Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun
|
|
- Mattias Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige , 76 att gälla fr.o.m Reviderade av fullmäktige , 24 Reviderade av fullmäktige , 153 Tekniskt justerad med anledning av fullmäktiges beslut , 22 Reviderad av fullmäktige , 105 Reviderade av fullmäktige , 226 Reviderade av fullmäktige , 119 Reviderade av fullmäktige , 44 att gälla från och med Reviderad (inkl namnbyte till regler) av fullmäktige , 113 att gälla fr.o.m Reviderade av fullmäktige , 80 Reviderade av fullmäktige , 151, Dnr 2011/537 KS.101 Reviderade av fullmäktige , 67, Dnr 2012/0276 KS109 OBS! Versionen gäller för verksamhetsåret 2012 inkl. för arbetet med årsredovisning och annan uppföljning för Reviderade av fullmäktige , 78 Dnr 2013/0277 Reviderade av fullmäktige , dnr 2014/0291 KS.109
2 2 Innehållsförteckning 1 Inledning God ekonomisk hushållning Ekonomi Mål och riktlinjer för verksamheten Ledningssystem och styrprocesser Kommunens ledningssystem Ansvar för ledningssystemet Resursfördelning Målstyrning Kvalitetsarbete Kommunens styrdokument koppling till ledningssystemet Uppdrag koppling till ledningssystemet Kommunens styrprocesser Planering och anvisningar Budgetprocessen Uppföljningsprocessen Intern kontrollprocessen Regler för den ekonomiska redovisningen Ansvar för kommunens anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar Maskiner och inventarier (lös egendom) Ansvar inom nämnd och tjänstemannaorganisation... 19
3 3 1 Inledning Ekonomi- och verksamhetsstyrningsreglerna beskriver Sollentuna kommuns tolkning av kommunallagens krav på God ekonomisk hushållning. Kommunens ledningssystem syftar till att precisera hur lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning förverkligas i Sollentuna kommun. Ledningssystemet konkretiserar också hur fullmäktige, genom de kommungemensamma styrprocesserna, styr verksamheterna utifrån lagstiftning och politiska ambitioner. Dokumentet beskriver kommunens ledningssystem inklusive styrprocesserna och de regler som är kopplade till ledningssystemet. I detta dokument används benämningen verksamhetsår. Med detta avses det kalenderår för vilket en viss budget har fastställts.
4 4 2 God ekonomisk hushållning Sollentuna kommun gör följande bedömning av vad som ska ligga till grund för God ekonomisk hushållning. Bedömningen visar också vad som ska ingå i den samlade utvärderingen av om kommunen lever upp till God ekonomisk hushållning. 2.1 Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna på kort och lång sikt ska följas och det ekonomiska resultatet ska vara tillfredställande. Vid utvärdering undersöks om Balanskravet är uppfyllt De finansiella målen är uppnådda 2.2 Mål och riktlinjer för verksamheten Verksamheten ska ha mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vid utvärdering undersöks Måluppfyllelsen för de kommunövergripande målen Den kommunövergripande kvalitetsredovisningen 2.3 Ledningssystem och styrprocesser Kommunens ledningssystem inklusive styrprocessen (budget, uppföljning och internkontroll) ska följas samt kontinuerligt utvärderas och vid behov utvecklas.
5 5 3 Kommunens ledningssystem Ledningssystemet beskriver den kommungemensamma modellen, med processer, för hur Sollentuna kommun hanterar: Resursfördelning Målstyrning Kvalitetsarbete I regelverket redogörs också för ledningssystemets kopplingar till kommunens övriga styrdokument samt olika typer av uppdrag. Styrprocesserna i ledningssystemet beskrivs i kapitel Ansvar för ledningssystemet Kommunledningskontoret har ett övergripande ansvar för att utifrån detta regelverk, löpande utforma och beskriva struktur och detaljer i ledningssystemet. 3.2 Resursfördelning Resursfördelningen utgör grunden för den ekonomiska styrningen av nämnderna. Resursfördelningen har till uppgift att strukturera fördelningsprinciperna i syfte att bygga upp en kvalitetssäkrad fördelningsprocess inför kommande verksamhetsår. Budgetprocessen ska vara transparant. Arbetet med resursfördelning ska skilja på beräkningsunderlag, redovisning av tvingande åtaganden/lagstiftning från staten och politiska prioriteringar. Beräkningsunderlag o Befolkningsprognos och volymförändringar o Kapitaltjänstkostnader för gjorda investeringar, exploateringsverksamhet. o Tidigare beslutade åtagande i planen från föregående års budgetbeslut. Tvingande åtagande/lagstiftning från staten Politiska prioriteringar o Förändrade ambitioner utifrån politisk plattform/handlingsprogram o Löne- och priskompensation o Produktivitetskrav för respektive verksamhetsområde Resursfördelningen i budgetbeslutet ska omfatta följande delar: Driftbudget för respektive nämnd Investeringslimit för respektive nämnd Exploateringsbudget (kommunstyrelsen)
6 6 Resursfördelningen ska även med motsvarande uppdelning upprättas som en treårig ekonomisk plan. I de 3-åriga planerna uttrycks fullmäktiges viljeinriktning i ett längre perspektiv. Dessa planer syftar främst till att skapa planeringsförutsättningar samt allokera resurser i samband med långsiktiga beslut Nivå på den ekonomiska styrningen Den ekonomiska styrningen genom budget och 3-årig plan sker ur politiskt perspektiv på olika nivåer: Fullmäktige ger i budgetbeslutet respektive nämnd en ram för det kommande året. Ramen anges netto. För respektive nämnd anges också nettobelopp på anslagsbindningsnivå, d.v.s. bindning av belopp sker till vissa verksamheter. För vissa nämnder görs ingen uppdelning av ramen utan anslagsbindningen sker på samma nivå som ramen totalt. Respektive nämnd fördelar sedan anslagen budget vidare en nivå samt gör en uppdelning på intäkter och kostnader. Beslut i Verksamhetsnivå Brutto/netto *) Fullmäktige Nämnd Ram Anslagsbindning Nämndens rapporteringsnivå Netto Netto Brutto *) Vid bruttoredovisning redovisas intäkter, kostnader och netto Vid nettoredovisning redovisas enbart netto Den exakta indelningen i anslagsbindning och nämndens rapporteringsnivå för det kommande verksamhetsåret beslutas av fullmäktige respektive kommunstyrelsen inom ramen för budgetprocessen. Indelningsbesluten ska präglas av långsiktighet. Tillfälliga behov av särskild uppföljning hanteras via budgetuppdrag till nämnden. Kommunallagens krav på att budgeten upprättas och presenteras brutto sker genom nämndernas rapportering till kommunstyrelsen. Det är bruttobudgeten som beloppsmässigt anger den kommunala verksamhetens volym Volymkompensation (gäller vissa verksamheter) I den mån kommunens ekonomi så tillåter tillämpar Sollentuna kommun en volymkompensationsmodell för vissa verksamheter. Volymkompensationsmodellen har två funktioner:
