). Born in Moheda (hfl). Anders Gabrielsson (40). Born in Skog, Moheda (G) (hfl). Died (hfl). Cause of death: lungsot. Sven Gabrielsson (46). Born in Skog, Moheda (G) (hfl). Nils Peter Gabrielsson (48). Born in Skog, Moheda (G) (Nils Gunnar Stedt, Linghem). Baptized in Skog, Moheda (G) (Nils Gunnar Stedt, Linghem). Died (hfl). Buried in Skog, Moheda (G) (Nils Gunnar Stedt, Linghem). Nils Peter Gabrielsson (41). Born in Skog, Moheda (G) (hfl). Died in Gamleboda, Slätthög (G) (Nils Gunnar Stedt, Linghem). Gustaf Gabrielsson (47). Born in Skog, Moheda (G) (hfl). Died in Skog, Moheda (G) (hfl). Gustaf Gabrielsson (42). Born in Skog, Moheda (G) (hfl). Kristoffer Gabrielsson (43). hemmansegare. Born in Skog, Moheda (G) (Värendsbygder 1965:,Släktgårdar i Norra Allbo sid 81). Died in Skog, Moheda (G) (Nils Gunnar Stedt, Linghem). Innehavare av släktgården, Skog, Moheda ( Källa Värendsbygder 1965) Daniel Gabrielsson (44). Born in Skog, Moheda (G) (hfl). Died in Skog, Moheda (G) (Nils Gunnar Stedt, Linghem). Sara Lena Gabrielsdotter (36). Born in Skog, Moheda (G) (husförhörsl). (See 1:2, p 19). 2:4 mm Katharina Maria Jacobsdotter Brodin (39). Born in Målilla med Gårdveda (H) (hfl kalmar l Målilla C3 född vigs död sid 389 genline ). Baptized in Målilla med Gårdveda (H) (hfl kalmar l Målilla C3 född vigs död sid 389 genline ). Died in Skog, Moheda (G) (Nils Gunnar Stedt, Linghem). Buried (Nils Gunnar Stedt, Linghem). Bostad vid giftemålet : Åkhult enligt vigselllängden (KGF) "Föddes i Hagelsrum i Kalmar län men hennes föräldrar flyttade till Åkelt i Moheda, när hon var 14 år. och köpte där en gård 1/6 mtl. Hade inga syskon. Var av medelstorlek, ej korpulent, rikt brunaktigt hår. Var mycket arbetsam och känd för stor hjälpsamhet. Var ofta med vid förlossningar, begravningar o.d. Särskilt mot sådana fattiga personer som måste gå omkring och tigga, och sådana fanns det gott om på den tiden, var hon mycket ömsint. "Hur är det med dig barn lilla", brukade hon ofta säga när någon sådan kom in i stugan eller hon mötte någon på vägen. Dagarna före jul brukade synnerligen många gå omkring och de blev alltid väl undfägnade och förplägade.

26 När vid hennes död hennes son Nils Petter vände tillbaka från kyrkan efter att han verkställt själaringningen mötte han en av socknens tiggare, som frågade vem det hade ringt för idag. "Jo, det är min mor", svarade Nils Petter. Jaså, är hon död nu" sade tiggaren, "då får vi fattiga sorg." Till sinnelaget var allvarlig, läste ofta i biblen och sjöng psalmer. Hade god röst. Blev gift vid 18 års ålder och hade många barn, alla söner utom den yngsta, som var en flicka. Hade mycket stark hälsa in i senaålderdomen. Dog av lunginflammation. Ligger begraven i Moheda kyrkogård, strax utanför kyrkans södrasidodörr." källa: Gustaf Hjelmgren - (Child 1:2, p 19, Father 3:7, p 29, Mother 3:8, p 31) Married (kgf, vigda) to the previous ancestor. Generation III 3:1 ff f Gumme (Gudmund) Johansson (239). Born in Bjärknäs, Hjälmseryd (F) (hfl, Nils Gunnar Stedt). Died in Alsarp, Hjälmseryd (F) ( Gustaf Hjelmgren). "Födelseort obekant, men enl. uppgift av Djärv i Skarshult skulle han troligen vara född i Hultsjö församling samt någon tid bott i Bjerknäs innan han flyttade till Alsarp. Ägde och brukade Alsarp 3/8 mtl. kronoskatte och var i goda ekonomiska