Ny kår invald på förbundsstämman. En sjövärnare och reservofficer. Kvinnlig salut för kungen. Försvaret visar upp sig - många sjövärnare i hamnen

Transkript

1 Sjövärns nr22006 medlemstidning för sjövärnskårenposten En sjövärnare och reservofficer Försvaret visar upp sig - många sjövärnare i hamnen Sjövärnskåren och Flygvapenfrivilliga i unikt samarbete Kvinnlig salut för kungen Ny kår invald på förbundsstämman

2 innehåll Notiser Ledare Försvaret visar upp sig Första Swedish Battle Camp hölls den 13:e maj i Malmö Första april och förbundsstämma i Helsingborg Årets hetaste frågor avhandlades vid stämman i Sundets Pärla Till sjöss med Cinderella Frivilliga försvarsorganisationerna mötte sina uppdragsgivare En oförglömlig kväll & Nationaldagen i Malmö Muntert ärtsoppedrama och högtidlig nationaldag i Malmö Skonerterna seglar mot 60 år Fortsatt segling för Gladan och Falken efter nedläggningshot Mångsysslaren med många järn i elden - Henrik Eriksson Lär känna vår yngste kårordförande som blev sjövärnare av en slump... Salut för HM Konungen Sjövärnare sköt salut på kungens 60-årsdag Notiser Generalsekreteraren har näst sista ordet Flygvapenfrivilliga & Sjövärnskåren Roland Sterner och Johan Fischerström svarar på frågor angående nytt samarbete på central nivå Omslagsbilden SVK 70 Hojskär och 200-båt från Hemvärnet strandade vid Gotska Sandön. Foto: Göran Pedersén notiser Sjövärnskårsdagarna augusti Programmet för höstens evenemang har nu tagit fastare former. Utbildningskonferens med SVK-fartygsträff SVK Utbildningskonferens börjar fredagen den 25/8 och avslutas söndagen den 27/8. Under fredagen anländer fartygen som bildar bas för utbildningskonferensen. Rikstävlingar för ungdomar Sjövärnskårens rikstävlingar för ungdomar genomförs under lördagen den 26/8. Lagen tas ut genom sommarskolornas försorg. Dansk-svensk tävling Tävlingen med det danska Marinehjemmeværnet hålls också under lördagen. Bägge tävlingarna genomförs på Kungsholmen och det behövs ett betydande antal funktionärer till båda evenemangen, ett utmärkt tillfälle att förena nytta med nöje. Ungdomsledarkonferens Undomsledarkonferens genomförs lördagen den 26/8 till söndagen den 27/8. Konferensen riktar sig till ungdomsledare utsedd av kårstyrelsen eller ungdomsansvarig i densamma, dock endast en representant per kår. Örlogsbesök Marinehjemmeværnet genomför ett örlogsbesök med två fartyg, MHV815 Kureren samt MHV816 Patrioten, i samband med tävlingarna. Passa på att titta närmre på dessa moderna och ändamålsenliga fartyg. Anmälan & frågor Alla aktiviteter beräknas vara avslutade kl 1400 på söndagen den 27:e. Lag och fartyg anmäles av kårerna enligt tidigare utskick. Vill du vara funktionär? Kontakta då (gäller både till rikstävlingarna och tävlingen med Marinehjemmeværnet) Peter Fjellvind eller peter.fjellvind@telia.com alternativt Göran Pedersén eller goran.pedersen@swipnet.se. Frågor om ungdomsledarkonferensen till Linnéa Stake eller ung@ svk7.se. FMV beställer fem skolfartyg FMV har lagt en beställning på fem stycken skolfartyg hos Swede Ship Marine AB. Fartygen ska byggas av Djupviks Varv. Swede Ship Marine AB tog hem ordern i en internationell konkurrensupphandling. Värdet på ordern är 134 miljoner SEK. De nya skolfartygen ersätter de så kalllade M-båtarna, som byggdes redan 1941 och används än idag. Fartygen skall användas för grundläggande utbildning av marinens kadetter inom områdena navigation, manövrering och sjömanskap. De kommer även att kunna användas vid sjöräddningsuppdrag De nya skolfartygen ska bland annat uppfylla mycket hårda bullerkrav för att ge låga ljudnivåer för personalen ombord. Huvuddata för fartygen: Längd... 25,9 m Bredd... 6,0 m Deplacement ton Fart... ca 24 knop Motoreffekt... 2x1000 kw Framdrivning.. 2 propellrar m fasta blad Skrovmaterial... Aluminium Besättning... 4 ordinarie, 6 kadetter Fartygen skall klassas av Det Norske Veritas. Första fartyget skall levereras i september 2007 och resterande under Sjövärnsposten 2006 nr 2

