NYHETSBREV FRÅN MOVIUM SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING NUMMER 4, 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NYHETSBREV FRÅN MOVIUM SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING NUMMER 4, 2014"

Transkript

1 NYHETSBREV FRÅN MOVIUM SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING NUMMER 4, 2014 Kära läsare! Vårens sista Movium Direkt är som vanligt späckad av kluriga frågor och lärorika svar. Som extra sommarläsning tittar vi med hjälp av Movium-rådgivare både bakåt och framåt: Cissela Olsson har forskat i utvecklingen av växtligheten på våra kyrkogårdar och gravplatser från 1700-talet och fram till mitten av 1900-talet. Eric Wahlsteen har varit i Kina och hittat en vintergäck som gäckat växtjägarna under nästan ett och ett halvt sekel. Inom en snar framtid kan uppförökade exemplar av den rara lilla blomman snart erbjudas hugade växtspekulanter. En påminnelse om att det är hög tid för anmälan till årets stora händelse när det gäller stadens utemiljö: Nordisk Parkkongress i Malmö augusti. Den fyndiga devisen Staden där man hellre är ute än inne kommer att prägla de olika aktiviteterna under kongressen föreläsningar i plenum, diskussioner i parallella seminarier och studieturer i Malmöregionen. Eftersom Ifpra International Federation of Parks and Recreation Administration valt att lägga ett World Commissioner Meeting i Malmö i anslutning till kongressen kommer det att finnas tillfälle till mingel och erfarenhetsutbyte med framstående utländska park- och stadsmiljöföreträdare. Sista anmälningsdag: 30 juni. Den 25 september är det dags för årets Rådgivardag med Halmstads kommun som värd. Att skapa attraktiva och säkra lekplatser är temat för dagen, med två av Moviums rådgivare bland de medverkande: Jan-Olof Gullberg och Petter Åkerblom. Det händer mycket på leksäkerhetsområdet just nu, liksom kring statliga satsningar för att skapa bättre utemiljöer för barn och unga så kom och ta del av senaste nytt! Hälsningar Göran Nilsson Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium Ulla Molins trädgård i Höganäs 8 juni Ulla Molin ( ) var trädgårdsarkitekt och en av de som har betytt mest för trädgårdsskapandet i Sverige. Hon var under många år journalist och redaktör för tidskriften Hem i Sverige. Hon skrev en rad böcker där den sista blev Leva med trädgård, som bland annat beskriver hennes trädgård på 800 m 2, som hon började anlägga 1978 vid huset i Höganäs. Trädgården blev byggnadsminnesförklarad 2010, en av tre privatträdgårdar i Sverige som fått detta skydd de övriga är Löwenströmska trädgården i Vaxholm och Jacobsberg vid Rosendals gård på Gotland. Ulla Molins trädgård förevisades av de nuvarande ägarna Hans Ljungström och Christina Ekman Ljungström under Nordvästra Skånes Trädgårdsrunda 6-8 juni. Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 4, SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING

2 Ett urval av frågor & svar nyligen dokumenterade av Moviums rådgivare Koreansk pipranka åter på marknaden Fråga: Var tog den koreanska piprankan, Aristolochia manshuriensis E, vägen? Vi har med framgång planterat denna pipranka med mycket bra resultat. Den har haft många fördelar framför pipranka, A. machrophylla, främst genom att utvecklas betydligt snabbare samtidigt som dess härdighet var väl så bra. Den står fortfarande med i E-sortimentet men man får aldrig tag i några plantor. Finns det någon förklaring? Svar: På din sista fråga svarar jag ja. Den koreanska piprankan gör i höst come back i E-sortimentet och på marknaden efter många års tynande tillvaro, på grund av förökningsproblem. Låt mig ta det från början. Denna växt ligger mig varmt om hjärtat. Jag har själv samlat in just denna klon på Nordisk Arboretkommittés insamlingsresa till Sydkorea 1976, där jag deltog som svensk representant. Vi samlade in frön och sådderna som gjordes våren 1977 gav redan samma höst plantor som var minst lika stora som de plantor av vanlig pipranka som då fanns på marknaden. Den hade en fantastisk växtkraft och vitalitet samtidigt som den visade sig ha minst lika bra härdighet som den traditionella piprankan. Den introducerades bland de första arterna i E-systemet. Men redan tidigt började vi få problem med förökningen. Fröförökning visade sig vara omöjlig eftersom det inte finns någon naturlig pollinator i Sverige, som ordnade med befruktningen. Vi hade många plantor på Ultuna som blommade samtidigt men några frukter bildades aldrig. Har man sett blommans utseende så kan man lätt förstå att det kan uppstå problem vid pollinering. Vanlig sticklingsförökning gav alltför dåligt resultat varför man satte igång med utveckling av mikroförökning för just den utvalda klonen. Så småningom gav det bra resultat men Koreansk pipranka. Foto: Tomas Lagerström. ekonomiska orsaker tvingade Elitplantstationen att avveckla mikroförökningsverksamheten och säga upp personalen som arbetade med detta. Andra labb har kopplats in utan att lyckas. Men i vintras kom genombrottet. Ett labb lyckades knäcka den svåra nöten och nu fungerar förökningen rutinartat. Så din högst berättigade fråga kan nu besvaras med att den koreanska piprankan Aristolochia manshuriensis E nu är åter på banan och kan från och med i höst köpas i svenska plantskolor anslutna till E-systemet. Tomas Lagerström Träd med kantig pelarform Fråga: Vi ska göra ett nytt, litet torg (cirka 45 x 45 meter) i en mellansvensk stad. Längs den norra 2 Movium Direkt nr 4, 2014

3 sidan ska det finnas grönska. Vi har på din inrådan föreslagit Gleditsia triacanthos 'Skyline'. Tanken är att träden ska formklippas till kantig pelarform. Men blir inte Gleditsia taggig? Nu har man stött på lite arkeologi i projektet och frågan är hur rotsystemet utvecklas på korstörne. Går det på djupet eller ytligt? Vi har föreslagit sammanhängande växtbädd med skelettjord och trädgropar typ Stockholmsvarianten, bredd 3,6 meter i botten, höjd 1,0 meter och längd 25 meter. Fyra st. korstörne ska planteras räcker utrymmet för dessa? Svar: Om ni vill ha en kantig pelarform på träden skulle jag välja Carpinus betulus 'Fastigiata'. De behöver inte beskäras till en början men när de nått den önskade storleken är det väldigt lätt att behålla dem i den fasen genom beskärning betydligt lättare jämfört med den rena arten, vilken kräver en mer omfattande uppbyggnadsbeskärning. De sorter av Gleditsia som jag tidigare nämnt för dig är taggfria. De går att beskära men just 'Skyline' är en smalväxande typ. Rotsystemet på Gleditsia skiljer sig inte jämfört med andra trädarter i urbana miljöer. De har sina rötter där det finns syre, vatten och näring finns detta på djupet är det där de kommer ha sina rötter, finns detta ytligt är det här de kommer att ha sin största rotförekomst. Jag tycker att en sammanhållande växtbädd är mycket bra då det ger en större sammanlagd yta. Enligt er beskrivning av växtbädden kommer denna att kunna vara OK för fyra träd. Henrik Sjöman Gallkvalster på avenbok Fråga: Vi har en avenbokshäck som är cirka år gammal. Den har angripits av någon skadegörare. Det är första gången som detta uppträder och inget nytt har hänt runt omkring. Vad är detta? Kan/bör någonting göras? Det finns inga djur synliga inuti bladen. I skrivande stund är det fina blad ytterst. Vet inte om det kommer inifrån, och inte nått ända ut, eller om nytillväxten är friskare. Avenboksgallkvalster. Foto: Tomas Lagerström. Svar: Avenbokshäcken är angripen av små, små gallkvalster. De är bara 0,1-0,2 mm långa. Därför ser du dem inte. Arten heter avenboksgallkvalster, Aceria macrotrichus. Bladen rullar sig uppåt inåt och blir därmed smala och ser skrynkliga ut. Detta angrepp har på senare år blivit ett allt vanligare problem på avenbok. Tyvärr så följer även djuren med från plantskolan. I ditt fall har djuren förts med vinden från angripna plantor. Gallkvalster kan inte flyga, men de kan följa med vinden. Har de då tur så hamnar de på rätt värdväxt. Det finns väldigt många arter av gallkvalster, men de är mycket värdspecifika. Det innebär att den art som lever på avenbok endast kan leva på just avenbok och inget annat växtslag. Gallkvalster övervintrar i de knoppar som ger upphov till nästa års skott. Behandling bör göras upprepade gånger vid knoppsprickning med svavel (Kumulus, klass 3). Maj-Lis Pettersson Movium Direkt nr 4,