omständigheter. Bodde där till sin död." källa: Gustaf Hjelmgren (Child 2:1, p 23, Father 4:1, p 32, Mother 4:2, p 32) Married to the following ancestor. Cathrina (242). Born Stina (241). Born in Alsarp, Hjälmseryd (F) (hfl). Johannes (Johan) Gudmundsson (229). Born in Alsarp, Hjälmseryd (F) (hfl). Died in Alsarp, Hjälmseryd (F) (Dokument från Lennart Petersson, Hjälmseryd). (See 2:1, p 23). Lisa Gudmundsdotter (243). Born in Alsarp, Hjälmseryd (F) (Gillis Andersson). Died Cause of death: Rödsot. Maria Gudmundsdotter (244). Born 1795 in Alsarp, Hjälmseryd (F) (hfl). 3:2 ff m Lisbeth Nilsdotter (240). Born in Alsarp, Hjälmseryd (F) (hfl, Nils Gunnar Sedt). Died in Alsarp, Hjälmseryd (F) ( Gustaf Hjelmgren). "Född i Hjelmseryd, Alsarp. Hade i sitt äktenskap utom sonen Johannes 3 döttrar som nådde vuxen ålder och blev gifta med heg. i Hjelmseryd samt 2 barn som dog i späd ålder år Gifte sig med G.

27 J. vid 19 års ålder och var redan då änka. Levde under sin andra långa änketid hos sonen Johs. i Alsarp." källa : Gustaf Hjelmgren (Child 2:1, p 23, Father 4:3, p 32, Mother 4:4, p 32) Married to the previous ancestor. 3:3 fm f Peter (Per) Månsson (1465). Born in Krokshylte, Hjälmseryd (F) (Hjälmseryd AI:2 122, AI:4 97 gm NG Stedt). Died in Brohult, Hjälmseryd (F) (Hjälmseryd AI:7 88, bouppteckn eft Peter Månsson (NG Stedt)). "Enligt hfl för Pukaström kom Peter Månsson från Krokshylte. Hfl Krokshylte AI: Per Månsson dog i Brohult AI:7 88. Bouppteckning efter avlidne Peter Månsson som med döden avled den 14 sistlidna juli och lämnade efter sig änkan Lena Andersdotter samt sex stycken barn, en son Anders myndig, dottern Lisbeth gift med Peter Månsson i Brohult och dottern Maja gift med Johannes Gummesson i Alsarp, samt de te omyndiga, sonen Magnus och döttrarna Stina och Cajsa." källa Nils Gunnar Stedt, Linghem (Child 2:2, p 24, Father 4:5, p 33, Mother 4:6, p 33) Married in Hjälmseryd (F) (KGF 2010 enl NG Stedt) to the following ancestor. Lisbeth Persdotter (1467). Born in Boatorp, Hjälmseryd (F) (Hjälmseryd AI:4 97 gm NG Stedt). Maja Pehrsdotter (230). Born in Boatorp, Hjälmseryd (F) (Hjälmseryd C:3 175, AI:4 97 gm NG Stedt). Died in Alsarp, Hjälmseryd (F) (Hjälmseryd AI:9 260 gm NG Stedt). (See 2:2, p 24). Anders Persson (1470). Born in Pukaström, Hjälmseryd (F) (Hjälmseryd AI:4 97 gm NG Stedt). Stina Persdotter (1468). Born in Pukaström, Hjälmseryd (F) (Hjälmseryd AI:4 97 gm NG Stedt). Magnus Persson (1471). Born in Pukaström, Hjälmseryd (F) (Hjälmseryd AI:4 97 gm NG Stedt). Catharina Persdotter (1469). Born in Pukaström, Hjälmseryd (F) (Hjälmseryd AI:5 210 gm NG Stedt). 3:4 fm m Lena Andersdotter (1466). Born in Släthult, Hjälmseryd (F) (Hjälmseryd C:2 103, AI:4 97 gm NG Stedt). Baptized in Hjälmseryd (F) ( NG Stedt). "Enligt hfl ovan föddes Lena Den 15 mars 1758 föddes Anders Danielssons och hustru Maria Månsdotters barn i Släthult och christnades den 19 ejusdem, Lena. " källa NG Stedt (Child 2:2, p 24, Father 4:7, p 34, Mother 4:8, p 34) Married in Hjälmseryd (F) (KGF 2010 enl NG Stedt) to the previous ancestor. 3:5 mf f Måns Svensson (426). Born in Fägerhult, Hjälmseryd (F) ( Gustaf Hjelmgren, Nils Gunnar Stedt). Died in Skog, Moheda (G) ( Gustaf Hjelmgren). " Född i Fägerhult, Hjelmseryd. Gifte sig i Skog och blev heg. därstädes på svärfaderns gård.

