VERKSAMHET 2010 UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHET 2010 UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET"

Transkript

1 VERKSAMHET 2010 UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET

2

3

4 FÖRORD Att analysera förhållanden i världens länder och sprida en fördjupad kunskap, baserad på forskning, de globala skeenden och händelser i vår omvärld har varit Utrikespolitiska Institutets vision sedan I dagens globala värld, där omvärlden på många sätt kommit än närmre vår egen vardag, finns ett klart fortsatt behov av denna verksamhet. Utrikespolitiska Institutet (UI) är en ideell förening grundad UI är ett oberoende institut för vetenskaplig forskning och analys om utrikespolitiska frågor. UI är också en opartisk plattform för information och aktuella debatter om utrikespolitik och internationella frågor. UI är tillsammans med Försvarshögskolan ansvarig för Anna Lindh-biblioteket Högskolebiblioteket för försvar, utrikes- och säkerhetspolitik. Vi drivs av en stark vilja att berika den utrikespolitiska debatten genom att främja intresset för och vidga kunskapen om utrikespolitiska frågor. Genom våra publikationer, seminarier, medverkan i internationella nätverk och genom Anna Lindh-biblioteket bidrar UI aktivt till att en bred spridning av kunskap om internationell politik och förhållanden i andra länder. UIs perspektiv är brett, men fokus ligger på säkerhetsoch utrikespolitik av särskild betydelse för Sverige. Institutets forskare och journalister verkar tillsammans för att sprida kunskap syftande till att ge mottagarna ökad förmåga att bilda sig en egen uppfattning om aktuella skeenden i världen. För att förverkliga detta har vi lanserat en ny hemsida och byggt upp databaser med länderinformation, gett ut tidskrifter, arrangerat seminarier, föreläsningar och konferenser. Flertalet av våra publikationer är svenskspråkiga. Våra seminarier genomförs både på svenska och engelska. Forskningen publiceras företrädelsevis på engelska. Utrikespolitiska Institutet är en oberoende ideell förening, inte en myndighet. Vi får ett grundbidrag från Utrikesdepartementet men den största delen av våra intäkter kommer från forskningsanslag, medlemskap, seminarieintäkter samt försäljning av information och tidskrifter. UIs verksamhet inriktas på följande målgrupper: forskare, beslutsfattare, journalister, företagare, lärare och studenter samt en av utrikespolitik intresserad allmänhet. Under det senaste året har UI särskilt satsat på att attrahera en yngre publik. Vid Utrikespolitiska Institutet arbetade under året i genomsnitt 25 tillsvidareanställda medarbetare omräknat till heltid. Dessa omfattade 8 forskningstjänster, 6 redaktörer, 2 personer i evenemangsverksamheten samt 9 personer i ledning, administration samt inom information och kommunikation. 18 personer var kontraktsanställda, de flesta knutna till forskningen. 4

5 FOREWORD Analyzing conditions in countries throughout the world and generating sounder knowledge of the developments and events that shape our globe has been the vision of the Swedish Institute of International Affairs since In a global world inching ever closer to our everyday lives, there is a clear and continued need for UI and the kind of work that UI does. The Swedish Institute of International Affairs (UI) is a non-profit organization founded in UI is an independent institute devoted to the academic research and analysis of foreign affairs. UI also serves as an impartial platform for information and debate on foreign affairs and international relations. UI is responsible, together with the Swedish National Defence College, for the Anna Lindh Library, an academic library specializing in the areas of foreign affairs, security, and defense policy. We are driven by a strong desire to enrich the foreign policy debate in Sweden by promoting greater public interest in and knowledge of international affairs. Through our publications, participation in international networks, and the Anna Lindh Library, UI actively contributes to the widespread dissemination of knowledge about international politics and the situation in all of the world s countries. Although UI takes a broad perspective on international relations, most of our activities emphasize foreign and security policy issues of concern to Sweden. The Institute s experts include scholars, specialists, and journalists who work together to disseminate knowledge of current world events among the general public in Sweden and to enhance the public s capacity to form its own opinions of these events. As part of this mission, the Institute offers an online and offline country information service (www.landguiden.se), publishes several types of scholarly publications and fact booklets, and arranges seminars, lectures and conferences on international issues. Most of our publications are in Swedish. Our seminars and lectures are conducted in both Swedish and English. Research at the Institute is generally published in English. The Swedish Institute of International Affairs is an independent, non-profit organization not a government agency. Although we receive a basic annual grant from the Swedish Ministry for Foreign Affairs, the bulk of our funding derives from research grants, membership fees, seminar revenues, and the sale of our publications. The main target groups for UI s activities are as follows: researchers, decision-makers, journalists, businesses, teachers, and students as well as the interested general public. UI has focused particular attention on attracting younger audiences during the past year. In 2010, the Swedish Institute of International Affairs employed on average a full-time staff of 25 individuals, including 8 research positions, 6 editorial positions, 2 program coordinator positions, and 9 positions in management, administration, and information and communication. An additional 18 individuals were hired on contract, most of whom were affiliated with the Institute s Research Department. 5

6

7 INNEHÅLL Årskrönika... sid 9 Forskningsavdelning... sid 13 Forskningsprogram och projekt... sid Europaprogrammet... sid Östasienprogrammet... sid Ryssland och dess grannar... sid Programmet Försvar, säkerhet och utveckling sid Globaliserings programmet... sid Stockholm Forum For Security Studies (SFSS) sid CRISMART Nationellt Centrum för Kris hanteringsstudier... sid 47 Informationsavdelning... sid 49 Programverksamheten... sid 51 Evenemang i urval... sid 55 Redaktionella produkter... sid 59 Länder i fickformat... sid 59 Landguiden... sid 60 Världspolitikens Dagsfrågor... sid 60 Internationella studier... sid 62 Kommunikation och administration... sid 65 Anna Lindh-biblioteket... sid 67 Utrikespolitiska samfundets årsberättelse... sid 71 Ledamotsförteckning... sid 75 7

