Nya Upplagan. Bono. Madness Jenny Wilson Noam Chomsky Jonas Hallberg Pet Shop Boys. krönikor, recensioner, kult, serier, lattjo och mycket, mycket mer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya Upplagan. Bono. Madness Jenny Wilson Noam Chomsky Jonas Hallberg Pet Shop Boys. krönikor, recensioner, kult, serier, lattjo och mycket, mycket mer"

Transkript

1 Maj 2009 Nr 34 Nya Upplagan Bono Madness Jenny Wilson Noam Chomsky Jonas Hallberg Pet Shop Boys krönikor, recensioner, kult, serier, lattjo och mycket, mycket mer

2 Boka en personlig säljare! Nya Upplagan Maj 2009 Nr 34 Chefredaktör och ansvarig utgivare Lars Yngve Dator, skrivare, program, nätverk, trådlöst...? ipod, högtalare, laddare, iphone, tillbehör...? Få svar på alla dina frågor i lugn och ro. Boka tid hos en personlig säljare! Erbjudandet, som gäller privatpersoner, är självklart kostnadsfritt. Är du företagare, kontakta Företagsförsäljning för samma service. Ekonomichef Maria Yngve lagledare som registrerat in sina Hasbeens. Thomas Millroth MACSUPPORT Kloka råd, kunskap och rätt priser på allt från Mac-datorer till ipod och tillbehör. Totalansvar för ditt företags dator- och nätverkslösningar. Baltzarsgatan 18, Malmö Mårtenstorget 6, Lund MacSupport Layout Mikael Håkansson Askaner Tord Johnsson Premiär 15 augusti i samarbete med Cape Town Opera TEAT ER BÅTEN BILJETTER Medverkande skribenter Lars Yngve Bono Noam Chomsky Jonas Hallberg Magnus Sveningsson Hanne Hukkelberg Sanna Persson Halapi Thomas Millroth Jacob Fabricius C-J Charpentier Ditte Lundberg Tord Jonsson Linnea Uddenmyr Jonas Jonasson Erika Alexandersson Gunnar Danielsson Pernilla Hägg Nordström Gerhard Nordström Mats Gustafsson Mikael Håkansson Askaner Gittan Jönsson Jan Erik Bornlid Jerry Prütz Pidde Andersson Martin Kristenson Janne Falk Johan Stenström Fredrik Hellström Peter Eliasson Sulo Maria Anderberg Grefve Fågelsparre Översättning Lotta Askaner Bergström Illustrationer Jimmy Wallin Johan Wanloo Leif Nelson Gunnar Krantz Madeleine Pyk Gittan Jönsson Gunnar Danielsson Pär Lundström Gardh Axel Trumpfheller Foto Magnus Sveningsson Michael Fältskog C-J Charpentier Mohammed Abed Jim Akin Penny McGuire Mats Gustafsson Helene Toresdotter Omslag Foto: Magnus Sveningsson Illustration: Jimmy Wallin Vill du ha Nya Upplagan hemskickad varje månad är det bara att mejla eller ringa Tryck: Bold/Sydsvenskan Tryck AB RS-kontrollerad distribution exemplar. ISSN

3 maj 2009 nummer 34 3 En satans eftermiddag och så en charter på det! Chartersemester kräver charterattribut, right! Motvilligt stegade jag därför in i en skoaffär för att se om det fanns någon sandal (ett skodon som framför allt kännetecknas av tomrummet, alltså det som inte är sko) som var något mindre sandalaktig än genomsnittet. Jag beslöt mig för att besöka hyllan med en igenkännlig modell, nämligen pissetofflan. Köper jag sådana slipper jag bli varm om fötterna och omgivningen inser ju att det inte är på allvar. Man kan så att säga upprätthålla en viss image med dessa, som en markering, en tyst protest, en knuten hand i luften. Pissetofflan är dessutom skornas motsvarighet till kackerlackorna. Genom alla konjunktursvängningar och trender har trotjänaren pissetofflan funnits med och överlevt. Troget har sjuksyrror och gamlingar hasat omkring på de sviktande korksulorna tills det blivit dags att köpa nya. Bruna, vita eller svarta med små utstansade hål på ovansidan. Samma modell igen. Och igen Om jag köpte sådana? Glöm det! Efter en förvirrad serie obegripliga händelser står jag plötsligt utanför affären i ett par fotriktiga och estetiskt omotiverat dyra sandaler utan strumpor. Jag! I sandaler? Jag har trillat dit. Nu är det mer eller mindre bara en tidsfråga innan jag knallar runt i kakifärgade chinos med tillhörande skjorta som för tankarna till styva husvagnsgardiner från 70-talet. I och för sig föredrar jag en plats i detta färgglada gäng framför att sälla mig till den skara av ängsliga och patetiska typer som försöker övertyga sin omgivning om att de är riktiga djupingar genom att klä sig helt i svart. Hujeda mig! Jag ser min spegelbild i skyltfönstret och inser att jag under en eftermiddag, på ynka 15 minuter, har förvandlats till Bingo-Berra! Jag kan lika bra gå hem och elda upp mina Converse och sätta mig vid brevlådan och vänta på reklamutskick från någon hälsokostbutik där man erbjuds att köpa ortopediska skor och hudfärgade stödstrumpor för astronomiska summor. Jag har alltså inte bara blivit vuxen, jag har dessutom blivit gammal intalar jag mig. Mitt logiska tänkande påpekar försiktigt att själva anledningen till att väldigt få knallar omkring i Converse i 35-gradigt solsken på stranden, är att det inte är speciellt skönt eller ens något vidare praktiskt. Bah jag går inte på den lätte, tänker den inte alltid fullt så logiska delen av min hjärna. Jag möts av förbipasserande folks medlidande blickar. Om de hade skrattat eller åtminstone sagt: Fy fan vilka fula sandaler!. Men nej, de är knäpptysta. Martin Luther Kings ord: Den yttersta tragedin är inte de onda människornas brutalitet, utan de goda människornas tystnad ekar i mitt huvud med samma styrka som den tutande högtalaren i vänthallen minus det påkallande Bing-Bonget. Han visste vad han talade om, Dr King eller om det nu var Dr Martens? Jag springer på en kompis som i möjligaste mån försöker undvika att titta på mina sandaler, men de drar till sig hans blick som värmesökande missiler. Till charterresan, försöker jag. Jasså, du ska göra en Stig-Helmer, glöm inte hålfotsinläggen, skrattar han. Själv är jag inte lika road På D-dagen, när jag checkat in på flygplatsen, fnissar jag åt en tuggummituggande charterkö där en brokig skara passagerare trampar luft, innan jag inser att det är just den kön jag själv ska ta plats i. Att resa är att leva, påstod H C Andersen, men han flög ju å andra sidan inte med ett flygplan! En brunbränd (kaffefläckar) Rod Steward far upp och ner längs gången på planet, tätt följd av den tunga parfymdoft som katalogen erbjuder oss resenärer till ett kraftigt rabatterat pris. Han böjer sin nacke, serverar kaffe, och svischar och svoschar med rosiga kinder och nyfönad lugg. Resan dit går förhållandevis bra och jag slapp dessutom sitta 120 dagar i karantän trots mitt långa hår. Nästa problem: badshorts! Vilken typ av badshorts kan man gå omkring i och ändå ha eventuell heder i behåll? Även där föredrar jag något corny som sänder signaler till omgivningen att jag behagar skämta. Jag väljer mellan tighta neonfärgade Speedos och ett par militant urbana och raffigt hudfärgade evergreens med bra klös i som aldrig blir omoderna. Efter diverse hot om en förestående Robinson-utfrysning på stranden, vann de hudfärgade en jordskredsseger. Mitt badmode hade dock känts fulländat bara om jag hade kunnat svepa in mig efter doppet i en badrock av frotté med texten Tillhör Landstinget tryckt på ryggen. På kvällarna dracks det drinkar i huvudvärksframkallande kulörer. Själv föredrog jag, som alltid, den välbeprövade GI-drinken kaffejög eller Café Cou-cou som den heter på EU-anpassat charterspråk. Den har, precis som pissetofflan och hudfärgade badbyxor, alltid fungerat och överlevt alla trender. Hemåt igen. Rod svischade och luktade på samma vis som på resan dit. Jag beställde en flaska av vad det nu var han använde, som jag ställde in i badrumsskåpet när jag kom hem, och där den kommer att stå och samla damm och förbli oanvänd tills jag en dag slänger den tillsammans med ett par billiga maracas med torrsprickor. Mina sandaler mötte för övrigt upp i farstun när jag kom hem efter resan, och det är ju, om jag förstått det hela rätt, just själva tanken med sandalerna: att de kännetecknas av tomrum. Lars Yngve

4 4 maj 2009 nummer 34 Internet en fluga som måste smällas? Det finns så många sätt att rädda världen på att man ibland blir förvirrad. Vad ska man fokusera på? Ekolådan, genuskvotering eller internetdemonstrationer. Var man börjar har sannolikt att gör med vad man bryr sig mest om. Ofta händer det att folk börjar från andra hållet snöar in på ett ämne som de plötsligt kommer på kan rädda världen. Jag har mött dem flera gånger och de framstår lätt som antingen halvblinda eller blå ögda. Gärna en kombination av båda. Själv är man alltid uppdaterad, allmänbildad och pessimist. Ett såå stort och komplext projekt kan ingen ro iland. Det är bara enfaldigt att ens tänka på. Till den här gruppen som jag tillhör ansluter sig ofta folk som har en liten bitter gubbe inom sig. Den syns inte utsidan men kan i själva verket vara ganska farlig. Gubben förespråkar alltid att vi ska göra som vi alltid ha gjort. Förändring är något som ska produceras någonstans i den partipolitiska smeten. Eventuellt med hjälp av facklig inblandning. Wanja Lundby Wedin gjorde det så bra fram tills någon började snoka. Ett snesteg eller två Lobbying och intresseorganisationer får den lilla gubben att rysa av obehag. Ännu värre tycker han om de som inte organiserar sig alls eller genom märkliga kanaler som internet. Överallt bor de och de vill ofta rädda världen, eller i alla fall förbättra. Från små hålor i marken och sprickor i väggen chattar, bloggar twittrar de ut sitt budskap. Den lilla gubben brukar försöka ringa in dem med ord som bloggsfä- Bokens dag är jämt Världsbokens dag firades den 23 april på Kulturen i Lund. Auditoriet fylldes snabbt. Föredragshållarna fick en engagerad publik, nyfiken på allt från vegorecept till papperskvalitet och Adolf Hitler. Allt var representerat genom fackfolk, författare och förläggare. Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström öppnade med aktuella farhågor. Frågor? Kommer tidningar och böcker att överleva digitaliseringen? För snart kommer nerladdningen i kapp både papperstidningen och boken. Det kommer betyda något, helt klart. Skall vi läsa allt från skärm? De möjligheter som erbjuds i framtiden med de allra flesta trycksaker inskannade och fritt svävande i cyberspace är ju oändliga. I stället för den tunga packen på 25 romaner tar man med till stugan en liten lässkärm. Det är fullt möjligt redan. Men så hör jag de eggande föredragen om böckers formgivning, typsnittets betydelser, papperskvaliteter. Ja, själva bokens egensinniga karaktär just som bok. Och nog kommer bilden bäst till sin rätt, då den tryckts utifrån den överlägsna kunskap som finns i dag. Fälth & Hässler i Värnamo har två åttafärgspressar. Fatta, i stället för att trycka fyrfärg, alltså svart, rött, gult, blått i olika blandningar, kan man göra dubbelt så många färgkombinationer och blandningar. Lägga till specialfärg om så önskas. I pausen trängde sig alla bokintresserade fram till bordet med vegetariska mackor. Vi var många som fick nöja oss med chips. Och jag körde bil, så inte kunde jag dricka vin heller! Det säger en del hur stort intresset är både för böcker och vegetarisk mat. Bättre då bläddra i de exemplariska böcker som låg till beskådan. Först sjönk jag in i Kurt Mälarstedts mäktiga bok om fotografen Hans Hammarskiöld, Tiden och ljuset (Arena). Bilderna är ögonblick och trycktekniken har gett dessa ögonblick hela den grafiska skala som behövs. Fullständigt drabbande. Ytterligare en bok från samma förlag drog snabbt intresset till sig, Tonie Lewenhaupt och Lotta Lewenhaupt (inte släkt!) har tillsammans skrivit Bilden av modet. Märkligt nog är det första gången som det svenska modefotografiet presenteras sammanhängande. I fotoböcker brukar ju modebilderna hänvisas till små fotnoter. Ett lockande pionjärverk. Och bilderna glänser, förför, demonstrerar och lyfter sig ut ur all patina. Djärva snitt visar ett par fötter i vackra pumps 40-talet, som känns alldeles närvarande i tiden, det är bara bilmodellerna som skvallrar om annat. De här böckerna vore inte möjliga utan bokens, papprets, tryckkonstens ultimata sensuella möjligheter. Jag känner mig litet lugnad, om jag nu ens var orolig. För folk köper ju böcker och läser som aldrig förr. Världsbokens dag är värd att fira. Men minst lika viktigt var på sitt vis de antikvariska böckernas hyllande den 25 april i Klosterkyrkan i Ystad. Gamla böcker, begagnade böcker i de mest skiftande ämnesområden. Här strosade jag runt. Lät ögonen smeka titlarna. Lyrikhyllan hos Gregers antikvariat, annars bofast i Malmö: René Char, Gunnar Ekelöf, Vilhelm Ekelund, Nils Ferlin, Gunnar Björling. Så stöter jag på en god vän, Saga Bitkover Norman. Hennes antikvariat mitt i Ingelstorp besöker jag ofta. Det är många fynd jag gjort bland det nyinkomna. Idag hade hon laddat upp med konstböcker. Överst tronade en vacker publikation om Marie-Louise Ekman. Och en prunkande skön handledning i konsten att restaurera målningar. Där kom jag att tänka på bildverken jag såg i Lund. Det gnistrade i varje enskild detalj. Det här är något enbart för bokens format. Inte dataskärmens. Klosterkyrkan var fylld av antikvariska bokstånd. Man kunde känna sig som på tur mellan boquinisterna längs Seine. Jag hade inte mycket kontanter på mig mer än min nyfikenhet. Och en uppövad lust till just dessa miljöer med en lätt doft av gammalt papper, läder och bokdamm. Men i ögonvrån ser man alltid små rara ting. Med ens låg en katalog från legendariska galleriet Samlaren i Stockholm på ett bord bland andra tiokronorsfynd. Snabbt upp med småmynten och en lucka tätades i mitt hemmaarkiv. Sådär nördig blir man av böcker. Men behöver inte vara det. Det är bara jag. Förlåt. Så slår mig en sak bland alla bord fyllda av böcker. Från erotiska dikter till handledning i husdjursskötsel och mängder av skönlitteratur. De finns där, de där orden. Böcker har bränts, när konst censurerats och människor kringränts av förbud. Detta till trots ligger de här. En och annan av dessa böcker har varit förbjuden, censurerad, placerad i giftskåp. Men här ligger de. Vem som helst kan slå upp dem och läsa precis vad där står. Än sen då, säger ni? Jo, texter som Saga Bitkover Norman driver antikvariat Mitt i Byn i Ingelstorp. ligger på nätet är lättåtkomliga för dem som så vill. Och då menar jag inte bara läsarna men lika mycket makten. Hur lätt är det inte att radera och ändra i cyberrymden för den som så vill. Det har hänt, det lovar jag er. Alltså, tala om yttrandefrihet och nätet är komplicerat. Tala om yttrandefrihet och det tryckta ordet är enklare. Där står det! I Sovjetunionen under värsta förtrycket lärde sig poeter och poeters vänner långa texter utantill, som senare skrevs ner. Ingen kunde rätta och korrigera dem med maktens avsikter. Nu står de där, de där misshagliga orden av Achmatova och de andra. Men det är ju inte bara därför jag tror på boken. Böcker är sexiga för att de går att ta på, hålla i. Och kan ni tänka er att ta med datorn i sängen eller på toa förresten? Thomas Millroth

