NUMMER 7 / 22 MAJ 2008 /

Transkript

1 NUMMER 7 / 22 MAJ 2008 / Gästarbetare kan ha sovit i asbestrum Så undviker du skador på jobbet Är du ett kalksvin? dialektguiden ger dig svar småhus flest byggen på 15 år DÄR SOLEN ALDRIG LYSER Veijo bygger meter ner i gruvan Golvläggarens mystiska bilder 1.omslag_07.indd

2 2008 Samsung Electronics Co. Ltd. Lördag på Fårö, Solen skiner, alla verktyg är på plats. tänk dig ett riktigt rejält verktyg Visst vore det fi nt med en robust och rejäl hjälpreda som gör att din arbetsdag eller aktiva fritid blir ännu enklare och roligare? Nya Samsung M110 har ett slitstarkt skal som gör att den tål både stötar, väta och damm bättre än andra telefoner*. Dessutom så är den proppfull med nyttiga fi nesser. Eller vad sägs om fi cklampa, högtalare, kamera, Bluetooth och FM-radio. Med Samsung M110 är det inte svårt att tänka sig. Samsung M110 Hur ser din dag ut? Skicka in dina bilder så har du möjlighet att vara med Samsungs annonskampanj. Gå till samsung.se/mobil *M110 är kvalitetscertifi erad enligt IEC60529-standarden och klassen IP54. BYG 0708_annonser.indd

3 NR ÅRGÅNG MAJ 2008 Kenneth Petterson chefredaktör, ansvarig utgivare k.p@byggnadsarbetaren.se Johan Sjöholm redaktionssekreterare j.s@byggnadsarbetaren.se Katarina Connheim allmänreporter k.c@byggnadsarbetaren.se Margite Fransson arbetsmiljö, hälsa m.f@byggnadsarbetaren.se Peter Leander allmänreporter p.l@byggnadsarbetaren.se Sandra Lund allmänreporter s.l@byggnadsarbetaren.se Cenneth Niklasson allmänreporter c.n@byggnadsarbetaren.se Peter Önnestam layoutansvarig p.o@byggnadsarbetaren.se Omslagsfoto: Hans-Olof Utsi Korrektur: Michelle Bergman TS-kontrollerad upplaga 2007: Postadress: Stockholm Besöksadress: Hagag. 2, 4 tr, Sthlm Adressändring, medlem i Byggnads: Kontakta din lokala avdelning Prenumeration: edb, telefon E-post: prenumeration@edb.com Pris, helår: 297 kr Annons: Swartling & Wranding Media, telefon Repro: Done Production AB Tryck: Sörmlands grafiska, Quebecor ARBETARE I UNDERJORDEN Under vinterhalvåret ser de inte solen över huvud taget. Vi har hälsat på hos byggnadsarbetarna i Vitåforsgruvan i Gällivare. En kilometer ner i marken arbetar de för att nå ännu mer av malmgruvans rikedomar. Hur påverkas kroppen och varför utsätter man sig själv för en sådan miljö. Knappast för underjordstillägget på fem kronor i timmen. SID 8 ARBETSMILJÖ SLITIGT PÅ SMÅHUSBYGGENA SID Arbetare misstänks ha sovit i asbest BYGGNYTT/ En sov- och matplats där det rivits asbest hittades på ett bygge i Solna utanför Stockholm. Hela lokalen är asbestsmittad, säger en ombudsman. SID 34 DEBATT SID 4 Byggnads måste tänka nytt En organisationsförändring måste ske i alla led samtidigt, tycker Hans Olsson. SÅ FUNKAR DET SID 42 Arbetsfällorna som skadar din kropp Jobba smartare och må bättre. BYGGFOLK SID 50 En riktig brottarhistoria Byggkillarna som var bäst i Sverige. DIALEKTGUIDEN FJÖL, SÄCKAKÄRROR OCH ANDRA HÄRLIGA ORD 25 SID 16 BYGGBRANSCHEN AVVAKTAR LAVALDOMENS EFFEKTER FLER ANMÄLNINGAR MOT SLARVIGA HANTVERKARE SID 32 SID 28 BYGGFOLK SID 48 Bengt vågar vägra digitalt Möt golvläggaren som fotar med 1800-talsteknik. 5 KONST& 5 BYGGE SID 6 Ulf Rollof fick Mikael Nyqvist att gråta Aktuell med ny utställning. RECEPT SID 50 SISTA ORDET SID 54 BILDKRYSSET SID 55 HANS-OLOF UTSI NR 7 MAJ 2008 BYGGNADSARBETAREN 3 3_innehall_07.indd