8

9 ÅRSKRÖNIKA Det utrikespolitiska året 2010 innehöll både ekonomiska kriser och allvarliga naturkatastrofer. Jordbävningen på Haiti, översvämningar i Pakistan och vulkanutbrott på Island fick stora mänskliga och ekonomiska konsekvenser. Kina passerade under året officiellt Japan som världens andra största ekonomi. Tillsammans med övriga länder inom BRIC (Brasilien, Ryssland och Indien), ökade Kina sitt globala inflytande var samtidigt ett år fyllt av utmaningar för andra delar av världsekonomin. USA och Euroområdet kämpade med vikande konjunktur. Grekland och Irland stod inför stora ekonomiska problem. EUs ekonomiska problem sammanföll på utrikespolitikens område med utmaningen att genomföra Lissabonfördraget. Fördraget, som antogs under svensk ledning andra halvåret 2009, innebär stora förändringar för hur EU skall representeras och hur utrikesfrågorna ska organiseras. EUs höga representant för utrikesfrågor, Cathy Ashton, ska representera både EU-kommissionen och EUs medlemsstater utåt. Hon har under året arbetat med att bygga upp ett europeiskt utrikesdepartement (EEAS) med personer från både EUs institutioner och de 27 medlemsstaterna. Projektet kunde officiellt sjösättas i december. Med detta på plats kommer det att vara viktigt att EU kan visa att man kan vara en global aktör i enlighet med uttalade ambitioner. Under året har EU också behandlat frågor om den interna säkerheten. Med cyberhot och terroristdåd högt på agendan är kopplingen mellan intern och extern säkerhet ännu tydligare än tidigare. EU har därför under året lanserat en intern säkerhetsstrategi. En stor utrikespolitisk fråga under 2010 var utvecklingen i Afghanistan. Med ambition att stabilisera det allt svårare läget i landet förstärktes truppnärvaron. Utmaningarna för den internationella styrkan, ISAF, framöver är enorma. Möjligheterna att hitta en politisk lösning vid sidan av en militär kommer att stå i centrum framöver. Frågan om Afghanistan diskuterades även vid Natos toppmöte i Lissabon i november. Andra stora frågor på dagordningen var antagandet av Natos nya strategiska koncept och möjligheterna till samarbete med Ryssland kring ett missilförsvar. Säkerhetssituationen på den koreanska halvön försämrades under året. Oron var stor när det framkom indikationer på att Nordkoreas kärnvapenprogram nått längre än man tidigare trott. Beskjutningen i november mot ön Yeonpyeong, när nordkoreanskt artilleri dödade fyra sydkoreaner, försämrade i ett slag läget. Redan tidigare under året hade sänkningen av ett sydkoreanskt 9

10 krigsfartyg skruvat upp tonen mellan de båda länderna. Som en reaktion på den maritima övning som genomfördes gemensamt av Sydkorea och USA i slutet av året kallade Kina på en fortsättning av sexpartssamtalen om det nordkoreanska kärnvapenprogrammet. Inga framsteg kunde skönjas i fredsprocessen i Mellan - östern. Mellanöstern-kvartetten, anförd av USA, lyckades inte få till stånd något resultat av de direkta förhandlingarna som inleddes mellan palestinier och israeler. Palestinierna lämnade fredssamtalen när den partiella frysningen av bosättningsetableringen som löpte ut i september inte förnyades. Den israeliska bordningen av Ship to Gaza som medförde att nio personer dog, satte under våren och sommaren fokus på den allvarliga situationen i Gaza. Relationen mellan Israel och Turkiet försämrades. Även Irans nukleära program aktualiserades under året och säkerhetsrådet antog en fjärde omgång sanktioner mot landet. Vissa positiva framsteg kunde dock noteras inom det nukleära området. Vid ickespridningsfördragets (NPT) översynskonferens i maj nådde staterna en gemensam överenskommelse. Efter långa förhandlingar kom USA och Ryssland under året överens om ett nytt avtal som begränsar ländernas atomvapenarsenaler (START). Avtalet ersätter det avtal som slöts mellan länderna Den amerikanska presidenten Obamas uttalade vilja att verka för en värld utan kärnvapen var en ledstjärna i förhandlingarna. President Obama har under året kämpat med flera problem. BPs oljerigg exploderade i april och medförde förutom katastrofala miljöeffekter också politiska svårigheter. I de mellanårsval som genomfördes under året gick republikanerna framåt i kölvattnet av Tea Party-rörelsens framgångar. Valresultatet, en demokratisk majoritet i senaten och republikansk i representanthuset, borgar även för framtida svårigheter för president Obama. Den amerikanska utrikespolitiska fråga som fått störst uppmärksamhet i media under året är de filmer och den information om amerikanska utrikespolitiska relationer som Wikileaks offentliggjort. Vilka konsekvenser som detta får på det diplomatiska arbetet i världen går ännu inte att överblicka. Detta är några nedslag i det utrikespolitiska året som jag valt att beröra här, men det hände naturligtvis mycket mer. Händelserna 2010 kommer att finnas med och påverka den framtida utrikespolitiken på samma sätt som det som vi har med oss från tidigare år. Utrikespolitiska Institutets uppgift är att studera dessa skeenden på djupet genom vetenskaplig forskning och att sprida denna forskning i forskarsamhällen och till beslutsfattare. Det är också vår uppgift att förmedla intryck och kunskaper om dessa händelser på ett begripligt och tillgängligt sätt. Framförallt sker detta genom våra publikationer och vår seminarieverksamhet. Alla ska känna sig välkomna till Utrikespolitiska Institutet. DIREKTÖR: ANNA JARDFELT MELVIN 10