7 7 Vid framräknade av underlag för resursfördelning i budgetprocessen sker särskild uträkning gällande volymkompensation för det kommande verksamhetsåret. Över- eller underskott till följd av volymavvikelser från den i budgeten antagna volymen ska rapporteras som budgetavvikelse. Vilka verksamheter som ingår i volymkompensationsmodellen för ett verksamhetsår framgår av fastställd budget. Överskott till följd av volymminskningar får inte användas för att finansiera befintlig eller ny verksamhet Särskilda regler för resultatenheter Att vara resultatenhet innebär att enheten balanserar sitt resultat vid varje bokslut. För att en enhet ska utgöra resultatenhet ska följande kriterier vara uppfyllda: Enheten ska vara organisatoriskt avgränsad från övriga enheter inom den egna förvaltningen. Enheten bär alla kostnader som är direkt och indirekt förknippade med enhetens verksamhet. Enheten står för alla avvecklingskostnader Köp från en resultatenhet ska vara frivilligt. Enheten balanserar sitt resultat (buffert) vid varje bokslut (se nedan). Enheten har en ansvarig chef Enheten har klara ekonomiska mål Enheten får intäkter efter prestation Enheten har egen resultaträkning Årets resultat Resultatenhetens årliga resultat överförs till en buffert. Detta avser både positivt och negativt resultat. Varje resultatenhet har sin egen buffert. Kommunledningskontoret ansvarar för redovisning och sammanställning av resultatenheternas buffertar. Buffert Bufferten är resultatenhetens historiskt ackumulerade över- och underskott. Buffert skall användas för att i första hand täcka eventuella förluster, d v s vara en säkerhet för att i vårt fall slippa låna pengar för att finansiera förlusten. I vissa fall behövs medel för ändamål som den ordinarie verksamheten inte orkar bära. Exempel på områden som buffert får användas till är: att täcka negativa resultat omstruktureringar, ex förändring av organisation, effektiviseringar etc.
8 8 förändring av verksamhet, exempelvis åldersblandade klasser (grundskolan) och kursbaserad skola (gymnasiet) utveckling av arbetsmetoder, exempelvis utbildningsinsatser utveckling av effektiva arbetsrutiner, exempelvis införande av it-system Bufferten får inte användas för löpande driftskostnader och investeringar. Varje nämnd bör, efter samråd med kommunledningskontoret, fastställa ett mål för hur stor buffert resultatenheterna ska bygga upp, exempelvis inom 3 år. Målet bör uttryckas i procent av omsättningen och ett minimibelopp. Eventuella beslut om justering av buffert fattas av kommunstyrelsens arbetsutskott. Justeringar kan främst förekomma vid omstrukturering eller nedläggning av resultatenhet. Användningen av buffert kan beslutas av respektive resultatchef utifrån de riktlinjer som gäller för användandet av bufferten. När buffert önskas tas i anspråk ska detta rapporteras vid den löpande ekonomiska uppföljningen till överordnade nivå (förvaltningschef). Fastställande av resultatenheter Kommunstyrelsen fastställer vilka enheter som ska utgöra resultatenheter. 3.3 Målstyrning Målstyrningen hanteras i den kommungemensamma målstyrningsmodellen. Målstyrningsmodellen har till uppgift att säkerställa en tydlig styrning och uppföljning från kommunövergripande politiska prioriteringar ner till enskilda verksamheters insatser. Målstyrningsmodellen utgår från att fullmäktige för varje mandatperiod fastställer: Politisk plattform för mandatperioden Övergripande politiska fokusområden. (Fokusområdena kan, vid behov, revideras under mandatperioden.) Målstyrningsmodellen innehåller följande delar: Kommunövergripande mål med tillhörande mått Åtaganden med tillhörande mått Handlingsplaner och aktiviteter Kommunövergripande mål Fullmäktige fastställer de kommunövergripande målen. Målen utgår från de övergripande politiska fokusområdena. Kommunstyrelsen fastställer lämpliga mått med därtill hörande målnivåer som en delkomponent i uppföljning av de kommunövergripande målen.
9 9 Finansiella mål fastställs av fullmäktige utifrån lagstiftningens krav på finansiella mål för kommunen Åtaganden De kommunövergripande målen ska uppnås genom nämndernas åtaganden. Nämnderna fastställer åtaganden, inklusive mått, för sin nämnd Handlingsplaner och aktiviteter Att åtagandena kan uppnås säkerställs genom handlingsplaner (kan vid behov brytas ner i en aktivitetsstruktur) inom kommunens olika verksamheter. Gemensam form för handlingsplaner och aktiviteter säkerställs genom en gemensam grundform för verksamhetsplanering på nämnd- och förvaltningsnivå. Kommunstyrelsen fastställer gemensamma former för nämndernas verksamhetsplanering Principer för uppföljning inom styrmodellen Uppföljning inom styrmodellen sker underifrån genom analys av vad som utförts tillsammans med aktuella mått. Kommunövergripande mål Mått Åtaganden Mått Handlingsplaner Aktiviteter Kommunledningskontoret preciserar uppföljningsmodellen genom en anvisning för uppföljningen. Uppföljningsmodellen ska säkerställa en gemensam och likvärdig bedömning av samtliga komponenter i styrmodellen. Analys av handlingsplaner och åtaganden görs av respektive nämnds tjänstemannaorganisation. Analys av åtaganden prövas i nämnd och därefter i kommunstyrelsen. Analys av kommunövergripande mål görs av kommunledningskontoret med stöd av förvaltningstjänstemän och prövas i kommunstyrelsen och därefter i fullmäktige.