4 DEBATT FRÅGAN Är arbetsmiljön sämre i små företag? Jonas Attenius, 39, snickare, Göteborg Ja. Jag tror att resurserna är sämre på mindre företag. När man exempelvis tittar på ställningar, så är det sämre. På ett stort företag är det lättare att driva skyddsarbetet och det finns en stor skyddsorganisation. Patrik Bergman, 21, snickare och betongarbetare, Uppsala Ja. Det tror jag. Man har inte lika bra koll på arbetsmiljön på små företag och man tänker inte så mycket på det. Och det är sämre koll på arbetsmiljölagar. Skyddet är också sämre och man bryr sig inte om att ha hjälm och skyddsskor. En del små företag har inte ens bodar, där byggnadsarbetarna kan byta om och äta. Claes Danell, 23, snickare, Piteå Nej. Det tror jag inte. Tvärtom är det svårare att hålla snyggt på stora företag. På stora företag arbetar man på större byggarbetsplatser och då blir det sämre arbetsmiljö. På mindre företag är man en liten grupp och är mer noggrann med städningen. Man är också noga med skyddet på små företag. LÄS MER: SIDORNA Nya kvastar sopar bäst i Byggnads I Byggnadsarbetaren nr 6 beklagar sig Roland Johansson, avd 35, över att det kommer att bli sämre för medlemmarna i framtiden. Jag motsätter mig detta. Byggnads avdelningar har arbetat med nuvarande organisation sen 1976, när reglerna om granskning infördes. Innan var det enbart de arbetsplatser med prestationslön som finansierade lönekontrollen, tidlönearbetarna följde med utan egen insats. I rättvisans namn fick alla vara med och betala gransknings- och grundavgifter. Ett riktigt beslut, med ett undantag: vi avtalade om att arbetsgivarna skulle sköta inbetalningen. I avtalsrörelsen 2007 sopades alla förutsättningar undan, Byggnads hamnade i underläge. På 30 år har vi inte utvecklat och förfinat våra arbetsmetoder och instrument i tillräcklig omfattning. Vi har tillfört mobiltelefoner och data men inte tagit tillvara den nya teknikens Dags att byta tröja? BA nr 6/07: 100 anställda lämnar avdelningarna. Dags för nya t-shirts: Svag, underdånig och otrygg? Byggnadsarbetarna i landet är förbannade, oroade och kampvilliga. Förbannade över hur kollektivavtalen släpas i smutsen. Oroade för vad borgerliga politiker och EG-jurister kan komma att utsätta oss för. Men också kampvilliga! I min stad Stockholm har avdelningens ordförande, tillsammans med ytterligare två andra avdelningars ordförande, krävt att vi inte ska behandlas som offerlamm och att vi inte tänker acceptera verkningen av domen i Lavalmålet. Lagbasarna har tagit ett upprop till försvar för avtalen med långt gående krav på både borgerliga- och s-politiker, men också på förbundet och LO, att de måste försvara kollektivavtalen och rätten till stridsåtgärder. Ett upprop som spridit sig till arbetsplatser, lag och till andra förbunds medlemmar. Samtidigt bleknar LO i sin kritik och Byggnads förbundsledning mumlar om att vi ska nog verka inom EU för att juristerna i framtiden ska tycka rättare. En klen inställning! En bedrövlig inställning där ledningar för våra föreningar inte går i takt med medlemmarna. Attackerna är massiva nu behöver vi kamp inte t-shirts med nya deviser. STEFFE SLOTTIS möjligheter. Vi har avsatt 70 procent av våra resurser till 30 procent av medlemmarna som jobbar i de stora företagen. Många ombudsmän av den gamla stammen har haft svårigheter att ta till sig modern utveckling. Att åka runt på de stora företagens arbetsplatser och visa upp sig är inte tillräckligt, där finns bara cirka 30 procent av våra medlemmar. Vi behöver öka kontakterna med de små företagen och små arbetsplatser, där 70 procent av våra medlemmar finns. Då får vi kunskap om verkliga löneförhållanden och andra brister som ofta finns. Bara genom att visa att vi finns, vinner vi respekt och möjlighet att rätta till. Även medlemmar i små företag behöver stöd från facket och känna nyttan av medlemsavgiften. En organisation som inte genomfört ett förändrat arbetssätt på 30 år förintas inifrån. Byggnads behövde en spark i ändan (Vaxholm och granskningsdomen) för att skapa nya rutiner. Det är dags att sätta ombudsmannagubbarna på bänken, men först ska de tankas på det som är till nytta i det nya Byggnads. Många av de gamla ombudsmännen har saknat förtroende för våra förtroendevalda, man har varit rädd att de inte förstod hur avtal och regler ska tolkas. Jag tror inte på att låta de gamla och de nya arbetssätten fortsätta sida vid sida. En organisationsförändring måste ske i alla led samtidigt. Nya kvastar sopar bäst! Vi behöver utveckla MB- och klubborganisationen, vi måste tillåta våra förtroendevalda att sköta den dagliga verksamheten. Ombudsmännen ska vara rådgivare och stötta dem i det dagliga arbetet genom användande av ny teknik. Byggnads måste tänka nytt. Det är dags att förverkliga kongressbeslutet om att ombudsman i Byggnads är en spelande lagledare, och använda våra krafter där de behövs bäst, för medlemmens bästa. HANS OLSSON UPPSALA Fler debattinlägg på webben TYCK TILL DIREKT PÅ NÄTET! Gå in på vår hemsida /Tyck till/. E-post: redaktionen@byggnadsarbetaren.se Faxa: Ring: Glöm inte uppge namn och telefonnr (som hemlighålls mellan dig och redaktionen om du använder signatur). 4 BYGGNADSARBETAREN NR 7 MAJ 2008 BYG 0708_s01_

