NYHETSBREV FRÅN MOVIUM SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING NUMMER 4, 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NYHETSBREV FRÅN MOVIUM SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING NUMMER 4, 2014"

Transkript

1 NYHETSBREV FRÅN MOVIUM SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING NUMMER 4, 2014 Kära läsare! Vårens sista Movium Direkt är som vanligt späckad av kluriga frågor och lärorika svar. Som extra sommarläsning tittar vi med hjälp av Movium-rådgivare både bakåt och framåt: Cissela Olsson har forskat i utvecklingen av växtligheten på våra kyrkogårdar och gravplatser från 1700-talet och fram till mitten av 1900-talet. Eric Wahlsteen har varit i Kina och hittat en vintergäck som gäckat växtjägarna under nästan ett och ett halvt sekel. Inom en snar framtid kan uppförökade exemplar av den rara lilla blomman snart erbjudas hugade växtspekulanter. En påminnelse om att det är hög tid för anmälan till årets stora händelse när det gäller stadens utemiljö: Nordisk Parkkongress i Malmö augusti. Den fyndiga devisen Staden där man hellre är ute än inne kommer att prägla de olika aktiviteterna under kongressen föreläsningar i plenum, diskussioner i parallella seminarier och studieturer i Malmöregionen. Eftersom Ifpra International Federation of Parks and Recreation Administration valt att lägga ett World Commissioner Meeting i Malmö i anslutning till kongressen kommer det att finnas tillfälle till mingel och erfarenhetsutbyte med framstående utländska park- och stadsmiljöföreträdare. Sista anmälningsdag: 30 juni. Den 25 september är det dags för årets Rådgivardag med Halmstads kommun som värd. Att skapa attraktiva och säkra lekplatser är temat för dagen, med två av Moviums rådgivare bland de medverkande: Jan-Olof Gullberg och Petter Åkerblom. Det händer mycket på leksäkerhetsområdet just nu, liksom kring statliga satsningar för att skapa bättre utemiljöer för barn och unga så kom och ta del av senaste nytt! Hälsningar Göran Nilsson Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium Ulla Molins trädgård i Höganäs 8 juni Ulla Molin ( ) var trädgårdsarkitekt och en av de som har betytt mest för trädgårdsskapandet i Sverige. Hon var under många år journalist och redaktör för tidskriften Hem i Sverige. Hon skrev en rad böcker där den sista blev Leva med trädgård, som bland annat beskriver hennes trädgård på 800 m 2, som hon började anlägga 1978 vid huset i Höganäs. Trädgården blev byggnadsminnesförklarad 2010, en av tre privatträdgårdar i Sverige som fått detta skydd de övriga är Löwenströmska trädgården i Vaxholm och Jacobsberg vid Rosendals gård på Gotland. Ulla Molins trädgård förevisades av de nuvarande ägarna Hans Ljungström och Christina Ekman Ljungström under Nordvästra Skånes Trädgårdsrunda 6-8 juni. Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 4, SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING

2 Ett urval av frågor & svar nyligen dokumenterade av Moviums rådgivare Koreansk pipranka åter på marknaden Fråga: Var tog den koreanska piprankan, Aristolochia manshuriensis E, vägen? Vi har med framgång planterat denna pipranka med mycket bra resultat. Den har haft många fördelar framför pipranka, A. machrophylla, främst genom att utvecklas betydligt snabbare samtidigt som dess härdighet var väl så bra. Den står fortfarande med i E-sortimentet men man får aldrig tag i några plantor. Finns det någon förklaring? Svar: På din sista fråga svarar jag ja. Den koreanska piprankan gör i höst come back i E-sortimentet och på marknaden efter många års tynande tillvaro, på grund av förökningsproblem. Låt mig ta det från början. Denna växt ligger mig varmt om hjärtat. Jag har själv samlat in just denna klon på Nordisk Arboretkommittés insamlingsresa till Sydkorea 1976, där jag deltog som svensk representant. Vi samlade in frön och sådderna som gjordes våren 1977 gav redan samma höst plantor som var minst lika stora som de plantor av vanlig pipranka som då fanns på marknaden. Den hade en fantastisk växtkraft och vitalitet samtidigt som den visade sig ha minst lika bra härdighet som den traditionella piprankan. Den introducerades bland de första arterna i E-systemet. Men redan tidigt började vi få problem med förökningen. Fröförökning visade sig vara omöjlig eftersom det inte finns någon naturlig pollinator i Sverige, som ordnade med befruktningen. Vi hade många plantor på Ultuna som blommade samtidigt men några frukter bildades aldrig. Har man sett blommans utseende så kan man lätt förstå att det kan uppstå problem vid pollinering. Vanlig sticklingsförökning gav alltför dåligt resultat varför man satte igång med utveckling av mikroförökning för just den utvalda klonen. Så småningom gav det bra resultat men Koreansk pipranka. Foto: Tomas Lagerström. ekonomiska orsaker tvingade Elitplantstationen att avveckla mikroförökningsverksamheten och säga upp personalen som arbetade med detta. Andra labb har kopplats in utan att lyckas. Men i vintras kom genombrottet. Ett labb lyckades knäcka den svåra nöten och nu fungerar förökningen rutinartat. Så din högst berättigade fråga kan nu besvaras med att den koreanska piprankan Aristolochia manshuriensis E nu är åter på banan och kan från och med i höst köpas i svenska plantskolor anslutna till E-systemet. Tomas Lagerström Träd med kantig pelarform Fråga: Vi ska göra ett nytt, litet torg (cirka 45 x 45 meter) i en mellansvensk stad. Längs den norra 2 Movium Direkt nr 4, 2014

3 sidan ska det finnas grönska. Vi har på din inrådan föreslagit Gleditsia triacanthos 'Skyline'. Tanken är att träden ska formklippas till kantig pelarform. Men blir inte Gleditsia taggig? Nu har man stött på lite arkeologi i projektet och frågan är hur rotsystemet utvecklas på korstörne. Går det på djupet eller ytligt? Vi har föreslagit sammanhängande växtbädd med skelettjord och trädgropar typ Stockholmsvarianten, bredd 3,6 meter i botten, höjd 1,0 meter och längd 25 meter. Fyra st. korstörne ska planteras räcker utrymmet för dessa? Svar: Om ni vill ha en kantig pelarform på träden skulle jag välja Carpinus betulus 'Fastigiata'. De behöver inte beskäras till en början men när de nått den önskade storleken är det väldigt lätt att behålla dem i den fasen genom beskärning betydligt lättare jämfört med den rena arten, vilken kräver en mer omfattande uppbyggnadsbeskärning. De sorter av Gleditsia som jag tidigare nämnt för dig är taggfria. De går att beskära men just 'Skyline' är en smalväxande typ. Rotsystemet på Gleditsia skiljer sig inte jämfört med andra trädarter i urbana miljöer. De har sina rötter där det finns syre, vatten och näring finns detta på djupet är det där de kommer ha sina rötter, finns detta ytligt är det här de kommer att ha sin största rotförekomst. Jag tycker att en sammanhållande växtbädd är mycket bra då det ger en större sammanlagd yta. Enligt er beskrivning av växtbädden kommer denna att kunna vara OK för fyra träd. Henrik Sjöman Gallkvalster på avenbok Fråga: Vi har en avenbokshäck som är cirka år gammal. Den har angripits av någon skadegörare. Det är första gången som detta uppträder och inget nytt har hänt runt omkring. Vad är detta? Kan/bör någonting göras? Det finns inga djur synliga inuti bladen. I skrivande stund är det fina blad ytterst. Vet inte om det kommer inifrån, och inte nått ända ut, eller om nytillväxten är friskare. Avenboksgallkvalster. Foto: Tomas Lagerström. Svar: Avenbokshäcken är angripen av små, små gallkvalster. De är bara 0,1-0,2 mm långa. Därför ser du dem inte. Arten heter avenboksgallkvalster, Aceria macrotrichus. Bladen rullar sig uppåt inåt och blir därmed smala och ser skrynkliga ut. Detta angrepp har på senare år blivit ett allt vanligare problem på avenbok. Tyvärr så följer även djuren med från plantskolan. I ditt fall har djuren förts med vinden från angripna plantor. Gallkvalster kan inte flyga, men de kan följa med vinden. Har de då tur så hamnar de på rätt värdväxt. Det finns väldigt många arter av gallkvalster, men de är mycket värdspecifika. Det innebär att den art som lever på avenbok endast kan leva på just avenbok och inget annat växtslag. Gallkvalster övervintrar i de knoppar som ger upphov till nästa års skott. Behandling bör göras upprepade gånger vid knoppsprickning med svavel (Kumulus, klass 3). Maj-Lis Pettersson Movium Direkt nr 4,