10 Kvalitetsarbete Kommungemensam grund för kvalitetsarbete Med kvalitet menar vi hur väl vi uppfyller de krav, behov och förväntningar som ställs på oss som kommun. I kommunens arbete med kvalitet ingår att inom respektive verksamhet, systematiskt förbättra kommunens förmåga att möta olika behov, krav och förväntningar genom ett ständigt förbättringsarbete. I kommunens arbete med kvalitet ska ingå att kontinuerligt och systematiskt: definiera relevanta intressentgrupper och deras behov, krav och förväntningar avväga och prioritera hur behov, krav och förväntningar ska tillgodoses utifrån kommunens möjligheter i form av o lagstiftning och myndighetskrav o förmåga i form av resurser till relevanta intressegrupper kommunicera vilken kvalitet kommunen ska leverera och vem som ansvarar för det säkerställa och följa upp att vald kvalitet levereras till relevanta intressegrupper kommunicera vilken kvalitet som har levererats Varje verksamhet, på olika organisatoriska nivåer i kommunen, måste definiera vilka intressegrupper, interna såväl som externa, som är relevanta för den egna verksamheten. Omvärldsanalys, dels i form av att löpande bedöma den egna verksamheten i relation till vad andra organisationer åstadkommer, dels att inhämta idéer, kunskap och inspiration från andra organisationer, ska vara en integrerad del i kvalitetsarbetet. Med kvalitet avser kommunen också att nämnderna generellt, så långt det är möjligt, använder metoder baserade på forskning, kunskap och beprövad erfarenhet i sin verksamhet. Såväl förtroendevalda som anställda har ansvar för kommunens kvalitet Kvalitetssystem ett stöd i kvalitetsarbetet Som stöd för nämnder och kommunledning ska kommunen ha ett kvalitetssystem. Kvalitetssystemets uppgift är att långsiktigt tillhandahålla en kommungemensam struktur för respektive verksamhets kvalitetsarbete. Här finns möjligheter till stöd i arbetet med ständiga förbättringar men kvalitetssystemet säkrar även en gemensam plattform för att analysera resultat och utgöra underlag för prioriteringar av kommunens samtliga verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar för struktur och anvisningar gällande kvalitetssystemet kommungemensam kvalitetsredovisning
11 11 att ta fram nyckeltal kopplade till, av fullmäktige och kommunstyrelsen, antagna styrdokument för att möjliggöra uppföljning av styrdokumentens efterlevnad Nämnderna ansvarar, utöver vad som beskrivs i avsnitt 3.3.1, för att kontinuerligt fylla på och underhålla kvalitetssystemet med verksamhetsspecifika nyckeltal att, minst en gång per år, behandla en fördjupad kvalitetsredovisning för nämndens verksamheter. att i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar delta i arbetet med den kommungemensamma kvalitetsredovisningen och leverera nyckeltal som ingår i den kommungemensamma kvalitetsredovisningen 3.5 Kommunens styrdokument koppling till ledningssystemet Fullmäktige och nämnder fastställer styrdokument. Dessa finns sammanställda i Sollentuna författningssamling. Kommunen har ett särskilt regelverk för styrdokumentens funktion, innehåll och namnsättning. För att följa upp och utvärdera hur organisationen efterlever kommunens styrdokument används processen för intern kontroll. Kommunstyrelsen har via sin uppsiktsplikt också ett ansvar för att kontrollera hur styrdokumenten följs. Vissa styrdokument krävs enligt lagstiftning för att förtydliga framförallt ansvarsfördelningen inom kommunen. Övriga styrdokument kompletterar det generella ledningssystemet. Vid antagandet av enskilt styrdokument behöver tydliggöras hur kopplingarna till målstyrningsmodell respektive kvalitetssystem ser ut samt om, och i så fall hur, uppföljning ska tas in i uppföljningsprocessen, se vidare nedan Planer och motsvarande dokument Om planer kräver särskild uppföljning ska detta planeras in i uppföljningsprocessen Om mål i styrdokument Kortsiktiga mål inom mandatperioden uttrycks inte i separata styrdokument utan ska uttryckas i kommunens styrmodell. Mer långsiktiga mål inom särskilda områden beslutas i särskilda styrdokument; vision, policy etc. Den långsiktiga utvecklingen för dessa mål följs upp via kvalitetssystemet. Särskilda satsningar mot dessa långsiktiga mål hanteras via målstyrningsmodellen. I vissa fall kräver myndighet mål i särskilt styrdokument. Även dessa följs upp via kvalitetssystemet.
12 Regler och motsvarande styrdokument Regler och motsvarande dokument är i normalfallet kopplade till den löpande verksamheten. Generellt bör eftersträvas att dessa styrdokument, så långt som det är praktiskt möjligt, kan följas upp via kvalitetssystemet. 3.6 Uppdrag koppling till ledningssystemet Enligt lagstiftning kan fullmäktige löpande besluta om uppdrag till nämnderna. Uppdrag bör så långt som möjligt kopplas till ledningssystemet och därmed inordnas i kommunens ordinarie styrprocess. Kopplat till budgetprocessen ger kommunstyrelsen utredningsuppdrag till nämnderna.