11

12

13 FORSKNINGSAVDELNING Under 2010 visade UI sitt kunnande i att sammankoppla vetenskaplig forskning och aktuell samhällsdebatt, allt från pirater till pressfrihet, inom sina fem kärnområden Europa, Östasien, Ryssland, försvar, säkerhet och utveckling samt globalisering. Fokus låg på synlighet, att på ett lättillgängligt sätt berätta om forskningen och att nå ut med forskningsresultat. Det publicerades böcker så väl som vetenskapliga och andra artiklar, och forskarna deltog i debatt och i seminarier, via media och den förnyade hemsidan. Kontakterna med forskare utanför institutet värnades genom deltagandet i konferenser och nätverk, bland annat det nya treåriga nätverket LISBOAN (Linking Interdisciplinary Integration Studies by Broadening the European Network). UIs egna forskningspublikationsserier förnyades. Två första nummer av UI Occasional Papers kom ut, om EUs solidaritetsklausul och om Rysslands stormaktsstrategier. Första numret av UI Papers, Governance in the European Union, skrevs av B. Guy Peters från University of Pittsburgh. De första numren av koncisa, dagsaktuella UI Brief handlade om Nato-toppmötet. Den 9-11 september var UI lokal värd för SGIR 7th Pan-European International Relations Conference som organiserades i Stockholm. UI deltog på bred front i evenemanget som samlade ungefär 1200 europeiska forskare. UI fick två nya forskare, Mikael Weissmann och Caroline Holmqvist Jonsäter, båda med medel från Särskilda Forskningsprogrammet. Till sommaren kom tre gäster, Ekaterina Glod och Aliaksandra Danilava från European Humanities University i Vilnius samt Rachel Folz från Universitet i Trier. Tre Nordöstasienstipendiater, Erik Engberg, Johanna Jansson och Marie Olsson, bekräftade stipendiatprogrammets succé. FORSKNINGSCHEF: HANNA OJANEN 13

14

15 FORSKNINGSPROGRAM OCH PROJEKT 1. EUROPAPROGRAMMET runt säkerhetsfrågor, EU som en global aktör inom miljöområdet, transatlantiskt samarbete, och de institutionella förändringarna i och med Lissabonfördraget. ANSVARIG: MARK RHINARD Europaprogrammet bedriver forskning till grund för både akademisk och policyrelevant debatt. Programmet främjar aktivt nya idéer och policydebatt i Sverige, Europa och världen genom regelbunden samverkan med forskare och beslutsfattare. Den Europeiska Unionen befinner sig i en tid av förändring och omvandling. Lissabonfördraget skapar helt nya förutsättningar både för EU:s länder och för relationerna med omvärlden. Som ett unikt fredsprojekt och en ekonomisk och politisk union är EU, och kunskap om hur EU fungerar, av central betydelse för Sverige. Europaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet studerar hur regeringar och samhällen i Europa samarbetar runt gemensamma mål. Nuvarande projekt fokuserar på samarbetet inom EU runt hälsofrågor, EU:s utrikesoch säkerhetspolitik, EU som ett forum för samarbete Under det gångna året har Europaprogrammet bland annat ingått i ett projekt om transatlantisk säkerhet tillsammans med andra europeiska och amerikanska forskningsinstitutet, finansierat av medel från Europeiska kommissionen. Med stöd från Utrikesdepartementet genomfördes två projekt om Lissabonfördragets effekter och om EU:s roll i att bemöta terrorism globalt. Europaprogrammet har också erhållit forskningsstöd från Myndigheten för Samhällsberedskap (MSB) och Riksbankens Jubileumsfond. Flera av Europaprogrammets projekt har också genomförts i nära samarbete med Brysselbaserade institutet European Policy Centre (EPC). 15

16 Security Studies, London: Routledge Arjen Boin, Magnus Ekengren och Mark Rhinard. BUILDING SOCIETAL SECURITY IN EUROPE: A NEW PARADIGM IN PRACTICE ANSVARIG: MARK RHINARD Projektet undersöker det senaste tillskottet i EU:s expanderande säkerhetspolitiska roll, vilket utgörs av samarbetet för att skydda medborgare och samhällets kritiska infrastrukturer. EU-länder arbetar allt mer gemensamt kring frågor som rör individens säkerhet inom flera områden, allt från hälsa, terrorism och transport till civil krishantering och katastrofhjälp. Samarbetet går ut på att bygga upp gemensamma kapaciteter inom Europa, men också att sprida detta arbete utanför Europas gränser. Projektets medarbetare studerar utvecklingen av samhällelig säkerhet genom olika teoretiska ramverk som säkerhetsstudier, integrationsteori, institutionalism, collective action-teori och teorier om multi-level governance. Projektets resultat publiceras både i akademiska tidskrifter och i policy papers och dagstidningar. I samarbetsprojektet ingår forskare från UI, Försvarshögskolan och Utrechts universitet. Projektet har beviljats medel från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Senast publicerat inom projektet The Management of Crises. Kapitel i Dunn Cavelty, M. and Mauer, V. (eds), The Routledge Handbook of The Limits of Self-Reliance: International Cooperation as a Source of Resilience. Kapitel i Designing Resilience for Extreme Events, by Louise Comfort, Arjen Boin and Chris Demchak (eds.). Pittsburgh University Press Mark Rhinard och Bengt Sundelius. Haiti Relief Effort Reveals Uncomfortable Truths. European Voice, Brussels, 28 januari Arjen Boin och Mark Rhinard. Aktiviteter inom projektet Workshop på temat Navigating the Boundaries of EU Crisis Management Sainte Maxime, april Ett 20-tal internationella experter på olika aspekter av krishantering samlades för att diskutera och ge kommentarer på ett manuskript för den kommande forskningsrapporten The European Union as Crisis Manager: Patterns and Prospects. PROTECTING PEOPLE THROUGH SOCIETAL SECURITY: A BRUSSELS PERSPECTIVE ANSVARIG: MARK RHINARD Projektet analyserar den bakomliggande institutionella dynamiken på europeisk nivå när det gäller EU:s växande 16