4 Sjukdom på nyplanterade ekar Vi har fått in två frågor till rådgivningen, från två olika frågeställare till två olika rådgivare, där vi har all anledning att tro att det är sjukdomsbilden på samma Quercus petraea-träd som frågeställarna undrar över. Vi publicerar de två frågorna och Björn Vollbrechts och Ingrid Åkessons svar tillsammans under samma rubrik. Ingrid har i arbetet med sitt svar inhämtat information från skogsforskaren Johanna Witzell. Fråga 1: För cirka ett år sedan planterade vi ett antal Quercus petraea (bergek) i en ny stadsdel i vår stad i Västra Sverige. Under hösten 2013 noterade vi ett antal märken på träden, se bilder som jag bifogar. Det började som svarta märken, sedan har barken spruckit och sedan har det fläkts upp till stora öppna ytor. Det uppstår flera märken, och nu även längre upp mot kronan. Vad kan det vara för fel? Svar 1: Jag rekommenderar er att snarast reklamera träden. Träd får inte, ett år efter leverans, uppvisa dessa skador/symtom. Orsaken går att finna hos odlaren. Vi har uteslutit herbicidskador som en möjlig orsak. Det finns ett flertal patogener, både svampar och bakterier, som kan orsaka de symtom du beskriver i text och med bifogade foton. Jag utesluter alla förutom en mycket stark kandidat, eftersom träden är att betrakta som unga. Mitt val blir Phytophthora sp. möjligen P. cactorum. Symtom: i början insjunken bark, därefter kräftliknande öppna sår, som blöder. Floem och kambium spricker upp intill veden. Patogenen är som mest aktiv när trädet är i vila. Under sommaren försöker trädet övervalla skadan med ny sårved, därför denna kräftliknande skadebild. Phytophthora sp. är en jordboende patogen. Den behöver fritt vatten för att kunna sprida sig. Här finns sannolikt källan till infektionen: i plantskolan intensiv odling med infekterad jord eller bevattningsvatten hämtat från smittat vattendrag. Björn Vollbrecht Fråga 2: Jag har nu i två olika besiktningar sett en svårartad skada/sjukdom på Quercus. I det ena fallet är det Quercus petraea, i det andra fallet är det Quercus robur. Det börjar som fläckvisa blånader på stammen, dessa faller strax in så att fläckarna blir något insjunkna i stammen (stadium 1), de blir sedan blöta (till synes ruttnade sår) där barken spricker upp (stadium 2). Barken spricker upp ända in mot veden och lämnar större eller mindre öppna sår (stadium 3a), alternativt blir det sprickor i mängd utefter stammen (stadium 3b) och så småningom torkar och faller barken av och lämnar efter sig sår in till veden. Det ser riktigt otrevligt ut. Se bifogade bilder. Vad gäller Q. petraea så gick utvecklingen mycket snabbt från stadium 1 till stadium 2 mellan en besiktning i slutet av september 2013 och slutet av november samma år, omfattningen på skadorna ökade också lavinartat (både i antalet drabbade träd och utbredningen per träd). Under vintern ökade omfattningen ytterligare och nu när vi besiktigade häromdagen var såren torra men öppna. En viss vallning hade redan startat. Q. petraea är planterade hösten Träden kommer troligen från Tyskland eller Holland. Svar 1: Tack för den utmärkta bildsviten som ger en bra bild av symtomutvecklingen över tid. Så här ska träd inte se ut ett eller två år efter plantering. Skadorna har enligt uppgift anmälts till leverantören som dock inte vill ta ansvar för skadorna. Den här skadebilden på ek har jag inte sett tidigare. Vi får därför leta information och skadebilder från andra länder i vårt närområde. Symtomen ger en blandad bild. Bilderna i stadium 1 får en att associera till sådana stamsår som förekommer bland annat på bokar och som konstaterats vara infekterade av Phytophthora sp. Det gjordes en expertutredning i Malmö 2011, där analyser visade att orsaken är ett par olika Phytophthora-arter. Vi känner inte till denna typ av symtom på ek i Sverige. De senare stadierna av angreppen förefaller inte vara typiska för Phytophthora. Angreppsställen 4 Movium Direkt nr 4, 2014

5 Sjukdomsbild Quercus petraea, stadium 1. Sjukdomsbild Quercus petraea, stadium 2. Sjukdomsbild Quercus petraea, stadium 3 a. Sjukdomsbild Quercus petraea, stadium 3 b. kan torka in och barken kan spricka men tydliga kräftsår stämmer inte. Jag letade på nätet och kunde inte hitta denna kombination av symtom på ek. Har du som läser detta sett liknande skador på ek så hör gärna av dig till undertecknad! Ekar kan vara infekterade av Phytophthora quercina men den är känd för att döda ekens finrötter och inte för stamsår (doktorsavhandling av Ulrika Jönsson, Lunds universitet 2006). De flesta bilder jag sett på ek är efter angrepp Movium Direkt nr 4,

6 Sjukdomsbild Quercus robur, stadium 2. av Phytophthora ramorum, en reglerad skadegörare i EU, men den är ovanlig på ek och hittas oftare på rhododendron med flera värdväxter i de länder där skadegöraren förekommer. Jag instämmer i det svar som Björn Vollbrecht publicerat, se ovan. De bilder Björn hade tillgång till visar det tidigare sjukdomsstadiet med de typisk mörka stamfläckarna. Han reserverar sig för flera möjliga orsaker men landar också i misstanke om Phytophthora. Konsultation hos skogsforskare För att höra om liknande skador har iakttagits på ek i skogliga sammanhang kontaktade jag skogsforskaren Johanna Witzell och skickade över de bilder vi fått från frågeställarna. Hon arbetar vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp, numera på deltid, eftersom hon har fått en professur vid University of Eastern Finland. Johanna var sammanhållande kraft i den expertutredning och diagnostisering (av Thomas Jung) som gjordes av skadorna på Malmös bokar. Hon svarade per mejl: Baserat på informationen i bilder kan man förstås inte utesluta att Phytophthora har funnits med som en primär skadegörare, särskilt om träden har kommit från tyska eller holländska plantskolor. Men precis som du tolkar jag dessa symtom som inte helt typiska för enbart Phytophthora-angrepp. Nectria skulle kunna vara med åtminstone som en sekundär skadegörare. Se bilden på Quercus robur. Johanna skriver vidare att hon har sett liknande fläckar som stadium 1 och 2 på lönnar som planterats längs en gata, där det verkar som om uppbindningen till trädstöden skulle kunna vara orsaken. Hon har också hört från skogsskötselfolk att just eken besväras av tarry spots, som påverkar virket men som de inte anser vara Phytophthora. Johanna föreslår att man först gör Phytophthorasnabbtest på de aktuella träden för att få lite mer information, samt kartlägger hur stödbindningen har sköts. Phytophthora-snabbtest har utvecklats av FERA och finns att köpa i Storbritannien. Ett sådant kan användas för att göra en fältdiagnos och svarar på frågan om det är ett Phytophthora-angrepp. Snabbtest används av inspektörer och andra som arbetar ute för att avgöra om man behöver skicka ytterligare prover för analys och artbestämning. Var försiktig med svar från bilddiagnoser! Att diagnosticera enbart utifrån bilder är ett dilemma. Digitala bilder är till stor hjälp i diagnosarbetet, särskilt när det är fråga om välkända skadegörare med typiska symtom. Handlar det däremot om nya skadebilder eller man misstänker någon ny skadegörare för vårt land, behövs undersökning av växtprover och laboratorieanalys efter vetenskapligt utvärderade metoder. Så fort det finns misstanke om alternativa diagnoser behövs laboratorieanalys för att få ett svar som håller vid eventuell tvist. I detta fall med ekarna påverkas bedömningen också av urvalet av bilder. Jag har sett en annan bildserie än den som skickades till Björn Vollbrecht. När vi svarar på Internet på frågor baserade på bilder finns dessutom en risk att läsaren, som inte deltog i diskussionen, glömmer bort att den nämnda orsaken enbart var en misstanke och inte en bevisad sanning. Ingrid Åkesson 6 Movium Direkt nr 4, 2014

7 Växtbädd på viltpassage Fråga: Jag jobbar med en viltpassage som ska gå över en väg norr om Stockholm. Hur ska man bygga upp växtbädden för att ge växterna bästa möjliga förutsättningar för att etablera sig, växa och trivas? Vi har möjlighet att lägga ett 0,6-1,5 meter tjockt jordlager på bron, se den skiss jag bifogar. Hur ska man fördela mellan fukthållande lager och växtjord? Behövs även ett dränerande lager? Är det något annat vi bör tänka på? Skiss på växtbädd på viltpassage. Svar: Det är många faktorer som påverkar hur växtbädden blir bäst. Om det finns risk för att vatten samlas så behövs ett dräneringslager men detta måste avvattnas så att det inte blir stående vatten på bron. Om växtbädden är 0,6 meter kan det vara svårt att få plats med ett fukthållande lager, då får man blanda fukthållande material i planteringsjorden. Är planteringsdjupet 1,5 meter så finns det ju plats att göra ett dräneringslager också. Andra faktorer som påverkar hur ni bäst utformar planteringsbäddarna är bland annat brons konstruktion, växtvalet, omgivningen etc. Josefina Lenning Algbildning i dammar Fråga: En av våra dagvattendammar har fått otroligt mycket alger på kort tid. Kan vi göra något och i så fall vad? Algerna kväver till och med näckrosorna! På en av de bilder jag skickar ser du hur dammen såg ut i juli förra året. Svar: Algbildning beror primärt på vattentemperatur, näringstillskott och ph. Algerna kommer inte enbart med vattnet utan även med fåglar som landat i dammen. Jag har sett försök med att lägga ut halmbalar i dammar, men jag har inte sett Algbildning i dagvattendamm. Movium Direkt nr 4,

