Nr 2 årgång OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 2 årgång 2 2012 OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin"

Transkript

1 Nr 2 årgång OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin Vårmöte 2013 Tema IMMUNOLOGI

2 OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin Styrelsen för Svensk Förening för Orofacial Medicin (SOM) Inger von Bültzingslöwen, ordf Karin Garming Legert, vice ordf. Helen Harnesk Nygren, sekreterare. Sten Hellström, kassör. Wivi-Anne Sjöberg-Andersson, ledamot. Bengt Hasséus, ledamot. Fredrik Gränse, ledamot. Medlemsavgift 300 kr per år Plusgiro Bankgiro Utgivningsplan 2012 manus utgivning nr1 v6 v10 nr2 v19 v23 nr3 v36 v40 nr4 v45 v49 Material till tidningen skickas till redaktören i Word-format. Använd Times 12p, enkelt radavstånd. 1 A4-sida motsvarar då lite drygt en sida i tidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och eventuellt korta insända texter. Bilder skickas separat i JPEG-format. Bilden ska vara högupplöst i minst 300dpi 1024x1280 bildpunkter. All redaktionell text lagras elektroniskt för att möjliggöra publicering på internet. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte material med sådant förbehåll ISSN: Plusgiro: Bankgiro: Org.nummer: Upplaga 600 ex Adress: c/o Agne Nihlson Halmvägen Karlskoga Redaktörer Agne Nihlson Annonser, prenumeration Anders Levén Layout Sten Hellström Valentina Plazinic Johan Lundström Ekonomi, fakturering Bo Pettersson Vetenskaplig rådgivare Tony Axell Ansvarig utgivare Karin Garming Legert Prenumeration 250 kr/år Omslagbild: Bed&breakfast i Vaxholms kastell, tidigare logi för underbefälen. Foto Sten Hellström Tryck 2

3 OROFACIAL MEDICIN Innehåll nr2, årgång 2, 2012 LEDARE Ordförande i SOM, Inger von Bültzingslöwen har ordet. Sid 4 CERTIFIERING I ORAL MEDICIN Certifieringen är öppen att ansöka för alla tandläkare inom SOM som önskar genomgå sådan. Läs mer om utbildningen som är en särskild fördjupning inom oralmedicinska frågor. Sid 6 GOING WEST Bengt Hasséus och Peter Johansson har skrivt en spännande resesebrättelse från Amerikas västkust. Sid 11 BASAL IMMUNOLOGI Årets VårSOMmöte startade med käkkirurg Carina Krüger Weiner. Föreläsning refererad av Jenny Wiik och Ulrika Nilsson. Sid 14 DEN IMMUNOLOGISKT FÖRSVAGADE PATIEN- TEN Referat från SOM vårmöte av Markus Höglund, Orofacial medicin, Linköping Sid18 MULTIRESISTENTA BAKTE- RIER OCH IMMUNOSUP- PRESSION Referat från SOM vårmöte av Marika Storskrubb Sid 21 ÖVERKÄNSLIGHETS- TILLSTÅND Referat från SOM vårmöte av Anna Hartwig Sid 24 KÄKKIRURGI I AFRIKA Referat från SOM vårmöte av Suzana Lundholm Sid 26 ORAL CHANGES CAUSED BY TOBACCO FREE SNUFF Tony Axell, Ulf Zäterström och Gunnar Warfinge har skrivit en artikel om slemhinneförändring vid användning av tobaksfritt snus och som kan läsas i sin helhet på Sid 28 KALENDARIUM /9 EAOM, Aten 26-29/9 IADH, Melbourne 15-17/11 Riksstämma, Göteborg /1 NFH, Varberg 15/3 SOM-dag, HPV Maj VårSOM, Söderköpings Brunn 14-16/11 Riksstämma, Stockholm 3

4 ORDFÖRANDE HAR ORDET Bästa SOMare! Föreningens andra vår-som har avlöpt på ett fantastsikt sätt! Karin Garming Legert har som vårmötesgeneral arbetat enträget för att tillsammans med övriga i vårmöteskommittén ordna ett fint vetenskapligt program och tillfällen till att mötas och ha trevligt. Så blev det också!! Vårsolen gjorde sitt bästa för att bidra till den goda stämningen. Föreläsarna från när och fjärran var djupt kunniga inom sina respektive ämnesområden och förmedlade sin kunskap med stort engagemang. Föreläsningsbilderna ligger i pdf-format på hemsidan. Möjligheten att umgås mellan föreläsningarna och vid de trevliga kvällsarrangemangen är också en mycket viktig del av våra möten och utgör en del av kittet i föreningen. Den gemenskap vi känner skall vi vara rädda om. ETT STORT OCH VARMT TACK till vårmöteskommittén, som förutom Karin bestod av Agne Nihlson, Lennart Hernell, Terje Persson och Royne Thorman. Nästa år ses vi i Söderköping på vackra Söderköpings Brunn. Sammanställning av patientgrupper/tillstånd Gå gärna in och läs dokumentet om patientgrupper och tillstånd inom ämnesområdet Orofacial Medicin på hemsidan, Dokumentet är framtaget som en del av den långsiktiga strategin att göra ämnesområdet Orofacial Medicin tydligt och att ange vilka patienter/sjukdomstillståndtillstånd som bör behandlas på specialiserad nivå. Dokumentet kommer att ligga på föreningens hemsida under de närmaste fyra månaderna, öppet för synpunkter. Vi skall sedan stadfästa dokumentet vid årsmötet Maila Dina synpunkter via hemsidans kontaktforum eller direkt till mig på Missa inte SOM-dagen om HPV Det är nu klart att professor Stina Syrjänen från Finland kommer och föreläser en heldag om humana papillomvirus (HPV) fredagen den 15 mars Föreläsningen börjar kl på Sheraton i Stockholm (nära Centralstationen) och håller på till senast för att alla skall hinna hem samma dag. Det kommer att bli ett mycket värdefullt tillfälle att få en fördjupad kunskap om HPV och orala tillstånd associerade med HPV. Detta är en möjlighet man inte bör missa! Anmälan kan ske fr.o.m. 1 september via föreningens hemsida. Kommittédokument Alla färdiga styrdokument avseende kommittéer i föreningens regi kommer att läggas ut på hemsidan. Kommittéerna är som tidigare nämnts: Vår-SOM-kommitté, SOM-dagskommitté, Vetenskaplig programkommitté, Redaktionskommitté för tidningen, Riksstämmekommitté, SOMNET-kommitté, Stipendienämnden, Remissvars- och yttrandekommitté, Certifieringsråd, Certifieringsnämnd, Utbildningskommitté, Ämnesnätverk för vårdriktlinjer och forskning, samt hemsidan. Möjlighet finns att engagera sig i dessa kommittéer och man kan anmäla sitt intresse av att arbeta med någon specifik fråga. Dokumenten har tillkommit för att ge struktur i föreningens verksamhet, för att föreningens aktiviteter skall vara transparenta och för att på så sätt också underlätta för alla som vill engagera sig i föreningens arbete. Mycket aktiviteter på Riksstämman 2012 Följande är föreningens aktiviteter på Riksstämman. Två symposier ordnas, Allmänsjukdomar som påverkar den orala hälsan i samarbete med Svenska Parodontologföreningen och Hjälpmedel vid mun- och tandvård för personer med olika 4