17 roll inom samhällssäkerhet. En komplex sammansättning av institutioner i Bryssel verkar idag för hantera en mängd nya hot mot europeiska samhällen såsom terrorism, pandemier, naturkatastrofer och infrastruktursammanbrott. Projektet undersöker de möjligheter och hinder som detta samarbete mellan en stor mängd institutioner innebär. Samhällssäkerhetens institutionella dynamik väcker ett antal frågor som tas upp inom projektet. Vilken typ av samhällssäkerhetspolicy finns inom EU? Hur skapas denna policy och hur påverkar den nationella administrationer? Vilka förutsättningar och hinder existerar för samarbete? Vilka institutioner är bäst lämpade att säkerställa samarbete i detta nya säkerhetsområde? Vilka teorier har störst förklaringskraft på europeisk integration av samhällssäkerhet och hur ser den framtida utvecklingen ut? En prioritet, utöver att skapa ny kunskap, är att stärka kopplingen mellan teori och praktik. Spridning av forskningsresultat från akademisk miljö till personer som är verksamma inom området efterstävas, liksom att öka det empiriska informationsflödet från dessa personer till forskare. Projektet genomför fältarbete i Bryssel och samarbetar regelbundet med Brysselbaserade forskningsinstitut som European Policy Centre (EPC). Mellan 2006 och 2010 har UI och EPC tillsammans arrangerat regelbundna workshops mellan akademiker och personer verksamma inom området på temat samhällssäkerhetens parametrar. Projektet finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och publicerar sina resultat både i internationella peer review-tidskrifter och som policyrelevanta studier. Särskilt fokus läggs vid att leverera aktuell information rörande EU:s säkerhetstrender och europeiska forskningsprogram till MSB. Datainsamling har resulterat i en databas om Societal Security Policy Trends där man systematisk kan söka policydokument relevanta för detta växande område. Det finns tillgänglig på projektets hemsida: Senast publicerat inom projektet Crisis Management in an Age of Globalisation. Publicerad i EU Kommissionens Bureau of European Policy Advisors (BEPA), BEPA Monthly Brief, Issue 37, May Mark Rhinard och Bengt Sundelius. THE EU AS A GLOBAL COUNTERTERRORISM ACTOR ANSVARIGA: MARK RHINARD & ERIK BRATTBERG Detta projekt har avsikten att öka kunskapen om EU:s roll i att bemöta terrorism globalt samt Sveriges bidrag till detta. Att bekämpa modern terrorism kräver internationellt samarbete. För Sveriges del sker detta samarbete främst bilateralt men även multilateralt genom FN och EU. Efter den 11 september 2001 tog EU flera steg mot en mer koordinerad och integrerad antiterroransats och förhoppningar väcktes om att EU skulle leva upp till denna potential. Nu, tio år senare, är det relevant med en utvärdering för att studera hur effektivt EU har blivit på att bekämpa terrorism och vilka förbättringar som krävs. Detta projekt studerar en specifik del av EU:s antiterrorarbete, nämligen de instrument, verktyg och program 17