8 några försöksresultat eller rapporter om hur detta påverkat algbildningen. Alger kan undvikas genom cirkulation som ökar syretillförseln och jämnar ut vattentemperaturen. För en damm är det svårt att göra något i efterhand. Önskad cirkulation hanteras vid projektering och utformning av dammen. För att förbättra syresättningen i diken är det bra att anlägga små bankar och djuphålor genom utplacering av knytnävsstora stenar efter ett visst mönster. Du kan kanske använda något av detta i ditt tillflöde? Träd intill dammen skuggar och minskar risken för algblomning. De planteras på sydsidan. Tänk bara på att lämna luckor så att det går att komma åt dammen för framtida underhållsåtgärder. Tilla Larsson Växtbädd i woodland Fråga: Vi håller på att anlägga ett cirkulärt woodland på cirka 2000 m 2 med omgivande stålkanter och gångar som slingrar sig igenom. Platsen för detta är en gammal park med stora gamla bokar, lindar och ekar. Ytan skiljer sig i en höjd på 70 cm, som behövs fyllas upp eftersom stålkanterna inte är böjbara. När vi började gräva såg vi att rötterna gick så högt upp som 1 cm under ytan och vi bestämde därför att placera gångar och växtbäddar ovan mark. Växtöverbyggnaden som är föreskriven är mm Hasselfors E-jord, naturgödslad, uppblandad med 25 % pimpsten. Under denna ska varierande, men minst 100 mm, tillvaratagen ogräsfri växtjord läggas. Markytan är föreskriven att den ska luckras varsamt 100 mm, men eftersom där finns så mycket rötter i marken (troligen på grund av kolrester har rötterna sökt sig uppåt) så har vi skippat momentet med att luckra (gräsmattan är fri från ogräs och gles eftersom den befinner sig i skugga från träden). Bädden ska bomberas med högst 30 cm som högsta höjd så att jorden hålls innanför stålkanterna och så att den inte läggs på trädens stammar. Nu är problemet att vi inte har någon tillvaratagen ogräsfri växtjord att tillgå (på grund av alla rötter). Kan jag använda en genomsläpplig sandig jord som inte kan garanteras vara ogräsfri (risk för att smitta ogräs till den andra jorden) eller ska jag använda E-jorden i hela överbyggnaden? Det handlar om ca 320 m 3 jord som saknas. Svar: Ska 70 cm jord läggas ovanpå befintliga trädrötter? Det är i så fall stor risk att träden inte klarar av detta utan kommer att påverkas negativt, i värsta fall mycket negativt. När det gäller jord så är det ofta bäst om det är samma jordart som befintlig. Sandjord är OK att använda om den befintliga jorden är sand. För att minska risken för ogräs bör det vara jord utan organiskt material. Eva-Lou Gustafsson Tolkning av jordanalys Fråga: Kan du lämna synpunkter på en jordanalys jag bifogar? Byggledaren och jag ställer oss frågande till den höga kalium- respektive magnesiumhalten. Tycker du att nivåerna är acceptabla? Det är växtjord typ A och den är tänkt för både träd och perenner. Svar: Det är ingen fara, det är dessutom balans. Det är inte särskilt höga värden. Min undran blir snarare vad har de har använt för material eller blev det lite för mycket gödsel? Frågeställaren: När vi fick analysen så bad vi entreprenören höra med jordtillverkaren om de kunde hänvisa till vilken typ av jordförbättring som de gjort och som återspeglar sig i analyssvaret. Blir intressant att höra hur de gödslat etc. Vi kunde se att kvoten K/Mg var OK, men jag tycker det är lite vanskligt med tillverkade jordar och hur näringsnivåerna kan tolkas. Rådgivaren: Ja, analyserna är utvecklade för stabila odlingsjordar och tillgängligheten kan vara annorlunda 8 Movium Direkt nr 4, 2014

9 i tillverkade jordar. De tillverkade jordarna är problematiska att bedöma även ur andra aspekter (struktur, hållbarhet...) men där är fingrar, näsa och ögon minst lika viktiga för bedömningen som analyserna. Eva-Lou Gustafsson Utfällningar i marktegel Fråga: Vi lade hos en kund ett mörkbrunt marktegel förra året. I år ser det ut så här, se bifogade bilder. En grå och fläckig hinna, som ser extremt oestetiskt ut. Kunden har provat att högtyckstvätta och även skrubbat med såpa, men hinnan försvinner inte. Är detta en normal process (kalkutfällning)? Kan man göra något åt det? Kan det finnas anledning till reklamation? Missfärgning av marktegel. Svar: Det troligaste är att det är en utfällning vilket främst beror på teglet. Det är inte normalt men förekommer ofta på tegel i samband med fuktighet under eller bakom teglet. Är det tegel för mark av god kvalitet så ska det inte förekomma. Markunderlaget kan vara en bidragande orsak. Jag tror att ni i första hand ska diskutera detta med er leverantör. Att ta bort s.k. kalkutfällningar är svårt och ofta kommer de igen. Roland Aronsson Fallskydd vid rutschkana Fråga: Vi har ett samarbete med ett utländskt lekplatsbolag, som byggt en rutschkana till en lekplats vi ritat i Stockholm. Vi är osäkra på vad denna rutschkana kräver i form av fallskydd. Den ger som högst en fallhöjd på 700 mm. Vårt dilemma är att platsen där rutschkanan är tänkt att stå på redan är belagd med baksand. Jag har ringt till olika besiktningsmän och fått olika svar gällande vilket material som krävs runt rutschbanan om det är OK med baksand eller om det krävs strid sand. Hoppas du kan svara på vad som gäller! Svar: Baksand (formbar leksand) motsvarar inte kraven enligt SS-EN , Tabell 4 Exempel på vanligen använda stötdämpande material och motsvarande kritiska fallhöjder. För materialspecifikationer och tjocklekar som inte omfattas av Tabell 4, ska SS- EN 1177 användas som provningsmetod för att avgöra den kritiska fallhöjden (HIC-provning i laboratorium). Oavsett vad som sägs ovan bör man iaktta vinterförhållanden med tjäle, då sand med finmaterial fryser till en hård yta som inte uppfyller standardens krav på stötdämpande förmåga. Dessutom anser jag personligen att det inte är tillfredsställande ur säkerhetssynpunkt att anordna ytor med formbar leksand, där små barn sitter och bakar sandkakor eller liknande, tillsammans med lekredskap, speciellt med tvingande rörelse. Beakta information som ska tillhandahållas av tillverkaren/leverantören enligt följande: Allmän produktinformation; Förhandsinformation (särskilt certifikat beträffande överensstämmelse med ovan nämnda standard); Information angående montering; Besiktnings- och underhållsinformation. Jan-Olof Gullberg Movium Direkt nr 4,

10 Historik kring planteringar av sommarblommor på gravplatser Av Cissela Olsson, Regionmuseet Kristianstad, Moviums rådgivare i inventeringar av kyrkogårdar Det inkom en fråga till Movium Rådgivning: På vår kyrkogårdsförvaltning funderar vi på när man började att smycka gravplaster med en liten rabatt vid stenen, och när man började traditionen att plantera sommarblommor i rabatten. Vi håller just nu på att inventera gamla gravkvarter och ibland ser det väldigt fel ut med en sommarblomsrabatt framför stenen. Har letat efter information i böcker men det är inte lätt att hitta något om sommarblommornas historia. Hoppas att du kan hjälpa oss. Jag har gjort efterforskningar i diverse litteratur och på andra sätt, men som frågeställaren själv skriver så finns det inte så mycket information om historiken kring sommarblommor på gravplatser. I denna artikel får det därför bli en mera övergripande beskrivning om utvecklingen av växtligheten på våra kyrkogårdar och gravplatser. Kyrkogårdarnas utformning följer i mångt och mycket trädgårdarnas spår och har varit präglade av samhällets struktur och smak. Planteringarna av såväl annueller som övriga planteringar på gravplatser påverkas starkt av trender vad gäller sortval och färgskala och har varierat över tid. Djur på bete Fram till senare delen av 1800-talet utgjorde kyrkogårdarna i regel gräsbeväxta platser utan ordnade gångar eller träd- och buskplanteringar, även om man sedan 1700-talet förespråkat planteringar av trädkransar med hänsyn till hygieniska aspekter. Man tog vara på höet som vilken äng som helst eller så släpptes kreatur på bete. Ofta ingick detta som klockarens förmån. Så länge djuren betade var möjligheterna att planterade växter skulle trivas små, men man smyckade troligen med plockade blommor. Linné antyder detta under sin skånska resa: gravarna på kyrkogårdarna sågos beströdda med blomster Det var också en balansgång att ordna och dekorera lagom att pryda graven på olika Bilder från Nättraby kyrkogård i Blekinge, dels från år 1904 (ovan), dels från år 1943 (till höger). Skillnaden är stor mellan det tidiga 1900-talets smått vildvuxna kyrkogård med murgrönakullar som ett karakteristiskt inslag, och 1940-talets välansade kyrkogård med raka gångar där vältuktade häckar utgör stommen i kyrkogårdens gröna struktur. Foto via Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet. 10 Movium Direkt nr 4, 2014