4 Sjukdom på nyplanterade ekar Vi har fått in två frågor till rådgivningen, från två olika frågeställare till två olika rådgivare, där vi har all anledning att tro att det är sjukdomsbilden på samma Quercus petraea-träd som frågeställarna undrar över. Vi publicerar de två frågorna och Björn Vollbrechts och Ingrid Åkessons svar tillsammans under samma rubrik. Ingrid har i arbetet med sitt svar inhämtat information från skogsforskaren Johanna Witzell. Fråga 1: För cirka ett år sedan planterade vi ett antal Quercus petraea (bergek) i en ny stadsdel i vår stad i Västra Sverige. Under hösten 2013 noterade vi ett antal märken på träden, se bilder som jag bifogar. Det började som svarta märken, sedan har barken spruckit och sedan har det fläkts upp till stora öppna ytor. Det uppstår flera märken, och nu även längre upp mot kronan. Vad kan det vara för fel? Svar 1: Jag rekommenderar er att snarast reklamera träden. Träd får inte, ett år efter leverans, uppvisa dessa skador/symtom. Orsaken går att finna hos odlaren. Vi har uteslutit herbicidskador som en möjlig orsak. Det finns ett flertal patogener, både svampar och bakterier, som kan orsaka de symtom du beskriver i text och med bifogade foton. Jag utesluter alla förutom en mycket stark kandidat, eftersom träden är att betrakta som unga. Mitt val blir Phytophthora sp. möjligen P. cactorum. Symtom: i början insjunken bark, därefter kräftliknande öppna sår, som blöder. Floem och kambium spricker upp intill veden. Patogenen är som mest aktiv när trädet är i vila. Under sommaren försöker trädet övervalla skadan med ny sårved, därför denna kräftliknande skadebild. Phytophthora sp. är en jordboende patogen. Den behöver fritt vatten för att kunna sprida sig. Här finns sannolikt källan till infektionen: i plantskolan intensiv odling med infekterad jord eller bevattningsvatten hämtat från smittat vattendrag. Björn Vollbrecht Fråga 2: Jag har nu i två olika besiktningar sett en svårartad skada/sjukdom på Quercus. I det ena fallet är det Quercus petraea, i det andra fallet är det Quercus robur. Det börjar som fläckvisa blånader på stammen, dessa faller strax in så att fläckarna blir något insjunkna i stammen (stadium 1), de blir sedan blöta (till synes ruttnade sår) där barken spricker upp (stadium 2). Barken spricker upp ända in mot veden och lämnar större eller mindre öppna sår (stadium 3a), alternativt blir det sprickor i mängd utefter stammen (stadium 3b) och så småningom torkar och faller barken av och lämnar efter sig sår in till veden. Det ser riktigt otrevligt ut. Se bifogade bilder. Vad gäller Q. petraea så gick utvecklingen mycket snabbt från stadium 1 till stadium 2 mellan en besiktning i slutet av september 2013 och slutet av november samma år, omfattningen på skadorna ökade också lavinartat (både i antalet drabbade träd och utbredningen per träd). Under vintern ökade omfattningen ytterligare och nu när vi besiktigade häromdagen var såren torra men öppna. En viss vallning hade redan startat. Q. petraea är planterade hösten Träden kommer troligen från Tyskland eller Holland. Svar 1: Tack för den utmärkta bildsviten som ger en bra bild av symtomutvecklingen över tid. Så här ska träd inte se ut ett eller två år efter plantering. Skadorna har enligt uppgift anmälts till leverantören som dock inte vill ta ansvar för skadorna. Den här skadebilden på ek har jag inte sett tidigare. Vi får därför leta information och skadebilder från andra länder i vårt närområde. Symtomen ger en blandad bild. Bilderna i stadium 1 får en att associera till sådana stamsår som förekommer bland annat på bokar och som konstaterats vara infekterade av Phytophthora sp. Det gjordes en expertutredning i Malmö 2011, där analyser visade att orsaken är ett par olika Phytophthora-arter. Vi känner inte till denna typ av symtom på ek i Sverige. De senare stadierna av angreppen förefaller inte vara typiska för Phytophthora. Angreppsställen 4 Movium Direkt nr 4, 2014

5 Sjukdomsbild Quercus petraea, stadium 1. Sjukdomsbild Quercus petraea, stadium 2. Sjukdomsbild Quercus petraea, stadium 3 a. Sjukdomsbild Quercus petraea, stadium 3 b. kan torka in och barken kan spricka men tydliga kräftsår stämmer inte. Jag letade på nätet och kunde inte hitta denna kombination av symtom på ek. Har du som läser detta sett liknande skador på ek så hör gärna av dig till undertecknad! Ekar kan vara infekterade av Phytophthora quercina men den är känd för att döda ekens finrötter och inte för stamsår (doktorsavhandling av Ulrika Jönsson, Lunds universitet 2006). De flesta bilder jag sett på ek är efter angrepp Movium Direkt nr 4,

6 Sjukdomsbild Quercus robur, stadium 2. av Phytophthora ramorum, en reglerad skadegörare i EU, men den är ovanlig på ek och hittas oftare på rhododendron med flera värdväxter i de länder där skadegöraren förekommer. Jag instämmer i det svar som Björn Vollbrecht publicerat, se ovan. De bilder Björn hade tillgång till visar det tidigare sjukdomsstadiet med de typisk mörka stamfläckarna. Han reserverar sig för flera möjliga orsaker men landar också i misstanke om Phytophthora. Konsultation hos skogsforskare För att höra om liknande skador har iakttagits på ek i skogliga sammanhang kontaktade jag skogsforskaren Johanna Witzell och skickade över de bilder vi fått från frågeställarna. Hon arbetar vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp, numera på deltid, eftersom hon har fått en professur vid University of Eastern Finland. Johanna var sammanhållande kraft i den expertutredning och diagnostisering (av Thomas Jung) som gjordes av skadorna på Malmös bokar. Hon svarade per mejl: Baserat på informationen i bilder kan man förstås inte utesluta att Phytophthora har funnits med som en primär skadegörare, särskilt om träden har kommit från tyska eller holländska plantskolor. Men precis som du tolkar jag dessa symtom som inte helt typiska för enbart Phytophthora-angrepp. Nectria skulle kunna vara med åtminstone som en sekundär skadegörare. Se bilden på Quercus robur. Johanna skriver vidare att hon har sett liknande fläckar som stadium 1 och 2 på lönnar som planterats längs en gata, där det verkar som om uppbindningen till trädstöden skulle kunna vara orsaken. Hon har också hört från skogsskötselfolk att just eken besväras av tarry spots, som påverkar virket men som de inte anser vara Phytophthora. Johanna föreslår att man först gör Phytophthorasnabbtest på de aktuella träden för att få lite mer information, samt kartlägger hur stödbindningen har sköts. Phytophthora-snabbtest har utvecklats av FERA och finns att köpa i Storbritannien. Ett sådant kan användas för att göra en fältdiagnos och svarar på frågan om det är ett Phytophthora-angrepp. Snabbtest används av inspektörer och andra som arbetar ute för att avgöra om man behöver skicka ytterligare prover för analys och artbestämning. Var försiktig med svar från bilddiagnoser! Att diagnosticera enbart utifrån bilder är ett dilemma. Digitala bilder är till stor hjälp i diagnosarbetet, särskilt när det är fråga om välkända skadegörare med typiska symtom. Handlar det däremot om nya skadebilder eller man misstänker någon ny skadegörare för vårt land, behövs undersökning av växtprover och laboratorieanalys efter vetenskapligt utvärderade metoder. Så fort det finns misstanke om alternativa diagnoser behövs laboratorieanalys för att få ett svar som håller vid eventuell tvist. I detta fall med ekarna påverkas bedömningen också av urvalet av bilder. Jag har sett en annan bildserie än den som skickades till Björn Vollbrecht. När vi svarar på Internet på frågor baserade på bilder finns dessutom en risk att läsaren, som inte deltog i diskussionen, glömmer bort att den nämnda orsaken enbart var en misstanke och inte en bevisad sanning. Ingrid Åkesson 6 Movium Direkt nr 4, 2014

7 Växtbädd på viltpassage Fråga: Jag jobbar med en viltpassage som ska gå över en väg norr om Stockholm. Hur ska man bygga upp växtbädden för att ge växterna bästa möjliga förutsättningar för att etablera sig, växa och trivas? Vi har möjlighet att lägga ett 0,6-1,5 meter tjockt jordlager på bron, se den skiss jag bifogar. Hur ska man fördela mellan fukthållande lager och växtjord? Behövs även ett dränerande lager? Är det något annat vi bör tänka på? Skiss på växtbädd på viltpassage. Svar: Det är många faktorer som påverkar hur växtbädden blir bäst. Om det finns risk för att vatten samlas så behövs ett dräneringslager men detta måste avvattnas så att det inte blir stående vatten på bron. Om växtbädden är 0,6 meter kan det vara svårt att få plats med ett fukthållande lager, då får man blanda fukthållande material i planteringsjorden. Är planteringsdjupet 1,5 meter så finns det ju plats att göra ett dräneringslager också. Andra faktorer som påverkar hur ni bäst utformar planteringsbäddarna är bland annat brons konstruktion, växtvalet, omgivningen etc. Josefina Lenning Algbildning i dammar Fråga: En av våra dagvattendammar har fått otroligt mycket alger på kort tid. Kan vi göra något och i så fall vad? Algerna kväver till och med näckrosorna! På en av de bilder jag skickar ser du hur dammen såg ut i juli förra året. Svar: Algbildning beror primärt på vattentemperatur, näringstillskott och ph. Algerna kommer inte enbart med vattnet utan även med fåglar som landat i dammen. Jag har sett försök med att lägga ut halmbalar i dammar, men jag har inte sett Algbildning i dagvattendamm. Movium Direkt nr 4,