18 som används i EU:s externa hantering av terrorism. Även om denna verksamhet bara är en liten del av det vidare antiterrorarbetet så har den på senare år inte fått lika mycket uppmärksamhet som det EU-interna arbetet. Målet med projektet är att fördjupa kunskapen om EU:s externa antiterrorarbete, att bygga ett ramverk för att bedöma detta arbete och uppmärksamma möjligheter till och strategier för förbättringar. Projektet som finansierats i huvudsak av Utrikesdepartementet avslutades under Inom ramen för projektet genomfördes workshops och konferenser. Projektet levererade även ett en studie The EU as a Counter-terrorism Actor Abroad: Finding Opportunities, Overcoming Constraints för både forskare och verksamma inom området. Senast publicerat inom projektet The EU as a Counter-terrorism Actor Abroad: Finding Opportunities, Overcoming Constraints. European Policy Centre (EPC) Issue Paper No.60. September Erik Brattberg, Peter Wennerholm, och Mark Rhinard. THE NEXT STEP IN EUROPEAN INTEGRATION? IMPLEMENTING THE EU S SOLIDARITY CLAUSE ANSVARIG: MARK RHINARD Detta projekt har fokus på en liten, men dock potentiellt betydelsefull, del av EU:s Lissabonfördrag, nämligen dess artikel 222. Denna solidaritetsklausul är en av de intressantaste konstitutionella förändringarna för EU. Den kräver gemensamt agerande hos EU:s medlemmar i en anda av solidaritet, som det uttrycks i artikeln, om en eller flera av dem drabbas av en naturkatastrof eller katastrof orsakad av människor. Solidaritetsklausulens formuleringar väcker i viss mån fler frågor än de ger svar. Vilka typer av hot rör solidaritetsklausulen? Vilka kapaciteter kan användas inom ramen för den? Vem kan aktivera klausulen och när? Vilka krav kommer den att ställa på nationell policy, nationella strukturer och nationella insatsförmågor? Trots de potentiellt stora konsekvenserna för EU-samarbetet till följd av solidaritetsklausulen så har den diskuterats och debatterats väldigt lite under den utdragna ratificeringsprocessen av Lissabonfördraget. När Lissabonfördraget nu trätt i kraft så har detta projekt som ambition att få igång en debatt om solidaritetsklausulens innebörd och uppmärksamma viktiga utmaningar relaterade till den. Projektet är uppdelat i delprojekt som kompletterar varandra och som ger kunskap om klausulens inverkan på europeiskt säkerhetssamarbete. Det första delprojektet studerar den bakomliggande osäkerhet som finns kring solidaritetsklausulen och fokuserar på företrädare för olika uppfattningar i Bryssel. Det andra delprojektet har Sverige som utgångspunkt och bedömer solidaritetsklausulens inverkan på svensk säkerhetspolitik. Projektet stöds av Utrikesdepartementet och genomförs i samarbete med Icelandic Institute of International Affairs (Alyson Bailes) och Försvarshögskolan (Sara Myrdal). Senast publicerat inom projektet Paper Tiger or Power Tool? The European Union s Solidarity Clause. Policy paper published as UI Occasional Paper, No. 1. July Sara Myrdal och Mark Rhinard. 18

19 Aktiviteter inom projektet Publikt evenemang European Solidarity in Sight? 7 June Panelen bestod av Nils Daag, Utrikesdepartementet, Alyson Bailes, Islands Universitet och Sara Myrdal, MSB, författare till rapporten tillsammans med Mark Rhinard, UI, som också modererade seminariet. EU INSTITUTIONS AFTER THE LISBON TREATY ANSVARIGA: MARK RHINARD, MALIN HÄGGQVIST & ERIK BRATTBERG Detta projekt studerar de konstitutionella förändringar inom EU som följer av att Lissabonfördraget trädde i kraft i december Inte sedan 2003, när Nice fördraget trädde i kraft, har EU:s institutioner genomgått större reformer. Sedan dess har unionens institutionella effektivitet kommit att ifrågasättas till följd av utvidgningen, nya globala politiska utmaningar och en tilltagande EU-skepsis. De förändringar som Lissabonfördraget innebär kräver därmed nära granskning för att avgöra hur de påverkar för det första relationerna mellan EU:s institutioner, för det andra funktionssättet för EU:s lagstiftningsprocess och för det tredje EU:s kapacitet till globalt ledarskap. Dessa tre frågor ska undersökas genom studier av de tre institutioner som är centralt involverade i EU:s beslutsfattande. Det rör sig om Europeiska kommissionen, Rådet och det Europeiska parlamentet. Projektet har lett till en rad publikationer relaterade till EU:s institutioner, bland annat en bok om kommissionens policystrategier. Ett annat projekt om effekterna av Lissabonfördraget handlar om det roterande ordförandeskapets framtida roll genom att studera och dra lärdomar från det svenska EU-ordförandeskapet, hösten Projektet har stöd från Riksbankens Jubileumsfond och görs i samarbete med European Institute of Public Administration (EIPA) och Universitet i Ljubljana. Senast publicerat inom projektet Framing Europe: The Policy Shaping Strategies of the European Commission. Book manuscript published by Martinus Nijhoff, Boston. December Mark Rhinard. Turtles or Hares? European Union Member States and the Transposition of European Directives (with Bernard Steunenberg). European Political Science Review, 2: 3, pp Mark Rhinard och Bernard Steunenberg. TRANSATLANTIC METHODS FOR HANDLING GLOBAL CHALLENGES IN THE EUROPEAN UNION AND UNITED STATES ANSVARIGA: MARK RHINARD & ERIK BRATTBERG Projektet finansieras av medel från Europeiska kommis - sionen och genomförs i samverkan med Istituto Affari 19