11 sätt sågs inte alltid med blida ögon från kyrkligt håll utan kunde tolkas som att man avgudade den döde. Nya kyrkor gav ordnad struktur Tankarna kring struktur, ordning och raka linjer smittade av sig på kyrkogårdarna. På grund av folkökningen under 1800-talet tvingades man att bygga nya kyrkor eller bygga ut de gamla. Detta blev då ett naturligt tillfälle att göra omstruktureringar och allmänna uppsnyggningar av kyrkogårdarna. Vid plantering på kyrkogårdarna tog anhöriga ofta det som fanns till hands. Man delade och tog plantor och sticklingar från växter i sin hemträdgård. Det var först i början av 1900-talet som växter började säljas via plantskolor. På äldre fotografier från sena 1800-talet eller tidigt 1900-tal framträder kyrkogårdar med en ganska naturlig ängskaraktär med spridda gravvårdar, ibland ganska vildvuxna med högt gräs. Smala trampade gångar kan ibland skönjas. Otuktade buskar finns här och var, men det är osäkert om de är medvetet planterade eller är ett resultat av igenväxning. Vissa kyrkogårdar har däremot omfattande häck- och gångsystem med en tydligt ordnad struktur. Ett tydligt karaktärsdrag för det tidiga 1900-talet är kullar med murgröna eller vintergröna och nyplanterade så kallade sorgeträd, såsom exempelvis hängask eller hängalm. Gravplatserna är ofta grustäckta, ibland med någon liten blomma eller dekoration i form av kransar av löv, papper eller plåt. Perenner lyfts fram I skriften KYRKOGÅRDEN. KORT HANDLEDNING VID UTSMYCKNING AV VÅRA GRAVAR (Gustaf Lind och Erik Nohlgård, 1920) lyfts främst olika sorters perenner fram. Ett- och tvååriga växter nämns som ett betydligt dyrbarare alternativ eftersom de måste planteras varje år, men med fördelen att man kan uppnå en större variation. Sorter som sommarbegonia (Begonia semperflorens), trädgårdsförgätmigej (Myosotis alpestris) och fuchsia nämns som lämpliga gravväxter. Knölbegonia (Begonia En av gravplatserna presenterad i en idéutställning under trädgårdsmässan IGS 2013 Internationale Gartenschau i Hamburg. Foto: Göran Nilsson. tuberosa) och scharlakanspelargonia (Pelargonium zonale) nämns likaså, även om de enligt författarna har lite väl stora och lysande blommor för att riktigt passa för kyrkogården. Andra sorter som räknas upp för sommarplantering är blå lobelia, låg hortensia samt petunia, och för höstplantering aster och ageratum. I HANDBOK I KYRKOGÅRDSVÅRD (Else Dahl, 1943) nämns perennerna murgröna, vintergröna, hasselört, stenbräcka och olika sorters rosor som sedan gammalt beprövade och erkända gravväxter, men det står inget om ettåriga sommarblommor. Utan att ha direkta faktauppgifter, men med utgångspunkt från bland annat fotografier, verkar det som att plantering av sommarblommor slog igenom och blev vanligare från och med andra halvan av 1900-talet. Avslutningsvis kan ändå betonas att gravplatser med någon form av plantering ger ett mer aktivt och tilltalande intryck jämfört med tomma gravplatser. Movium Direkt nr 4,

12 Movium-rådgivare på växtjakt: Kinesisk vintergäck återfunnen efter 145 år Av Eric Wahlsteen, Borealis plantskola, Moviums rådgivare i växtval och vegetationsbyggnad Efter fyra års förarbete och veckor i fält har en kinesisk vitblommande vintergäck återfunnits det var 145 år sedan den noterades i blom förra gången. Det lilla släktet vintergäck omfattar nio arter och de flesta växer i Asien. Trots så få arter har arten Eranthis albiflora saknats i odling sedan den upptäcktes år 1869, för 145 år sedan. Hittills har arten bara funnits bevarad pressad i herbarier, men nu har den introducerats i odling genom plantskolan Borealis. Stort förarbete Under flera år har arbetet pågått att försöka hitta platser i Kina där Eranthis albiflora skulle kunna Växtexpeditionen ägde rum i provinsen Sichuan i de centrala delarna av Kina. Provinsen har en yta på km², dvs. något större än Sverige, och har cirka 80 miljoner invånare. Provinshuvudstad är Chengdu. Kinesisk vintergäck i sin naturliga miljö i Sichuan. Foto: Eric Wahlsteen. 12 Movium Direkt nr 4, 2014

13 växa. Världens största herbarier har tillfrågats om pressade exemplar men bara tre ark har hittats i Paris, St Petersburg och Beijing. Åtskillig litteratur och artiklar har gåtts igenom för att finna uppgifter om den försvunna arten, men ytterst lite har gått att frambringa. Resan våren 2014 Med endast två kända platser i hela Kina (och världen) begav jag mig i sällskap med Jonatan Leo, hortonom och medarbetare på Borealis, till den kinesiska provinsen Sichuan i månadsskiftet mars/ april för att finna Eranthis albiflora. Under två veckors resande i provinsen fann vi mycket riktigt vintergäcken på de två platser där vi misstänkte att den kunde växa. I trolsk gammelskog av gran, björk och lönn blommade Eranthis albiflora med små näpna vita blommor. Fotografierna av den vitblommande vintergäcken är de första någonsin som publiceras. Framtid i våra trädgårdar Den vita vintergäcken kommer nu att förökas upp och förhoppningsvis inom en ganska snar framtid att erbjudas på marknaden. Men framför allt visar resultaten på att det fortfarande, år 2014, går att göra spännande botaniska och hortikulturella upptäckter runt om i världen. Växtjägarna Eric Wahlsteen och Jonatan Leo. Eranthis albiflora finns snart på marknaden. Foto: Eric Wahlsteen. Eric Wahlsteen i fältarbete. Foto: Jonatan Leo. Movium Direkt nr 4,

14 Nyheter Ove Samuelsson ny Moviumrådgivare Besiktningsövning med Ove Samuelsson (i gul jacka) under BEUM-dagar i Göteborg. Foto: Göran Nilsson. Vi har glädjen att hälsa Ove Samuelsson, Samko AB i Angered, välkommen som ny Movium-rådgivare. Ove är en av Sveriges mest erfarna besiktningsmän. Inom Movium Rådgivning kommer han att svara på frågor om besiktningsjuridik (AB 04, ABT 06) samt om praktiska besiktningsfrågor inom området mark, VA och utemiljö. Så här presenterar han sig själv på rådgivningens hemsida: Jag är av SP Certifiering certifierad besiktningsman, SBR. Jag har fyrtio års erfarenhet från markprojektering på olika företag i Göteborgsregionen, senast femton år på SWECO. Jag har parallellt med projekterandet jobbat som besiktningsman inom mark, VA och utemiljö. Jag arbetar sedan 2004 som egenföretagare, huvudsakligen med entreprenadbesiktningar. Jag är även anlitad som föreläsare på kurser i besiktning av markanläggningar för bl.a. Teknologisk Institut, Novo Utbildning och Movium. Jag medverkar även på Sveriges Arkitekters professionaliseringsprogram och fungerar även som mentor för besiktningsmän med den nya certifieringen för utemiljö (se Smaragdgrön asksmalpraktbagge hotar från Ryssland Smaragdgrön asksmalpraktbagge, Agrilus planipennis, är en aggressiv skalbagge vars larver dödar askar där den drar fram. Den är möjligen mer känd under det engelska namnet Emerald Ash Borer och att den har invaderat och dödat miljoner träd i USA. A. planipennis är minst lika allvarlig för askarna som askskottsjukan. Den har sitt ursprung i östra Asien och har introducerats till Moskva-området. Den rapporterades 2007 men har säkert funnits där flera år tidigare. Den sprider sig snabbt och upptar för närvarande ett område på km 2 runt Moskva. Alla askar av Fraxinus excelsior och F. pennsylvanica har dött eller blivit svårt skadade där skadegöraren har dragit fram. Vi vet nu att F. excelsior dör av angreppen precis som askarna i Nordamerika och under klimatiska förhållanden som liknar våra. Skadegöraren är inte reglerad i Ryssland och den ryska växtskyddsmyndigheten sätter inte in några åtgärder för att försöka hindra spridningen. Ryska forskare har publicerat två inventeringar som visar på utbredningen. Skalbaggen har konstaterats 25 mil väster om Moskva och är på väg västerut. Den sprids snabbt längs motorvägarna väst och syd om Moskva. Stora mängder av den mycket känsliga arten F. pennsylvanica har planterats där. Skadegöraren sprider sig mellan 30 och 40 km per år, vilket innebär att den beräknas nå Rysslands västgräns år A. planipennis är reglerad i EU men lagregler biter inte på naturlig spridning och denna nya skadegörare kommer med stor sannolikhet att ta sig in i EU på egen hand. 14 Movium Direkt nr 4, 2014