5 funktionsnedsättningar tillsammans med NFH (Nordisk förening för Funktionshinder och oral hälsa). Oralmedicinska fallpresentationer och forskningsrapporter hålls också i vanlig ordning. Fredrik Gränse är den inom SOM styrelse som samornar föreningens aktiviteter. Årsmöte 2012 i samband med Riksstämman i Göteborg Årsmöte hålls torsdagen den 15/11 kl Lokal på Svenska Mässan meddelas senare. Vi skall försöka ordna samkväm efter årsmötet. Vår-SOM 2014 och 2015 Styrelsen har beslutat att vår-som hålls i Uppsala 2014 och i Göteborg Möjlighet finns att kandidera för att ordna vårmötet Remissvar angående 3:e steget. Madde Wertsén informerade om föreningens remissvar till TLV om tredje steget. Det finns även att läsa på hemsidan. Madeleine och Anders Levén har även ett uppdrag att skriva om hur grupp nio i tredje steget kan tänkas se ut. Socialstyrelsen utarbetar nu föreskrifter för tredje steget och Madde och Anders deltog i referensgruppsmöte den 26/4 utsedda av SOM styrelse som föreningens representanter i detta möte. Hon beskrev ett imponerande arbete på Socialstyrelsen för att hitta kriterier för avgränsning av patientgrupper. Ett förslag ska ut på remiss på bred front runt midsommar. Alla kan tycka till, det går att påverka processen. Internationella möten Mycket händer internationellt i år. International Society of Oral Oncology (ISOO) har konferens i New York sista veckan i juni. IAOM hålls i Aten i augusti och IADH-konferens äger rum i Melbourne oktober med temat den äldre patienten. och så en skön sommar! Det rusar mot semestertider. Jag hoppas ni alla får en riktigt skön och välbehövlig semester. Själv ser jag fram mot att vara ute och segla en del. Det finns ett talesätt som säger Lyft ansiktet mot solen, då ser Du inte skuggorna Det kan väl vara en schysst inställning att gå in i semesterledighet med den ståndpunkten släpp alla krav och måsten för ett tag, hur roligt jobbet än är, och tänk bara på att njuta av sommarledigheten! En riktigt bra sommar önskar jag er! Inger v Bültzingslöwen Ordförande SOM Ämnesområdet och föreningens ändamål Ämnesområdet Orofacial Medicin definieras enligt föreningens stadgar som prevention, diagnostik och behandling av komplexa orala tillstånd relaterade till systemsjukdomar och/eller funktionshinder. Föreningen skall främja vårdutveckling, utbildning och vetenskap vad avser orofacial medicin, representera föreningens och ämnesområdets intressen vid kontakt med myndigheter och andra organisationer samt att stödja och utveckla professionella och sociala nätverk. Gå gärna in på föreningens hemsida, 5

6 Certifiering i Oral medicin I förra numret beskrevs den satsning som nu görs i flera landsting på att bedriva en 3-årig utbildning i Orofacial medicin (sjukhustandvård och oral medicin) på nivå motsvarande ST-utbildning. Ämnesområdet Orofacial Medicin definieras enligt SOM:s stadgar som prevention, diagnostik och behandling av komplexa orala tillstånd relaterade till systemsjukdomar och/eller funktionshinder. Utbildningen på ST-nivå är en bred utbildning inom hela vårdområdet på nivå motsvarande specialist. Kunskapsäpplet från MEDA som alla certifierade har fått En särskild fördjupning erbjuds dessutom i oralmedicinska frågor. Certifieringen är öppen att ansöka om för alla tandläkare inom SOM som önskar genomgå sådan. Certifieringen i oral medicin har tidigare bedrivits inom SOMS och förs nu vidare inom ramen för SOM. Nedanstående regelverk har antagits av SOM-styrelsen vid styrelsemöte Dokumentet har ställts samman av Ulf Mattsson, ordförande i certifieringsrådet, i samarbete med Wivi-Anne Sjöberg som styrelsens representant i rådet. Regelverket kommer att finnas på SOM hemsida (www.som.nu)tillsammans med blankett för anmälan. Övergripande målsättning Den som har genomgått certifieringen skall ha tillräckliga teoretiska och kliniska kunskaper för att självständigt kunna utreda, diagnostisera och handlägga patienter med oralmedicinska frågeställningar. Certifieringen skall inte betraktas som en formaliserad tidsbestämd utbildning. Processen som leder fram till examinationen anpassas istället utifrån den sökandes tidigare kunskaper och erfarenheter. Certifieringsråd Certifieringsrådet utgörs av 2-3 ledamöter som utses av SOM:s styrelse. Certifieringsrådets uppgift är att via aktiv studievägledning stödja certifieringskandidaten genom utbildningsprocessen. 6

7 Detta sker via en skriftlig studieplan där omfång och innehåll av nödvändiga teoretiska och kliniska kunskaper anges. Certifieringsrådet ansvarar också för genomförandet av examinationsprocessens olika delar. Certifieringsrådet avger efter den förberedande muntliga examinationen en skriftlig bedömning som grund för styrelsens beslut om examination. Examinationsnämnd En examinationsnämnd på 3 ledamöter skall finnas. Examinationsnämnden leder den slutliga examinationen och beslutar om kandidaten är godkänd eller underkänd En av examinationsnämndens ledamöter skall vara landstingsanknuten, en ska ha fakultetsanknytning och den tredje ska vara en internationellt ansedd auktoritet inom oral medicin. Mandattiden är tre år. SOM:s styrelse väljer löpande årligen en ledamot, Certif ikat på genomförd certifiering SOM:s styrelse SOM:s styrelse beslutar om kandidaten får gå upp i examination med certifieringsrådets skriftliga bedömning som grund efter den förberedande muntliga examinationen. SOM:s styrelse utfärdar därefter ett Certifikat i Oral medicin baserat på examinationsnämndens beslut om godkännande efter den skriftliga examinationen. Anmälan Den som avser att erhålla Certifiering i Oral medicin skall anmäla detta skriftligen till SOM:s styrelse. Anmälningsformuläret (se SOM:s hemsida, skall fyllas i och skickas till SOM:s sekreterare. I ansökan skall framgå uppgifter om genomgångna teoretiska och praktiska utbildningsmoment relaterade till oral medicin. Det är lämpligt att man, innan den formella anmälan sker, kontaktar någon av medlemmarna i Certifieringsrådet för rådgörning. För att få certifieras krävs medlemskap i Svensk Förening för Orofacial Medicin (SOM). Kunskapskrav Teoretiska kunskaper Till stöd för planering av den teoretiska kunskapsinhämtningen finns en rekommenderad litteraturlista. Kliniska kunskaper Certifieringsrådet skall också bedöma om omfattningen av den sökandes kliniska verksamhet inom oral medicin är tillräcklig för att uppfylla kraven för certifiering. Som en grundregel bör minst 20 % av den kliniska verksamheten (1 dag/vecka) vara kopplat till patientverksamhet av renodlad oralmedicinsk karaktär. Patientpanoramat bör också vara så varierat att kandidaten ser patienter med merparten av de diagnostiska tillstånd som tas upp i kunskapskraven. Möte med Certifieringsrådet efter formell ansökan Ett möte mellan den sökande och medlem i Certifieringsrådet skall ske inom tre månader från anmälningsdatum. Vid detta möte skall en individuell utbildningsplan utformas som syftar till att den sökande vid en tidpunkt inom 2 år skall kunna inleda examinationsprocessen. Om möjligt bör certifieringskandidaten ha tillgång till en klinisk handledare. Detta kan utgöras av tidigare certifierad kollega eller specialist inom parodontologi eller käkkirurgi eller tandläkare som genomgått ST-utbildning i Orofacial Medicin (sjukhustandvård och oral medicin). Studieperiod Det finns ingen fastlagd litteraturlista men den sökande skall ha information om rekommenderad litteratur. Under inläsningsperioden skall den sökande tillägna sig adekvata kunskaper beträffande: A. Generella kunskaper Kunskaper i anatomi, fysiologi, biokemi, farmakologi och immunologi av sådant djup att den sökande på ett adekvat sätt kan tillgodogöra sig litteraturen inom ämnesområdet. B. Diagnostik, utredning och 7

