Från idé till applikation

Transkript

1 Denna bilaga är en annons från NextMedia Framtidens Forskning Från idé till applikation Spetskompetens viktigt för Sverige Forskning prioritet för regeringen Att finna framtidens forskningsledare Svensk-japanskt samarbete Sverige har goda förutsättningar att även i fortsättningen behålla sin position som en ledande forskningsnation. Men det gäller att fördela de begränsade resurser vi har på ett effektivt sätt. Det menar Thomas Malmer på IVA. >>> S/ 4 Sveriges stora internationella beroende gör att vi mer än många andra kräver en forskning i toppklass. Men det finns tydliga tecken på att Sverige tappar relativt sett. Det säger statssekreterare Peter Honeth. >>> S/ 5 På Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, har man sedan år 2000 ett program där man identifierar och stödjer yngre forskare som har potential att bli framtidens vetenskapliga ledare i högskolan eller i industrin. >>> S/ 8 Internationell samverkan är av stor vikt för att svensk forskning ska fortsätta att utvecklas. I Japan finns framstående forskning, som på många sätt kompletterar den svenska. Henrik Fridén på VINNO- VA berättar mer. >>> S/ 10 Satsning på hållbar miljölösning >S/ 6 Akademi och näringsliv i samarbete >S/ 10 Industridoktoranden skapar broar >S/ 16 Ingår som bilaga i Svenska Dagbladet juni 2007

2

3 Denna bilaga är en annons från NextMedia Viktigt att Sverige Kvalifi cerad forskning är en grundförutsättning för utveckling och välstånd kraftsamlar för forskning I år firas 300-årsjubileet av Carl von Linné, en av Sveriges och världens stora vetenskapsmän. Carl von Linnés gärning är ett bra exempel på hur forskning kan förändra vårt sätt att se på världen, öka vår kunskap och leda till nya och bättre sätt att göra saker. Sverige har länge haft en framträdande position i forskningssammanhang och bedriver ledande forskning inom en rad olika områden. Miljö, Life Science, materialteknik, energi, kommunikationsteknik och industriella processer är bara några exempel på svenska forskningsområden som har internationellt erkännande och där innovativt tänkande kunnat omsättas i framgångsrika produkter, processer och företag. Svenska universitet, högskolor och forskningsinstitut har en stark ställning internationellt, liksom den svenska industrin, som ligger mycket långt fram när det gäller FoU och står för en stor del av den svenska forskningen totalt. Sverige har också flera väl utvecklade innovationssystem och många framgångsrika samarbeten mellan akademi och industri. Men den globala konkurrensen inom forskning är enorm. Många länder satsar stora resurser på forskning och om Sverige ska kunna behålla sin ställning som entreprenörskap är också viktiga om den Kommersialisering av forskningsrön och framstående forskningsnation krävs strategiska satsningar för att behålla och stärka och skapa jobb och välstånd. svenska forskningen ska kunna tillämpas forskning i den absoluta framkanten. Satsningar på bredd får inte medföra att spjut- naturvetenskap och teknik, för att fylla Dessutom måste ungdomar lockas till spetsen försvinner och nu kommer signaler framtidens behov av duktiga forskare. om att anslag till universitet och högskolor Kvalificerad forskning är en grundförutsättning för utveckling och välstånd. ska få en tydligare koppling till kvalitet. Därför är det av största vikt att alla aktörer kraftsamlar för att värna om forskningens ställning i samhället. Med tydliga politiska och ekonomiska prioriteringar av forskning har Sverige goda förutsättningar att försvara sin plats i det främsta ledet. Trevlig läsning! REDAKTIONEN Framtidens Forskning från idé till applikation är producerad av NextMedia Framtidens Forskning Från idé till applikation Redaktör Cristina Leifland Skribenter Anna Andersson, Anette Bodinger, Helena Bäckhed, Clas Lewerentz, Tobias Svanelid, Annika Wihlborg Grafisk form Andreas Lathe, Stellan Stål Redaktionssekreterare Sandra Ahlqvist försäljning NextMedia samt Media X Norr Tryck V-TAB, Södertälje Ingår som bilaga i Svenska Dagbladet juni 2007 Frågor om innehållet besvaras av Carl Meijer Tel: E-post: carl.meijer@nextmedia.se För mer information om tema- och kundtidningar i dagspress kontakta Carl Meijer eller Niklas Engman Tel: eller E-post: carl.meijer@nextmedia.se eller niklas.engman@nextmedia.se Juni 2007 Framtidens Forskning / 3

4 Denna bilaga är en annons från NextMedia Strategiska satsningar och fler entreprenörer viktigt för Sverige Sverige har goda förutsättningar att behålla sin position som en ledande forskningsnation. Men det gäller att fördela begränsade resurser på ett effektivt sätt och att satsa strategiskt för att kunna konkurrera globalt. En stor utmaning är också att omsätta svenska innovationer i företag. Det menar Thomas Malmer på IVA. För att svensk forskning ska kunna fortsätta att hävda sig på en allt hårdare global marknad krävs nytänkande och helhetsperspektiv. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, fungerar som ett forum där olika aktörer kan samlas för samtal om hur Sverige ska förhålla sig i ett internationellt perspektiv och vad som kan göras för att stärka Sveriges roll. Varje år startas ett stort antal olika program inom olika ämnen där experter från IVA:s omfattande nätverk utbyter kunskap inom specifika teknisk-vetenskapliga och ekonomiska frågor. Forskning, utveckling och utbildning är viktiga kärnområden. Framtidens Universitet och Sjunde europeiska ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling ur ett svenskt perspektiv är exempel på projekt som behandlar den viktiga frågan om hur svensk forskning ska kunna konkurrera i framtiden. Sverige har en lång forskningstradition och är framstående inom flera områden. Men det går inte att leva på gamla meriter. Den internationella konkurrensen är enorm och för att ha en ledande position måste svensk forskning fortsätta att utvecklas, säger Thomas Malmer, programchef på IVA. Bara i Kina utexamineras lika många civilingenjörer som i hela OECD. Och andra länder som Brasilien, Indien och Ryssland kommer mycket starkt. Så vi kan inte slå oss till ro. Excellenta miljöer Flera av de forskningsområden som pekas ut i EU:s sjunde ramprogram är också områden där Sverige traditionellt har en stark position, som exempelvis bioteknik, informationsteknologi, energi, miljö, materialteknik och medicin. Här har Sverige goda möjligheter till en fortsatt stark ställning förutsatt att resurserna satsas på rätt sätt, Fakta IVA Thomas Malmer, IVA. Foto: Pär Rönnberg menar Thomas Malmer. Ett viktigt led är att skapa excellenta forskningsmiljöer på våra högskolor och universitet. I dag finns det 39 högskolor och universitet i Sverige och för att få forskning i den absoluta framkanten behövs fokuserade enheter. I Danmark har man slagit ihop 11 universitet och 13 forskningsinstitut till fem universitet, men man behöver inte gå så bryskt fram för att få kritisk massa och excellenta miljöer. Olika former av regionalt samarbete, där lärosätena väljer en tydlig profilering kan vara ett sätt att använda resurserna mer effektivt, säger han. Lösa samhällsproblem Målet att de statliga satsningarna på civil forskning ska uppgå till en procent av BNP är också viktigt att förverkliga, framhåller Thomas Malmer. I dag är siffran cirka 0,8 procent, vilket visserligen står sig ganska väl i en internationell jämförelse, men det är inte tillräckligt för att nå och behålla en världsledande position. Samtidigt ses forskning allt mer som en del av samhällets infrastruktur och något som ska stärka den svenska konkurrenskraften och lösa samhällsproblem av olika slag. Det vore önskvärt om samhället och näringslivet blev tydligare om vilka frågor man vill ha svar på. I exempelvis USA går man till universiteten när man vill ha hjälp med att lösa specifika problem och företagen finansierar betydligt mer av universitetsforskningen än i Sverige, säger Thomas Malmer. Det vore önskvärt om samhället och näringslivet blev tydligare om vilka frågor man vill ha svar på Entreprenörer behövs En viktig utmaning för Sverige är att omsätta bra idéer till företag. Ett aktuellt exempel är energiforskningen, där Sverige satsar 800 miljoner kronor om året och har en framstående position. Samtidigt finns det relativt få företag som utvecklar forskningen. I dag finns ett starkt intresse från andra länder, inte minst USA, för svensk miljöteknik. Risken är att goda idéer sugs upp av utländska företag och att forskningen utvecklas någon annanstans än i Sverige. Därför behöver innovationssystemen stärkas så att alla led fungerar tillsammans, från grundforskningen till företagen, framhåller Thomas Malmer. Man pratar ibland om den svenska paradoxen, att relativt stora forskningsanslag ger förhållandevis få företag. Sverige har mycket duktiga forskare och innovatörer, men tyvärr alldeles för få entreprenörer. Till viss del är det nog kulturellt betingat. I Sverige ses man med misstänksamhet om man misslyckas och det kan vara svårt att få en andra chans. I många andra länder är ett misslyckande helt ok, man går bara vidare och försöker igen. CRISTINA LEIFLAND IVA grundades 1919 vilket gör den till världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi. Akademin är politiskt och kommersiellt oberoende och verkar för att, till nytta för samhället, främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling. Genom att initiera och stimulera kontakter mellan olika kompetensområden och över nationsgränser fungerar akademin som en gränsöverskridande brobyggare mellan näringsliv, forskning, förvaltning och olika intressegrupper. IVA:s nätverk har närmare svenska och utländska invalda ledamöter samt cirka 250 ledamöter i sitt näringslivsråd. Sverige har en lång forskningstradition och är framstående inom flera områden. Men det går inte att leva på gamla meriter, framhåller Thomas Malmer. 4 / Framtidens Forskning Juni 2007