8 några försöksresultat eller rapporter om hur detta påverkat algbildningen. Alger kan undvikas genom cirkulation som ökar syretillförseln och jämnar ut vattentemperaturen. För en damm är det svårt att göra något i efterhand. Önskad cirkulation hanteras vid projektering och utformning av dammen. För att förbättra syresättningen i diken är det bra att anlägga små bankar och djuphålor genom utplacering av knytnävsstora stenar efter ett visst mönster. Du kan kanske använda något av detta i ditt tillflöde? Träd intill dammen skuggar och minskar risken för algblomning. De planteras på sydsidan. Tänk bara på att lämna luckor så att det går att komma åt dammen för framtida underhållsåtgärder. Tilla Larsson Växtbädd i woodland Fråga: Vi håller på att anlägga ett cirkulärt woodland på cirka 2000 m 2 med omgivande stålkanter och gångar som slingrar sig igenom. Platsen för detta är en gammal park med stora gamla bokar, lindar och ekar. Ytan skiljer sig i en höjd på 70 cm, som behövs fyllas upp eftersom stålkanterna inte är böjbara. När vi började gräva såg vi att rötterna gick så högt upp som 1 cm under ytan och vi bestämde därför att placera gångar och växtbäddar ovan mark. Växtöverbyggnaden som är föreskriven är mm Hasselfors E-jord, naturgödslad, uppblandad med 25 % pimpsten. Under denna ska varierande, men minst 100 mm, tillvaratagen ogräsfri växtjord läggas. Markytan är föreskriven att den ska luckras varsamt 100 mm, men eftersom där finns så mycket rötter i marken (troligen på grund av kolrester har rötterna sökt sig uppåt) så har vi skippat momentet med att luckra (gräsmattan är fri från ogräs och gles eftersom den befinner sig i skugga från träden). Bädden ska bomberas med högst 30 cm som högsta höjd så att jorden hålls innanför stålkanterna och så att den inte läggs på trädens stammar. Nu är problemet att vi inte har någon tillvaratagen ogräsfri växtjord att tillgå (på grund av alla rötter). Kan jag använda en genomsläpplig sandig jord som inte kan garanteras vara ogräsfri (risk för att smitta ogräs till den andra jorden) eller ska jag använda E-jorden i hela överbyggnaden? Det handlar om ca 320 m 3 jord som saknas. Svar: Ska 70 cm jord läggas ovanpå befintliga trädrötter? Det är i så fall stor risk att träden inte klarar av detta utan kommer att påverkas negativt, i värsta fall mycket negativt. När det gäller jord så är det ofta bäst om det är samma jordart som befintlig. Sandjord är OK att använda om den befintliga jorden är sand. För att minska risken för ogräs bör det vara jord utan organiskt material. Eva-Lou Gustafsson Tolkning av jordanalys Fråga: Kan du lämna synpunkter på en jordanalys jag bifogar? Byggledaren och jag ställer oss frågande till den höga kalium- respektive magnesiumhalten. Tycker du att nivåerna är acceptabla? Det är växtjord typ A och den är tänkt för både träd och perenner. Svar: Det är ingen fara, det är dessutom balans. Det är inte särskilt höga värden. Min undran blir snarare vad har de har använt för material eller blev det lite för mycket gödsel? Frågeställaren: När vi fick analysen så bad vi entreprenören höra med jordtillverkaren om de kunde hänvisa till vilken typ av jordförbättring som de gjort och som återspeglar sig i analyssvaret. Blir intressant att höra hur de gödslat etc. Vi kunde se att kvoten K/Mg var OK, men jag tycker det är lite vanskligt med tillverkade jordar och hur näringsnivåerna kan tolkas. Rådgivaren: Ja, analyserna är utvecklade för stabila odlingsjordar och tillgängligheten kan vara annorlunda 8 Movium Direkt nr 4, 2014

9 i tillverkade jordar. De tillverkade jordarna är problematiska att bedöma även ur andra aspekter (struktur, hållbarhet...) men där är fingrar, näsa och ögon minst lika viktiga för bedömningen som analyserna. Eva-Lou Gustafsson Utfällningar i marktegel Fråga: Vi lade hos en kund ett mörkbrunt marktegel förra året. I år ser det ut så här, se bifogade bilder. En grå och fläckig hinna, som ser extremt oestetiskt ut. Kunden har provat att högtyckstvätta och även skrubbat med såpa, men hinnan försvinner inte. Är detta en normal process (kalkutfällning)? Kan man göra något åt det? Kan det finnas anledning till reklamation? Missfärgning av marktegel. Svar: Det troligaste är att det är en utfällning vilket främst beror på teglet. Det är inte normalt men förekommer ofta på tegel i samband med fuktighet under eller bakom teglet. Är det tegel för mark av god kvalitet så ska det inte förekomma. Markunderlaget kan vara en bidragande orsak. Jag tror att ni i första hand ska diskutera detta med er leverantör. Att ta bort s.k. kalkutfällningar är svårt och ofta kommer de igen. Roland Aronsson Fallskydd vid rutschkana Fråga: Vi har ett samarbete med ett utländskt lekplatsbolag, som byggt en rutschkana till en lekplats vi ritat i Stockholm. Vi är osäkra på vad denna rutschkana kräver i form av fallskydd. Den ger som högst en fallhöjd på 700 mm. Vårt dilemma är att platsen där rutschkanan är tänkt att stå på redan är belagd med baksand. Jag har ringt till olika besiktningsmän och fått olika svar gällande vilket material som krävs runt rutschbanan om det är OK med baksand eller om det krävs strid sand. Hoppas du kan svara på vad som gäller! Svar: Baksand (formbar leksand) motsvarar inte kraven enligt SS-EN , Tabell 4 Exempel på vanligen använda stötdämpande material och motsvarande kritiska fallhöjder. För materialspecifikationer och tjocklekar som inte omfattas av Tabell 4, ska SS- EN 1177 användas som provningsmetod för att avgöra den kritiska fallhöjden (HIC-provning i laboratorium). Oavsett vad som sägs ovan bör man iaktta vinterförhållanden med tjäle, då sand med finmaterial fryser till en hård yta som inte uppfyller standardens krav på stötdämpande förmåga. Dessutom anser jag personligen att det inte är tillfredsställande ur säkerhetssynpunkt att anordna ytor med formbar leksand, där små barn sitter och bakar sandkakor eller liknande, tillsammans med lekredskap, speciellt med tvingande rörelse. Beakta information som ska tillhandahållas av tillverkaren/leverantören enligt följande: Allmän produktinformation; Förhandsinformation (särskilt certifikat beträffande överensstämmelse med ovan nämnda standard); Information angående montering; Besiktnings- och underhållsinformation. Jan-Olof Gullberg Movium Direkt nr 4,

10 Historik kring planteringar av sommarblommor på gravplatser Av Cissela Olsson, Regionmuseet Kristianstad, Moviums rådgivare i inventeringar av kyrkogårdar Det inkom en fråga till Movium Rådgivning: På vår kyrkogårdsförvaltning funderar vi på när man började att smycka gravplaster med en liten rabatt vid stenen, och när man började traditionen att plantera sommarblommor i rabatten. Vi håller just nu på att inventera gamla gravkvarter och ibland ser det väldigt fel ut med en sommarblomsrabatt framför stenen. Har letat efter information i böcker men det är inte lätt att hitta något om sommarblommornas historia. Hoppas att du kan hjälpa oss. Jag har gjort efterforskningar i diverse litteratur och på andra sätt, men som frågeställaren själv skriver så finns det inte så mycket information om historiken kring sommarblommor på gravplatser. I denna artikel får det därför bli en mera övergripande beskrivning om utvecklingen av växtligheten på våra kyrkogårdar och gravplatser. Kyrkogårdarnas utformning följer i mångt och mycket trädgårdarnas spår och har varit präglade av samhällets struktur och smak. Planteringarna av såväl annueller som övriga planteringar på gravplatser påverkas starkt av trender vad gäller sortval och färgskala och har varierat över tid. Djur på bete Fram till senare delen av 1800-talet utgjorde kyrkogårdarna i regel gräsbeväxta platser utan ordnade gångar eller träd- och buskplanteringar, även om man sedan 1700-talet förespråkat planteringar av trädkransar med hänsyn till hygieniska aspekter. Man tog vara på höet som vilken äng som helst eller så släpptes kreatur på bete. Ofta ingick detta som klockarens förmån. Så länge djuren betade var möjligheterna att planterade växter skulle trivas små, men man smyckade troligen med plockade blommor. Linné antyder detta under sin skånska resa: gravarna på kyrkogårdarna sågos beströdda med blomster Det var också en balansgång att ordna och dekorera lagom att pryda graven på olika Bilder från Nättraby kyrkogård i Blekinge, dels från år 1904 (ovan), dels från år 1943 (till höger). Skillnaden är stor mellan det tidiga 1900-talets smått vildvuxna kyrkogård med murgrönakullar som ett karakteristiskt inslag, och 1940-talets välansade kyrkogård med raka gångar där vältuktade häckar utgör stommen i kyrkogårdens gröna struktur. Foto via Kulturmiljöbild, Riksantikvarieämbetet. 10 Movium Direkt nr 4, 2014