3 ledare FOTO:GÖRAN PEDERSÉN Är vi på samma väg som Vägen framåt? Överbefälhavaren, ÖB, har beslutat sig för att vara tydlig i sitt budskap om den förändring som måste göras för att förverkliga det nya försvaret. Han vill också visa upp det nya för svenska folket och vad försvarsskattepengarna används till. ÖB har valt att ge ut två små böcker och en fickfolder samt att besöka alla förband och basunera ut sitt budskap, på temat - Vägen framåt. För att visa svenska folket sina resurser och vilken uppgift som försvaret har idag, har han genomfört tre uppvisningar/mässor i Malmö, Göteborg och Stockholm som heter duga. En rejäl satsning som jag hoppas och tror ger många positiva ringar på vattnet. Jag var inbjuden till Malmö och blev imponerad av det nytänk som speglades i ord och handling. Förvisso var inte frivilliga försvarsorganisationer inbjudna att deltaga i mässan men det fanns säkert en tanke bakom det, eftersom det nu var fokus på försvarsmaktens insatsförband. Vad gör då de frivilliga försvarsorganisationerna? Jag tror att vi skiljer oss mycket åt inom den gruppen så jag begränsar mig till att i första hand reflektera över Sjövärnskåren. Är vi då på samma väg framåt? Hänger vi med i den förändring som sker inom Försvarsmakten? Har vi en utgångspunkt i en egen värdegrund, verksamhetsidé, vision och strategiska mål, på samma sätt som ÖB betonar vikten av att arbeta aktivt med sådana dokument? Är våra utgångspunkter vägmärken på samma väg som ÖB:s? Angående värdegrunden så har vi vår ratt som ska vara med vid alla möjliga tillfällen! Hur är det då med visioner och strategiska mål? Vi har arbetat med vår strategiska plan, som innehåller både visioner och mål, i rätt många år och vi har reviderat den vid minst tre tillfällen. Nu är vi på gång igen med en revidering och denna gång är det av mer omfattande slag. Varför gör vi nu detta? Jo, av just samma skäl som ÖB! Vår roll och uppgift i en föränderlig värld måste tydliggöras och eftersom Försvarsmakten är till stor del vår uppdragsgivare måste vi självklart ligga steget före. Vi har och hoppas också få fler uppdrag från andra uppdragsgivare och även där måste vi ha strategin klar för oss. Vid senaste förbundsstämman togs beslutet att styrelsen skulle arbeta vidare med den strategiska plan som nu ligger som ett förslag. Vid nästa ordförandekonferens ska vi spika planen för att på kommande förbundsstämma ta beslutet. ÖB fokuserar på insatsförband och vi måste fokusera på det som vi är bra på, som efterfrågas och som vi har resurser och möjligheter till att genomföra. Vår ungdomsutbildning, som är både nationell och internationell, är positivt omvittnad och efterfrågad i det motto att ungdomarna trivs och det är lätt att rekrytera och Försvarsmakten tycker att den är viktig och att den har stor betydelse för deras egen rekrytering.. Vår vuxenutbildning har alla förutsättningar för att den ska bli bra nu när vi under en tid har arbetat med ominriktning. Vi ska få fram instruktörer som kan hjälpa till vid utbildningar i Försvarsmakten och vid vår egen utbildning. Vi ska få fram kompetent personal för t ex. sjöövervakning, så att vi kan bedriva den enligt uppdrag från Försvarsmakten. Vi ska också sprida kunskap om och medverka till rekrytering av personal till utlandsstyrkorna och de frivilliga kommunala resursgrupperna. Utöver detta ska vi sprida kunskap om det nya försvaret och marin verksamhet. Vi ska också umgås unga och gamla medlemmar och känna kamratskapen och stoltheten att vara med i en frivillig försvarsorganisation som verkligen är med på vägen framåt, inte bara vår egen utan även ÖB:s Vägen framåt. Njut nu av sommaren och ta vara på allt det goda som man kan få ut av en svensk sommar! När ni kopplar av, får ni säkert energi till att ta kontakt med våra politiker och fråga och diskutera försvars- och frivilligfrågor. Det är ju snart val och det är vi som väljer om våra frågor ska vara med i debatten eller inte. Ha en skön sommar! JOHN FRITSCH förbundsordförande Sjövärnsposten Medlemstidning för Sjövärnskåren utgiven av Sjövärnskårernas Riksförbund Ansvarig utgivare John Fritsch Redaktion chefredaktör Daisy Balkin Rung balkin.rung@swipnet.se generalsekreterare Johan Fischerström generalsekreterare@svkrf.se bild- & layout Göran Pedersén gp@delko.se bild- & layout Johan Iacobi iacobi@telia.com kårernas lokalredaktörer Redaktionens adress Box 5435, Stockholm Prenumeration & adressändring Catharina Harling expedition@svkrf.se Ekonomi Erik Falkenberg forbundsekonom@svkrf.se PlusGiro: Sjövärnsposten ges ut med fyra nummer per år. Prenumerationspris: 80 kr/år. Endast ledaren ger uttryck för Sjövärnskårens officiella ståndpunkt. För signerade artiklar svarar respektive författare. För ej beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material så att det ansluter till tidningens stil, innehåll och omfång. Insända bilder återsänds på begäran. Tryckeri VTT grafiska AB, Vimmerby Trycks på 115g Silverblade Art. Manusstopp för nästa nummer av Sjövärnsposten är den 25 augusti. Sjövärnsposten 2006 nr 2

4 Försvaret visar Text: Daisy Balkin Rung Foto: Göran Pedersén Under en vårkampanj visar Försvarsmakten upp sig för svenska folket. De kommer att synas i tidningsannonser, tv-reklam och i verkligheten. En strålande lördag i mitten av maj gick startskottet när Limhamnsfältet i Malmö invaderades av grönklädda soldater. Swedish Battle Camp hade man döpt fältet till och malmöborna kunde pröva på allt från väggklättring till ubåtsbesök. Jag tror att programmet passar både gammal som ung, sa Berndt Grundevik, brigadgeneral och tillika kampanjledare. Sjövärnsposten 2006 nr 2

5 upp sig Det var en härlig syn som mötte oss journalister när försvaret bjöd till pressvisning i Västra Hamnen. Skonerten Falken låg vackert till kajs och lite senare seglade korvetterna Malmö och Kalmar in i hamnen och lade sig bredvid Falken. Hjärtat klappade på Sjövärnspostens utsände. Att sedan solen stod högt på himlen gjorde inte det hela sämre. Övernattning av bassäkerhetskompaniet Vi bjöds på en uppvisning av Bassäkerhetskompaniet från Kungsholmen utanför Karlskrona. Stridsbåtar intog hamnen och soldaterna säkrade hela Västra Hamnen. En imponerande uppvisning som drog till sig flera intresserade anställda i området. Bassäkerhetskompaniet hade övernattat på Öresunds Sjövärnskårs kårstation i Limhamn. Det var jättebra att vi fick möjlighet att bo över därute. Det låg bra till för oss och kunde inhysa oss alla. Det tackar vi för. Och vi har sovit Bildtexter: Försvarets uppvisningstrupper var på plats med Arméns Lejon i imponerande show. Arméns musikkår spelade och marscherade. Bassäksoldat med schäfer. Bevakningsbåtar från nya Bevakningsbåtskompaniet i Göteborg, här nedan BevB 85 HMS Trygg visade upp sig. Soldater i nya öken- och tropikuniformerna var på plats. mycket gott allihop, sa Örjan Ivarsson, adjutant för förbandet. Denna kampanj är en kunskapskampanj. Vi vill nå ut till svenska folket och på detta sätt presentera vad försvarsmakten gör och står för, sa Ingemar Elofson, pressansvarig för kampanjen, annars informationschef för 3:e ytstridsflottiljen. Vårt försvar har genomgått en stor förändring och vi har blivit mer internationaliserade. Vi deltar i internationella uppdrag runt om i världen för att bevara fred och säkerhet, detta vill vi visa upp. Sjövärnare på plats Flera av korvetternas besättningar är sjövärnare i botten. Bland annat värnpliktige Paula Fröberg. Det känns helt underbart att få vara med i denna kampanj. Och att göra värnplikten på Malmö är jättebra. Paula är med i Blekinge Sjövärnskår och var instruktör på sommarskolan på Kungsholmen förra sommaren. Överbefälhavare Håkan Syrén håller pressmöte på invigningsdagen. Ute på campen som de invigda kallar det för. Självklart är Sjövärnsposten på plats och det noterar ÖB med ett välkomnande leende. Det är en stolt överbefälhavare som gått omkring på kampanjområdet och mött motiverade officerare, civilanställda och värnpliktiga. Min personliga reflektion är att de som finns här idag äger kunskap. Många har tjänstgjort i våra internationella missioner och det är viktigt att kontakter etableras och de får dela med sig av sina erfarenheter. Det är med stolthet som jag kan säga att Sveriges försvarsmakt tål en internationell jämförelse. ÖB: - Sjövärnskåren ett lysande exempel Flera av den församlade världspressen (läs lokala skånetidningar) fokuserar sina frågor på kronor och ören. Men vi försöker svänga om den typiska negativa skjutjärnsjournalistiken till mera positiva tongångar och frågar vad ungdomsutbildningarna inom frivilligorganisationerna betyder för Försvarsmakten. De organisationer som har ungdomsutbildningar har alla en god kännedom om försvaret. Ungdomsverksamheten är bra. Sjövärnskåren är ett lysande exempel på en bra och gedigen utbildning och ett bra rekryteringsunderlag för Försvarsmakten. Sjövärnsposten 2006 nr 2 5