5 Denna bilaga är en annons från NextMedia Självstyre, kvalitet och samverkan i fokus i regeringens forskningspolitik - Sveriges stora internationella beroende gör att vi mer än många andra kräver en forskning i toppklass. Men det finns tydliga tecken på att Sverige tappar relativt sett. Forskning är därför av mycket hög prioritet för regeringen. Det säger statssekreterare Peter Honeth vid Utbildningsdepartementet. Nästa år lägger regeringen fram en ny forskningspolitisk proposition, där forskningspolitikens inriktning och mål beskrivs. Redan i dag står det emellertid klart att man satsar ytterligare 900 miljoner kronor på forskning fram till 2009, utöver vad som aviserats i 2005 års forskningspolitiska proposition. Peter Honeth, som närmast kommer från en tjänst som universitetsdirektör för Lunds Universitet, hyser goda förhoppningar om att anslagen kommer att höjas ytterligare i den nya propositionen. Forskningsanslagen till universitet och högskolor ska också få en tydligare koppling till kvalitet. Högskolor och universitet kommer att ha ett stort inflytande över hur anslagen ska användas, men tanken är att nya pengar också ska användas till strategiska satsningar så att de gör största möjliga nytta, säger Peter Honeth. Som ett led i detta finns också planer på att utveckla ett system för kvalitetsbedömning av forskningen vid olika universitet och högskolor. Tilldelningen av forskningsanslag ska sedan grundas på dessa kvalitetsbedömningar. I bland annat England arbetar man efter en sådan modell. Det är ett omfattande arbete, men i England har det otvivelaktigt lett till en markant höjning av kvalitén. Jag tror att det skulle vara en bra modell i Sverige också, säger Peter Honeth. Regeringen anser också att det är viktigt att förbättra forskningsanknytningen redan i grundutbildningen, i synnerhet på mastersnivå. Inför 2008 års forskningspolitiska proposition har man därför givit högskolor och universitet uppdraget att presentera en samlad strategi för utbildning och forskning. Breda områden Exakt vilka områden som kommer att prioriteras i den nya propositionen kan Peter Foto: Pawel Flato Honeth inte säga. De sektorer där Sverige redan i dag har en stark position, som exempelvis energi- och klimatforskning, life science, nanoteknologi och vårdforskning har självklart en viktig roll att spela framöver. Det gäller också forskning som har stor betydelse för svensk industri. Men några detaljerade listor över prioriterade områden kommer inte att finnas i forskningspropositionen. Det finns ingen ambition att formulera detaljerade politiska prioriteringar av forskning. Det handlar om breda områden och den vetenskapliga kvalitén måste alltid vara styrande för hur resurser fördelas, säger han. Propositionens tema är forskning och innovation, vilket är en markering av hur viktig regeringen anser att samverkan mellan akademi och industri är. Goda förutsättningar måste skapas för såväl lärosäten som företag för att forskning ska kunna utvecklas och komma till kommersiellt utnyttjande i Sverige. I dag finns det brister på det området, framhåller Peter Honeth. Peter Honeth, statssekreterare. Foto: Pawel Flato Sekretesskydd Regeringen har redan föreslagit flera åtgärder som syftar till att underlätta för samverkan mellan företag och akademi. En är förslaget om att sekretesskydda forskningsresultat och uppfinningar som har kommit fram vid forskningssamverkan mellan högskolor och företag. Regeringen har också beslutat om att tillsätta en delegation som ska verka för att stärka samverkan mellan aktörerna inom klinisk forskning samt en utredning om hur villkoren för klinisk forskning och prövning kan förbättras. Framgångsrik forskning kräver att resurserna koncentreras, men när det gäller högskolornas organisation tror Peter Honeth mer på frivillig samverkan än på politiska beslut som tvingar fram sammanslagningar. Redan i dag sker samarbeten i allt större utsträckning. Det är inte hållbart att alla ska ha allt. Däremot finns det fördelar med att högskoleverksamhet finns på många orter, men de behöver ju inte vara separata enheter. Inom flera regioner ser vi nu mycket framgångsrika samarbeten mellan lärosäten, ta exempelvis högskolorna i Kalmar och Växjö som byter utbildning med varandra. Bättre villkor för forskare En av de viktigaste frågorna för svensk forskning är rekryteringen av unga, duktiga forskare. Men intresset för naturve- Det fi nns ingen ambition att formulera detaljerade politiska prioriteringar av forskning tenskapliga program är lågt bland svenska gymnasieelever och allt för få söker sig till naturvetenskapliga eller tekniska utbildningar på högskolan. Ändrade antagningsregler till högskolan, där exempelvis svårare matte på gymnasiet ger pluspoäng, är ett viktigt sätt att styra eleverna till att göra andra val, menar Peter Honeth. Han vill också se bättre anställningsvillkor för doktorander och post doc för att det ska bli mer attraktivt att satsa på en karriär som forskare. Bättre villkor och fler post doc-tjänster är högt prioriterade. I dag finns flera brister, säger han. Alliansens avpolitisering av universitetens och högskolornas styrelser har minskat antalet yrkespolitiker markant, från cirka 60 under den förra regeringen till ett 20-tal i dag. Samtidigt har antalet riksdagsledamöter på de statliga lärosätena minskat från 35 till sex. Ambitionen är att öka akademins självbestämmande ytterligare. Det har funnits en alltför stark detaljstyrning av högskolan. Lärosätena ska ha en hög grad av frihet och självbestämmande för att kunna fullfölja sitt viktiga uppdrag när det gäller Sveriges utveckling. CRISTINA LEIFLAND När Kina vill vara hela världens fabrik och Indien hela världens kontor kan Sveriges nisch bli att ha världens bästa laboratorier och designkontor. Nya konkurrenter blir också nya kunder. Den växande medelklassen i det vi ibland kallar låglöneländer efterfrågar kvalitetsprodukter från västvärlden. Men att lyckas på den marknaden kräver forskning av absolut världsklass Lars Leijonborg Nästa år lägger regeringen fram en ny forskningspolitisk proposition, och det står redan i dag klart att man satsar ytterligare 900 miljoner kronor på forskning fram till 2009, utöver vad som aviserats i 2005 års forskningspolitiska proposition. Juni 2007 Framtidens Forskning / 5

6 Denna bilaga är en annons från NextMedia Stor satsning på hållbar miljölösning Ett nytt tvärvetenskapligt forskningscenter i Stockholm har precis påbörjat ett av världens största satsningar för att hitta lösningar för en hållbar utveckling. Förväntningarna är stora och resultaten bokstavligt talat livsnödvändiga. När vi människor inser att något i miljön förändrats och försämrats försöker vi lösa problemet som om naturen vore en sektor utanför samhället och ekonomin. Det är fel sätt att tänka. Vi måste inse att vi är en del av biosfären och förvalta den väl för den utgör själva grunden för en framgångsrik utveckling. Det säger Carl Folke, vetenskaplig chef för Stockholm Resilience Centre, ett nytt tvärvetenskapligt forskningscenter som ska bedriva forskning och policydialog kring hållbar utveckling. Uppdraget är angeläget och förhoppningarna kring resultaten stora. Stockholm Resilience Centre har fått det största miljöforskningsanslaget i Sverige någonsin. Totalt satsar Mistra 205 miljoner kronor på detta internationella forskningscenter. Ett omfattande arbete har precis tagit sin början. Ett arbete som i högsta grad är välbehövligt. Länge har vi tagit för givet att naturen är självreparerande. Men nu är vi i en situation där vi utnyttjar ekosystem snabbare än vår förmåga att sköta dem på ett hållbart sätt. Och nu räcker det inte med några små förändringar eller tekniska lösningar. Det krävs att vi tar krafttag för att vi ska lyckas förvalta naturresurser och miljö på ett sätt som säkerställer en positiv samhällsutveckling, menar Carl Folke. Han förklarar att våra samhällen är en 6 / Framtidens Forskning Juni 2007 Nu räcker det inte med några små förändringar eller tekniska lösningar, det krävs att vi tar krafttag sammanvävd del av biosfären som är beroende av ekosystemens förmåga att tillhandahålla en uppsjö av ekologiska tjänster, allt från mat och vatten till reglering av det globala klimatet. I dag finns det flera exempel på system som är kraftigt försvagade. Han nämner korallreven i Karibien som gått från att ha varit koralldominerade till att bli algdominerade. Mängden fisk, som normalt brukar äta algerna, har minskat eftersom man fiskat för mycket. Hur nätverk av marina reservat ska utformas för att förbättra det framtida fisket i världen är en av många frågor som Stockholm Resilience Centre ska arbeta med. Resiliens betyder förmågan att klara av förändring och kunna vidareutvecklas, en viktig egenskap i en värld med klimatförändringar, och det är kortfattat det som centret kommer att fokusera på. Världsledande arbete Bakom Stockholm Resilience Centre står Stockholms Universitet i samarbete med Stockholm Environment Institute och Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Stockholm Resilience Centre har också samarbetspartners vid lärosäten runtom i världen och centret kommer att få stort internationellt inflytande. Arbetet ska pågå under en tolvårsperiod, från 2007 till 2018, men Carl Folke poängterar att man inte börjar från noll utan att kunskapsbasen för arbetet har byggts upp under 20 till 30 år. En anledning till att Carl Folke ställer så stora förhoppningar till centrets arbete är dess fokus på en gränsöverskridande och tvärvetenskaplig forskning. Samhällsvetenskap, humaniora och naturvetenskap samverkar i forskningen där människan och naturen ses som ett sammanflätat system. Människan formar naturen och är samtidigt beroende av att den fungerar. Det blir ett unikt möte mellan vetenskaperna. Arkeologer kommer att jobba tillsammans med statsvetare och ekologer med ekonomer, till exempel. Och alla mot samma mål. Det är väldigt inspirerande. Vidare lägger Carl Folke stor vikt vid att det inte bara handlar om en massa pappersjobb i den akademiska världen. Utgångspunkten för Stockholm Resilience Centre är att utgå från faktiska miljöer och befintliga ekosystem. Forskningen är integrerad i verkligheten. Att först forska och sedan låta det realiseras fungerar inte. Teori och praktik måste samspela hela tiden. Kommunikation viktigt Förutom själva forskningen ska centret fungera som en plattform för dialog med politiker, myndigheter och resursnyttjare Carl Folke, vetenskaplig chef för Stockholm Resilience Centre. på lokal, regional och internationell nivå. Att information om verksamheten kommer ut är högprioriterat. Ellika Hermansson Török är kommunikationsansvarig på centret och på henne vilar ett stort ansvar. Vi måste vara bra på att kommunicera våra resultat så att forskningen verkligen kommer till nytta i samhället, säger hon. Både Ellika Hermansson Török och Carl Folke är medvetna om att det just är kommunikationsbiten som brustit i många andra forskningsprojekt. Det är synd att budskapen från så mycket viktig forskning inte når ut till omvärlden. Men Stockholm Resilience Centre har avsatt resurser för kommunikation. Det är ju på det sättet vi kan öka stödet till politiker och samverkan med beslutsfattare för att möjliggöra bättre beslut, förklarar Ellika Hermansson Török, vidare. Inom kort ska hon få fler kollegor eftersom man just nu rekryterar fler professionella kommunikatörer. Men det är inte kommunikationsavdelningen som ensamt ska stå för kommunikationen med omvärlden. Nej, tanken är att vi alla på centret ska stimulera till en kultur där kommunikation är en naturlig del i forskningsarbetet och som värderas högt, avslutar Ellika Hermansson Török. ANNA ANDERSSON