8 Den allra första certif ieringen, Från vänster Ulf Matsson, Kerstin Bäckman, Agne Nihlson, Johan Blomgren behandling av nedanstående tillstånd. Infektioner i munhålan med tonvikt på bakteriella, fungala och virala infektioner i orala slemhinnan. Sjukdomstillstånd med immunologisk etiologi eller patogenes. Till sådana tillstånd hör bl.a. recidiverande aftös stomatit, lichenoida reaktioner, vesiculobullösa sjukdomar och erytema multiforme. Premaligna lesioner och tillstånd i den orala slemhinnan. Benigna tumörer och reaktiva lesioner i munslemhinnan. Maligna tumörer i den orala slemhinnan. Sjukdomar som drabbar spottkörtlar (benigna och maligna tumörer, reaktiva tillstånd, cystor, nekrotiserande sialometaplasi, Sjögrens syndrom m.m.) Orala manifestationer av internmedicinsk systemsjukdom. Kännedom om dermatologiska sjukdomars manifestationer i munslemhinnan. Orala manifestationer och symptom vid parafunktionella beteenden. Kunskap om orofaciala smärttillstånd. Dokumenterat samarbete med närliggande medicinska specialiteter. C. Utredningsmetodik Kunskap om adekvat metodik för olika former av mikrobiologisk provtagning Kunskap om indikation och tolkning av olika former av hematologisk och kemisk provtagning. Förmåga att självständigt kunna ombesörja biopsitagning för histopatologisk diagnostik. Adekvata kunskaper i oral patologi för att adekvat kunna tolka ett PAD-svar och diskutera svaret med ansvarig patolog. Examinationsprocessen För att få inleda examinationen krävs även att kandidaten har följande meriter vad avser klinisk tjänstgöring. minst 2 års klinisk allmänpraktik minst 2 års klinisk tjänstgöring vid klinik med oralmedicinsk verksamhet. För examinationspocessen ansvarar Certifieringsrådet (se ovan). Förberedande muntlig examination Då kandidaten enligt den individuellt upprättade studieplanen börjar närma sig examination skall Certifieringsrådet genomföra en förberedande muntlig examination. Denna skall baseras på diskussioner av ett antal kliniska fall och vara på jämförbar nivå med den muntliga examinationen (se nedan). Det övergripande syftet är därför att avgöra om kandidaten har tillägnat sig adekvata kunskaper för att inleda examinationsprocessen. Certifieringsrådet avfattar en skriftlig bedömning av resultatet som tillställs SOM s styrelse. Beslut om tillstånd för examination Det är SOM:s styrelse som slutligt avgör om kandidaten får gå upp i examination med certifieringsrådets skriftliga bedömning som grund. Slutlig examination Den slutliga examinationen har 8

9 en skriftlig och en muntlig del. Den slutliga examinationen leds av en Examinationsnämnd. Kandidaten skall i samband med den skriftliga examinationen lämna in 20 dokumenterade kliniska fall (text, bilder) som ska representera patienter med oralmedicinska problem, självständigt handlagda av kandidaten under inläsningsperioden. Dessa fall skall utgöra grunden för den muntliga examinationen varför fallen bör vara beskrivna på ett sådant sätt att examinatorer och åhörare kan ta del av relevanta detaljer. 1. Skriftlig slutexamination Denna skall genomföras minst sex veckor innan den muntliga examinationen. Den skriftliga examinationen sammanställs av Examinationsnämnden. Målsättningen med den skriftliga examinationen är att avgöra om kandidaten har tillägnat sig tillräckliga teoretiska kunskaper för att uppfylla kraven på certifiering. Tentamensfrågorna skall vara så utformade att de kan spegla den teoretiska kunskapen hos kandidaten, men också förmågan att sätta in denna kunskap i ett resonerande perspektiv. För att bli godkänd krävs att 2/3 av frågorna är korrekt besvarade. Efter avslutad och rättad skriftlig examination skall gemensam utvärdering av resultatet ske mellan kandidaten och certifieringsrådet. 2. Muntlig slutexamination För att gå upp i muntlig examination krävs att den skriftliga tentamen är godkänd. Vid den muntliga examinationen har examinatorerna möjlighet att fortsatt bedöma de teoretiska kunskaperna hos kandidaten. Den muntliga examinationen är offentlig. Det övergripande syftet med den muntliga examinationen skall dock vara att bedöma den kliniska mognaden hos kandidaten. Beslut om godkännande Examinationsnämnden beslutar om kandidaten är godkänd eller underkänd. Presentation Som ett avslutande moment ska den som godkänts i certifieringen hålla ett cirka minuter långt föredrag rörande ett oralmedicinskt ämne i samband med Odontologisk Riksstämma eller annan aktivitet där föreningen är engagerad. Ämnesvalet är fritt och kan utgöras av något ämne som engagerat eller intresserat den certifierade. Certifikat i Oral medicin Den certifierade erhåller i samband med föredraget ett Certifikat som utfärdas av SOM:s styrelse. 9

10 Going west En resebrättelse från Amerikas västkust av Bengt Hasséus och Peter Johansson En kall januarimorgon samlades tre tappra killar på Landvetter flygplats utanför Göteborg. Förutom artikelförfattarna var Göran Kjeller och Mats Wallström från Specialistkliniken för käkkirurgi i Göteborg med på resan. Mats anslöt några dagar senare så denna tidiga morgon var det Bengt, Peter och Göran som var på plats i avgångshallen. Efter ett års planering var vi nu på väg till USA och Kanada för att besöka två centra med klinik och forskning om stamcellstransplantation och oral cancer. Efter 15 timmars resa landar vi i Seattle på USA västkust. Seattle har ett klimat som liknar det på vår västkust. Det regnar för det mesta men kan även under vintern bli snö och så var fallet när vi landade. I Seattle ligger ett av världens mest framstående centra för stamcelltransplantationer. Detta center ingår i Fred Hutchinson Cancer research Center och Seattle Cancer Care Alliance (SCCA). Här började man tidigt med benmärgstransplantationer och har en intensiv forskningsverksamhet kopplat till kliniken. Oral medicin är även här en integrerad del i vårdkedjan. Den oralmedicinska kliniken leds av professor Mark Schubert. Mark är en internationell auktoritet på oral Graft versus Host Disease och mucosit. Sjukhuset gör c:a 300 allogenoch mer än 150 autolog transplantationer per år. Patienterna kommer från hela USA och även från andra länder. All behandling sker enligt strikta protokoll för att säkerställa forskningsaspekten. Patienterna får vara på sjukhuset innan och under transplantationsfasen för att sedan bo på patienthotell. Man är inlagd 2-3 månader i samband med behandlingen och får inte vara längre än 20 minuters bilfärd från sjukhuset. Odontologisk utredning sker innan transplantation men sanering får oftast göras av tandläkare utanför sjukhuset. I samband med transplantationsfasen ses alla allogentransplanterade patienter 2 gånger per vecka på avdelningen. Man har en noggrann genomgång av munhygienrutiner med patienten innan transplantation. Enligt Mark medför en bristfällig munhygien risk att mucositen förvärras. Vi hade förmånen att under två dagar se patienter tillsammans med Mark Schubert vilket var mycket lärorikt. Något som överskuggar all vård I USA är att man måste kunna betala. Vi fick klart för oss att det kommer patienter som sålt huset för att ha råd med behandlingen. Om man har en bra sjukförsäkring så får man täckning för allt men det är inte regel att så är fallet I USA. Seattle är en vacker stad som ligger vid Stilla Havet. När vi var där visade sig dock den vintriga sidan med snöstorm och blåst. Förutom besöket på SCCA besökte vi även tandläkarhögskolan vid University of Washington där Mark Schubert är chef för Department of Oral Medicine. Det var dock stängt p.g.a. snöoväder, men det hindrade inte oss att ta oss dit. Vi satt en förmiddag och diskuterade patientfall. Vi hade med oss ett antal kliniska fall och frågeställningar som vi alla tre ivrigt diskuterade. Två timmars planerad diskussion blev fyra timmars möte! I slutet på veckan anslöt Mats Wallström och vår resa fortsatte sedan till Vancouver i Kanada. Med bil är det c:a 2 timmars resväg mellan Seattle och Vancouver men vi hade valt ett mer ståndsmässigt sätt att resa, nämligen tåg. Med Amtrak tar det c:a 4 timmar och klockan 8 en fredag morgon anträdde vi resan norrut. De amerikanska tågen dras av diesellok så det går inte så fort. Det gjorde oss ingenting utan man kunde se landskapet i godan ro.vi anlände sedan till Vancouver och hade väl en tro att det är lite som att resa mellan Sverige och Danmark eller Norge. Men inte så. Gränskontrollen var rigorös med knarkhundar och gränspoliser i skottsäkra västar. Tydligen befann man inte oss utgöra ett hot utan vi gavs tillstånd att komma in i Kanada. Vår vistelse i Vancouver inleddes en lördag och söndag varför tillfälle gavs till andra aktiviteter. På lördagen 11

