Slutrapport för. Naturvandra vintertid. Delaktivitet under natur och miljöparaplyet. Ljustorp socken ekonomisk förening

Transkript

1 Slutrapport för Naturvandra vintertid Delaktivitet under natur och miljöparaplyet Ljustorp socken ekonomisk förening

2 Sid1/9 Slutrapport för Naturvandra vintertid 1. Vilket projekt? Naturvandra vintertid delaktivitet Natur- och kulturparaplyet. J nr D nr Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Lena Liljemark, gps@ljustorp.se Gunnar Forsen, r.gunnar@tyfonmejl.se Ekonomi: Ulf Nilsson Hur sammanfattar du projektet? Vad var bakgrunden till projektidén? Timrå har en fantastisk natur och det finns sommartid många möjligheter att komma ut och ta del av upplevelsen. Vintertid är det pga snö svårare. De flesta människor tar sig bara ut i naturen via färdigställda leder för skoter och skidåkning. Vilka av underhållskäl inte är på så många platser. Naturen med våra skogar och marker erbjuder rika upplevelser även på vintertid, men pga snön är naturen vintertid en delvis stängd tillgång. Timrå börjar också har mängder av fina stigar, varav de i Ljustorp även finns GPS plottrade via projektet GPS i naturturism. Vi vill med det här delprojektet utreda förutsättningarna för snöskovandring och se på vilket sätt det skulle kunna öppna upp naturen för besökare. Snöskor erbjuder fantastiska möjligheter att tillgängliggöra den djupa snötäckta skogen. Snöskorna ger bärighet och ser till att man kan vandra utan att sjunka ner i den djupa snön. Snöskovandring erbjuds i fjällvärlden, men Timrå erbjuder nog så goda förutsättningar med vår vackra och kuperade natur. Vad planerade du att genomföra i projektet enligt projektplanen? * Utreda hur det här görs på andra ställen * Utreda och testa lämpliga rutter * Utreda och testa utrustning * Producera ett eller flera produktblad/informationsblad om snöskovandring * Erbjuda en eller flera guidade snöskovandringar för allmänheten Tanken är inte att vi ska skapa iordningställda leder, eftersom snöskovandring ska ske i ospårad natur. Tanken är att vi ska föreslå möjliga rutter som i vissa fall där det är lämpligt följer sommarens stigar. Det är alltså inga spår som ska skapas eller underhållas. Projektet skall också i så hög utsträckning som möjligt koppla turer till information om lokalt miljöarbete och nyttja de informationsskyltar som finns om natur och kulturhistoria. Vad genomförde du i projektet? Genom Internet utforskade vi hur snöskovandring används och har utvecklats på andra orter. Vi utredde också och testa olika ställen för att hitta bra och passande rutter för snöskovandring, framförallt i Ljustorp. Under projektet provade vi också olika typer av snöskor och stavar. Både vid uthyrning och genom köp av olika varianter. Vi genomförde också ett flertal vandringar både i slutna grupper och riktade mot allmänheten.

3 Sid2/9 Vad blev det för resultat? Vi har erbjudit allmänheten två snöskovandringar i Ljustorp under Vi har producerat ett produktblad avseende snöskovandring allmänt. Vi har insett att det är ett finns en uppsjö av passade rutter för snöskovandring, men vi har trots att vi lagt ner mycket inte hunnit utforska alla tillräckligt. Vi tror att projektet kan leda till positiva effekter avseende framtida naturturism och projektet GPS i naturturism kommer att ta över och utveckla vintervandringarna ytterligare en vinter. Vilka positiva effekter har projektet haft? Vi har fått en ny vinteraktivitet som ger oss nya möjligheter att njuta av vår fantastiska natur året om. Vi har också fått mycket positiv respons av dem som deltagit på våra vandringar, vilket visar att det är en form av vinteraktivitet som kan öka i omfång. Vilka erfarenheter av projektet kan vara till nytta för andra? Upplägg, genomförande och annat kan vara av intresse för andra som vill starta upp vintervandring på sina orter. 4. Vilka genomförde projektet? Ljustorp socken ekonomisk förening var projektägare och Timrå skid- och orienteringsklubb var samverkanspart. Lena Liljemark från Ljustorp socken ek förening var projektledare och Gunnar Forsén från Timrå SOK var vice projektledare. De var också ansvariga för respektive geografiskt område. Ulf Nilsson från Ljustorp socken ek. föreningen skötte projektet ekonomi. Lokal projektgrupp Ljustorp. Lena Liljemark, Magnus Isaksson och Olle Liljemark. Ytterligare personer har deltagit vid olika tillfällen. I Ljustorp har vi gått ut med information i Ljustorpsbladet i början av projektet och vi har också bjudit in till två offentliga snöskovandringar. Det här var första gången som Timrå SOK och Ljustorp socken ekonomisk förening samverkade. 5. Varför ville du genomföra projektet Naturen med våra skogar och marker erbjuder rika upplevelser även på vintertid, men pga snön är naturen vintertid en delvis stängd tillgång. Timrå börjar också har mängder av fina stigar, varav de i Ljustorp även finns GPS plottrade via projektet GPS i naturturism. Vi vill med det här delprojektet utreda förutsättningarna för snöskovandring och se på vilket sätt det skulle kunna öppna upp naturen för besökare. Snöskor erbjuder fantastiska möjligheter att tillgängliggöra den djupa snötäckta skogen. Snöskorna ger bärighet och ser till att man kan vandra utan att sjunka ner i den djupa snön. Snöskovandring erbjuds i fjällvärlden, men Timrå erbjuder nog så goda förutsättningar med vår vackra och kuperade natur. Tanken var att se hur det här görs på andra ställen, utreda och dokumentera lämpliga platser, köpa in utrustning som kan erbjudas, testa och dokumentera. Som en biprodukt kan det här ge effekter på besöksnäringen vintertid. Timrå har fantastiska förutsättningar för vinterturism, men det finns idag få erbjudande riktade till vinterbesökarna. 6. Vem riktar sig projektet till? Projektet riktar sig framförallt till boende, men även till andra besökare. I förlängningen kan projektets resultat även påverka besöksnäringen positivt genom att det ger underlag för framtida vinterpaket.