6 Första april och förbundsstämma i Helsingborg Text: Daisy Balkin Rung Foto: Göran Pedersén Nej det var inget aprilskämt, årets förbundsstämma startade den första april och pågick i dagarna två. Nordvästra Skånes Sjövärnskår stod som värdar och inbjuden talare var marininspektören konteramiral Anders Grenstad. Motioner avhandlades och en ny kår valdes in. Sjövärnsposten var på plats. Det var vår egen förbundsordförande John Fritsch som invigde stämman. Senare hälsade Johan Iacobi från Nordvästra Skåne alla välkomna till Sundets Pärla. Han påminde deltagarna att när andra världskriget härjade som värst var Sjövärnskåren alldeles nybildad. Stämman var förlagd till Campus Helsingborg, högskolan som är en del av Lunds Universitet. Marinen syns för litet Marininspektören Anders Grenstad presenterade marinen av idag på ett trevligt och informativt sätt. Ett marint team för säkerhet på och från havet. Vi har problem med att synas. Om sanningen ska fram är vi mer omtyckta av bortapubliken än av hemmapubliken, sa Anders Grenstad och refererade då bland annat till ubåtssamarbetet med USA. - Att vi har ubåt i San Diego och att samarbetet fungerar så bra, och att våra besättningar där får goda vitsord, det är bra marknadsföring.( Läs mer om ubåtssamarbetet med USA i Sjövärnsposten nr 1/2006). - Ni i Sjövärnskåren har lycktas komma ut i samhället. Det lockar publiken, sa marininspektören. På frågan om Sjövärnskåren kan göra något för marinen och hur man kan samarbeta svarade Anders Grenstad att det tar tid att identifiera de uppgifter som Sjövärnskåren kan få. Vi jobbar på och tittar igenom dessa frågor om hur vi ska kunna utöka samarbetet i framtiden. Sjövärnskåren ligger mig varmt om hjärtat, jag har själv varit fyra somrar på Rollsö. Men från det till att lova det ena och det andra, det kan jag inte göra idag. Låt oss titta över detta tillsammans och sedan komma fram till en lösning. Snabbt utsedd toastmaster Kvällens festmiddag avhölls på Marina Plaza Hotel i Helsingborgs hamn. Sjövärnsposten kan avslöja att enbart några Sjövärnsposten 2006 nr 2

7 Bild till vänster: Överläggningar på högsta nivå. Från vänster: kommendör C-G Hagström, konteramiral Anders Grenstad, örlogskapten Jan Tornerhjelm och förbundsordförande John Fritsch. Bild till höger: En strålande glad och rörd Barbro Bergqvist avtackades med en resecheck till Island. Bild nedan till vänster: Erik Wrangel och Johan Iacobi, guldmedaljeras av marininspektören. Bild nedan till höger: Chefen för frivilligavminuter före middagens början, fanns ingen toastmaster utsedd. Men det tog inte många minuter förrän Jens Brandt från Malmö inbjöd alla att inta sina platser. Med briljans presenterade han talare efter talare och det märktes att han skolats både i Sjövärnskårens, marinens och i den medicinska akademiska världen. Även i år utdelades flera medaljer. Guldmedalj utdelades till Erik Wrangel och Johan Iacobi, silvermedalj till Göran Pedersén samt förtjänsttecken till Ingela Holmberg, Daniel Petrak, Mattias Widlund och Bertil Karlsson. Kansliets mångåriga klippa avtackad Barbro Bergqvist, som arbetat på kansliet i över 30 år avtackades med tal och en mycket uppskattad present en resa till Island, dit Barbro alltid velat resa. Det var en rörd Barbro som tackade alla funktionärer och kårer och sin chef för mycket gott samarbete. Beslut om elevavgifter Den formella delen av förbundsstämman hölls på söndagen. Stämman beslöt efter en intensiv debatt att anta styrelsens proposition om elevavgifter för ungdomsutbildnigen efter grundkursen, GK. Beslutet gäller bara för 2006 och per elev får avgiften inte överstiga 2000 kronor. Även om det är ett beklagligt beslut så hade alternativet varit sämre, att stänga en av sommarskolorna. Det är förbundsstyrelsens förhoppning att detta ärende inte skall behöva återkomma, utan att vi får ungdomsutbildningen finansierad via uppdrag från Förändringar i förbundsstyrelsen Daniel Petrak lämnar uppdraget som ledamot i förbundsstyrelsen eftersom att han kommer att tjänstgöra på HMS Gotland i San Diego under det kommande året. Daniel kommer dock att vara adjungerad till förbundsstyrelsen angående båtfrågor. Catherine Eriksson valdes in på den vakanta platsen. Hon har under många år arbetat som utbildningshandläggare på de militära myndigheterna i Härnösand och är medlem i Västernorrlands sjövärnskår. Ny kår upptagen i riksförbundet En mycket positiv händelse var att Sjövärnskåren fick en ny lokal kår upptagen. Med Roslagens Sjövärnskår är vi nu 18 kårer i landet. Som kuriosa kan nämnas att det tidigare funnits en kår i Roslagen, därför det är extra roligt att den nu återuppstått. Sjövärnsposten 2006 nr 2 7

8 Till sjöss med Cinderella Visst har frivilligheten en plats i samhället en konferens i samarbetets tecken. Det var rubriken på årets konferens ombord på M/S Cinderella den mars. Det var andra gången som arrangemanget genomfördes i regi av Frivilligorganisationernas samarbetskommitté (FOS) och samlade ca 2000 deltagare från hela Sverige. Konferensen invigdes av försvarsminister Leni Björklund som höll sitt tal innan fartyget kastade loss. Text & bild: Göran Pedersén Söndagskvällen ägnades åt mat och informellt samkväm inklusive dans för de hugade. Även om det inte fanns något officiellt program så avhandlades många frågor i hörnor och vrår och viktiga kontakter knöts. Konferensen inleddes klockan 0800 och trots att timman för många blivit sen så var lokalerna välfyllda med intresserade frivilliga. Programmet visade väldigt påtagligt den ominriktning från det militära hotet till kris, katastrof och svåra påfrestningar som pågår. Av talarna var det bara Rikshemvärnschefen Roland Ekenberg som tillhörde den militära sfären, de andra kom från myndigeter och organisationer som jordbruksverket, smittskyddsinstitutet, räddningsverket med flera. Likaså var ämnena relaterade till smittskydd, omvårdnad, skadeförebyggande, samverkan mm. Kvalitén på föredragen var i allmänhet hög även om någon enstaka talare förföll till statistikfetischism. Det som var väldigt glädjande, enligt min uppfattning, var att frivilligorganisationerna insett att samarbete är rätt väg ut ur mörkret och man på så sätt kan få mer pang för pengarna. I alla fall om man skall tro på vad som dryftades i korridorerna. Vi i förbundsstyrelsen passade även på att träffa FVRF:s styrelse samt representanter från Försvarsutbildarna för att se på våra möjligheter att verka tillsammans i framtiden. Konferensen avslutades med en paneldebatt som Berit Johannesson (v), Håkan Juholt (s), Allan Widman (fp) medverkade i och med bland andra Johan Fisherström som utfrågare. Jag kan konstatera att om vi går mot ökat samarbete är det inte lika säkert att så sker bland våra kunder/uppdragsgivare. Där finns en frapperande balkanisering där ansvaret är utspritt mellan myndigheter och kommuner. Förhoppningsvis kommer den föreslagna sammanslagningen mellan Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket tillsammans med länsstyrelsernas utökade roll i den nya krisberedskapspropositionen att vända skutan. Det är värt att notera att ny chef för Räddningsverket är fd C GRO, generallöjtnant Göran Gunnarson, ibland kan det vara bra med en gammal militär! Det som jag personligen oroas av är den tendens, vilket återigen visade sig under debatten, att från politiskt håll vilja förbigå de frivilliga försvarsorganisationerna när det gäller att bygga upp krisberedskapen. Jag ställer mig väldigt frågande till effektiviteten i att riva gamla strukturer och bygga nya, bara för sakens skull. Dessutom är det så att medlemmarna i frivilligorganisationerna har visat sin vilja att stödja samhället i krig och de flesta har säkert samma engagemang i kris, däremot har medlemmarna i orienteringsklubben blivit medlemmar för att de vill orientera. Bilden av frivilligorganisationerna som fast i kalla kriget dök åter upp och jag blir beklämd när en av deltagarna hävdade denna syn baserat på att ha läst organisationernas årsrapporter. Det vore uppfriskande om man kompletterade teoretiska teoribildningar med fältstudier som kan ge en mer nyanserad syn på verkligheten. Sjövärnskårens generalsekreterare Johan Fischerström i talarstolen ombord Cinderella. Tre ledande försvarspolitiker i debattpanelen. Från vänster Håkan Juholt (s), ordförande i Försvarsberedningen, Berit Johannesson (v), ledamot av Försvarsutskottet och Allan Widman (fp), ledamot av Försvarsutskottet. Sjövärnsposten 2006 nr 2

9 En oförglömlig kväll Text: DAISY BALKIN RUNG FOTO: HENRIK ERIKSSON Att det inte är långt till skrattet inom Sjövärnskåren har jag vetat tidigare. Men att man inom loppet av två timmar kan skratta så mycket att man stundtals tror att det inte finns mer luft i lungorna, visste jag inte. Det var en helt vanlig torsdagskväll och Öresunds Sjövärnskår hade bjudit till ärtsoppa och pannkakor. Allt tillagat med stor kärlek av Åke Bengtsson. Vi var 12 personer runt bordet. Flera generationer. Allt från Stephan Lindeblad 17 år, till Ove Ranert, en vital gentleman i övre 70-års åldern. Sjövärnsposten hade den stora äran att ha farbror Ove till bordet. Och jag kan intyga er att jag sällan haft så trevligt. Minnen från krigets dagar och Öresundsflottiljens storhetstid samsades med underbara vitsar, varav några kunde få den mest luttrade kvinnliga chefredaktör att rodna. Vilken fantastisk stämning! Och alla var med. Det kändes så levande. Och utanför höll solen på att gå ner över sundet. Kvällen var ljum nästan sydländsk, utsikten betagande och den förtöjda SVK 3, kårens gamla båt, kluckade i vattnet. Nästan en förtrollad kväll. Med runt bordet var: Bengt Andersson, Jens Brandt, Björn Ericsson, Henrik Eriksson,Christian Hellberg, Rolf Jarbe, Bertil Karlsson (representant från Sjövärnskårens förbundsstyrelse), Lennart Olson, Erik Törnquist, Ove Ranert, ärtsoppslagaren Åke Bengtsson, Stephan Lindeblad samt undertecknad. Nationaldagsfirande i Malmö Sjövärnskåren var på plats vid det sedvanligt högtidliga nationaldagsfirandet på Malmö idrottsplats. Foto: LENNART OLSSON Sjövärnsposten 2006 nr 2