11 Dr Michelle Williams, Göran Kjeller, Peter Johansson, Mats Wallström, Bengt Hasséus och Dr. Auluck utanför BMT-avdelningen på Vancouver General Hospital såg vi på NHL ishockey i Rogers Arena där Vancouver Canucks vann over San José Sharks. På söndagen fick vi en guidad tur till Whistler Mountains av en släkting till Peter som bor i Kanada sedan många år. Det var ett intensivt snöande när vi var där men vi kunde i alla fall se de fina skidbackarna där ju vinter OS hölls Vancouver har c:a 1.5 miljon invånare och ligger i delstaten British Colombia (BC) som totalt bebos av c:a 4 miljoner människor. Vancouver är den största staden och har ett stort Universitetssjukhus Vancouver General Hospital. I anslutning till sjukhuset ligger BC Cancer Agency som är ett cancerforskningscentrum. En enhet inom BC Cancer Agency är BC Oral Cancer Prevention Program som leds av professor Miriam Rosin. Man har delstaten (eller Province som det i heter i Kanada) byggt upp ett nätverk för premaligna och maligna tillstånd i munhålan. Bl a har man en centraliserad biopsiverksamhet vilket medför goda forskningsmöjligheter. Alla biopsier går till samma patologiska laboratorium. En viktig del är också forskning runt tobak av olika slag och hur det påverkar utvecklingen av oral cancer. Vi blev mycket väl mottagna av professor Rosin och hennes medarbetare. Vi fick också möjlighet att presentera vår forskning och klinik. På kvällen bjöds på middag på en exklusiv tennisklubb med en magnifik utsikt över Vancouver Sky Line. Dagen efter besökte vi Oral Oncology kliniken på sjukhuset där man omhändertar patienter med oral cancer. Dr. Allan Hovan och Dr. Michelle Williams tag väl hand om oss. Det är likheter men också skillnader i behandlingen mellan Vancouver och Göteborg. En skillnad är att patienten får rekonstruktion snabbare här med t ex implantat. En annan skillnad är att i Kanada får patienten betala implantaten själv. Kanada har ett sjukförsäkringssystem som liknar det vi har i Sverige. Alla är försäkrade via en allmän sjukförsäkring som man betalar till via sin lön. Om man är medellös så får man vård ändå, vilket man ju inte får I USA. Osteoradionekroser hos strålbehandlade patienter är ett stort problem även i Vancouver. Patienter med osteoradionek- 12

12 Professor Mark Schubert och Peter Johansson på Seattle Cancer Care Alliance i Seattle roser behandlas även här i tryckkammare och vi kunde göra ett studiebesök till sjukhusets tryckkammare. Åtta patienter behandlas åt gången och vanligaste anledningen är osteoradionekros i huvud-halsområdet men även patienter med svårläkta diabetessår behandlas. Dykolyckor och kolmonoxidförgifting är också aktuella för tryckkkammarbehandling. Efter besöket på tryckkammaravdelningen gick vi vidare till avdelningen för stamcellstransplantation där vi guidades runt. Det är väldigt likt ett svenskt sjukhus så man kände sig hemma. Vi talade med både patienter och personal där, vilket bekräftade likheterna. HIV/AIDS är ett stort problem i Vancouver. Man har mycket invandrare från riskområden och man har också en hel del intravenösa missbrukare. Detta diskuterade vi med STtandläkarna i oral medicin på sjukhuset. Man har 13 (!) ST i oral medicin som arbetar nära ST-läkarna på respektive avdelning. Man cirkulerar också mellan sjukhusen i British Columbia så görs en del av tjänstgöringen i de nordliga mycket glesbefolkade områdena. Man har också ett utbyte med Kambodja och Vietnam. Några ST-tandläkarna får åka och tjänstgöra 3 månader i Asien inom ramen för utbildningen. Efter tre intensiva dagar i Vancouver hade vi ett avslutande möte med Miriam Rosin och en del av hennes medarbetare där vi diskuterade fortsatt samarbete. Efter nästa 2 veckor på amerikanska och kanadensiska västkusten kunde vi mycket nöjda återvända till Sverige. Beställ broschyren Att förebygga och lindra munproblem som är utformad av STROKE-Riksförbundet i samarbete med Svensk förening för orofacial medicin och dess nätverk för munhälsa och kroniskt multisjuka. Se även hemsidan för mer information Tel: Det finns mycket man själv kan göra för att undvika eller mildra munproblem efter stroke. 13

13 Basal immunologi Carina Krüger Weiner, käkkirurg från KI inledde vårmötet med en mycket pedagogisk och uppskattad föreläsning om basal immunologi med fokus på slemhinneimmunologi. Immunologi är läran om immunförsvaret som är kroppens största organ och helt nödvändigt för vår överlevnad. Centrala begrepp Fagocytos är immuncellers upptag och nedbrytning av mikroorganismer. Antigen är något främmande för immunförsvaret, ofta en del av en mikroorganism, en virulensfaktor/egenskap,som är mycket viktig. Antigen är något man vill rikta vaccin emot. Immunceller presenterar antigenet för immunsystemet. Immunologiskt svar mäts ofta i antikroppskoncentration i blodet. I de perifiera, nodulära lymfkörtlarna dräneras vätska från vävnaden. Här sker antigenpresentation men även transport av antigen till lymfknutan av dendritiska celler. Dendritiska celler presenterar antigen som sätter igång en kaskad av händelser som bekämpar en infektionen. När denna aktivitet, en monoklonal expansion, sker i lymfkörteln sväller denna. Mjälten har en viktig roll i immunförsvaret och är det organ som tar hand om blodburna antigen. Immunsystemets organisation Det ospecifika immunförsvaret föds vi med. Det reagerar mycket snabbt och har inget minne. Carina poängterade att det ospecifika immunförsvaret troligen inte är så ospecifikt som forskare tidigare trott. Det specifika immunförsvaret(det adaptiva immunförsvaret) reagerar mer långsamt. Det slår mot specifika strukturer och ger upphov till ett immunologiskt minne. Det ospecifika och det specifika immunförsvaret samarbetar med varandra. Hud och slemhinna tillhör det medfödda immunförsvaret och fungerar som en mekanisk barriär, en barriär som vi tandläkare ofta bryter när vi gör olika typer av ingrepp i munhålan. Fagocyterande celler, NK-celler, komplementsystemet, och cytokiner tillhör vårt medfödda immunförsvar. Vår kroppsegna mikroflora kallas endogen mikroflora och utgör även den ett viktigt skydd mot potentiella patogena mikroorganismer. Carina Krüger Weiner Cytolytiska celler (NK [natural killer]-celler): dödar virusinfekterade celler. Dendritiska celler: städar efteren vävnadsskada och fungerar som en dammsugare som avdödar och äter upp mikroorganismer. Makrofagen: en antigen-presenterande cell som tillhör vårt medfödda immunförsvar. Neutrofil: utgör ca 60 % av våra vita blodkroppar. Har som främsta uppgift att eliminera bakterier.äter upp, fagocyterar, med aggressiva ämnen som finns i intracellulära vesikler. Lockas ut i vävnaden av histamin. Eosinofil: produceras vid infektioner orsakade av parasiter. B-celler eller B-lymfocyter är oerhört viktiga för det adaptiva immunförsvaret och genomgår en mognadsprocess till plasmaceller. T-celler eller T-lymfocyter mognar ut till T-hjälpar-celler eller cytolytiska T-celler. Antikroppar produceras av B-lymfocyter och består av 4 polypeptidkedjor. Två av dem 14