4 Sid3/9 7. Vad genomförde du/ni i projektet? Projektet genomfördes under vintern 2012/2013 Vilka aktiviteter genomförde du i projektet? 1. Utvärdering av snöskor och utrustning Vi startade med att titta på olika snöskor och det finns en uppsjö. Det finns dels enklare varianter som liknar de gamla snöskorna, men även nya modernare snöskor från USA. Vi utgick dels från andras erfarenheter på Internet och sen utforskade vi den lokala marknaden. Det är naturligtvis så att dyrare snöskor faktiskt är bättre, men för oss handlade det också om att hitta en bra genomsnittssko till ett bra pris. Snöskor skiljer sig åt på en mängd olika sätt. Det finns olika bindningar som är olika enkla att hantera. Dels är det olika modeller som är avpassade för lössnö eller mer fast snö. Sen är det olika varianter beroende på om man ska gå i branter eller inte. Sist med inte minst är det skillnad på vilken vikt det är på den som ska ha skorna på sig. Tanken är ju att man ska hålla sig ovanpå snön. Vår bedömning blev att vi inte skulle satsa på en ren lössnösko, då vi i regel har fastare snö under en mindre lössnölager hos oss. Vi valda också att satsa på snöskor för backig miljö, efter Timrå och Ljustorp är kuperat. Vi testade först en billig grundvariant som vi köpte in XXL sport, det var MacKenzie, som kostar 499 kronor i ordinariepris. Den här fungerade visserligen, men den var inte speciellt bekväm att gå med, det var dessutom lättare att halka med den. Sen testade vi några olika varianter från Tubbs (ett amerikanske märke). Dels några riktigt dyra( Tubbs Flex alp), som faktiskt var fruktansvärt bra. Vi provade också en variant i mellanpriset som hette Tubbs Flex TRK. Sista testade vi den billigast Tubbs Flex ESC. Dock ansåg vi att den billigare varianten av Tubbs som hade en enklare bindning fungerade i princip lika bra. Allt beror på hur mycket man ska använda dem. För dom som håller i guidningar kan Flex Alp vara ett bra val. Priset skiljer dock från 699 kronor till kronor. (obs priserna är i vissa fall extrapriser) Vi valda att inte köpa in några barnmodeller, utan satsade bara på dam och herr. Anledningen är att man från 12 års ålder kan använda dammodellen och vi bedömer att vi har färre testare i den åldern. Däremot köpte vi några i stora storlekar XL som är för tyngre personer över 100 kg, vilket är ganska vanligt. Viktigt är dock att satsa på bra stavar, för annars går dom av eller sjunker igenom snön när man belastar dem. Viktigt avseende utrustning enligt vår uppfattning är dock att ha damasker, annars får man in alla snö i pjäxorna, för det är oundvikligt att sjunga ner något i snön. Pannlampa är också att rekommendera om man ska vara ute i månsken, det kan vara svårt att se i skogen och lätt att kliva fel. Vi har också lånat och använt GPS när vi varit ute, eftersom det faktiskt är svårt att orientera sig i skogen vintertid. Det ser avsevärt annorlunda ut än på sommaren och det är lätt att gå fel. 2. Utreda hur det görs på andra ställen Avseende vår utforskning på Internet så hittade vi olika upplägg för snöskovandring. En del har fasta leder, där man i princip går på ett upptrampat