11 sätt sågs inte alltid med blida ögon från kyrkligt håll utan kunde tolkas som att man avgudade den döde. Nya kyrkor gav ordnad struktur Tankarna kring struktur, ordning och raka linjer smittade av sig på kyrkogårdarna. På grund av folkökningen under 1800-talet tvingades man att bygga nya kyrkor eller bygga ut de gamla. Detta blev då ett naturligt tillfälle att göra omstruktureringar och allmänna uppsnyggningar av kyrkogårdarna. Vid plantering på kyrkogårdarna tog anhöriga ofta det som fanns till hands. Man delade och tog plantor och sticklingar från växter i sin hemträdgård. Det var först i början av 1900-talet som växter började säljas via plantskolor. På äldre fotografier från sena 1800-talet eller tidigt 1900-tal framträder kyrkogårdar med en ganska naturlig ängskaraktär med spridda gravvårdar, ibland ganska vildvuxna med högt gräs. Smala trampade gångar kan ibland skönjas. Otuktade buskar finns här och var, men det är osäkert om de är medvetet planterade eller är ett resultat av igenväxning. Vissa kyrkogårdar har däremot omfattande häck- och gångsystem med en tydligt ordnad struktur. Ett tydligt karaktärsdrag för det tidiga 1900-talet är kullar med murgröna eller vintergröna och nyplanterade så kallade sorgeträd, såsom exempelvis hängask eller hängalm. Gravplatserna är ofta grustäckta, ibland med någon liten blomma eller dekoration i form av kransar av löv, papper eller plåt. Perenner lyfts fram I skriften KYRKOGÅRDEN. KORT HANDLEDNING VID UTSMYCKNING AV VÅRA GRAVAR (Gustaf Lind och Erik Nohlgård, 1920) lyfts främst olika sorters perenner fram. Ett- och tvååriga växter nämns som ett betydligt dyrbarare alternativ eftersom de måste planteras varje år, men med fördelen att man kan uppnå en större variation. Sorter som sommarbegonia (Begonia semperflorens), trädgårdsförgätmigej (Myosotis alpestris) och fuchsia nämns som lämpliga gravväxter. Knölbegonia (Begonia En av gravplatserna presenterad i en idéutställning under trädgårdsmässan IGS 2013 Internationale Gartenschau i Hamburg. Foto: Göran Nilsson. tuberosa) och scharlakanspelargonia (Pelargonium zonale) nämns likaså, även om de enligt författarna har lite väl stora och lysande blommor för att riktigt passa för kyrkogården. Andra sorter som räknas upp för sommarplantering är blå lobelia, låg hortensia samt petunia, och för höstplantering aster och ageratum. I HANDBOK I KYRKOGÅRDSVÅRD (Else Dahl, 1943) nämns perennerna murgröna, vintergröna, hasselört, stenbräcka och olika sorters rosor som sedan gammalt beprövade och erkända gravväxter, men det står inget om ettåriga sommarblommor. Utan att ha direkta faktauppgifter, men med utgångspunkt från bland annat fotografier, verkar det som att plantering av sommarblommor slog igenom och blev vanligare från och med andra halvan av 1900-talet. Avslutningsvis kan ändå betonas att gravplatser med någon form av plantering ger ett mer aktivt och tilltalande intryck jämfört med tomma gravplatser. Movium Direkt nr 4,

12 Movium-rådgivare på växtjakt: Kinesisk vintergäck återfunnen efter 145 år Av Eric Wahlsteen, Borealis plantskola, Moviums rådgivare i växtval och vegetationsbyggnad Efter fyra års förarbete och veckor i fält har en kinesisk vitblommande vintergäck återfunnits det var 145 år sedan den noterades i blom förra gången. Det lilla släktet vintergäck omfattar nio arter och de flesta växer i Asien. Trots så få arter har arten Eranthis albiflora saknats i odling sedan den upptäcktes år 1869, för 145 år sedan. Hittills har arten bara funnits bevarad pressad i herbarier, men nu har den introducerats i odling genom plantskolan Borealis. Stort förarbete Under flera år har arbetet pågått att försöka hitta platser i Kina där Eranthis albiflora skulle kunna Växtexpeditionen ägde rum i provinsen Sichuan i de centrala delarna av Kina. Provinsen har en yta på km², dvs. något större än Sverige, och har cirka 80 miljoner invånare. Provinshuvudstad är Chengdu. Kinesisk vintergäck i sin naturliga miljö i Sichuan. Foto: Eric Wahlsteen. 12 Movium Direkt nr 4, 2014

13 växa. Världens största herbarier har tillfrågats om pressade exemplar men bara tre ark har hittats i Paris, St Petersburg och Beijing. Åtskillig litteratur och artiklar har gåtts igenom för att finna uppgifter om den försvunna arten, men ytterst lite har gått att frambringa. Resan våren 2014 Med endast två kända platser i hela Kina (och världen) begav jag mig i sällskap med Jonatan Leo, hortonom och medarbetare på Borealis, till den kinesiska provinsen Sichuan i månadsskiftet mars/ april för att finna Eranthis albiflora. Under två veckors resande i provinsen fann vi mycket riktigt vintergäcken på de två platser där vi misstänkte att den kunde växa. I trolsk gammelskog av gran, björk och lönn blommade Eranthis albiflora med små näpna vita blommor. Fotografierna av den vitblommande vintergäcken är de första någonsin som publiceras. Framtid i våra trädgårdar Den vita vintergäcken kommer nu att förökas upp och förhoppningsvis inom en ganska snar framtid att erbjudas på marknaden. Men framför allt visar resultaten på att det fortfarande, år 2014, går att göra spännande botaniska och hortikulturella upptäckter runt om i världen. Växtjägarna Eric Wahlsteen och Jonatan Leo. Eranthis albiflora finns snart på marknaden. Foto: Eric Wahlsteen. Eric Wahlsteen i fältarbete. Foto: Jonatan Leo. Movium Direkt nr 4,

14 Nyheter Ove Samuelsson ny Moviumrådgivare Besiktningsövning med Ove Samuelsson (i gul jacka) under BEUM-dagar i Göteborg. Foto: Göran Nilsson. Vi har glädjen att hälsa Ove Samuelsson, Samko AB i Angered, välkommen som ny Movium-rådgivare. Ove är en av Sveriges mest erfarna besiktningsmän. Inom Movium Rådgivning kommer han att svara på frågor om besiktningsjuridik (AB 04, ABT 06) samt om praktiska besiktningsfrågor inom området mark, VA och utemiljö. Så här presenterar han sig själv på rådgivningens hemsida: Jag är av SP Certifiering certifierad besiktningsman, SBR. Jag har fyrtio års erfarenhet från markprojektering på olika företag i Göteborgsregionen, senast femton år på SWECO. Jag har parallellt med projekterandet jobbat som besiktningsman inom mark, VA och utemiljö. Jag arbetar sedan 2004 som egenföretagare, huvudsakligen med entreprenadbesiktningar. Jag är även anlitad som föreläsare på kurser i besiktning av markanläggningar för bl.a. Teknologisk Institut, Novo Utbildning och Movium. Jag medverkar även på Sveriges Arkitekters professionaliseringsprogram och fungerar även som mentor för besiktningsmän med den nya certifieringen för utemiljö (se Smaragdgrön asksmalpraktbagge hotar från Ryssland Smaragdgrön asksmalpraktbagge, Agrilus planipennis, är en aggressiv skalbagge vars larver dödar askar där den drar fram. Den är möjligen mer känd under det engelska namnet Emerald Ash Borer och att den har invaderat och dödat miljoner träd i USA. A. planipennis är minst lika allvarlig för askarna som askskottsjukan. Den har sitt ursprung i östra Asien och har introducerats till Moskva-området. Den rapporterades 2007 men har säkert funnits där flera år tidigare. Den sprider sig snabbt och upptar för närvarande ett område på km 2 runt Moskva. Alla askar av Fraxinus excelsior och F. pennsylvanica har dött eller blivit svårt skadade där skadegöraren har dragit fram. Vi vet nu att F. excelsior dör av angreppen precis som askarna i Nordamerika och under klimatiska förhållanden som liknar våra. Skadegöraren är inte reglerad i Ryssland och den ryska växtskyddsmyndigheten sätter inte in några åtgärder för att försöka hindra spridningen. Ryska forskare har publicerat två inventeringar som visar på utbredningen. Skalbaggen har konstaterats 25 mil väster om Moskva och är på väg västerut. Den sprids snabbt längs motorvägarna väst och syd om Moskva. Stora mängder av den mycket känsliga arten F. pennsylvanica har planterats där. Skadegöraren sprider sig mellan 30 och 40 km per år, vilket innebär att den beräknas nå Rysslands västgräns år A. planipennis är reglerad i EU men lagregler biter inte på naturlig spridning och denna nya skadegörare kommer med stor sannolikhet att ta sig in i EU på egen hand. 14 Movium Direkt nr 4, 2014