15 Dessa ryska inventeringar refereras i det senaste numret av EPPO Reporting Service. Båda studierna drar slutsatsen att A. planipennis utgör ett allvarligt hot mot europeiska askar. Forskarna säger också att man inte kan utesluta att den redan har spridit sig utanför det område som har avgränsats i studierna, eftersom små populationer av skadegöraren är särskilt svåra att upptäcka. I ett andra referat rapporteras att A. planipennis har spridit sig till ytterligare två delstater i USA. Sådana rapporter kommer ofta och visar att denna skadegörare är omöjlig att stoppa trots de regler och åtgärder att förhindra spridningen som tillämpas i USA. Källa: EPPO Reporting Service Nr ; Ingrid Åkesson Webbplats för nationalparker Den 24 maj, i samband med Nationalparkernas dag, lanserade Naturvårdsverket en samlad webbplats för alla Sveriges nationalparker. Där kan besökaren planera sitt besök, uppleva känslan av nationalparkerna och få uppgifter om vad man kan se, göra och boende. Webbplatsens adress: Ny guide till svenska världsarv Svenska Unescorådet, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet har tillsammans arbetat fram publikationen VÄRLDSARV I SVERIGE. Bland annat beskriver publikationen vad ett världsarv är och vad världsarvskonventionen innebär. Man får tillfälle att lära känna de femton världsarv som finns i Sverige, som är särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer med en unik historia att berätta. Mera info via: Kristianstad vinner Årets Stadskärna Organisationen Svenska Stadskärnor har utsett Kristianstad som vinnare av utmärkelsen Årets Stadskärna Utmärkelsen delades ut vid organisationens årskonferens i Västerås 21 maj. Syftet med utmärkelsen är att premiera den svenska stad som under de närmaste föregående åren gjort störst framsteg i sin förnyelse av centrum genom samarbete mellan både privata och offentliga aktörer. Med framsteg menas att det finns ett flertal mätbara resultat av stadskärnans utveckling. Juryns motivering: På kort tid har man på ett effektivt sätt utvecklat stadens dragningskraft. Genom stora infrastruktursatsningar och utomordentlig samverkan mellan aktörerna har nya arbetstillfällen och mötesplatser skapats. Staden har successivt omvandlats till en utomhusgalleria för samvaro och trivsel för alla. Med inslag från naturens element i förening med det urbana utbudet, där traditioner möter framtiden, har staden blivit en stark attraktion för både boende och besökare, vilket också ett växande handelsindex vittnar om. De kan med stor ära och stolthet säga: Vi ses på sta n! Kristianstad kan glädjas extra åt utmärkelsen eftersom den sammanfaller med stadens 400-årsjubileum. Källa: pressmeddelande från Svenska Stadskärnor 21 maj. Avfallstrenden går åt rätt håll Avfall Sverige har presenterat sin årliga statistik Avfallstrenden. Materialåtervinning och biologisk återvinning ökar i Sverige, det är samma trend som i övriga Europa. Den stora skillnaden jämfört med andra länder är att deponering av hushållsavfall nästan inte förekommer i Sverige. Under 2013 var den totala mängden behandlat hushållsavfall i Sverige 4,4 miljoner ton, en ökning med 0,5 procent jämfört med året innan. Eftersom folkmängden ökat blir det dock en minskad mängd per person, 458 kg 2013 jämfört med 460 kg år procent av hushållsavfallet gick till materialåtervinning, 16 procent till biologisk återvinning, 50 procent till energiåtervinning och endast en knapp procent till deponering. Den biologiska återvinningen ökade med 17 procent 2013 jämfört med Allt fler kommuner har infört insamling av källsorterat matavfall, detta finns nu i cirka 170 kommuner. Rötningen ökade med 25 procent medan komposteringen minskade med 10 procent. Källa: Avfall Sverige Nyhetsbrev nr 9/2014. Movium Direkt nr 4,

16 Obs! Sista anmälningsdag 30 juni. 16 Movium Direkt nr 4, 2014

17 VÄXTER FÖR FRAMTIDEN: PÅ SPANING KRING ODLINGSVÄRDA LIGNOSER Seminarium i Alnarp 16 september 2014 Tillgången till nya prydnadsväxter som perenner, buskar och träd för utemiljöer blir allt större. Bredden och nyheterna i utbudet har bland annat speglats i tre Växtfestivaler i Alnarp , arrangerade av SLU tillsammans med svenska plantskolor, och i ett Movium-seminarium om prydnadsväxter i Alnarp Vi fortsätter nu diskussionen kring framtidens växtmaterial genom att hälsa välkommen till ett seminarium med fokus på lignoser vilka trender framträder när det gäller art- och sortval i moderna park- och trädgårdsanläggningar? Vi har glädjen att ha en internationell celebritet på området som gästföreläsare dendrologen och växtjägaren Keith Rushforth från England. Vi kompletterar diskussionerna med svenska växtexperter som verkar inom plantskolesektorn. Medverkande Gunnel Holm, hortonom, verksamhetsledare för E-planta ekonomisk förening. Daniel Johansson, trädgårdsingenjör, VD för Tönnersjö plantskola i Eldsberga. Keith Rushforth, dendrolog och växtjägare från England. Auktoriserad konsult inom arborikultur. Författare till elva böcker och ett antal vetenskapliga artiklar om lignoser. Ytterligare information: Eric Wahlsteen, landskapsingenjör, äger och driver Borealis plantskola i Kävlinge. Före mera information och anmälan: Sista anmälningsdag: 25 augusti. MOVIUM PÅ KURSTURNÉ: IDENTIFIERING AV RISKTRÄD, SVAMPAR OCH RÖTSKADOR Malmö 17 september 2014 Uppsala 1 oktober 2014 Vid inventeringar av träd i urbana miljöer är det av yttersta vikt att kunna bedöma vilka träd som är en uppenbar fara för liv och egendom. Trädförvaltare måste ha väl fungerande rutiner och arbeta förebyggande för att minimera förekomsten av riskträd, till exempel att utföra beskärning och övriga skötselåtgärder på ett korrekt sätt. Men det kan också handla om att ha kunskap om olika trädsvampar för att i god tid kunna bedöma vilka som riskerar att skada trädet och sätta in motåtgärder. I denna kurs, som arrangeras i Malmö och Uppsala, tar vi upp olika aspekter som berör riskträd och identifiering och effekter av skadliga trädsvampar. Teoretiska genomgångar i sal följs av praktiska övningar i fält, med bland annat svampspaning och demonstration av olika redskap för att bedöma ett träds kondition. Före mera information och anmälan: Sista anmälningsdag: till Malmö-kursen den 25 augusti; till Uppsala-kursen den 10 september. Medverkande Tove Hultberg, skogsekolog och doktorand på institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp. Hon undervisar regelbundet om bland annat vedrötor i stadsträd på SLU-kurser, och hennes sammanställning av rötsvampar, detektionsmetoder och förebyggande arbete används i undervisningen på bland annat arboristutbildningar. Arne Mattsson, landskapsingenjör på gatukontoret, Malmö stad, ansvarig förvaltare för stadens urbana träd. Han har arbetat i över 30 år med stadsträds- och policyfrågor. Johan Östberg, landskapsingenjör och doktor i landskapsplanering. Arbetar som konsult med eget företag och som forskare vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp. Huvudförfattare till rapporten Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen och Standard för trädinventering i urban miljö. Han har gjort flera utredningar kring ekonomisk värdering av träd, riskträd, bevarande av träd och åtgärdsförslag. Dessutom medverkar i Uppsala: Robert Drugge, landskapsingenjör, projektledare på Kontoret för samhällsutveckling, Uppsala kommun, ansvarig för drift och investering kring stadsträd. Movium Direkt nr 4,

18 INBJUDAN TILL BESIKTNINGSKURS: NATURSTEN, MARKBETONG OCH ASFALT september 2014 i Umeå (med kunskapsprov 19 september) Välkommen till en kurs med fördjupande föreläsningar om teknik, estetik och besiktning av material för hårdgjorda ytor i teori och praktik. Det blir tillfälle att diskutera besiktning i fält genom studieturer i Umeå. Kursen arrangeras av Referensgrupp gröna besiktningsmän. Godkänt kunskapsprov ingår i kravspecifikationen för att bli certifierad besiktningsman för utemiljö (läs mer: Själva kursen är dock inget krav för certifieringen. För att klara godkänt kunskapsprov på kursen krävs god kännedom om Anläggnings AMA 10, AB 04 och ABT 06. Medverkande: Kurt Johansson, Marmor & Granit AB, adj. professor vid SLU Alnarp Christer Kjellén, av Sveriges Stenindustriförbund rekommenderad besiktningsman Göran Nilsson, Movium, ordförande i BEUM Erik Simonsen, Tekn Dr, arbetar med marknadsutveckling vid Cementa AB, Stockholm Johanna Thorsenius, verksamhetssamordnare Underhåll Bana och Väg vid Trafikverket i Göteborg Foto: Umeå kommun. Foto: Göran Nilsson. Den 17 september är temat Natursten med föreläsningar av Kurt Johansson, Christer Kjellén och studietur. Den 18 september inleds programmet med en föreläsning om överbyggnad till markbeläggning av Erik Simonsen och Kurt Johansson. Därefter följer ett pass med tema Markbetong med Erik Simonsen som ansvarig innan dagen avslutas med en föreläsning om asfalt av Johanna Thorsenius. Den 19 september är det kunskapsprov under förmiddagen. För inbjudan, program och anmälan: Klicka vidare via Produkter & Tjänster/Utbildning 18 Movium Direkt nr 4, 2014