20 Internazionali (IAI) i Italien, Fondation pour la Recherche Strategique (FRS) i Frankrike och Center for Strategic and International Studies (CSIS) i USA. Det går ut på att studera transatlantisk säkerhetspolitik med tonvikt på samarbetet mellan EU och USA. Projektet är indelad i fyra olika forskningskluster. Det första studerar och jämför olika säkerhetsstrategier i Europa och USA med syfte att öka kunskapen om hur dessa utformas och implementeras samt vilka lärdomar som kan dras av detta. Detta andra klustret undersöker den politiska framväxten av gränsöverskridande säkerhetshot (forskarna studerar pandemier, biologiska säkerhetshot, cyberattacker och naturkatastrofer) och analyserar skillnaden mellan retorik och praktik inom detta område i EU och USA. Det tredje klustret studerar framväxten av en säkerhetsindustri i Europa och USA och dess konsekvenser där. Det sista klustret är framåtblickande och syftar till att dra lärdomar inför framtiden genom att studera olika kriser och konflikter som EU och USA har varit involverade i (såsom Afghanistan, antipiratmissionen utanför Somalias kust, kärnvapenförhandlingarna med Iran samt jordbävningskatastrofen på Haiti). Projektet som löper ut under vårkanten 2011 kommer att resultera i två större konferenser i Paris och Washington då en slutrapport även ska presenteras. Aktiviteter inom projektet Inom projektet har varje forskningskluster genomfört två workshops under Dessa workshops har samlat forskare för diskussioner om den förändrade säkerhetshotbilden i Europa och Nordamerika. UNGERNS OCH POLENS EU-ORDFÖRANDESKAP 2011 ANSVARIG: JAKUB SWIECICKI Arbetet inom det här projektet går ut på bevakningen av de två EU-ordförandeländerna från Centraleuropa, Ungern (1/ /6-2011) och Polen (1/ / ). Diverse texter och artiklar har redan skrivits. Jakub Swiecicki har dessutom medverkat i flera seminarier och konferenser med historia som tema, bl a i ett särskilt vittnesseminarium på Södertörns högskola om det svenska stödet till Solidaritets fackförening och till demokratins genombrott före 1989 och en konferens på universitetet i Wroclaw i sydvästra Polen under rubriken The World towards Solidarity. Han har också fått en utmärkelse av Polen president för sitt stöd till demokratirörelsen. Som expert på Centraleuropa och Ryssland har Jacob hållit flera föreläsningar, bl a på Stockholmsuniversitet, svarat på otaliga frågor från journalisterna, medverkat i radio- och tv, granskat programmens historiska innehåll samt publicerat artiklar om Centraleuropa, EU och Ryssland. 20

21 UTVALDA PUBLIKATIONER UNDER 2010 FRAMING EUROPE: THE POLICY SHAPING STRATEGIES OF THE EUROPEAN COMMISSION Republic of Letters, December Rhinard, Mark (2010) THE LIMITS OF SELF-RELIANCE: INTERNATIONAL COOPERATION AS A SOURCE OF RESILIENCE in Comfort, L., Boin, A. & Demchak, C. (eds.) Designing Resilience for Extreme Events, Pittsburgh University Press Rhinard, M., and Sundelius, B. THE TRANSPOSITION OF EUROPEAN LAW IN EU MEMBER STATES: BETWEEN PROCESS AND POLITICS European Political Science Review 2010:2. Steunenberg and Rhinard (2010) THE MANAGEMENT OF CRISES in Dunn Cavelty, M. and Mauer, V. (eds.), The Routledge Handbook of Security Studies, London: Routledge Boin, R.A. Ekengren, M. & Rhinard, M. THE EU AS A COUNTER-TERRORISM ACTOR ABROAD: FINDING OPPORTUNITIES, OVERCOMING CONSTRAINTS European Policy Centre Issue Paper No. 60. September Wennerholm, P., Brattberg, E. & Rhinard, M. RELIEF EFFORT REVEALS SOME UNCOMFORTABLE TRUTHS European Voice, Brussels. 28 January Boin, A. and Rhinard, M. CRISIS MANAGEMENT IN AN AGE OF GLOBALISATION published in the internal newsletter of the European Commissions Bureau of European Policy Advisors (BEPA), BEPA Monthly Brief, Issue 37, May Rhinard, Mark, Bengt Sundelius. THE LIMITS OF SELF-RELIANCE: INTERNATIONAL COOPERATION AS A SOURCE OF RESILIENCE Chapter in Designing Resilience for Extreme Events, by Louise Comfort, Arjen Boin and Chris Demchak (eds.). Pittsburgh University Press Mark Rhinard and Bengt Sundelius. CONFERENCE PROCEEDINGS: WHAT FUTURE FOR THE EU IN COUNTERTERRORISM? Brussels, 17 September Conference organized by the Swedish Institute of International Affairs, European Policy Center and the Center for Asymmetric Threat Studies (CATS) at the Swedish National Defence College. THE EUROPEAN UNION S SOLIDARITY CLAUSE: EMPTY LETTER OR EFFECTIVE TOOL? Policy paper published as UI Occasional Paper, No. 2. July Myrdal, S. and Rhinard, M. 21

Nyheter om Pakistan och andra länder

Nyheter om Pakistan och andra länder Informationsresurser inför FN-rollspelet 2009 : Konflikten i Pakistan Allmän information om FN United Nations FN:s officiella hemsida http://www.un.org/en/ Svenska FN-förbundet Här finner du information

Läs mer

Europa som utrikespolitisk aktör:

Europa som utrikespolitisk aktör: NO X NO 6 17 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Europa som utrikespolitisk aktör: Framgångar och misslyckanden 2010 Jan Joel Andersson och Fredrik Doeser forskare

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer

Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet

Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet Transatlantiskt samarbete inom samhällssäkerhet Teresa Åhman & Åsa Kyrk Gere, 22 november 2016 Syfte Informera om: Möjligheter inom transatlantiskt samarbete, pågående och planerade projekt Inspirera och

Läs mer

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm.