5 ledare Invasionen som kom av sig A tt Vaxholm Lavalkonflikten skulle ta plats i historieböckerna stod klart tidigt. Det var här som det utvidgade EU:s grundtankar om fri rörlighet över gränserna kom att möta verkligheten på arbetsplatsnivå. Upprinnelsen minns de flesta av oss: luciamorgonen 2004 när några av Byggettans blockadvakter ropade go home när de lettiska byggnadsarbetarna körde in på bygget i Vaxholm. Hur det gick vet vi. Strax före jul 2007, efter tre år av juridik, slog EG-domstolen fast att blockaden var olaglig och stred mot EU:s regler om fri konkurrens. Fri konkurrens ska gälla även för tjänster/arbetskraft, inte bara för varor. Och att EU:s lagar i det här fallet är överordnade de svenska lagarna. Och att de undantagsregler som facket stödde sig på, lex Britannia och det så kallade utstatione Byggbranringsdirektivet i det här fallet inte håller. schen påböröppet för låglönekonkurrens alltjade redan så, på samma sätt som vi köper billiga kinesiska varor kan vi med stöd av i början av EG-domstolen köpa billig arbetskraft 2000-talet en från våra grannländer. Det har blivit färre blockader och anpassning de flesta företag tecknar numera mot de nya avtal. Problemet är bara att avtalen spelreglerna. inte hålls. Lönedumpningen fort sätter, men döljs av avtal utan värde. Många frågar sig: hur kan inarbetade spelregler på arbetsmarknaden bara sopas undan av en domstol i Strasbourg? Det vi stolta kallar den svenska modellen. Introduktion av Wibe Ladders PROF+ produkter Alla våra produkter är typgodkända enligt gällande standarder, men med nya Wibe Ladders PROF+ har vi gått ett steg längre. Vi tycker nämligen att dagens minimikrav och standarder är för låga, speciellt när det gäller säkerheten vid lite tyngre jobb, så när du ser en PROF+ produkt märker du det direkt: den utstrålar en ny nivå av säkerhet. Wibe Ladders - säkerhet i varje steg Sällan har byggbranschen varit så uppmärksammad som efter Vaxholms konflikten. Men vad har Laval Vaxholmdomen betytt för branschen? Blev det en invasion av byggarbetare från Baltikum, Polen och Ryssland? Svaret är nej. Byggbranschen påbörjade redan i början av 2000-talet en anpassning mot de nya spelreglerna på marknaden. Vår kartläggning visar att det inte finns någonting som tyder på att just EGdomstolens omstridda dom i Vaxholmskonflikten skulle ha öppnat för ett systemskifte. Det systemskiftet påbörjades långt tidigare. Läs mer på sidorna kenneth petterson chefredaktör BYG 0708_s02 6 Mer om våra stegar på hultforsgroup.com

6 5 konst 5 bygge Till vem: Konstnären Ulf rollof, verksam i Stockholm. Varför: Han ställer under sommaren ut ett videoverk där skådespelaren Michael Nyqvist spelar gråtande byggnadsarbetare. 1 Du ställer ut en slags kortfilm på Millesgården i Stockholm. Vad händer i den? Filmen är knappt två minuter. En byggnadsarbetare som spelas av Michael Nyqvist står på en byggarbetsplats och gråter. Man ser maskiner runt omkring honom och hör hur de låter. Sedan kommer plötsligt en bläckfisk från British Columbia. 2Okej. Vad fick du den idén ifrån. Ingen aning. Mycket kommer ur det undermedvetna. Man öppnar upp det genom att bara börja på något och ser vad som händer. 3 Vad har filmen väckt för reaktioner? Jag har insett att Michael är the good guy i svensk film. När han gråter är det verkligen ett problem för publiken. Han personifierar den goda karaktären. 4 Varför valde du Michael Nyqvist? Han är en väldigt stark karaktär. Ärlig och naturlig. Det är inget tillgjort med honom. 5 Varför gråter han? Gråt väcker känslor hos mig. Jag gråter ofta för att andra gråter. Det kan man fundera på, varför vi går i gång på gråt. Men varför just Michael Nyqvist gråter i filmen, det vet ju ingen. Nyqvists tårar. Jag gråter ofta för att andra gråter Han skulle bli ingenjör eller skogsarbetare var det tänkt. Nu är Ulf Rollof aktuell med en ny utställning på Millesgården i Stockholm. Videokonst Ateljé Hav USA Lek ULF väljer Skulptur Bygge Land Sverige Allvar scanpix 1 Vad är det för ett bygge ni är på i filmen? Det är ett bygge i Stockholm där en del av Sabbatsbergs sjukhus givit plats åt bostäder. 2 Vad sa byggnadsarbetarna när ni kom? De blev väldigt glada av att Michael Nyqvist kom och skulle porträttera dem. Alla ville hälsa på honom. Och byggbasen hade varit och köpt nya arbetsstövlar till honom, eftersom hans fötter var för små. Det var lite som en japansk ceremoni när de där stövlarna lämnades över. Ett väldigt fint ögonblick. 3 Vad har du själv för erfarenhet av byggen? Jag är ju skulptör. Så jag bygger saker hela tiden. 4 Kan man säga att det finns en koppling mellan skulptören och byggnadsarbetaren? Hela tiden, tycker jag. Det är väl så att man bygger för att beskriva och förmedla idéer och tankar. Sedan är en byggnadsarbetare lättare för folk att identifiera sig med, jämfört med en konstnär. 5 Utställningen där videoverket ingår handlar mycket om byggande. Varför? När jag var grabb valde jag mellan att bli ingenjör eller skogs arbetare. Det är lite det där förhållandet människa natur som jag rotar i. johan sjöholm 6 byggnadsarbetaren nr 7 maj _femplus_07.indd