7

8 Denna bilaga är en annons från NextMedia 8 / Framtidens Forskning Juni 2007

9 Denna bilaga är en annons från NextMedia På jakt efter framtidens forskningsledare Vem kommer att leda svensk forskning in i framtiden? På Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF, har man sedan år 2000 ett program där man identifierar och stödjer yngre forskare som har potential att bli framtidens vetenskapliga ledare i högskolan eller i industrin. Vi lät Lars Rask, vd för SSF, berätta om utmaningen, tillsammans med Juleen Zierath, professor i fysiologi vid Karolinska Institutet och en av de forskare som ingår i programmet Framtidens forskningsledare. Lars Rask Det har blivit allt svårare för unga forskare att etablera sig i Sverige på grund av den ekonomiska situation som råder på universiteten. I dag är alla forskare beroende av externa anslag. Idén med det här forskningsprogrammet är att försöka ge ett långsiktigt stöd till särskilt begåvade forskare. Vi vill kunna erbjuda en tillräckligt stor summa pengar, men också en bra utbildning inom ledarskap. Det handlar om att skapa en stabil grund för framtidens forskningsledare. Juleen Zierath Jag håller med Lars. Det har blivit allt svårare för unga forskare att etablera sig och de anslag som finns tillgängliga är ofta för små för att kunna erbjuda ett kraftigt avstamp för en framgångsrik forskningskarriär. LR Tanken är att vi ska identifiera framtidens forskningsledare några år efter att dessa personer kommit tillbaka till Sverige efter avslutad post doc. Inom ramen för programmet Framtidens forskningsledare, kan de då i konkurrens söka anslag på upp till 8,5 miljoner kronor, utslaget över fem år. I och med det skapar vi en skyddad situation för dessa unga forskare, där de kan utvecklas utan alltför hård konkurrens om våra anslag från mer etablerade forskare. Dessutom hoppas vi förstås att fakulteterna också satsar på dessa personer, samtidigt som de går på vårt program. JZ En av fördelarna med programmet är att det spänner över så många områden. Såväl Juleen R. Zierath Lars Rask Professor i klinisk integrativ fysiologi vid Institutionen för fysiologi och farmakologi. Juleen R. Zierath föddes 1961 i Milwaukee, USA. Hon erhöll en Bachelor of Science-examen 1984 vid University of Wisconsin-River Falls, Wisconsin, och en Master of Art-examen 1986 vid Ball State University, Indiana. Hennes inriktning på träningsfysiologi riktade uppmärksamheten mot Sverige som ligger långt framme på området. Hon inledde doktorandstudier vid jordbruksvetenskapare, fysiker och materialtekniker som medicinare kan söka, och det skapar en bra blandning av människor. Det mest fascinerande med programmet är ledarskapsutbildningen. Pengarna är förstås också viktiga det betyder mycket att få en och en halv miljon kronor per år under sex års tid men jag anser att ledarskapsutbildningen är det som varit mest utvecklande och givande. Vi får ett helt smörgåsbord av möjligheter det kan till exempel handla om att lära sig mer om coachning eller hur man själv fungerar som ledare. Dessutom ingår utbildning i hur man kommersialiserar sin forskning. Och jag måste säga, när jag nu blickar tillbaka, att det här verkligen har varit utomordentligt värdefullt. Det handlar om att skapa en stabil grund för framtidens forskningsledare. Dessutom bygger man upp ett helt nytt kontaktnät av kollegor från andra forskningsområden som man annars inte hade träffat. Vi pratar om hur vi löser olika problem och vilka utmaningar vi har och många av de här personerna kommer att vara mina vänner under resten av min karriär. Jag vet inte hur SSF egentligen kom på idén med ett ledarskapsprogram, men jag tycker verkligen att det har varit ett snilledrag! Vad innebär det att vara en bra forskningsledare? JZ Dels måste man förstås vara kompetent inom sitt forskningsområde. Men samtidigt måste man ha förmågan att interagera med människor, att kunna motivera dem och guida dem mot ett bestämt mål. Karolinska Institutet och disputerade 1995 på en avhandling om hormonell och metabolisk reglering av glukostransport. Året efter genomförde hon post-doktorala studier vid Harvard Medical School i Boston. Juleen R. Zierath återvände till Karolinska Institutet då hon erbjöds en tjänst som forskarassistent vid MFR Hon erhöll sin docentur 1998 och ett universitetslektorat i experimentell klinisk fysiologi Juleen R. Zierath utnämndes till professor i klinisk integrativ fysiologi den 1 februari LR Jag håller med. Kraven på forskningsledare har ökat de senaste trettio åren och det finns inte längre samma utrymme för att kunna göra misstag. Därför är det viktigt att tidigt i sin ledarskapskarriär träffa äldre kollegor som kan stötta och komma med goda råd. Jag tror inte att man kan lära sig allt på en kurs, men man får åtminstone ett nätverk av andra personer i samma situation som man kan lära sig av. Det här ökar chanserna att den enskilde forskaren undviker misstag. JZ Nätverket som Framtidens forskningsledare skapar är centralt. Det räcker inte längre med att vara framstående i Sverige du måste tävla på en global nivå med forskare från hela världen. För att lyckas med detta måste du vara multidisciplinär och interagera med andra forskare. Själv hade jag aldrig kunnat föreställa mig att jag skulle börja samarbeta med en djurgenetiker, men nu är det ett av mina mest spännande projekt! Programmet innehåller också kurser som gäller kommersialisering av forskningsresultaten. Hur viktig del är detta av utbildningen? JZ Jag tror att det ger oss insikter om att det faktiskt finns en värld utanför laboratoriet. Det ger oss självförtroendet att föra våra forskningsresultat till allmänhetens nytta och driver oss att kämpa vidare. Inom mitt Lars Rask Juleen Zierath Lars Rask är född Han disputerade 1971 vid Uppsala universitet och utsågs 1984 till professor i molekylär cellbiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Denna professur innehade han till 1996, då han utsågs till professor i medicinsk biokemi vid Uppsala universitet. Vid sidan av forskningen har Lars Rask innehaft en mängd forskningsadministrativa uppdrag. Han var bland annat vicerektor för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet och dekanus vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap vid Sveriges forskningsområde handlar det till exempel om att hitta substanser som i slutändan kan fungera som läkemedel mot sjukdomar. LR Kommersialiseringen är en central aspekt i programmet. Vi är ju en stiftelse för så kallad strategisk forskning, vilket innebär att vi prioriterat vissa forskningsområden framför andra, särskilt de områden som vi tror kan ha störst potential att kunna nyttiggöras. Det räcker inte längre med att vara framstående i Sverige, du måste tävla på en global nivå Hur framgångsrikt har programmet hittills varit att skapa framgångsrika forskningsledare? LR Vi har hållit på i sju år, så ännu är det väldigt svårt att kunna säga något säkert. Dessutom saknar vi en kontrollgrupp sannolikt hade de forskare som antagits till Framtidens forskningsledare blivit framgångsrika även utan programmet. JZ Jag håller med. Man kan inte utbildas till ledare, utan föds till det, menar jag. Givetvis hade de flesta forskare inom programmet lyckats ändå, men samtidigt ger utbildningen i ledarskap ovärderliga kunskaper. Det gör mig medveten om vad jag behöver tänka på för att lyckas som forskningsledare, och förbereder mig på de utmaningar som väntar. Jag tror att programmet gör de framgångsrika forskarna mer framgångsrika och att de dessutom blir mer passionerade i såväl sin forskning som sitt ledarskap. TOBIAS SVANELID lantbruksuniversitet Lars Rask har i sin egen forskning intresserat sig för såväl medicinsk molekylärbiologi som växtmolekylärbiologi och han har publicerat över 200 artiklar i vetenskapliga tidskrifter, varav ett trettiotal i de allra mest ansedda. Han är ledamot av Kungl Vetenskapsakademien och Kungl Skogs- och Lantbruksakademien. Han har även varit ansvarig för ett flertal utredningar senast översynen av den veterinärmedicinska fakulteten vid SLU. Sedan 1 januari 2006 är Lars Rask vd för Stiftelsen för Strategisk Forskning. Juni 2007 Framtidens Forskning / 9

10 Denna bilaga är en annons från NextMedia Akademi och näringsliv kompletterar varandra Det finns inget motsatsförhållande mellan kommersialisering och excellens i forskning. Snarare är det så att samverkan mellan akademi och näringsliv vitaliserar forskningen. Men industrin ska aldrig styra grundforskningen och det är inte universitetens sak att skapa kommersiella produkter. Det säger Anders Hallberg, rektor för Uppsala Universitet. Anders Hallberg borde veta vad han talar om. Under hela sin karriär som forskare i infektionssjukdomar har han rört sig mellan akademin och industrin. Under flera år var Anders Hallberg verksam i olika chefspositioner på Astra i Lund, dessförinnan arbetade han bland annat på Kemicentrum vid Lunds Universitet och på University of Arizona. När han 1990 tillträdde som professor i läkemedelskemi på Biomedicinskt centrum vid Uppsala Universitet behöll han kontakten med Astra Zeneca som forskningsrådgivare. Sedan förra sommaren är Anders Hallberg rektor för Uppsala Universitet och samverkan mellan den akademiska världen och näringslivet är en av hans hjärtefrågor. Det är väldigt viktigt med rörlighet mellan industrin och akademin och något som bör uppmuntras från bägge håll eftersom det gagnar alla. Men jag tycker att det är stor skillnad i dag jämfört med för 20 år sedan. Då fanns mer av misstänksamhet, man såg varandra lite som motparter. I dag ses det som positivt att man rör sig mellan de olika sfärerna. Lokal samverkan Anders Hallberg framhåller att det är särskilt betydelsefullt för universitet och högskolor att ha bra kontakt med det lokala näringslivet, eftersom det skapar en dynamisk forskningsmiljö och ger doktorander, såväl som studenter, en bättre möjlighet till kontakter med arbetsmarknaden. Vi har ett mycket bra samarbete med det regionala näringslivet och omfattande nätverk. Exempelvis är Life Science ett viktigt inslag i näringslivet här i Uppsala. Våra farmaceutiska, medicinska och teknisk-naturvetenskapliga fakulteter bildar tillsammans en mycket stark enhet som har en omfattande samverkan med de lokala Life Science-företagen och som har genererat nya företag, säger han och tillägger: Nya spännande företag baserade på våra forskares uppfinningar och med stor framtida potential har också bildats inom energiområdet. Innovationsinstitut länkar Ett livaktigt utbyte med industrin betyder emellertid inte att universiteten ska kommersialisera idéer eller att industrin ska påverka innehållet i lärosätenas forskning. Akademi och industri har olika roller och kompletterar varandra. Innovationsinstitut kan ofta fungera som länkar mellan de båda samtidigt som universitetsforskare spelar en viktig roll som rådgivare åt innovatörer. Det är oerhört viktigt att värna om den fria grundforskningen. Om inte de stora universiteten ägnar sig åt den, vem ska då göra det? Men samtidigt måste vi ha väl utvecklade system för att ta hand om de idéer som föds på universiteten. Från akademins sida har vi ett ansvar att se till att forskningen 10 / Framtidens Forskning Juni 2007 Samtidigt måste vi ha väl utvecklade system för att ta hand om de idéer som föds på universiteten Anders Hallberg framhåller att det är särskilt betydelsefullt för universitet och högskolor att ha bra kontakt med det lokala näringslivet. kommer samhället till godo. Endast en liten del av all forskning kan kommersialiseras, men det är viktigt att den forskning som har kommersialiseringspotential och som i förlängningen kan leda till produkter också har vägar att nå dit, säger Anders Hallberg och tar amerikanska universitet som exempel. De bästa amerikanska universiteten är de som är mest framgångsrika på att lansera idéer som ger produkter. Kvalitetsgranskning Uppsala universitet är ett av de högst rankade svenska lärosätena, både internationellt och i Sverige. Universitetet får 13 procent av de statliga forskningsanslagen som går direkt till universiteten och 17 procent av Vetenskapsrådets anslag, vilka fördelas i konkurrens utifrån kvalitetskriterier. Men att vila på gamla lagrar är inget som ligger för Anders Hallberg. För att Uppsala Universitet ska kunna behålla sin position och forskningsexcellens har han dragit igång en för Sverige hittills unik kvalitetsgranskning, där 170 internationella experter utvärderar all forskning som görs på universitetet, från den teologiska till den molekylärbiologiska. Granskningen ska utmynna i utlåtanden som kan ligga till grund för kvalitetssäkring och strategiska beslut. Vi har en lång och fin tradition att vårda, men behöver också förnyelse för att skapa en bra bas att stå på inför framtiden. Det handlar om att upptäcka styrkor och svagheter för att kunna prioritera på Akademi och industri har olika roller och kompletterar varandra, säger Anders Hallberg. ett riktigt sätt. Det ger i sin tur legitimitet för det vi gör, säger han. Fokus på kvalitet Anders Hallberg menar att det också är viktigt att se över hur högskolan överlag fungerar i Sverige. Han anser att det funnits ett alltför starkt fokus på kvantitet i högskoleutbildningen och att kvalitén ibland fått stryka på foten. Den senaste tidens rapporter om att studenter inom i synnerhet samhällsvetenskap och humaniora har alldeles för lite att göra bekymrar honom. Vi måste se till att dessa studenter får Foto: Staffan Claesson AB mer lärarledd undervisning, säger han. Anders Hallberg saknar också mellantjänster på universiteten och högskolorna. Det finns gott om doktorander, men alldeles för få mellantjänster. Resultatet blir att allt för många duktiga forskare försvinner utomlands. Det gäller att fördela resurserna på ett vettigt sätt för att Sverige ska kunna konkurrera på en global marknad. Resurserna måste också öka totalt. Om vi ska ha en kunskapsbaserad ekonomi är det absolut nödvändigt att investera i utbildning och forskning. CRISTINA LEIFLAND