5 maj 2009 nummer 34 5 ren eller den twittrande generationen för att visa att det handlar om en viss liten homogen grupp i samhället. De som tror på källkoder och upphovsrättslig frihet. Mitt i allt blandar de in politik och demokrati att internet är en del av vår vardag och att demokrati där är en väsentlig fråga. Själv kallade jag dem internetbohemer och påpekade att dessa människor inte riktig hade förstått vad makt handlade om eller var den bor. Man blir lätt tagen på sängen. Framförallt när saker går snabbt, som internet tillexempel. Den fantastiska hastigheten som går att använda till allt. Överallt. Det fanns något större här. Jag blev överbevisad gång på gång att jag missade något. Tuffa gänget hade för länge sedan slutat spela kula och kommit på ett sätt att övertyga lärarna om att få vara inne på rasterna för att göra vettigare saker. Allt medan jag avundsjukt spred rykten om att tuffa gänget tjuvrökte och använde personaltoaletten. Snabb kommunikation leder till snabba läskiga förändringar som få kan greppa. Den lilla gubben skiter på sig av rädsla och tuffa gäng som Pirate Bay framstår som skäggiga pirater inte idealister. Ett fenomen större än Socialdemokraterna, ekolådan och svanmärkningen tillsammans. Övervaka, bevaka, kontrollera blir den naturliga rektionen. Akta er för guds skull för innovativa idealister. De kan ha något vettigt att säga. Linnea Uddenmyr Vad är konst? Denna fråga har omdebatterats och tagit allt större plats i våra medier de senaste decennierna. Den stora allmänheten konstpubliken har frågat, och det pålästa konstförnuftet har svarat: Allt kan vara konst, beroende på vem som pekar, det vill säga, definierar begreppet. Och där står frågan fortfarande, trotts allt som skrivits, debatterats och exponerats under dessa år. Det har rivits murar inom konsten för att vidga dess gränser, och det har byggts nya för att skydda det gränslösa. Människans rastlösa sökande efter ny kunskap och förändring fortsätter och kommer att fortsätta. Under tiden har kunskap gått förlorad men återupptäckts. Ja, varför inte? Konstbegreppet försvinner inte även om till exempel oljefärgen skulle råka göra det. Det är ju inte så länge sedan postmoderna konstfilosofer förklarade måleriet för en förbrukad konstart. Men nu har måleriet återtagit sin forna plats i konsten och man kan tala om en renässans. Men vi har också ett nytt påbud, konsten skall chockera, kunna tävla med den moderna medievärlden, väcka uppseende. Därför har en konstfackselev i Stockholm nyligen som examensarbete bränt och förstört en rälsbussvagn. En annan avgångselev har med fylld pensel rusat runt och målat ett färgband över en kakelvägg på en offentlig plats. Dessa action-grejor, betecknas som examensarbeten och avgångsprover inom den högre konstutbildningen. Vår kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth blev tvungen att uttala sig, att ha en åsikt i saken. Konstens frihet och vad som betecknas som grov skadegörelse av allmän egendom befann sig på kollisionskurs. Medierna var på hugget, kulturministern och andra personer inom kulturlivet figurerade i media. Med utgångspunkt i doktrinen om konstens obegränsade frihet, borde det inträffade kunna utnämnas till konst, en happening, en gigantisk actiongrej, eftersom såväl politikernas uttalanden, konstteoretikernas och aktörernas examensprov fyller till alla delar begreppet fri konst. Alla inklusive vår kulturminister kan ses som delar i detta mångfacetterade verk, integrerad i en personrelaterad meningsproduktion som konsttermen lyder. I Malmö har det också passerat ett konstintermezzo. Den 13 feb i år kunde Sydsvenskan med färgbild och text redogöra för denna speciella konstincident. I var Johanssons bronsskulptur Skörden i Magistratsparken föreställande en naken kvinna som lyfter en sädeskärva över sitt huvud hade klätts i klänning. Åtta andra nakna kvinnoskulpturer i staden hade också beklätts. Det hela skulle ses som en protest mot synen på kvinnan som objekt i medierna och i gårdagens konst, enligt vad en grupp som kallade sig Åsa-Hanna mejlat till Sydsvenskan. Det hela anser jag kan kallas en handling med konstnärlig innebörd. När det gäller Skörden kan man, utöver konstaspekten, tillägga en fysisk aspekt. Den som burit sädeskärvar nära kroppen minns klådan och svedan på kvällen efter dagens arbete. Så för mig faller det sig naturligt att en skördekvinna bär klänning (på min tid deltog inga nakna skönheter i skördearbetet). Även om Johanssons skulptur skall ses som symbolisk tycker jag också att Åsa-Hanna i fallet Skörden visat inlevelse och därmed blivit skulptörens medskapare, genom estetik och medkänsla. Idag är begreppet konst på väg ut i en spekulativ gränslöshet med filosofiska förtecken och anspråk. Så, efter frågan: Vad är konst? Får vi även i fortsättningen sätta ett frågetecken. Gerhard Nordström DÅ TÄNKTE JAG PÅ FANTOMEN En sann skröna berättad av Ernst Brunner och nedtecknad av Sulo angående konsten att roa sig på en Finlandsbåt. Häromdagen satt jag och Ernst Brunner och diskuterade nöjet (eller missnöjet) med dessa ständiga båtresor mellan Stockholm och Helsingfors. Resor som oftast brukar gå under andra namn, t.ex. kick-off, konferens eller dylikt, men som i de flesta fall är rena sjöslag i form av bufféätning, alkoholintag och sexuella aktiviteter. Hur som helst verkar inte svenskarnas intresse för dessa evenemang sakna gränser och antalet resande ökar ständigt. Ernst drog sig då till minnes en varm augustidag 1975 när han just kommit tillbaka från studier i Frankrike och installerat sig den framtida legendariska lägenheten på Kocksgatan. Jefferey Styler, en kamrat han träffat under studietiden i Frankrike (där de bl.a. tillsammans höll ett föredrag som tog 6 timmar) hade bestämt sig för att göra ett besök hos Ernst. Jeffrey kom från Hollywood och Ernst funderade på hur han skulle kunna visa Sverige och Stockholm från sin allra bästa sida och eftersom det var sommar och fint väder föll valet på en båtresa till Finland och tillbaka. Biljetter bokades till färjan Svea Marina och de båda vännerna fann sig till rätta i sina hytter. Ernst berättar att vägen till Finland gick smärtfritt och att de verkligen kunde njuta av skärgården. Det var när de kom fram problemen började. Av någon anledning fick passagerarna inte gå iland vid ankomsten, utan istället via en brygga ta sig över till en annan färja som skulle ta dem tillbaka till Stockholm. Detta väckte naturligtvis stort missnöje hos resenärerna som ägnade början av återresan till att inta än mer sprit, vin och öl. Ernst och Jeffrey som hade hållit sig nyktra och som tänkte fortsätta med det, sökte sig in i ett hörn av en av restaurangerna, där de tänkte ägna sig åt ett stilla parti schack (något som idag ter sig som en ganska udda sysselsättning att ägna sig åt på en finlandsfärja). En bit in i spelet händer det; bredvid bordet där de sitter finns en glasdörr som är stängd och en överförfriskad man, direkt kommen från buffén, märker inte detta. Mannen raglar med full kraft rakt in i dörren och får en kraftig smäll i huvudet, varpå han i ett försök att komma till sans skakar huvudet så mycket att han kräks. Hela frukost- och lunchbuffén rinner nerför dörren bredvid Ernst och Jeffrey. De vänder sig bort och försöker koncentrera sig på spelet men från andra hållet kommer en annan gäst och stöter till bordet så alla pjäser faller omkull. Måttet är då rågat. Ernst reser sig och tar sig ut på däck, Jeffrey kommer efter och undrar vart han är på väg, varpå Ernst säger att han ämnar att lämna färjan. Ernst tar av sig byxorna, kavajen och skorna; lämnar strumpor, kalsonger, en grå skjorta och en vinrödslips på. Han lämnar över sin portfölj till Jeffrey och tar sig upp på relingen. Då tänkte jag på Fantomen, uppger Ernst i sin stilla betraktelse över den inte längre så idylliska båtresan. Stående på relingen minns Ernst att han tänkte på serietidningshjälten Fantomen och hur denne vigt brukade dyka från diverse skepp. Ernst tar sikte på några öar (detta utspelar sig strax utanför Vaxholm) och dyker. Efter en uppfriskande simtur tar han sig iland och bestämmer sig raskt för att, tack vare sin goda kondition, springa in till Stockholm. Efter ett par kilometer (iförd samma klädsel d.v.s. slips, skjorta, kalsonger och blöta strumpor som enligt Ernst flappade som taxöron) känner han att idén att springa hela vägen kanske var något överilad. Ernst går in till närmsta hus och knackar på dörren i hopp om att kunna ringa en taxi. Ägaren till huset har redan sett Ernst och ringer, men inte till taxi utan till polisen och inom en kvart befinner sig Ernst nykter, blöt och nästan naken på väg till fyllecellen I Vaxholm. Han försöker förklara vad som hänt och att han är helt nykter men polisen låter sig inte övertalas. Utan att få några torra kläder, tillbringar han natten under en tjock madrass klädd i spysäker plast i polishuset i Vaxholm. Och här kunde historien tagit slut om inte lagens långa arm hade bestämt sig för straffa vår hjälte genom att försöka dra hans körkort! Varför förtäljer inte historien men det hela avslutas i Tumba tingsrätt där tre personer vittnar om att Ernst är vid sina sinnens fulla bruk. Ernst får äntligen sista ordet när han frågar åklagaren vad det är för brott han begått, Har jag månne simmat mot rött. Sulo

6 6 maj 2009 nummer 34 Böcker Åsa Sandell Bakom garden Ett boxarliv i tio ronder Wahlström & Widstrand Åsa Sandell väckte viss uppmärksamhet, då hon tog tjänstledigt från jobbet som kulturredaktör på Helsingborgs Dagblad och blev professionell boxare. Hon hade då som amatör placerat sig i eliten. EM-guldet talar för sig själv, men tiden för amatörboxare är utmätt. Hon skulle fylla trettiofyra. Den magiska gränsen. Hon tyckte inte att hon var klar med boxningen och valde att fortsätta genom att bli proffs. En dröm, en omöjlighet i hennes ålder, kanske. Men det var då det gällde. Boxningen hade redan gett henne någonting i sig själv, omedelbart, fokuserat, inte knutet till den ganska traditionella intellektuella fascination för sport. För henne var det mer. Hon fann en annan bit av sig själv. På något vis motsvarar det, utan att låta banal, ett slags äkthet. Som faktiskt inte har med våld att göra, men snarare det totala uppgåendet i en kraftigt fysisk och också ganska farlig sport. Åsa Sandells bok handlar om detta val. Det finns annat också. Preludier ur hennes ungdom, där hon var en bra basketspelare, berättelser om pojkvänner och relationer. Hon skissar konturer kring boxningen med detta. Men alla dessa berättelser må förtälja om förhållanden, besvikelser, fruktan, längtan, men de har ändå bara blivit som ett svart vatten, där nyisen just lagt sig. Några reflexer, som man hastar igenom, för att förundras över kärnan i boken. För det är det. Hon påstår sig ju inte bära den intellektuelles, litteraturvetarens och redaktörens förtjusning och distans till boxningen. Det är Jörgen Gassilewski Kärleksdikter Albert Bonniers förlag. Kan känslor vara fyrkantiga? Jörgen Gassilewski verkar tydligen mena det, i alla fall om man ska tro hans sätt att utforma sina dikter i samlingen Kärleksdikter. Så här kan det se ut: Jag älskar dig. Tack så mycket. Jag är rörd. Ni är så härliga. Jag börjar igen. Här står jag naken för dig. Jag ville bli sedd. Jag hatar dig. Och din sångröst har jag hört. Den väcker mig om nätterna med en yxa. Ståtliga kruka. Det är ganska onödigt allt det här egentligen. Jag älskar dig. Ibland lägger han för säkerhets skull till den sista meningen längre ner på sidan. Alla kvadrater har första och sista meningen gemensamma, och även en mening i mitten: Jag hatar dig. Men det händer saker. Efter ett otal kvadrater, sprängs de sönder och orden sprids glest ut ju sant på ett vis. Ändå går hon in på samma vis som Göran Palm en gjorde i LMs fabriker i Midsommarkransen. Uppslukad, förundrad. Ett slags ny helhet finns här. Förströddheten från den övriga texten är borta. Berättarlusten sätter in. Och hon börjar den egentliga historien, som är historien om henne själv, det viktigaste, det som vibrerar av nerv och hjärta. Allt blir förtrollat. Hon är Alice! Och hon badar i nya upplevelser, där hon kan ge oss närbilder av hur det är att boxas, hur tränaren smörjer vaselin i ansikte och näsborrar för att stoppa eventuellt blodflöde. Hon iakttar sin kropp, hur muskler tilltar, hon reflekterar över vikten, hon berättar om motståndare och kamrater, hon tar med oss till legendariska Gleasons träningslokaler i New York. Och boken blir som en existentiell variant av Rekord Magasinet. Hon vill vara i New York, måste vara där för att få matcher, bli bokad, stiga uppåt. Och återvänder gång på gång, håller sig kvar, underkastar sig asketisk träning, avhållsamhet inför matcherna (ja, hon bekräftar den gamla sanningen att boxare inte ska ha sex före matcher!). Och framförallt målar hon upp miljöerna. Enkla hotellrum, de slitna träningslokalerna och alla de som hålls där, kvinnor, bögar, och andra som boxas och möter en stor tolerans, för här är boxningen det gemensamma. Det är ungefär som om hon verkligen funnit det som är botten i mig och i alla andra. Bortom olika tillfälligheter som brukar kallas kultur eller läggning. Hierarkierna finns, men är begripliga. Det här är bokens styrka. Och det är en summering av en dröm. Thomas Millroth över ett tjugotal sidor. Och i några fall slår han till och med sönder orden i stavelser. Mot slutet av diktsamlingen får Gassilewski dock ordning på geometrin och kvadraternas form härskar igen. Oftast är det en kall torr sommar och naren plågar den älskades läppar. De blir som sandpapper. Inte helt angenämt att närma sig. Och så är det med kvadraterna som i början verkar mer konfunderande än tanke- och känsloväckande, men efter många kvadrater i kvadrat fastnar ibland några fraser. Inte bara de ständigt upprepade. Som jag är och jag är i en negativ avgjutning av dig och din kärlek, i en svagt veckad vit förtvålad isolering och du är och det är så och jag älskar dig. Utan tvekan har Gassilewski skapat ett inte tidigare aldrig skådat sätt att skriva kärlekslyrik på, kanske inte alltid helt tilltalande. Jan Erik Bornlid Ulf Lundell 6 pjäser Wahlström & Widstrand Sofia Rapp Johansson Tills skulderbladen blivit vingar Bonniers Det första som möter en när man håller denna bok i handen är ett par oskyldigt klarblå ögon som utstrålar ett lugn och en trygghet, ett under med tanke på vad dessa ögon sett och vad författaren varit med om Om Sofia Rapp Johanssons förra bok, Silverfisken, bestod av söndertrasade minnesbilder från en söndertrasad 6-årings söndertrasade minnesalbum är hennes senaste verk en betydligt mer sammanhållen historia, berättad utifrån Fijans 7-åringsperspektiv, med en 7-årings självklara logiska syn på världen. En läsning som både roar och oroar, faktiskt mest det förra. Vi får följa Fijan och hennes tre yngre syskon, och Fijans alter ego/låtsaskompis Knuff, på deras resa från trasiga hemförhållanden till det ena fosterhemmet efter det andra. Knuff är den som styr och kontrollerar syskonskaran, och hittar på det ena påhittet efter det andra. Allt för att få kontroll över tillvaron och omgivningen. Hon har en oerhörd makt över Fijan, och syskonen, som inget annat vill än att återförena syskonskaran med sin mamma, som i största delen av boken lyser med sin frånvaro. För att detta ska ske måste barnen vara snälla och göra som Knuff säger, annars vill inte mamma ha dem tillbaka. Fijan får t.ex. inte äta för mycket för då blir hon tjock, och mamma vill ju inte ha en tjockis till barn. Knuff ställer till än det ena och än det andra, mycket är och förblir outtalat, men många hyss är brutalt råa och dito roliga. Inga lätta barn att handskas med m.a.o. Språkligt sett är romanen en fröjd att läsa, innehållsmässigt däremot allt annat än. Under den lättsamma tonen, mellan raderna, anar man allvaret och kritiken mot det svenska välfärdssamhällets dolda baksida. Här speglas en Who cares om alla pjäserna någonsin hamnar på teatern, det finns inget som hindrar att man läser samlingen som om de vore en juste bunt noveller (det är de) utan en tanke på att någonsin ränna till teatern. Om pjäserna fungerar på scenen återstår att se och är väl för regissörer och skådisar att se till. Utgångsläget borde i varje fall duga åt skrået trots att Lundell till och med i texten nästan tar närmast avstånd från genren. I en intervju pratar Lundell om att han själv varit på teater kanske fem gånger i sitt liv men att han däremot läst en massa pjäser. Det passar ju bra med tanke på att det nu är i bokform som de allra flesta möter dramatikern Lundell. Nå. Så gott som rakt igenom är handlingen förlagd till någon typ av slutet rum, oftast hotellrum, vilket gör att det, teatermässigt nog, hela tiden är på små slutna scener resonemangen förs. Och det är vad det handlar om; resonemang som förs av författaren genom att karaktärerna bjäbbar med varandra. För den som läser Lundells böcker är pjäserna som ett nedkok av de senaste. Som i de senaste romanerna förs snacken i en stämning som är ett sorts På drift i mellaneuropeiska hotellrum (plus ett Bangkokskt cafebord). Ingen bor någonstans riktigt, förtöjningarna med Sverige är halvkapade. Det och personernas positioner i själva livet ger en rotlös känsla, inte bara geografiskt, det är som om allt är i någon sorts paus, mellanläge. Folk har peakat, lägen utreds, summeras. Och det fungerar utmärkt. 6 pjäser är som så många andra pjäser ett nöje att läsa, fungerar som korta Lundellböcker med bara snacket kvar. Dialogen är ju en av Lundells paradgrenar så hur skulle det kunna gå på tok? Språket går, som i romanerna, mot en ännu mer renodlad egen grej, lite hugget, som högt tänkande, resonerande, effektivt och härligt läsbart. Nog kan det te sig pratigt ibland, men som i verkliga livet upprepar folk sig, tar om för att saker skall gå in, pratar för sig själv o.s.v. Och det finns något i snacket som ligger och lurar här. Det blir lite isbergsdialog av det skulle man kunna säga. Under ytan finns en bild av vår tid ur en snart 60 årig mans synvinkel och det är ganska självklart att det är Lundell som är mannen. Ibland är det nästan som han intervjuar sig själv om författarlivskonsekvenser, fans som tror sig äga konstnären, familjer i uppbrott, sociala fiaskon, val i livet, klassresor, alkohol, politik, samhälle, våldtäckter, självmord, muslimer, mångkultur, musik, lyckliga romaner, integritet, Bildts samhälle och så vidare. Det är så mycket på tapeten att man inte kan låta bli att undra vad nästa bok, eller pjäs, skall handla om. Vi får väl se, skriva böcker, eller pjäser, ska han väl inte sluta med än på länge får man hoppas. Fredrik Hellström del av vårt svenska samhälle som många väljer att blunda för. Barn till missbrukare får man tydligen behandla precis hur som helst, det må vara myndigheter såväl som föräldrar och fosterditon. Mamman, framför allt genom sin frånvaro, spelar en oerhört central roll i romanen. Barnen gör allt för att deras mamma ska vilja ha dem tillbaka, komma och hämta dem, och allt ska bli bra igen. Barnen läser besvärjelser, ber böner och utför handlingar för att mamman ska hitta dem där de skjutsas fram och tillbaka mellan institutioner. Och någonstans i bakhuvudet kan jag inte släppa orden som ringer hela tiden, orden från Johanssons gripande text i Nya Upplagan nr 15; Mamma (Varför valde du aldrig mej?) Om det är något som denna roman visar på är det barns villkorslösa kärlek till sin mamma. Det är en oerhört stark skildring av barn till missbrukande föräldrar, deras villkor och deras utsatthet. De känner sig som varor i hanteringen: Papper prasslar och skrivs under. Händer skakas. Det känns som att vara en vara i ett köpcenter. Ett stycke kött till reaförsäljning. Köpet avklarat och godkänt. Signeras. (s. 69) Vem bryr sig om barnen då? Jodå, när de anhöriga är nyktra så vill de ta hand om dem, men så fort drogerna åter kommer in i bilden ser men dem inte längre. Då blir det snarare barnen som tar hand om de vuxna, ser till att de inte somnar på rygg och drunknar i sina spyor o.s.v Detta är en roman som mitt i allt elände lyckas förmedla en massa ljus och hopp. Att man på något vis kan gå vidare efter en sådan barndom och se livet från den ljusa sidan. Läs och begrunda! Tord Johnsson