5 Sid4/9 spår och andra går på olika platser för att kunna gå i lössnö och få en närmare vildmarksupplevelse. Det sista blev den inriktning som vi kände passade bäst för i alla fall Ljustorp. Vi vill utveckla en naturnära vandring, där man kan snirkla sig fram mellan träden och uppleva en riktig närhet till naturen. 3. Utreda lämpliga leder Vi har testat tio olika leder i Ljustorp och av dessa är det fem stycken som passar att föreslå som snöskoturer på egen hand. Med guide finns det avsevärt många fler möjligheter. Här finns det avsevärt mycket att utvärdera och vi hoppas att GPS i naturturism som tar över projektet hinner arbeta vidare lite till under vintern I Ljustorp finns mängder av snöskoterspår, vår bedömning har dock varit att det inte är den roligaste formen av snöskovandring och vi har inte tittat vidare på dessa alternativ, mer än som en nödvändighet på vissa sträckor. 4. Genomföra guidade turer Först deltog på en guidad tur själva för att få en chans att se hur det går till och lära oss av andra. Här fick vi också testa olika typer av snöskor, vilket gav oss en bra grund att stå på. Andra lärdomar var: Gå utanför leden och hitta sitt eget spår ger en bättre upplevelse, grunder i snöskovandring, det var häftigt att vandra på kvällstid, dagstur är max 6 km, att ej vara för varmt klädd. Projektet har genomfört två annonserade allmänna turer med bra deltagande. Dessutom har vi gjort ett stort antal vandring med ett mindre antal intresserade människor, när vi testat olika möjliga rutter. Vi insåg tidigt att den kunde vara intressant att genomföra snöskovandring i månsken, vilket vi också erbjud under en av de allmänna vandringarna. Reaktionerna från dem som har deltagit har varit mycket positiva och många har köpt egna snöskor och sedan gett sig ut på egen hand. 5. Publicera informationsblad/produktblad Vår ambition var att kunna erbjuda flera produktblad med olika vandringar, men vi har inte kunnat vandra tillräckligt mycket för att utvärdera. Vi har inte heller mer än en vinter att utgår från. Det vi däremot gjort är ett allmänt blad om snöskovandring som riktar sig till allmänheten och som rekommenderar vissa rutter som är dels enkla att börja med, men som även ger en positiv upplevelse. Mycket har gått som planerat under projektet, men själva snöskovandringarna var en mycket positiv upplevelse. Både vi som aktivt deltog i projektet och deltagare på vandringar var alla otroligt positiva över den nya typ av naturupplevelse som aktiviteten ger. Det var enklare än förväntat att gå på snöskor och vi behövde bara delta på en extern tur. Det var en enkel teknik som alla kan ta till sig. Det som varit lite knöliga än förväntat är samverkan mellan föreningarna. Det har blivit mer av två separata delprojekt istället för en aktiv samverkan. Det här kan ha att göra med tidsbrist hos föreningarna, men det fungerade ändå sämre än förväntat.

6 Sid5/9 8. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Vilka var projektets mål? Projektet skall producera ett eller flera produktblad där man beskriver snöskovandring. Resultatet skall publiceras på vår hemsida och är tillgängligt för alla att sedan utveckla vidare. Projektet skall också erbjuda en eller flera guidade turer för allmänheten. På sikt kan man tänka sig att materialet kan användas för att utveckla naturturism vintertid. Det slutsatser som projektet kommer fram till kommer att finnas tillgängliga för alla intressenter att utveckla vidare. Vår förhoppning är att det kan leda till minst ett paket med inriktning på snöskovandring i framtiden. Vad blev resultatet? Projektet har utvecklats olika i Timrå och Ljustorp. I Ljustorp har man haft två guidade turer för allmänheten för att testa olika leder. Man har också utvärderat tio olika leder i Ljustorp och kommit fram till att vissa av dem passar för enskilda snöskovandring av oerfarna. Dessa är idag sammanställda på ett enkelt blad för snöskovandring. Bladet finns också på hemsidan Vem som helst kan använda det material som tagit fram och utveckla det vidare. Efter projektet skall snöskorna finna tillgängliga hos respektive förening och man ska också kunna låna snöskor av vandra om det behövs fler vid eventuella framtida turer. Har projektet gynnat miljö och hållbar utveckling? Ja, snöskovandring är en hållbar friluftsaktivitet med minimalt slitage på marken, eftersom man går på snön. Dessutom sker inga utsläpp i naturen som t ex vid snöskoterkörning. Har projektet arbetat med ungdomar, kvinnor och personer med utländsk bakgrund? En ungdomar under 18 år har aktivt deltagit i projektgruppen i Ljustorp och varit hjälpledare vid de guidade turerna. Tanken är att han under nästa vinter ska kunna ha guidade snöskovandringar anpassade för ungdomarna i Ljustorp. Dessutom har fler ungdomar deltagit i aktiviteter. På våra aktiviteter har det också deltagit fem personer med utländsk bakgrund. Har projektet främjat kompetensutveckling? Ett antal människor som deltagit i projektet och även på externt anordnad tur har förvärvat tillräckligt mycket kunskap för att kunna utföra guidade turer på snöskor. 10. Hur har du spridit resultatet? Hur har du spridit resultatet av projektet? o Ljustorpsbladet artikel i början och i slutet av projektet o Webbsida: o Slutrapport: Har ni följt den spridningsplan som ni skrev i projektplanen? Ja