11 Denna bilaga är en annons från NextMedia Samarbete med Japan gynnar forskare i båda länder Internationell samverkan är av stor vikt för att svensk forskning ska fortsätta att utvecklas. I Japan finns framstående forskning, som på många sätt kompletterar den svenska. Nu pågår en satsning för att främja samarbete mellan de två länderna inom gränssnittet mellan teknik och biologi. Utbytet gynnar båda länderna, säger Henrik Fridén, projektansvarig på VINNOVA. Projektet bedrivs i samarbete med Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, och Japan Science and Technology Agency. Det gäller forskning inom vad som kallas Multidisciplinary Bio, som spänner över ett brett område och förenar Life Science med ingenjörsvetenskap, datavetenskap, matematik, fysik och kemi. Det handlar om forskning i gränslandet mellan biologi och teknik. Sverige och Japan ligger båda långt fram i den här forskningen och har mycket att tillföra varandra, säger Henrik Fridén. Henrik Fridén, VINNOVA. VINNOVA och SSF satsar tolv miljoner kronor vardera fram till 2009 och Japan Science and Technology Agency satsar motsvarande 24 miljoner kronor. Båda länderna fattar gemensamt beslut om vilka projekt som ska finansieras. Det har funnits ett mycket stort intresse, både från japanska forskare och från svenska. I Japan har svensk forskning ett högt anseende, trots att vi är ett litet land. Det var också lite av en överraskning att det redan fanns så många nätverk och informell samverkan mellan japanska och svenska forskare. Med det här programmet hoppas vi kunna få en ännu större rörlighet och utväxling av kunskap, säger Henrik Fridén. Högt prioriterat Ett viktigt skäl till det ömsesidiga intresset är att Sverige och Japan kompletterar varandra i många avseenden. Sverige är sedan länge framstående inom Life Science, medan japanerna av tradition är mycket duktiga på teknik, robotik och ingenjörskonst. Forskning är mycket högt prioriterat i Japan och är bland de länder som lägger störst andel av BNP på forskning och utveckling. Naturvetenskaplig forskning på universitet och högskolor har hög status, berättar Henrik Fridén, som själv har bott i Tokyo i flera år. Dessutom är de japanska företagen bland de främsta i världen när det gäller forskning, där det kanske tydligaste exemplet är robotiken, som är mycket avancerad. Japanska företag är också generellt sett mer explorativa och har en större andel grundforskning än vad som är fallet inom industrin i många andra länder. I det pågående projektet har man öppnat för att även företag kan vara med. Projektet ger också möjlighet för forskarteamen i respektive land att dra nytta av motpartens kontakter inom industrin, säger Henrik Fridén. Japanerna har en lite annorlunda forskningsansats och har egna, kreativa lösningar på många problem Mats Nilsson Joakim Amorim, som är projektansvarig på SSF, menar att Japan och även Kina är högintressanta för forskningssamverkan. Många svenska forskare har redan starka nätverk i USA och inom Europa. Därför vill vi minska trösklarna mot Asien, säger han. Fakta Uppsala och Tokyo Mats Nilsson på Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet är en av de forskare som fått anslag via projektet. Han forskar kring att utveckla molekylära analysmetoder och samarbetar med forskare på University of Tokyo. Syftet är att kunna studera hur enskilda celler reagerar på stimuli, något som är viktigt för exempelvis toxikologin. Det är väldigt berikande för bägge parter. Japan har inte kommit så långt inom just vårt område, däremot är de enormt duktiga på mikrofluidiska apparater, som gör små flödesceller med intelligent funktion och som vi använder oss av. Vi har därför stor glädje av varandras kunskaper, berättar han. Den första kontakten togs i samband med ett annat utbyte då en ung japansk post-doc kom till Uppsala. Hon har blivit kvar på Rudbecklaboratoriet och fungerar lite som en mediator mellan de två forskarteamen. Tack vare de här anslagen blir det lättare att verkligen fördjupa och konkretisera samarbetet. Japanerna har en lite annorlunda forskningsansats och har egna, kreativa lösningar på många problem, säger Mats Nilsson. Det är en stor fördel att kunna ta del av deras forskning på det här sättet, det görs mycket fantastiskt i Japan som vi ofta inte är riktigt medvetna om i Sverige. CRISTINA LEIFLAND Sverige är sedan länge framstående inom Life Science, medan japanerna av tradition är mycket duktiga på teknik, robotik och ingenjörskonst. Illustration: Anna Karlsson / AKAO Vinnova är en statlig myndighet under Näringsdepartementet som ska stärka och utveckla de svenska innovationssystemen och finansiera den behovsmotiverade forskningen. Enligt regeringens direktiv ska Vinnova bland annat: Göra Sverige till en ledande forskningsnation. Främja en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning genom insatser för ökad konkurrenskraft och fler växande företag. Stödja forsknings- och utvecklingsarbete av högsta kvalitet inom bland annat teknik, transport, kommunikation och arbetsliv. Stimulera svenskt deltagande i europeiskt och internationellt FoU-arbete och erfarenhetsutbyte. Vinnova har cirka 180 medarbetare och en årlig budget på 1,7 miljarder kronor. Juni 2007 Framtidens Forskning / 11

12 Denna bilaga är en annons från NextMedia Injektion av inspiration för innovation Innovationskraften i Sverige ska förstärkas. För att lyckas med målet har man startat ett nationellt program som ska få studenter, forskare och företagare att bli innovativa produktutvecklare. I januari i år startades det nationella programmet Product Innovation Engineering Program, PIEp, som har till syfte att få fart på innovationsförmågan i Sverige. Programmet ska pågå i 10 år och flera av Sveriges lärosäten och forskningsinstitut är engagerade. Men, hur ser det då ut med innovationsrikedomen i dag? Ja, just den frågan är vår utgångspunkt såhär i startskedet. Vi har börjat intervjua stora företag och samlat forskare i frågan för att kartlägga hur det ser ut. Nästa steg blir att utgå från resultatet för att ta reda på vad vi kan göra för att bli bättre, berättar Annika Olsson, universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola och ledningsmedlem i PIEp. Det nationella programmet PIEp ska vara som en injektion av inspiration för innovation och spänner över breda fält. Det ingår teori såväl som praktisk tillämpning och inkluderar alltifrån högskolornas grundutbildningar till specialiserad forskning och industri. Programmet leds och administreras vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm i samarbete med Lunds Tekniska Högskola, Högskolan i Jönköping, Designhögskolan vid Umeå Universitet, Centrum för Teknik, Medicin och Hälsa samt en rad företag och organisationer. PIEp samordnar över gränserna Annika Olsson pratar entusiastiskt om PIEp och är övertygad om att programmet kommer att ge resultat. Hon har själv inblick i såväl industrin som forskarvärlden eftersom hon jobbat flera år med kundorienterad förpackningsutveckling och dessutom kan titulera sig doktor i förpackningslogistik. Bakgrunden gör henne som klippt och skuren för ledningsuppdraget eftersom ett PIEp Annika Olsson, PIEp. av programmets delmål är att öka samarbetet mellan företag och den akademiska världen och skapa ett stort nätverk. I dag händer det alltför ofta att man parallellt utvecklar samma sak i industrin som i forskarvärlden. Det läggs alltså ner en massa energi och resurser i onödan som vi kan komma bort ifrån genom att ha ett bättre utbyte med varandra. För att nå det målet kommer PIEp bland annat att samordna flera lärosäten och näringslivet i gemensamma forskarskolor där vissa kurser förläggs direkt i industrin. Man vill också uppmuntra till ökad rörlighet och ska erbjuda forskare att jobba på en annan hög- skola under en tid eller i industrin. Det funkar inte att bara säga att vi ska bli mer innovativa, vi måste komma från att säga till att göra. Genom att höja blicken ovanför våra egna skrivbord kan vi lyckas vidga vyerna och byta miljö. Ambitionen om att bredda blicken sträcker sig emellertid längre än ett nationellt nätverk. Det internationella samarbetet är också prioriterat och PIEp har utbyte med flera universitet i Europa och USA. Vi kan lära av andra länder. Vissa saker kan vi ta efter och andra kan vi lära oss att undvika. Det läggs alltså ner en massa energi och resurser i onödan som vi kan komma bort ifrån genom att ha ett bättre utbyte med varandra Viktigt förändra från grunden Men Annika Olsson poängterar att det är viktigt att förändra från grunden om innovationsklimatet ska kunna förbättras och lägger stor vikt vid att även fokusera på studenterna. Det är där vi måste satsa om vi ska få fler svenska innovatörer. Det är ju de som blir outsiders när de kommer ut på arbetsmarknaden och kan bidra med att se saker med nya ögon. Först år 2016 avslutas PIEp. Tio år kan tyckas som lång tid men Annika Olsson anser att den tiden är nödvändig. Man ändrar inte landets grundut- bildningar och synen på innovationer i en handvändning. Det tar tid att förändra synsätt men med en sådan här långsiktig och bred strategi har vi alla möjligheter att lyckas. ANNA ANDERSSON Programmet löper över 10 år och startade i januari Innovation Engineering tolkas dels som förmåga att skapa innovation, dels som innovationskraft för utveckling av tekniska produkter. Programmet är uppdelat i fem huvudfält. PIEp Education tar fasta på vad som kan göras på högskolornas grund- och forskarutbildningar för att öka innovationsförmågan och stimulera till innovativ produkt- och affärsutveckling. Innovation Knowledge fungerar som en kunskapsplattform, där state of the art inom såväl forskning som praktik kartläggs. Innovation Management den praktiska tillämpningen av Innovation Knowledge, det vill säga att man gör de förändringar man kommit fram till krävs för att skapa goda förutsättningar för innovation. Innovation Experience utgår från det man kommit fram till och blickar framåt. Ska ge svar på frågor om vad som kan göras ännu bättre. Innovation Business gynnar innovation genom möten, lärande nätverk och bättre nyttiggörande av befintliga resurser. 12 / Framtidens Forskning Juni 2007