7 maj 2009 nummer Malmö Konsthall Fri entré/admission free. Öppet alla dagar/open daily 11-17, ons/wed

8 8 maj 2009 nummer 34 illustration: Pär Lundström Gardh Fira maj med människovänlig plantering Glöden från valborgsmässoelden har knappt slocknat då en ny sprakande månad träder i kraft under midnatten. Majvåren växlar om till sommar från vinter över ett långsmalt land. Från sydväst vandrar redan utslagna lövträdsblommor, ur ett rekordvarmt april, långsamt norrut. På den österlenska udden bara längtar vi efter att västerlenvinden ska hålla den vinterlagrade kylskåpskylan mellan Bornholm och Östersjökusten stången. Och innan maj är slut är radions väderleksrapport från norr om rutten is över. Den inledande dagen i maj har gamla anor av utomhusvistelser på vackra ängsmarker, i parker, på gator och på torg i kollektiv anda, för att fira våren. Det är också en dag för betraktelser, över den tid människor lever i. På 700-talet visades soldater upp i städer med stridslekar och skyttetävlingar i områden runt det som i dag är Frankrike och Tyskland. Via skrån och gillen spred sig festligheterna i tid och rum. Till Sverige invandrade majstången under 1600-talets mitt. I byar hölls åldermansstämmor. Ett borgerligt nöje första dagen i maj från tidigt 1800-tal var utflykter i det gröna. Studenter började fira våren på valborg och första maj på sitt sätt. Gesäller och hantverksarbetare hade sedan skråväsendets dagar använt första maj till festligheter. Tiderna förändrades och folk engagerade sig mer politiskt. Fler och fler i världen reagerade över att arbetsdagarna var orimliga. I USA kom ett krav 1884 från arbetare: Det blir strejk från 1 maj 1886 om inte 8 timmars arbetsdag införs. På ett möte vid Haymarket i Chicago den 1 maj 1886 uppmanar otåliga anarkister till strejk. En bomb exploderar och polisen börjar skjuta skarpt mot människorna. Godtyckliga arresteringar, justitiemord och sedermera frikännanden följer, efter världsomspännande massdemonstrationer och tilltagande organiseringar av arbetarrörelsen. Den första dagen i maj har efter händelsen 1886 utvecklats till den politiskt tyngsta dagen på kalenderåret. På olika vis har dagen vikt, både som belastning och som styrka genom sina 123 år sedan Haymarketmassakern. Tung av institutionaliserade militärparader proklamerade av en privilegierad klass i diktatur över proletariatet, långt bort från arbetardrömmar om ett liv i frihet. Tyngd av demokratiskt statsbärande partier eller tillfälligt i opposition som trasslat in sig i den ekonomiska makt som den med retorik och demonstrationer vänder sig emot. Betungande för dem som vill avskaffa helgdagen och inte blir av med den. Betydelsefullt tung för dem som gjort den till en födelsedag för visioner och kamplust, för något bättre. Varför just arbetarklassen eller vadå arbetarklass? kanske någon undrar: Därför att arbetslivet är den största mötesplatsen människor emellan varje dag, med undantag för helger. Hela det offentliga rummet vi vistas i upptas av arbetsplatser. Från BB till dagis, skolor och sjukvård vid behov. För att bygga upp och konstruera. En uppsjö varianter av kommunikation och produktion. Hela samhället är sammanflätat via arbeten på gott och ont. Arbete kommer vi aldrig ifrån i livet. Antingen arbetar vi själva eller så måste någon annan arbeta åt oss, utifrån var och ens förmåga åt var och en efter behov genom en solidarisk fördelning av tillgängliga jobb. En bred definition av arbetarklass är alla som står till arbetsmarknadens förfogande. De med arbete och de utan arbete och de som är på väg ut till ett arbete efter skolan. Nyanlända flyktingar i väntan på jobb är också en del av arbetarklassen liksom pensionärer, som förtjänar en värdig garanterad pension. Arbetsplatsen är en gemensam länk i samhället tillsammans, över barriärer av ålder, kön, religion, nationalitet och annat spännande som skiljer oss åt. Om man vill försöka hålla ihop och ge samarbetet en chans finns det oanade möjligheter i vardagen för en rimligare jord. Det är genom arbetsplatserna världen formas. Vad vi än sysslar med. Romantiserat? Ja. Det är många som gjort och gör anspråk på att representera arbetarna. Vi har arbetarpartiet nya moderaterna och arbetarpartiet socialdemokraterna, som är så likriktade att interna kritiska debattörer från respektive sida har svårt att skilja dem åt. Det är trångt i den politiska mitten. Men hur pass mycket mitt är egentligen politiken och idéerna i praktiken, om vi till exempel tar särintresset ekonomi? Hur balanserad är mittpunkten mellan olika ståndpunkter av ägande och tillgångar? Var finns hjärtat i vågskålen mellan fattiga och rika? Är det LO i ena byttan och Svenskt näringsliv i den andra eller är det topparna inom LO, Svenskt näringsliv och liknande höjdare i en gemensam skål mot resten? Varför skulle redan högavlönade förväntas ta sig ännu mer i kragen och göra ett bättre jobb med sju resor mer lön, medan redan utsatta väntas göra bättre ifrån sig genom minskad ersättning? Det är ingen naturlag att det måste vara så. Uppslutningen på första maj är nuförtiden mer tunn än tung. En skön extra ledig dag för att påta i det som betyder något i livet för var och en. En fri dag för dem som har ett jobb, på avstånd från det som är ekonomisk kris för dem som ställs utanför. Visst är det vackert i naturen med alla utslagna blommor och träd. Utslagna människor i ordets andra betydelse vissnar. Fast vissa kommer att slå ut i gen. Frågan är bara med vilken glöd, för vad och när? Stora sociala motsättningar har genom historien en tendens att leda till upprorstider med eller utan drömmar om något bättre. Vad ska vi tro på? Att motsättningar leder till ännu mer ekonomiskt rofferi? Eller bort från det osolidariska med riktigt människovänliga ekonomiska planteringar där alla får vara med! Mikael Håkansson Askaner 6/5 Klassiker: WOMAN OF THE DUNES KVINNAN I SANDEN (H Teshigahara Japan 1964) 13/5 Kult: AGENT 00 in: FOR YOUR HEIGHT ONLY Kortväxta James Bond (Eddie Nicart, Fillippinerna 1980) 20/5 Skräck afton: CITY OF THE LIVING DEAD (Lucio Fulci 1980). HOUSE BY THE CEMETERY (Lucio Fulci 1981) 27/5 Cinemacabro goes Rasta: Helafton med: ROCKERS (Ted Bafaloukos, Jamaica 1978). BABYLON (Franco Rosso UK 1980) 3/6 Modern klassiker: JULIEN DONKEY BOY (Harmony Korine USA 1999)

9 maj 2009 nummer 34 9 Kampanjen var inspirerad av den judiska tanken om jubileum; under jubileumsåret skulle alla skulder avskrivas. Bono Jag är i Midtown, Manhattan, där bilisterna fortfarande spelar på tutan som om den vore ett musikinstrument, och det är en sport att hojta till varandra på restauranger. Det är långt till de varma rösternas fläktar som jag hörde för en vecka sedan på påskdagen. Lovat vare ditt namn, sjöng kvinnorna på ön där de stod och gungade fram och tillbaka i kyrkan av huggen sandsten. Jag överväldigades av färgrikedomen, en känslornas svallvåg som förde mig ut till havs. Det verkar som om kristendomen har en rytm, och vid den här tiden på året hörs den i crescendo. Karnevalens rumba viker för fastans långsamma marsch, sedan kommer påskparadens lovsånger i stackato. Från frosseri till drömmeri. Efter fyrtio dagar i öknen, så att säga Karneval det är rockstjärnor bra på. Carne betyder kött; Carne-val är avskedsfesten till kött. Jag har varit på flera sådana. I Brasilien säger de att de har haft karneval längst; de gör det i alla fall bäst. Man kan inte undgå att bli smittad. Det finns inget annat val än att följa med hålligångarna där de väller fram på gatorna och riskerar att spränga vallarna likt en störtflod av rytmiska festligheter. Här är en glädje som inte bara kan kommenderas fram. Här är livskraft. Här flödar hjärtat över av tacksamhet. Valet är ditt Det är fastan som jag alltid har haft problem med. Jag slutade fira fastan jag är helt värdelös på självförnekelse. Min bild av disciplin är väldigt enkel; hårt arbete. Men det är förstås en annan typ av njutning. Sedan har vi döendet och levandet som är påsken. För mig är det ett överskridande ögonblick; det är en återfödelse som jag alltid tycks behöva. Alldeles särskilt behövde jag den för några år sedan då min far dog. Jag minns förlägenheten och lättnaden av heta tårar när jag låg på knä i en bykyrka i Frankrike. Jag kände ånger för min slösaktiga natur, som den förlorade sonen; ångrade att jag bråkat med min far i så många år och förött så många tillfällen att lära känna honom bättre. Jag minns känslan av en frid som övergår allt förstånd, när en börda lyftes från mig. Påsken är den av alla kristendomens högtider som kräver mest förtröstan. Den för oss från vördnad inför skapelsen, genom förundran över idén om jungfrufödsel och till den långsökta, och långtgående, tanken att döden inte är slutet. Korset är en avgörande vägkorsning. Oavsett vad du tror eller inte tror på, så är möjligheten att få börja om något alldeles oemotståndligt. Karnevalen är över. Handeln har överhettat marknaderna och klimaten Den industriella revolutionens sotsvarta skyar finns nu i en annan skala, och ett annat läge. Nu smälter de isbergen, och får haven att koka i den teknologiska revolutionens tidevarv. Kapitalismen står inför rätta; globaliseringen sitter än en gång på de anklagades bänk. Förr sade vi att vi bara ville att resten av världen skulle ha vad vi hade. Sedan upptäckte vi att om var och en på den här planeten hade haft kylskåp, eget hus och SUV, då skulle vi kvävas av våra egna avgaser. Fastan kommer vare sig vi vill eller inte. Och med den kommer förhoppningsvis en möjlighet till försoning. Men försoning är inte bara en religiös term, det är också ett ekonomiskt koncept. Vid millennieskiftet verkade skuldavskrivningskampanjen för att ge de fattigaste länderna en ny start. Kampanjen var inspirerad av den judiska tanken om jubileum; under jubileumsåret skulle alla skulder avskrivas. Idag går trettiofyra miljoner fler barn i skolan i Afrika, eftersom regeringarna i deras länder använde de pengar som frigjorts av skuldavskrivningen till ökad skolgång. Detta var inte en försoning som gjorde slut på ekonomiskt slaveri, men det blev en mer hoppfull början för många människor. Och det är det stora antalet människor, inte de få privilegierade, som vårt sökande efter själen måste leda oss till. För några veckor sedan var jag i Washington. På nyheterna talade man om föreslagna nedskärningar i Obamas budget. Man tyckte att de skulle bli svårt att uppfylla löften till dem som lever under svåra förhållanden så långt borta, när det finns så mycket nöd i USA. Och det gör det. Nyligen läste jag att amerikaner har blivit mer intresserade av statlig välfärd, eftersom de själva inte har några pengar att ge bort. Efter en omröstning i den amerikanska senaten där båda partierna röstade för, sägs det att kongressen kommer att återföra de pengar som dragits från bidragsbudgeten. Man vägrar överge dem som skulle få betala ett väldigt högt pris för en kris som de inte själva åstadkommit. När tiderna är som sämst, visar människor vilka de är innerst inne. Din själ. Idag pratar man så mycket om värde, men inte om värderingar. Bistånd som används väl kan vara ett exempel på bådadera; värderingar och valuta för pengarna. Att ge Aids-medicin till nästan fyra miljoner människor, att tillhandahålla enkla hjälpmedel för att förbättra mödravården, att utrota dödliga farsoter som malaria och rotavirus allt detta är ett kliv framåt mot självförsörjande; allt detta kan hjälpa oss att få vänner i en värld där man lätt blir ovänner. Det är inte allmosor, det är investeringar. Det är inte välgörenhet, det är rättvisa. Bono är sångare i U2 och har varit med att grunda ONE-kampanjen. Han är kolumnist i The Times. Det är 2009 Vet du var din själ är? På påskdagen såg körledaren ut att vilja hoppa ur skinnet han var omväxlande vilt gestikulerande och stilla, lekfull och mjuk, på ett mycket rakryggat piano och dito melodier. Han sjöng sin åkallan i en alldeles underbar kärnfull tenor med en fräknig pojke vid sin sida som spelade conga och tamburin som om det var ett helt trumset. Församlingen sjöng ända upp till takbjälkarna. Det var lovsånger till en Gud som verkade låta våra röster gå före sin egen. Varför besöker jag anspråkslösa kapell och höga katedraler? Varför läser jag Bibeln? För att ha koll på min hjärna? Mitt hjärta? Nej, för att ha koll på min själ. Dessa andakter är en lodlina för mig, en lodlina som en byggmästare släppt ner för att se om väggarna är raka eller sneda. Jag håller koll på mitt känsloliv med hjälp av musik, på mitt intellektuella liv genom att skriva. Men det är i religionen jag söker min själ. Prästen sade: Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Då svarade alla pilgrimer som samlats i kyrkan: Herre, är det jag?. I Amerika, i Europa, frågar människor: Är det vi? Jo. Det är vi. När vi sakta lämnar den lilla stenkyrkan och går ut i den skoningslösa solen, tänker jag på Warren Buffett och Bill Gates. De två har slagit ihop sina förmögenheter, och använder dem till att bekämpa svår fattigdom. Jag tror att de båda är agnostiker. Jag tänker på Nelson Mandela som har ägnat sitt liv åt att försvara sina medmänniskors rättigheter. En andlig man, utan tvivel. Men religiös? Jag har hört att han inte ser sig själv som det. All soulmusik kommer inte från kyrkan. Bono Distribuerad av The New York Times 2009 Översättning: Lotta Askaner