19 INBJUDAN TILL RÅDGIVARDAG: ATT SKAPA ATTRAKTIVA OCH SÄKRA LEKPLATSER Halmstad torsdag 25 september 2014 Att ge utrymme för lek i utemiljön som lockar barn och unga är viktigt för barns allsidiga utveckling. För att skapa attraktiva och kreativa lekplatser bör flera olika kompetenser involveras i gestaltning och förvaltning, inte minst de som använder lekplatserna barnen. Under Rådgivardagen presenteras ett antal riktlinjer och utgångspunkter för barns lekmiljöer. Men oavsett ambitioner att skapa lekmiljöer med platskvaliteter och variation finns det alltid en säkerhetsaspekt att förhålla sig till. Många barn skadas på lekplatser och skolgårdar i Sverige, enligt Konsumentverket inträffar uppskattningsvis olyckor per år bland barn i åldrarna 0 17 år. De vanligaste olyckorna är fallolyckor. Moviumrådgivaren Jan-Olof Gullberg delger oss sina erfarenheter kring islagsytor och senaste nytt kring olika normer och förhållningssätt kring leksäkerhet. Vi får också möjlighet att diskutera utformning och säkerhet på besök i några av Halmstads kommuns lekplatser. Medverkande Anneli Bylander, landskapsarkitekt, Teknik- och fritidsförvaltningen Halmstads kommun. Jan-Olof Gullberg, landskapsingenjör, Landskap & Management i Förslöv. Certifierad besiktningsman för lekredskap och platser för lek, motion eller annan utevistelse. Moviums rådgivare i lekplatssäkerhet samt anläggning och skötsel. Märit Jansson, fil.dr, universitetslektor, SLU Alnarp. Författare till ett nyligen utgivet Movium Fakta: Utveckla de offentliga lekplatserna. Anna Strandberg, utredare och barnsäkerhetsexpert, Konsumentverket. Sofia Warpman, stadsträdgårdsmästare, Teknik- och fritidsförvaltningen, Halmstads kommun. Petter Åkerblom, agr.dr, universitetslektor, SLU Ultuna. Koordinator vid Movium på området urbana utemiljöer för barn och unga. Moviums rådgivare i skolgårdsförvaltning samt utemiljöer för barn och ungdom. Före mera information och anmälan: Sista anmälningsdag: 25 augusti. Program Samling med kaffe Välkommen! Introduktion Fredrik Jergmo & Göran Nilsson, Movium Islagsytan grundläggande för lekplatsens säkerhet Jan-Olof Gullberg Fruktpaus Den attraktiva lekplatsen hur kan den utformas? Märit Jansson Halmstads kommuns strategier när det gäller utformning och förvaltning av lekplatser Anneli Bylander & Sofia Warpman Lunch Studietur: vi besöker några lekplatser och diskuterar attraktivitet och säkerhetsaspekter Guider: Anneli Bylander & Sofia Warpman Åter till kurslokalen, kaffe Snart kommer vägledningen! Statusuppdatering kring Moviums regeringsuppdrag att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö i förskola och skola Petter Åkerblom Rådgivarna ger råd! Tid för frågestund, diskussion, erfarenhetsutbyte och prioriterade rekommendationer, i panelen förutom föreläsarna även Anna Strandberg Avslutning Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 4,

20 Akademin för landskapsarkitektur och Movium presenterar: # landskapsarkitektur Umeå 3 oktober 2014 (med studietur 4 oktober) Temat för seminariet är kulturdriven stadsomvandling och föreläsningarna kommer bland annat att handla om kulturhuvudstadsåret, planpriset och olika stadsomvandlingsprojekt. Mera information kommer inom kort! Administrativt ansvarig: Sveriges Arkitekter. Kalender Juni Tusen Trädgårdar, trädgårdsgrindar öppnas över hela Sverige i ett arrangemang av Riksförbundet Svensk Trädgård, Augusti Nordisk Parkkongress 2014 i Malmö, arrangerad av Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare i samverkan med bl.a. Movium, September Utbildning om tillgänglighet i skyddade natur- och kulturområden, arrangerad av bland andra Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, 3-4 BiodiverCity, konferens i Malmö arrangerad av bland andra Malmö stad, 8-9 Perenner på Enköpingska, kurs arrangerad av Enköpings kommun, info: Danske Parkdage i Roskilde, arrangerade av bl.a. Köpenhamns Universitet, 16 Växter för framtiden: På spaning kring odlingsvärda lignoser, Movium-seminarium i Alnarp 17 Identifiering av riskträd, svampar och rötskador, Moviumkurs i Malmö Besiktningskurs Natursten, markbetong och asfalt i Umeå, ett BEUM-arrangemang i samverkan med Movium, PLAY DATE 14 oktober Det aktuella utbildningsprogrammet finns som pdffil på Moviums utbildningshemsida: Movium Partnerskap arrangerar en dag om lek & fysisk aktivitet i städer. En dag med spännande studiebesök och en inspirerande föreläsning. Malmö den 14 oktober! The Impact of Culture Creative Businesses for Sustainable Cities, konferens i Umeå arrangerad av bland andra Tillväxtverket, 25 Att skapa attraktiva och säkra lekplatser, Moviums Rådgivardag i Halmstad Oktober The garden as a gateway to a region, 10th International Conference Gardens Without Limits i Metz, Frankrike, 1 Identifiering av riskträd, svampar och rötskador, Moviumkurs i Uppsala 3-4 # landskapsarkitektur, seminarium i Umeå anordnat av Akademin för landskapsarkitektur och Movium, (info inom kort via World Green Infrastructure Congress i Sydney, Australien, anordnad av The World Green Infrastructure Network, 14 PLAY DATE en dag om lek & fysisk aktivitet i städer i Malmö, nätverksträff inom Movium Partnerskap 16 Vertikal trädgård, seminarium i Helsingborg anordnat av Helsingborgs stad, info: 22 BEUM-dag för besiktningsmän utemiljö i Linköping, ett BEUM-arrangemang i samverkan med Movium Nordisk blågrön konferens i Köpenhamn, anordnad av nordiska organisationer för trädgårdsanläggare, info: Information om Moviums egna kurser och semi narier finner du alltid på Du kan också kontakta Parvin Mazandarani på , Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, Alnarp Tel: Movium Direkt nr 4, 2014

Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö steg 1

Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö steg 1 Version 2015-03-13 Moviums aktiviteter våren 2015 Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö steg 1 5-6 februari i Umeå Specialkurs för besiktningsmän utemiljö arrangerad av SBR Byggingenjörerna

Läs mer

Växtskadegörare - i ett förändrat klimat

Växtskadegörare - i ett förändrat klimat Växtskadegörare - i ett förändrat klimat Klimatanpassning i Örebro län, seminarium 27 november Anja Bertilsson, Internationella frågor och beredskap, Jordbruksverket Innehåll Jordbruksverkets ansvar Krisberedskap

Läs mer

AKTUELLA KURSSTARTER HOS PLUS INOM OMRÅDET UTEMILJÖ

AKTUELLA KURSSTARTER HOS PLUS INOM OMRÅDET UTEMILJÖ AKTUELLA KURSSTARTER HOS PLUS INOM OMRÅDET UTEMILJÖ www.plus.se Ett företag i Lexicongruppen Beskärning av buskar och träd Du som arbetar i en skötselförvaltning eller i ett skötselföretag och inte vet

Läs mer

Kommunens möteplats om stadsträd! FRAMTIDENS URBANA TRÄDBESTÅND 2014

Kommunens möteplats om stadsträd! FRAMTIDENS URBANA TRÄDBESTÅND 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 november 2014 EXPERTER Johan Östberg Forskare och landskapsingenjör Tomas Lagerström Landskapsarkitekt och växtutvecklare Örjan Stål Träd- och markspecialist

Läs mer

Framtidens urbana trädbestånd

Framtidens urbana trädbestånd inbjudan till konferens i Stockholm den 2-3 oktober 2013 experter Henrik Sjöman SLU Alnarp Vikki Bengtsson Ekolog Pro-natura PrAktikfALL från malmö stad Arne Mattsson göteborgs stad Helena Bjarnegård kungsbacka

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Vi skapar miljöer där människor möts för olika aktiviteter och upplevelser

Vi skapar miljöer där människor möts för olika aktiviteter och upplevelser Vi skapar miljöer där människor möts för olika aktiviteter och upplevelser Besiktning av stötdämpande underlag enligt SS-EN 1177:2008 För att minska riskerna för allvarliga skador vid ofrivilliga fall

Läs mer

MinBaS II. Slutrapport. TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad. Juni 2007 Dec 2010

MinBaS II. Slutrapport. TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad. Juni 2007 Dec 2010 MinBaS II Område 4 Applikationsutveckling - stenindustrin Delområde 4.2 Projekt 4.2 Slutrapport TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad Juni 2007 Dec 2010 Kurt Johansson,

Läs mer

MinBaS Mineral Ballast Sten PROGRAMOMRÅDE 4: APPLIKATIONSUTVECKLING STENINDUSTRIN. Stenindustrin. från kunskapsuppbyggnad till marknad