14 benämns lätta kedjor och har funktionen att binda sig till ytmolekyler/antigener på främmande/smittsamma ämnen. De tunga kedjorna används för att kommunicera med det övriga immunförsvaret. Saliven innehåller mycket IgA, en sekretorisk antikropp (siga). IgA finns i mukosan och har förmågan att klumpa ihop bakterier. Virus infekterar våra kroppsegna celler och får dem att producera nya viruspartiklar. Slemhinnans immunologi Kroppens ut- och insida, dvs. hud och slemhinnor består av en 400m 2 stor mekanisk barriär. Huden utgör ett starkt mekaniskt skydd, där mikroorganismerhar svårt att tränga genom. Genom tarmen passerar mycket mer än bara mat och dryck. Tur då att vi har ett alldeles förträffligt skydd mot t.ex. de mikroorganismervi får i oss via mat och dryck. P.g.a. peristaltiken och genom närvaro och funktion av Peyers plack, som finns på ytan av tarmkanalen, passerar de flesta bakterier rakt igenom tarmkanalen utan att orsaka någon skada. Epitelceller kan även producera peptider som skyddar mot bakterier. De bakterier som trots detta kan riskera att orsaka skada aktiverar immunförsvaret. Vid en skada eller en invasion av mikroorganismer uppstår det en inflammation i vävnaden. En akut inflammationuppkommer för att - isolera det skadade området - mobilisera effektorceller - underlätta läkning. Då uppstår de kända tecknen på inflammation. Dolor smärta Calor temperaturhöjning Rubor rodnad Tumor svullnad Functio leasa nedsatt funktion. Inflammationssvaren kan även bli kroniska, oproportionella eller felriktade och ger då upphov till allergier och autoimmuna sjukdomar såsom astma, RA, MS och SLE. Det är ju inte tillräckligt ur försvarssynpunkt att reagera på något ovälkommet som trängt in i vävnaden. Detta främmande agens måste ju också bekämpas och tas om hand. Där kommer vårt immunsystem in i bilden. Genom uppkomst av den lokala inflammationen kan immunförsvarets celler finna fram till det område i kroppen där reaktionen äger rum, detta genom s.k. homing. Celler som normalt sett inte tränger genom kärlendotelett kan nu göra det. Vi föds med ett immunförsvar som agerar direkt och som aktiverar det adaptiva immunförsvaret. Naiva T-ymfocyter och B- lymfocyter cirkulerar i blodbanan och är beredda på att agera. B-lymfocyter kan känna igen ett antigen direkt och kan omedelbart börja producera antikroppar. T-lymfocyterna däremot måste presenteras för ett antigen av en antigenpresenterande cell (APC) innan de kan agera. Aktiveringen sker genom en klonal expansion, dvs. cellantalet tillväxer och utvecklas till antikroppsproducerande celler och effektorceller. NU KAN KRIGET BÖRJA! Antigen och skadade egna celler elimineras. För att kriget inte ska fortgå i all evighet sker här även en nedreglering av immunförsvaret samt en celldöd av förbrukade celler. Några särskilt effektiva celler sparas dock och fungerar som minnesceller. Dessa minnesceller finns sedan i blodbanan och är redo att ingripa om det uppstår en infektion av ett tidigare påträffat antigen. Minnescellerna har en överlevnadstid på flera år. Inflammationscellerna har ju en livsnödvändig uppgift i vår kropp! Tyvärr kan de ibland ställa till med bekymmer. De kan ge upphov till allergi, t.ex.kontaktallergi, autoimmuna sjukdomar, graft- versus-host reaktion och avstötning av transplanerade organ. Vaccin Kartläggning av hur immunförsvaret fungerar har till stor del skett efter det att tandläkare strävat efter att hitta ett vaccin mot karies togs ett kariesvaccin fram. Hela celler av S.mutans injicerades. Tyvärr blev det inte så lyckat då vaccinet utlöste en korsreaktion mellan antikroppar och hjärtmuskelvävnad. Utvecklingen har gått vidare, men problemet har varit och är att få fram ett bestående vaccin. En orsak till att det är svårt att få fram ett vaccin mot karies är antagligen att S.mutans tillhör den kroppsegna normalfloran. 16

15 Frågeställningen om man ska satsa på ett kariesvaccin kan diskuteras eftersom man genom konventionell kariesbekämpning kan reducera och nästan eliminera en sjukdom som inte är dödlig känns.. Den gruppen som trots god munhygien och fluortillförsel inte kan få bukt med sin kariessjukdom önskar dock förmodligen att ett vaccin tas fram. Men kanske får vi även i framtiden stånga oss blodiga mot de stammar av S. mutans som är mycket potenta och producerar mycket syra. Försök med Probiotika har gjorts.en transformerad lactobacillstam har injicerats i S.mutans. Tanken är att dessa specialpreparerade lactobaciller, som intas i tablettform, ska göra att mutansbakteriernas vidhäftningsförmåga försämras. Effekten varar dock under relativt kort tid, så en ny tablett måste tillföras regelbundet. Jenny Wiik Ulrika Nilsson Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom - klinisk diagnostik och behandling Boken är ett redskap vid bedömning, diagnostisering och val av behandling. Den har förklarande illustrationer och trehundra färgbilder. I boken beskrivs inledningsvis munslemhinnans uppbyggnad och funktion samt hur en undersökning bör gå till. Därefter följer en systematisk genomgång av de olika munslemhinneförändringarna: beskrivning, symtom, diagnos och behandling. Boken vänder sig i första hand till tandläkare och tandhygienister samt till studerande vid tandvårds- och vårdutbildningarna. 430:- Författare: Tony Axéll, tandläkare, specialist i oral kirurgi och professor emeritus i gerodontologi. Läs mer och beställ på Kundservice Moms och porto tillkommer 17

16 Den immunologiskt försvagade patienten Professor Sook-Bin Woo till vardags vid Harvard School of Dental Medicine var en av vårmötets internationella gäster vid Vaxholms kastell. Professor Woo höll en uppskattad föreläsningsserie som belyste problematiken med handläggningen av den immunologiskt kompremeterade patienten. Professor Woo redovisade även flera intressanta och tänkvärda patientfall. Associate Professor Sook-Bin Woo Woo började sin föreläsning med att betona vikten av en välinformerad patient, framför allt vikten av att patienten får rätt information. I denna tid då all tänkbar information och desinformation är lätt tillgänglig efter 30 sekunders googlande på Internet är det viktigt att pat får korrekt och gärna skriftlig information. Mycket bra kortfattad och lättläst information kring de sjukdomar och tillstånd som tas upp i detta referat kan hittas på prof. Woo s hemsida*. Woo förklarade sedan att beroende på vilken del av immunförsvaret som är försvagat uppkommer olika besvär. Låga neutrofilvärden leder ofta till bakteriella infektioner. De antikroppsproducerande B-cellerna är viktiga för att skydda kroppen mot infektioner, specielt bakteriella. T-cellerna är viktiga i försvaret mot virus och candida men spelar också en viktig roll i att förebygga cancer genom påverkan på cellapoptosen. Woo pekade på sambandet mellan naturligt åldrand, den minskade aktiviteten i immunförsvaret och den därmed ökade risken att utveckla cancer i samband med. När man har att göra med patienter som har T-cellsdefekter bör cancer alltid finnas med som en tänkbar differentialdiagnos. Med illustrativa kliniska bilder visade prof. Woo sedan olika typer av bakteriella infektioner. Hon fokuserade en del kring problem relaterade till dåligt inställda diabetespatienter, men då detta är ett relativt litet problem i Sverige refereras detta inte utförligare. Sedan följde en serie med fallpresentationer. En 68-årig kvinnlig patient med leukemi och behandlad med cellgifter kommer akut med svullnad och kraftig smärta. Vita blodkroppar /mL(ref ), röda blodkroppar 3m/mL(ref. 3m-8m), trombocyter (ref ). Vågar man öppna upp och skapa dränage med dessa trombocytvärden? Woo ansåg att är ett minimivärde för lättare kirurgiska ingrepp. På grund av antibiotikaresistens bör alltid 18

17 odling göras. Dessa patienter skall alltid ha antibiotika även om de inte är febriga, då de mycket väl kan ha en allvarlig infektion utan uttalad feber på grund av sitt nedsatta immunförsvar. Nästa patient hade fått cyklofosfamid och helkroppsstrålning inför hemopoetisk celltransplantation. 3 dagar efter transplantationen var antalet vita blodkroppar 300/mL (ref ) Pat kände ett lättare obehag från regio 38. Klinisk undersökning visade ingen svullnad, inget pus och enbart en lättare ömhet kring tanden. Kunde detta varaen pericoronit? Absolut, enligtprof. Woo Vid ett så lågt antal neutrofiler ses sällan, trots infektion, varken svullnad eller pus. Denna patient bör direkt ha antibiotika då även allvarliga infektioner kan yttra sig i form av mycket vaga kliniska symptom. Konsekvenserna kan bli mycket allvarliga med och vid en snabb spridning av infektionen. Det tredje patientfallet var en kvinna som blev inlagd med diagnosen akut lymfatisk leukemi efter kemoterapi. Hon blev inlagd på grund av låga blodvärden Med bl.a. låga värden på trombocyter och mycket låga värden på vita blodkroppar. Vid klinisk undersökning såg man fibrintäckta ulcerationer runt alla tänder med en utsträckning som motsvarar den vid klassisk gingivit. Diagnosen här var troligen neutropenic ulcers som en följd av patientens neutropeni. Detta bör enligt prof. Woo behandlas med smärtstillande medel och systemiska antibiotika för att förhindra sekundär infektion. Om patienten kommer att återfå normala blodvärden avvaktar man och tillståndet kommer i och med normaliseringen av blodvärdena att självläka. Om man inte värdena förbättras kan man behandla med granulocyte-colony stimulating factor, G-CSF. Prof. Woo tog sedan upp tillståndet Chemotherapy mucositis en direkt toxisk effekt av kemoterapi där bakterier tränger in i vävnaden som en följd av lågt vita blodkroppsvärde. Tillståndet uppstår när det absoluta neutrofila värdet understiger 0,5 x 10 9 /L och läker spontant när det överskrider detta värde. Även här rekommenderade hon att man smärtlindrar och försöker upprätthålla så god munhygien som möjligt. Detta tillstånd är kliniskt lätt att förväxla med akut graft-vs-host disease(gvhd). Akut GVHD skall misstänkas om tillståndet inte spontant läker ut efter det att det absoluta neutrofilvärdet överskrider 0,5 x 10 9 /L samt om tillståndet försvinner men sedan kommer tillbaka efter det att patienten får sitt transplantat, eller om ulcerationerna och erythemet involverar de keratiniserade delarna av munslemhinnan. Det är viktigt att vara uppmärksam på akut GVHD då detta är ett tillstånd som först kan visa sig i munnen och där det är viktigt med en snabb diagnos och behandling. Prof. Woo nämnde sedan att kronisk GVHD kan ha ett utseende som är nästan identiskt med lichen planus och att man därför skall vara uppmärksam på denna differentialdiagnos på transplanterade patienter. Speciellt uppmärksam bör man vara om patienterna har symptom som inte helt överensstämmer med oral lichen planus. Kronisk GVHD kan engagera samtliga salivkörtlar vilket kan leda till muntorrhet med aggresiv karies som följd. De små salivkörtlarna i gommen kan bilda ytliga mukocele. Kronisk GVHD kan även påverka bindväven vilket kan leda till reducerad gapförmåga och nästan försvinnande av omslagsvecket. Markus Höglund *www.partners.org > Brigham and Women s Hospital > Brigham and Women s Hospital > Departments and Services > Surgery > Division of Oral Medicine and Dentistry > For Medical Professionals > For Staff Professionals 19

18 Multiresistenta bakterier och immuno suppression Under årets vårmöte på Kastellet i Vaxholm höll Bodil Lund en föreläsning i ämnet multiresistenta bakterier och immunosuppression. Bodil håller till vardags till på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, där hon forskar om bl. a. antibiotikaresistens. Hon är anställd som universitetslektor med 50% tjänstgöring som käkkirurg och 50% lektor (forskare, lärare, handledare) på KI. Hon har arbetat där sedan 1997, disputerade i klinisk bakteriologi 2003 och blev docent i oral kirurgi Nedan följer ett referat från Bodils föreläsning, som gav oss en uppdatering av läget rörande resistenta bakterier. Många av de behandlingar som utförs inom sjukvården idag kräver att det finns effektiva antibiotika, till exempel kirurgiska ingrepp, transplantationer, infektionsbehandlingar mm. Resistensutveckling är ett växande problem, och utvecklingen har gått mycket fortare än någon har kunnat förutse. Antibiotikaresistens kan anses vara det största hotet mot den moderna medicinen. Det finns ett starkt samband mellan antibiotikaförbrukning och resistensutveckling, vilket vi som förskrivare bör ha i åtanke så att vi inte använder antibiotika i onödan och därmed bidrar till resistensutveckling. En grupp som är särskilt utsatt för infektionsrisk är immunosupprimerade patienter. Därmed är de även mer beroende av fungerande antibiotika än en normalpopulation. Typiskt för immunosupprimerade patienter är att de kan infekteras med opportunistiska patogener. Deras normalflora är förändrad p.g.a. läkemedel, sjukdom, muntorrhet, behandlingar m.m. De är extra mottagliga för exogena bakterier. En infektion med viridansstreptokocker (oftast S. mitis eller S. sanguis) hos en immunosupprimerad patient kan leda till sepsis och pneumonier. Den immunosupprimerade patienten löper även en högre risk att infekteras av MRSA eller nya patogener. Frekvent kontakt med sjukvården medför dessutom en risk för bärarskap av resistenta sjukhus-stammar. Den normala orala mikrofloran har en stor betydelse för resistensutveckling. I munnen förekommer frekvent konjugation d.v.s. överföring av gener mellan bakterier. De orala streptokockerna utgör en genetisk reservoar 21

19 genom att de kan överföra sin resistensförmåga till andra, mer patogena och/eller virulenta bakterier. Största resistensproblemen svarar lågpatogena mikroorganismer för, såsom S. epidermidis, E. faecium och Pseudomonas spp. Så sent som på 90-talet trodde man att infektioner med dessa bakterier hade sitt ursprung i normalfloran, men nu vet man att det rör sig om infektionssjukdomar som sprids på sjukhus. Studier har visat: ju större sjukhus desto mer resistenta och virulenta bakterier! Risken finns att deras resistensförmåga överförs till bakterier med högre patogenitet. Under de senaste 8 åren har enterokocker studerats, och under den tiden har resistensen mot Gentamicin, Ampicillin och Vancomycin ökat signifikant. Vad kan då vi som jobbar inom tandvården göra för att hindra spridning av resistenta stammar? Jo, vi kan medvetet arbeta hygieniskt för att minska smittspridning, samt minska användandet av antibiotika. Tandläkarna står för 8% av den totala antibiotikaförskrivningen i vårt land, vilket är en betydande del. MRSA (Meticillinresistenta S.aureus) utgör ca 1 % av S. aureus infektioner i Sverige, vilket är ett unikt bra förhållande globalt sett. I England är motsvarande siffra 50-60%. MRSA är anmälningspliktigt sedan år För att hålla läget under kontroll har man i Sverige ett infektionskontroll-program. Extensiv screening utförs av riskpatienter, kontaktspårning görs vid smitta och isoleringsvård ges vid kända fall. En MRSA-smitta blir väldigt dyr för samhället, då den som smittats tvingas till (tillfällig) isolering. I Sverige är 63% samhällsförvärvad smitta, 15% har smittats i öppenvård och 9% är sjukhusförvärvad. Av dem som smittats utomlands har 40% smittats på sjukhus. MRSA är vanligast bland de äldsta och yngsta. I åldersgrupperna 0-6 samt 80+ drabbas individer per invånare. Motsvarande siffra i övriga åldrar är ca 5 fall på invånare. Mot MRSA finns det bara ett enda behandlingsalternativ, och det är Vancomycin, ett mycket dyrt antibiotikum som ges intravenöst och som har många biverkningar. Från övriga delar i världen har det rapporterats fall av Vancomycinresistenta MRSA, och sannolikt är det är bara en tidsfråga innan de kommer till Sverige. Andra bakterier med uttalad resistensproblematik som ökar och som sprids i världen är VRE (Vancomycinresistenta Enterokocker), ESBL (Extended spectrum beta-lactamase - multiresistenta tarmbakterier som ökat stark senaste åren, och som anses vara ett större problem än MRSA, både avseende antal infektioner och deras allvarlighetsgrad. Senaste versionen är ESBL-carba som är carbapenemasproducerande, härför finns få eller inga behandlingsalternativ kvar!) Stenotrophomonas maltophilia, Acinetobacter baumanii (undergrupp PDR A baumanii dvs pandrug resistant, resistent mot ALLA idag tillgängliga antibiotika!), Clostridium difficile (diarré till följd av antibiotikakur, ffa. i samband med klindamycin), Mycobacterium tuberculosis (TBC) - dessa bakterier är ett axplock av patogener som främst drabbar immunosupprimerade patienter och som kan ge allvarliga infektioner som är svårbehandlade p.g.a. resistensproblem. Marika Storskrubb Referenser finns på: 22