10 10 maj 2009 nummer 34 Maj månads horoskop av O. Rakel 20/1 18/2 19/2 20/3 21/3 19/4 20/4 20/5 21/5 20/6 21/6 22/7 Vattumannen Hur känns krisen så här års? Om du går i tron att det inte kan bli värre Så fel man kan ha. Du har bara sett en skymt av början till eländet så här långt!. Fiskarna Du brukade vara en livad lax innan du torskade. Sen dess har du levt ett torftigt liv. Syns ingen ljusning på länge än Väduren Ingen lycka som varar för evigt sägs det. God Morgon!, det är dags att vakna upp till verkligheten. Inse att du lever i en illusion, vilken dag som helst kommer ditt liv att totalhaverera. Vänta bara När du minst anar det Oxen Ingen mer än du borde få unna sig en välförtjänt semester Oturligt nog infaller dina semesterdagar i år på 1:a Maj, Kristi himmelsfärdsdagen och pingstdagen och då är du ändå ledig. Tvillingarna DDiitttt dduubbbbeellllsseeeennddee hhaarr bböörrjjaatt kkoommmmaa ttillllbbaakkaa. SSöökk ggeennaasstt uupppp eenn llääkkaarree!! Kräftan Har du börjat ladda upp inför säsongen än. Du har några månader till på dig att preparera dig för det som kommer. Flärpar, lustiga hattar o.s.v. så att du inte blir igenkänd. Lejonet Beach-09 är på väg med stormsteg. Synd bara att den långa vintern har satt sina spår, framför allt runt midjan, och lite överallt med för den delen. Du kanske ska söka jobb som reklamfigur för en viss däcktillverkarfirma. Jungfrun Din omgivning börjar ge dig oroliga blickar. De förstår inte att du i din desperata jakt på kärlek byter still varannan dag för att se om du hittar nån som passar dig. De tror förmodligen att du gått med i en lajvarförening. Håll med om att lapp för ögat, sjörövarhatt och träben är att gå lite långt. Vågen Du har länge närt en dröm att gå till sjöss. Det lär finnas gott om jobb nere i vattnen utanför Somalias kust. Varför inte våga satsa och slå till nu? Skorpionen Snarstucken som få har ditt redan dåliga humör blivit ännu sämre. Du är så lättretlig att det inte ens går att ha tändstickor i din närhet, då de självantänder inom en radie av tre meter från dig! Skytten Lagom till den varma årstiden kommer ditt rygg skott tillbaka. Du som har laddat hela vintern för att rulla skottkärra (rullebör, forr di som ente begriber) Stenbocken Om Jesus skulle komma tillbaka i våra dagar skulle han med säkerhet spärras in i madrasserad cell iklädd tvångströja och skulle förmodligen avlivas snabbt och smärtfritt av sedativer. Ja, det är sannerligen inte lätt att vara Stenbock. 23/7 22/8 23/8 22/9 23/9 22/10 23/10 21/11 22/11 21/12 22/12 19/1 Bron över floden Garigliano, i förgrunden, ingår i det svenska riksvapnet den mycket skarpögde kan till och med se den på litet äldre enkronor! Fast att en italiensk bro i en stad som Bernadotte aldrig besökt lever vidare i Sverige är minst sagt egenartat. Foto: C-J Charpentier Med kungen i tiden När kungen tillkännagav att dottern förlovat sig slogs jag omedelbart av den märkliga omständigheten att hon först måste inhämta tillstånd och godkännande. Samtidigt som jag hörde stora delar av folket jubla. Det verkligt egenartade är dock att när andra unga kvinnor med invandrarbakgrund avkrävs motsvarande tillstånd för att få liera sig med etniska svenskar så skriks det högt om medeltid, förlegad människosyn och så kallade hederskulturer. Den ekvationen kan jag inte få ihop, även om jag vet att det är skillnad på folk och folk. En annan detalj i tiden gäller kungahusets namn, eftersom man rätteligen och enligt urkunderna sedan 1818 heter dynastien Pontecorvo efter en obetydlig ort cirka åttio kilometer nordväst om Neapel. Pontecorvo betyder korpbron, och bron som avses går över floden Garigliano. Historien om Sverige och Pontecorvo började när den paranoide megaegoisten och skrävlaren Jean Baptiste Bernadotte stigit i graderna och efter trekejsarslaget erhållit den lilla staden i förläning av Napoleon i juni Alltså några år innan Bernadotte, i princip, köpte sig positionen som svensk tronföljare och senare konung. I och med förläningen blev Bernadotte furste av Pontecorvo och bar således också stadens namn, som senare fördes vidare till efterföljande släktled. Någon nämnvärd historisk betydelse kan dock knappast tillskrivas Pontecorvo. Vare sig före eller efter den man vars förnamn i översättning betyder Johannes Döparen och som timmarna innan ankomsten till Sverige avsade sig sin katolska tro i Helsingör. För övrigt hundra meter från den senare i tiden flitigt svenskfrekventerade Irmabutiken på Stengade. Särskilt gammal är inte staden heller med italienska mått. Den grundades under tidigt 1500-tal av påven Julius II, ingick i Kyrkostaten och slussades vidare efter Bernadotte till Murat, som då var kung av Neapel, innan den införlivades i den framväxande italienska nationalstaten. Däremot lever Pontecorvo faktiskt vidare i Sverige i form av ett litet fält i vårt svenska riksvapen. I vars hjärtskjöld man kan se den berömda bron nere till höger! Vi körde till Pontecorvo en gång, och det var en stor besvikelse, charmlös och en aning nedgången med urblåsta hus och tillbommade dörrar utmed en sömnig huvudgata. Hela kommunen har idag runt adertontusen invånare, och sargades svårt under Andra världskriget med småtrista nybyggen som följd. Men utsikten från torget är anslående med flod och bro djupt nere i dalen. Jag letade naturligtvis efter Bernadotteminnen men fann inga monument, inga statyer på torget och inga skyltar om någon svensk vänort. Vilket ju åtminstone teoretiskt skulle kunna vara möjligt. Men till sist hittade jag en mikroskopisk hågkomst i form av en återvändsgränd med namnet Via G. B. Bernadotte på en ensam marmortavla, där gatstumpen började invid skattekontoret för lokal tobaksodling till höger om telefonkiosken och soptunnorna. Fast mycket var det inte. Blott fyra bostadshus som dessutom hyste en advokat och en säljare av faxtjänster. Pontecorvo leder till en annan tanke, till Gillo Pontecorvo: Mästaren bakom filmklassikern Slaget om Alger. Så kontroversiell att den under en tid var förbjuden i Bernadottes gamla hemland. Om den pontecorvian som senare blev Karl XIV Johan kan slutligen nämnas att han var tatuerad. Med den illusoriska texten La mort au roi på vänster arm. Det var en jakobinsk revolutionär devis som ordagrant betyder Död åt konungen. Läs en bok presenterar Ett försvunnet manuskript utan säkerhetskopior är varje författares värsta mardröm. Det hände C-J i hans blåsiga viste på Österlen. Kvar fanns bara åtta korta stycken och fragmentariska minnesbilder utifrån vilka C-J rekonstruerar sin roman. Medan handlingen finner nya och oväntade vägar. Och låter Khomeini dela sidor med egenartade benkläder, dadaister, falskmyntare, demolerade husvagnar och lakritskonfekt. Om Rekonstruktionen av en roman skrev Bibliotekstjänsts Ulla Siljeholm: lärd, reflekterande och associationsrik resa i tid och rum stimulerande och spirituellt C-J Charpentier Rekonstruktionen av en roman kostar hundra kronor och kan beställas från pg

11 maj 2009 nummer Mer flower-power till killarna! Tjejer gillar rosa, sa min 6-åriga dotter, och killar gillar svart och brunt och grått. Nja försökte jag förklara, du gillade faktiskt blått innan du började på dagis, det är nog så att man tror att tjejer ska ha rosa och killar ska ha svart, brunt och grått. När jag hämtar och lämnar på skolan lägger jag numera märke till vad tjejer och killar har på sig. Och killarna har genomgående svart, brunt, grått och armégrönt. Dessutom ska det vara dödskallar, spindelnät och dinosaurier på allt från mössor till ryggsäckar och cyklar. Jag började tycka synd om dem. Jag började fundera på vad för sorts normer för manlighet vi signalerar till småpojkarna. Jag tittade på min dotters tjejkompisar. De var klädda i vackra klara färger, hade fjärilar, blommor, prinsessor och gulliga djur på kläder, ryggsäckar, cyklar osv. Det slog mig att vi tydligen har bestämt oss för att tjejer står för liv och skönhet, medan killar står för död och skräck Går man in i en leksaksaffär, något av det mest könssegregerade som finns, får man snart klart för sig att killar ska syssla med maskiner, monster och vapen. Tjejer ska leka med dockor, låtsas att de lagar mat, dammsuger och stryker, för att sen ta en paus från de husmoderliga plikterna och klä ut sig i vackra prinsessklänningar, lägga pärlbrickor och trä pärlhalsband. Återigen, killar sysslar med skräck och död, tjejer med skönhet och livet. Man har ofta förfasat sig över den kvinnoroll som småtjejerna skolas in i på det här sättet, men borde vi inte oroa oss mer för killarna? Anser vi att det är omanligt med vackra färger, med blommor, fjärilar och andra vackra mönster? Är det som är livsbejakande omanligt??? Och vad är det för manlighet vi signalerar med dödsskallar, monster och dinosaurier? När min dotter var 5 år skulle de fira Hallowen på dagis. En ny fröken från tuffa Malmö införde sånger om vampyrer som sög blod på kyrkogårdar. Min dotter fick svår ångest, sömnproblem och vägrade gå på dagis. Det tog många månader innan skräcken släppte helt. Räddningen ångestfyllda nätter var att gå upp med henne och titta på Askungen. Då släppte ångesten och hon kunde så småningom somna. Vampyrsången var hämtade ur en sångbok skriven speciellt för killar. Tydligen hade några manliga lärare tyckt att kvinnodominansen på förskolan var störande för småkillarna. Dessa måste få leva ut sitt manliga behov av äckel, våld och monster. Alltså skrev de nya killsånger som uteslutande avhandlade denna typ av ämnen. Är det denna typ av manlighet vi vill förstärka hos det uppväxande släktet? Föreställ er att en tjej kommer i killkläder till skolan. Hon kanske får någon kommentar, men förmodligen betraktas hon som cool. Föreställ er istället att en kille kommer till skolan i en rosa tröja med blommor och fjärilar på. Är inte risken för att han ska bli retat överhängande? Alltså, i detta 21sta århundrade, i jämställdhetens Sverige, har vi inte kommit längre. Pojkflickor är ett begrepp och de beundras. En flickpojke då? Begreppet finns inte ens. Häromkvällen satt min man och jag och tittade på en Led Zeppelin-konsert från 70-talet på DVD. Jag blev helt betagen! Här hade vi två hårdrocksikoner, Jimmy Page och Robert Plant, iklädda (eller ska jag säga avklädda i ) små västar med broderier och pärlor, halsband och långa yviga hårsvall. De utstrålade sensualism OCH manlighet. Så vackert! Vad jag unnar det uppväxande manliga släktet att också kunna uttrycka sin sensualitet och livsbejakelse utan att bli betraktade som omanliga. Så, mer flowerpower till killarna!!! Pernilla Hägg Nordström konstnär Vatten Hur djup är den brunn som finns inuti? Hur länge kan man hämta upp hink efter hink med vatten? Hur länge kommer det att fortsätta regna och rinna till från sprickor i berg? Ibland tror jag att botten är nära. Då känner jag trevande efter med tårna och låter foten glida iväg för att finna nya djup. Vattenståndet kan variera kraftigt. Ena dagen finns generösa mängder som skvalpar över, andra dagar reser sig brunnsväggarna höga och torra, tomt ekande. Det gäller att hushålla med vatten. Men om man vattnar mycket kan man få se de mest underbara och praktfulla ting växa fram. Jag kan förundrat betrakta detta växande och nyfiket undra hur stort det kan bli? Jag tittar ner i min brunn och försöker uppskatta hur streck i kanten mycket vatten jag har. Kanske borde man vattna lite mer jämt, eller kanske mer sparsamt? Jag tycker om att vattna rikligt, att odla vilt i mitt paradis. Det kan ha sitt pris, ibland får man gå törstig långa perioder i sträck. En del av mig vattnar och vattnar för att jag inte kan sluta förundras över vad som kommer upp. Men jag vattnar också för dom vars brunnar sinar. Inte vill jag odla ett helt paradis till mig och bara mig. Ett paradis storslagenhet upplevs bäst med andra, då ansikten mjuknar och brunnar fyllas på. Jag kommer att fortsätta vattna så mycket jag vågar, och tro på att det är vattnandet i sig som gör att det regnar. Erika Alexandersson

12 12 maj 2009 nummer 34 Tur eller otur viktigare än man tror Det påstås ju att ju längre man lever, ju mer lär man sig och desto mer förstår man. Eller? Jo, i de flesta fall så är det så. Däremot, de slutsatser och reflektioner man gör av det man lärt sig, är minst sagt disparata (betyder splittrat eller brett, detta bara som en förklaring till Hr redaktör så han slipper offra tid på att slå i den nötta ordboken). En reflektion som står allt mer tydlig för mig personligen är att det gäller i vår normala svenska lagomlevnad, att inte ha otur. Då klara vi oss hyfsat väl, och tiden, livet och allting fungerar och flyter på. Det som gäller är att inte drabbas av de slumpmässiga olyckorna. Dessa finns och är tyvärr lite mer frekventa än vi vill veta. Personligen har jag klarat mig, men det finns lite väl många drabbade i min närhet. Vad jag menar? Ok, här är en kort lista: En skolkamrat på gymnasiet i Ystad på 70-talet, var särdeles aktiv och var med på allt nytt inklusive hanggliders som kom då. Tyvärr var produkten tydligen ej helt utvecklad så han störtade från 70 meters höjd och slog ihjäl sig. En person på min arbetsplats körde dagligen 10 mil för att leverera dagens prover. En dag, då hon som vanligt kör den nästan tomma vägen fram så kommer en mötande bil, svänger över vägbanan och frontalkolliderar med henne. Föraren i denna bil hade fått en hjärtinfarkt och dött vid ratten. Gå på en gata i en storstad på vintern, plötsligt faller en istapp ner och genomborrar skallen. Alla dessa fall är exempel på den slumpmässiga olyckan eller att det gäller att inte ha otur. Tvärtom är läget i vissa extrema situationer. Då gäller det definitivt att ha tur, och dessutom flera gånger i sträck. Det jag tänker på här har jag tagit från litteraturen, jag har under den senaste tiden utan medveten planering läst två böcker som illustrerar detta oerhört tydligt. Boken Pianisten om den polske mannen som överlevde ghettot i Warszawa och mycket annat, där gällde det att ha extrem tur gång på gång. Boken I Stålstormen av Ernst Junger, soldat i tyska armén under första världskriget, sårades 114 gånger under 4 år, levde sedan så länge att han dog vid 103 års ålder. I de extrema lägena gäller det att ha tur i normallivet att inta ha otur. Om vi nu översätter detta till en tveksam vinparallell, så se till att i de normala prislägena välja vin med viss omsorg. Har ni otur så blir hela kvällen ett lidande. Exempel till HR redaktör, undvik de vita J.P. Cheynet med vriden flaskform, de är rena plågan! På röda sidan, så finns det ett vin som heter Hidden Rock. Låt det vara gömt under en sten, det är en katastrof som ni måste lova mig att inte gå nära. Fynd på andra sidan är t.ex. de viner som jag idag har bjudit Hr redaktör på, att han sedan inte får i sig så mycket alla gånger därför att han inte hinner med i takten, talar vi tyst om. Dagens tips är då följande: Allegrini Valpolicella Superiore 6010 för 99 kr. Nyhet som snabbt kommer att ta slut. Rusa och köp. Ett vitt sött att ha till desserten eller varför inte bara som en god longdrink under kvällen (har själv ett glas här till höger om datorn) i form av Chateau Grillon från Sauternes, 125 kr. Nr 4115 på systemet. Klassisk botrytis med balans mellan sötma och syra, alldeles utmärkt för detta facila pris. Nu närmar sig snart grillsäsongen, om vädret står sig så blir det stor grillrengöring efter vintervilan nästa helg. Ha det gott och hoppas ni har tur i ert vinval önskar Per Arnesson Din villa Din bil Ditt företag Din båt Din häst Din familj Sveriges nöjdaste kunder För tre år sedan kom vi för första gången med i Svenskt Kvalitetsindex mätningar, även om våra rötter går tillbaka till Och för tredje året i rad har vi fått kvitto på att vi har Sveriges nöjdaste kunder. Ett stort tack för förtroendet! Hos oss försäkrar du allt från hus och hem till bil och företag. Vi heter Dina Försäkringar eftersom vi ägs av våra kunder. Välkommen du också! HÄSTKRAFT PÅ ÖSTERLEN! Det finns gott om Hästkraft på Österlen. Ett bra exempel är Österlens Ridklubbs elitlag som deltog i elitallsvenskan och lyckades med den stora bedriften att hålla sig kvar ännu en säsong. GRATTIS! Om ni vill byta elleverantör till Österlens enda lokala elbolag, ta kontakt med oss! På bilden är Rickard Persson/Zpirco. De övriga lagdeltagarna var Nils Roos/ Thalinka, Olivia Kinnesson/Lexiano och Fredrika Russ/ Levara Z. Österlens Kraft sponsrar Österlens Ridklubb. Höör Bangårdsgatan 6 Tel Lund Lilla Fiskaregatan 14 Tel DEN LOKALA KRAFTEN EL FJÄRRVÄRME KABEL-TV BREDBAND

13 maj 2009 nummer Kampen om den sanna bilden Jag älskar att vara fotograf men under det här kriget hatade jag mitt jobb. Jag kunde aldrig föreställa mig något liknande, säger Mohammed Abed om tiden när han med sin kamera skildrade krigets helvete i Gaza. Under krigets första dagar kunde inga bilder inifrån Gazaremsan nå resten av världen eftersom Israel förbjöd rapportering. Tidningar och enskilda reportrar försökte förgäves få en allsidig bild av situationen. Mohammed Abed var en av alla de palestinier som hoppades att omvärlden skulle förstå vidden av kriget och därmed vilja stoppa det. Han önskade att bildens makt skulle nå utanför Gazas gränser. Första gången jag såg Mohammed Abeds bilder var på Virserums konsthall mitt ute i den småländska idyllen. Medan kriget fortfarande pågick beslöt man sig där för att göra en utställning om situationen på Gazaremsan med berättelser och bilder utifrån civilbefolkningens perspektiv. I ljuset av Amnestys färska rapport som bekräftar krigsbrott begångna av Israel får bilderna en ännu större tyngd. Utställningen innehöll fotografier och berättelser från dagen före, under och dagen efter kriget. Från dagen före visas glada barn med uttrycksfulla ögon. Barn som leker, spelar fotboll eller är på väg till skolan. Som komplement till bilderna fanns en pojkes berättelse om när han skulle skriva examensprov då plötsligt en bomb exploderade. Han hade sett fram emot att skriva proven hela terminen men nu var allt förstört. Glädjen blev på några sekunder till rädsla. En chefsläkare berättar om rykande sår som inte läker utan utvidgas, vilket är typiskt för fosforskador. Dagen efter kriget finns inte längre några uttryck i barnens ögon. En lemlästad kropp vittnar om hur oskyldiga drabbats. Mohammeds bilder av krigets obegripliga logik har etsat sig fast. Fosforregn, nyss dödade polismän vars blick precis stelnat, ett begravet barn där endast handen sticker upp från ett sönderbombat hus. Mats Aronsson var producent till utställningen. Han tvekade inte att ta jobbet. Via svenska journalister fick han kontakt med palestinska fotografer däribland Mohammed Abed. Nu när krigets våldsamheter tystnat minskar nyhetsflödet. Vilket var en anledning till att Mats tyckte utställningen var ett viktigt initiativ. Det var läskigt när vi skulle ta reda på den aktuella dödssiffran och den inte fanns att hitta någonstans. Trots att kriget fortfarande pågick hade annat redan blivit viktigare. Nyheter dör men konsten är evig, säger han Mohammed Abed har varit intresserad av fotografi nästan hela livet och har tagit bilder sedan han var tio år. Jag tycker om att fotografera bara för min egen skull men i jobbet vill jag försöka visa sanningen. I slutet av den första Intifadan hade Mohammed precis avslutat en medieutbildning i Palestina. Han köpte en billig, enkel kamera som han alltid bar med sig. Under andra Intifadan 2000 träffade han fotografer från resten av världen som ville ha hans bilder. Efterhand började han arbeta som frilansjournalist bland annat för franska nyhetsbyrån AFP. Mohammed är idag 39 år och pappa till fem barn. Men jag är också en fotojournalist för fred, säger han. Han förklarar att hans passion för fotografi ligger i hur bilden kan påverka och förmedla känslor. Jag kan reflektera mina känslor i bilderna och tala utan att tala. Jag önskar att jag kan visa människor vår vardag och krigets sanning. Människor lider. Som bildlärare, terapeut och konstnär har Mats Aronsson en lång erfarenhet av bildmediet i sitt arbete. Han menar att vi nästan kan hantera vilka känslor som helst genom konsten. På ett personligt plan såg han utställningen som en chans att bearbeta sina egna känslor. Jag blir alltid upprörd när den starke ger sig på den svage. Med makt följer ett ansvar, säger han. Mohammed var en av de första att fånga fosforattacker från Fosforregn över Gaza vintern kriget på bild. Han passerade en FN-skola när det plötsligt föll ett regn av fosfor över den. Efter attacken gick han dit för att fotografera två nyss dödade barn inne på skolan, då det kom en ny fosforattack. Han hade tur och kunde ta skydd under ett tak medan han tog bilder. Det var första gången jag upplevde fosfor. Fosfor till skillnad från snabba missiler faller långsamt för att sedan hamna på marken. Jag förstår fortfarande inte att jag lever. Mohammed sväljer sin gråt och berättar att han nu är väldigt orolig för sitt eget liv och sin familj. Jag är orolig eftersom doktorerna har sagt att fosfor kan framkalla cancer lång tid efter det att man blivit utsatt. Jag vet inte om jag kommer att kunna hantera det jag varit med om, säger han. Mats Aronsson valde att inte visa flera av Mohammeds bilder, framförallt på döda barn. Har man för starka bilder kan det leda till att man värjer sig mot det istället och blir avtrubbad. Mohammed har nyligen blivit tilldelad ett internationellt fotopris för sina pressbilder. När jag talar med honom befinner han sig i sitt hem i Gaza, ledsen över att inte ha kunnat närvara på prisutdelningen i Jordanien. Gazas gränser har sedan länge varit stängda och kontrollerade av Israel. Trots vädjan hos brittiska konsulatet kunde inte Mohammed lämna Gaza. Det är tredje gången jag inte kunnat hämta ett pris, det gör mig ledsen. Vi kommer inte härifrån och mina barn är hela tiden rädda för nya bombattacker. I Gaza bor 1,5 miljoner människor varav 70 procent ses som flyktingar av FN. Mohammed betonar att Gazaremsan inte är längre än 45 km. Vi är tätt instängda som i ett fängelse, säger Mohammed. foto: Mohammed Abed Det sägs att hoppet är det sista som lämnar människan. När Mohammed talar om framtiden känns hoppet näst intill förlorat. Han samlar den sista kraften för att han måste. Jag ser med ett svart mörker på framtiden. Gång efter gång har situationen bara blivit värre. Det har gått mer än 15 år sedan fredsavtalet i Oslo och palestinierna har fortfarande inget land. Mohammed menar att freden blivit allt mer problematisk. Det internationella samfundet måste ta sitt ansvar. För en möjlig fred krävs påtryckningar på israelerna att stoppa sina attacker och upphäva blockaden. Palestinska flyktingar måste få ett värdigt liv men det krävs också ett stopp på raketerna. En gång i tiden sågs Gazaremsan som den vackraste stranden runt hela Medelhavet. Nu är den fullständigt förstörd, sönderbombad. Att en utställning i en liten by på småländska landsbygden skulle kunna göra någon skillnad kanske tycks naivt. Men för en familj som blivit av med sitt hus, en mor som förlorat sina barn eller för en fotograf som Mohammed kan det betyda mycket att höra röster utanför instängdheten i Gaza. Röster som bryr sig om sanningen och vill försöka hjälpa på något sätt. Mohammed berättar att kriget inte var likt något annat han tidigare bevittnat. Hemska bilder av dödade barn och lemlästade, spridda kroppar finns fortfarande kvar på hans näthinna och återkommer i hans drömmar. Bomber sliter människor i stycken även bokstavligt. Kroppsdelar var spridda överallt. Jag kan inte sova utan vaknar hela tiden om nätterna. Jag måste på något sätt försöka orka för mina barns skull. Ditte Lundberg

14 14 maj 2009 nummer 34 Jag klär av mig naken Det tar tid for mig att skriva en text. Och det är väldigt svårt. Jag har övervägt att låta andra göra det åt mig, men jag klarar helt enkelt inte av att överlämna det till någon annan eftersom orden är en viktig del av mitt uttryck. Att forma musiken runt ord, att sammanföra orden med musiken betyder helt enkelt för mycket för mig för att jag ska överlåta detta ansvar till någon annan. Jag började skriva texter när jag var väldigt ung. I dagbok. Beroende på vilket behov jag hade för stunden kom dikter, långa teorier, funderingar och löst sammansatt ord. På både norska och engelska. Det kändes naturligt att skriva text till musik. Men ju mer jag lärde om text, desto mer insåg jag att jag måste bearbeta texterna. Jobba med dem. Mina tidigaste texter är inte speciellt bearbetade utan väldigt direkta, en del riktigt pinsamma tycker jag nu. Men ju mer jag jobbar med dem desto bättre blir dem. Och det är väldigt tillfredsställande att få uttrycka sig exakt på millimetern som man vill. På Blood From A Stone anser jag att jag har vässat till mitt ordverktyg mer än någonsin. Engagemang och kompetens till rätt pris Proffsigt och noggrant genom hela husaffären Charlotte och Fredrik Nöjda husköpare Texterna är ofta filosofiska eller religiösa funderingar, frågor, eller skildringar på olike teman. Och jag gillar att inta en jag-roll, en roll som är någon, en sak, ett djur eller en annan människa. Privata texter hittar du aldrig på mina skivor. Men de är personliga. Jag använder mig själv i musiken och texterna och de är oftast inspirerade av saker och ting som jag upplever och det som händer och sker runt omkring mig. Sommaren 2007 var det en våg av överfallsvåldtäkter i Oslo. Jag bodde mitt i området där dessa inträffade och min vardag präglades av att jag helt plötsligt kände mig otrygg och instängd. När jag drog mig nordöver för att komponera musiken till Blood from a stone, kände jag att detta var någonting som jag ville skriva om. Men inte som en moralpredikan. Och inte som ett direkt tal. Och inte så konkret. Jag ville skriva en text som kunde passa in, till och med på förövaren I Midnight sun dream har jag prövat på att formulera en dröm. En önskan. Jag skriver om den tillvaron jag önskar mig, och som jag tror att vi alla önskar oss om en tur hem från en stad där jag inte känner mig hotad eller rädd, där ingen har något behov av att hävda sig eller demonstrera sin makt. Där man kan gå naken hem från staden mitt i natten utan att någon ens tänker tanken på att försöka att utnyttja situationen. Där man inte tar någon eller något för givet, jag är mig själv, och en kort kjol är inte detsamma som en önskan om uppmärksamhet. Jag sänder inga hemliga signaler genom munnen eller med blicken, genom urringningen eller mina höga klackar. Jag går helt enkelt naken hem från staden Hanne Hukkelberg Min Mäklare Metta Olsson Tfn Show me heaven Nya Upplagan kollar läget med Maria McKee ni vet f.d. Lone Justice-sångerskan som gjorde Top Guns soundtrack Show me Heaven och If love is a red dress från Pulp Fiction. Maria är turnéaktuell i höst tillsammans med Esther Rose Parkes skivaktuell sing/songwriter från Jerseyöarna. som tagits under Marias och maken Jims beskyddande vingar och som spås en lysande sångkarriär. Hej Maria McKee! Hur e läget? Arbetar du med något musikprojekt just nu? Allt är väl här. Min man Jim Akin har just producerat en artist från England här hemma i vår studio Viewfinder. Jag Maria McKee upptäckte henne när jag höll i en kurs för låtskrivare på Arvon-stiftelsen utanför London för två år sedan. Jag har blivit väldigt involverad i projektet och har fungerat som hennes mentor sedan kursen. Hon är en briljant sångerska och låtskrivare i nån slags musikaliskt möte mellan Sandy Denny, Dusty Springfield och Joni Mitchell Jag spelar piano och körar på skivan och det är mitt band som backar upp henne så det är väldigt rått och rockigt. Hennes namn är Esther Rose Parkes. Lägg det på minnet! Vad lyssnar du själv på just nu? Som påverkar dig eller som du verkligen tycker mycket om? Jag studerar flamencodans ganska seriöst, faktiskt som hobby, Esther Rose Parkes så jag lyssnar mycket på riktigt klassik Flamenco Cante. Mina favoriter är sånger som sjungs av La Paguera de Jerez. Och Camaron. Men jag älskar Aurora Vargas också. För hennes exakthet och styrka. Och den kraftfullla flamencosångerskan Falete, som är så väldigt elegant. Och så gillar jag Josephine Fosters låt There Are Eyes Above just nu. Jag och mina vänner följer med stor inlevelse America Idol varje år. Det har blivit som en vana vi inte kan avstå ifrån även om vi njuter av det med dåligt samvete Och den artist som måste vinna i år är Adam Lambert. Hans version av Come To Me, Bend To Me från musikalen Brigadoon, är den vackraste jag hört på mycket, mycket länge. Han har en unik och fantastisk röst. Jag och min man gillar Jay Z:s musik också. Vilken bok eller böcker läser du just nu? Suck jag har försökt att läsa Embers av Sandor Marai nu i flera år. Den är foto: Jim Akin fantastisk att läsa men min hjärna har blivit rörig med åren och det är svårt för mig att koncentrera mig så mycket som krävs. Jag håller också på att läsa The Loved One (Den käre bortgångne) av Evelyn Waugh. En riktig klassiker! Och The Beginning of Spring av Penelope Fitzgerald. Alla dessa böcker har sin plats på mitt nattduksbord just nu! Hur ser dina musikaliska planer ut? Någon Europaturné? Vi kommer nog att göra några festivalspelningar i Europa i slutet av sommaren, början av hösten. Sen blir det troligtvis en liten klubbturné tillsammans med Esther Rose Parkes, när hennes platta släppts i Europa. Om du styrde världen i en foto: Penny McGuire vecka, vad skulle du göra då? Jag skulle hitta ett hem till misshandlade och övergivna hundar. Bygga och sätta igång hundhem över hela världen. Maria Anderberg