7 6_femplus_07.indd

8 VÄLKOMMEN T VITÅFORSGRUVAN Följ med på en resa ner i Vitåforsgruvans djup. En kilo meter ner i Malm berget arbetar ett trettiotal byggnadsarbetare i mörker, fukt och dålig luft. Här finns inga mellanting. Mörkret börjar där ljuskäglan slutar och vädret är alltid detsamma. TEXT PETER LEANDER FOTO HANS-OLOF UTSI 8 BYGGNADSARBETAREN NR 7 MAJ 2008 BYG 0708_s

9 TILL JOBBET meter under jord NR 7 MAJ 2008 BYGGNADSARBETAREN 9 BYG 0708_s

10 vitåforsgruvan Alla som är i gruvan måste ha en sändare på sig. På så sätt vet centralen hur många som hunnit upp ifall det skulle rasa, och hur många som blivit kvar. Det är så ljust att jag måste kisa. Nysnön som föll över Gällivare i natt gnistrar som miljarder diamanter. Från en klarblå morgonhimmel skiner solen. Ute är det kallt. Jag sitter bredvid Håkan Melander, som är platschef på NCC i Gällivare. Han styr jeepen som ska ta oss ner i Malmberget. Det har tagit oss veckor av tjat att få komma ner i Vitåforsgruvan där byggnadsarbetare förbereder en ny huvudnivå på meters djup. Malmpriset har skjutit i höjden, vilket fått LKAB att gräva ännu djupare i den norrbottniska berggrunden, i jakt på det sotiga guldet. Vi förses med sändare. Alla som är i gruvan måste ha en sändare på sig. En svart liten sak av plast och metall som säger till centralen ovan jord att vi är där nere. På så sätt vet centralen hur många som hunnit upp i fall det skulle rasa, och hur många som blivit kvar. Vi närmar oss ingången till gruvan. I bakgrunden ligger kulsinterverket dit den brutna malmen forslas på långa band nedifrån gruvan. Där behandlas den, blir till pellets och lastas slutligen på godsvagnar i dalen nedanför fabriken. Då vi är tillräckligt nära gruvöppningen ser jag, vad min hjärna först vägrar inse och i stället registrerar som inbillning, hur tjock mörk rök bolmar ut ur gruvhålet. Är jag den enda som ser röken?, tänker jag. Min blick går i skytteltrafik mellan Håkan Melanders ansikte, i väntan på någon slags reaktion, och den rykande gruvöppningen. Ju närmare vi kommer desto tjockare blir röken. Ju tjockare röken blir desto svårare får jag att inte kommentera den annalkande katastrofen. Eh, det ryker, säger jag så avslappnat jag bara kan. Jo, ler Håkan till svars, och ger jeepen extra fart. Bilen försvinner in i röken och mörkret och ner i gruvan. Väl inne upptäcker jag att det faktiskt inte brinner. Den tjocka röken, förklarar Håkan, är kondensdimma som uppstår då den varma luf- 10 byggnadsarbetaren nr 7 maj 2008 BYG 0708_s