13 13 4 Kommunens styrprocesser I ledningssystemet eftersträvas att hålla samman kommunens styrprocesser så att de samverkar. Följande styrprocesser är kopplade till ledningssystemet: Budgetprocessen Uppföljningsprocessen Intern kontrollprocessen 4.1 Planering och anvisningar Tidplan och anvisningar Kommunstyrelsen ska senast september månad sammanställa och tillgängliggöra en kommungemensam årsplanering för de gemensamma styrprocesserna. Kommunledningskontoret ansvarar för anvisningar till de olika momenten i styrprocesserna Kommunledningskontorets stöd till partierna Inför och under partiernas budgetarbete ska kommunledningskontoret bistå samtliga partier som är representerade i fullmäktige med den allmänna information som tas fram enligt reglerna i detta dokument samt enligt kommunstyrelsens detaljutformning av kommunens budgetprocess. 4.2 Budgetprocessen Budgetprocessen omfattar beslutsunderlag och beslut motsvarande lagstiftningens krav. Detta innebär att budgetprocessen omfattar: resursfördelning för kommande verksamhetsår och övriga ekonomiska delar samt skattesats och treårig ekonomisk plan de kommunövergripande målen och hur de ska förverkligas samt följas upp i enlighet med styrmodellen budgetuppdrag till nämnderna Budgetprocessen består av följande delprocesser: Föreberedande process Preliminär budget Nämndberedning preliminär budget Fastställande av budget Nämndernas verksamhetsplanering Avstämning budgetförutsättningar Förberedande process Lokalresurs- och lokalförsörjningsplan
14 14 Lokalförsörjningsplanen utgör underlag för budgetprocessens planering och budgetering för investeringar i fastigheter. Lokalförsörjningsplanen tas fram i följande steg: o Respektive nämnd utarbetar en lokalresursplan omfattande nämndens framtida behov av lokaler ur ett långsiktigt perspektiv. I budgetprocessen måste tillses att finansiering av den löpande driften för de fastigheter och anläggningar som nämnden lyfter fram i lokalresursplanen ryms inom nämndens budget respektive ekonomiska plan. o Trafik- och fastighetsnämnden (TFN) tar därefter, med utgångspunkt i lokalresursplanerna och i dialog med berörda nämnder, fram en lokalförsörjningsplan för hela kommunen. Lokalförsörjningsplanen från TFN ska tidsmässigt vara klar när arbetet med preliminär budget påbörjas. Planen lämnas som information till kommunstyrelsens arbetsutskott och hanteras sedan som underlag i arbetet med förslag till budget. o En slutgiltig prioritering i lokalförsörjningsplanen ingår som en del av fullmäktiges budgetbeslut. Eventuell annan långsiktig planering kopplat till verksamhetsplaneringen. Enligt kommunstyrelsens anvisningar. Utredningsuppdrag Utredningsuppdrag som lämnats av kommunstyrelsen eller fullmäktige, till exempel vid föregående års budgetprocess eller vid delårsbokslutet. Kommungemensam omvärldsanalys samt kommungemensam kvalitetsredovisning Inriktning och upplägg beslutas av kommunstyrelsen. Omvärldsanalys och kvalitetsredovisning lämnas som information till fullmäktige Preliminär budget Kommunstyrelsen ska senast i mars månad besluta om en preliminär budget som lämnas till nämnderna för beredning Nämndberedning preliminär budget Nämndberedningen ska innehålla o Beredning av föreslagen resurstilldelning och förslag till budgetuppdrag o Beskrivning av tänkbara utvecklingsinsatser mot de kommunövergripande målen o Eventuella utredningsuppdrag Fastställande av budget Fullmäktige ska fastställa budgeten i juni månad.
15 15 Fullmäktiges budgetbeslut ska omfatta: o Politisk inriktning för verksamhetsåret o Finansiella mål samt kommunövergripande mål inklusive fastställande av nämndernas åtaganden o Budget o 3-årig ekonomisk plan o Skattesats o Regler för nämndernas budget under verksamhetsåret Nämndernas verksamhetsplanering Nämnderna ska utifrån fullmäktiges budgetbeslut upprätta en verksamhetsplan. Planen ska som minimum innehålla o Åtaganden med mått till de kommunövergripande målen o Budget redovisad brutto på nämndens rapporteringsnivå enligt kommunstyrelsens anvisningar. o Eventuell övrig planering enligt kommunstyrelsens anvisningar Nämnderna ska enligt kommunstyrelsens tidplan återrapportera verksamhetsplanen till kommunstyrelsen för bedömning att planen är upprättad enligt kommunstyrelsens anvisningar och enligt fullmäktiges intentioner i budgetbeslutet. Därutöver ska nämnderna säkerställa att verksamheten internt planerar för handlingsplaner och eventuella aktiviteter i enlighet med målstyrningsmodellen Avstämning budgetförutsättningar Kommunstyrelsen ska under hösten göra en bedömning av förutsättningarna för den av fullmäktige beslutade budgeten. Om förutsättningarna ändras väsentligt ska kommunstyrelsen senast i november lämna förslag på revidering av beslutad budget till fullmäktige. Vid valår inplaneras ett budgetbeslut för nytillträtt fullmäktige i enlighet med kommunallagens krav. 4.3 Uppföljningsprocessen Löpande uppföljning av ekonomi och verksamhet Kommunstyrelsen ansvarar för att utforma och ta fram anvisningar för en ändamålsenlig uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet. Nämnderna ska löpande rapportera om utfall och bedömning av ekonomi och verksamhet till kommunstyrelsen som i sin tur gör en helhetsbedömning av utvecklingen. Om nämnden befarar avvikelser ska nämnden själv genom egna prioriteringar, omprövningar och andra åtgärder se till att nämndens anslag inte överskrids. Vid betydande budgetavvikelse ska nämnden ta fram åtgärdsplan i samråd med kommunstyrelsens arbetsutskott. Om kommunstyrelsen bedömer att nämnden inte kan hantera avvikelserna ska kommunstyrelsen föreslå fullmäktige vilka åtgärder som ska vidtas.
16 16 Mer detaljerade regler för avvikelsehanteringen samt övriga regler gällande hanteringen av tilldelad budgetram framgår av fastställd budget. Den löpande uppföljningen ska bestå av följande delar: Månadsrapporter Genomförs enligt kommunstyrelsens beslut om periodicitet. Förvaltningarna rapporterar till kommunledningskontoret. Förstärkt månadsrapport per april Genomförs per april. Nämnderna rapporterar till kommunstyrelsen. Delårsrapport per augusti med delårsbokslut och prognos Fullmäktige godkänner delårsrapporten. Årsredovisning Ska godkännas av fullmäktige senast sista mars om inte särskilda skäl föreligger. Kvalitetsredovisning En kommunövergripande kvalitetsredovisning tas fram integrerat med budgetprocessen och meddelas fullmäktige Nämndvis återrapportering till fullmäktige Fullmäktiges presidium tar årligen fram en plan för nämndernas särskilda redovisningar direkt till fullmäktige. Planen ska omfatta ett urval av nämnder årligen. Vid upprättande av planen görs avstämning med kommunstyrelsens planerade uppsiktsinsatser. Rapporteringen till fullmäktige syftar till att utifrån vissa specificerade frågor ge en bild av nämndens verksamhet och dess utveckling Kommunstyrelsens uppsikt Kommunstyrelsen bedriver löpande uppsikt över nämndernas verksamhet i enlighet med kommunallagen och kommunstyrelsens reglemente. Inom ramen för detta uppsiktsarbete genomförs fördjupade granskningar av nämndernas verksamheter. 4.4 Intern kontrollprocessen Kommunens internkontroll har en egen tidplan. En internkontrollplan fastställs årligen av kommunstyrelsen och uppföljning av föregående års internkontroll görs årligen. Se vidare särskilt styrdokument för intern kontroll.