20 Överkänslighetstillstånd Sista delen av sina föreläsningar på vårmötet ägnade professor Sook-Bin Woo åt några olika överkänslighetstillstånd. Det var ett mycket intressant föredrag med många fall och kliniska bilder. Hon slog fast att vi ofta träffar på överkänsliga patienter men att de olika tillstånden varierar mycket i såväl utseende som allvarlighetsgrad och att därmed också handläggning och behandling varierar. Flera gånger tryckte professor Woo på vikten av att ta en biopsi, både i syftet att påvisa en diagnos histopatologiskt men också för att utesluta olika tillstånd. Associate Professor Sook-Bin Woo Plasmacellsgingivit Typiskt för plasmacellsgingiviten är en röd, svullen och något ömmande gingiva. Professor Woo visade flera kliniska bilder av olika differentialdiagnoser såsom ospecifik inflammatorisk gingival hyperplasi, läkemedelsinducerad gingival hyperplasi och akut monocystisk leukemi, detta för att påvisa att flera tillstånd har utseenden som påminner om varandra rent kliniskt. Professor Woo menade att om man vid gingivit-tillstånd gett patienten en optimal parodontal behandling, inklusive scaling och optimal plackkontroll, och symptomen ändå inte gått ner efter 4 veckor, bör man ta en biopsi varav en del ska skickas för direkt immunofluorescens. Man bör också ge patienten den smärtlindring som behövs samt sedan ta tillbaka patienten för kontroll efter en vecka. I det histopatologiska snittet från en plasmacellsgingivit kommer man att se att bindväven är genomsatt av plasmaceller. Vid återbesöket ska man informera patienten om diagnosen. För att komma tillrätta med symptomen rekommenderade Professor Woo lokala steroider samt vidare eventuellt pricktest via remiss till hudläkare, detta för att utesluta eller påvisa vilka ämnen patienten är känslig för. Om inte rätt allergen hittas är det mycket svårt att helt komma till rätta med besvären. Erythema multiforme, EM Vid erythema multiforme återfinns orala lesioner som kan påminna om en herpes simplex virus-infektion, HSV, men som inte avhjälps med acyklovir. Slemhinnan är erythematös och ulcererande, men förändringar brukar inte ses på övriga kroppen. Differentialdiagnoser till EM är Recidiverande aftös stomatit, RAS, - men det är mycket ovanligt att afte debuterar sent i livet. Vidare en Läkemedelsreaktion har några mediciner ändrats? HSV-infektion fungerar antivirala medel? För EM är biopsier inte särskilt givande men kan användas för att avfärda andra diagnoser. EM kan vara en hypersensitivitet 24

OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin VÅRSOM 2013 ORAL MEDICIN I AMSTERDAM TANDVÅRDSRÄDSLA BISFOSFONATER

OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin VÅRSOM 2013 ORAL MEDICIN I AMSTERDAM TANDVÅRDSRÄDSLA BISFOSFONATER Nr 3 årgång 3 2013 OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin ORAL MEDICIN I AMSTERDAM VÅRSOM 2013 TANDVÅRDSRÄDSLA BISFOSFONATER OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening

Läs mer

Nr 2 årgång 3 2013 OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin

Nr 2 årgång 3 2013 OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin Nr 2 årgång 3 2013 OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin ISSN: 2000-9070 Plusgiro: 59 47 86-6 Bankgiro:

Läs mer

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen. FORSKNING På spaning bland tarmludd & vita blodkroppar Tarmen, dess bakterier och

Läs mer

PROTOKOLL fört vid föreningsmöte för Svensk förening för Orofacial Medicin, SOM. Fredag den 24/5 2013 i Söderköping

PROTOKOLL fört vid föreningsmöte för Svensk förening för Orofacial Medicin, SOM. Fredag den 24/5 2013 i Söderköping PROTOKOLL fört vid föreningsmöte för Svensk förening för Orofacial Medicin, SOM. Fredag den 24/5 2013 i Söderköping Närvarande: ca 65 medlemmar inkl styrelsen. 1. Mötets öppnande Ordförande Inger von Bültzingslöwen

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Handläggning av antibiotikaallergi

Handläggning av antibiotikaallergi VO INFEKTIONSSJUKDOMAR Dokumenttyp: Medicinskt PM Titel: Antibiotikaallergi Dokumentansvarig: Simon Werner, Malmö Malin Inghammar, Lund Godkänt av: Peter Lanbeck Publicerat av: Irene Silfver Reviderad

Läs mer

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

CERTIFIERINGSTJÄNSTGÖRING I CARIOLOGI

CERTIFIERINGSTJÄNSTGÖRING I CARIOLOGI Utbildningsplan för CERTIFIERINGSTJÄNSTGÖRING I CARIOLOGI för att erhålla kompetensbevis som certifieringstandläkare i cariologi utfärdat av Svensk Förening för Cariologi. Svensk Förening för Cariologi

Läs mer

Till dig som fått Stelara

Till dig som fått Stelara Till dig som fått Stelara Patientinformation om psoriasis och behandling med Stelara Välkommen till biologiska behandling med Stelara 4 gånger per år * minimerar tiden Du behöver spendera på behandling.

Läs mer

INBJUDAN. RAF önskar bjuda in dig och dina medarbetare till seminarier och föreläsningar om Antibiotika och läkemedelsinducerad immunsuppression.

INBJUDAN. RAF önskar bjuda in dig och dina medarbetare till seminarier och föreläsningar om Antibiotika och läkemedelsinducerad immunsuppression. INBJUDAN RAFs* antibiotikadagar 23-24 januari 2006, Smittskyddsinstitutet, Solna * Svenska Läkaresällskapets och Smittskyddsinstitutets Referensgrupp för Antibiotika Frågor RAF önskar bjuda in dig och

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

PROTOKOLL vid årsmöte för Svensk förening för Orofacial Medicin, SOM, i samband med Riksstämman i Göteborg fredag den 13/11 2015

PROTOKOLL vid årsmöte för Svensk förening för Orofacial Medicin, SOM, i samband med Riksstämman i Göteborg fredag den 13/11 2015 PROTOKOLL vid årsmöte för Svensk förening för Orofacial Medicin, SOM, i samband med Riksstämman i Göteborg fredag den 13/11 2015 Närvarande medlemmar inklusive styrelsen: 24 st. 1. Mötets öppnande Ordförande

Läs mer

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin Välkommen till Mun-H-Centers fokusdag 2008 Orofacial medicin Sjukhustandvård Oral medicin Orofacial medicin SYFTE med fokusdagen om Orofacial medicin är att tydliggöra vårdområdet och att hitta en riktning