15 maj 2009 nummer Junkfood kulinariska och musikaliska äventyr i USA med Thurston Moore foto: Mats Gustafsson del 3 Fortsättning på dag 3: Vi gör ett par snabba stopp efter vägen på vinylaffärer, där Thurston verkar vara en väl känd gäst! Bordertown Records i New Jersey där jag hittar originalet till Miles Davis Walkin. Princetown Record Exchange, där vi handlar såväl DVDs med John Cage, Robert Rauschenberg och originalet till Sun Ras Universe in Blue. Otroligt! Thurston hittar en märklig fransk film där Chet Baker (den fantastiskt lyriske trumpetaren) har gjort ett Free Jazz Score Märkligt! Och det visar sig senare på natten då vi tittar på denna film att märkligt bara är förnamnet. Vi fortsätter mot Philly på Highway 95 South, lyssnandes på soundtracket till filmen Holy Mountain. Mäktigt och märkligt och på en vanvettigt hög volym à la Robbercar Hip Hop style. Vi anländer till Philly med ljudflaggan i topp! Vi spelar en duokonsert på International House i Philly där 500 personer skriker ut sin extas (eller missnöje?) och drar sedan omedelbart till kvällens gastronomiska begivenhet: The Famous Philly Cheese Steak Sandwich! Två konkurrerande restauranger mitt emot varandra har sedan urminnes tider kämpat om hungriga själars saliv och tillfredställelse. Vi bestämmer oss för Pat s, som lär ha den saftigaste och mest drypande av alla Philly Cheese Steaks. Och det stämmer. För andra gången på en dag kan jag bara avsluta en halv måltid. Min mage och resterande kropp verkar helt enkelt mättade. Vi har sällskap av bandet Bardo Pond, som med rutinens rätt bara slukar sina måltider av kött, ost och bröd med het chili som vasst ackompanjemang! De har gjort detta förr! Respekt! Vi kör sedan i lagom fart till Manhattan igen, där vi delar på en sixpack Brooklyn IPA och avnjuter (?) den märkliga franska filmen med Chet Bakers så kallade free jazz score. Life is good Dag 4: Vaknar tidigt. Ser fortfarande gravid ut efter allt kött och bröd från gårdagen. Upp och hoppa! Vi springer (!) ut till Volvon, kör snabbt till ett lokalt espressohak i Lower East Side och sedan direkt över till Brooklyn, via Brooklyn Bridge, för dagens jakt på svunnen vinyl. Vi hittar en del fantastiska ting: på Academy Music, Brooklyn, hittar jag frijazzbomben Live at Malchaster Collage med Byard Lancaster, en platta jag letat efter i 15 år. Den bara hänger där på väggen! Min inre torktumlare snurrar igång på full speed! Snabba ryck vidare till Earwax Records via en snabb taco i en mobil matvagn på Bedford Street. En Asada Beef and Pork med Hot Sauce, som smälter i munnen och den heta såsen kittlar smaklökarna på ett mycket behagfullt sätt. Korsar en lätt trafikerad gata där en 1968 års Charger 426 just gör en bejublad burnout! Det brända gummit fyller luften med fräna dofter. Den heta pepparsåsen från tacon och det brända gummit går märkligt nog ihop på ett harmoniskt (?) vis Det finns alltid någon typ av logik, vad som än sker i livet, verkar det som! Vidare mot Earwax, där jag hittar en LP med den japanske oljudsmakaren K.K. Null. Otrolig speciell solomusik och en ytterst ovanlig förstapressning med hans tvetydiga namn tryckt i screentryck på ett svart omslag av tjock kartong. Originalsingeln med White Stripes eminenta version av Dolly Partons Jolene fullbordar en utmärkt start på dagen! Vi hinner även avverka en eminent bokaffär, Spoonbill and Sugar, där jag hittar en vacker utgåva av Kenneth Patchens bilddikter. Otroligt vackra visuella dikter från 50-talet som inte har någon egentlig motsvarighet någonstans! Efter dessa fynd är det självfallet dags att fylla på batterierna igen med lite junkfood. Vår primära informationskälla till matupplevelser är den nye medlemmen i Sonic Youth, Mark Ibold. Han har mycket starkt rekommenderat den bästa deep fried chicken som går att hitta i nutid, en liten restaurang i Brooklyn som kort och gott heter EGG. Man, oh, man oh maaaaan Den kycklingen hade inte dött förgäves! Det är helt säkert den bästa kyckling jag någonsin ätit. Ett konstverk till fritering, krispigt, fräscht och ett ovanligt tjockt hölje som helt innesluter en kyckling tillagad med absolut perfektion. Kycklingköttet är så mört att det svartnar för ögon och mage. Till denna kyckling avnjöt vi också några Devilished Eggs och bisquits och sköljde ner med Brooklyn Lager samt en IPA. Allt detta resulterar som ett brev med posten i ytterligare en matkoma. Zzzzzzzz Vaknar upp under vårt duogig på Glasslands i Brooklyn. En semtex-konsert som öppnades upp av legendaren Tony Conrad som spelade en ytterst fascinerande duokonsert med Tova Olson från Dead Machines. Sunburned Hand of a Man avslutar kvällen med ett grymt set som skrek efter mer En kall Sierra Nevada Pale Ale slinker ner i strupen innan de karakteristiska stadsljuden från New York City tar över och tar sig in i mina drömmars värld. Två dagar kvar av vårt extrema äventyr Skall min mage klara av detta? Kan magsäcken spännas ut ytterligare? Klarar min resväska av mer vinyl innan den sprängs? Jag brottas med två expansionsproblem, som båda får sin lösning i nästa månads Nya Upplagan. Mats Gustafsson

16 16Det finns underhållare och det finns artister, ok? Distinktionen gör bara du som lyssnare, ingen annan. I min musikaliska värld är alla jag verkligen tycker om stora artister. Det är ett bra sätt att kategorisera saker och ting, det funkar för mig. På andra sidan av den bredaste av alla mainstream-oceaner bor och verkar de. Vissa doppar givetvis tårna i havet då och då, det är oundvikligt för deras överlevnad. Däremot brukar de gömma sig duktigt då det vankas folklig TV4-underhållning Tack o lov ger sig dessa artister ut på turné ibland och det är nog tolvhundra köpenhamnare glada för. För på ett utsålt Store Vega får de se och höra Sveriges nu främsta sångerska, Jenny Wilson. En stor artist med konstnärlig integritet och utstrålning som de största legender. En stor artist som gjort en av årets bästa plattor. Och en stor artist, som inte får ljud i gitarren inte förrän en roddare sprungit fram och tillbaka på scen under konsertens första tre låtar Om det hade varit en manlig rockräv som fått samma tafatta hjälp, hade han säkert fått ett utbrott. Fick inte du också det? Ja, jo, jag tänkte väl att det var ju någon där som kom in först och då har väl han förmodligen bytt sladden till gitarren Men det gjorde han inte? Nä, han vickade väl bara på den eller nåt. Vilken jubelåsna som helst fattar väl att man ska byta ut den? En sådan grej kan ju faktiskt ta bort all feeling för resten av konserten. Jo, sånt kan ju göra att man börjar tänka på praktiska detaljer, istället för att känna musiken. När man står på scenen så handlar det ju verkligen om ett ögonblick som man verkligen vill leva. Man vill inte bara prestera, utan leva i det. Så om man får tekniskt problem, eller om det är något annat som gör att man blir ofokuserad. Ja, då får man verkligen skärpa sig ordentligt, så man inte står och tänker på det. Så att man inte rycks bort ur förtrollningen? Ja, man tänker fan i helvete, jag skulle inte ha lämnat mina gitarrgrejer framme och nu har någon trampat sönder mina sladdar Men Store Vega som lokal kanske vägde upp lite? Om det hade varit ett surt gig i Trollhättan så kanske? Hade det varit det så hade jag nog satt mig ner på huk och fixat kabeln själv. Men nu ville jag ju upprätthålla någon slags grace. För att det är ett stort ställe och stor produktion? Ja och mycket folk och så. Hade det varit på Nefertiti i Göteborg där folk sitter på scenkanten, för att det är så litet så Jag känner att det med åldern är så svårt att bli riktigt begeistrad och helt knäckt av en ny platta. Men Hardships! är verkligen en sån. Alla dessa små stämmor, perfekt skruvade ljud, fantastiska sångmelodier som virvlar över många av de verser som egentligen ligger stilla på ett ackord. Hur gör du egentligen? Tack! Det går nog aldrig att svara på varför det blir den musik man gör. Eller i alla fall inte helt och hållet. Den här skivan fick verkligen ta tid. Den började mala i mig flera år innan jag egentligen satte igång med att göra den Så den fanns i mitt medvetande. När du var mammaledig? Ja och till med innan det, när jag var gravid så kände jag att jag skulle vilja göra Nina Simone fast på hip hop språk. Och du har suttit i din egen studio i ett år typ? Ja, nästan ett och ett halvt. Tänker du ut allting själv, eller kommer dina medmusikanter till studion med verktygen som gör att du hittar ljuden tack var det? Alltså, jag var verkligen en producent denna gången, till skillnad från när jag gjorde min första platta, Love and Youth. Då var det i och för sig inga gäster med på skivan utan mer såhär; (klingar på en vinflaska.) Ah, det där låter bra, då gör jag så liksom. Nu var jag verkligen definierad i min tanke av vad jag ville åstadkomma. Och du visste vad du ville ha av dina gästmusiker också? Ja, mycket var ju liksom upp-arrangerat av mig från början. För dig är det säkert väldigt svårt att veta vad som är ett samplat ljud som jag snott nånstans och vad som är ett spelat ljud. Jag har vägt in lika delar av det i en väldigt fantastisk och organisk mix. Jag hade verkligen en väldigt tydlig ljudbild över hur jag ville att det skulle låta. Var det inte skitsvårt att förklara det med ord? Jo, men nu hade jag gjort tydliga skisser först. Och jag satt som sagt väldigt länge i studion på egen hand och det var inte självklart att jag skulle jobba med en massa människor från början. Jag trodde snarare att jag skulle jobba på samma sätt som när jag gjorde min första platta sitta med den isolerad hela vägen. Jag hade gjort trumprogrammeringar till det mesta på skivan. Sen började jag känna att jag ville komma ifrån det. Till en annan plats, till något som var mycket mer. Så av ditt liveband var trummisen Fredrik och saxofonisten Lina med? Din basspelande syster Sara och Josefin på keyboards? Nja, Lina och Fredrik var med och spelade på plattan. Sara bara k ö r a d e lite, men maj 2009 nummer 34 inte Josefin. Hon har däremot varit med live tidigare. Har du något att berätta om Sölvesborg eller om att växa upp i en småstad i största allmänhet? Jag har nog förstått att det har varit en bra grej för mig. Att växa upp i en småstad alltså. För dels föddes det där stora drömmeriet. Man var inte så serverad med händelser eller evenemang. Det hände inte så mycket och man var tvungen att drömma. Jag visste från då att jag var väldigt liten att jag ville bli konstnär. Jag ritade hela tiden och har alltid hållit på med det egna uttrycket på olika sätt. Och jag tror att det var bra för mig att komma från det här lilla stället. Jag tänker nu att, jag bor ju i Stockholm och det är så mycket stress och rastlöshet. Det är så mycket som händer när man är ung. Och dessutom känner jag av en slags kombination av rastlöshet och lathet, som är det värsta som finns. Det här att man inte orkar gå två kvarter för att man kan ta bussen istället. Jag tycker faktiskt att det är rätt gött att ha fått gå över åkrar. Du vet, man inser att sista bussen gick klockan fyra i eftermiddags och man har värsta kafébehovet och vill träffa kompisar. Då får man gå på åtta kilometer åker för att dricka sumpigt kaffe. Fanns det någon slags musikförening i Sölvesborg där du kunde kolla in band eller så? Ja, jag hängde extremt mycket på ett ställe som kallades Ungdomens Hus. Det var en vacker och något bedagad jugendvilla som kommunen schaktat dit någonstans ifrån och placerat på en grusplan intill ett fabriksområde. På betryggande avstånd från den normala civilisationen i villaområdena! Jag såg massor av band där, och drack en hel del surt vin och hånglade och lekte Anden i Glaset på den oerhört spökliga vinden. Men flest minnen har jag nog från de där punkiga spelningarna, och från banden som kom från städer och bar med sig en air av DEN ANDRA VÄRLDEN. Union Carbide var ett av dem. Ebbot klättrade som spindelmannen på kakelugnen, ett samtalsämne i veckovis för oss som inte kunde åka vidare. Lirade du i band redan då, eller var det först när du flyttade i från stan? Alla killar jag umgicks med spelade i band, de flesta hade minst tre stycken. Jag satt nog och hängde i deras replokaler med en sugande, dunkande känsla i magen av att jag också ville spela, men inte vågade. Det var först när jag flyttade till Malmö, som jag började spela gitarr och skriva låtar i garderoben med stängd dörr. Var det någon speciell artist som fick dig att börja? Det var nog PJ Harveys andra platta Rid of Me som satte igång min hjärna och mitt hjärta. Det var som att jag genomgått en livsviktig operation, som om hela jag visste något som ingen annan kunde se ännu: Jag skulle bli som hon, men jag var hemskt nervös för att bli påkommen. Shit, det var tider det. Jag har ganska sentimentalt romantiska minnen av den tiden i Malmö. Kändes som om alla träffades på Tempo bar tidig kväll och hängde där till dess det stängde. Jag och de andra i mitt gamla band First Floor Power satt ju också jämt där, fast vi alltid var luspanka! Sjörövar-