17 17 5 Regler för den ekonomiska redovisningen Sollentuna kommun följer den kommunala redovisningslagen och principen om rättvisande bild. Kommunen följer också Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer. Sollentuna kommuns sammanställda redovisning har upprättas enligt lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från rådet för kommunal redovisning. I koncernbokslutet ingår de bolag eller kommunförbund där kommunen innehar en röstandel över 20 procent. Redovisningsinformation för den kommunala organisationen utöver kraven i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen bygger på en: Kommungemensam kontoplan med åtskillnad av interna transaktioner. Kontoplanen fastställs av kommunledningskontoret. utformning så att verksamhetsrapportering kan ske enligt av statistiska centralbyrån rekommenderad verksamhetsindelning genomgående organisationsanknuten ansvarskodning möjlighet till objekt-, projekt- och aktivitetsredovisning. Kommunledningskontoret har ett övergripande ansvar för utformningen av den kommungemensamma kodplanen samt utformning av redovisning och budget i ekonomisystemet. Nämnderna har löpande ansvar för att se till att kodstrukturerna stämmer med aktuella förhållanden samt att den ekonomiska informationen är aktuell både vad gäller budget och utfall. Redovisningsinformation hanteras i ett kommungemensamt ekonomisystem.
18 18 6 Ansvar för kommunens anläggningstillgångar 6.1 Fastigheter och anläggningar Fastighetsägande Kommunstyrelsen är, fastighetsrättsligt, kommunens företrädare avseende kommunens ägande av samtliga fastigheter samt aktier, andelar, bostadsrätter och motsvarande Investeringar Kommunstyrelsen ansvarar för investeringar inom exploateringsverksamheten. Trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för övriga investeringar i kommunägda fastigheter. 6.2 Maskiner och inventarier (lös egendom) Respektive nämnd ansvarar för maskiner och inventarier inom sina respektive ansvarsområden.
19 19 7 Ansvar inom nämnd och tjänstemannaorganisation Respektive nämnd har huvudansvar för ekonomi- och verksamhetsstyrning inom sina ansvarsområden. Nämnden ansvarar för att styrningen sker i enlighet med reglerna i kommunens allmänna ekonomi- och verksamhetsstyrningsregler samt regelverk i beslutad budget. För att möjliggöra en effektiv och ändamålsenligt styrning enligt kommunens ledningssystem ställs vissa grundkrav på ansvarsfördelningen inom tjänstemannaorganisationen Budgetansvar Budgetansvar har den tjänsteman som tilldelats egen ansvarskod i ekonomisystemet med därtill hörande attesträtt. Budgetansvaret omfattar ansvar för att tilldelade ekonomiska resurser används i enlighet med beslutade regler och anvisningar. I ansvaret ligger också skyldighet att redovisa korrekt information och signalera avvikelser Verksamhetsansvar Kommunens ledningssystem innehåller ansvar för verksamhetsplan och kvalitetssystem. Detta ansvar vilar på förvaltningens chefer inom var och ens verksamhetsområde med skyldighet att redovisa korrekt information och signalera avvikelser Funktion för att hantera ledningssystem och styrprocesserna Varje nämnd ska ha en särskild funktion (förvaltningschefen, controllerfunktion eller motsvarande) som ska hantera följande: Samordna, planera och leda styrprocesserna Vara samtalspartner/coach till chefer på alla nivåer i planering och uppföljning ifrågasätta analys och bedömning. Bevaka och bistå i utredning av avvikelser. Utforma rapporter och utbilda i ledningssystemet. I samarbete med förvaltningsledning och enligt kommunledningskontorets anvisningar, till nämnden lämna tjänstemannabedömning gällande uppfyllelse av nämndens åtaganden.
ST] SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret
ST] SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Kristina Brismark Tjänsteutlåtande 2013-05-17 rev 2013-05-23 Sidan 1 av 2 Dnr 2013/0277 KS-3 Diariekod: 109 Kommunstyrelsen Revidering regler för ekonomi- och
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 2001-06-18, 76 att gälla fr.o.m. 2001-07-01 Reviderade av fullmäktige 2003-02-17, 24 Reviderade av fullmäktige 2004-11-15,
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 2001-06-18, 76 att gälla fr.o.m. 2001-07-01 Reviderade av fullmäktige 2003-02-17, 24 Reviderade av fullmäktige 2004-11-15,
Läs merSOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret
SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Kristina Brismark Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 7 Diariekod: 101 Kommunstyrelsen Budget med verksamhetsplan 2014 och ekonomisk plan 2014-2016 Förslag till beslut
Läs merPOLICY. Policy för verksamhets- och ekonomistyrning
POLICY Policy för verksamhets- och ekonomistyrning Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 2018-02-26, 46 Diarienummer KS 2017/622 Giltighetstid Fr.o.m. 2018-03-15 och gäller
Läs merRiktlinjer för budget och redovisning
Riktlinjer för budget och redovisning Innehållsförteckning Inledning... 1 Grundläggande förutsättningar... 1 Budgetprocessen... 2 Fullmäktiges budget... 2 Verksamhetsplan... 2 Investeringar... 2 Rapportering
Läs merGranskning av målstyrning och målkedjan inom Kultur- och fritidsnämnden
www.pwc.se Revisionsrapport Erik Wottrich Henrik Fagerlind Granskning av målstyrning och målkedjan inom Kultur- och fritidsnämnden Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell
Läs merStyrmodell för Vingåkers kommun
Flik 6.20 Styrmodell för Vingåkers kommun, 2016 Flik 6.20 Styrmodell för Vingåkers kommun (Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-15, 58) 1 INLEDNING... 2 2 MÅLSTYRNING HUVUDPRINCIPER... 2 3 BILD ÖVER STYRMODELLEN...
Läs merPolicy för verksamhets- och ekonomistyrning. Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning. för Falköpings kommun
Policy för verksamhetsoch ekonomistyrning för Falköpings kommun Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Syfte 3 3. Styrmodellen 4 4. Anslagningsbindningsnivå 4 4.1 Kommunfullmäktige 5 4.2 Kommunstyrelse
Läs merRiktlinjer för uppföljning. Motala kommun
Riktlinjer för uppföljning Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 11/KS 0157 Datum: 2011-08-22 Paragraf: KF 111 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf: Gäller från: 2011-09-01
Läs merEkonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.
Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...
Läs mergod ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.
2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att
Läs merEkonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.
Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens
Läs merVälj typ av styrdokument» Styr -och ledningssystem Munkedal Bilaga 1. Ekonomistyrning
Välj typ av styrdokument» Styr -och ledningssystem Munkedal Bilaga 1. Ekonomistyrning Innehållsförteckning Inledning... 3 Styrning av ekonomi och verksamhet... 3 Resultatansvar... 4 Uppföljning av ekonomi
Läs merReglemente för internkontroll
Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll
Läs merVerksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun
Verksamhets- och ekonomistyrningspolicy i Hällefors kommun 2(5) 1 Syfte Kommunfullmäktige anger i denna policy vad som gäller för den styrning, målstyrning som ska tillämpas i Hällefors kommun och som
Läs merStyrmodell för Varbergs kommun - Vision, mål och ramstyrning
Antagen i kommunfullmäktige den 20 november 2012, 162 Styrmodell för Varbergs kommun - Vision, mål och ramstyrning Visionen Visionen kan jämföras med ledstjärna som ska vara styrande för kommunens utveckling
Läs merÖvergripande granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet (styrmodell)
www.pwc.se Revisionsrapport Louise Cedemar Linnea Grönvold December/2017 Övergripande granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av ekonomi och verksamhet (styrmodell) Innehåll Sammanfattning...2
Läs merFörslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att anta riktlinjen för styrmodellen.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-06-19 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2019/00417-1.3.2 Individ- och familjeförvaltningen Annelie Pettersson Epost: annelie2.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden
Läs merREGLEMENTE INTERN KONTROLL
REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Regler för benämning styrdokument i Sollentuna författningssamling Antagna kommunfullmäktige 2011-06-15, 87 1 Inledning Med begreppet styrdokument ses de kommunala bestämmelser som reglerar olika företeelser
Läs merPolitisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun
181 Riktlinje 2014-12-08 Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0558 Beslutad av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011 och den 8
Läs merReglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige , 119.
Reglemente för intern kontroll för Älmhults kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-06-22, 119. Detta reglemente fastställer ansvaret för den interna kontrollen, med utgångspunkt i kommunallagen och den
Läs merPOLITISKA RIKTLINJER. för styrmodellen i Norrköpings kommun
POLITISKA RIKTLINJER för styrmodellen i Norrköpings kommun... 10 januari 2011 Politiska riktlinjer för styrmodellen i Norrköpings kommun Beslutade av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella
Läs merVästerviks kommun Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt
www.pwc.se Revisionsrapport Kommunstyrelsens uppsiktsplikt 2016-05-04 Revisionsfråga Granskningens ska bedöma hur Kommunstyrelsen Utövar sin uppsikt över nämnder och bolag Har tolkat sitt uppsiktsuppdrag
Läs merStyrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen
Styrnings- och ledningssystem för kommunkoncernen Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: KF 79 2017-09-27 För revidering och fastställande av bilagan
Läs merEkonomisk process budget, mål och uppföljning
1 (6) Typ: Riktlinje Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 budget, mål och uppföljning Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Processbeskrivning året före
Läs merEKONOMISTYRNING. Antaget av kommunfullmäktige POLICY FÖR
POLICY FÖR EKONOMISTYRNING Antaget av kommunfullmäktige 2016-05-11 58 Detta dokument ersätter tidigare ekonomistyrprinciper antagna av kommunfullmäktige 2011-05-16. Dokumentansvarig: Ekonomichef INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merRegler. Fö r intern köntröll. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan. Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd
Regler Fö r intern köntröll Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehåll 1. Syfte... 3 2. Ansvarsfördelning... 3 2.1 Kommunstyrelsen... 3 2.2 Nämnderna...
Läs merReglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar
Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.
Läs merIntern kontroll, reglemente och tillämpningsanvisningar,
FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2017/92 KS 2016/616 Intern kontroll Reglemente och tillämpningsanvisningar Dokumentnamn Intern kontroll, reglemente och tillämpningsanvisningar, Kommunstyrelsen Diarienummer KS 2017/92,
Läs merReglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet
Reglemente för intern kontroll av ekonomi och verksamhet Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2004-11-25 (Formalia reviderad 2014-06-02) Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman:
Läs merRiktlinjer för styrdokument Örebro kommun
2014-03-11 Ks 182/2013 Riktlinjer för styrdokument Örebro kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen, den 18 mars 2014 Dokumentansvarig på politisk nivå; Kommunstyrelsens ordförande Dokumentansvarig på tjänstemannanivå;
Läs merREGLEMENTE INTERN KONTROLL
REGLEMENTE INTERN KONTROLL Reglemente för intern kontroll Fastställd Fullmäktige 2012-02-13 13 Reviderad - Produktion Kommunledningskontoret Dnr 2011/301 003 Dokument Winess, KS Reglemente för intern kontroll
Läs merStyrdokument för Hammarö kommun
Styrdokument för Hammarö kommun Huvudprinciper för styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten i Hammarö kommun. Antaget 2012, reviderat 2015-05-18 2 1. Inledning 1.1 Vem vänder
Läs merRiktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för intern kontroll i Örebro kommun Örebro kommun 2014-09-12 KS114/2012 orebro.se 2 RIKLTLINJER FÖR INTERN KONTROLL I ÖREBRO KOMMUN PROGRAM Uttrycker
Läs merKommunrevisionens granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt
1 (5) 3 Dnr 2017/00469 194 Kommunrevisionens granskning av kommunstyrelsens uppsiktsplikt s beslut 1 beslutar att lämna svar till revisionen angående kommunstyrelsens uppsiktsplikt enligt yttrande nedan.
Läs merRevisionsrapport. Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av mål och majoritetens samverkansprogram.
Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppföljning av mål och majoritetens samverkansprogram. Granskningen utförd av: Peter Alexandersson Malin Eriksson Anders Larson Rapport 2017-06-28 Linköpings
Läs merReglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun
Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands
Läs merReglemente för intern kontroll
Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För
Läs merReglemente för planering, styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi i Norrtälje kommun
2015-11-02 Reglemente för planering, styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi i Norrtälje kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-xx-xx. Ersätter reglemente för planering, styrning och uppföljning
Läs merI policyn fastställs ansvaret för den interna kontrollen samt på vilket sätt uppföljningen av den interna kontrollen ska ske.