10 Skonerterna seglar mot 60 år Gladan och Falken fortsätter att segla! I början av sommaren 2005 kom det glädjande beskedet att Falken skall genomgå beslutad renovering, med bl a ett nytt däck. Arbetena har utförts på Ö-varvet, Öckerö. Varvet har blivit skonerternas hemvist under översyner. Närheten till segelfartygsföreningen MBV (Mot Bättre Vetande) och varvets erfarenhet, borgar för gedigen yrkeskunskap. Se bara på 3-mastbark Gunilla som på Ö-varvet konverterades från motorlastfartyg till segelskepp med tillnamnet Den Seglande Gymnasieskolan. Falkens däck är klart och mycket vackert, aktra befälsinredningen har också fått en uppsnyggning. Försvarets omstrukturering, med bland annat inställd kadettrekrytering och utbildning till officer, satte åter behovet av skonerterna under luppen. Även utbildningen på Carlskrona har ju stoppats men läggs sjöpraktik under sakkunnig ledning på lämpliga utbildningsfartyg verkligen ner? Finns det verkligen lämpliga elevplatser på kvarvarande fartyg? En matematisk tro talade för att avveckla en skonert (Falken?), eftersom antalet elever från Försvarsmakten minskade. Men var det hela sanningen? Finns det inte behov i andra organisationer av att utbilda och träna elever? Kan inte skonerterna ses som en samhällelig resurs? För Gladan och Falken gäller det att visa att Försvarsmakten kan medverka i det civila samhället med utbildning av ungdomar. Sail Training Association of Sweden (STAS) och Sveriges Segelfartygsförening larmade skriftligt till Marininspektören, Cheferna för Marinbas Syd och Sjöstridsskolan. Stöd kom även från näringslivet som genom Christer Zetterberg (företagsledare) och Mikael Krafft (skeppsredare för Clipper Line med tre seglande passagerarfartyg plus sin egen skonare Doriana) som genom sina kontakter kraftigt biträdde för att rädda Falken. Beskedet från Marininspektören (MI), konteramiral Anders Grenstad, är i högsta grad positivt för skonerterna och glädjande för den praktiska sjötjänsten. - Falken seglar Hon har anmälts för att delta i jubileumskappseglingen från St Malo till Lissabon och åter till Antwerpen. Se detaljerna på Sail Training International (STI) hemsida eller den svenska www. stas.nu. Det är 50 år sedan den första Tall Ships Race genomfördes. Från Sverige deltog då Gladan, Falken och Flying Clipper. Deras besättningslistor med nuvarande (kända) adresser har skickats till STI, så att inbjudan kan skickas till dem som var med! Gladans och Falkens besättningar från 1956 är inbjudna till fartygen i samband med Marindagen i Karlskrona 6 maj, Försvarsmaktsdagen i Malmö 13 maj och Göteborg den 18 maj. - Gladan seglar inte Hon kom- FOTO:GÖRAN PEDERSÉN mer sannolikt att genomföra en del modifieringar under året för att nå upp till Falkens nivå, bl a nytt reservstyrsystem. - MI beslut och inriktning för skonerterna är att båda skall segla under örlogsflagga med sjöofficerare som befäl. - Så snart det militära utbildningssystemet, i ny ordning, är fastlagt, kan detaljplanering göras. Som det nu ser ut, kommer skonerterna att användas för kadettutbildning i sjömanskap och grundläggande tjänst ombord under tiden aug/sept - okt. - Skonerterna skall i interaktion med det civila samhället kunna ge ungdomar sjömanskapsutbildning under tiden maj - aug. Eftersom rytmen i utbildningssystemet inte är fastlagd för de som påbörjar officersutbildningen 2007 är det svårt att exakt ange när den ena eller andra kategorin bereds möjlighet till utbildning vid skonertdivisionen - Elever kan komma från Sjövärnskåren, marininriktade eller vanliga gymnasieskolor, Kustbevakningen, segelfartygsorganisationer (traditional shiputbildning) och scoutrörelsen. För dessa skall särskilda utbildningsplaner utarbetas och elevavgift framräknas. Beslut avseende avgifter bestäms senare - MI ser ett stort mervärde att skonerterna seglar i oss omgivande farvatten i syfte att sprida information om Försvaret och dess utbildningssystem (inte med rekrytering som främsta mål) - Huvudman för skonertdivisionen är Chefen för Sjöstridsskolan i Karlskrona. Falken har under våren 2006 rustats, riggats och utbildat den egna besättningen. Under maj har den egna segelutbildningen påbörjats, där Falken bl a närvarit vid Försvarsmaktssdagarna i Malmö och Göteborg ( Direkt efter midsommar mönstrar civila ungdomar på i Göteborg. De utbildas ombord i 4 veckor och mönstrar av i Lissabon där 28 elever ur Sjövärnskåren mönstrar på. De 10 Sjövärnsposten 2006 nr 2

11 FOTO:GÖRAN PEDERSÉN Sjövärnselever i sjömaningstagen under överinseende av 2:e skepparen Lt Thomas Falk, ombord HMS Falken under Försvarsdagen i Malmö. genomför andra halvan av kappseglingen och mönstrar av i Antwerpen. I Antwerpen mönstrar elever ur Finska marinen på för att utbildas under segling hem till Karlskrona. Sjöstridsskolans elever (kadetterna) kommer att utbildas ombord i Falken under perioden november 06 - maj skall båda skonerterna segla och under sommaren går Tall Ships Race i Östersjön. Seglingarna börjar i Aarhus den 8 juli och går med första etappen till Kotka. Efter Sail-in-Company besöker skolfartygen Stockholm den juli. Starten för andra etappen går från Sandhamnsområdet med mål i Szczecin den 4 augusti började Gladan och Falken sin utbildande och utvecklande verksamhet vilket 60-årsjubileum det kan bli i Stockholm som såg skonerterna lämna Stockholms Örlogsvarv! Historien om deras tillblivelse, med marindirektör Tore Herlin som konstruktör, kan läsas i Marinens Skonerter, med Gladan och Falken de första 50 åren (ISBN x). STAS är föreningen som dels är kontakten med den internationella organisationen Sail Training International (STI) som anordnar Tall Ships Races och dels skall vara sammanhållande i frågor som rör svenska segelfartyg avseende utbildning och sjösäkerhet. En av frågorna som bereds, är hur skaffa praktikplatser för de befäl, instruktörer och ledare som behöver det certifikat Traditional Shipförordningen kräver. Av de svenska segelfartygen är det Gladan och Falken förutom Gunilla som har erforderliga resurser. STEN GATTBERG Tel (kväll), (dag) Sjövärnsposten 2006 nr 2 11