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm. Hej IKFF: are! Ett nytt år är här och fredsarbetet går vidare. Med tanke på den katastrofala början på året (våra tankar går naturligtvis till alla civila offer för krig i världen bl a i Gaza och på Sri

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Onsdag 13 maj 2009 Idag Vad är utrikespolitik Är inte EU utrikespolitik?! Utrikespolitiska mål Policy approach Utvidgningarna Vilken väg ska EU gå? Malin Stegmann

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där

Läs mer

Vi ska kunna hantera det oförutsedda

Vi ska kunna hantera det oförutsedda Vi ska kunna hantera det oförutsedda intervju med ambassadör Olof Skoog, Sveriges representant vid EU-rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Den 1 juli 2009 kliver Sverige in i ledande

Läs mer

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning

Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be

Läs mer

Internationellt arbete

Internationellt arbete Rapportnummer PTS-ER-2011:3 Datum 2011-01-26 Internationellt arbete Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU Council) 2010-2014 Svenskt medlemskap i Internationella teleunionens råd (ITU

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Cross-border www.msb.se/eucrossborder Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se Fakta och resultat 4 nordiska länder: Danmark, Beredskabsstyrelsen Norge, DSB Sverige, MSB, Finland, MoI Två år Budget: 546 754

Läs mer

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC

ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC ICDE OPERATIONAL NETWORK (ON)_BOLDIC SVERDs HÖSTKONFERENS DEN 22 OKTOBER, 2015. KK-STIFTELSEN STOCKHOLM Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson, V Ordförande SVERD, ansvarig för ICDE ON_BOLDIC Fil. Dr. Ebba Ossiannilsson

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016. Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Support for Artist Residencies

Support for Artist Residencies 1. Basic information 1.1. Name of the Artist-in-Residence centre 0/100 1.2. Name of the Residency Programme (if any) 0/100 1.3. Give a short description in English of the activities that the support is

Läs mer

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar Sverige och USA gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar USA är en viktig internationell samarbetspartner för Sverige och Europa när det gäller samhällsskydd och beredskap. USA har omfattande

Läs mer

Lång historia utveckling baserad på den svenska säkerhets- och försvarspolitiken

Lång historia utveckling baserad på den svenska säkerhets- och försvarspolitiken PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här bilden för att skydda din integritet. Lång historia utveckling baserad på den svenska säkerhets- och försvarspolitiken 1552 Åkers Krutbruk 1937 Saab 1600

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet

En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet VARFÖR? VARFÖR? En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet VARFÖR? En stark svensk säkerhets- och försvarsindustri stärker Sveriges internationella inflytande

Läs mer

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Vad är Lissabonstrategin?..within a decade: to become the most competitive and dynamic knowledgebased

Läs mer

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 INTERNATIONELLA

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde

Läs mer

BETÄNKANDE ÖVER MEDDELANDE OM FRAMSTÄLLNING. Rapport och konferens om samhällssäkerhet. Nordiska rådet

BETÄNKANDE ÖVER MEDDELANDE OM FRAMSTÄLLNING. Rapport och konferens om samhällssäkerhet. Nordiska rådet BETÄNKANDE ÖVER MEDDELANDE OM FRAMSTÄLLNING Rapport och konferens om samhällssäkerhet Framställning Framställningen har följande lydelse: rekommenderar Nordiska ministerrådet 1) att med beaktande av de

Läs mer

Om open access och nya publiceringsvägar

Om open access och nya publiceringsvägar Om open access och nya publiceringsvägar Open Access Week vid KTH, 27 oktober 2011 Aina Svensson, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Sidnummer Varför open access? Fler kan få tillgång

Läs mer

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikplats: Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikperiod: 30 augusti 2010 14 januari 2011 Handledare: David Holmertz

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

Seminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015.

Seminariet tar avstamp i Europeiska temaåret för utvecklingssamarbete 2015 EYD2015. PRESSMEDDELANDEFRÅNINTERCULT 2015&11&05 Europa Direkt Intercult bjuder in till Seminarium om Bistånd och migration om EU, Sverige och bistånd Fredag den 13 november kl 13.00-15.00 på Europahuset, Regeringsgatan

Läs mer

Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET

Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET Hva kjennetegner en god søknad? PÄR SVENSSON, EXTERNA RELATIONER, LUNDS UNIVERSITET Innehåll DEL 1: Vad kännetecknar en god ansökan? DEL 2: Vilka ramar ger E+ ICM? DEL 3: Hur har Lunds universitet arbetat

Läs mer

Kursplan. Institutionens namn Institutionen för samhällsvetenskap. Europa som politisk arena, 20 poäng. European Politics, 20 Swedish Credit Points

Kursplan. Institutionens namn Institutionen för samhällsvetenskap. Europa som politisk arena, 20 poäng. European Politics, 20 Swedish Credit Points Kursplan Institutionens namn Institutionen för samhällsvetenskap Kurskod EUP 512 Dnr 2002:7D Beslutsdatum 2002-06-12 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Europa som politisk arena, 20 poäng European

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

ÅRSKRÖNIKA... sid 4. forskning... sid 7. forskningsprogram och projekt. INfoRmAtIoN... sid 22. evenemang... sid 23. Redaktionellt

ÅRSKRÖNIKA... sid 4. forskning... sid 7. forskningsprogram och projekt. INfoRmAtIoN... sid 22. evenemang... sid 23. Redaktionellt utrikespolitiska INStItutet ÅRSKRÖNIKA............................................................................................................... sid 4 forskning..................................................................................................................