13 Denna bilaga är en annons från NextMedia Sverige är ett litet land som hela tiden måste ligga i för att slå sig in och hålla sig kvar som leverantör på världsmarknaden. Men Lars Frenning tycker sig se en vändning och ser hoppfullt på den svenska industrins framtid. Produktutveckling från ax till limpa Vi måste göra kraftansträngningar för att se till så att svensk industri fortsätter att vara konkurrenskraftig på världsmarknaden. Det var utgångspunkten för ProViking ett program som fått fart på produktutvecklingen i Sverige. Det är bara sju professorer i Sverige som håller internationell toppklass inom produktionsområdet. Så sa Lars Frenning för några år sedan och citatet väckte stor uppmärksamhet. Han stod för uttalandet då men skulle inte skriva under på det idag. Som vd för det nationella programmet ProViking har Lars Frenning nämligen själv varit med och sett till så att betydligt fler professorer håller måttet inom produktionsområdet idag. ProViking drivs av Stiftelsen för Strategisk Forskning och har till syfte att se till så att Sverige blir bättre på att utveckla produkter. Satsningen uppgår till 180 miljoner kronor och programmet är nu inne på sitt femte och sista år. Det som skiljer programmet från tidigare satsningar av det här slaget är att man inom ProViking inkluderat hela produktframtagningen, det vill säga produktens hela livscykel från ax till limpa. Redan nu, innan programmet helt har avslutats, är Lars Frenning övertygad om att programmet gett värdefulla resultat och varit behövligt. Kraftfulla satsningar nödvändigt Det har varit mycket tal om att Sverige ska lämna industrisamhället för att kliva in i kunskapssamhället. Men det är inte så i realiteten. Det är ingen motsättning mellan industri och kunskap utan ökad kunskap stärker industrin i stället. Industrin är fortfarande vår basnäring i sam- hället och konkurrensen har hårdnat så det krävs kraftfulla satsningar om vi ska hänga med. Lars Frenning pekar på globaliseringen som ett exempel på faktorer som är både ett hot och en stor möjlighet för Sverige. Sverige är ett litet land som hela tiden måste ligga i för att slå sig in och hålla sig kvar som leverantör på världsmarknaden. Även lockelsen för företag att flytta hela eller delar av sin produktion utomlands har varit ett hot det svenska samhället. Men Lars Frenning tycker sig se en vändning och ser hoppfullt på den svenska industrins framtid. Forskarskolan ger resultat ProViking är omfattande. Bland annat har man skapat en forskarskola med syfte att utbilda doktorer efter industrins behov. Forskarskolan håller till vid Chalmers tekniska högskola men ytterligare sex universitet är med i nätverket bakom Forskarskolan. I Forskarskolans kursutbud hittar man alltifrån media- och kommunikation till modellering och produktionsprocesser. Kortfattat kan man säga att Forskarskolan innehåller många viktiga delar som i dag helt saknas på de ordinarie doktorandutbildningarna. Utöver Forskarskolan har man inom ramen för ProViking beviljat anslag till 18 olika projekt. Och det tar tid när Lars Frenning ska räkna upp allt nyttigt som kommit fram ur de olika projekten. Nya arbetsmetoder, nya utvecklingsverktyg, nya tillverkningsmetoder och helt nya produkter har lanserats, för att nämna ett urval av alla goda resultat. Projekten visar på gränsöverskridande samarbeten där högskolor jobbat ihop med små och stora företag. Det har verkligen varit kul att följa de här projekten. Ett konkret exempel är det treåriga projektet Interface som drivits av Erik Höglund vid Luleå tekniska universitet där man studerat gränsytor mellan olika komponenter i produkter. Det projektet resulterade i att företaget Haldex kunde tillämpa upptäckterna direkt i sin verksamhet. Ett annat är FinaBox, eller Factory-in-a-Box, som är ett samarbete mellan fyra svenska universitet och sex olika företag och vars övergripande mål är att behålla produktionen i Sverige. Fina Box är som en fortsättning på fyra andra projekt inom ProViking och ska erbjuda flexibel produktionskapacitet med hög tillgänglighet och rörlighet. Internet viktig faktor Internet har varit en viktig del och länk för nätverkande inom ProViking. På hemsidan har man löpande samlat all information om de pågående projekten och där kan man hitta uppgifter om dem som jobbar med projekten och vad man kommit fram till. Ja, vår hemsida används som en uppslagsbok för industrin och är mycket uppskattad och flitigt använd. Anledningen till att ProViking blivit så lyckat tror Lars Frenning är att man började i rätt ände. Industrin var med från start och berättade vad som var problem och Projekten visar på gränsöverskridande samarbeten där högskolor jobbat ihop med små och stora företag vad som borde göras för att lösa dem. Vi har utgått från verksamhetens behov och inte kommit med lösningar från ett utifrånperspektiv. Snart är ProViking avslutat och utvärderat men Stiftelsen för Strategisk Forskning slår sig inte till ro i och med det. Redan nu är man i förberedelsefasen för en ny satsning. Vi vill fokusera på produktframtagning där man tar hänsyn till miljön. Det känns oerhört relevant och vi hoppas på många givande projekt. Men allra först ska vi se till att ProViking kommer i hamn på ett bra sätt. ANNA ANDERSSON Juni 2007 Framtidens Forskning / 13

14 Denna bilaga är en annons från NextMedia Hallå där......lena Treschow Torell, vd för IVA. Vilka faktorer anser du vara viktigast för att Sverige ska forsätta att vara en ledande nation inom FoU, och vilka trender kan man se internationellt sett? Jag tror att det viktigaste är att man gör i Sverige som man gör internationellt, ger mer självständighet till universiteten. Om man avreglerar så får de större möjligheter att själva sköta sin ekonomi, och därigenom dra in privata resurser, både vad gäller utbildning och forskning. Något som också är viktigt är att man från politiskt håll hjälper till med skattelättnader för den forskning som sker i samarbete med näringslivet. Om industrin får göra avdrag för sådan forskning, så skulle det öka på resurserna till universiteten och dessutom bidra till att närheten mellan näringsliv och forskning ökas. Vilka förväntningar finns på den nya regeringen när det gäller satsningar på FoU? Att man fokuserar på forskning! Det har tidigare flaggats för att universiteten ska profileras och fokusera på styrkeområden, men det är viktigt att man också fullföljer det. Sedan är det ju förstås enprocentmålet, att en procent av Sveriges BNP satsas på civil forskning. Det har talats om avdrag för donationer, något vi hoppas snabbt drivs igenom. Men man kan göra så mycket mer. Ge avdragsrätt för gemensamma forskningsprojekt mellan näringsliv och universitet eller att innovationsbolag får slippa sociala avgifter vid samarbeten som bygger på forskningsresultat från universiteten. Det skulle ge mycket mer kraft både till forskningen i sig, men också till kommersialisering. På så vis skulle intresset för kommersialisering på högskolorna och universiteten öka, därför att det finns incitament för att marknadsföra resultaten. Dessutom måste våra små, nya forskningstunga bolag få bli konkurrensneutrala mot andra länder, som redan har skattelättnader. Jag brukar säga att en forskningskrona i Sverige kostar en krona, men i Kanada kostar den 70 öre, och det är knappast attraktivt för riskkapitalet som söker efter intressanta marknader, att investera och bygga upp bolag i Sverige. Ska Sverige fokusera på särskilda forskningsområden? Det blir tydligt vilken typ av forskning och kompetens Sverige behöver om man länkar hårdare mellan näringsliv och universitet. Forskningsresultaten tas i bruk och får nytta, och forskningen som bedrivs blir mer relevant för Sverige. Foto: Mats Högberg Ny kollisionsvarning För att undvika olyckor till följd av att helikoptrar eller lågflygande plan krockar med exempelvis högspänningsledningar, telemaster, oljeplattformar eller vindkraftverk, har två norska piloter utvecklat ett nytt varningssystem i samarbete med SIN- TEF. Projektet går ut på att i närheten av hindret placera en mast, som kontinuerligt får information genom systemet, och övervakar luftrummet. Om ett plan eller en helikopter kommer för nära börjar masten blinka kraftigt, och om inte en omedelbar ändring i planets kurs upptäcks sänds en varningssignal till planet, som går över alla radiofrekvenser. De enda varningssystem som hittills funnits för att varna lågflygande flygfordon har varit målade master, orange ballonger på kraftledningarna eller varningsljus, vilka kan vara svåra att upptäcka, i synnerhet i dåligt väder. Det nya systemet fungerar med redan installerad utrustning, och gjorda försök visar att det än så länge fungerar som det ska. Från vete till gas Källa: SINTEF, Norge Den första juni invigdes Sveriges första gröngasgabrik, som tar tillvara på rester från etanoltillverkningen i den närliggande etanolfabriken i Norrköping. Den nya fabriken löser ett gammalt problem med etanoltillverkning, nämligen drank och spannmålsrens, avfallet som följer med tillverkningen. Nu blir resterna i stället biogas och kravmärkt biogödsel, och Svensk Biogas nya fabrik kan producera motsvarande 1,4 miljoner kubikmeter biogas per år, plus ton kravmärkt biogödsel. Gasen används sedan som fordonsgas lokalt i Norrköping och Linköping, och råvaran är både ren och homogen, vilket gör att produktionsförloppet förkortas. Biogödslet i sin tur säljs till bönder som odlar säd till etanolfabriken, vilket innebär att produktionen nu går in i ett slutet kretslopp, säger Carl Lilliehöök, vd på Svensk Biogas, och berättar att fler liknande projekt är på gång. Källa: Visuell audio När vi kommunicerar med varandra så består stora delar av den information vi tar in av läpprörelser och ansiktsuttryck, som hjälper oss att tolka och förstå budskapet. Detta är något som Tal, musik och hörsel på KTH tagit fasta på, och arbetar nu på en ny teknik som med ett datorgenererat ansikte kan göra läpprörelser till ljud, i realtid. En sådan här metod skulle möjliggöra för till exempel hörselskadade att utan problem kunna tala i telefon med vem som helst; samtalspartnerns tal i kombination med 3D-figurens läpprörelser gör det mycket lättare att uppfatta orden i konversationen. 3D-programmet baseras på forskningsresultat från en forskargrupp på KTH förra våren och har utvecklats sedan dess, och redan körs testprojekt med riktiga användare i Sverige, England och snart också i Holland. Tekniken stöder sig inte bara på de språkljud som sägs just nu utan även de som sagts precis innan, för att göra rörelserna så realistiska som möjligt. Detta gör att ansiktet uppfattas som levande och dynamiskt. Skillnaden mellan KTH:s system och andra, liknande system, är att det nya inte har en databas att jämföra med utan enbart anpassar sig till språkljuden, vilket innebär att det bara har en fördröjning på runt 30 millisekunder, jämfört med flera sekunder vid användningen av andra program. Tekniken möjliggör inte bara telefonsamtal i realtid, utan teoretiskt sett skulle man även kunna se på radio eller spela online-spel med samma metod. Omformulerad arvsmassa vetenskapssensation När man talar om biologisk mångfald brukar man inte i första rummet nämna Skandinavien, men nu visar en undersökning gjord av växtsystematikern David Ståhlberg att variationen i de nordiska länderna är långt större än man länge har trott. En allmänt vedertagen teori är att de olika arterna växte sig norrut i takt med att inlandsisen drog sig uppåt, men i mellersta Norrland låg isen kvar länge vilket förde med sig att arter från norr sökte sig neråt. Det ledde till att olika variationer inom samma art möttes och korsbefruktade varandra, vilket i sin tur ledde till ökad mångfald. Det görs ofta gällande att vid sådana korsningar finns det ändå alltid en del av arvsmassan inom arten som förblir intakt, men när vi nu har metoder för att kunna karaktärisera olika genetiska linjer inom de olika arterna märker vi att den genetiska variationen inom vissa arter är mycket stor. Det gäller särskilt i mellersta Norrland, ett område med centrum i Hälsingland, Medelpad och Ångermanland, menar växtsystematikern David Ståhlberg. Undersökningen har fokuserat på orkidéarten Jungfru Marie nycklar, och sträcker sig över hela Europa. Den visar att den antagna oförändrade arvsmassan (kloroplast-dna, DNA i form av ringar i stället för en lång sträng) inom Jungfru Marie nycklar faktiskt har omkombinationer, vilket ur vetenskaplig synvinkel kan räknas som helt sensationellt. Om David Ståhlbergs upptäckt visar sig gälla fler arter, kan det bli så att stamträd för många växter får skrivas om. Källa: Pressmeddelande från Lunds universitet Vi på Lunds Tekniska Högskola är stolta över att tillhöra ett stort universitet. Det gör det enkelt för forskare att träffas och samarbeta över ämnesgränserna på ett sätt som är unikt i Sverige. Ca 20 procent av alla SSF-centra, Linnébidrag och FAS-centra tillföll LTH, vilket är ett kvitto på att vi håller hög kvalitet. Läs mer på 14 / Framtidens Forskning Juni 2007