11 fakta byggnadsarbetarna i vitåforsgruvan Antal arbetare: 1 100, varav cirka 40 är byggnadsarbetare Vad gör byggnadsarbetarna? l NCC förbereder en ny huvudnivå för att kunna utvinna mer malm. Byggnadsarbetarna bygger ventilationsväggar, pumpbassänger, förstärker väggar mm. Hur mycket tjänar de? l Timlönen ligger än så länge på 170 kronor, men NCC och Byggnads har inte slutit något avtal ännu. Utöver timlönen har byggnadsarbetarna ett underjordstillägg på cirka fem kronor i timmen. Hur mår de? l Att arbeta i gruva är påfrestande för kroppen. Trots ett gigantiskt ventilationssystem är luften i gruvan syrefattig och fuktig. Byggnadsarbetarna i Vitåforsgruvan menar att de, på grund av syrebristen, blir väldigt snabbt trötta. 21-åring klämdes ihjäl av stenblock I Vitåforsgruvan har byggnadsarbetarna klarat sig från olyckor. Men i LKAB:s gruva i Kiruna dog en 21-årig man i år. Han klämdes ihjäl när stenblock föll ner över hans lastbil. Olyckan inträffade den 2 februari. 21-åringen arbetade åt en underleverantör nere i gruvan, 700 meter under marken. Han höll på att forsla bort bergsmassor när hans lastbil träffades av fallande klippblock. Arbetet med att få fram mannen pågick hela natten. Vid fyra på morgonen kunde kvarlevorna av den omkomne 21-åringen grävas fram. Enligt LKAB orsakade gruvdriften en sättning i berget vilket ledde till raset. Ytterligare ett hundratal mindre ras har rapporterats i Kirunagruvan det senaste året, utan att någon har kommit till skada. l nr 7 maj 2008 byggnadsarbetaren 11 Vitåforsgruvan Kirunagruvan BYG 0708_s

12 vitåforsgruvan Högt och lågt i Bygg- Sverige (skala: 1:5 900) Turning Torso m MARKNIVÅ Gruvans ingång. Jakt på sotigt guld. ten från gruvan kolliderar med kylan ovan mark. Ju längre ner i gruvan vi kommer desto varmare blir det. Ett enormt ventilationssystem gör att det aldrig blir varmare än 14 grader. Här nere är vädret alltid detsamma: varmt och fuktigt, som en tropisk vårnatt förlagd till evigheten. Den branta vägen ner i gruvan är till en början spikrak. Under de första 20 minuterna av färden behöver Håkan Melander aldrig vrida på ratten. Lysrören i taket, som svischar förbi med jämna mellanrum, skapar en pulserande belysning inuti bilen. Mörker och ljus om vartannat. Får man cykla i gruvan? undrar jag och betraktar den jämna släta asfalten. Man får under inga omständigheter lämna bilen då man färdas här nere, svarar Håkan Melin. Men en gång har vi har haft ett lopp på en av huvudnivåerna. Håkan Melander stannar bilen på meters djup, gruvans senast byggda huvudnivå. På vägen ner passerade vi ytterligare två nivåer. Vid 500 meter upphörde lysrörsslingan i taket att fungera. I min sidobackspegel kunde jag betrakta det stumma mörker genom vars boning vi färdas. Av någon anledning var jag inte rädd, bara oerhört medveten om min egen plats och storlek i sammanhanget. Något där ute är större än jag. Något jag inte kan mäta mig med. Första gången jag kom ner i gruvan frågade jag mig om det här verkligen är det jag vill. När vi kliver ur bilen möts vi av ett våldsamt dån. Ljudet kommer från ventilationssystemet som för ner frisk luft i gruvan. En bit längre bort håller byggnadsarbetare från NCC på att gjuta en pumpbassäng som ska samla upp det vatten som rinner i berget. Ett par strålkastare gör taffliga försök att lysa upp byggarbetsplatsen. Resultatet blir ett nervöst skuggspel av hjälmar, slangar och mät instrument mot bergväggens skrovliga yta. Efter ett tag vänjer sig mina ögon vid det dunkla ljuset. Det råder inget tvivel om att här nere regerar mörker. Du kan sänka 35! ropar Stefan Rantatalo till en kollega, som mäter bassängens botten med en laser. Det dånar, smäller och ekar i gruvan. För att göra sig hörd måste man skrika. Stefan försöker förklara för mig hur gruvan fungerar. Hur malmen sprängs loss från berget och faller ner på huvudnivån. Jag nickar som att jag förstår, men han kommer på mig: Tro inte att du förstår. För det gör du inte, utbrister han med ett varmt skratt. Jag har försökt att förstå Kirunagruvan i flera år men fattar ingenting. Lite längre bort står John Stålnacke och bygger en ventilationsvägg. Byggnadsarbetarnas uppgift i gruvan är att förbereda för den nya huvudnivån på meters djup. John är ung. Bara 22 år, men har nyligen valts till lagbas. När jag frågar honom hur det känns att stå och snickra på meters djup svarar han att man vänjer sig. Första gången jag kom ner i gruvan frågade jag mig om det här verkligen är det jag vill. Känslan av instängdhet infann sig ganska snabbt. Men det är inte mer riskfyllt att arbeta här nere än ovan jord. Men visst, ibland tänker man på vad som skulle hända om det rasade. Det gäller att ha hjälmen på, skämtar han. Nyligen omkom en kille i Kirunagruvan. Han var ungefär i samma ålder som John och dog då ett stenblock föll över den lastbil han satt i. När det händer en olycka som den i Kiruna börjar man tänka, men sen måste man gå m Gruvans senast byggda huvudnivå m Ny nivå Per Waara monterar en ventilationsvägg. Den syrefattiga luften gör arbetet tungt. Robert Sundvall och de andra i laget tar en fika på 850 meters djups. Containern de sitter i tål mindre ras. 12 byggnadsarbetaren nr 7 maj 2008 BYG 0708_s