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

TENTAMEN ORAL PATOLOGI. Torsdag den 17:e januari 2013 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN Institutionen för Medicinsk biovetenskap Page 1 (10) MAX poäng: 88 GK: 53 TENTAMEN ORAL PATOLOGI Torsdag den 17:e januari 2013 09 00 13 00 PÅ FRÅGA 1-36 SKA DU MARKERA DITT SVAR PÅ DE SEPARATA SVARSBLADEN

Läs mer

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos

Läs mer

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales

Gammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling

Läs mer

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0 Clarityn 10 mg tabletter loratadin Datum 10.8.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Syftet med informationen i detta dokument är att göra läsarna medvetna om frågor angående

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Zevalin

Vanliga frågor och svar om Zevalin Vanliga frågor och svar om Zevalin Information för patienter och deras familjer Schering Haematology & Oncology Ibritumomab tiuxetan United for success against NHL Inledning Denna broschyr innehåller viktig

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Leflunomide STADA. Version, V1.0 Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Gränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård

Gränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård Folktandvården Dalarna Gränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård Reviderad 2016-04-05 Innehåll Gränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård 2 Syfte Remiss Ansvar Beskrivning av

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor Information till personal vid gymnasier och högskolor om primär immunbrist och om hur studiesituationen påverkas för en student med en primär

Läs mer

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Uppdraget SMI skall tillsammans med Strama göra en översyn av nationella program för övervakning av antibiotikaresistens.

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom

Läs mer

Bekämpa ditt munsår innan det riktigt vaknar

Bekämpa ditt munsår innan det riktigt vaknar GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S Box 5196 200 71 Malmö Tel. 020-22 66 70 08/2005 Bekämpa ditt munsår innan det riktigt vaknar från munherpes specialisten Sår i ansiktet, på läpparna och i munhålan

Läs mer

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2).

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Redovisning av tentamensfrågor och svar för Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Kurskod Kurs Ämnesområde MOD 2 moment 1 Näringslära Lärandemål Tentamensfrågor Svar grundläggande kunskaper

Läs mer

Utbildningsplan. I arbetsgruppen har ingått: Dan Ericsson, Malmö Pia Gabre, Göteborg Ingegerd Johansson, Umeå Marianne Kjaeldgaard, Stockholm

Utbildningsplan. I arbetsgruppen har ingått: Dan Ericsson, Malmö Pia Gabre, Göteborg Ingegerd Johansson, Umeå Marianne Kjaeldgaard, Stockholm Utbildningsplan Under våren 2012 har en arbetsgrupp bestående av representanter från de fyra fakulteterna tagit fram en gemensam utbildningsplan som ska beskriva en utbildning i cariologi som motsvarar

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE gerodonti I utveckling 2013 inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 april 2013 VÅRA TALARE Oral Care Mikael Zimmerman Docent Klinisk oral diagnostik & övergripande odontologiskt ansvarig Mun-H-Center

Läs mer

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

rsöksutbildning påp specialistnivå i Orofacial Medicin 2005-2008

rsöksutbildning påp specialistnivå i Orofacial Medicin 2005-2008 En 3-årig försf rsöksutbildning påp specialistnivå i Orofacial Medicin 2005-2008 2008 Bengt Hasséus Övertandläkare, Kliniken för f r Oral Medicin, Specialisttandvården, Västra GötalandsregionenG Patientkategorier

Läs mer

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det? Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det? Alex Karlsson-Parra Docent, Överläkare Avdelningen för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Akademiska Sjukhuset Uppsala SVAR Jo, det betyder sannolikt

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Infektionssjukdomar och Oral medicin

Infektionssjukdomar och Oral medicin Infektionssjukdomar och Oral medicin 2-9 januari 2012, Kerala Poovar, Kerala Kursprogram Håkmark 213 905 91 UMEÅ SWEDEN tel. +46(0)90-383 75 fax +46(0)90-383 31 E-mail: info@curomed.se Hemsida www.curomed.se

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet Immunologi - en introduktion Annica Lindkvist Avd för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, KI Annica.Lindkvist@ki.se 1 Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Skydda oss mot infektioner

Läs mer

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1- 6- MÄLAllllALEllS llösskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Examinator: Agneta Ekström TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR KURSKOD OBM039 Fredagen den 24 augusti 2012 Tid: 08.10-12.30 Tentamensinformation:

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling i tandvården

Rekommendationer för antibiotikabehandling i tandvården Rekommendationer för antibiotikabehandling i tandvården Ett konsensusdokument från expertmöte 10-11 september 2013, anordnat av Läkemedelsverket och Smittskyddsinstitutet Antibiotikabehandling i tandvården

Läs mer

Grundläggande immunologi

Grundläggande immunologi Grundläggande immunologi Sarah Thunberg, PhD Inst. onkologi & patologi, KI Cellfysik, Scilife lab, KTH FRÅGESPORT! 1 2 1. Edward Jenner, 1796 Vaccinets fader Edward Jenner observerade a> mjölkerskor inte

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF

LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF LÄR KÄNNA HemoCue WBC DIFF UTMANINGEN En utmaning för läkaren är att kunna utföra en klinisk bedömning, testa, diagnostisera och fatta beslut om behandling under en enda konsultation. Det vanliga är att

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor)

Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Behandling av rinosinuit (inflammation i näsa och bihålor) Sammanfattning Rinosinuit är en inflammation i näsan och bihålorna. Det kan finnas flera orsaker till inflammationen till exempel infektioner

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer

VRE = Vancomycinresistenta enterococcer (tarm) PNSP = Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (droppsmitta)

VRE = Vancomycinresistenta enterococcer (tarm) PNSP = Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (droppsmitta) Resistenta bakterier bokstavsbakterier som orsakar problem i dag (Oftast bärarskap) MRSA = Methicillin Resistent Staphylococcus Aureus (hud) ESBL = Extended Spectrum BetaLactamases (tarm) ESBL- carba VRE

Läs mer

Utbildningsplan för tandläkarprogrammet

Utbildningsplan för tandläkarprogrammet Dnr 3-2831/2014 Utbildningsplan för tandläkarprogrammet 2TL13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-09-22

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

DUGGA I HUDMOMENTET. Karolinska universitetssjukhuset 2008-02-21. Kod nummer: D T+T S:a

DUGGA I HUDMOMENTET. Karolinska universitetssjukhuset 2008-02-21. Kod nummer: D T+T S:a DUGGA I HUDMOMENTET Karolinska universitetssjukhuset 2008-02-21 Kod nummer: D T+T S:a Diagnosfrågor med diabilder. Du skall ge den mest sannolika diagnosen till varje fall. Endast ett diagnosförslag/fall.

Läs mer

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan Sexlivets risker Infektioner och smärta Skolhälsovårdens Höstupptakt Göteborg 1.9 2010 Eva Rylander, prof em. i obstetrik o gynekologi Sexuellt överförda infektioner = STI Bakterier Klamydia Virus HSV=

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Utfärdad den 21 mars 1988 AFS 1988:1 2 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2

Loggbok. Måndag 28/1. Tisdag 5/2 Loggbok Måndag 28/1 Vi hade först tänkt göra ett arbete om tandhygienistens arbetsförhållanden, vi hade då tänkt oss att i en klinisk undersökning för att se hur olika tandhygienister arbetar. Men på Lena

Läs mer

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen TENTAMEN 1 augusti 2006 APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi och hematologi Kod: Maxpoäng: 59 Gränser

Läs mer

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media:

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media: FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR Kontaktperson för media: Eva Arlander, Marknadsdirektör, Medivir, 08-546 83 121, eva.arlander@medivir.com Pressbilder finns på www.mynewsdesk.com/se/pressroom/medivir

Läs mer

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Symbicort Turbuhaler Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Astma Astma är en vanlig, kronisk

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE Tandvård 2017 kunskap utveckling inspiration Lär dig mer om sambandet mellan allmänsjukdom och munhälsa! Fördjupa dig inom tandlossningssjukdomar! Gammalt känt, beprövat och lite nytt! Ta del av rådande

Läs mer

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående

Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling. Information till patient och närstående Infektionskänslighet i samband med hematologisk behandling Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig och dina närstående. Är det något du undrar över - tveka

Läs mer