15 Denna bilaga är en annons från NextMedia Strategiska centra ger Sverige spjutspets i forskningsvärlden Stiftelsen för Strategisk Forskning har satsat 800 miljoner kronor på att inrätta 17 strategiska forskningscentra runtom i Sverige. Centrumen ska bedriva samhälleligt relevant forskning i den absoluta framkanten internationellt sett. Syftet är att skapa excellenta forskningsmiljöer med forskning som är till strategisk nytta för Sverige. Funktionella tunnfilmsmaterial, Linköpings universitet. Här bedrivs forskning om material med nanostrukturering för industrin. Forskningen är framför allt inriktad på metaller och keramer och i synnerhet ytbeläggningsprocesser för verkstads- och elektronikindustrin. Genom kunskapsbaserad design av material hoppas man kunna utveckla funktionella material för framtiden och genom att integrera experiment, teori och beräkning skapar man en tvärvetenskaplig forskning med helhetssyn. Antennteknik, Chalmers tekniska högskola. Forskningen går ut på att optimera antennsystem, exempelvis vad beträffar mikrovågskomponenter, antennstrålning och algoritmer för signalbehandling. Forskarna utvecklar simuleringsverktyg och mätteknik, något som efterfrågas starkt inom industrin i takt med att olika former av trådlös kommunikation ökar och antenner från olika enheter riskerar att störa varandra. Tillämpad matematik, KTH. Här letar forskarna efter nya tillämpningar för matematik för att stärka svensk industri. Centret strävar efter att etablera en god kontakt med industrin och att utbilda en ny generation matematiker som är inriktade på tillämpad och industriell matematik. Mycket av den tillämpade matematiken rör databehandling och centret bygger vidare på tidigare VINNOVAfinansierad forskning där man gör stora datorbaserade projekt för svensk industri. Funktionsgenomik, Uppsala universitet. Forskningen ska öka kunskapen om hur olika gener fungerar och samverkar med miljön när det gäller komplexa genetiska sjukdomar. Målet är att identifiera gener vars funktion tidigare varit delvis eller helt okänd och att koppla ihop dem med specifika sjukdomar. Forskarna använder sig bland annat av modellorganismer med välkända genom och studerar dessa i en kontrollerad miljö. Biomimetisk fiberteknik, KTH. Här arbetar en tvärvetenskaplig forskargrupp med att höja prestanda för fiberbaserade material, till nytta för exempelvis skogsindustrin. Man utnyttjar biotekniska sätt för att få fram nya naturmaterial som efterliknar ved. På så sätt kan man bland annat utveckla nya, miljövänliga kompositmaterial. Forskarna studerar också syntetisering av cellulosa för att exempelvis skapa träd med skräddarsydda fiberstrukturer. Matematisk modellering, Chalmers tekniska högskola. Den här forskningen syftar till att använda matematik inom industrin för en så kostnadseffektiv och energisnål produktion som möjligt. Forskarna arbetar med att hitta nya sätt att lösa olika samhällsproblem och tillämpningarna är mycket industrinära. Möjliga användningsområden är allt från riskberäkningar för försäkringsbolag till bilkonstruktion och analys av mikroskopibilder. Bioelektronik, Linköpings universitet. Här förenas elektronik och biologi. Forskargruppen i Linköping har utvecklat en elektrokemisk transistor som översätter mellan elektroniska och biologiska signaler. På centret skräddarsys material som efterliknar cellens funktioner och kan integreras med celler och vävnader. Bioelektronik kommer i framtiden att få stor betydelse för biologi och medicin. Hjärt-kärlsjukdomar, Göteborgs universitet. Här utförs kardiovaskulär forskning om ämnesomsättningsrelaterade hjärtkärlsjukdomar, i synnerhet diabetes typ 2. Forskarna ska bl a ta reda på varför diabetes 2-patienter har en kraftigt förhöjd risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Målet är att få resultat som kan användas inom såväl sjukvård som industri för att kunna upptäcka och behandla personer i riskgruppen. Förbränningsteknik, Lunds universitet. Turbulent förbränning, sprayförbränning och biobränslen står i fokus för denna forskning som syftar till att förstå och utveckla mätteknik för förbränningsprocessens komplicerade kemi och turbulens. Funktionsgenomisk metodutveckling, Lunds universitet. Här studerar forskarna proteomet, det vill säga katalogen över de proteiner som finns i den mänskliga kroppen. När proteinerna återfinns i särskilda kombinationer fungerar de som sjukdomsmarkörer och den tvärvetenskapliga forskningen syftar till att genom blodprov kunna få fram proteinmönstret och därigenom bedöma optimal, individuellt anpassad terapi för bl a cancer. Inbyggda system, Mälardalens högskola. Nästan alla apparater som vi omger oss med har små, inbyggda datorer. Ju bättre dessa datorer fungerar, desto bättre prestanda på hela apparaten. De inbyggda datorerna behöver i sin tur mjukvara för at fungera. Forskarna vid Mälardalen högskola arbetar med att utveckla framtidens metoder för programmering av inbyggda datorer. Vaccinforskning, Göteborgs universitet. Här forskas det kring vacciner för att stärka immunförsvaret i slemhinnorna, där nästan alla infektioner tar sig in i kroppen. Vacciner i form av sprayer eller dricklösningar är i dag oftast inte tillräckligt starka, därför arbetar forskarna med att utveckla förstärkare så att den här typen av vacciner kan ge full immunitet mot allvarliga sjukdomar som kolera, tuberkulos och HIV. Biomembranforskning, Stockholms universitet. Membranproteiner utgör en tredjedel av alla proteiner i en cell och är oerhört viktiga vid läkemedelsbehandling. Samtidigt är kunskapen om membranproteiner begränsad. Den här forskningen syftar till att finna nya vägar att förstå membranproteinerna genom att förena molekylärbiologisk och strukturbiokemisk kompetens. Visualisering/ informationsintegration, Linköpings universitet. Här sker ett tvärvetenskapligt arbete kring integrerat beslutsstöd och autonoma processer. Det handlar om forskning kring de bakomliggande metoderna för att sammanställa exempelvis radar och GPS och applikationerna finns inom en rad områden som obemannade farkoster och medicinska bilder. Kognitionsforskning, Karolinska Institutet. Detta är forskning med helhetssyn, från genetik till beteendevetenskap, kring människans kognition. Störningar i kognitionen leder till en rad sjukdomar, som ADHD, Alzheimers och schizofreni. Förutom sjukdomarna ska forskarna även studera olika kognitiva processer som exempelvis inlärning. Trådlös kommunikation, Lunds universitet. Forskarna arbetar med att lösa problemen kring de sista tio metrarna, det vill säga den sista, dyra biten mellan huvudkabeln och slutanvändaren vid datakommunikation. Lösningen som forskarna arbetar med är trådlös kommunikation vid våglängder som ger möjlighet till mycket snabb kommunikation utan störningar. Nanoteknologi, Lunds universitet. I detta centrum arbetar forskarna med att ta fram nanokomponenter som bygger sig själva, utan de ytdefekter som traditionell tillverkning leder till. Detta kallas styrd självorganisering och har mycket stora fördelar. Nanoteknik är på stark frammarsch. Därför är betydelsen av förbättrade metoder mycket stor. Källor: Stiftelsen för Strategisk Forskning samt tidskriften Teknik & Vetenskap Juni 2007 Framtidens Forskning / 15