MinBaS Mineral Ballast Sten PROGRAMOMRÅDE 4: APPLIKATIONSUTVECKLING STENINDUSTRIN. Stenindustrin. från kunskapsuppbyggnad till marknad Stenindustrin från kunskapsuppbyggnad till marknad Kurt Johansson Stenindustrins Forskningsinstitut AB 1 BAKGRUND för stenbranschen inför MinBaS programmen: - Sverige har lägsta per-capita-användning av

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

1:7. Moviums aktiviteter våren 2016 STAD. ArkDes kickoff Staden växer/samtal och mingel med STAD

1:7. Moviums aktiviteter våren 2016 STAD. ArkDes kickoff Staden växer/samtal och mingel med STAD TT Version 2015-12-11 Under samarbetar Movium med ArkDes, Arkitektur- och designcentrum, vars verksamhet genomsyras av frågor rörande bostad och stadsutveckling. ArkDes samverkar med olika aktörer i olika

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009

Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009 Okulär trädbesiktning vid Runby Gårdar augusti 2009 Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-90 52 81 Svartsjö Trädkonsult Runby Gårdar augusti 2009 1 Uppdrag På uppdrag av Jacksons Trädvård

Läs mer

Nu vaknar trädgården Beskärning Växtval (perenner som inte faller rådjuren i smaken ) Plantering Nigella Trädgård, Camilla Wihlander Nu vaknar Trädgården Aspenäs Villaägarförening februari 2011 Beskärning

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-05-16

Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Gamla Begravningsplatsen

Gamla Begravningsplatsen Gamla Begravningsplatsen Några växtbeskrivningar Den Gamla Begravningsplatsen har under senare år genomgått stora förändringar. De många 200-åriga almarna som härstammade från tidigt 1800-tal har försvunnit

Läs mer

SKÖTSELPLAN. Funktionsbeskrivning för Haninges parkytor

SKÖTSELPLAN. Funktionsbeskrivning för Haninges parkytor SKÖTSELPLAN Funktionsbeskrivning för Haninges parkytor OM SKÖTSELPLANEN Stadsbyggnadsförvaltningens avdelning park och natur förvaltar Haninge kommuns detaljplanelagda park- och naturmark. Vi har både

Läs mer

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL KAPITEL 6 PARK 6.1 Ledande dokument RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL VGU Krav för vägars och gators utformning, Trafikverkets publikation 2012:179 TRVK

Läs mer

Skötsel av markanläggning under garantitiden

Skötsel av markanläggning under garantitiden STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN Tekniska enheten 2014-11-13 0 (7) Skötsel av markanläggning under garantitiden Bilaga till Teknisk handbok Version 1 2014-12-01 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg

Läs mer

Gröna skolgårdar, rapport 2013

Gröna skolgårdar, rapport 2013 Gröna skolgårdar, rapport 2013 Sinnenas trädgård, Förskolan Blomman Förskolan Blomman ligger i Nilstorp i Lund och består av två avdelningar. Det är en ganska liten men personlig förskola som har ett nära

Läs mer

Biologiskt kulturarv på kykogården

Biologiskt kulturarv på kykogården Biologiskt kulturarv på kykogården Vad kan POM, programmet för odlad mångfald bidra med? Eva Jansson Visby 20120904 Ett nationellt program för att långsiktigt bevara och hållbart nyttja kulturväxterna

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18 Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3

Läs mer

PM natur Säby 3:69 Järfälla kommun

PM natur Säby 3:69 Järfälla kommun 2016-05-16 1 (8) Dnr Kst 2015/486 PM natur Säby 3:69 Järfälla kommun Området består av en grusplan och asfaltytor med större träd, varav flera har naturvärde och är bevarandevärda. Förutom att ha ett naturvärde

Läs mer

TRÄDGÅRDSMILJÖ. Yrkesbevisutbildning för trädgårdspersonal. trädgårdsutbildning.com. i Kristianstad AB

TRÄDGÅRDSMILJÖ. Yrkesbevisutbildning för trädgårdspersonal. trädgårdsutbildning.com. i Kristianstad AB TRÄDGÅRDSMILJÖ i Kristianstad AB Yrkesbevisutbildning för trädgårdspersonal trädgårdsutbildning.com Varför behöver trädgårdspersonalen utbildas? Det är viktigt för parken och kyrkogårdens underhåll och

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Vika Förskola Spring önskelista 20100209

Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ Från planering till plantering Redan i detaljplaneringsskedet är det viktigt att ha en idé om trädens roll i gaturummets utformning, och att avsätta tillräckligt med plats

Läs mer

ATT FÅ DET SOM JAG VILL HA DET FÖREDRAG 2014-03-11. Kerstin Teutsch STÄDER BEHOV BEHOV PROGRAM

ATT FÅ DET SOM JAG VILL HA DET FÖREDRAG 2014-03-11. Kerstin Teutsch STÄDER BEHOV BEHOV PROGRAM ATT FÅ DET SOM JAG VILL HA DET FÖREDRAG 2014-03-11 Kerstin Teutsch STÄDER BEHOV BEHOV BEHOV PROGRAM PROGRAM BEHOV PROGRAM SKISS Cykelparkering Bilparkering Mattpisk Källaringång Sopptömning, lastzon. Cykelparkering

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning Bilagor Siktanalys, Baskarpsand Sammanfattning: År 1930

Läs mer

Trädinventering och okulär trädbesiktning för Lindar vid Stora Nyckelviken 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014

Trädinventering och okulär trädbesiktning för Lindar vid Stora Nyckelviken 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014 Trädinventering och okulär trädbesiktning för 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: 21-22 Oktober 2014 Katarina Bangata 65 116 42 Stockholm 08 41047070 www.jacksonstradvard.se Trädinventering och okulär

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Görvälns griftegård. Gunilla Nilsson Rapport 2009:48

Görvälns griftegård. Gunilla Nilsson Rapport 2009:48 Görvälns griftegård Antikvarisk medverkan vid iordningsställande av gravkvarter nr 12, Görvälns griftegård i Jakobsberg, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Gunilla Nilsson Rapport 2009:48 2 Görvälns

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Hornsparken. - entré till parkernas stad

Hornsparken. - entré till parkernas stad Hornsparken - entré till parkernas stad Hornsparken - entré till parkernas stad Innehåll Förord 5 Bakgrund 7 Den norra entrén 7 Glanshagtorn träd värda att bevara 7 Inspirerad av rörelse 10 Parken i ljus

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Israelsson/Kål och krasse En av förra årets höjdare. Lena Israelsson visar hur man snyggt och skojigt blandar grönsaker med prydnadsväxter.

Israelsson/Kål och krasse En av förra årets höjdare. Lena Israelsson visar hur man snyggt och skojigt blandar grönsaker med prydnadsväxter. Israelsson/Kål och krasse En av förra årets höjdare. Lena Israelsson visar hur man snyggt och skojigt blandar grönsaker med prydnadsväxter. Israelsson/Handbok för köksträdgården Detta är troligen den mest

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor

Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor Kurt Johansson Stenindustrins Forskningsinstitut Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Projektledare: Björn Schouenborg, CBI Grågröna systemlösningar för hållbara

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås 2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan

Läs mer

BiodiverCity Dagvattenhantering

BiodiverCity Dagvattenhantering BiodiverCity Dagvattenhantering Vinnova UDI, Fas 3 Ann-Mari Fransson, Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Annika Kruuse Miljöförvaltningen, Malmö stad Vision En grönare, attraktivare och

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Fruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring

Fruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare Fruktträdskräfta (European canker) Bild: Marc Lateur Larisa Gustavsson Växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp En allvarlig sjukdom

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004

VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004 VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004 På Uggleskolan i Södra Sandby blev spännande planer verklighet. Här byggdes ett vattenblänk med tillhörande minibäck, genom att tillvarata en naturlig

Läs mer

Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande

Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande FÖRENINGEN SVERIGES KYRKOGÅRDSCHEFER OCH SVENSKA KYRKANS ARBETSGIVARORGANISATION inbjuder till kyrkogårdskongress den 5 7 september 2011 i Varberg Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14

SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 Partnerskap Alnarp en brygga mellan forskning/utveckling och verkligheten SLU Alnarp Håstadiusseminariet 2015 10 14 SLU - nationellt universitet i intressanta regioner SLU utvecklar kunskapen om de biologiska

Läs mer

Varmt & välkomnande. Vägarna leder rakt ner mot havet från huvudleden,

Varmt & välkomnande. Vägarna leder rakt ner mot havet från huvudleden, Entréstenen av råkilad Bohusgranit har en krysshamrad yta. Stora plattor av flammad öländsk kalksten är skönt att gå på. Varmt & välkomnande En sommarstuga har fått ge vika för tidens tand och för en ny

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Förslaget kommer från: Simon Nyström

Förslaget kommer från: Simon Nyström Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet

Läs mer

Framtidens lekplatser

Framtidens lekplatser inbjudan till konferens i Stockholm den 15-16 maj 2013 experter konsumentverket Anna Strandberg msb Jan Schyllander slu Alnarp Fredrika Mårtensson Säkra, tillgängliga och pedagogiska lekplatser karolinska

Läs mer

Plats för lek. Svenska lekplatser förr och nu REDAKTÖRER MÄRIT JANSSON OCH ÅSA KLINTBORG AHLKLO