KOMMUNKONTORET 2004-01-20 1 Sundbybergs stads policy för intern kontroll Inledning Denna policy avser inte att reglera vad som är god intern kontroll. Varje nämnd ska utforma och utföra den egna kontrollen
Läs merÅnge kommuns styrprocess samt regler för internkontroll
Kommunledningskontoret Ånge kommuns styrprocess samt regler för internkontroll Dokumentansvarig: Kanslichef Fastställd av: Kommunfullmäktige Omfattar: Ånge kommunkoncern Fastställd när: KF 2017-11-27,
Läs merPolicy för verksamhet- och ekonomistyrning
Policy för verksamhet- och ekonomistyrning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2018-12-10 Mariestad Inledning... 3 Anslagsbindningsnivån... 4 Roller och ansvar... 5 Planeringsprocessen för ekonomi-
Läs merPolitisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun
181 Riktlinje 2019-03-29 Politisk riktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2019/0457 Beslutad av kommunstyrelsen den 10 januari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011 och den 8
Läs merStyrprinciper för Dals-Eds kommun.
Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Inledning Styrprinciperna reglerar ansvarsfördelningen i Dals-Eds kommun. Utgångspunkt för arbetet utifrån styrprinciperna ska vara decentralisering, helhetssyn och god
Läs merMål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun
Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun Dnr KS-2004-0379 Dpl 041 Postadress: Förvaltning/Kontor, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottnnggatan 32 Tel: 054-29 50 00 Fax: 054-295070
Läs merBilaga 2 Regler och riktlinjer för budget och uppföljning
Bilaga 2 Regler och riktlinjer för budget och uppföljning Stadsbyggnadskontoret ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att kontoret bidrar till uppfyllelsen av de mål som fastställts i kommunfullmäktiges
Läs merReglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun
Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Datum 2017-01-30 Reglemente för ekonomistyrning i Härnösands kommun Dokumentnamn Reglemente ekonomistyrning i Härnösands kommun Dokumenttyp Reglemente Fastställd/upprättad
Läs merRiktlinjer för planerings- och uppföljningsprocessen. Motala kommun
Riktlinjer för planerings- och uppföljningsprocessen Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Datum: 2018-03-05 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2018-03-05 Diarienummer: 17/KS 0304 Paragraf:
Läs merRiktlinjer för internkontroll i Kalix kommun
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation
Läs merFörslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Läs merEkonomgruppen i Kungälvs kommun oktober 1999 Antagen av kommunfullmäktige 2001-01-31, x.
KUNGÄLVS KOMMUN eller hur vi klarlägger att uttalade och outtalade regler efterlevs, dvs att den interna kontrollen fungerar som det var tänkt. Ekonomgruppen i Kungälvs kommun oktober 1999 Antagen av kommunfullmäktige
Läs merREGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL med anvisningar
Antaget av/ansvarig Syfte God styrning och kontroll av Trollhättans Stads ekonomi och verksamhet. Gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar. Referensdokument Kommunallagen. Kommunal redovisningslag
Läs merUppföljande granskning av ledning och styrning samt användandet Stratsys. Vänersborgs kommun
Revisionsrapport Uppföljande granskning av ledning och styrning samt användandet Stratsys Vänersborgs kommun Charlotte Karlsson Håkan Olsson Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattande
Läs merEnligt kommunallagen ingår i kommunstyrelsens uppdrag att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter.
Styrdokument 1 Inledning Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollefteå kommun definieras som en målmedveten och systematisk process för att påverka den samlade verksamheten i riktning mot önskat resultat,
Läs merRiktlinje för ekonomistyrning
Riktlinje 2015-03-30 Riktlinje för ekonomistyrning KS 2015/0144 Beslutad av kommunfullmäktige den 30 mars 2015. Denna riktlinje ersätter, tillsammans med Riktlinje för intern styrning och kontroll, det
Läs merIntern styrning och kontroll
Intern styrning och kontroll Reglemente och tillämpningsanvisningar Fastställs av regionfullmäktige 2015-06-17 Reglemente intern styrning och kontroll med Sida 1 av 6 Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Region
Läs merReglemente för intern kontroll
2019-01-18 1 (5) Reglemente för intern kontroll 2019-2022 Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande intern
Läs merREGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN
REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande
Läs merProgram Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument
Program Strategi Policy Riktlinje Riktlinjer för politiska styrdokument Dokumentnamn: Riktlinjer för politiska styrdokument Berörd verksamhet: Alla nämnder och förvaltningar Fastställd av: 2017-12-19 242
Läs merLaholms kommuns författningssamling 6.24
Laholms kommuns författningssamling 6.24 Reglemente för intern kontroll; antaget av kommunfullmäktige den 18 december 2003, 134 1 med ändring den 26 maj 2015, 86 2. Syfte med reglementet 1 Mål och syfte
Läs merReglemente för internkontroll
1 Handläggare Carina Brofeldt Datum 2015-11-02 Diarienummer Reglemente för internkontroll Syftet med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att såväl den politiska som den professionella
Läs merReglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17
1 Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17 Innehållsförteckning - Syfte med reglemente. 1 Syfte... Sid 3 - Organisation av intern kontroll 2 Kommunstyrelsen... Sid 3 3 Nämnderna... Sid 3 4 Förvaltningschef...