16 Denna bilaga är en annons från NextMedia Industridoktoranden skapar broar mellan industri och akademi Den allra största delen av näringslivets FoU består av utveckling och tillämpad forskning. Vetenskapsrådets industridoktorandprojekt ger industrin en möjlighet att satsa på mer grundläggande forskning, och skapar länkar mellan företagen och akademin. Grundforskning är inte vad företagen satsar på i första hand, även om det naturligtvis är en glidande skala. Industridoktorandprojektet skapar förutsättningar för företagen att bedriva kvalificerad grundläggande forskning i nära samarbete med akademin. Syftet är att underlätta kunskapsutbytet mellan universitet/högskolor och kommersiellt verksamma företag. Om resultatet ibland blir att forskningen mynnar ut i kommersialiserbara produkter eller tjänster så är det naturligtvis utmärkt, säger Lars-Erik Salomonsson på Vetenskapsrådet. Men det är alltså inte något uttalat syfte. Varje år hjälper Vetenskapsrådet till att finansiera ett dussintal nya industridoktorandprojekt, som sedan genomförs under cirka fem år i nära samverkan mellan det medverkande företaget och en akademisk institution. Kostnaden för doktoranden delas lika mellan Vetenskapsrådet och företaget. De vetenskapliga kraven på industridoktorandprojekten är lika höga som för all annan forskning som Vetenskapsrådet beviljar bidrag till. Ansökningarna behandlas först i någon av rådets ämnessakkunniga beredningsgrup- per. De projekt som där klarar den vetenskapliga ribban går sedan vidare till en särskild beredningsgrupp för industridoktorandprojekt, där projekten bedöms med hänsyn till förväntat kunskapsutbyte. I den slutliga bedömningen rangordnas projekten med hänsyn till en sammanvägd bedömning av vetenskaplig kvalitet och förväntat kunskapsutbyte, förklarar Lars-Erik Salomonsson. Anställd på företaget Doktoranden är oftast en person som redan är anställd på företaget, men kan också komma från den medverkande högskolan eller universitetet. Han eller hon ska dock vara anställd i företaget när projektet star- Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är en statlig myndighet med ett ansvar att stödja och främja utvecklingen av grundforskningen i Sverige och är den största finansiären av svensk grundforskning. Vetenskapsrådet samarbetar nationellt och internationellt med ett stort antal myndigheter och organisationer och är rådgivare åt regeringen i forskningspolitiska frågor. Vetenskapsrådet har också ett nationellt ansvar för att främja och utveckla forskningsinformation och öka samverkan mellan olika aktörer i samhället. 16 / Framtidens Forskning Juni 2007 Industridoktorand Jakob Sternby. Redan under grundutbildningen borde man få komma ut och arbeta mer med problembaserad inlärning tar. En handledare på den akademiska institutionen är nära knuten till doktoranden under hela utbildningstiden och är vetenskapligt ansvarig för projektet. Under doktorandtjänstgöringen och efter examen blir doktoranden en länk mellan företaget och det akademiska nätverket, något som gagnar såväl företaget som den medverkande högskolan eller universitetet. Jakob Sternby är industridoktorand på Zi Decuma, som är ett programvaruföretag i Lund. Han är snart färdig med sin doktorsexamen i matematik, där han utvecklar metoder för att modellera formvariationer i handskrift, något som tillämpas bland annat i kommunikation mellan människor och elektroniska apparater. Han är civilingenjör i botten och hade varit anställd i ett år på Decuma innan han började forska. Industridoktorandprojektet har gett mig möjlighet att forska i precis det som jag är intresserad av att arbeta med. Eftersom Decuma är ett litet företag kan man arbeta flexibelt och verkligen utnyttja fördelarna med en industridoktorand, säger han. Jag får också möjlighet att utveckla mina nätverk i den akademiska världen, när man jobbar ute i näringslivet är det lätt att komma bort från dem. För mig har detta varit ett utmärkt upplägg. Flytande gränser Det svåra för Jakob Sternby har varit att fördela tiden på ett bra sätt eftersom gränsen mellan vanligt arbete och forskning lätt blir flytande. En annan svårighet har varit att skilja på den rena forskningen och produktutveckling. Tanken är ju att det ska handla om grundforskning, men samtidigt vill man ju gärna vara med och driva fram nya produkter när man får feedback på sin forskning. Det gäller att hitta rätt balans mellan forskning och utveckling, framhåller han. Jakob Sternby tycker att olika typer av samverkan mellan industri och akademi borde utvecklas på alla nivåer. I dag är gapet mellan de två världarna alltför ofta stort, menar han. Redan under grundutbildningen borde man få komma ut och arbeta mer med problembaserad inlärning och med projekt i näringslivet. Som det är nu har man alltför lite praktisk nytta av stora delar av utbildningen, säger han. Ringar på vattnet Kalle Åström, professor i matematik vid Matematikcentrum vid Lunds Universitet, är Jakob Sternbys handledare. Han anser att industridoktorander är särskilt värdefulla för mindre företag, där det ofta saknas resurser för grundforskning. Mindre företag har ofta varken tid eller ork att ägna sig åt grundforskning. Då kan en industridoktorand vara väldigt betydelsefull. Det viktiga är att man hittar frågeställningar som bägge parter har nytta av så att det verkligen blir ett utbyte av kunskap och idéer. För oss har det fungerat enormt bra, säger han. Samarbetet mellan Matematikcentrum och Zi Decuma har redan gett ringar på vattnet inom Lunds Universitet. Samma modeller för formvariationer som används för handskrift kan tillämpas vid analys av biomedicinska bilder av exempelvis hjärtslag och lungfunktioner, berättar Kalle Åström. Den här forskningen är intressant ur många synvinklar och skapar nära samverkan mellan aktörer inom olika områden. Det är väldigt spännande och inspirerande. CRISTINA LEIFLAND

17 Denna bilaga är en annons från NextMedia Idéer skyddade med patent Kunskapsnivån om patent borde höjas i Sverige. För det gäller att vara påläst och noggrann om du vill skydda dina uppfinningar. Hur du hanterar ditt patent kan till och med vara avgörande för om din idé blir en framgång eller en flopp. I Sverige är vi innovationsrika och bra på att skydda våra produkter och idéer. Det menar Peter Kylin som är ordförande för Sveriges Patentbyråers Förening, SEPAF. Han tror att det beror på att vi har en lång tradition av att patentera våra lösningar och för att vi har en generellt bra kunskapsbas. Just nu minskar emellertid antalet sökta patent i Sverige, vilket många ser på med viss oro, men Peter Kylin räds inte trendbrottet. Den marginella minskningen av nyansökningar när det gäller patent har fått onödigt svarta rubriker. Under 1990-talet låg Sverige på en säker förstaplats i världen när det Peter Kylin, Sveriges Patentbyråers Förening. gäller listan över antalet patent per capita. Nu har vi halkat ner till en fjärdeplats men det innebär på intet sätt någon kris för Sverige, förklarar han. Nej, Peter Kylin känner tillförsikt men anser att kunskapsnivån om patent kunde höjas ytterligare i Sverige. När han själv pluggade till civilingenjör med inriktning industriell organisation ingick bara fyra timmars immaterialrätt totalt under hela utbildningen. Och det ser inte annorlunda ut i dag. Det borde vara en självklarhet att det Söker du patent vet du i alla fall att du gjort vad du kan för att värna om din egen idé ska ingå i grundutbildningen på alla civilingenjörsutbildningar, och i andra högskoleprogram också. Jag tror att kunskapsbristen gör att många innovatörer har svårt att veta vad som kan ge patent. Man blir hemmablind och ser inte att man faktiskt kommit på någonting nytt. Oskyddad utan patent Att söka patent kräver tid och kunskap, och kostar dessutom pengar. Trots det finns det inga garantier för att din lösning får ett garanterat skydd i och med ett patent. Så varför ska man ansöka om patent? Ett patentskydd är ett bra affärsinstrument. Det finns inga garantier när det gäller affärsutveckling överhuvudtaget. Det är lite av ett spel. Men söker du patent vet du i alla fall att du gjort vad du kan för att värna om din egen idé och skyddat den så gott du kan. Man kan ju vända på det. Utan patent vet du att du garanterat är oskyddad. Peter Kylin beskriver en patentansökan som ett intellektuellt spel där det gäller att ha stenkoll på lagar och regler. Inte bara i Sverige utan också i övriga Europa och i resten av världen om patentet ska gälla globalt. Och man måste vara oerhört noggrann. Ett litet fel kan innebära stor skada. Som i fallet för Håkan Lans som uppfann ett satellitnavigeringssystem som skulle revolutionera hela världens flygtrafik. För honom är det just en patenttvist som gjort honom fattig i stället för stenrik. Han blev lovad 600 miljoner kronor i vinst om han lät amerikanska patentexperter driva hans kamp för rättigheten till hans uppfinning. Nu hotas han i stället att bli ruinerad. Välj rätt kompetens Håkan Lans hade säkert kunnat undvika många problem om han hade anlitat rätt kompetenser inom patentsystemet. Och det är en tes som Peter Kylin återkommer till även om det gäller idéer i mindre skala än Håkan Lans. Man ska vara försiktig med att försöka själv och vara omsorgsfull i valet av patentbyrå. Det är viktigt att kommunikationen fungerar mellan dig och patentbyrån, poängterar han. ANNA ANDERSSON Värt att veta om patent Om du funderar på patent kan det vara bra att först rådgöra med en innovationsrådgivare på någon av ALMI:s bolag. Där kan du få svar på om det är värt att gå vidare och ansöka om patent. Mer info hittar du på Att undersöka en innovation och göra ett beslutsunderlag för om idén är ny och sedan gå vidare med en ansökan kostar ungefär kronor. Under 2006 ansöktes i Sverige vid PRV, 2852 nationella patent respektive 3839 internationella patent, så kallade PCTansökningar. Mer information om Sveriges Patentbyråers Förening och dess medlemsföretag hittar du på partnersreklambyra.se Bli en gladare konstruktör. Byt till ett bättre stål. Bästa resultat kräver noggrannhet. Det handlar om att välja rätt material i alla komponenter och genom alla steg. Uddeholm High Performance Steel ger dig stål med högsta prestanda. Det inne bär komponenter som håller längre, har högt korrosionsmotstånd och är pålitliga. I slutändan betyder det färre avbrott och du kan alltså höja produktionen, bli effektivare och få bättre totalekonomi. Byt till ett bättre stål. Det lönar sig.