15 Dessa ryska inventeringar refereras i det senaste numret av EPPO Reporting Service. Båda studierna drar slutsatsen att A. planipennis utgör ett allvarligt hot mot europeiska askar. Forskarna säger också att man inte kan utesluta att den redan har spridit sig utanför det område som har avgränsats i studierna, eftersom små populationer av skadegöraren är särskilt svåra att upptäcka. I ett andra referat rapporteras att A. planipennis har spridit sig till ytterligare två delstater i USA. Sådana rapporter kommer ofta och visar att denna skadegörare är omöjlig att stoppa trots de regler och åtgärder att förhindra spridningen som tillämpas i USA. Källa: EPPO Reporting Service Nr ; Ingrid Åkesson Webbplats för nationalparker Den 24 maj, i samband med Nationalparkernas dag, lanserade Naturvårdsverket en samlad webbplats för alla Sveriges nationalparker. Där kan besökaren planera sitt besök, uppleva känslan av nationalparkerna och få uppgifter om vad man kan se, göra och boende. Webbplatsens adress: Ny guide till svenska världsarv Svenska Unescorådet, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet har tillsammans arbetat fram publikationen VÄRLDSARV I SVERIGE. Bland annat beskriver publikationen vad ett världsarv är och vad världsarvskonventionen innebär. Man får tillfälle att lära känna de femton världsarv som finns i Sverige, som är särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer med en unik historia att berätta. Mera info via: Kristianstad vinner Årets Stadskärna Organisationen Svenska Stadskärnor har utsett Kristianstad som vinnare av utmärkelsen Årets Stadskärna Utmärkelsen delades ut vid organisationens årskonferens i Västerås 21 maj. Syftet med utmärkelsen är att premiera den svenska stad som under de närmaste föregående åren gjort störst framsteg i sin förnyelse av centrum genom samarbete mellan både privata och offentliga aktörer. Med framsteg menas att det finns ett flertal mätbara resultat av stadskärnans utveckling. Juryns motivering: På kort tid har man på ett effektivt sätt utvecklat stadens dragningskraft. Genom stora infrastruktursatsningar och utomordentlig samverkan mellan aktörerna har nya arbetstillfällen och mötesplatser skapats. Staden har successivt omvandlats till en utomhusgalleria för samvaro och trivsel för alla. Med inslag från naturens element i förening med det urbana utbudet, där traditioner möter framtiden, har staden blivit en stark attraktion för både boende och besökare, vilket också ett växande handelsindex vittnar om. De kan med stor ära och stolthet säga: Vi ses på sta n! Kristianstad kan glädjas extra åt utmärkelsen eftersom den sammanfaller med stadens 400-årsjubileum. Källa: pressmeddelande från Svenska Stadskärnor 21 maj. Avfallstrenden går åt rätt håll Avfall Sverige har presenterat sin årliga statistik Avfallstrenden. Materialåtervinning och biologisk återvinning ökar i Sverige, det är samma trend som i övriga Europa. Den stora skillnaden jämfört med andra länder är att deponering av hushållsavfall nästan inte förekommer i Sverige. Under 2013 var den totala mängden behandlat hushållsavfall i Sverige 4,4 miljoner ton, en ökning med 0,5 procent jämfört med året innan. Eftersom folkmängden ökat blir det dock en minskad mängd per person, 458 kg 2013 jämfört med 460 kg år procent av hushållsavfallet gick till materialåtervinning, 16 procent till biologisk återvinning, 50 procent till energiåtervinning och endast en knapp procent till deponering. Den biologiska återvinningen ökade med 17 procent 2013 jämfört med Allt fler kommuner har infört insamling av källsorterat matavfall, detta finns nu i cirka 170 kommuner. Rötningen ökade med 25 procent medan komposteringen minskade med 10 procent. Källa: Avfall Sverige Nyhetsbrev nr 9/2014. Movium Direkt nr 4,

16 Obs! Sista anmälningsdag 30 juni. 16 Movium Direkt nr 4, 2014

17 VÄXTER FÖR FRAMTIDEN: PÅ SPANING KRING ODLINGSVÄRDA LIGNOSER Seminarium i Alnarp 16 september 2014 Tillgången till nya prydnadsväxter som perenner, buskar och träd för utemiljöer blir allt större. Bredden och nyheterna i utbudet har bland annat speglats i tre Växtfestivaler i Alnarp , arrangerade av SLU tillsammans med svenska plantskolor, och i ett Movium-seminarium om prydnadsväxter i Alnarp Vi fortsätter nu diskussionen kring framtidens växtmaterial genom att hälsa välkommen till ett seminarium med fokus på lignoser vilka trender framträder när det gäller art- och sortval i moderna park- och trädgårdsanläggningar? Vi har glädjen att ha en internationell celebritet på området som gästföreläsare dendrologen och växtjägaren Keith Rushforth från England. Vi kompletterar diskussionerna med svenska växtexperter som verkar inom plantskolesektorn. Medverkande Gunnel Holm, hortonom, verksamhetsledare för E-planta ekonomisk förening. Daniel Johansson, trädgårdsingenjör, VD för Tönnersjö plantskola i Eldsberga. Keith Rushforth, dendrolog och växtjägare från England. Auktoriserad konsult inom arborikultur. Författare till elva böcker och ett antal vetenskapliga artiklar om lignoser. Ytterligare information: Eric Wahlsteen, landskapsingenjör, äger och driver Borealis plantskola i Kävlinge. Före mera information och anmälan: Sista anmälningsdag: 25 augusti. MOVIUM PÅ KURSTURNÉ: IDENTIFIERING AV RISKTRÄD, SVAMPAR OCH RÖTSKADOR Malmö 17 september 2014 Uppsala 1 oktober 2014 Vid inventeringar av träd i urbana miljöer är det av yttersta vikt att kunna bedöma vilka träd som är en uppenbar fara för liv och egendom. Trädförvaltare måste ha väl fungerande rutiner och arbeta förebyggande för att minimera förekomsten av riskträd, till exempel att utföra beskärning och övriga skötselåtgärder på ett korrekt sätt. Men det kan också handla om att ha kunskap om olika trädsvampar för att i god tid kunna bedöma vilka som riskerar att skada trädet och sätta in motåtgärder. I denna kurs, som arrangeras i Malmö och Uppsala, tar vi upp olika aspekter som berör riskträd och identifiering och effekter av skadliga trädsvampar. Teoretiska genomgångar i sal följs av praktiska övningar i fält, med bland annat svampspaning och demonstration av olika redskap för att bedöma ett träds kondition. Före mera information och anmälan: Sista anmälningsdag: till Malmö-kursen den 25 augusti; till Uppsala-kursen den 10 september. Medverkande Tove Hultberg, skogsekolog och doktorand på institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU i Alnarp. Hon undervisar regelbundet om bland annat vedrötor i stadsträd på SLU-kurser, och hennes sammanställning av rötsvampar, detektionsmetoder och förebyggande arbete används i undervisningen på bland annat arboristutbildningar. Arne Mattsson, landskapsingenjör på gatukontoret, Malmö stad, ansvarig förvaltare för stadens urbana träd. Han har arbetat i över 30 år med stadsträds- och policyfrågor. Johan Östberg, landskapsingenjör och doktor i landskapsplanering. Arbetar som konsult med eget företag och som forskare vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp. Huvudförfattare till rapporten Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen och Standard för trädinventering i urban miljö. Han har gjort flera utredningar kring ekonomisk värdering av träd, riskträd, bevarande av träd och åtgärdsförslag. Dessutom medverkar i Uppsala: Robert Drugge, landskapsingenjör, projektledare på Kontoret för samhällsutveckling, Uppsala kommun, ansvarig för drift och investering kring stadsträd. Movium Direkt nr 4,