7 Sid6/9 Vilka andra aktörer kan vara intresserade av att ta del av projektresultatet? Andra föreningar, besöksnäringsaktörer mm Hur har ni informerat om att det är ett Leaderfinansierat projekt? Via logotyper på blad, annonser och affischer 11. Hur ska verksamheten se ut efter projektet slut? Beskriv hur verksamheten ska fortsätta: Vår slutrapport finns tillgänglig för alla aktörer, vilket gör att vem som helst kan arbeta vidare och utveckla en eventuella affärside. Vad gäller att tillgängliggöra skogen vintertid, så vill vi i Ljustorp arbeta vidare med att utveckla verksamheten under en vinter till. Det kan göras genom att utöka GPS i anturturism med att även omfatta vinteraktiviteter i naturen. Komplettering av den projektplanen med detta förslag har lämnats in till Leader under Följer det er tanke i projektplanen när ni ansökte om projektet. Ja 12. Vilka kostnader har projektet haft? Hur har dessa finansierats? Projektets kostnader Kostnader Beskrivning Budget Utfall Löner Projektledare Övriga kostnader Utrustning Reseersättning Studiebesök Referenslitteratur Annonser Summa faktiska kostnader Vi valda att använda mer pengar till utrustning för att kunna ta med fler ut på våra snöskoturer. Istället valde vi att betala alla resor och lägga all projektledning och ekonomi ideellt. Studiebesöket blev något billigare än beräknat, för vi genomförde bara ett. Däremot hade vi glömt att budgetera annonskostnad. 12. Vilka slutsatser drar du från projektet? Vilka slutsatser kan du dra från projektet? Det här är definitivt en verksamhet som kan utvecklas både ideellt och kommersiellt i vårt geografiska område. Det ger ett helt annat sätt att komma nära naturen jämfört med att åka skidor som inte alltid passar i kuperade eller skogstäta områden. Det ger en möjlighet att skapa ytterligare en säsong för våra natur- och kulturstigar. Det lockar också ut fler människor i skog och natur genom att det är en ny aktivitet.

8 Sid7/9 Vad har varit svårt, oförutsett, intressant eller nytt? Samverka mellan två föreningar som inte känner varandra och som båda har relativt fullt upp i sina respektive kalendrar, var svårare än beräknat. Vilka mervärden har projektet tillfört? Ett nytt sätt att åka tillgängligheten av skogen vintertid. Ett underlag för framtida utveckling av en besöksnäringsaktivitet. Vilka rekommendationer kan du ge till andra som vill genomföra ett liknande projekt? Det tar mer tid än man tror att utvärdera leder. Det går inte att gå efter vilka leder som är vackra på intressanta på sommaren, landskapet ser helt annorlunda ut på vintern. Beroende på snöns kvalitet och djup kan göra att man måste ta alternativa vägar. Snömassorna tynger också ner träd som kan göra att stigar som är framkomliga på sommaren är svåra att gå på vintern. Snökvaliten kan också påverka tiden det tar att gå en sträcka otroligt mycket. I pudersnö kan samma sträcka ta tre gånger så lång tid som om snön är hårdare och mer lättgången. Samma sak gör också att samma vandring kan variera i svårighetsgrad och krav på kondition. Bilagor till slutrapporten Bilaga 1: Godkännande av kontaktuppgifter Bilaga 2: Projektets resultat enligt EUs riktlinjer Bilaga 3: Blad om snöskovandring i Ljustorp Bilaga 4: Affischer från vandringar i Ljustorp Bilaga 5: Artiklar från Ljustorpsbladet Bilaga 6: Avtal mellan föreningarna Bilaga 7: Bilder på CD Foto från snöskovandring på niporna i Höglandsbodarna, Mjällådalen

9 Sid8/9 Bilaga 1 slutrapport

10 Sid9/9 Bilaga 2 slutrapport