18 Denna bilaga är en annons från NextMedia Gymnasiet som satsar på naturvetenskap Svenska elevers matematikkunskaper blir allt sämre, enligt flera undersökningar. Men det finns skolor som går mot strömmen. På matematikgymnasiet vid Danderyds Gymnasium satsar man på avancerad matematik och samarbete med högskolan. Inte sällan går eleverna vidare till forskning. Inbäddat bakom hagar med hästar och kor, men endast ett par mil från Stockholms innerstad ligger Danderyds Gymnasium. Här erbjuds nationella program i NV och SP, men skolan har också Sveriges enda riksrekryterande matematikgymnasium. Här går ett 60-tal särskilt matematikintresserade elever, som vill få bredare och djupare kunskaper än vad det vanliga naturvetenskapliga programmet erbjuder. Eleverna antas efter särskilda intagningsprov, där man testar såväl baskunskaper som förmåga till problemlösning. Det är elever som ofta utmärkt sig på sin högstadieskola genom att vara lite av matte-muppar och de är generellt sett väldigt duktiga. Hos oss får de utlopp för sin mattebegåvning och behöver inte längre känna sig udda, säger Susanne Gennow, matematiklärare och ansvarig för matematikgymnasiet. Högskolepoäng Eleverna läser alla matematikkurser som ingår i det vanliga naturvetenskapliga programmet, men i extra snabb takt. Därutöver erbjuds en rad olika breddningskurser, delvis i samarbete med matematiska institutionen vid Stockholms Universitet. De elever som vill kan också ta högskolepoäng i matematik, och kan läsa in och tenta av hela första terminen på matematiklinjen. Paul Vaderlind, matematiker vid Stockholms universitet och känd för sina böcker med kluriga tankenötter och sudoku, är en medarbetare på matematikgymnasiet sedan 15 år och kommer varje vecka och håller lektioner. Även i fysikämnet sker ett samarbete med universitetet i olika breddningskurser och Sören Holst, teoretisk fysiker vid Fysikum vid Stockholms universitet, undervisar varje vecka. Inom fysik och kemi sker en del labbar på KTH. Efter första året väljer eleverna om de vill inrikta sig mot matematik, fysik eller båda. I allmänhet läser eleverna ganska mycket mer än de poäng som krävs. Många är svältfödda på utmaningar när de kommer hit och väljer krävande breddningskurser, berättar Lars Gråsjö, lärare i 18 / Framtidens Forskning Juni 2007 Dörrarna till den akademiska världen står inte automatiskt öppna, utan man får anstränga sig lite fysik och matematik. Lars Gråsjö har fortfarande samarbete med sin institution på KTH där han har disputerat. Vårda nätverk Utöver undervisningen får eleverna göra en hel del studiebesök inom den akademiska världen, med allt från att lära sig att använda matematikbiblioteket på KTH till att lyssna på nobelföreläsningar. Som lärare gäller det att vårda sina egna nätverk för att skapa möjlighet till spännande och stimulerande utflykter, framhåller Helena Lennholm, lärare i matematik och kemi och docent i kemi. Dörrarna till den akademiska världen står inte automatiskt öppna, utan man får anstränga sig lite för att behålla sina kontakter. Studiebesöken är viktiga eftersom de ger eleverna inspiration och ett begrepp om vad de kan använda sina kunskaper till, säger hon. Per Moosavi går andra året på matematikgymnasiet. Han började på vanligt naturvetenskapligt program på gymnasiet i Hofors, men valde att flytta till Danderyd efter en termin för att få chansen att fördjupa sig mer i matematik och fysik. Kraven är mycket högre här och man får ta ett mycket större eget ansvar. Man får verkligen en inblick i vad det innebär med akademiska studier och forskning och det är roligt, säger han. Efter studenten vill Per Moosavi läsa fysik på KTH eller plugga i USA. Forskning är något som lockar mycket. Det ligger ju en bit fram tiden, men det är definitivt något som jag funderar på. Gymnasieåren avgjorde Så gott som alla elever på matematikgymnasiet går vidare till högre studier efter studentexamen och många börjar forska efter sin grundexamen, berättar Susanne Gennow. En av dem är Babak Rasolzadeh, som tog studenten 2000 och blev färdig civilingenjör i elektroteknik Nu har han en doktorandtjänst på KTH där han forskar i artificiell intelligens. Babak menar att åren på matematikgymnasiet blev avgörande för hans beslut att forska. Det var där som jag fick självförtroende och började våga tro på min förmåga, säger han. Det skulle behövas fler sådana gymnasier över hela landet så att elever som vill satsa får chansen att verkligen fördjupa sig i naturvetenskapliga ämnen. Däremot tror jag inte på specialklasser redan i grundskolan, det leder till en uppdelning av eleverna som inte är bra. Före gymnasieåldern är det få ungdomar som är mogna nog att veta vad de vill och vad de är duktiga på. Själv hade jag noll intresse för matte före högstadiet. Det var en lärare på Babaks högstadieskola i Sollentuna som uppmuntrade honom att söka till matematikgymnasiet. Men redan under introduktionsdagen började Babak tvivla på att han passade där och när terminen väl drog igång ångrade han till en början sitt val. Alla verkade så enormt duktiga och ambitiösa och första månaderna var inte lätta. Men efter ett tag märkte jag att jag klarade studierna och det blev en väldig boost. Lärarna var väldigt stödjande och jag upptäckte att de andra eleverna inte var så skrämmande, utan att de var rätt lika mig själv. Nu är jag jätteglad att jag stannade kvar, det har verkligen varit värt allt arbete. Babak gör för tillfället ett kortare avbrott i sina doktorandstudier för en kontraktsanställning vid Australia National University och NICTA Institute i Canberra, där han arbetar med att utveckla datorstyrda bilar. Till hösten är han tillbaka på KTH och han räknar med att disputera Hur karriären kommer att se ut därefter är ett öppet kort. Jag trivs inom den akademiska världen där man kan tänka och forska så fritt. Fast det lutar nog ändå mot att jag söker mig till industrin, jag tror att det kan vara en bra motvikt efter alla år på universitetet. Men det är ju inga vattentäta skott emellan, det som är så kul med matte är att man kan vara involverad i bägge världarna. CRISTINA LEIFLAND

19 Är det OK att läsa medarbetarnas mejl? En anställd skulle jobba över på lördag, men blev sjuk och gick hem. Är lördagen eller nästa ordinarie arbetsdag måndag karensdag? Vem avgör vad som är lämpligaste färdsätt på tjänsteresor? Har mina medarbetare rätt att få vara lediga i juli? Våra medlemsföretag får dagligen svar på alla möjliga frågor om personal, arbetsrätt och andra arbetsgivarfrågor. Hitta svaren och läs mer om fördelarna med att vara medlem i Industri- och KemiGruppen på eller ring Vi hade personalfest med brännboll, och en anställd stukade foten. Klassas det som arbetsskada? Industri- och KemiGruppen är en arbetsgivarorganisation inom Svenskt Näringsliv med 1200 medlemsföretag som totalt har cirka anställda. Vi har kontor i Göteborg, Malmö, Stockholm, Sundsvall, Växjö och Örebro. Ett axplock av NextMedia NextMedias bilagor når ut till hundratusentals läsare med varje utgåva, och behandlar så vitt skilda ämnen som bankväsendet, vår energiförsörjning, telekom och Life Science. Ta tillfället i akt att synas tillsammans med de mest framstående personligheterna inom varje bransch, och missa inte chansen att berätta för världen vad du och ditt företag tänker göra för att förändra den NextMedia ger dig forumet. För mer information om tema- och kundtidningar i dagspress, kontakta Carl Meijer på telefon , e-post: carl.meijer@nextmedia.se

20 Lennart Ljung och Lars Hultman. Ett av de tre demonstrationsprojekten på MOVIII. En magnetkamerabild av hjärnan där man ser aktiverade områden lysa rött Magnus Berggren. Foto: Göran Billeson Lars Hultman i tunnfilmslabbet tillsammans med doktoranden Carina Höglund. Foto: Vibeke Mathiesen Stor satsning på strategisk forskning i Linköping Extremt starka forskarmiljöer, samarbete över ämnesgränserna och en livlig samverkan med industri och samhälle har gjort Linköpings universitet till ett av Sveriges främsta lärosäten i forskningssammanhang. Ett kvitto på den starka ställningen är att Linköpings universitet valts ut av Stiftelsen för strategisk forskning för att bygga upp tre nya forskningscentrum. Forskningsmiljöerna är också föremål för stora riktade satsningar från Vetenskapsrådet och VINNOVA. Linköpings universitet, LiU, har studenter i grundutbildningen och forskarstuderande. Universitetet bedriver utbildning och forskning inom fyra fakulteter: Tekniska högskolan, Hälsouniversitetet, Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap. LiU har en lång tradition av samarbete över ämnesgränserna vilket lett till starka, internationellt erkända forskarmiljöer. Forskningen vid LiU har utvecklats i nära samverkan med övrig svensk och internationell forskning och samhället i stort. En ledstjärna är att forskningen ska ha såväl hög vetenskaplig kvalitet som samhällelig relevans. De nya strategiska forskningscentrumen: Modellering, visualisering och informationsintegration, professor Lennart Ljung, Material- och nanovetenskap för avancerad ytteknologi, professor Lars Hultman, Organisk bioelektronik, professor Magnus Berggren, Linköpings universitet Linköping Tel: På Linköpings universitet finns en tradition av att kombinera grundforskning med tilllämpad forskning och det har aldrig funnits något motsatsförhållande mellan de båda, berättar Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik och Lennart Ljung, professor i reglerteknik. Tvärtom strävar universitetet efter att vara en dynamisk aktör i samhället och har en nära och vital växelverkan med näringslivet, såväl regionalt som nationellt och internationellt. Universitetet har flera mycket starka forskarmiljöer som alla har ett tydligt fokus på att forskningen ska vara av betydelse för den svenska industrin och i förlängningen bidra till att skapa nya jobb och välstånd, säger de. Totalt satsar Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, närmare 130 miljoner kronor under fem år på Linköpings universitets tre nya strategiska centrum: Material- och nanovetenskap för avancerad ytteknologi, Modellering, visualisering och informationsintegration samt Organisk bioelektronik. Pengarna är både en garanti för att den aktuella forskningen kan bedrivas långsiktigt och ett bevis på att universitetet redan från början haft världsledande forskning med resultat som kommer samhället tillgodo. Internationell front De nya strategiska forskningscentrumen vid Linköpings universitet är tre av 17 centrum som byggs upp på olika håll i landet. Syftet är att främja forskning i den internationella fronten på områden som är av stor betydelse för Sverige. Kriterierna är att det ska handla om strategiskt viktig, bred grundforskning och ett tvärvetenskapligt arbetssätt. Lars Hultman är forskningsledare vid centrumet MS 2 E, Strategiskt forskningscentrum inom material- och nanovetenskap för avancerad ytteknologi. Forskarteamet, med noder både i Linköping och Uppsala, använder bland annat nanostrukturer för att ta fram tunna filmer för ytbeläggning med optimala egenskaper. Det kan röra sig om ytor med olika kombinationer av strömledande egenskaper, korrosionsbeständighet eller nötningstålighet. Forskningen är särskilt inriktad mot verktyg, elektronik och biomedicin med oräkneliga tillämpningar. Nästan alla ytor kan beläggas och därigenom förbättras. Det leder till en bättre hushållning med energiresurser, minskad miljöbelastning och högre prestanda, säger Lars Hultman. Det finns ett stort industriell intresse för forskningen och avknoppningsföretaget Impact Coatings, som nu börsintroduceras, har bland annat kommersialiserat ytbeläggning med så kallade max-faser, som ersätter det dyra och miljöfarligt producerade guldet som beläggning på kontakter i elektronik. Integrerat beslutsstöd Professor Lennart Ljung förestår centrum för Modellering, visualisering och informationsintegration, MOVIII. Där utvecklar man verktyg för integrerat beslutsstöd för komplexa system, något som låter väldigt abstrakt, men som har flera praktiska tillämpningar. Förarlösa flygplan, intelligenta system för vägfordon och tredimensionell visualisering av medicinsk data är några användningsområden. MOVIII har tre demonstrationsprojekt ett där man utför avancerade uppdrag med en förarlös helikopter, ett annat där man arbetar med att framställa system som förser lastbilar med information om exempelvis väder, trafik och topografi för att minska bränsleförbrukningen samt ett projekt där man mäter hjärnaktivitet med magnetkamera och med avancerad signalbehandling följer dynamiska förlopp i hjärnan. Autonoma system blir allt vanligare och vi utvecklar matematiken för detta. Nu när vi fått långsiktig finansiering kan vi arbeta med en högre risknivå. Det är ofta då som man får de riktigt bra resultaten, säger Lennart Ljung. Gränsöverskridande forskning Det tredje centrumet, Organisk bioelektronik, utvecklar och studerar elektroniska komponenter uppbyggda av organiska plaster och samarbetar med Karolinska institutet för att skapa ett gränssnitt mellan biologi och elektronik, där man skräddarsyr material som efterliknar cellens funktioner och kan integreras med celler och vävnader. Genom att koppla ihop elektronik med biologi kan man exempelvis styra och reglera den enskilda cellens tillväxt. Detta är av stor betydelse för forskning om stamceller och tumörer och för att utveckla neuroproteser, berättar professor Magnus Berggren, forskningsansvarig. Han är mycket glad över att den tillämpade forskningen får så starkt stöd genom SSF:s satsning. På Linköpings universitet är vi inriktade på att lösa konkreta problem och våra forskare växlar naturligt mellan akademi och industri. Det ger en dynamisk miljö som gagnar alla.