18 INBJUDAN TILL BESIKTNINGSKURS: NATURSTEN, MARKBETONG OCH ASFALT september 2014 i Umeå (med kunskapsprov 19 september) Välkommen till en kurs med fördjupande föreläsningar om teknik, estetik och besiktning av material för hårdgjorda ytor i teori och praktik. Det blir tillfälle att diskutera besiktning i fält genom studieturer i Umeå. Kursen arrangeras av Referensgrupp gröna besiktningsmän. Godkänt kunskapsprov ingår i kravspecifikationen för att bli certifierad besiktningsman för utemiljö (läs mer: Själva kursen är dock inget krav för certifieringen. För att klara godkänt kunskapsprov på kursen krävs god kännedom om Anläggnings AMA 10, AB 04 och ABT 06. Medverkande: Kurt Johansson, Marmor & Granit AB, adj. professor vid SLU Alnarp Christer Kjellén, av Sveriges Stenindustriförbund rekommenderad besiktningsman Göran Nilsson, Movium, ordförande i BEUM Erik Simonsen, Tekn Dr, arbetar med marknadsutveckling vid Cementa AB, Stockholm Johanna Thorsenius, verksamhetssamordnare Underhåll Bana och Väg vid Trafikverket i Göteborg Foto: Umeå kommun. Foto: Göran Nilsson. Den 17 september är temat Natursten med föreläsningar av Kurt Johansson, Christer Kjellén och studietur. Den 18 september inleds programmet med en föreläsning om överbyggnad till markbeläggning av Erik Simonsen och Kurt Johansson. Därefter följer ett pass med tema Markbetong med Erik Simonsen som ansvarig innan dagen avslutas med en föreläsning om asfalt av Johanna Thorsenius. Den 19 september är det kunskapsprov under förmiddagen. För inbjudan, program och anmälan: Klicka vidare via Produkter & Tjänster/Utbildning 18 Movium Direkt nr 4, 2014

19 INBJUDAN TILL RÅDGIVARDAG: ATT SKAPA ATTRAKTIVA OCH SÄKRA LEKPLATSER Halmstad torsdag 25 september 2014 Att ge utrymme för lek i utemiljön som lockar barn och unga är viktigt för barns allsidiga utveckling. För att skapa attraktiva och kreativa lekplatser bör flera olika kompetenser involveras i gestaltning och förvaltning, inte minst de som använder lekplatserna barnen. Under Rådgivardagen presenteras ett antal riktlinjer och utgångspunkter för barns lekmiljöer. Men oavsett ambitioner att skapa lekmiljöer med platskvaliteter och variation finns det alltid en säkerhetsaspekt att förhålla sig till. Många barn skadas på lekplatser och skolgårdar i Sverige, enligt Konsumentverket inträffar uppskattningsvis olyckor per år bland barn i åldrarna 0 17 år. De vanligaste olyckorna är fallolyckor. Moviumrådgivaren Jan-Olof Gullberg delger oss sina erfarenheter kring islagsytor och senaste nytt kring olika normer och förhållningssätt kring leksäkerhet. Vi får också möjlighet att diskutera utformning och säkerhet på besök i några av Halmstads kommuns lekplatser. Medverkande Anneli Bylander, landskapsarkitekt, Teknik- och fritidsförvaltningen Halmstads kommun. Jan-Olof Gullberg, landskapsingenjör, Landskap & Management i Förslöv. Certifierad besiktningsman för lekredskap och platser för lek, motion eller annan utevistelse. Moviums rådgivare i lekplatssäkerhet samt anläggning och skötsel. Märit Jansson, fil.dr, universitetslektor, SLU Alnarp. Författare till ett nyligen utgivet Movium Fakta: Utveckla de offentliga lekplatserna. Anna Strandberg, utredare och barnsäkerhetsexpert, Konsumentverket. Sofia Warpman, stadsträdgårdsmästare, Teknik- och fritidsförvaltningen, Halmstads kommun. Petter Åkerblom, agr.dr, universitetslektor, SLU Ultuna. Koordinator vid Movium på området urbana utemiljöer för barn och unga. Moviums rådgivare i skolgårdsförvaltning samt utemiljöer för barn och ungdom. Före mera information och anmälan: Sista anmälningsdag: 25 augusti. Program Samling med kaffe Välkommen! Introduktion Fredrik Jergmo & Göran Nilsson, Movium Islagsytan grundläggande för lekplatsens säkerhet Jan-Olof Gullberg Fruktpaus Den attraktiva lekplatsen hur kan den utformas? Märit Jansson Halmstads kommuns strategier när det gäller utformning och förvaltning av lekplatser Anneli Bylander & Sofia Warpman Lunch Studietur: vi besöker några lekplatser och diskuterar attraktivitet och säkerhetsaspekter Guider: Anneli Bylander & Sofia Warpman Åter till kurslokalen, kaffe Snart kommer vägledningen! Statusuppdatering kring Moviums regeringsuppdrag att ta fram en vägledning för barns och ungas utemiljö i förskola och skola Petter Åkerblom Rådgivarna ger råd! Tid för frågestund, diskussion, erfarenhetsutbyte och prioriterade rekommendationer, i panelen förutom föreläsarna även Anna Strandberg Avslutning Foto: Göran Nilsson. Movium Direkt nr 4,

20 Akademin för landskapsarkitektur och Movium presenterar: # landskapsarkitektur Umeå 3 oktober 2014 (med studietur 4 oktober) Temat för seminariet är kulturdriven stadsomvandling och föreläsningarna kommer bland annat att handla om kulturhuvudstadsåret, planpriset och olika stadsomvandlingsprojekt. Mera information kommer inom kort! Administrativt ansvarig: Sveriges Arkitekter. Kalender Juni Tusen Trädgårdar, trädgårdsgrindar öppnas över hela Sverige i ett arrangemang av Riksförbundet Svensk Trädgård, Augusti Nordisk Parkkongress 2014 i Malmö, arrangerad av Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare i samverkan med bl.a. Movium, September Utbildning om tillgänglighet i skyddade natur- och kulturområden, arrangerad av bland andra Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet, 3-4 BiodiverCity, konferens i Malmö arrangerad av bland andra Malmö stad, 8-9 Perenner på Enköpingska, kurs arrangerad av Enköpings kommun, info: Danske Parkdage i Roskilde, arrangerade av bl.a. Köpenhamns Universitet, 16 Växter för framtiden: På spaning kring odlingsvärda lignoser, Movium-seminarium i Alnarp 17 Identifiering av riskträd, svampar och rötskador, Moviumkurs i Malmö Besiktningskurs Natursten, markbetong och asfalt i Umeå, ett BEUM-arrangemang i samverkan med Movium, PLAY DATE 14 oktober Det aktuella utbildningsprogrammet finns som pdffil på Moviums utbildningshemsida: Movium Partnerskap arrangerar en dag om lek & fysisk aktivitet i städer. En dag med spännande studiebesök och en inspirerande föreläsning. Malmö den 14 oktober! The Impact of Culture Creative Businesses for Sustainable Cities, konferens i Umeå arrangerad av bland andra Tillväxtverket, 25 Att skapa attraktiva och säkra lekplatser, Moviums Rådgivardag i Halmstad Oktober The garden as a gateway to a region, 10th International Conference Gardens Without Limits i Metz, Frankrike, 1 Identifiering av riskträd, svampar och rötskador, Moviumkurs i Uppsala 3-4 # landskapsarkitektur, seminarium i Umeå anordnat av Akademin för landskapsarkitektur och Movium, (info inom kort via World Green Infrastructure Congress i Sydney, Australien, anordnad av The World Green Infrastructure Network, 14 PLAY DATE en dag om lek & fysisk aktivitet i städer i Malmö, nätverksträff inom Movium Partnerskap 16 Vertikal trädgård, seminarium i Helsingborg anordnat av Helsingborgs stad, info: 22 BEUM-dag för besiktningsmän utemiljö i Linköping, ett BEUM-arrangemang i samverkan med Movium Nordisk blågrön konferens i Köpenhamn, anordnad av nordiska organisationer för trädgårdsanläggare, info: Information om Moviums egna kurser och semi narier finner du alltid på Du kan också kontakta Parvin Mazandarani på , Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, Alnarp Tel: Movium Direkt nr 4, 2014

Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö steg 1

Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö steg 1 Version 2015-03-13 Moviums aktiviteter våren 2015 Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö steg 1 5-6 februari i Umeå Specialkurs för besiktningsmän utemiljö arrangerad av SBR Byggingenjörerna

Läs mer

Kommunens möteplats om stadsträd! FRAMTIDENS URBANA TRÄDBESTÅND 2014

Kommunens möteplats om stadsträd! FRAMTIDENS URBANA TRÄDBESTÅND 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 november 2014 EXPERTER Johan Östberg Forskare och landskapsingenjör Tomas Lagerström Landskapsarkitekt och växtutvecklare Örjan Stål Träd- och markspecialist

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-05-16

Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på

Läs mer

MinBaS II. Slutrapport. TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad. Juni 2007 Dec 2010

MinBaS II. Slutrapport. TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad. Juni 2007 Dec 2010 MinBaS II Område 4 Applikationsutveckling - stenindustrin Delområde 4.2 Projekt 4.2 Slutrapport TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad Juni 2007 Dec 2010 Kurt Johansson,

Läs mer

Wändels perennodlare

Wändels perennodlare Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.