13 Veijo Kallo gjuter botten till en bassäng som ska samla upp vattnet som rinner i gruvan. nr 7 maj 2008 byggnadsarbetaren 13 BYG 0708_s06_

14 FRIS vitåforsgruvan Det är inte därför man jobbar här nere. Det är helt enkelt här jobben finns. JOHN STÅLNACKE OM UNDERJORDS- TILLÄGGET PÅ FEM KRONOR I TIMMEN vidare. Det jobbigaste med att arbeta under mark är den dåliga luften. Trots att arbetsdagen bara varat i en timme har John Stålnacke synliga svettpärlor i pannan och han byter t-shirt ett par gånger om dagen. Den syrefattiga luften gör John Stålnacke. arbetarna trötta och andfådda. Arbetsklimatet får även konsekvenser på fritiden. När vi äter middag hemma och flickvännen vill ha mys belysning brukar jag säga till henne att vi kan väl i alla fall ha lampan tänd, säger han. Efter jobbet är det bara äta, titta på tv och sen i säng. John berättar att byggnadsarbetarna i Malmberget får ett underjordstillägg på fem kronor i timmen. Men det är inte därför man arbetar här nere. Det är helt enkelt här jobben finns. John Stålnacke arbetar med att resa en ventilationsvägg. Den varma luften i gruvan gör att han måste byta t-shirt ett par gånger om dagen. Varannan får sömnproblem Brist på solljus kan leda till sömnsvårigheter. Undersökningar visar att omkring 50 procent av dem som arbetar i fönsterlösa lokaler känner av problem. Byggnadsarbetarna i Vitåforsgruvan ser aldrig solen under vinterhalvåret, i alla fall inte under arbetsveckan. Detta kan leda till sömnproblem. Studier visar att 50 procent av dem som arbetar i fönsterlösa lokaler: gruvor, bergrum, och andra slutna lokaler, har problem med nattsömnen och känner sig dåsiga dagtid. 40 procent får inga problem alls. Omkring 10 procent får stora problem och 1 procent får så kallad årstidsrelaterad depression. Kroppens tallkottkörtel producerar ämnet melatonin som gör oss trötta. Dagsljus häver denna produktion. Människor som inte får dagsljus slutar aldrig producera melatonin, säger Torbjörn Laike, docent i miljöpsykologi på Lunds universitet. Då dagsljuset uteblir läcker tallkottkörteln melatonin under hela dagen, men producerar samtidigt för lite av detta ämne på natten, vilket kan leda till sömnsvårigheter. Arbetar man i fönsterlösa lokaler och får sömnproblem är det viktigt att ta vara på ljus så fort man har chansen. Ett sätt är att ha det ljust hemma. Ljusa väggar reflekterar mycket ljus, vilket är stimulerande för kroppen, säger Torbjörn Laike. Peter Leander När John och hans kolleger går för dagen måste de stadga upp ventilationsväggen med reglar för att den inte ska rasa samman. Alldeles intill deras arbetsplats bryter gruvarbetarna malm och på nätterna spränger de så att det skakar i hela berget. Även på dagarna händer det att de avfyrar mindre salvor dynamit. Trivs du här nere? Trivs och trivs. Man vet i alla fall vad det blir för väder. Vi börjar klättringen upp ur gruvan. Bilen rör sig sakta längs de slingriga gruvvägarna. Det slår ständigt lock för öronen, precis som när man flyger. Överallt finns rum insprängda i berget: garage, verkstäder och även en större matsal. Vi kör upp, upp, upp. De kringelkrokiga vägarna grenar ständigt av sig i nya gångar som leder till andra platser i gruvan. Känslan av att befinna sig inne i en myrstack blir alltmer påtaglig. Plötsligt ser jag en blå skylt, i form av en pil, vars vita bokstäver bildar ordet: DAGEN. Håkan Melander gasar på, och en stund senare, likt ett knivhugg i hjärnan, infriar skylten sitt löfte. Jag blundar så hårt jag kan, men solljuset letar sig igenom mina ögonlock. När vi fortsätter ut under den klarblå himlen minns jag något som John Stålnacke sa till mig nere i gruvan: när man kommer upp önskar man att man hade ett par solglasögon. l 14 byggnadsarbetaren nr 7 maj 2008 BYG 0708_s07_

15 FRISTAD_Piraya_Byggnadsarb_4:piraya Sida 1 Nr. 5 i serien: Hur du klarar dig ur trixiga situationer. KORSA EN FLOD MED PIRAYOR. 1. Om du absolut måste ta dig över en flod i t ex Sydamerika, så bör du ta med i beräkningen att det kan finnas pirayor. Det första du då skall göra är att undersöka dig själv. Har du öppna sår bör du inte gå i vattnet, pirayorna dras till blodlukt. 2. Är du bekant med området så undvik att kliva i vattnet där det t ex brukar rensas fisk. Pirayorna kan ha lärt sig att de får mat just här. Och du vill inte bli förväxlad med mat. 3. Ta dig över floden nattetid. Pirayorna är mest aktiva på dagen. På natten sover de, och skulle de vakna så attackerar de inte utan simmar iväg för att få lugn och ro. 4. Simma eller gå över floden tyst och snabbt. Och om du har möjlighet använd gärna klä der som tål tuffa tag. Som t ex ett par FAS-288 hantverkarbyxor, ett par S-602 GEN Y Gemini skyddsskor och en BI-777 flanellskjorta från Fristads. Jerlov. Instruktionerna är från boken I värsta fall / Damm förlag AB. BYG 0708_s