28 Medelstorlek, rödbrunt hår. Skicklig fiolspelare. Uppnådde hög ålder. Var i yngre dagar ofta med på danstillställningar. Hade bränneri där byggningen i Skog nu står. Använde själv starka drycker måttligt. Troligen även snus. Var stark till hälsan men blev på ålderdomen svag och slapp i minnet. Dog av ålderdomssvaghet. Gjorde på sin bonna tid ej några nyodlingar men byggde om stugan." källa: Gustaf Hjelmgren " föddes och döptes den 11 ejusdem Sven Månssons och hustru Maria Månsdotters barn i Fägerhult och döptes till Måns Hjälmseryd C:2 45. Hfl Fägerhult AI: Son Måns, fått attest till Moheda, förmodligen till Rothässle där drängen Måns 21 år finns och senare struken. Vid vigseln bodde Måns i Rothässle. Moheda CI:3 375." källa. Nils Gunnar Stedt "Flyttningar över sockengränserna var ovanliga på den här tiden. Att Måns och hans bror Johan flyttade från Hjälmseryd till Slätthög kan betraktas som en arbetskraftsinvandring till Idabergs bruk i Rothässle, Slätthög" (RAK) (Child 2:3, p 24, Father 4:9, p 34, Mother 4:10, p 36) Married to the following ancestor. Sven Månsson (1055). Born in Skog, Moheda (G) (, Nils Gunnar Stedt). Died in Hökaboda, Slätthög (G) (Nils Gunnar Stedt, Linghem). Elin Månsdotter (1603). Born in Måns Svensson gården, Skog, Moheda (G) (Nils Gunnar Stedt, Linghem). Died in Måns Svensson gården, Skog, Moheda (G) (Nils Gunnar Stedt, Linghem). Anders Månsson (1056). Born in Skog, Moheda (G) (Nils Gunnar Stedt, Linghem). Died about 1809 (Nils Gunnar Stedt, Linghem). Gabriel Månsson (38). Born in nr 21, Skog, Moheda (G) (hfl 1840). Died in Måns Svensson gården, Skog, Moheda (G) ( Gustaf Hjelmgren). (See 2:3, p 24). 3:6 mf m Lisbet Andersdotter (428). Born in Skog, Moheda (G) (Värendsbygder 1965:,Släktgårdar i Norra Allbo sid 81). Died in Skog, Moheda (G) (Värendsbygder 1965:,Släktgårdar i Norra Allbo sid 81). "Född i Skog. Stor till växten och mycket korpulent. Blev 101 år 2 m. och 20 dagar gammal. Var blind de 5 eller 6 sista åren. Hade ej varit i mer än 3 socknar, Moheda, Aneboda och Slätthög. Hade i sin krafts dagar varit arbetssam och hållit huset i ordning. Hade enl. anteckning i kyrkboken god förmåga att läsa samt god kristendomskunskap. Kunde många psalmer utantill och hade god sångröst. Hon talade om för min mor att i hennes barndom brukade män och ynglingar i Fägerhult ligga på berget och öva målskjutning mot ladugården. På sin höga ålderdom hade hon mistat alla sina tänder och det mesta av sitt hår men det märkliga inträffade att under hennes sista år började håret åter växa ut och blev så långt att det kunde flätas varjämte hon fick en ny tand framme i munnen. Under de år som hon var blind hade hon god hörsel och kunde på rösten höra vem som talade med henne. Den dag hon fyllde 100 år hade Gabriel Månsson och hans hustru bjudit dit grannarna och släktingarna till att fira denna enastående högtid. Dessutom kom herrskapet på Torps gård Major Bengt Liliecreuts med fru och inspektor samt informatorn Sven Leander. De kommo dit av nyfikenhet att se den gamla samt lyckönska henne på hennes märkesdag. När de kommo sade majoren: "Vi komma några stycken