17 maj 2009 nummer Jag var också övertygad om att bandet var det enda jag skulle ägna mig åt. Jag ville absolut inte knega eller nåt sånt. Det var en härlig tid. Vi kunde verkligen konsten att leva på absolut ingenting. Förutom öl på Tempo då. Jag satt för första gången med texthäftet igår och det var en konstig känsla att läsa orden samtidigt som att höra dig sjunga dem. Jag brukar vilja skilja orden och deras rytm från berättelsen i texten. Ungefär som att rösten blir ett instrument bland alla andra, inte en berättare. Är du en textmänniska själv, så att du sitter med häftet när du lyssnar? Ja om det är någonting som jag verkligen tycker är bra, då försöker jag leta mig igenom texterna. Även första gången du lyssnar på något? För det första så är jag faktiskt ingen skivlyssnare. Alltså jag älskar album, upplevelsen av albumformatet. Men jag känner att jag inte riktigt haft tid med det de sista åren. Det att verkligen sitta och lyssna på musik, vilket är en stor sorg för mig. Nu är det en lyx? Ja numera är det faktiskt en lyx. Så jag har blivit en person som degraderats till en sån där. Jag har börjat lyssna på mina vinylskivor igen för jag känner en sån total harmoni, bara sådär hmmmm! Så då har jag i princip bara lyssnat på Tom Waits igen. Något jag inte gjort sedan jag typ var tjugo år. Så det har varit Tom en lång period, samma skiva om och om igen! Jag är inne i exakt samma fas. Är inte det en reaktion till hur bra Spotiy än är? Nämen jag tycker inte det där är bra, jag tycker det är skit. Varför ska man sitta och Googla som en jävla dåre? Visst, det är fint att det är som ett enda stort ljudlexikon som du kan tanka dig sprickfärdig med. Men jag känner att så som jag jobbar med min musik, med min värld, med min konstnärliga värld. Då känner jag att den är så otroligt anti det. Hela den grejen. Jag är jätteglad att folk lyssnar på min musik på radion, men jag ski bryr mig egentligen inte om folk läser mina texter. Däremot jag själv, bryr mig väldigt, väldigt, otroligt oerhört mycket om vad det är jag sjunger. Jag bygger upp en värld, det är det jag gör. Jag är absolut ingen singer-songwriter. Jag skulle inte kunna skriva en lång text och sen bara la-la-la-la, sjunga upp den. För jag gör liksom musiken först och sen ska jag ordsätta den. Det är ett jävla pyssel! Jag jobbar aplänge med det. Det hörs ju också. Verkligen! He he, tack! Så musiken kommer alltid först? Ja, nästan alltid. Det finns vissa texter som runnit ur lättare, men de flesta har liksom mejslats fram. Men ibland börjar du med en strof? Ja, mycket är det ju så att man blaj-sjunger och fastnar i ett det ska vara ett visst antal konsonanter och i den ordningen. Som på Like a fading rainbow, som nog var den första låten jag skrev till skivan. Ja, jag såg nåt SVT klipp om den låten med dig och Per Sinding-Larsen på Island. Det var ju aplänge sen! Ja och sen ångrade jag det bittert för det fanns ingen färdig text till låten då och den var inte färdig helt enkelt. Men där visste jag att det ska vara So I left my fading life alltså öppningsstrofen med just den fraseringen. Sen hade jag en väldigt klar idé om vad låten skulle handla om. Som den sen inte handlar om ändå. För jag fick inte till det liksom. Så texten blev vagare än du hade trott? Nä, texten blev något helt annat och nu är jag väldigt nöjd med vad det blev. Först hade jag en tanke om den skulle handla om en person som just dött och upptäcker att han befinner sig i en skog. Alltså att det här med paradiset bara var en lögn. Istället befinner man sig i en skog och har fått ett gevär av Gud. Och måste lära sig att sköta allt själv, göra upp eld och så. Det enda han har fått är ett gevär. Det var en sån jävligt bra idé, jag ska skriva den till något annat! Det låter lite som Eddie Izzards stand up Jenny sketch om när Jesus ska ner och predika för dinosaurierna! Ha ha, den har jag inte hört! Jag älskar Eddie Izzard, den måste jag kolla! Ja den är fantastisk. Jesus flyger sen tillbaka upp till Gud och klagar på att de var grymt otrevliga och mest ville käka upp honom. Ha ha, fantastiskt! Porcelain Castle är en av mina favoriter på skivan och med texthäftet i handen insåg jag hur grymt sorgsen den är. Ja den är riktigt sorgsen, det är den. Strofen Everybody seems to know, that a father should protect his kids. But now it s turned the opposite way var en av de första som fastnade i mig. Den slog mig verkligen rakt i magen. Ja den är ryslig den raden. Och den är så symptomatisk i hur barn är, så lojala, oavsett vilka as de har som föräldrar. Det är lite lustigt för jag gjorde en intervju med en finlandsvensk tidning i Helsingfors för ett tag sen. Och den kvinnliga journalisten sa; Jag har också precis just skilt mig och blev sådär väldigt personlig. Och det blev väldigt konstig stämning för jag hade gjort jättemycket intervjuer den dagen och hon var den sista. Och jag sa; alltså, jag har inte skiljt mig! När jag har jobbat med den här skivan har jag verkligen gått djupt in för att arbeta med teman. Det gör jag för att kunna behandla väldigt banala känslor, men sätta dem i rejäla kontexter. Sätta dem i riktiga rum. Jag har väldigt svårt att förstå texter som svävar alldeles för fritt. Om någon sjunger I m crying so because I love you and now you have left me. Det kan vara jättevackert, men jag tror att jag behöver lite såhär skosula, en gammal porslinskopp. Saker man kan hålla och ta i för att det för mig ska bli på riktigt. Att jobba med teman är nästan som att göra en film där låtarna blir till olika scener. Det betyder att jag själv inte måste ha upplevt allt som står i texterna, utan iscensätter saker som jag är intresserad av att prata om. Är mycket av skivans texter fiktiva eller? Det där är helt ointressant, om det är uppsnappat eller självupplevt. Det är ju alltid min historia, från mig, mitt hjärta. Det där med känslor, det är ju ingen som ifrågasätter om din känsla är sann eller falsk? För den är sann för mig. Precis! Sen kan man ju givetvis hitta på något, men om den rätta känslan finns så Det är väl också helt olika kriterier för sångare och en författare? Det är ju väldigt sällan någon klagar på att författare hittar på saker. Ja, man förväntar sig nog att en sångare, eller kanske speciellt en sångerska ska vara sann. Jag var faktiskt väldigt nervös inför släppet av denna skivan för hur i helvete ska jag kunna förklara att jag sjunger om moderskap/ krig? Hur ska jag kunna prata om det på ett begripligt sätt? Men behövs det egentligen? Tänker på texten till Pass me the salt. Den är ju ganska rak, en produktförklaring, varsågod! Ja, kanske det. Den är faktiskt en sådan text som bara kom. Den var tvungen att komma ut snabbt, den texten. Det var en känsla jag lämnade hemmet med och sedan kom jag till min studio och bara fick ur mig den där melodin. Du tackar Karin Dreijer från The Knife och Fever Ray på skivan? Ja, jag kommer nog att tacka henne på alla skivor jag kommer att göra. Jag såg hennes konsert med Fever Ray för några veckor sen och fick känslan av att ni två ligger så långt före alla andra svenska artister. Det är nästan utklassning! Ha, jag känner så om henne, men kan ju inte riktigt göra detsamma om mig själv. Hur träffades ni? Förtjänsten att vi träffades och blev vänner är nog hennes. Från början var det så att jag gillade hennes gamla band Honey Is Cool och lite senare startade vi First Floor Power. Då fick hon nog koll på oss och vi gillade varandras band, men träffades nog aldrig egentligen. Några år senare möttes vi på en tidning där jag gjorde illustrationer och hon var någon slags webmaster. Då började vi väl connecta lite och jag tyckte att det var väldigt kul när hon bjöd in mig till den där duetten. You take my breath away? Ja för det var egentligen startskottet för vår vänskap, för vi har egentligen aldrig hängt med varandra. När var detta, före Love and Youth? Javisst. The Knife plattan kom nog 2003 tror jag och sen gjorde jag min första något år senare. Karin är alltså helt fantastisk, den mest vänliga människa jag nånsin träffat. Hon har väl också en stor värld inom sig, som hon själv skapat? Ja det lär hon ha, galaktiskt stor. Nu tror jag att vi har tid och möjlighet att träffas. Vi har egentligen inte haft ett kreativt samröre sedan den där duetten, som vi gjorde klart på en eftermiddag. Sedan har ju hon varit en fantastisk person för mig businessmässigt. Att deras eget skivbolag gav ut din första skiva? Ja, hon är så jävla duktig. Hon har guidat mig i allt. Det var sagt att det skulle vara en skiva, för att hon ville hjälpa mig att komma igång. Sedan gick den ganska bra och det blev nog för mycket för dem. De är ju artister själva och hade nog att stå i med sitt eget. Flera manliga låtskrivare och bandledare verkar ha svårt att umgås med kollegor som har liknande roller? Lite tuppfäktning sådär. Ingen nämnd, ingen glömd. Jag tror nog att en del av dem har ganska stora egon. Jag uppfattar inte alls de musiker jag umgås med som sådana. Jag tänker på The Ark; anledningen till att de är ett sådant framgångsrikt band är ju bara på grund av en person. Och det vet alla och det vet han själv också. Och då får det vara så. Han får vara den diva han vill, om han nu är det är. Jag tycker att Ola Salo är cool som fan, men det är någon slags naturlag. Det kanske måste finnas en Zlatan i varje band? Ha, ja Zlatan! Jag känner att jag har haft så kul sedan jag blev soloartist. Jag känner mig mycket mer nöjd med allting jag själv gjort och all annan musik som jag tycker är bra. Det där kände jag mycket när jag spelade i First Floor Power, det här att jag kände mig stressad över att något annat var för bra. Men nu är det där fullständigt bortblåst. Jag blir bara vrållycklig när jag hör nåt nytt. För deras skull? Ja, men också min. För att det är bra! Typ El Perro del Mar, som jag tycker är grym. Jag ryser och bölar och blir helt apalycklig när jag hör hennes nya skiva. Det måste kännas väldigt gött att ha en kreativ och kommersiell peak efter att fyllt 30? Jag uppskattar verkligen Cardigans karriär mycket mer nu under våra två senaste album, än tidigare då vi egentligen hade en mycket högre profil. Ja, jag är verkligen lycklig i det jag gör nu. Och det är kanske därför jag gör mina absolut bästa grejer nu, och inte för 10 år sedan? Jag gillar att vara över 30, jag känner mig väldigt mycket som den där personen jag så länge velat vara. Och relationerna med First Floor Power medlemmarna är väl jättebra trots att du lämnade bandet? Ja, fan Karl-Jonas är ju en av mina bästa vänner och Sara är ju min syrra så Så allting har fallit på plats? Ja, det är så skönt. Jag är nog ingen bandmänniska på det viset. Det är så här det skulle bli. Jenny Wilsons nya platta Hardships! finns ute nu. Köp den för din skull. Årets bästa, lätt! Magnus Sveningsson

18 18 maj 2009 nummer 34 NICK CAVE & THE BAD SEEDS (AUS) COLDPLAY (UK) NINE INCH NAILS (US) OASIS (UK) PET SHOP BOYS (UK) SLIPKNOT (US) TRENTEMØLLER (DK) KANYE WEST (US) TONY ALLEN (NGA) AMADOU & MARIAM (MALI) TIM CHRISTENSEN (DK) DEADMAU5 (CAN) DOWN (US) EAGLES OF DEATH METAL (US) FEVER RAY (S) FLEET FOXES (US) HÅKAN HELLSTRÖM (S) GRACE JONES (JAM) LIL WAYNE (US) MADNESS (UK) MALK DE KOIJN (DK) THE MARS VOLTA (US) MEW (DK) RÖYKSOPP (N) SOCIAL DISTORTION (US) VOLBEAT (DK) LUCINDA WILLIAMS (US) YEAH YEAH YEAHS (US) 2562 (NL) ADAM TENSTA (S) ALAMAAILMAN VASARAT (FIN) LILY ALLEN (UK) AMON AMARTH (S) ANALOGIK (DK)...AND YOU WILL KNOW US BY THE TRAIL OF DEAD (US) BADDIES (UK) ISSA BAGAYOGO (MALI) BALSTYRKO (DK) BLACK DICE (US) THE BRONX (US) CANCER BATS (CAN) THE CHAP (UK) CHOCQUIBTOWN (COL) COLA FREAKS (DK) CUT OFF YOUR HANDS (NZ) DARKANE (S) DAWN OF DEMISE (DK) THE DEADLY GENTLEMEN (US) DEICHKIND (DE) DEN SORTE SKOLE (DK) THE DODOS (US) DRAGONTEARS (DK) DUB COLOSSUS (UK/ETH) DUNGEN (S) EL HIJO DE LA CUMBIA & ANASOL MC (ARG) FIRST AID KIT (S) FRIENDLY FIRES (UK) FRIGHTENED RABBIT (UK) FUCKED UP (CAN) GANG GANG DANCE (US) GET WELL SOON (DE) GLASVEGAS (UK) GOJIRA (FR) GROUNDATION (US) HANGGAI (CHN) JON HASSELL & MAARIFA STREET (US) HAUSCHKA (DE) HJALTALÍN (ISL) HOT 8 BRASS BAND (US) HUNTSVILLE (N) IDA MARIA (N) IMAM BAILDI (GR) ISIS (US) KASAI ALLSTARS (CD) KASSAV' (FR ANT) KATZENJAMMER (N) KLOVNER I KAMP (N) LA-33 (COL) LABRASSBANDA (DE) LA COKA NOSTRA (US) LUCY LOVE (DK) ULF LUNDELL (S) MAGNIFICO (SVN) MAJOR LAZER (US) MICACHU & THE SHAPES (UK) MONO (JPN) MUNGOLIAN JET SET (N) M. WARD (US) MARISSA NADLER (US) NOVALIMA (PER) OH NO ONO (DK) ORKA (FO) PAAVOHARJU (FIN) PABLO MOSES & U-ROY (JAM) THE PAINS OF BEING PURE AT HEART (US) PEDE B (DK) PETTER (S) PHARFAR presents A RUB A DUB NIGHT feat. special guests (INT) RUMPISTOL (DK) SATYRICON (N) SHASTRIYA SYNDICATE (IND) MIKE SHERIDAN (DK) MIKAEL SIMPSON & SØLVSTORM (DK) SKAMBANKT (N) SOCALLED (CAN) THE SOFT PACK (US) SOIL & "PIMP" SESSIONS (JPN) PETER SOMMER (DK) STEINSKI (US) MARNIE STERN (US) SHUGO TOKUMARU (JPN) ROKIA TRAORÉ (MALI) WHITE LIES (UK) JENNY WILSON (S) WOLVES IN THE THRONE ROOM (US) YOGA FIRE (N) ZIZEK CLUB (ARG) - OCH MÅNGA FLERA... LOUNGE: ASS (S) BADEN/PEDER/STRUCK (DK) PETER BRODERICK (US) CHRIS COCO (UK) ESCHO presents THULEBASEN, ALLE MED BALLONER OG TERRASSER and LAMBURG TONY (DK) PETE GOODING (UK) WILL HAROLD (UK) KB18 presents WAQAR & KOBBE (DK) LULU ROUGE (DK) TOM MIDDLETON (UK) MIKE SALTA (DK) NANCY ELIZABETH (UK) JOSÉ PADILLA (E) STELLA POLARIS SOUND SYSTEM (DK) TRIO CAMPANELLA (DK) VEKTORMUSIK (DK) ÅRHUS E presents PUZZLEWEASEL, VOKS, WÄLDCHENGARTEN, VECTRAL and MORTEN RIIS (DK) PAVILION JUNIOR 28 JUNI - 1 JULI: THE 20BELOWS (DK) BABIAN (S) CODY (DK) GIANA FACTORY (DK) GINGER NINJA (DK) HARRYS GYM (N) JOOKS (DK) KELLERMENSCH (DK) KVELERTAK (N) THE MEGAPHONIC THRIFT (N) MEN AMONG ANIMALS (DK) OPGANG F (DK) SCAMP (DK) TAKO LAKO (DK) THE TELSTAR SOUND DRONE (DK) VINNIE WHO (DK) VON DÜ (DK) WARM-UP FRÅN 28 JUNI

19 maj 2009 nummer Det stora spelet: Afghanstan/Pakistan Ända sedan antiken har det som nu heter Afghanistan varit spelplats för aspirerande världshärskare. Alexander den store, Djingis Khan och Timur Lenk regerade alla här. Under 1800-talet tävlade de brittiska och ryska imperierna om herraväldet i Centralasien. Rivaliteten kallades för Det stora spelet. Sir Henry Mortimer, en brittisk kolonialofficer, drog 1893 en knappt 2500 kilometer lång linje som blev den västliga gränsen för det brittiskt styrda Indien. Durandlinjen gick rakt igenom områden där pashtunstammar bodde. Afghanerna ansåg att dessa områden tillhörde dem avgränsades den nordvästra delen av området och blev det nya landet Pakistan. Det stora spelet fortsätter i Afghanistan/Pakistan, eller Afpak som det kallas nu. Namnet passar bra på bägge sidor om den vaga Durandlinjen som befolkningen aldrig har godtagit och som landet Afghanistan, då det fortfarande fungerade, motsatte sig. Ett outplånligt historiskt faktum är att afghanerna alltid har lyckats driva ut alla inkräktare. Afghanistan är fortfarande en strategisk och geografisk trofé i Det stora spelet. Obama har intensifierat kriget i Afpak, precis som han lovade under sin valkampanj. Han följer Bushregeringens eskaleringspolitik. Afghanistan är för närvarande ockuperat av USA och dess allierade i Nato. Närvaron av militära främmande makter skapar bara konfrontationer. Istället skulle alla inblandade, däribland Kina, Indien, Iran, Pakistan och Ryssland, behöva göra en gemensam insats för att Afghanistan skall kunna ta itu med sina interna problem. Det är många som anser att problemen kan lösas på fredlig väg. Nato har förändrats från sitt ursprung i det kalla kriget. När Sovjetunionen föll samman försvann Natos existensberättigande, nämligen att vara ett försvar mot ett hypotetiskt sovjetiskt anfall. Men Nato tog snabbt på sig nya uppdrag. President Clinton bröt löftet till Michail Gorbatjov och utökade Nato österut. Det var ett allvarligt hot mot Ryssland och orsakade givetvis spända internationella relationer. Obamas nationella säkerhetsrådgivare James Jones var Natos överbefälhavare i Europa mellan 2003 och Han talade för att Nato skulle utvidgas österut och söderut. Det skulle resultera i ökad amerikansk kontroll över Mellanösterns energiresurser (det kallas för att säkerställa energitillgången ). Han vill också ha en svarsstyrka som skall få den USA-ledda alliansen att bli mycket mer flexibel och kunna agera snabbt även på långa avstånd. Ett sådant Nato-uppdrag kanske skulle kunna handla om den så kallade Tapi-pipelinen, som projekterats till 7,6 miljarder dollar. Den skall leverera naturgas från Turkmenistan till Indien och gå igenom Kandaharprovinsen i Afghanistan där kanadensiska Natotrupper är utplacerade. USA:s regering stöder Tapi-pipelinen för att den skulle blockera en konkurrerande pipeline från Iran till Indien och Pakistan, och minska Rysslands dominans över de centralasiatiska energitillgångarna. Men det är långt ifrån säkert att planerna är realistiska med tanke på det oroliga läget som råder nu. Kina är kanske Washingtons största bekymmer. Den Kina-baserade Shanghai Cooperation Organization (SCO) är en centralasiatisk säkerhetspolitisk organisation som ses som en motsvarighet till Nato. Medlemmar är Ryssland och länderna i Centralasien. Indien, Pa- Noam Chomsky Noam Chomsky är professor emeritus i lingvistik och filosofi vid Massachusetts Institute of Technology i Cambridge Det finns en motkraft till stormakternas spel i Afghanistan; en växande fredsrörelse på gräsrotsnivå. Fredsaktivisterna kräver ett slut på våldet och vill ha förhandlingar med talibanerna. Dessa afghaner välkomnar hjälp utifrån, till återuppbyggande och utveckling inte militär hjälp. kistan och Iran är observatörer och det finns spekulationer om att de också kommer att bli medlemmar. Kina har också fördjupat sina relationer med Saudiarabien juvelen i kronan på hela oljevärlden. Det finns en motkraft till stormakternas spel i Afghanistan; en växande fredsrörelse på gräsrotsnivå. Fredsaktivisterna kräver ett slut på våldet och vill ha förhandlingar med talibanerna. Dessa afghaner välkomnar hjälp utifrån, till återuppbyggande och utveckling inte militär hjälp. Fredsrörelsen börjar få så mycket stöd från folket i Afghanistan att de amerikanska trupperna inte bara har talibanerna emot sig när de tågar in i landet, utan också en obeväpnad men lika skrämmande fiende: den allmänna opinionen. Så skrev Pamela Constable i Washington Post när hon senast besökte Afghanistan. Många afghaner tror inte att fler trupper kommer att kväsa rebellerna och stoppa våldet i deras land; de kommer istället att förvärra problemet. De flesta afghaner som Constable intervjuade sade att de skulle föredra en överenskommelse som har förhandlats fram med talibanerna framför en ökning av den militära aktiviteten. Många påpekade att de talibanska upprorsmännen är afghaner och muslimer liksom de själva, och att landet av tradition har löst konflikter genom allmänna möten eller möten mellan olika stammar. Den afghanska presidenten Hamid Karzais första budskap till Obama som inte har besvarats var att kräva ett slut på attackerna mot civila. Karzai har också meddelat FN att han vill ha en tidsplan för tillbakadragande av utländsk (det vill säga, USA:s) militär. Det gör honom inte populär i Washington. I amerikansk media var han tidigare en favorit, men nu beskrivs han som opålitlig, korrupt, med mera. Det stämmer lika lite som när han tidigare hyllades som vår man i Kabul. I tidningarna kan vi läsa att USA tillsammans med sina allierade planerar att åsidosätta honom till förmån för någon som de har valt. Karzais popularitet har dalat även i Afghanistan, men han har fortfarande ett mycket bättre anseende än den amerikanska ockupationsarmén. Den erfarne brittiska korrespondenten Jason Burke ger oss ett intressant perspektiv. Han skriver: Vi hoppas fortfarande på att kunna forma ett land som vi vill att afghanerna skall vilja ha, istället för det land som de faktiskt vill ha. Om man frågar många afghaner vilket land de vill att deras eget land skall likna om trettio år, svarar de Iran. Iran har en mycket viktig roll; landet har nära relationer till Afghanistan. Iran är starka motståndare till talibanerna och hjälpte till att driva bort dem. Som belöning för det stämplas de som en del av Ondskans axelmakter. Det ligger mer i Irans än i något annat lands intresse att Afghanistan är stabilt och har god ekonomi. Iran har också naturliga relationer med Pakistan, Indien, Turkiet, Kina och Ryssland. Relationerna kan mycket väl utvecklas, kanske med hjälp av SCO, om USA fortsätter att hindra Iran från samröre med västvärlden. Nyligen möttes Karzai och företrädare för Iran på ett FN-möte i Haag. De iranska företrädarna lovade då att hjälpa Afghanistan med återuppbyggnaden av landet, och även med att ta itu med den växande narkotikahandeln i Afghanistan på regional nivå. Bush och Obamas metod att eskalera den militära närvaron befrämjar inte en fredlig lösning, varken i Afghanistan eller i regionen i övrigt. Det som behövs är förhandlingar mellan afghanerna själva, utan vare sig utländsk inblandning, Det stora spelet eller något annat. Afghanistans problem skall lösas av afghaner. Noam Chomsky Distribuerad av The New York Times 2009 Översättare Lotta Askaner Bergström