16 dialektguiden Vilse bland fjöl, säcka- text sandra lund Kalksvinet pajade doran! Sen kolade strömmingen. Vi måste få hit trikern. Och så har inte ens pjucken nå promenadchoklad kvar. Det var en petring som bara kom när fläkt och flås satte i gång. Vi får kalla på grönhjälmen. Shit asså, jag kommer få dojan! Härte ner en. Det e ingen idé att göra oamde för lite mackel, ena 08:er. Sluta tjöta gubbar Så skulle det kunna låta när två stockholmare, en östgöte och en göteborgare ska jobba ihop på bygget. För inte nog med att byggvärlden i sig har ett helt eget ordförråd. Dialekter och lokal jargong sätter också prägel på allt, och alla, som rör sig på bygget. För att fira språkets år, som FN utsett 2008 till, guidar Byggnadsarbetaren dig till några exempel som kanske kan underlätta kommunikationen på bygget. FJÖL Halländska för bräda KALKSVIN Stockholmska för murare VÄnd tidningen upp och ner för facit Muraren hade sönder fönstret! Sedan gick strömmen. Vi måste få hit elektrikern. Och så har inte ens lärlingen något snus kvar. Det var en liten sten som bara kom när vvs-montörerna började jobba. Vi måste kalla på skyddsombudet. Fan, jag kommer få sparken! Lugna ner er. Det är ingen idé att göra uppror för lite fel, era stockholmare. Sluta gnälla SÄCKAKÄRRA Halländska/skånska för pirra 16 byggnadsarbetaren nr 7 maj _sprak_07.indd

17 kärror och kalksvin? HALLÄNDSKA/SKÅNSKA Rullebör BJÄTRÅMÅL (ÅNGERMANLAND) rullebör, bör, hylebaur... skottkärra mûsk e...murket virke bonna... lägga grund, grunda skackre...skaka, vibrera böda/bötta... laga, lappa RUSKTRÄSKMÅL (LAPPLAND) SKÅNSKA bruschel...arbeta hårt fälad... kamrat, kompis DALSLÄNDSKA skammel... tröskel ambel öffs...takås ÄLVDALSKA ambel... slå, t ex spika STOCKHOLMSKA anske... handske kackerlacka*...murare Bultpicka katt*...plåtslagare GUTEMÅL bultpicka...bultpistol duri... dörren potta...hjälm bågen...bågsåg ÖSTGÖTSKA böljne... trä som svällt av fukt stickis...sticksåg Grönhjälm fläkt & flås, luftis...vvs-montörer hyvelkane... sågspån pjuck...betong, sko mackel... fel, skada pappläggare...takmontör oamde... uppror grönhjälm...skyddsombud paffkartong... pappkartong barre, kåk...hus skränka... ställa om sågklinga Promenadchoklad luma...lampa strömming...ström, el BJÄTRÅMÅL (ÅNGERMANLAND) dora...fönster mûran... sågspån gaddad...tatuerad dûka... slå, hamra promenadchoklad...snus * gammal stockholmska NR 7 MAJ 2008 BYG 0708_s02_ BYGGNADSARBETAREN

18 18-23_Globalt_07.indd

19 DET GLOBALA FACKET DINA OKÄNDA FACKTOPPAR NBTF TRÄARBETAREFEDERATIONEN NORDISKA BYGGNADS- OCH KERSTIN CARLSSON EBTF TRÄARBETAREFEDERATIONEN EUROPEISKA BYGGNADS- OCH OLIVIER HOSLET STOCKHOLM CHRISTER WÄLIVAARA Född: Tjänar: kr. Bakgrund i byggbranschen: Byggingenjör. Facklig bakgrund i Seko och Industrifacket. Började på Byggnads SAM HÄGGLUND Född: Tjänar: ca kr. Bakgrund i byggbranschen: Kom 1989 från bostadsdepartementet och började som utredare på Byggnads. Utbildad arkitekt. BTI BYGGNADS- OCH TRÄARBETAR- INTERNATIONALEN SALVATORE DI NOLFI BRYSSEL GENÈVE ANITA NORMARK Född: Tjänar: kr. Bakgrund i byggbranschen: Mitt första betalda jobb vara att plantera skog. Har jobbat inom Byggnads i cirka trettio år. BTI, EBTF och NBTF. Tre internationella fackorganisationer som Byggnads medlemmar betalar till. När nu alla tre, för första gången, har svenska ordförande reste Byggnadsarbetaren ut i Europa för att ta reda på vart pengarna går. TEXT SANDRA LUND NR 7 MAJ 2008 BYGGNADSARBETAREN 19 BYG 0708_s