Läs mer

Vi skapar miljöer där människor möts för olika aktiviteter och upplevelser

Vi skapar miljöer där människor möts för olika aktiviteter och upplevelser Vi skapar miljöer där människor möts för olika aktiviteter och upplevelser Besiktning av stötdämpande underlag enligt SS-EN 1177:2008 För att minska riskerna för allvarliga skador vid ofrivilliga fall

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Rapport från SGFs Bankonsulent

Rapport från SGFs Bankonsulent Växjö 2014-10-16 Mikael Frisk Till alla Banchefer, klubbar, GDF m.m. I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Hej Alla! Rapport från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden gått fort sedan jag sist hörde

Läs mer

Biologiskt kulturarv på kykogården

Biologiskt kulturarv på kykogården Biologiskt kulturarv på kykogården Vad kan POM, programmet för odlad mångfald bidra med? Eva Jansson Visby 20120904 Ett nationellt program för att långsiktigt bevara och hållbart nyttja kulturväxterna

Läs mer

ATT FÅ DET SOM JAG VILL HA DET FÖREDRAG 2014-03-11. Kerstin Teutsch STÄDER BEHOV BEHOV PROGRAM

ATT FÅ DET SOM JAG VILL HA DET FÖREDRAG 2014-03-11. Kerstin Teutsch STÄDER BEHOV BEHOV PROGRAM ATT FÅ DET SOM JAG VILL HA DET FÖREDRAG 2014-03-11 Kerstin Teutsch STÄDER BEHOV BEHOV BEHOV PROGRAM PROGRAM BEHOV PROGRAM SKISS Cykelparkering Bilparkering Mattpisk Källaringång Sopptömning, lastzon. Cykelparkering

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Biokol i urbana vegetationsbäddar

Biokol i urbana vegetationsbäddar Biokol i urbana vegetationsbäddar Ann-Mari Fransson Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Planteringar som anlagts eller renoverats med biokol Herrhagsvägen Sthlm, biokol i växtbädd för träd

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

FRAMTIDENS LEKPLATSER inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 november 2014

FRAMTIDENS LEKPLATSER inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 november 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 november 2014 VÅRA TALARE Konsumentverket Anna Strandberg Utredare Sveriges lantbruksuniversitet Fredrika Mårtensson Universitetslektor Johan Ström Konstnär,

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd Här 6 Bergets nordsida. Kontrasten mellan vegetation finns flera arter av stora träd samt Robinia som inte är utanför respektive innanför hjorthägnet är stor inhemsk.

Läs mer

INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014

INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014 INBJUDAN TILL ÅRSKONFERENSEN 2014 Svenska stadskärnor VÄLKOMMEN TILL ÅRSKONFERENSEN I VÄSTERÅS DEN 21-22 MAJ 2014 Årets största konferens och bankett håller vi i Västerås, Årets Stadskärna 2013! Här samlas

Läs mer

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Våra 5 mål Vi ska lära oss vad som gäller Allemansrätt Vi ska kunna hitta med hjälp av kartor och GPS Vi ska lära oss om vad man kan göra i naturen Vi ska lära oss vad

Läs mer

Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen. Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se

Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen. Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen Johan Östberg Mobil: 0709-108 101 E-post: Johan.Ostberg@slu.se Var ska vi dra gränsen för vad som ska vara med i värderingen? Arbetet med Alnarpsmodellen

Läs mer

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började med att ta alla de mått som vi kunde tänkas behöva. För att få en större yta att nyttja bestämmer vi oss snabbt för att plock bort en av

Läs mer

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN

SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN SKAPA RUM FÖR SOPTUNNAN -Designerns bästa tips Underhållsfri mur En solid och prydlig lösning som du kanske inte bygger på egen hand. Men när den väl är på plats klarar den sig utan underhåll. En mur är

Läs mer

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Växjö 2013-06-28 Mikael Frisk Till alla klubbar/banchefer/greenkeepers I Distriktet Småland Blekinge Värmland Örebro samt Delar av Dalarna Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent Tänk vad tiden går fort. För

Läs mer

Gränsen mellan AMA Hus och

Gränsen mellan AMA Hus och ANLÄGGNING Gröna Tak från problem till möjlighet Anläggning av gröna tak involverar flera olika tekniska kompetenser. Det speglas inte minst av att både AMA Hus och Anläggning måste användas för att projektera

Läs mer

Idéer till skolgårdsförnyelse

Idéer till skolgårdsförnyelse Idéer till skolgårdsförnyelse eller Vad jag har lärt mig om skolgårdar genom Malmö stad Märit Jansson, landskapsarkitekt och Fil Dr i Landskapsplanering Landskapsarkitektur, planering och förvaltning,

Läs mer

FRAMTIDEN. Staden och Naturen. STADSTRÄDGÅRDSMÄSTARKONGRESS i Lund 24-26 augusti 2011

FRAMTIDEN. Staden och Naturen. STADSTRÄDGÅRDSMÄSTARKONGRESS i Lund 24-26 augusti 2011 Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare och Lunds Kommun bjuder in till STADSTRÄDGÅRDSMÄSTARKONGRESS i Lund 24-26 augusti 2011 FRAMTIDEN Staden och Naturen Illustration; SOFIA SCHEUTZ DESIGN www.sofiadesign.se

Läs mer

FLORENS-DEKLARATIONEN

FLORENS-DEKLARATIONEN FLORENS-DEKLARATIONEN Internationell deklaration för bevarande och restaurering av historiska trädgårdsanläggningar, parker och landskap. Antagen av ICOMOS i december 1982 INLEDNING ICOMOS-IFLA:s Internationella

Läs mer

Lekplatsplan 2014-2024 Älmhults kommun

Lekplatsplan 2014-2024 Älmhults kommun Lekplatsplan 2014-2024 Älmhults kommun Älmhults kommun Tekniska kontoret Parkavdelningen 2014 Godkänd av Bengt Pettersson teknisk chef 20141201 Av: Ingela Thulander, parkförman Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande

Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande FÖRENINGEN SVERIGES KYRKOGÅRDSCHEFER OCH SVENSKA KYRKANS ARBETSGIVARORGANISATION inbjuder till kyrkogårdskongress den 5 7 september 2011 i Varberg Framtidens begravningsplatser utveckling samspel bevarande

Läs mer

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning

Du som är fastighetsägare. det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Du som är fastighetsägare det här är ditt ansvar för växtlighet, renhållning och snöröjning Vi delar på jobbet Kommunen och fastighetsägaren har ett gemensamt ansvar för renhållning. Vi tar hand om körbanor,

Läs mer

SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL

SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL 1 SKAPA RUM FÖR DINA KÄRL KÄRLSTORLEKAR 140 l 1 190 l 370 l 2 660 l 2 HÖJD 106,5 cm 107,5 cm 106,8 cm 121,9 cm BREDD 48,4 cm 55,9 cm 77 cm 125,5 cm DJUP 55 cm 69 cm 81,1 cm 77,4 cm Skapa rum för kärlet

Läs mer

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter När man byter eller köper nya växter får man tyvärr ibland även ohyra på köpet. Här visas hur några typiska angrepp ser ut. Trips Trips är en rätt vanlig skadeinsekt

Läs mer

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat MÅL växtbäddar som är långsiktigt hållbara minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande enkelt utförande för säkert resultat låga driftkostnader en slutprodukt där träd och växtbäddar

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL KARLSTAD OCH SKNT:s ÅRSKONFERENS DEN 22-24 MAJ 2013

VÄLKOMMEN TILL KARLSTAD OCH SKNT:s ÅRSKONFERENS DEN 22-24 MAJ 2013 VÄLKOMMEN TILL KARLSTAD OCH SKNT:s ÅRSKONFERENS DEN 22-24 MAJ 2013 Framtiden är temat på SKNT:s konferens som i år hålls i solstaden Karlstad. Under rubrikerna Attraktivitet & Mötesplatser och Samverkan

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Tillväxt och vitalitet hos urbana träd

Tillväxt och vitalitet hos urbana träd Grå-Gröna systemlösningar för hållbara städer Tillväxt och vitalitet hos urbana träd Frida Andreasson, Björn Embrén, Örjan Stål, Ann-Mari Fransson VIÖS AB Prunus avium Plena planterad som 25-30 cm träd

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Äppelträdet ett träd med stort prydnadsvärde

Äppelträdet ett träd med stort prydnadsvärde - Varför beskär vi fruktträd? Är det enbart ett måste eller för att trädet tar för stor plats i trädgården. Svaret är självklart, nej. Målet med beskärningen kan vara många men den viktigaste orsaken till

Läs mer

Socialdemokraternas vision för Hjärup

Socialdemokraternas vision för Hjärup Socialdemokraternas vision för Hjärup 1 Pierre Sjöström, kandidat till fullmäktige och uppdraget som kommunstyrelsens ordförande Hjärup är den tätort som växer mest i vår kommun. Expansionen innebär utmaningar,

Läs mer

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm.