20 20 maj 2009 nummer 34 K U L T Söndagsmatiné Finns det söndagsmatinéer nuförtiden? När jag växte upp på 1970-talet, gick jag ofta på matiné. Det intressanta var att filmerna jag såg, ofta var samma filmer mina föräldrar såg som matiné på 50-talet, ja ibland samma filmer mina far- och morföräldrar såg när de var unga. Nu tjugo år senare, upptäcker jag att vissa filmer jag såg, har ett visst kuriosavärde jag förstås inte kände till då. Apacheöverfallet vid Cimarron Pass, t.ex., hade Clint Eastwood i sin första huvudroll. Då visste jag nog inte vem Clintan var. Främst såg jag förstås Tarzanfilmer. Vet dagens småungar egentligen vem Tarzan är? Jag tänkte ta och koncentrera mig på Tarzan och hans besynnerliga efterföljare idag, ty Tarzanfilmerna är ibland ganska bizarra. Johnny Weiss muller-filmerna var de man såg oftast, även om jag faktiskt aldrig gillade Johnny speciellt mycket han såg ju trots allt lite fånig ut. Jag föredrog de senare upplagorna, främst de i färg, och i synnerhet en film som jag nyligen fått reda på bestod av ihopklippta avsnitt av en Tarzan-tv-serie. Sedan jag blivit auktoritet på kultfilmsområdet, har jag lärt mig att det gjordes Tarzanfilmer även i Europa. Kanske var Tarzan och smugglarligan en av de besynnerliga Tarzanfilmer jag såg? Filmen, som har funnits på video, är spansk, och i en av rollerna ser vi den f.d. brottaren Paul Naschy, som på 60- och 70-talen blev synonym med spansk skräckfilm. Om denna verkligen gick på bio i Sverige vet jag inte. Om vi stannar kvar i Spanien, hittar vi självklart även gamle hjälten Jess Franco. Jomen, han har också gjort en Tarzanfilm. Fast av rättsliga skäl fick han döpa om sin hjälte. Vad sägs om Kar- zan? Gamla Tarzanimitationer är jag väldigt nyfiken på, men de är oerhört svåra att få tag på. Var det fler än jag som läste böckerna om Bomba? De skrevs av pseudonymen Roy Rockwood, och gavs ut av Wahlströms ungdomsböcker. Skitspännande, och faktiskt filmatiserade. I Hans Sidéns underbara lilla bok På bio i Göteborg, som anbefalles å det grövsta, kan man läsa om de båda tyska filmerna om Liane djungelflickan, som gick på bio på 50-talet. Liane var topless, och jazzade omkring i trädtopparna som vilken manlig variant som helst. I filmerna medverkade också Adrian Hoven, som senare låg bakom de beryktade Mark of the Devil-filmerna. Släpp de här filmerna på video, någon! På 80-talet kom John Dereks Tarzan apmannen med Bosse Derek, som ständigt badar näck i varje vattenpöl hon hittar. Den här filmen tycker Tarzan-puritanerna är den klart sämsta, och direkt hädelse. Vad jag tycker om filmen tror jag inte att jag behöver nämna. Nå, men italienarna, då? Har inte de gjort Tarzanfilmer? Givetvis, gott folk. Den allestädes närvarande Joe D amato har gjort två stycken, och det bara härom året. Tarzan apornas son och Tarzan & Jane, heter de, men om jag säger som så, att det är den italienska hingsten Rocco Siffredi som spelar Tarzan, och att det är Max s som släppt dem på video, så vet ni vad det rör sig om. Här är det andra lianer folk svingar sig i. Liksom. Jag blev ganska irriterad på D amatos filmer. Jag menar, här åker man ner till Kenya och filmar på 35 mm Eastmancolor och så gör man inte något av det! Första filmen innehåller en (1) actionsekvens på fem minuter i vilken Jane rövas bort av djungelvildar. Resten av tiden, liksom hela den andra filmen, består av folk som puckar på varandra i trädkojorna så att aporna rodnar. Kreegah, bundolo! I fall någon undrar nej, jag har inte sett Greystoke. Herregud, den är ju seriös. Pidde Andersson Poetiskt långkast Diskuskastaren Ricky Bruch är en riktig renässansman. Han har medverkat i filmer (Även änglar kan slå en rak höger 1974, I Skyttens tecken 1978), varit schlagersångare ( Baby Dodo / Mig fångar ingen brud 1971), arbetat som discjockey och politiker och utgivit en diktsamling. I förordet till Själ och kropp förklarar Ricky att han velat visa upp en ny sida av sig själv. Han är inte bara en muskelknutte, får vi veta, utan också en sökare. Han vill finna en verklighet utanför det egna jaget, en töcknig verklighet där kroppens format inte har den minsta betydelse. Han tipsar också läsarna om att han på sidan 105 i diktsamlingen avslöjar vad det är han egentligen söker. På den angivna sidan läser man två ord, skrivna i versaler: SANNING och LOGIK. Dikterna är skrivna under åren , och flera av dem är försedda med små kommentarer av författaren själv. Ja, ja, ja, känslor vad e det är hans kommentar till denna kärleksdikt från augusti 1965: Att sakta sjunka i kvicksand, är att dö en kvalfull död. Att en gång känt dina läppar, är att ha ett kärlekens band runt hjärtat i lust och nöd. Inte undra på att man deppar. Ricky Bruchs centrallyriska ådra tillåts dock aldrig överskugga hans sakliga och realistiska livshållning. I dikten Stjärnor från slutet av december 1965 heter det: Stjärnor har sina banor därute i mörka alltet. Jag har mina vanor: på ägg lägger jag saltet. Sens Moral: så e de! I november 1970 konstaterade Bruch att livet är så förbannat inrutat och kravställande, äga det och det!. För att illustrera denna tanke skrev han dikten Renat : Livet är som en tvål, nötas, blötas och en skål, och tack för det som varit, det var skönt men marigt. Ricky Bruch har också tänkt på sin internationella publik, och i diktsamlingen inkluderat ett antal dikter på engelska: Time was once on my side, now it is just passing by, like clouds in the sky, love, why do you hide? No, my dearest it is not real, This inexplicable fantastic letter-meal! För säkerhets skull har dikten försetts med en ordförklaring: letter-meal betyder brevmåltid. Slutligen upprördes Bruch av massmedias påhopp på den enskilde individen! och skrev denna satiriska vers kallad Bokbarkspolka, som försetts med den lakoniska kommentaren Spritjournalistik : En hungrig nekrofil, steg ur sin bil, började leta, efter att beta, ur någon grav människosav, men han var harmynt, med en tand som pynt, inte var det då lönt, att använda fil, ty köttet var så grönt, av förgiftad pil. Martin Kristenson Ricky Bruch Själ och kropp: dikter Kristallförlaget 1975 SEGRAMMOFON 2.04 IG TAR SLUT Ny MAR LASARETT 3.05 ÖRK CHOKLAD 3.10 VÄRLDEN platta 2.59 JAG ute 3.08 ONDEN FRED 2.50 S Ö 2.50 NGENSTANS 2.10 nu! XT OCH MUSIK: GUNNAR DANIELSSON Elovisa 2009 & ALL RIGHTS RESERVED GUNNAR DANIELSSON KUNG PÅ LANDET GELD 0905 GUNNAR DANIELSSON KUNG PÅ LANDET

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1

INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij. Uppläsning av Cecilia Frode. Indiska Berättelser del 1 INDISKA BERÄTTELSER DEL 1 GUD I ALLT Av Tove Jonstoij Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 1 (prata) I den här serien ska vi presentera några av hinduismens mest kända berättelser i form

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Ytterfack till regnkläder + matsaker är bra att ha samt en möjlighet att öppna underifrån.

Ytterfack till regnkläder + matsaker är bra att ha samt en möjlighet att öppna underifrån. Packa inför hajk Jacob-style! Jag kommer skriva det i prioritetsordning med det viktigaste först och gå igenom vissa saker som ofta går lite snett och som många undrat över lite mer i detalj! Ryggsäck:

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Uppfinning av skor Rabindra Nath Tagore Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Utgivare Internationella Kojan, Göteborg i.kojan@hotmail.com Uppfinning av skor ROLLER

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna SE Skiss till de första 14 sidorna Rolf H Reimers Texten skrevs ursprungligen i april 1990 efter två inte helt lyckade operationer när jag låg på sjukhuset på grund av näthinneavlossning. Den handlar inledningsvis

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35

Tunadalskyrkan 14 02 09. Bilder av livet. Dan 3, PS 126, Ps 35 1 Tunadalskyrkan 14 02 09 Bilder av livet Dan 3, PS 126, Ps 35 Ibland kan vi behöva bilder eller berättelser för att få hjälp att förstå livet och tillvaron, för de kan spegla vår situation, utan att vara

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is?

B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod: Varning tunn is? Vilken smäll! SIDAN 1 Kapitel 1 En vild jakt A. Varför tror du att de stjäl sprejflaskorna? B. Hur tror du killarna känner sig innan de går in i varuhuset? C. Hade du valt att gå över isen fast det stod:

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media 3 1934 5 måndagen den 26 november anatomiska institutionen, uppsala prolog Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Ska man hela tiden bli lurad inte få nån chans att visa upp vem man é Alla snälla ord, och fraser och sen ett knivhugg i ryggen, hejdå

Ska man hela tiden bli lurad inte få nån chans att visa upp vem man é Alla snälla ord, och fraser och sen ett knivhugg i ryggen, hejdå Drömliv Konturer av livet, och solen tittar på blänker i vattnet på människor som går Ni har badat ihop, i den kalla östersjön ingen känner den andre, kan detta va en dröm Grannen bredvid, ja han står

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören.

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. 1. 17 Juli 2000 - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. HP var det namn han haft de senaste åtta åren som han tillbringat på den slutna avdelningen på Kumla. HP hette egentligen

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1

Svenska Rum 1 PROVLEKTION. Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Svenska Rum 1 PROVLEKTION Svenska Rum 1 (47-10427-7) Författarna och Liber AB Får kopieras 1 Provlektion Svenska rum 1 Kapitlet Besök i författarverkstaden ger eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA

CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA CECILIA SVENSSON DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! VAJA DET ÄR HUR ENKELT SOM HELST, DET ÄR BARA ATT FÖRÄNDRA HELA SITT LIV! av Cecilia Svensson Copyright 2011 Cecilia

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Superperfekta. Tina Wiman

Superperfekta. Tina Wiman Superperfekta Superperfekta Tina Wiman Författaren kan nås på e-postadressen prematurmamma@gmail.com Mer läsning finns på munderbar.wordpress.com prematurbloggen.wordpress.com ISBN 978-91-633-8606-0 Tina

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf

Helande. En Gåva. Av: Johannes Djerf Helande En Gåva Av: Johannes Djerf Ibland kan vår tro kännas som en sådan här torr svamp (håller upp en tvättsvamp). Det finns där, tron finns där, men det finns inte så mycket av livet, det som du innerst

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Ett hus med utsikt över ångbåtar

Ett hus med utsikt över ångbåtar Sköna RUM Ett hus med utsikt över ångbåtar Drömhuset blev deras Egentligen skulle de fortfarande bo i sin nybyggda villa några kilometer bort. Om inte 1800-talshuset de sneglat på i över 15 år plötsligt

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

[Något på riktigt] Av: Johannes Djerf

[Något på riktigt] Av: Johannes Djerf [Något på riktigt] Av: Johannes Djerf I söndags så träffades vi ledare på lägret för att förbereda allt och be för varje tonåring och deras väg tillsammans med Jesus. På kvällen firade vi nattvard tillsammans,

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker

Vad är det jag ser? Man står på tårna, håller tal. Höjer glaset och säger skål. Där i muren är det ett hål. Vad är det jag ser, vad är det som sker Vad är det jag ser? Man har idéer och ideal Man står på tårna, håller tal öjer glaset och säger skål är i muren är det ett hål är är en älv bredvid en skog Och på en väg en fårahjord n litet torp, ett

Läs mer

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup

Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Lärarhandledning till: Serien Kom ketchup Muntligt berättande och dramaturgi för åk 2-3. 10 program musik à 9 minuter Beställningsnummer tv101233 Projektledare: Malin Nygren Producent: Kalle Brunelius

Läs mer

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion

Swedish. www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 1 Swedish www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) BenArion 15 april 2013 Hur känns det att bli upplyst? (What Does Enlightenment Feel Like?)

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Lärarhandledning. Svarta kängor med gul söm. Text Mårten Melin. Bild Emma Adbåge

Lärarhandledning. Svarta kängor med gul söm. Text Mårten Melin. Bild Emma Adbåge Lärarhandledning Svarta kängor med gul söm Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge 1 Den här lärarhandledningen är gjord av Christina Strömwall, Emelie Olofsson, Karin-Karuchka Kristiansen, Magdalena Harrtoft

Läs mer