12 Mångsysslaren med många järn i elden - Henrik Eriksson Han är sjövärnare, ungdomsledare, ordförande, reservofficer och Lundastudent. En 26-åring med ett stort brinnande intresse för sjön. Allt han tar tag i blir gjort och han säger själv att han måste känna sig engagerad för att kunna motivera andra att aktivera sig. Vi har träffat Henrik Eriksson, för tillfället är den yngste kårordföranden i Sjövärnskåren. Text: Daisy Balkin Rung Foto: Peter Fjellvind - Det började för 12 år sedan, jag hade ingen aning om att det fanns något som hette Sjövärnskåren, säger Henrik Eriksson. Jag hade seglat privat med familj och vänner och älskade havet. Av en slump fick jag ett reklamblad i handen precis när jag behövde skriva en inköpslista. Stoppade pappret i fickan och tänkte inte mer på det. Men när byxorna skulle tvättas tömde jag fickorna och fann reklambladet och det visade sig vara information från Öresunds Sjövärnskår om en förberedande kurs för 14-åringar. Utbytesverksamheten är viktig Han anmälde sig och på den vägen är det. Det har blivit en del somrar på af Trolle i Karlskrona och några på Kungsholmen. Som elev, biträdande instruktör och kurschef tog han som följeofficer emot ISCA-elever från olika länder i Sverige och året därpå åkte han till Canada med fem svenska ungdomar. Att vara följeofficer är något väldigt speciellt och hedrande. Både att få välkomna ungdomar från andra länder till vårt vackra land men också att få resa utomlands och representera Sverige. Det roliga är att jag sju år tidigare själv var elev i Canada. Att intervjua Henrik Eriksson är enkelt. Han berättar mycket ingående om sina år och sitt engagemang. Efter sjövärnskårsutbildningarna gjorde han värnplikten i marinen Givetvis i Karlskrona. På robotbåt. Det blev 18 månader varav ett år på HMS Nynäshamn. Att jag ville bli reservofficer visste jag redan från början så jag sökte den utbildningen och blev antagen i januari Ett intensivt år följde med teori, fördjupningar, skonertsegling med mera. Jag kände mig trygg och jag visste att 12 Sjövärnsposten 2006 nr 2

13 jag hade valt rätt. Och med sjövärnskåren i bakgrunden så kunde det inte bli bättre. Ung ordförande? Henrik, du tog över rodret som ordförande i Öresund för några år sedan. I en kår som hade haft många äldre medlemmar och funktionärer. - Hur kändes det? - Jag hade suttit med i styrelsen några år och tyckte det var stimulerande. Att ta över ordförandeposten var inget svårt och jag hade mycket uppbackning från styrelsen. Vi ville få igång utvecklingen av ungdomsverksamheten och det var precis vad vi gjorde. I år har vi ett drygt 30-tal ungdomar som ska till Kungsholmen i sommar. Det är oerhört roligt, berättar Henrik. Man kan då stilla undra hur han hinner med civilingenjörsstudierna på Lunds Universitet? Det handlar om planering och delegering. Vi fördelar uppgifterna i styrelsen så att alla har olika ansvarsområden och det fungerar bra. Hur lång tid har du kvar och vad specialiserar du dig inom? Jag har ett halvår kvar. Jag studerar bioteknik och livsmedelskunskap. När jag blir färdig vill jag arbeta inom livsmedelindustrin, och se till att vi kan äta gott och säkert även i framtiden. Det är stora utmaningar som väntar, eftersom vi idag är mer medvetna om vad vi stoppar i oss. Det goda samarbetet kårerna emellan Att samarbetet mellan de södra kårerna är brett utbyggt och fungerar bra är ingen hemlighet. Flera aktiviteter planeras tillsammans och de träffas regelbundet. Det är vi i Öresund som tar hand om ungdomarna. Nordvästra Skåne jobbar med fälttjänstutbildningen och Sydöstra Skåne har kontakten med det Danska Marinehjemmeværnet. Sedan kommer ju samarbetet med Blekinge. Det är verkligen roligt med dessa kontakter och jag kan varmt rekommendera att man försöker samarbeta kårer emellan. Det blir så mycket enklare och mer stimulerande på detta sätt. För närvarande pågår arbetet med planeringen av helgen den 25 till 27 augusti 2006 i Karlskrona. - Då blir det Rikstävlingar, dansktävlingar, danskt örlogsbesök och utbildnings- och ungdomsledarkonferens. Meningen är att alla kårer ska dyka upp med sina respektive båtar. Det blir en stor happening, ett evenemang vi sällan kommer att glömma, säger Henrik Eriksson innan han tar bilen ut till styrelsemötet i Limhamn. FOTO: SÖDERTÖRNS SJÖVÄRNSKÅR Salut för HM Konungen När kung Carl XVI Gustaf fyllde 60 år på Valborgsmässoafton var det kvinnliga sjövärnare som sköt konungens salut. 21 skott avfyrades för att fira Sveriges regent. Evenemanget uppmärkasammades av flera dagstidningar och även TV visade bilder från Skeppsholmen. Grattis säger vi på Sjövärnsposten både till Kungen och till våra kvinnliga salutister. Fakta om salut Salut avges med kanonskott från salutstation och salutpliktigt örlogsfartyg. Saluten omfattar en eller två salutomgångar om vardera 21 skott, om inte annat bestäms särskilt. Salutstationerna finns i Boden, Vaxholm, Stockholm, Karlskrona och Göteborg. Örlogsfartyg som är utrustade med minst två kanoner av samma kaliber, lägst 40 mm, är salutpliktiga. I dagsläget är det endast HMS Carlskrona och HMS Visborg. Salut avges på salutdagar. Dessa är Sveriges nationaldag, konungens och drottningens födelsedagar och namnsdagar samt kronprinsessans födelsedag. Salut avges också när ett barn föds inom det kungliga huset, vid statschefens frånfälle, vid en ny statschefs tillträde och i övrigt vid tillfällen som Försvarsmakten bestämmer. Salut får avges för annan nation vid örlogsbesök. Salut för Sverige skall besvaras. Salut omfattar två salutomgångar vid en tronföljares födelse, vid statschefens frånfälle och vid en ny statschefs tillträde. I övrigt skall salut ges med en salutomgång. Källa: Förordning (1996:931) om salut. Sjövärnsposten 2006 nr 2 13