Läs merFörfattningssamling. Arbetsordning för fullmäktige samt reglementen och arbetsformer för styrelser, nämnder, kommittéer med flera
Ändrad 2005-08-18 Sida 1 (6) Senast reviderad: 2007-10-02 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Arbetsordning för fullmäktige samt reglementen och arbetsformer för styrelser, nämnder, kommittéer med flera
Läs merAntaget av kommunfullmäktige , 28 att gälla fr o m
REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL Antaget av kommunfullmäktige 2010-12-15, 28 att gälla fr o m 2011-01-01 Kommunens organisation I kommunen finns kommunstyrelse och fyra nämnder, nämligen bygg- och räddningsnämnd,
Läs merTOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:1 Kf 6/2017 Dnr Ks 2016/319 Reglemente för intern kontroll Antagen av kommunfullmäktige 6 februari 2017, Kf 6. Gäller från datum: 1 mars 2017. Dokumentansvarig
Läs merGranskning av Intern kontroll
www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3
Läs merGranskning intern kontroll
Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning
Läs merRIKTLINJE Sandvikens kommuns Budget- och planeringsprocess - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Styrdokumentets data Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum och paragraf: 2014-12-15,
Läs merGranskning av intern kontroll. Söderhamns kommun. Revisionsrapport. Februari 2011. Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor
Granskning av intern kontroll Söderhamns kommun Revisionsrapport Februari 2011 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Robert Heed Revisionskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Läs merIdrottsnämndens system för internkontroll
Idrottsförvaltningen Avdelningen för lednings- och verksamhetsstöd Sida 1 (7) 2016-11-30 IDN 2016-12-20 Handläggare Sara Östling Telefon: 08-508 27 918 Till Idrottsnämnden Idrottsnämndens system för internkontroll
Läs merRiktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2019/0458
Riktlinje 2019-03-29 Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2019/0458 Fastställd av kommundirektören den 28 februari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011 och den
Läs merGranskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Läs merRiktlinjer Mål och resultat styrmodell
1(12) Namn på dokumentet: Mål och resultat - styrmodell Dokumenttyp: Riktlinje Version: 1.0 Beslutad av: Kommunfullmäktige Diarienummer: KS 2018/1092 Dokumentansvarig: Administrativ chef Gäller: Tillsvidare
Läs merKommunens författningssamling
Kommunens författningssamling Kvalitetspolicy för Österåkers kommun ÖFS 2010:14 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-06-14, 88 (dnr KS 2009.31 009) 1. Sammanfattning Kvalitetspolicyn utgör en del av kommunens
Läs merRIKTLINJE. Riktlinjer för internkontroll
RIKTLINJE Riktlinjer för internkontroll Typ av styrdokument Riktlinje Beslutsinstans Kommunstyrelsen Fastställd 2016-11-30 227 Diarienummer KS 2016/467 Giltighetstid Fr.o.m. 2017-01-01 och tills vidare
Läs merRiktlinje för nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplanering och uppföljning samt interna kontroll
Riktlinje för nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplanering och uppföljning samt interna kontroll Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 14 september 2016. Dokumentnamn
Läs merKommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 80 Den 2016-11-14 80 Dnr 2016/00327 Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper Kommunfullmäktiges beslut
Läs merLednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige
Läs merPolicy för verksamhetsstyrning
Policy för verksamhetsstyrning Antagen av 20150929, 105 Bakgrund Halmstads kommuns policy för verksamhetsstyrning är framtagen för att fastställa hur arbetet med planering, genomförande, uppföljning och
Läs merProtokollsutdrag. 219 Svar revisionsrapport Kommunens styrmodell Dnr KS/2018:240. Beslut Kommunstyrelsen beslutar:
Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2018-08-21 1 219 Svar revisionsrapport Kommunens styrmodell Dnr KS/2018:240 Beslut Kommunstyrelsen beslutar: 1. Avge svar enligt kommunledningskontorets
Läs merGRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013
GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut
Läs merSundbybergs stads styrmodell med principer för planering, uppföljning och ekonomistyrning
2016-09-26 1 (5) Kommunstyrelsen Sundbybergs stads styrmodell med principer för planering, uppföljning och ekonomistyrning Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads styrmodell med principer för planering,
Läs merPolicy. Policy för intern kontroll. Dokumentet gäller för samtliga förvaltningar inom Herrljunga kommun DIARIENUMMER: KS 2013/
DIARIENUMMER: KS 2013/2016 106 FASTSTÄLLD: 2014-12-09 VERSION: 3 SENAS T REVIDERAD: 2016-09-06 GILTIG TILL: 2018-12-31 DOKUMENTANSVAR: Kommunchef Policy Policy för intern kontroll Dokumentet gäller för
Läs merRiktlinjer för intern kontroll
Riktlinjer för intern kontroll KS 2018-12-05 161 Dokumenttyp Riktlinjer Gäller för Samtliga förvaltningar i Bjuvs kommun Version 2 Giltighetsperiod Tillsvidare Dokumentägare Kommunchef Beslutat/antaget
Läs merLIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING F 20 / 2017 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I LIDINGÖ STAD
LIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING F 20 / 2017 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I LIDINGÖ STAD antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2017 och gällande fr.o.m. den 1 juli 2017 REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL
Läs merEkonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning
Revisionsrapport Vänersborgs kommun Monica Axelsson September 2011 Ekonomi- och målstyrning inom barn- och ungdomsnämndenuppföljning av tidigare genomförd granskning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merStyrprinciper för Melleruds kommun
Ersätter KF 31/2004 Utbytt den Sign 1:1 Styrprinciper för Melleruds kommun Inledning Styrprinciperna reglerar ansvarsfördelningen i Melleruds kommun. Utgångspunkt för arbetet utifrån styrprinciperna ska
Läs merReglemente för intern kontroll. Krokoms kommun
Reglemente för intern kontroll Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige, dnr KS 17/261. Datum: 6 december 2017 Författare: Åke Wilhelmsson Innehåll 1 Syfte... 7 2 Organisation av intern kontroll...
Läs merRÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2
Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
Läs merReglemente för intern kontroll. Krokoms kommun
Reglemente för intern kontroll Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige, dnr Ks 14/344. Datum: 9 dec -14 Författare: Sara Anselmby Innehåll 1 Syfte... 7 2 Organisation av intern kontroll... 8
Läs merIntern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Läs merReglemente för intern kontroll
REGLEMENTE 1(5) Susanna Göransdotter, 0586-481 85 susanna.goransdotter@degerfors.se Reglemente för Dokumenttyp Reglemente Dokumentet gäller Kommunkoncernen Revideringar för beslut Beslutsinstans Kommunfullmäktige
Läs merRiktlinje för Riskanalys och Intern kontroll
Diarienummer: 2015/560-KS-004 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Beslutad av kommunstyrelsen 2015 XX - XX program policy handlingsplan riktlinje 1 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll
Läs merRiktlinje. Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun 2015-08-31 KS 2013/0559
Riktlinje 2015-08-31 Tjänstemannariktlinje för styrmodellen i Norrköpings kommun KS 2013/0559 Fastställd av kommundirektören den 28 februari 2011. Redaktionella ändringar införda den 10 maj 2011. Ändringar
Läs merREGLEMENTE INTERN KONTROLL HAGFORS KOMMUN
REGLEMENTE INTERN KONTROLL HAGFORS KOMMUN Reglemente för intern kontroll 1 Syfte Reglementet syftar till att säkerställa att styrelsen, nämnden och de kommunala bolagen upprätthåller en tillfredsställande
Läs merGranskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Läs merRevisionsrapport Budgetprocessen Pajala kommun Anna Carlénius Revisonskonsult
www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisonskonsult Budgetprocessen Pajala kommun September 2017 Budgetprocessen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...
Läs mer