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm. Vårprogrammet 2008_2 När detta skrivs är det Påsk och snön ligger vit efter en grön och våt vinter. Men frösådderna gror inne i värmen och snart är det barmark igen. Väl mött på nya inspirerande träffar

Läs mer

Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation

Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation Från utvecklingsprojekt till produktion och marknadsföring några goda exempel Elisabet Nilsson Gunnel Holm Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation EPS Äger varumärket E-planta Beslutar om E-märkning

Läs mer

VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004

VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004 VATTENBLÄNK PÅ SKOLGÅRDEN Uggleskolan den 7 oktober 2004 På Uggleskolan i Södra Sandby blev spännande planer verklighet. Här byggdes ett vattenblänk med tillhörande minibäck, genom att tillvarata en naturlig

Läs mer

Juni 2015. Ärlinghem. Blommor

Juni 2015. Ärlinghem. Blommor Juni 2015 Ärlinghem Blommor Pelargonia Pelargonier är ett släkte i familjen näveväxter med över 250 kända arter. Släktet består av örter, halvbuskar och buskar. Blommorna har fem kronblad, de två övre

Läs mer

Ingen vinter är den andra lik

Ingen vinter är den andra lik Övervintring av plantskoleväxter - studieresa Ingen vinter är den andra lik En tidig och vacker februarimorgon rullade vår buss med studietursdeltagande plantskoleföretagare ut från Hushållningssällskapets

Läs mer

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE

vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Guida dig själv! 1 km vattnets väg med VICKE VATTENDROPPE Kontakta oss telefon: 0435-44 21 20 e-post: naturum.soderasen@lansstyrelsen.se Mer info på vår hemsida: www.soderasensnationalpark.se Bra att veta

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka

Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka Från grått och instängt till grönskande och luftig rumsindelning! Tack vare projektet Gröna skolgårdar har vi påbörjat förvandlingen av vår

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SVENSKA STADSKÄRNORS ÅRSKONFERENS VISBY, GOTLAND 30-31 MAJ 2013

VÄLKOMMEN TILL SVENSKA STADSKÄRNORS ÅRSKONFERENS VISBY, GOTLAND 30-31 MAJ 2013 VÄLKOMMEN TILL SVENSKA STADSKÄRNORS ÅRSKONFERENS VISBY, GOTLAND 30-31 MAJ 2013 VÄLKOMMEN TILL TVÅ DAGAR AV INSPIRATION OCH NÄTVERK Det finns en god anledning till att städer ofta beskrivs som levande

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet Arbetet med att installera föreningens fiberoptiska bredbandsnät är nu avslutat. Endast finjusteringar återstår. Ni kan läsa mer om detta i bilaga till detta blad men jag vill här

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Dina kunders förtroende - vårt absoluta fokus Utgåva 2012-05-09. Certifikatsförteckning. av besiktningsmän

Dina kunders förtroende - vårt absoluta fokus Utgåva 2012-05-09. Certifikatsförteckning. av besiktningsmän Certifikatsförteckning Besiktningsmän för lekredskap och platser för lek, motion eller annan utevistelse enligt kravspecifikation för certifiering av platser för lek, motion eller annan utevistelse, samt

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Riskvärdering av växtskadegörare

Riskvärdering av växtskadegörare Riskvärdering av växtskadegörare Skogsstyrelsens workshop i Visby den 7 maj 2014 Regeringsuppdrag till Jordbruksverket och SLU Utdrag: Jordbruksverket ska, tillsammans med SLU i relevanta delar, utreda

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer Grågröna systemlösningar för hållbara städer Kontrollrutin för naturstens- och markbetongöverbyggnader i trafikklass G/C, 0, 1 och 2 i urban miljö Program: Vinnova Utmaningsdriven innovation Hållbara attraktiva

Läs mer

Seminarieprogram FOR. Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan 24-27 mars 2011. TORSDAG 24 MARS 1. Kvalitetssäkra utemiljöer med samverkan i fokus

Seminarieprogram FOR. Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan 24-27 mars 2011. TORSDAG 24 MARS 1. Kvalitetssäkra utemiljöer med samverkan i fokus Seminarieprogram FOR Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan 24-27 mars 2011 TORSDAG 24 MARS 1. Kvalitetssäkra utemiljöer med samverkan i fokus 2. Köksväxtfröerna och framtiden 3. Nya trädgårdsväxter för

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

På upptäcksfärd i Frusna världar

På upptäcksfärd i Frusna världar På upptäcksfärd i Frusna världar Lärarhandledning Upptäck Abisko - väder och klimat Videofilm för barn i årskurs 4-6 om livet i nordligaste Sverige Följ med till Abisko, en ort i nordligaste Sverige. Här

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas

Läs mer

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C"!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C

! A' C1!! '! CD!2C C A C4!!2 2,7/(?3(? C.C C!!!'!!' 2 A ' ' C4! '!! E!E? C!'! 2! '! A!! 0 A'?!! ' C ' '!!! C!!! '!C0! ' C "#$ % &'' (() * + ",-. / / 0 % 1 2%1 3 " 4 5 6 ). ' 7 0 ' ',( %1 ",, 8,* 9,: 2,/.,3 -,6 *-,) :- 4,7 +,7 '8 ( ;, 1 * < 6 < 7 /- < ',((79(,, *, *,

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

VERKSAMHETSSEMINARIER

VERKSAMHETSSEMINARIER INBJUDAN Rekonrgda må orter! VERKSAMHETSSEMINARIER 2015 Fokus på verksamhetsutveckling MISSA INTE:»SPANARNA«OM TRENDER OCH AKTUELLA ÄMNEN Hej! VÄLKOMMEN TILL VERKSAMHETSSEMINARIERNA 2015! VERKSAMHETSSEMINARIERNA

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Talpedagogik i utveckling

Talpedagogik i utveckling Talpedagogik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 23-24 mars 2011 TALARE Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Ulla Sundberg Falu kommun SFFL Ann-Kristin Testad Vinnare av

Läs mer

RÄDDA BARNENS LOKALFÖRENING I LUND

RÄDDA BARNENS LOKALFÖRENING I LUND Oj, vad tiden går fort! April är snart slut och sommaren närmar sig med stormsteg. Men innan sommaren kommer har vi ytterliggare en fartfylld månad att se fram emot! Vårinsamling, mångfaldsrunda, nätverksträff,

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Skolgårdens design för lust, lek och lärande

Skolgårdens design för lust, lek och lärande Skolgårdens design för lust, lek och lärande Stefan von Bothmer KOSTERS TRÄDGÅRDAR Den närmaste utomhusmiljön vi har är skolgården. Våga ta den i besittning! Det här anförandet handlar om hur vi kan göra

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 INSPIRERANDE FÖRELÄSARE MODESHOW MED BUTIKER. Fotograf: Gekås Ullared

HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 INSPIRERANDE FÖRELÄSARE MODESHOW MED BUTIKER. Fotograf: Gekås Ullared FÖRELÄSNINGAR MODESHOW KONTAKTER INSPIRATION ETABLERINGAR HANDELNS DAG TORSDAG 17 NOVEMBER LANDSKRONA TEATER 2011 MODESHOW MED BUTIKER INSPIRERANDE FÖRELÄSARE Fotograf: Gekås Ullared VÄLKOMMEN TILL HANDELNS

Läs mer

Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic

Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic Tack för ditt förtroende. Din belöning kommer att vara en kvalitetsprodukt och dina barns glädje. Inledning I handen har

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

J a n a s Trä d g å rd o c h Pe te r s B rö d. Två företag inom samma familj i Alsen, Jämtland

J a n a s Trä d g å rd o c h Pe te r s B rö d. Två företag inom samma familj i Alsen, Jämtland J a n a s Trä d g å rd o c h Pe te r s B rö d Två företag inom samma familj i Alsen, Jämtland Ibland känns mitt jobb som rena trolleriet. Man kan göra stora förändringar med enkla medel. Hokus pokus -

Läs mer

PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av UTEGYM I KALMAR KOMMUN

PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av UTEGYM I KALMAR KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av Att kunna styrketräna utomhus vore skönt! Skulle man inte kunna sätta upp några träningsredskap vid pulkabacken! Pålsundsparken, Stockholm Hornsbergs Strandpromenad,

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

Kärrgröe i Norrland?

Kärrgröe i Norrland? Kärrgröe i Norrland? Christer Hedlund Bodens Gk. Sammanfattning I mitt projektarbete har jag skrivit om våra försök att så greener med Kärrgröe. Jag har sökt svar på ett antal frågeställningar som jag

Läs mer