14 Samverkan SVK - SFRO Arbetsgruppen Samverkan SVK - SFRO undersöker möjligheterna till fruktbart samarbete mellan Svenska flottans reservofficersförbund och Sjövärnskåren. Deltagare från vänster: Niklas Fogdestam, Mattias Widlund, Per Kjellerstedt och Christer Ekengren. Under vintern har en arbetsgrupp bestående av Christer Ekengren, Niklas Fogdestam, Per Kjellerstedt samt Mattias Widlund tittat på möjligheterna för och konsekvenserna av ett närmare samarbete mellan Sjövärnskåren och Svenska Flottans Reservofficersförbund. Gruppen har nu överlämnat en rapport till respektive styrelse för vidare arbete. Roslagens Sjövärnskår Vid förbundsstämman upptogs Roslagens Sjövärnskår (ROS SVK) till ny kår i Riksförbundet som därmed består av 18 kårer. ROS SVK bildades våren 2005 ur hemvärnets båtgrupp i Räfsnäsområdet där de varit verksamma i mer än 10 år. ROS SVK har fått tillgång till trossbåt 655 och blir därmed en bra resurs för Försvarsmakten i området. ROS SVK har dessutom redan etablerat samarbete med Norrtälje kommun, Räddningstjänsten, Sjöräddningen och Kapellskärs Hamn. Sjövärnsposten återkommer med ett större reportage om Roslagens Sjövärnskår till hösten. Forts från s 16. Mer formellt så har vi möten, har bildat arbetsgrupper för specifika frågor samt skickat gemensamma skrivelser till såväl Regeringen som till Försvarsmakten. 5. Vad har ni uppnått hitintills? FVRF: - På kanslinivå använder sig nu våra bägge organisationer av samma system för medlems-, instruktörs- och kompetensregister. Vi diskuterar och påskyndar dessutom tillsammans med andra frivorg införandet av ett integrerat IT- och kontorssystem på vårt kansliplan. Allt i syfte att spara pengar. I utbildningsverksamheten har vi påbörjat diskussioner om att utveckla ungdomsverksamheten. Vi strävar även efter att finna vägar hur regional verksamhet kan samaordnas. SVK RF: - Vi har samma medlems- och utbildninghanteringssystem (se särskild artikel). Sjöboden och hemsidan bygger på principer och idéer vi fått från flygvapenfrivilliga. Vi har dessutom visat försvarsmakten att vi har en vilja att fortsätta utveckla vårt samarbete. 6. Vad gagnar det våra respektive medlemmar? FVRF: - En ökad samordning leder ju till att vi kan utnyttja tilldelade medel bättre, vilket medför flera kurser och ökad kvalitet. Samtidigt får vi en ökad förståelse för en bredare försvarsverksamhet. SVK RF: - Ju effektivare och billigare administrationen blir, desto mer resurser kan avdelas till verksamheten på fältet. Det vill säga till den verksamhet som våra medlemmar bedriver. Om vi dessutom kan visa på konkreta och effektiva samordningsåtgärder, torde vi få en tyligare och högre frivilligröst till gagn för våra resp organisationer och därmed till våra medlemmar. 7. Kan ni rekommendera flera frivilligorganisationer att göra samma sak? FVRF: - Som jag nämnde har vi inlett en bra diskussion mellan Sjövärnskåren, Flygvapenfrivilliga och Försvarsutbildarna. Men mycket mer finns att göra tillsammans med fler organisationer och en del gamla staket med otidsenlig indelning behöver rivas. SVK RF: - Ja, absolut. Samarbete är nödvändigt. De frivilligorganisationer som inte visar vilja till samarbe kan få det svårt att överleva på sikt genom att det ekonomiska stödet kan komma att reduceras eller dras in. Representanter från Roslagens Sjövärnskår vid förbundsstämman i Helsingborg. 14 Sjövärnsposten 2006 nr 2