Plats för lek. Svenska lekplatser förr och nu REDAKTÖRER MÄRIT JANSSON OCH ÅSA KLINTBORG AHLKLO Plats för lek Svenska lekplatser förr och nu REDAKTÖRER MÄRIT JANSSON OCH ÅSA KLINTBORG AHLKLO Förlag och distribution AB Svensk Byggtjänst 113 87 Stockholm Tel: 08-457 10 00 www.byggtjanst.se 2016 AB

Läs mer

Drottningtorget. Trollhättan. - Det gröna torget

Drottningtorget. Trollhättan. - Det gröna torget Drottningtorget Trollhättan - Det gröna torget »» Med inspiration från sinnebilden av en trädgård vill vi skapa en grön oas på ett modernt torg. Fantasifull lek, vackra planteringar och konstnärlig utsmyckning

Läs mer

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började med att ta alla de mått som vi kunde tänkas behöva. För att få en större yta att nyttja bestämmer vi oss snabbt för att plock bort en av

Läs mer

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal

MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor. Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal MIN FÖRSTA FLORA Strandens blommor Text: Sölvi Vatn Foto: Torbjörn Skogedal Lindskog Förlag Tack alla sjöar och havsvikar för att ni aldrig tröttnade när vi kom och hälsade på. Tack till grodan Kvack och

Läs mer

INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014

INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014 INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014 Svenska stadskärnor VÄLKOMMEN TILL ÅRSKONFERENSEN I VÄSTERÅS DEN 21-22 MAJ 2014 Årets största konferens och bankett håller vi i Västerås, Årets Stadskärna 2013! Här samlas

Läs mer

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och

Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och Idén att odla sparris fick Lotta i Provence. För ett husbehov räcker 10 20 plantor, men det visste inte Lotta som tyckte att plantorna såg små ut och köpte 500 stycken. I dag finns 24 000 sparrisplantor

Läs mer

Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE. Emma Pålsson och Bo Lindvall

Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE. Emma Pålsson och Bo Lindvall Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE Emma Pålsson och Bo Lindvall 9 mars 2009 i Pildammsparken Vi träffar Stock och Stens

Läs mer

Trädplan. Aktivitetsdel -remissversion-

Trädplan. Aktivitetsdel -remissversion- Trädplan Aktivitetsdel -remissversion- Producerad av Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektledare Sofia Svensson, Kandidatexamen i Landskapsarkitektur Referensgrupp Sandra Paasioja Joelsson,

Läs mer

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Rotpatogener i åkerböna och ärt Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på

Läs mer

Föryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader

Föryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader Föryngring av lindalléer längs Norrköpings promenader Bakgrund Norra, Södra och Östra promenaderna med sina lindalléer, som i hästskoform omsluter större delen av Norrköpings gamla stadskärna, började

Läs mer

Checklista för personer som får frågor om träd

Checklista för personer som får frågor om träd Checklista för personer som får frågor om träd Denna checklista vänder sig till personer som ofta får frågor om träd och främst om man får ta ner dem eller inte. Det kan vara personer på länsstyrelser,

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen. Svartsjö Trädkonsult

Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen. Svartsjö Trädkonsult Inventering och besiktning av träden vid Vandraren 8 & Orienteraren 8 i Hallonbergen Svartsjö Trädkonsult cathrine.bernard@telia.com 0704-905281 1 Trädinventering vid Vandraren 8 och Orienteraren 8 På

Läs mer

Biokol i urbana vegetationsbäddar

Biokol i urbana vegetationsbäddar Biokol i urbana vegetationsbäddar Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Planteringar som anlagts eller renoverats med biokol Herrhagsvägen Sthlm, biokol i växtbädd för träd

Läs mer

Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen. Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se

Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen. Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se Var ska vi dra gränsen för vad som ska vara med i värderingen? Arbetet med Alnarpsmodellen

Läs mer

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN -Designerns bästa tips Underhållsfri mur En solid och prydlig lösning som du kanske inte bygger på egen hand. Men när den väl är på plats klarar den sig utan underhåll. En mur är

Läs mer

FAKTA om våra. tjänster vid plantering och gravskötsel

FAKTA om våra. tjänster vid plantering och gravskötsel FAKTA om våra tjänster vid plantering och gravskötsel 13 Behöver du hjälp med skötsel av gravplatsen? Vi på Borås kyrkogårdar kan hjälpa till att sköta din gravplats. Vi utför bland annat vår-, sommaroch

Läs mer

SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL

SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL 1 SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL KÄRLSTORLEKAR 140 l 1 190 l 370 l 2 660 l 2 HÖJD 106,5 cm 107,5 cm 106,8 cm 121,9 cm BREDD 48,4 cm 55,9 cm 77 cm 125,5 cm DJUP 55 cm 69 cm 81,1 cm 77,4 cm Skapa rum för kärlet

Läs mer

Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson

Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson Slutredovisning av projektet: Produktionsmetodens betydelse vid etablering av träd i stadsmiljö (Projektnr H0656461) Anna Levinsson, Bengt Persson Slutsatser Vid vårplantering är det fullt möjligt att

Läs mer

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin.

Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och. blå jungfrulin. Ge blomsteränge Här finns hela fält av svagrosa orkidéer som Jungfru Marie nycklar och blå jungfrulin. Skapa en äng i din trädgård. Genom att utarma jorden på växtnäring gynnas ängsblommorna på gräsens

Läs mer

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

EVA HERNBÄCK TRÄDGÅRDSSKOLAN. Illustration: IANN EKLUND TINBÄCK

EVA HERNBÄCK TRÄDGÅRDSSKOLAN. Illustration: IANN EKLUND TINBÄCK EVA HERNBÄCK TRÄDGÅRDSSKOLAN Illustration: IANN EKLUND TINBÄCK 3 Prisma Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box 2052, 103 12 Stockholm www.prismabok.se Prisma ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, Grundad 1823

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Checklista för trädgårdsdesign

Checklista för trädgårdsdesign Denna checklista är tänkt att vara en inspirationskälla och ge mer vidgade vyer, inom ett område som man inte nödvändigtvis är insatt i. I de fall då man vill ha en designad trädgård, skall den också ligga

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Vi sprängning inom 100 meter från träd skall förbesiktning ske av kultur- och fritidsförvaltningen.

Vi sprängning inom 100 meter från träd skall förbesiktning ske av kultur- och fritidsförvaltningen. Bilaga park- och naturmark Skyddsåtgärder vid träd Ska grävning göras i närheten av träd (tumregel: närmare än dubbla krondiametern) skall tillståndsgivaren kontaktas för överenskommelse om lämpliga skyddsåtgärder/förbesiktning.

Läs mer

Trädplan AKTIVITETSDEL

Trädplan AKTIVITETSDEL Trädplan AKTIVITETSDEL ANTAGANDEHANDLING AUGUSTI 2016 Producerad av Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektledare Referensgrupp Text & Foto Sofia Svensson, Kandidatexamen i Landskapsarkitektur

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar

Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar Växtinspektionen 2009-09-08 Tallvedsnematoden hotar Europas tallskogar Nematoden är en millimeterlång mask, som lever inuti trädens ledningsbanor och förstör dessa. Tallvedsnematoden har det latinska namnet

Läs mer

Först måste jag berätta lite om olika kloner/individer av olika plantor för att det ska bli lättare att förstå resonemanget framöver i texten.

Först måste jag berätta lite om olika kloner/individer av olika plantor för att det ska bli lättare att förstå resonemanget framöver i texten. Bedömning text & foto TOMMY LJUNGGREN I denna artikel beskriver jag hur det går till att bedöma blomman på en orkidé. Denna typ av bedömning kallas för Kvalitetsbedömning av blomma. Det finns två andra

Läs mer

Golfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning

Golfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Golfbaneskötsel Hjo 2012 AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Arbetsområde 1 Göran Hansson Skåne, del av Halland Arbetsområde 2 Mikael Frisk Gotland, Öland, Blekinge,

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom, Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd Ulrika Åkerlund, ulrika.akerlund@boverket.se Petter Åkerblom, petter.akerblom@slu.se Ett regeringsuppdrag Vägledning för barns och ungas utemiljö

Läs mer

Besiktning & utbildning

Besiktning & utbildning LEKPLATSBESIKTNING Besiktning & utbildning Utetjänst AB erbjuder som ett av få företag i Sverige fullständigt utförda säkerhetsbesikt- ningar av lekredskap och redskapens minimiutr ymmen mot de krav som

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

05.1 Skötselbesk Västra. Parkunderhåll Skötselbeskrivning för parkytor. Trollhättan. Väster om Göta Älv

05.1 Skötselbesk Västra. Parkunderhåll Skötselbeskrivning för parkytor. Trollhättan. Väster om Göta Älv 05.1 Skötselbesk Västra. Parkunderhåll 2012-2014 Skötselbeskrivning för parkytor Trollhättan Väster om Göta Älv 2012-2014 2(5) BRUKSGRÄSYTA (GR1) Dött gräs, ris och grenar samt sand efter vinterväghållning

Läs mer

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.

Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv. NÄR BAKSIDAN SKA BLI FRAMSIDA 2013-01-09 Av: Movium Foto: Oskarshamns kommun Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer