Förvaltningsberättelse Årsredovisning 2017

Transkript

1 Förvaltningsberättelse Årsredovisning

2 Det här arbetar vi för! Personer med Parkinson ska ordineras den behandling som ger bästa möjliga effekt beroende på sjukdomsstadium och symtom. Den som fått Parkinson ska få begriplig information om behandlingsval, egenvård och behandlingsprognos. Informationen ska även ges till närstående och anhöriga för att öka kunskapen, säkerheten och förståelsen för sjukdomen. Återkommande kontrollundersökningar ska erbjudas två gånger per år. Som ett första delmål vill vi att alla ska erbjudas ett besök per år hos parkinsonspecialist (neurolog eller geriatriker). Personer med Parkinson ska ha tillgång till ett parkinsonteam som består av läkare, sjuksköterska och minst ytterligare två av följande: fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped, psykolog, dietist eller annat. Parkinsonsköterskan har en viktig roll som vårdkoordinator. 2

3 Parkinsons sjukdom Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som oftast drabbar personer över 55 år. I Sverige finns cirka personer som har sjukdomen. Något fler män än kvinnor får Parkinsons sjukdom, men i stort är könsfördelningen rätt jämn. Sjukdomen innebär att de nervceller som tillverkar signalsubstansen dopamin långsamt försvinner. Därmed minskar nivån av dopamin i hjärnan. Dopaminet är viktigt för att signalerna från olika delar av hjärnan ska nå varandra och när det blir för lite dopamin i hjärnan kan symtom som skakningar i kroppen och långsamma rörelser uppträda. De första symtomen på Parkinsons sjukdom är ofta diffusa och kommer smygande. Symtomen kan dessutom variera stort från person till person, och även likna symtomen vid andra sjukdomar. De allra första tecknen på Parkinsons sjukdom kan uppstå flera år, ibland flera decennier, innan de rörelserelaterade (motoriska) symtomen och kallas därför premotoriska symtom. Oftast är det dock först efteråt med facit i hand som det blir uppenbart att de tidiga besvären hörde samman med sjukdomen. Till de premotoriska symtomen hör bland annat försämrat luktsinne, försämrad reaktionsförmåga, förstoppning, depression och REM-sömnstörning. Det finns i dag inga läkemedel som botar sjukdomen, men det finns effektiva mediciner som hjälper till att kontrollera symtomen. Parkinsons sjukdom är en progressiv sjukdom. Det betyder att den förvärras med tiden, i takt med att antalet nervceller i hjärnan, framförallt de som producerar signalämnet dopamin, minskar. Varför vissa personer får Parkinsons sjukdom är inte helt klarlagt, men troligen samverkar flera riskfaktorer. Exempelvis kanske en viss ärftlighet gör att man blir mer känslig för skadliga miljöfaktorer. Sjukdomen drabbar människor olika. Alla har till exempel inte skakningar och hos vissa är stelheten det främsta symtomet. Rent motoriskt yttrar sig sjukdomen i dessa symtom, men det finns även inslag av initiativlöshet, depression och andra så kallade icke-motoriska symtom. Hos några personer kan försämring av motoriken ske redan efter några år, medan andra kan ha endast lindriga symtom i årtionden. Parkinsons sjukdom blir inte bättre, men med modern behandling kan man öka nivåerna av dopamin och på så sätt lindra symtomen. Parkinsons sjukdom blir inte bättre, men med modern behandling kan man öka nivåerna av dopamin och på så sätt lindra symtomen. Parkinsons sjukdom är uppkallad efter den engelske läkaren James Parkinson ( ). År 1817 gav han ut en skrift, An essay on the shaking palsy, där han beskrev många av de symtom som är typiska för sjukdomen, till exempel skakningar, förlångsammade rörelser, förändrad kroppshållning och gång med korta steg. Namnet Parkinsons sjukdom myntades i slutet av 1800-talet av en fransk neurolog, Jean Martin Charcot. James Parkinson var dock inte den första som beskrev liknande symtom. De äldsta kända beskrivningarna anses finnas i de indiska Vedaskrifterna, som skrevs för mer än år sedan. 3

4 ParkinsonFörbundet Parkinsonförbundet är en ideell och demokratisk organisation som är religiöst och politiskt obunden. Som medlemmar välkomnar vi dem som är sjuka, deras anhöriga, sjukvårdspersonal och andra intresserade. Förbundets högsta beslutande organ är kongressen som sammanträder vartannat år och då väljer förbundsstyrelsen. Kongressledamöterna utses av länsföreningarna. Länsföreningarna är en sammanslutning av enskilda medlemmar och/eller lokala föreningar. Lokalföreningarna har en egen styrelse, men tillhör sin länsförening. I förbundet finns också ett nätverk för yngre. Under våren 2018 bytte nätverket namn, från Nätverket för yngre och yrkesverksamma med Parkinson (NYP), till Yngre Parkinson. Förbundsstyrelsen ansvarar för att förbundets strategier och långsiktiga arbete genomförs, medan de operativa funktionerna åligger kansliet under ledning av en generalsekreterare. En viktig uppgift är att samordna information och opinionsbilda internt och externt i, för medlemmarna, viktiga frågor. Förbundet arrangerar också utbildningar och seminarier. Parkinsonförbundets verksamhet står och faller med engagemanget och kompetensen som de mer än 400 förtroendevalda lägger ner på att förverkliga organisationens visioner och mål. Förbundets verksamhet bygger i stor omfattning på frivilliga obetalda insatser från medlemmarnas sida. Förbundets ekonomi är god. Intäkterna kommer i huvudsak från medlemsavgifter, statsbidrag och gåvor. KONGRESS FÖRBUNDSSTYRELSE 24 LÄNSFÖRENINGAR 46 LOKALFÖRENINGAR MEDLEMMAR Länsförening Kvinnor Män Totalt Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland-Härjedalen Jönköpings län Kalmar län Kronoberg N:a Älvsborg-Bohuslän Norrbotten Skaraborg Skåne Stockholm S:a Älvsborg Sörmland Uppland Värmland Västerbotten Västmanland V:a Sverige/Göteborg Västernorrland Örebro län Östergötland Utland

5 Samarbete med andra En av de största och mest kända fonderna inom parkinsonområdet är Stiftelsen Parkinsonförbundets forskningsfond (Parkinsonfonden). Den har ett så kallat 90-konto som är ställt under överinseende av Svensk Insamlingskontroll. Parkinsonfonden sysslar enbart med Parkinson, med prioritet på klinisk forskning. Parkinsonförbundet är medlem i Funktionsrätt Sverige, en sammanslutning av ett fyrtiotal patientföreningar som samverkar kring gemensamma frågor. Samverkan sker även på europanivå i European Parkinson Disease Association (EPDA) och på nordisk nivå inom Nordiska Parkinsonrådet (NPR). Stödmedlemmar 10% Parkinsonförbundet har sedan länge ett etablerat samarbete med vårdpersonalens olika organisationer, bland annat med Vårdföreningen Movement Disorders (VfMD) och Swedish Movement Disorder Society (SWEMODIS) Förbundets företroendetandläkare är forskare inom odontologiska fakulteten. Parkinsonförbundet ingår också som projektpart i följande nationella projekt: PD Boxningsträning, som metod att lindra symtom vid Parkinsons sjukdom. Ett projekt på tre år, finansierat av Allmänna Arvsfonden. Spetspatienter, en ny resurs för hälsa. Finansierat av Vinnova och är en del av regeringens satsning på kroniska sjukdomar. 65 år eller yngre 11% Anhöriga 31% Personer med Parkinson 59% Över 65 år 89% Medlemmar i Parkinsonförbundet (31 dec 2017) Antal medlemmar 9000 Medlemsutveckling

6 Förbundets styrelse Styrelsen har under året haft åtta protokollförda sammanträden, varav ett på internat. Efter kongressen i maj 2017 har förbundsstyrelsen, revisorerna och valberedningen bestått av följande personer: Ordförande Eleonor Högström, Stockholm 1:e vice ordförande Eva Strandell, Västerås Adjungerade till förbundsstyrelsen Inger Lundgren, generalsekreterare Parkinsonförbundet Lennart Pettersson, ordförande Parkinsonfonden Foto: Sören Fröberg 2:e vice ordförande Sven Pålhagen, Jönköping Styrelseledamöter Ingemar Gerbro, Höllviken Kristina Hagström, Örebro Åsa Holmgren, Luleå Bernt Johansson, Stockholm Tore Nordhamn, Luleå Stefan Stråhle, Umeå Styrelsesuppleanter Bernt Kruse, Täby Anne Johansson, Kalmar Terje Helland, Uppsala Lena Schalin, Limhamn 6 Internrevisorer Ulf Herrström, Nyhamnsläge Gunn Franzén Ljung, Stockholm Revisorsersättare Bertil Jöhnemark, Falun Valberedning Bo Jäghult, Stockholm, sammankallande Maud Eker, Lund Christer Eker, Lund Peter Haasma, Kristinehamn Karl-Gunnar Skoog, Stockholm* Valberedning, ersättare Agnetha Hernström, Linköping Ingemar Karlsson, Jönköping * t o m 29 oktober 2017

7 Förbundets representanter i arbetsgrupper, ansvarsområden, med mera. Redaktionskommitté Parkinsonjournalen Eleonor Högström, ansvarig utgivare, Bernt Johansson, Inger Lundgren, Susanna Lindvall, Curt Lundberg, Susanne Rydell, Lennart Pettersson och Anna Wedin Avtal och bidrag Inger Lundgren Anhörigfrågor Maud Eker Parkinsonlinjen Lena Gårdh Sjöman Webmaster Anna Wedin Nätverket Yngre Parkinson Åsa Holmgren, Lena Schalin, Britta Djurberg, Anneli Malm och Johan Eklund Facebookgruppernas administratörer Lena Schalin och Anna Wedin EPDA European Parkinson s Disease Association Eleonor Högström och Inger Lundgren NPR Nordiskt Parkinson Råd Eleonor Högström och Inger Lundgren Parkinsonförbundets forskningsfond Eleonor Högström Funktionsrätt Sveriges ordförandemöten Eleonor Högström Funktionsrätt Sveriges kanslichefsmöten Inger Lundgren Parkinsonförbundets forskningsfond verkar för att ekonomiskt stödja svensk klinisk parkinsonforskning i landet. Parkinsonfonden granskas av Svensk Insamlingskontroll. Parkinsonfondens vision är att forskarna ska finna orsaken till Parkinsons sjukdom. Detta för att man effektivt ska kunna förebygga och behandla sjukdomen och därigenom minska lidandet hos många människor. Parkinsonfonden delar årligen ut anslag till forskare för att starta eller intensifiera livsviktig forskning. Likaså arbetar Parkinsonfonden för att öka kunskapen om Parkinsons sjukdom hos olika berörda genom information och seminarier. Beviljade anslag 2017 Fonden har under 2017 beviljat anslag på 11 miljoner kronor till forskningen. En lista med samtliga beviljade anslag finns på Parkinsonfondens hemsida: Utmärkelser Åke Ljungdahls pris på kr delades ut till Anders Fytagoridis, Neurokirurgiska kliniken, Karolinska sjukhuset. Elsa och Inge Anderssons pris på kr tilldelades Sara Hall, Minnesmottagningen, Skånes universitetssjukhus. 7

8 Förbundets verksamhet Information och opinionsbildning En viktig uppgift för förbundet är att samordna information och opinionsbilda både internt och externt i, för medlemmarna, viktiga frågor. Parkinsonjournalen Förbundets tidning utkom med fyra nummer under året. Tidningen skickas till alla fullbetalande medlemmar och ett stort antal läkare och vårdmottagningar. Digitala medier Förbundets webbplats är en viktig informationskanal för medlemmar och andra intresserade. Under året fick sidorna cirka besök. I början av 2017 övertog förbundet ansvaret för webbplatsen Parkinsonguiden.se, som innehåller information som är faktagranskad av läkare och andra specialister. Sidorna är nu integrerade med förbundets webbplats. Förbundet finns sedan några år på Facebook med en företagssida med information. I slutet av 2016 startades två diskussionsgrupper, en för anhöriga och en för personer med Parkinson. Under året har grupperna fått flera hundra nya medlemmar. Videofilmer Förbundet har kanal på Youtube med egenproducerade filmer, i samband med Världsparkinsonsdagen lanserades sex animerade filmer, i en samproduktion med Norges parkinsonförbund. Världsparkinsondagen 11 april På Världsparkinsondagen i april publicerades förbundets debattartikel om bristerna i parkinsonvården i ett 25-tal dagstidningar. 8

9 Utbildning och seminarier Förbundet arrangerar utbildningar och seminarier för olika grupper av förtroendevalda. Utbildning i medlemsregistret Teuta Hatipi, från förbundskansliet, höll utbildning i hantering av medlemsregistret för 15 personer i början av november. Utbildning för webbredaktörer Anna Wedin, från förbundskansliet, ledde en återträff för webbredaktörerna i mitten av november. Ett tjugotal redaktörer samlades i Haninge för erfarenhetsutbyte och utbildning. Informatörsutbildning och återträff I mars utbildades 15 nya informatörer för uppgiften att informera om Parkinsons sjukdom för personal på äldreboenden. Medlemsverksamhet Den medlemsinriktade verksamheten bedrivs i första hand av läns- och lokalföreningar, men ett antal aktiviteter arrangeras av förbundet. Nätverksmöte för yngre Nätverket Yngre Parkinson, samlades i Sigtuna i början av september för sin årliga träff. Ett femtiotal personer deltog i mötet som hade tema fysisk aktivitet. Parkinsons sjukdom i komplikationsfas Förbundet arrangerade seminarier om Parkinsons sjukdom i komplikationsfas i Luleå, Stockholm, Falun och Göteborg för cirka 600 deltagare. I november arrangerade förbundet en återträff för erfarenhetsutbyte mellan alla informatörer från olika delar av landet. Logoped Ellika Schalling föreläste och genomförde praktiska övningar med ett trettiotal deltagare. Under året har informatörerna genomfört cirka åttio informationssträffar för cirka 1300 personer, huvudsakligen personal på äldreboenden och vårdstudenter. Ansvarig för informatörsutbildningen är Eva Strandell. Jourtelefonen bytte namn till Parkinsonlinjen Förbundets jourtelefon bemannas av ett åtta frivilliga som under året besvarade drygt två hundra samtal från personer med Parkinson och deras anhöriga. Jourtelefonen bytte under året namn och heter numer Parkinsonlinjen. Utmärkelser På förbundets kongress i maj, tilldelades avgående förbundsstyrelseledamöterna Agnetha Hernström och Hans Olsson Parkinsonförbundets hedersmedalj för sina insatser för förbundet. 9

10 Förbundskongress Parkinsonförbundet höll kongress på Welcome Hotel i Barkarby maj. Ett hundratal ombud och andra inbjudna samlades och valde ny styrelse och ny ordförande; Eleonor Högström. Nordiska Parkinsonrådet Det nordiska samarbetet genom Nordiska Parkinsonrådet alternerar mellan medlemsländerna i Norden. Årsmötet hölls denna gång i Reykjavik, Island. Parkinson 200 år Parkinson 200 år firades i Stockholm av Karolinska Institutet den 11 april och i Lund av Parkinsonakademin den 11 september. Eleonor Högström medverkade som föreläsare vid båda tillfällena. Under kongressförhandlingarna fanns även möjlighet till pausjympa. Minnesstund Förbundsstyrelsen deltog vid minnesstunden efter tidigare förbundsordföranden Karl-Gunnar Skoog den 15 december. Kongresser Funktionsrätt Sverige höll kongress 18 maj. I samband med kongressen bytte förbundet namn från Handikappförbunden till Funktionsrätt Sverige. Förbundet representerades av Eleonor Högström och Inger Lundgren, och medverkade också med en utställningsmonter. Eleonor Högström och Inger Lundgren representerade förbundet på Neuroförbundets kongress den 8 september och på Public Service Funkadag den 3 oktober. I december medverkade förbundet i fjärde Europaparlamentet för personer med funktionsnedsättning. Mötet hölls i Bryssel. 10

11 Årsredovisning 2017 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Parkinsonförbundet, , med säte i Stockholm, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret Verksamheten Allmänt om verksamheten/medlemmar Parkinsonförbundet grundades 1986 och är en ideell riksorganisation med 24 föreningar och ca medlemmar. Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som påverkar bl a motoriken och koordinationen. Symptomen kan mildras med mediciner och andra behandlingar men ännu finns inga botemedel. Förbundet arbetar med att förbättra förhållandena för parkinsonsjuka och personer med parkinsonliknande sjukdomar samt deras anhöriga genom: opinionspåverkande artiklar samt möten med förtroendevalda och beslutsfattare att hålla informationsmöten om sjukdomen för anhöriga och vårdpersonal att ge ut Parkinsonjournalen med information omkring parkinsonrelaterade frågor för att öka kunskapen om Parkinsons sjukdom att tillhandahålla relevant litteratur genom försäljning att upprätthålla Parkinsonlinjen dit man kan ringa anonymt och prata med någon som har Parkinsons sjukdom att stödja forskningsfondens arbete att utveckla och stödja Parkinsonföreningarnas länsorganisationer informera om lagar och regler för att underlätta för den enskilda personen i förhållande till vården och myndighetsbeslut att samarbeta med andra handikapporganisationer, främst Funktionsrätt Sverige, samt utbyter internationell erfarenheter inom Nordiska Parkinsonrådet och Europeiska Parkinsonförbundet, EPDA Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under året har förbundet haft kongress. Förbundets högsta beslutande organ är kongressen som sammanträder vartannat år. Kongressen väljer ordförande (2 år) och styrelse (2 år). På det första, konstituerande mötet väljer styrelsen övriga befattningar. Flerårsöversikt Belopp i kr Förbundets intäkter Resultat efter finansiella poster Soliditet % Förändringar i eget kapital Fond för framtida Balanserade Summa fritt Årets resultat projekt medel eget kapital Vid årets början Balanseras till kommande år Årets resultat Vid årets slut Förbundet har valt att sätta av kronor av ett erhållet arv för framtida projekt till en särskild fond redovisad under fritt eget kapital. Fonden ska ianspråktagas med maximalt kronor per år för speciella projekt inom ramen för förbundets verksamhet. Under 2016 och 2017 har inga medel av fonden tagits i anspråk. 11

12 Resultatdisposition Belopp i kr Styrelsen föreslår att fritt eget kapital: Fond för framtida projekt Balanserat resultat Årets resultat Disponeras för: Avsättning till fond för framtida projekt Balanseras i ny räkning Förbundets resultat och ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med noter. Resultaträkning Belopp i kr Not Förbundets intäkter, lagerförändring m. m. Medlemsavgifter Gåvor Bidrag Nettoomsättning Övriga intäkter Summa intäkter, lagerförändring m.m Förbundets kostnader 4 Direkta kostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella poster Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Nedskrivning/återföring av nedskrivn av finansiella anläggningstillgångar Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Årets resultat

13 Balansräkning Belopp i kr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Hemsidan Summa immateriella anläggningstillgångar - - Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Summa materiella anläggningstillgångar - - Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 9, Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m.m. Färdiga varor och handelsvaror Summa varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Kassa och bank Summa kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

14 Noter Belopp i kr om inget annat anges. Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag. Årsredovisningen upprättas för första gången i enlighet med BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag, vilket kan innebära en bristande jämförbarhet mellan räkenskapsåret och det närmast föregående räkenskapsåret. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas: Anläggningstillgångar % per år Immateriella anläggningstillgångar: -Hemsidan 20 Materiella anläggningstillgångar: -Inventarier, verktyg och installationer 20 -Datorer 33 Definition av nyckeltal Nettoomsättning Förbundets intäkter, fakturerade kostnader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar, dvs exklusive förbundets huvudintäkter som utgörs av medlemsavgifter, bidrag och gåvor. Resultat efter finansiella poster Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, men före extraordinära intäkter och kostnader. Soliditet Eget kapital i förhållande till balansomslutningen. Not 2 Nettoomsättning Nettoomsättning Försålda varor Prenumerationer och annonser Parkinsonjournalen Övriga fakturerade kostnader Not 4 Förbundets kostnader Förbundets kostnader Medlemsavgifter till länsföreningarna Parkinsonjournalen Medlemskap i organisationer Medlemmarnas olycksfallsförsäkring Utbildnings- och medlemsverksamhet Inköpskostnader sålda varor Medlemsregistret Övriga bidrag till länsföreningarna Informationsprojekt Kongressen Övriga externa kostnader Övriga externa kostnader Lokalkostnader Resor, kost och logi Marknadsföring och information Möteskostnader Administrationskostnader Not 5 Anställda och personalkostnader Personal Medelantalet anställda 3 3 Summa 3 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Ersättning till styrelsen Löner och andra ersättningar Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader) Not 3 Övriga intäkter Bingolotto Sjuklöneersättning Förändring varulager Summa

15 Not 6 Nedskrivning/återföring av nedskrivning av värdepapper Nordea AIO A354 B Nordea AIO 435 B Swedbank AIO674C Swedbank AIO674 E Swedbank Robur Eth Ftgobl -203 SWEO 719 G Global Hållbar SWEO 719C Digitalisering Swedbank AIO 703 A Swedbank AIO 703 E Swe 0698 G Nordea Aktieobl fond Europa Chans 800 Summa Not 8 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Vid årets slut Ackumulerade avskrivningar enligt plan: -Vid årets början Återförda avskrivningar på avyttringar och utrangeringar Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut - - Not 7 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten - Hemsidan Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början Ackumulerade avskrivningar enligt plan: -Vid årets början Årets avskrivning enligt plan Not 9 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början Tillkommande tillgångar Avgående tillgångar Anskaffningsvärde vid årets slut Redovisat värde vid årets slut - - Not 10 Långfristiga värdepappersinnehav, specifikation Anskaffnings- Ackumulerad Redovisat Marknads- Värdepapper värde nedskrivning värde värde Swedbank AIO674 C Swedbank AIO674 E Swedbank Robur Eth Ftgsobl SWEO 719 G Global Hållbar SWEO 719 C Digitalisering Swedbank AIO 703 A Swedbank AIO 703 E Nordea Aktieobl fond Sv A3354B SWE0698G Global Nordea Aktieobl fond Europa Chans Nordea bank Finland AIO A613 B Summa

16 16

17 17

18 Parkinsonförbundet ekonomisk rapport Utfall 2017 Budget 2017 Intäkter Medlemsavgifter Statsbidrag Externa bidrag, projekt 0 - Externa bidrag, administration - 90 Varuförsäljning Gåvor och arv Prenumerationer och annonser Räntor och utdelningar mm Varulagerförändring -7 Från kapitalet Summa Direkta kostnader Medlemsavg till länsföreningar Medlemmarnas olycksfalls försäkring Parkinsonjournalen Information, kommunikation m.m Medlemsavg i organisationer Inköpskostnader till butiken Medlemsregistret Bidrag till Parkinsonverksamhet 0 70 Kongressen Summa Övriga kostnader Lokalkostnader Städ m.m Kontorsmaskiner Marknadsföring 6 15 Gåvor o uppvaktningar Möteskostnader Transporter 2 Resor (exkl kongressen) Kost och logi (exkl kongressen) Kontorsmaterial Data - o telefoni Porto Redovisningstjänster Försäkringar Revision IT tjänster Bankkostnader Övriga kostnader Summa Löner, andra ers och sociala avg Kansliet Styrelsen ers förl arbetsinkomst 6 5 Summa Summa inkomster Summa kostnader Resultat

19 SEK Resultat % Soliditet 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Intäkter kkr

20 ParkinsonFörbundet Post/Besök Skeppargatan 52, Stockholm Tel e-post Hemsida Illustration omslag: Anna Ödlund Parkinsonförbundets symbol är en mycket stiliserad bild av en synaps med en nerv-ända (under) som sänder ett kemiskt budskap, signalämnet (den lilla kulan), till nästa nervcell (över). Figuren vill alltså symboliskt visa hur dopamin upphäver eller avlyfter en hämning som belastar den parkinsonsjukes rörelsekontroll. Den är ritad av professor Göran Steg. 20