20 DET GLOBALA FACKET BTI BYGGNADS- OCH TRÄ- ARBETARINTERNATIONALEN Funnits sedan: 2005 slogs IBTU (som funnits sedan 1930-talet) ihop med världsfederationen WFBW. Huvudkontor: Genève, Schweiz. 14 lokala kontor runtom i världen. Antal medlemmar: Cirka 350 fackförbund i 135 länder, cirka tolv miljoner människor. Syfte: Utveckla bygg- och träfack i hela världen, och att stärka byggnads-, skogs- och träarbetares rättigheter. ANITA NORMARK: Det finns inga globala frågor. Det finns bara fackliga. Viktigaste frågor just nu: Rätten till kollektivavtal, att ingen förföljs på grund av fackligt arbete, stoppa spridning av asbest. Byggnads betalar: Ca kr/år. Du betalar: Cirka 11 kr/år. Exempel på projekt: Att få Fifa att ställa krav på byggföretagen inför fotbolls-vm i Sydafrika 2010, kurser i förhandlingsteknik i länder med svaga fackföreningar, införa socialförsäkringar och motverka barnarbete. SALVATORE DI NOLFI roletärer i alla länder förenen eder dånade Karl Marx och Friedrich Engels redan Arbetare har mer gemensamt med varandra än den nation de råkar vara födda i, var tanken. Två världskrig, ekonomiska depressioner, avkolonialisering, ett gäng befrielsekrig, oljekris, terrordåd och många omritade världskartor senare är det rätt få som tänker så. Men en av dem är definitivt Anita Normark, generalsekretare för BTI, Byggnads- och träarbetarinternationalen. Det finns inga globala frågor. Det finns bara fackliga frågor, säger hon. I ett industriområde i stadsdelen Carouge, strax utanför centrala Genève, har BTI sitt säte. Inramat av Jurabergen i förgrunden och Alperna i bakgrunden ger det gråa kontorskomplexet nästan ett idylliskt intryck. Men Anita Normark hinner sällan njuta av vyn. När vi träffas i Genève är det cirka en månad sedan vi bokade tid för intervjun. Under den tiden har Anita Normark besökt regionkontoret i Panama och varit i Tokyo för att studera japansk byggkonstruktion. Egent ligen fanns Australien också med på schemat, men det hanns inte med. Men det är inte bara hon, migrantarbetare och multinationella företag som lever gränslöst. I dag är alla en bricka i ett internationellt spel, enligt Anita Normark. Ta arbetsmiljö till exempel, kan vi inte försvara oss mot spridningen av asbest dröjer det inte länge innan det kommer tillbaka hit. Vi köper ju produkter som tillverkas i u-länder där vi i dag ser en kraftig ökning av användningen. Och där drabbar det inte bara byggnadsarbetare. I Nepal och Indien är det ju barn som arbetar i stenbrott. Med mäktiga länder som Kanada, Ryssland och Brasilien som producerar och exporterar vit asbest är lobbyarbetet för det vita guldet starkt. I Kanada används inte asbest, det Att vara kvinna och basa över en facklig federation är fortfarande ovanligt. Senast var det Carl Bildt som uttryckte sin förvåning över en kvinna på den positionen när Anita Normark krävde hans uppmärksamhet på världsekonomiskt forum. bara exporteras till fattiga länder. Så cyniskt, kommenterar Anita Normark. Asbestproducerande företag köper forskare och försöker med fackliga företrädare. Det ryska byggfacket tar till exempel inte avstånd från krysotil, vit asbest. För asbestindustrin sysselsätter tusentals människor. Vad ska människor leva av om asbestindustrin försvinner? En omställningsperiod behövs naturligtvis, men det finns minst lika många jobb inom alternativmaterialen. Ett av BTI:s främsta verktyg för att bidra till bättre arbetsplatser världen över är att skriva avtal med storföretagen. Avtal som går ut på att följa ILO:s (International labour organization) grundläggande konventioner om bland annat föreningsfrihet, organisationsrätt, rätt till kollektiva förhandlingar och avskaffande av tvångs- och barn arbete. Skanska och Ikea är två företag som Anita Normark förhandlar med. Med Skanska har vi till exempel haft ett bra samarbete. Nu har de fått en ny svensk vd som är skolad i USA, en miljö som är rätt fientligt inställd till fackföreningar. Det ska bli intressant att se om det påverkar företagets arbete. Vad kan BTI göra om avtalen bryts? Vi har ju ingen domstol att vända oss till. Men vi kan starta globala kampanjer. Då skriver vi till företaget och representanter inom regeringen i landet. I dag går det enormt snabbt tack vare ny teknik. Och det blir enorma påtryckningar. Det är väldigt ovanligt att vi inte hittar en lösning i de fallen. 20 BYGGNADSARBETAREN NR 7 MAJ 2008 BYG 0708_s03_