15 Generalsekreteraren har näst sista ordet FOTO: GÖRAN PEDERSÈN Under det förra seklet utvecklades de frivilliga försvarsorganisationerna till en fantastisk och unik samhällsresurs som utgjorde en värdefull del av det svenska totalförsvaret. Utvecklingen ägde naturligtvis rum tack vare ett fantastiskt engagemang hos många människor, men också tack vare ett starkt politiskt stöd. Totalförsvarstanken och de resurser som avsattes för detta väckte beundran och avundsjuka hos många länder i vår omvärld. I slutet av seklet var medlemmarna i de frivilliga försvarsorganisationerna ungefär lika många som Försvarsmakten kunde sätta på krigsfot efter mobilisering, således ca personer. och därmed farliga och således inte kan utnyttjas i den civila krisberedskapen. Ingenting kan vara mer felaktigt. De utgör ju en stor och folkförankrad del av det civila samhället och de flesta är naturligtvis beredda att stödja samhället vid andra kriser än krig. De facto pågår för närvarande anpassningar inom de flesta frivilligorganisationer mot de nya hotbilderna. Exempelvis växer det upp frivilliga resursgrupper (FRG) i många kommuner. Dessa FRG består till huvuddelen av personal från de frivilliga försvarsorganisationerna vilket således är ett slående bevis på att vi anpassar oss. Märkligt nog är detta faktum totalt okänt för flera framtill Riksdagen nyligen överlämnade krisberedskapsproposition Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle blir man mycket betänksam. I propositionen framhålls visserligen medverkan av frivilligpersonal i samhällets krishantering på ett positivt sätt. Men det är endast den civila krishanteringen som omnämns. Räddningstjänsten, kommuner, landsting m fl berörs, men Försvarsmakten och dess behov berörs inte med ett ord. Man skall samtidigt ha i åtanke att de frivilligorganisationer som har uppdrag från Krisberedskapsmyndigheten har fått ett oförändrat stöd, medan de organisationer som har uppdrag från Det rör sig totalt om flera hundratusen personer som finns över hela landet, i alla åldrar, av bägge könen, ur alla samhällsklasser. Och det var personer som var beredda att stödja samhället i den värsta av alla kriser nämligen krig. Under senare år har vi emellertid sett en drastisk minskning av Försvarsmakten som reducerats till ca personer - varav hälften är frivilliga (hemvärnet). Från att tidigare ha funnits över hela landet, finns Försvarsmakten idag endast vid ett fåtal orter i landet. Men däremot finns medlemmarna i de frivilliga försvarsorganisationerna i stort kvar. Det rör sig totalt om flera hundratusen personer som finns över hela landet, i alla åldrar, av bägge könen, ur alla samhällsklasser. Den stora huvuddelen av dessa är utbildade och organiserade samt har ett intresse, ett engagemang och en vilja att stödja samhället vid kriser. När Försvarsmakten nu lämnat stora delar av Sverige, finns det faktiskt kvar en enorm samhällsresurs i form av de frivilliga försvarsorganisationerna och deras utbildade, organiserade och engagerade medlemmar. Tar statsmakterna hand om denna resurs, denna enorma kraft? Om man läser den av Regeringen Försvarsmakten med mycket kort varsel har fått sina utbildningsmedel reducerade med hela 50 % under de senaste 1½ åren. Det innebär en medveten och snabb nedmontering av den unika resurs som byggdes upp under förra seklet och är ett veritabelt knivhugg i ryggen på flera hundratusen engagerade medborgare. Samtidigt som politikerna verkar för att sänka en redan existerande och fungerande frivilligresurs, ger propositionen intryck av att man vill bygga upp en helt ny struktur av frivilliga för den civila krishanteringen. Vad är det för signaler som politikerna sänder ut? Man undrar om/ hur de tänker. Att allt militärt av statsmakterna verkar betraktas med stor misstänksamhet är välbekant. Det är ju uppenbarligen farligt eller läskigt att samarbeta med militära myndigheter och utnyttja de militära resurserna i samhällsnytta. Ådalensyndromet spökar fortfarande. Men det verkar märkligt nog som om politikerna anser att även medlemmarna i de frivilliga försvarsorganisationerna är militärer stående försvarspolitiker. Varför riskera en rasering av stora delar av dagens frivilligorganisationer genom kraftiga reduceringar av stödet? Varför ger man intryck av att samhället istället skall bygga upp en ny civil frivilligresurs? Varför inte utgå från dagens frivilliga försvarsorganisationer? Här finns redan en enorm kraft och mängder med kompetenser och engagemang. Avbryt den ekonomiska dräneringen och avvakta organisationernas anpassningar mot dagens situation! De summor vi talar om är inte ens felräkningspengar i ett nationellt perspektiv. Men att rasera den frivilligkraft som med stor möda byggdes upp under förra seklet, innebär ett resursslöseri av en helt annan dimension. Hur sätter man en prislapp på sådant slöseri? Samarbete är något av ett tema för detta nummer av Sjövärnsposten. Mot denna bakgrund kan man ställa sig frågan: Varför motarbetar politikerna de frivilliga försvarsorganisationerna istället för att samarbeta? JOHAN FISCHERSTRÖM Sjövärnsposten 2006 nr 2 15

16 Posttidning B Sjövärnsposten Sjövärnskårernas Riksförbund Box 5435, STOCKHOLM Flygvapenfrivilliga & Sjövärnskåren Sjövärnsposten tog kontakt med Flygvapenfrivilligas och Sjövärnskårens båda generalsekreterare Roland Sterner och Johan Fischerström för att ställa följande frågor angående samarbetet på central nivå. Text: DAISY BALKIN RUNG 1. Vi har hört att ni har inlett ett samarbete, Sjövärnskåren och Flygvapenfrivilliga. Hur kan det komma sig? FVRF: - Både Sjövärnskåren och Flygvapenfrivilliga har ju uppgifter som kräver stor kunskap om verksamhet och då särskilt med inriktning på Marinen respektive Flygvapnet. Våra organisationer är ju även öppna för såväl män som kvinnor och ungdomar. Våra kanslier har också traditionellt goda kontakter i Högkvarteret för att i nära samarbete diskutera och anpassa utbildning m.m. efter det behov som den nya utvecklingen kräver. Det har i de olika kontakterna visat sig att vi ofta har en gemensam syn på hur frivilligverksamheten behöver utvecklas och hur samarbetet med Försvarsmakten kan utvecklas. Då har det blivit naturligt att vi börjat diskutera hur vi tillsammans skulle kunna utveckla samarbetet både vad avser utbildningsverksamhet och kansliverksamhet. En annan viktig del är naturligtvis att Johan och jag har samma bakgrund som officerare och har arbetat i HKV i olika befattningar. Samtidigt vill jag även säga att Sjövärnskåren och Flygvapenfrivilliga har strävat efter att bygga upp samarbetet även med Försvarsutbildarna. SVK RF: - Med dagens kärva ekonomi måste vi hitta former för att effektivisera verksamheten och få mer pang för pengarna. Ett bra och nödvändigt sätt är att försöka hitta samordningsmöjligheter med andra frivilligorganisationer. 2. Hur länge har samarbetet pågått? FVRF: - Diskissioner om ökad samverkan på våra kanslier har nog pågått under många år men mer konkret under senaste tre åren. SVK RF: - Kanslierna har de senaste åren befunnit sig i samma hus, så en diskussion om samarbete har pågått till och från. Efter flytten till Östhammargatan (2004) har dock diskussionerna om samarbete fått mer konkreta former. 3. Flyg och marin, det låter som väldigt långtifrån varandra, är det inte det? FVRF: Jag tycker att det finns mycket stora likheter i verksamheten. Bägge delarna har en stark teknikprägel och en miljö som ställer särskilda krav på personligt ansvar och kunnande. Både Marinen och Flygvapnet har dessutom varit tidigt inriktade på internationell verksamhet och samverkan. Även satsningen på ungdomsverksamhet förenar flyg och marin. SVK RF: - Nej, eftersom likheterna nog är betydligt större än skillnaderna. Vi har exempelvis samma principiella syn på och inställning till frivilligorganisationernas verksamhet. Kansliernas administration är snarlik. Båda organisationerna bedriver en tydlig försvarsgrensinriktad ungdoms- och vuxenverksamhet. Vi mot marinen och flygvapenfrivilliga naturligtvis mot flygvapnet. 4. Hur har ni gått tillväga? FVRF: - Inget konstigt. Johan och jag har träffats vid olika tillfällen vilket givit möjlighet att få bättre insikt och förståelse. Vi har diskuterat möjligheter och kanske ideer tillbaka till våra styrelser. SVK RF: - Vi har flyttat upp en våning på Östhammargatan så nu har vi våra kontor alldeles intill varandra. Detta innebär att vi fortlöpande för diskussioner om tankar och idéer för att utveckla vårt samarbete. Forts på s 14.