29 som gärna vilja se hur en hundraåring ser ut": " Ja, då får i allt se ett konterfej?", svarade den gamla. "Men I skall inte komma och göra narr av mig för att jag blivit gammal". " Vi skall inte göra narr av er" svarade majoren, "utan istället så gott vi kunna bevisa er heder". Majoren höll därefter ett vackert tal och han föreslog 100-åringens skål, som dracks i portvin. I sitt tal nämnde han bland annat, att utanför stugan äro vi själva gubbar och gummor, men här inne äro vi alla barn i förhållande till den gamla. Inspektorn gjorde en vacker teckning av den gamla, som var så kry att hon kunde sitta uppe på en stol. Hon var ganska korpulent, något framåtlutad men ej särdeles skrynklig i ansiktet. På teckningen syntes även stolen, en gammal rococomöbel samt en blåmålad dalaklocka. Denna teckning reproducerades sedan i åtskilliga exemplar av morbror Daniel men hava tyvärr nu alla förkommit. Gabriel Månsson har skrivit upp åtskilligt om hennes härstamning och levnadsomständigheter, vilka uppgifter han lämnade till pastor Dahlstedt som också var närvarande. Denne å sin sida lämnade den till en Växjötidning, som sedan i en spaltlång artikel beskrev den märkliga födelsedagen. Något över ett år därefter dog Elisabet Andersdotter av ålderdomssvaghet. Hon ligger begraven på Moheda kyrkogård" källa: Gustaf Hjelmgren (Child 2:3, p 24, Father 4:11, p 36, Mother 4:12, p 37) Married to the previous ancestor. 3:7 mm f Jacob Johansson Brodin (450). Born in Broddatorp, Ramkvilla (F) ( moheda sid90, hfl sid 154, Gustaf Hjelmgren). Died in Karl Andersson gården, Åkhult, Moheda (G) ( moheda dödbok, sid167). Buried in Åkhult, Moheda (G) ( moheda dödbok, sid167). " Född i Ramkvilla, gifte sig i Hagelsrum i Kalmar län men flyttade efter några år till Åkhult. Kom redan i 10-års åldern med anl. av fadern död i tjänst först hon en bonde i 3 år sedan som betjänt hos överste Stratsick(?) och åtskilliga andra officerare. Var stor och grov till växten samt ovanligt stark. Efter sitt giftemål flyttade han till Hagelsrum i Kalmar län där han fick plats som mjölnare och smed vid en herrgård. Hans hustru trivdes emellertid inte riktigt bra i Hagelsrum utan längtade till sin hemtrakt. Hon uppmande därför sin man att resa till hemtrakten och köpa en mindre gård i Moheda eller Slätthög. Denne begav sig åstad och såg på gårdar om var till salu men fann ingen som han tyckte om och bestämnde sig därför icke för någon. Vid sin återkomst hade han med sig en kaka bröd som han köpt i Moheda och visade den för sin hustru sägande: "Se här ser du hurudant bröd de har i din hemtrakt. Då har vi allt bättre bröd här i Kalmar län och därför tycker jag vi bör stanna här". Kakan var nämligen bakad av sammalet havremjöl, som då allmänt bakades i Moheda. Hustrun genmälde emmertid, att det kunde inte hjälpas hur hårt och magert brödet än var i hemtrakten, så smakade det mycket bättre än här. Hon släppte heller icke av förr än han slutligen köpte en gård 7/48 mtl Åkelt i Moheda, varefter de flyttade dit. De bodde där sedan i många år ända till sin död.. När han kommit till Åkelt gödslade han upp ett åkerstycke rikligt bra med gödsel som han brutit upp ur båsarna i ladugården. Sedan skaffade han sig råg och sådde. Rågen kom på hösten vackert upp. Grannarna blev nyfikna och kommo dit och tittade. "Ja, det ser väl grannt ut nu," sade de, men vänta till nästa år så får du allt se dig om om du får någonting i axen.". "Å, vi skall väl hoppas på det ", mente Jacob, och hans hopp kom inte heller på skam. Skörden blev verkligen vacker och hustrun slapp från den dagen att baka bröd av enbart