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Swedish Presidency of the EU

Swedish Presidency of the EU Swedish Presidency of the EU Internet Governance Maria Häll, Deputy Director Division of IT Policy Ministry of Enterprise, Energy and Communications Changes in the EU New Parliament New Treaty Renewed

Läs mer

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet APPENDIX Frågeguide fallstudier regionala partnerskap I det följande presenteras några teman som bör täckas in i de intervjuer som genomförs. Under varje tema finns ett antal frågor som illustrerar vad

Läs mer

EU OCH RYSSLAND 1/12. 3b 2010. EU och Ryssland

EU OCH RYSSLAND 1/12. 3b 2010. EU och Ryssland EU OCH RYSSLAND 1/12 3b 2010 EU och Ryssland 2/12 EU OCH RYSSLAND EU och Ryssland har definierat sina förbindelser som ett strategiskt partnerskap, där man med hjälp av samarbete vill främja stabilitet

Läs mer

Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC

Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC Praktikrapport 1. Allmän information Utrikesdepartementet (UD), Enheten för Asien- och Oceanien Sydgruppen: Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan, Sri Lanka, SAARC Postadress: Utrikesdepartementet,

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige Vad betyder utvärderingen för utvecklingen inför åttonde ramprogrammet? Arbetet inför FP8 Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige tillfört

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

OM VA. Vetenskap & Allmänhet

OM VA. Vetenskap & Allmänhet OM VA 2014 Vetenskap & Allmänhet VA FRÄMJAR DIALOG OCH ÖPPENHET MELLAN ALLMÄNHET OCH FORSKARE Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening med både organisationer och personer som medlemmar. Ett övergripande

Läs mer

ZA4453. Flash Eurobarometer 189a White Paper on Communication - Public at large. Country Specific Questionnaire Sweden

ZA4453. Flash Eurobarometer 189a White Paper on Communication - Public at large. Country Specific Questionnaire Sweden ZA4453 Flash Eurobarometer 189a White Paper on Communication - Public at large Country Specific Questionnaire Sweden Flash EB 189 White Paper on Communication Questionnaire Public at large God morgon/eftermiddag,

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN RYSSLAND OCH CENTRALASIEN Sedan 2014 har krisen i Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim lett till nya ramar för de bilaterala relationerna mellan EU och Ryssland. Under senare år har den oroande

Läs mer

Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken

Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken Jan Joel Andersson Utrikespolitiska Institutet Almedalen, Visby 5 juli 2011 Jan Joel Andersson Fil.dr, utvecklingschef Forskningsledare Försvar, säkerhet

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Beslut om medelsfördelning avseende Statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling.

Beslut om medelsfördelning avseende Statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Beslut om medelsfördelning avseende Statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Ärendet: Folke Bernadotteakademin har i samband med höstens utlysning av

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet

Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Påverkanskampanjer - Kan vi lita på informationsflöden?

Påverkanskampanjer - Kan vi lita på informationsflöden? Påverkanskampanjer - Kan vi lita på informationsflöden? Fredrik Konnander Verksamhetsansvarig Möta informationspåverkan Enheten för omvärld och beredskap Diplomati Information Militärt Ekonomi DIME Information

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft! Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft! HISTORISKA ANLÄGGNINGAR & VATTENKRAFT Det finns en outnyttjad potential för mer småskalig vattenkraft i Europas tusentals historiska kvarnar, vattenhjul,

Läs mer

OSSE-nätverket för frivilliga organisationer i Sverige Organisationsnummer 802430-5917. OSSE-nätverket inkommer här med ansökan om 3 projekt.

OSSE-nätverket för frivilliga organisationer i Sverige Organisationsnummer 802430-5917. OSSE-nätverket inkommer här med ansökan om 3 projekt. OSSE-nätverket för frivilliga organisationer i Sverige Organisationsnummer 802430-5917 Ansökan inom ramen för Ett projekt för fred 1. Sammanfattning. OSSE-nätverket inkommer här med ansökan om 3 projekt.

Läs mer

VINNOVA & egovernment. Sundsvall 07-10-16

VINNOVA & egovernment. Sundsvall 07-10-16 VINNOVA & egovernment Sundsvall 07-10-16 VINNOVAs uppgift VINNOVA är en statlig myndighet, budget 1,8 mrd Ansvarsområde innovationer kopplade till forskning och utveckling det vill säga nyskapande, framgångsrika

Läs mer

Septemberbrev. brev 2008-09-15

Septemberbrev. brev 2008-09-15 Septemberbrev brev 2008-09-15 Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Hej! Hösten är här igen, och kansliet är åter i full gång när det gäller

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006

Från EU:s budget till lokaltregionalt. Säffle 16 oktober 2006 Från EU:s budget till lokaltregionalt utvecklingsarbete Säffle 16 oktober 2006 Huvudrubriker i EU:s budget Hållbar tillväxt - konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ( sektorspolitik) - ökad sammanhållning

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället 2008-2014 Syftet med projektet har varit att utforska

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

Vad kan EU göra för Europas och världens säkerhet?

Vad kan EU göra för Europas och världens säkerhet? Vad kan EU göra för Europas och världens säkerhet? HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd VI den 22 oktober 2008 av Cecilia Malmström Det blåser en stark vind och den ger dig

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 27.4.2007 Europeiska unionens officiella tidning L 110/33 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet

EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet EU:s ministerkonferens för e-förvaltning under det svenska ordförandeskapet Seminarium 1:6 Föreläsare Urban Funered, urban.funered@finance.ministry.se Offentliga Rummet, Norrköping, 26 Maj 2009 Urban Funered

Läs mer

Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet

Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet Linda Berg, föreståndare Linda.Berg@pol.gu.se /CERGU1 CERGU (group) CERGU_tweets Om CERGU Startade 1995 GU blev Jean Monnet Centre of Excellence 1998

Läs mer

Norr- och Västerbotten turné, april-maj 2014. Hälsa för Tillväxt. Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs

Norr- och Västerbotten turné, april-maj 2014. Hälsa för Tillväxt. Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs Norr- och Västerbotten turné, april-maj 2014 Hälsa för Tillväxt Lars Wikman, Senior adviser in European Affairs EU:s hälsoprogram har funnits sedan 1993 i olika versioner. Nuvarande program är det tredje

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer