Nr 2 årgång OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 2 årgång 2 2012 OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin"

Transkript

1 Nr 2 årgång OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin Vårmöte 2013 Tema IMMUNOLOGI

2 OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin Styrelsen för Svensk Förening för Orofacial Medicin (SOM) Inger von Bültzingslöwen, ordf Karin Garming Legert, vice ordf. Helen Harnesk Nygren, sekreterare. Sten Hellström, kassör. Wivi-Anne Sjöberg-Andersson, ledamot. Bengt Hasséus, ledamot. Fredrik Gränse, ledamot. Medlemsavgift 300 kr per år Plusgiro Bankgiro Utgivningsplan 2012 manus utgivning nr1 v6 v10 nr2 v19 v23 nr3 v36 v40 nr4 v45 v49 Material till tidningen skickas till redaktören i Word-format. Använd Times 12p, enkelt radavstånd. 1 A4-sida motsvarar då lite drygt en sida i tidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och eventuellt korta insända texter. Bilder skickas separat i JPEG-format. Bilden ska vara högupplöst i minst 300dpi 1024x1280 bildpunkter. All redaktionell text lagras elektroniskt för att möjliggöra publicering på internet. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte material med sådant förbehåll ISSN: Plusgiro: Bankgiro: Org.nummer: Upplaga 600 ex Adress: c/o Agne Nihlson Halmvägen Karlskoga Redaktörer Agne Nihlson Annonser, prenumeration Anders Levén Layout Sten Hellström Valentina Plazinic Johan Lundström Ekonomi, fakturering Bo Pettersson Vetenskaplig rådgivare Tony Axell Ansvarig utgivare Karin Garming Legert Prenumeration 250 kr/år Omslagbild: Bed&breakfast i Vaxholms kastell, tidigare logi för underbefälen. Foto Sten Hellström Tryck 2

3 OROFACIAL MEDICIN Innehåll nr2, årgång 2, 2012 LEDARE Ordförande i SOM, Inger von Bültzingslöwen har ordet. Sid 4 CERTIFIERING I ORAL MEDICIN Certifieringen är öppen att ansöka för alla tandläkare inom SOM som önskar genomgå sådan. Läs mer om utbildningen som är en särskild fördjupning inom oralmedicinska frågor. Sid 6 GOING WEST Bengt Hasséus och Peter Johansson har skrivt en spännande resesebrättelse från Amerikas västkust. Sid 11 BASAL IMMUNOLOGI Årets VårSOMmöte startade med käkkirurg Carina Krüger Weiner. Föreläsning refererad av Jenny Wiik och Ulrika Nilsson. Sid 14 DEN IMMUNOLOGISKT FÖRSVAGADE PATIEN- TEN Referat från SOM vårmöte av Markus Höglund, Orofacial medicin, Linköping Sid18 MULTIRESISTENTA BAKTE- RIER OCH IMMUNOSUP- PRESSION Referat från SOM vårmöte av Marika Storskrubb Sid 21 ÖVERKÄNSLIGHETS- TILLSTÅND Referat från SOM vårmöte av Anna Hartwig Sid 24 KÄKKIRURGI I AFRIKA Referat från SOM vårmöte av Suzana Lundholm Sid 26 ORAL CHANGES CAUSED BY TOBACCO FREE SNUFF Tony Axell, Ulf Zäterström och Gunnar Warfinge har skrivit en artikel om slemhinneförändring vid användning av tobaksfritt snus och som kan läsas i sin helhet på Sid 28 KALENDARIUM /9 EAOM, Aten 26-29/9 IADH, Melbourne 15-17/11 Riksstämma, Göteborg /1 NFH, Varberg 15/3 SOM-dag, HPV Maj VårSOM, Söderköpings Brunn 14-16/11 Riksstämma, Stockholm 3

4 ORDFÖRANDE HAR ORDET Bästa SOMare! Föreningens andra vår-som har avlöpt på ett fantastsikt sätt! Karin Garming Legert har som vårmötesgeneral arbetat enträget för att tillsammans med övriga i vårmöteskommittén ordna ett fint vetenskapligt program och tillfällen till att mötas och ha trevligt. Så blev det också!! Vårsolen gjorde sitt bästa för att bidra till den goda stämningen. Föreläsarna från när och fjärran var djupt kunniga inom sina respektive ämnesområden och förmedlade sin kunskap med stort engagemang. Föreläsningsbilderna ligger i pdf-format på hemsidan. Möjligheten att umgås mellan föreläsningarna och vid de trevliga kvällsarrangemangen är också en mycket viktig del av våra möten och utgör en del av kittet i föreningen. Den gemenskap vi känner skall vi vara rädda om. ETT STORT OCH VARMT TACK till vårmöteskommittén, som förutom Karin bestod av Agne Nihlson, Lennart Hernell, Terje Persson och Royne Thorman. Nästa år ses vi i Söderköping på vackra Söderköpings Brunn. Sammanställning av patientgrupper/tillstånd Gå gärna in och läs dokumentet om patientgrupper och tillstånd inom ämnesområdet Orofacial Medicin på hemsidan, Dokumentet är framtaget som en del av den långsiktiga strategin att göra ämnesområdet Orofacial Medicin tydligt och att ange vilka patienter/sjukdomstillståndtillstånd som bör behandlas på specialiserad nivå. Dokumentet kommer att ligga på föreningens hemsida under de närmaste fyra månaderna, öppet för synpunkter. Vi skall sedan stadfästa dokumentet vid årsmötet Maila Dina synpunkter via hemsidans kontaktforum eller direkt till mig på Missa inte SOM-dagen om HPV Det är nu klart att professor Stina Syrjänen från Finland kommer och föreläser en heldag om humana papillomvirus (HPV) fredagen den 15 mars Föreläsningen börjar kl på Sheraton i Stockholm (nära Centralstationen) och håller på till senast för att alla skall hinna hem samma dag. Det kommer att bli ett mycket värdefullt tillfälle att få en fördjupad kunskap om HPV och orala tillstånd associerade med HPV. Detta är en möjlighet man inte bör missa! Anmälan kan ske fr.o.m. 1 september via föreningens hemsida. Kommittédokument Alla färdiga styrdokument avseende kommittéer i föreningens regi kommer att läggas ut på hemsidan. Kommittéerna är som tidigare nämnts: Vår-SOM-kommitté, SOM-dagskommitté, Vetenskaplig programkommitté, Redaktionskommitté för tidningen, Riksstämmekommitté, SOMNET-kommitté, Stipendienämnden, Remissvars- och yttrandekommitté, Certifieringsråd, Certifieringsnämnd, Utbildningskommitté, Ämnesnätverk för vårdriktlinjer och forskning, samt hemsidan. Möjlighet finns att engagera sig i dessa kommittéer och man kan anmäla sitt intresse av att arbeta med någon specifik fråga. Dokumenten har tillkommit för att ge struktur i föreningens verksamhet, för att föreningens aktiviteter skall vara transparenta och för att på så sätt också underlätta för alla som vill engagera sig i föreningens arbete. Mycket aktiviteter på Riksstämman 2012 Följande är föreningens aktiviteter på Riksstämman. Två symposier ordnas, Allmänsjukdomar som påverkar den orala hälsan i samarbete med Svenska Parodontologföreningen och Hjälpmedel vid mun- och tandvård för personer med olika 4

5 funktionsnedsättningar tillsammans med NFH (Nordisk förening för Funktionshinder och oral hälsa). Oralmedicinska fallpresentationer och forskningsrapporter hålls också i vanlig ordning. Fredrik Gränse är den inom SOM styrelse som samornar föreningens aktiviteter. Årsmöte 2012 i samband med Riksstämman i Göteborg Årsmöte hålls torsdagen den 15/11 kl Lokal på Svenska Mässan meddelas senare. Vi skall försöka ordna samkväm efter årsmötet. Vår-SOM 2014 och 2015 Styrelsen har beslutat att vår-som hålls i Uppsala 2014 och i Göteborg Möjlighet finns att kandidera för att ordna vårmötet Remissvar angående 3:e steget. Madde Wertsén informerade om föreningens remissvar till TLV om tredje steget. Det finns även att läsa på hemsidan. Madeleine och Anders Levén har även ett uppdrag att skriva om hur grupp nio i tredje steget kan tänkas se ut. Socialstyrelsen utarbetar nu föreskrifter för tredje steget och Madde och Anders deltog i referensgruppsmöte den 26/4 utsedda av SOM styrelse som föreningens representanter i detta möte. Hon beskrev ett imponerande arbete på Socialstyrelsen för att hitta kriterier för avgränsning av patientgrupper. Ett förslag ska ut på remiss på bred front runt midsommar. Alla kan tycka till, det går att påverka processen. Internationella möten Mycket händer internationellt i år. International Society of Oral Oncology (ISOO) har konferens i New York sista veckan i juni. IAOM hålls i Aten i augusti och IADH-konferens äger rum i Melbourne oktober med temat den äldre patienten. och så en skön sommar! Det rusar mot semestertider. Jag hoppas ni alla får en riktigt skön och välbehövlig semester. Själv ser jag fram mot att vara ute och segla en del. Det finns ett talesätt som säger Lyft ansiktet mot solen, då ser Du inte skuggorna Det kan väl vara en schysst inställning att gå in i semesterledighet med den ståndpunkten släpp alla krav och måsten för ett tag, hur roligt jobbet än är, och tänk bara på att njuta av sommarledigheten! En riktigt bra sommar önskar jag er! Inger v Bültzingslöwen Ordförande SOM Ämnesområdet och föreningens ändamål Ämnesområdet Orofacial Medicin definieras enligt föreningens stadgar som prevention, diagnostik och behandling av komplexa orala tillstånd relaterade till systemsjukdomar och/eller funktionshinder. Föreningen skall främja vårdutveckling, utbildning och vetenskap vad avser orofacial medicin, representera föreningens och ämnesområdets intressen vid kontakt med myndigheter och andra organisationer samt att stödja och utveckla professionella och sociala nätverk. Gå gärna in på föreningens hemsida, 5

6 Certifiering i Oral medicin I förra numret beskrevs den satsning som nu görs i flera landsting på att bedriva en 3-årig utbildning i Orofacial medicin (sjukhustandvård och oral medicin) på nivå motsvarande ST-utbildning. Ämnesområdet Orofacial Medicin definieras enligt SOM:s stadgar som prevention, diagnostik och behandling av komplexa orala tillstånd relaterade till systemsjukdomar och/eller funktionshinder. Utbildningen på ST-nivå är en bred utbildning inom hela vårdområdet på nivå motsvarande specialist. Kunskapsäpplet från MEDA som alla certifierade har fått En särskild fördjupning erbjuds dessutom i oralmedicinska frågor. Certifieringen är öppen att ansöka om för alla tandläkare inom SOM som önskar genomgå sådan. Certifieringen i oral medicin har tidigare bedrivits inom SOMS och förs nu vidare inom ramen för SOM. Nedanstående regelverk har antagits av SOM-styrelsen vid styrelsemöte Dokumentet har ställts samman av Ulf Mattsson, ordförande i certifieringsrådet, i samarbete med Wivi-Anne Sjöberg som styrelsens representant i rådet. Regelverket kommer att finnas på SOM hemsida (www.som.nu)tillsammans med blankett för anmälan. Övergripande målsättning Den som har genomgått certifieringen skall ha tillräckliga teoretiska och kliniska kunskaper för att självständigt kunna utreda, diagnostisera och handlägga patienter med oralmedicinska frågeställningar. Certifieringen skall inte betraktas som en formaliserad tidsbestämd utbildning. Processen som leder fram till examinationen anpassas istället utifrån den sökandes tidigare kunskaper och erfarenheter. Certifieringsråd Certifieringsrådet utgörs av 2-3 ledamöter som utses av SOM:s styrelse. Certifieringsrådets uppgift är att via aktiv studievägledning stödja certifieringskandidaten genom utbildningsprocessen. 6

7 Detta sker via en skriftlig studieplan där omfång och innehåll av nödvändiga teoretiska och kliniska kunskaper anges. Certifieringsrådet ansvarar också för genomförandet av examinationsprocessens olika delar. Certifieringsrådet avger efter den förberedande muntliga examinationen en skriftlig bedömning som grund för styrelsens beslut om examination. Examinationsnämnd En examinationsnämnd på 3 ledamöter skall finnas. Examinationsnämnden leder den slutliga examinationen och beslutar om kandidaten är godkänd eller underkänd En av examinationsnämndens ledamöter skall vara landstingsanknuten, en ska ha fakultetsanknytning och den tredje ska vara en internationellt ansedd auktoritet inom oral medicin. Mandattiden är tre år. SOM:s styrelse väljer löpande årligen en ledamot, Certif ikat på genomförd certifiering SOM:s styrelse SOM:s styrelse beslutar om kandidaten får gå upp i examination med certifieringsrådets skriftliga bedömning som grund efter den förberedande muntliga examinationen. SOM:s styrelse utfärdar därefter ett Certifikat i Oral medicin baserat på examinationsnämndens beslut om godkännande efter den skriftliga examinationen. Anmälan Den som avser att erhålla Certifiering i Oral medicin skall anmäla detta skriftligen till SOM:s styrelse. Anmälningsformuläret (se SOM:s hemsida, skall fyllas i och skickas till SOM:s sekreterare. I ansökan skall framgå uppgifter om genomgångna teoretiska och praktiska utbildningsmoment relaterade till oral medicin. Det är lämpligt att man, innan den formella anmälan sker, kontaktar någon av medlemmarna i Certifieringsrådet för rådgörning. För att få certifieras krävs medlemskap i Svensk Förening för Orofacial Medicin (SOM). Kunskapskrav Teoretiska kunskaper Till stöd för planering av den teoretiska kunskapsinhämtningen finns en rekommenderad litteraturlista. Kliniska kunskaper Certifieringsrådet skall också bedöma om omfattningen av den sökandes kliniska verksamhet inom oral medicin är tillräcklig för att uppfylla kraven för certifiering. Som en grundregel bör minst 20 % av den kliniska verksamheten (1 dag/vecka) vara kopplat till patientverksamhet av renodlad oralmedicinsk karaktär. Patientpanoramat bör också vara så varierat att kandidaten ser patienter med merparten av de diagnostiska tillstånd som tas upp i kunskapskraven. Möte med Certifieringsrådet efter formell ansökan Ett möte mellan den sökande och medlem i Certifieringsrådet skall ske inom tre månader från anmälningsdatum. Vid detta möte skall en individuell utbildningsplan utformas som syftar till att den sökande vid en tidpunkt inom 2 år skall kunna inleda examinationsprocessen. Om möjligt bör certifieringskandidaten ha tillgång till en klinisk handledare. Detta kan utgöras av tidigare certifierad kollega eller specialist inom parodontologi eller käkkirurgi eller tandläkare som genomgått ST-utbildning i Orofacial Medicin (sjukhustandvård och oral medicin). Studieperiod Det finns ingen fastlagd litteraturlista men den sökande skall ha information om rekommenderad litteratur. Under inläsningsperioden skall den sökande tillägna sig adekvata kunskaper beträffande: A. Generella kunskaper Kunskaper i anatomi, fysiologi, biokemi, farmakologi och immunologi av sådant djup att den sökande på ett adekvat sätt kan tillgodogöra sig litteraturen inom ämnesområdet. B. Diagnostik, utredning och 7

8 Den allra första certif ieringen, Från vänster Ulf Matsson, Kerstin Bäckman, Agne Nihlson, Johan Blomgren behandling av nedanstående tillstånd. Infektioner i munhålan med tonvikt på bakteriella, fungala och virala infektioner i orala slemhinnan. Sjukdomstillstånd med immunologisk etiologi eller patogenes. Till sådana tillstånd hör bl.a. recidiverande aftös stomatit, lichenoida reaktioner, vesiculobullösa sjukdomar och erytema multiforme. Premaligna lesioner och tillstånd i den orala slemhinnan. Benigna tumörer och reaktiva lesioner i munslemhinnan. Maligna tumörer i den orala slemhinnan. Sjukdomar som drabbar spottkörtlar (benigna och maligna tumörer, reaktiva tillstånd, cystor, nekrotiserande sialometaplasi, Sjögrens syndrom m.m.) Orala manifestationer av internmedicinsk systemsjukdom. Kännedom om dermatologiska sjukdomars manifestationer i munslemhinnan. Orala manifestationer och symptom vid parafunktionella beteenden. Kunskap om orofaciala smärttillstånd. Dokumenterat samarbete med närliggande medicinska specialiteter. C. Utredningsmetodik Kunskap om adekvat metodik för olika former av mikrobiologisk provtagning Kunskap om indikation och tolkning av olika former av hematologisk och kemisk provtagning. Förmåga att självständigt kunna ombesörja biopsitagning för histopatologisk diagnostik. Adekvata kunskaper i oral patologi för att adekvat kunna tolka ett PAD-svar och diskutera svaret med ansvarig patolog. Examinationsprocessen För att få inleda examinationen krävs även att kandidaten har följande meriter vad avser klinisk tjänstgöring. minst 2 års klinisk allmänpraktik minst 2 års klinisk tjänstgöring vid klinik med oralmedicinsk verksamhet. För examinationspocessen ansvarar Certifieringsrådet (se ovan). Förberedande muntlig examination Då kandidaten enligt den individuellt upprättade studieplanen börjar närma sig examination skall Certifieringsrådet genomföra en förberedande muntlig examination. Denna skall baseras på diskussioner av ett antal kliniska fall och vara på jämförbar nivå med den muntliga examinationen (se nedan). Det övergripande syftet är därför att avgöra om kandidaten har tillägnat sig adekvata kunskaper för att inleda examinationsprocessen. Certifieringsrådet avfattar en skriftlig bedömning av resultatet som tillställs SOM s styrelse. Beslut om tillstånd för examination Det är SOM:s styrelse som slutligt avgör om kandidaten får gå upp i examination med certifieringsrådets skriftliga bedömning som grund. Slutlig examination Den slutliga examinationen har 8

9 en skriftlig och en muntlig del. Den slutliga examinationen leds av en Examinationsnämnd. Kandidaten skall i samband med den skriftliga examinationen lämna in 20 dokumenterade kliniska fall (text, bilder) som ska representera patienter med oralmedicinska problem, självständigt handlagda av kandidaten under inläsningsperioden. Dessa fall skall utgöra grunden för den muntliga examinationen varför fallen bör vara beskrivna på ett sådant sätt att examinatorer och åhörare kan ta del av relevanta detaljer. 1. Skriftlig slutexamination Denna skall genomföras minst sex veckor innan den muntliga examinationen. Den skriftliga examinationen sammanställs av Examinationsnämnden. Målsättningen med den skriftliga examinationen är att avgöra om kandidaten har tillägnat sig tillräckliga teoretiska kunskaper för att uppfylla kraven på certifiering. Tentamensfrågorna skall vara så utformade att de kan spegla den teoretiska kunskapen hos kandidaten, men också förmågan att sätta in denna kunskap i ett resonerande perspektiv. För att bli godkänd krävs att 2/3 av frågorna är korrekt besvarade. Efter avslutad och rättad skriftlig examination skall gemensam utvärdering av resultatet ske mellan kandidaten och certifieringsrådet. 2. Muntlig slutexamination För att gå upp i muntlig examination krävs att den skriftliga tentamen är godkänd. Vid den muntliga examinationen har examinatorerna möjlighet att fortsatt bedöma de teoretiska kunskaperna hos kandidaten. Den muntliga examinationen är offentlig. Det övergripande syftet med den muntliga examinationen skall dock vara att bedöma den kliniska mognaden hos kandidaten. Beslut om godkännande Examinationsnämnden beslutar om kandidaten är godkänd eller underkänd. Presentation Som ett avslutande moment ska den som godkänts i certifieringen hålla ett cirka minuter långt föredrag rörande ett oralmedicinskt ämne i samband med Odontologisk Riksstämma eller annan aktivitet där föreningen är engagerad. Ämnesvalet är fritt och kan utgöras av något ämne som engagerat eller intresserat den certifierade. Certifikat i Oral medicin Den certifierade erhåller i samband med föredraget ett Certifikat som utfärdas av SOM:s styrelse. 9

10 Going west En resebrättelse från Amerikas västkust av Bengt Hasséus och Peter Johansson En kall januarimorgon samlades tre tappra killar på Landvetter flygplats utanför Göteborg. Förutom artikelförfattarna var Göran Kjeller och Mats Wallström från Specialistkliniken för käkkirurgi i Göteborg med på resan. Mats anslöt några dagar senare så denna tidiga morgon var det Bengt, Peter och Göran som var på plats i avgångshallen. Efter ett års planering var vi nu på väg till USA och Kanada för att besöka två centra med klinik och forskning om stamcellstransplantation och oral cancer. Efter 15 timmars resa landar vi i Seattle på USA västkust. Seattle har ett klimat som liknar det på vår västkust. Det regnar för det mesta men kan även under vintern bli snö och så var fallet när vi landade. I Seattle ligger ett av världens mest framstående centra för stamcelltransplantationer. Detta center ingår i Fred Hutchinson Cancer research Center och Seattle Cancer Care Alliance (SCCA). Här började man tidigt med benmärgstransplantationer och har en intensiv forskningsverksamhet kopplat till kliniken. Oral medicin är även här en integrerad del i vårdkedjan. Den oralmedicinska kliniken leds av professor Mark Schubert. Mark är en internationell auktoritet på oral Graft versus Host Disease och mucosit. Sjukhuset gör c:a 300 allogenoch mer än 150 autolog transplantationer per år. Patienterna kommer från hela USA och även från andra länder. All behandling sker enligt strikta protokoll för att säkerställa forskningsaspekten. Patienterna får vara på sjukhuset innan och under transplantationsfasen för att sedan bo på patienthotell. Man är inlagd 2-3 månader i samband med behandlingen och får inte vara längre än 20 minuters bilfärd från sjukhuset. Odontologisk utredning sker innan transplantation men sanering får oftast göras av tandläkare utanför sjukhuset. I samband med transplantationsfasen ses alla allogentransplanterade patienter 2 gånger per vecka på avdelningen. Man har en noggrann genomgång av munhygienrutiner med patienten innan transplantation. Enligt Mark medför en bristfällig munhygien risk att mucositen förvärras. Vi hade förmånen att under två dagar se patienter tillsammans med Mark Schubert vilket var mycket lärorikt. Något som överskuggar all vård I USA är att man måste kunna betala. Vi fick klart för oss att det kommer patienter som sålt huset för att ha råd med behandlingen. Om man har en bra sjukförsäkring så får man täckning för allt men det är inte regel att så är fallet I USA. Seattle är en vacker stad som ligger vid Stilla Havet. När vi var där visade sig dock den vintriga sidan med snöstorm och blåst. Förutom besöket på SCCA besökte vi även tandläkarhögskolan vid University of Washington där Mark Schubert är chef för Department of Oral Medicine. Det var dock stängt p.g.a. snöoväder, men det hindrade inte oss att ta oss dit. Vi satt en förmiddag och diskuterade patientfall. Vi hade med oss ett antal kliniska fall och frågeställningar som vi alla tre ivrigt diskuterade. Två timmars planerad diskussion blev fyra timmars möte! I slutet på veckan anslöt Mats Wallström och vår resa fortsatte sedan till Vancouver i Kanada. Med bil är det c:a 2 timmars resväg mellan Seattle och Vancouver men vi hade valt ett mer ståndsmässigt sätt att resa, nämligen tåg. Med Amtrak tar det c:a 4 timmar och klockan 8 en fredag morgon anträdde vi resan norrut. De amerikanska tågen dras av diesellok så det går inte så fort. Det gjorde oss ingenting utan man kunde se landskapet i godan ro.vi anlände sedan till Vancouver och hade väl en tro att det är lite som att resa mellan Sverige och Danmark eller Norge. Men inte så. Gränskontrollen var rigorös med knarkhundar och gränspoliser i skottsäkra västar. Tydligen befann man inte oss utgöra ett hot utan vi gavs tillstånd att komma in i Kanada. Vår vistelse i Vancouver inleddes en lördag och söndag varför tillfälle gavs till andra aktiviteter. På lördagen 11

11 Dr Michelle Williams, Göran Kjeller, Peter Johansson, Mats Wallström, Bengt Hasséus och Dr. Auluck utanför BMT-avdelningen på Vancouver General Hospital såg vi på NHL ishockey i Rogers Arena där Vancouver Canucks vann over San José Sharks. På söndagen fick vi en guidad tur till Whistler Mountains av en släkting till Peter som bor i Kanada sedan många år. Det var ett intensivt snöande när vi var där men vi kunde i alla fall se de fina skidbackarna där ju vinter OS hölls Vancouver har c:a 1.5 miljon invånare och ligger i delstaten British Colombia (BC) som totalt bebos av c:a 4 miljoner människor. Vancouver är den största staden och har ett stort Universitetssjukhus Vancouver General Hospital. I anslutning till sjukhuset ligger BC Cancer Agency som är ett cancerforskningscentrum. En enhet inom BC Cancer Agency är BC Oral Cancer Prevention Program som leds av professor Miriam Rosin. Man har delstaten (eller Province som det i heter i Kanada) byggt upp ett nätverk för premaligna och maligna tillstånd i munhålan. Bl a har man en centraliserad biopsiverksamhet vilket medför goda forskningsmöjligheter. Alla biopsier går till samma patologiska laboratorium. En viktig del är också forskning runt tobak av olika slag och hur det påverkar utvecklingen av oral cancer. Vi blev mycket väl mottagna av professor Rosin och hennes medarbetare. Vi fick också möjlighet att presentera vår forskning och klinik. På kvällen bjöds på middag på en exklusiv tennisklubb med en magnifik utsikt över Vancouver Sky Line. Dagen efter besökte vi Oral Oncology kliniken på sjukhuset där man omhändertar patienter med oral cancer. Dr. Allan Hovan och Dr. Michelle Williams tag väl hand om oss. Det är likheter men också skillnader i behandlingen mellan Vancouver och Göteborg. En skillnad är att patienten får rekonstruktion snabbare här med t ex implantat. En annan skillnad är att i Kanada får patienten betala implantaten själv. Kanada har ett sjukförsäkringssystem som liknar det vi har i Sverige. Alla är försäkrade via en allmän sjukförsäkring som man betalar till via sin lön. Om man är medellös så får man vård ändå, vilket man ju inte får I USA. Osteoradionekroser hos strålbehandlade patienter är ett stort problem även i Vancouver. Patienter med osteoradionek- 12

12 Professor Mark Schubert och Peter Johansson på Seattle Cancer Care Alliance i Seattle roser behandlas även här i tryckkammare och vi kunde göra ett studiebesök till sjukhusets tryckkammare. Åtta patienter behandlas åt gången och vanligaste anledningen är osteoradionekros i huvud-halsområdet men även patienter med svårläkta diabetessår behandlas. Dykolyckor och kolmonoxidförgifting är också aktuella för tryckkkammarbehandling. Efter besöket på tryckkammaravdelningen gick vi vidare till avdelningen för stamcellstransplantation där vi guidades runt. Det är väldigt likt ett svenskt sjukhus så man kände sig hemma. Vi talade med både patienter och personal där, vilket bekräftade likheterna. HIV/AIDS är ett stort problem i Vancouver. Man har mycket invandrare från riskområden och man har också en hel del intravenösa missbrukare. Detta diskuterade vi med STtandläkarna i oral medicin på sjukhuset. Man har 13 (!) ST i oral medicin som arbetar nära ST-läkarna på respektive avdelning. Man cirkulerar också mellan sjukhusen i British Columbia så görs en del av tjänstgöringen i de nordliga mycket glesbefolkade områdena. Man har också ett utbyte med Kambodja och Vietnam. Några ST-tandläkarna får åka och tjänstgöra 3 månader i Asien inom ramen för utbildningen. Efter tre intensiva dagar i Vancouver hade vi ett avslutande möte med Miriam Rosin och en del av hennes medarbetare där vi diskuterade fortsatt samarbete. Efter nästa 2 veckor på amerikanska och kanadensiska västkusten kunde vi mycket nöjda återvända till Sverige. Beställ broschyren Att förebygga och lindra munproblem som är utformad av STROKE-Riksförbundet i samarbete med Svensk förening för orofacial medicin och dess nätverk för munhälsa och kroniskt multisjuka. Se även hemsidan för mer information Tel: Det finns mycket man själv kan göra för att undvika eller mildra munproblem efter stroke. 13

13 Basal immunologi Carina Krüger Weiner, käkkirurg från KI inledde vårmötet med en mycket pedagogisk och uppskattad föreläsning om basal immunologi med fokus på slemhinneimmunologi. Immunologi är läran om immunförsvaret som är kroppens största organ och helt nödvändigt för vår överlevnad. Centrala begrepp Fagocytos är immuncellers upptag och nedbrytning av mikroorganismer. Antigen är något främmande för immunförsvaret, ofta en del av en mikroorganism, en virulensfaktor/egenskap,som är mycket viktig. Antigen är något man vill rikta vaccin emot. Immunceller presenterar antigenet för immunsystemet. Immunologiskt svar mäts ofta i antikroppskoncentration i blodet. I de perifiera, nodulära lymfkörtlarna dräneras vätska från vävnaden. Här sker antigenpresentation men även transport av antigen till lymfknutan av dendritiska celler. Dendritiska celler presenterar antigen som sätter igång en kaskad av händelser som bekämpar en infektionen. När denna aktivitet, en monoklonal expansion, sker i lymfkörteln sväller denna. Mjälten har en viktig roll i immunförsvaret och är det organ som tar hand om blodburna antigen. Immunsystemets organisation Det ospecifika immunförsvaret föds vi med. Det reagerar mycket snabbt och har inget minne. Carina poängterade att det ospecifika immunförsvaret troligen inte är så ospecifikt som forskare tidigare trott. Det specifika immunförsvaret(det adaptiva immunförsvaret) reagerar mer långsamt. Det slår mot specifika strukturer och ger upphov till ett immunologiskt minne. Det ospecifika och det specifika immunförsvaret samarbetar med varandra. Hud och slemhinna tillhör det medfödda immunförsvaret och fungerar som en mekanisk barriär, en barriär som vi tandläkare ofta bryter när vi gör olika typer av ingrepp i munhålan. Fagocyterande celler, NK-celler, komplementsystemet, och cytokiner tillhör vårt medfödda immunförsvar. Vår kroppsegna mikroflora kallas endogen mikroflora och utgör även den ett viktigt skydd mot potentiella patogena mikroorganismer. Carina Krüger Weiner Cytolytiska celler (NK [natural killer]-celler): dödar virusinfekterade celler. Dendritiska celler: städar efteren vävnadsskada och fungerar som en dammsugare som avdödar och äter upp mikroorganismer. Makrofagen: en antigen-presenterande cell som tillhör vårt medfödda immunförsvar. Neutrofil: utgör ca 60 % av våra vita blodkroppar. Har som främsta uppgift att eliminera bakterier.äter upp, fagocyterar, med aggressiva ämnen som finns i intracellulära vesikler. Lockas ut i vävnaden av histamin. Eosinofil: produceras vid infektioner orsakade av parasiter. B-celler eller B-lymfocyter är oerhört viktiga för det adaptiva immunförsvaret och genomgår en mognadsprocess till plasmaceller. T-celler eller T-lymfocyter mognar ut till T-hjälpar-celler eller cytolytiska T-celler. Antikroppar produceras av B-lymfocyter och består av 4 polypeptidkedjor. Två av dem 14

14 benämns lätta kedjor och har funktionen att binda sig till ytmolekyler/antigener på främmande/smittsamma ämnen. De tunga kedjorna används för att kommunicera med det övriga immunförsvaret. Saliven innehåller mycket IgA, en sekretorisk antikropp (siga). IgA finns i mukosan och har förmågan att klumpa ihop bakterier. Virus infekterar våra kroppsegna celler och får dem att producera nya viruspartiklar. Slemhinnans immunologi Kroppens ut- och insida, dvs. hud och slemhinnor består av en 400m 2 stor mekanisk barriär. Huden utgör ett starkt mekaniskt skydd, där mikroorganismerhar svårt att tränga genom. Genom tarmen passerar mycket mer än bara mat och dryck. Tur då att vi har ett alldeles förträffligt skydd mot t.ex. de mikroorganismervi får i oss via mat och dryck. P.g.a. peristaltiken och genom närvaro och funktion av Peyers plack, som finns på ytan av tarmkanalen, passerar de flesta bakterier rakt igenom tarmkanalen utan att orsaka någon skada. Epitelceller kan även producera peptider som skyddar mot bakterier. De bakterier som trots detta kan riskera att orsaka skada aktiverar immunförsvaret. Vid en skada eller en invasion av mikroorganismer uppstår det en inflammation i vävnaden. En akut inflammationuppkommer för att - isolera det skadade området - mobilisera effektorceller - underlätta läkning. Då uppstår de kända tecknen på inflammation. Dolor smärta Calor temperaturhöjning Rubor rodnad Tumor svullnad Functio leasa nedsatt funktion. Inflammationssvaren kan även bli kroniska, oproportionella eller felriktade och ger då upphov till allergier och autoimmuna sjukdomar såsom astma, RA, MS och SLE. Det är ju inte tillräckligt ur försvarssynpunkt att reagera på något ovälkommet som trängt in i vävnaden. Detta främmande agens måste ju också bekämpas och tas om hand. Där kommer vårt immunsystem in i bilden. Genom uppkomst av den lokala inflammationen kan immunförsvarets celler finna fram till det område i kroppen där reaktionen äger rum, detta genom s.k. homing. Celler som normalt sett inte tränger genom kärlendotelett kan nu göra det. Vi föds med ett immunförsvar som agerar direkt och som aktiverar det adaptiva immunförsvaret. Naiva T-ymfocyter och B- lymfocyter cirkulerar i blodbanan och är beredda på att agera. B-lymfocyter kan känna igen ett antigen direkt och kan omedelbart börja producera antikroppar. T-lymfocyterna däremot måste presenteras för ett antigen av en antigenpresenterande cell (APC) innan de kan agera. Aktiveringen sker genom en klonal expansion, dvs. cellantalet tillväxer och utvecklas till antikroppsproducerande celler och effektorceller. NU KAN KRIGET BÖRJA! Antigen och skadade egna celler elimineras. För att kriget inte ska fortgå i all evighet sker här även en nedreglering av immunförsvaret samt en celldöd av förbrukade celler. Några särskilt effektiva celler sparas dock och fungerar som minnesceller. Dessa minnesceller finns sedan i blodbanan och är redo att ingripa om det uppstår en infektion av ett tidigare påträffat antigen. Minnescellerna har en överlevnadstid på flera år. Inflammationscellerna har ju en livsnödvändig uppgift i vår kropp! Tyvärr kan de ibland ställa till med bekymmer. De kan ge upphov till allergi, t.ex.kontaktallergi, autoimmuna sjukdomar, graft- versus-host reaktion och avstötning av transplanerade organ. Vaccin Kartläggning av hur immunförsvaret fungerar har till stor del skett efter det att tandläkare strävat efter att hitta ett vaccin mot karies togs ett kariesvaccin fram. Hela celler av S.mutans injicerades. Tyvärr blev det inte så lyckat då vaccinet utlöste en korsreaktion mellan antikroppar och hjärtmuskelvävnad. Utvecklingen har gått vidare, men problemet har varit och är att få fram ett bestående vaccin. En orsak till att det är svårt att få fram ett vaccin mot karies är antagligen att S.mutans tillhör den kroppsegna normalfloran. 16

15 Frågeställningen om man ska satsa på ett kariesvaccin kan diskuteras eftersom man genom konventionell kariesbekämpning kan reducera och nästan eliminera en sjukdom som inte är dödlig känns.. Den gruppen som trots god munhygien och fluortillförsel inte kan få bukt med sin kariessjukdom önskar dock förmodligen att ett vaccin tas fram. Men kanske får vi även i framtiden stånga oss blodiga mot de stammar av S. mutans som är mycket potenta och producerar mycket syra. Försök med Probiotika har gjorts.en transformerad lactobacillstam har injicerats i S.mutans. Tanken är att dessa specialpreparerade lactobaciller, som intas i tablettform, ska göra att mutansbakteriernas vidhäftningsförmåga försämras. Effekten varar dock under relativt kort tid, så en ny tablett måste tillföras regelbundet. Jenny Wiik Ulrika Nilsson Munslemhinnan vid hälsa och sjukdom - klinisk diagnostik och behandling Boken är ett redskap vid bedömning, diagnostisering och val av behandling. Den har förklarande illustrationer och trehundra färgbilder. I boken beskrivs inledningsvis munslemhinnans uppbyggnad och funktion samt hur en undersökning bör gå till. Därefter följer en systematisk genomgång av de olika munslemhinneförändringarna: beskrivning, symtom, diagnos och behandling. Boken vänder sig i första hand till tandläkare och tandhygienister samt till studerande vid tandvårds- och vårdutbildningarna. 430:- Författare: Tony Axéll, tandläkare, specialist i oral kirurgi och professor emeritus i gerodontologi. Läs mer och beställ på Kundservice Moms och porto tillkommer 17

16 Den immunologiskt försvagade patienten Professor Sook-Bin Woo till vardags vid Harvard School of Dental Medicine var en av vårmötets internationella gäster vid Vaxholms kastell. Professor Woo höll en uppskattad föreläsningsserie som belyste problematiken med handläggningen av den immunologiskt kompremeterade patienten. Professor Woo redovisade även flera intressanta och tänkvärda patientfall. Associate Professor Sook-Bin Woo Woo började sin föreläsning med att betona vikten av en välinformerad patient, framför allt vikten av att patienten får rätt information. I denna tid då all tänkbar information och desinformation är lätt tillgänglig efter 30 sekunders googlande på Internet är det viktigt att pat får korrekt och gärna skriftlig information. Mycket bra kortfattad och lättläst information kring de sjukdomar och tillstånd som tas upp i detta referat kan hittas på prof. Woo s hemsida*. Woo förklarade sedan att beroende på vilken del av immunförsvaret som är försvagat uppkommer olika besvär. Låga neutrofilvärden leder ofta till bakteriella infektioner. De antikroppsproducerande B-cellerna är viktiga för att skydda kroppen mot infektioner, specielt bakteriella. T-cellerna är viktiga i försvaret mot virus och candida men spelar också en viktig roll i att förebygga cancer genom påverkan på cellapoptosen. Woo pekade på sambandet mellan naturligt åldrand, den minskade aktiviteten i immunförsvaret och den därmed ökade risken att utveckla cancer i samband med. När man har att göra med patienter som har T-cellsdefekter bör cancer alltid finnas med som en tänkbar differentialdiagnos. Med illustrativa kliniska bilder visade prof. Woo sedan olika typer av bakteriella infektioner. Hon fokuserade en del kring problem relaterade till dåligt inställda diabetespatienter, men då detta är ett relativt litet problem i Sverige refereras detta inte utförligare. Sedan följde en serie med fallpresentationer. En 68-årig kvinnlig patient med leukemi och behandlad med cellgifter kommer akut med svullnad och kraftig smärta. Vita blodkroppar /mL(ref ), röda blodkroppar 3m/mL(ref. 3m-8m), trombocyter (ref ). Vågar man öppna upp och skapa dränage med dessa trombocytvärden? Woo ansåg att är ett minimivärde för lättare kirurgiska ingrepp. På grund av antibiotikaresistens bör alltid 18

17 odling göras. Dessa patienter skall alltid ha antibiotika även om de inte är febriga, då de mycket väl kan ha en allvarlig infektion utan uttalad feber på grund av sitt nedsatta immunförsvar. Nästa patient hade fått cyklofosfamid och helkroppsstrålning inför hemopoetisk celltransplantation. 3 dagar efter transplantationen var antalet vita blodkroppar 300/mL (ref ) Pat kände ett lättare obehag från regio 38. Klinisk undersökning visade ingen svullnad, inget pus och enbart en lättare ömhet kring tanden. Kunde detta varaen pericoronit? Absolut, enligtprof. Woo Vid ett så lågt antal neutrofiler ses sällan, trots infektion, varken svullnad eller pus. Denna patient bör direkt ha antibiotika då även allvarliga infektioner kan yttra sig i form av mycket vaga kliniska symptom. Konsekvenserna kan bli mycket allvarliga med och vid en snabb spridning av infektionen. Det tredje patientfallet var en kvinna som blev inlagd med diagnosen akut lymfatisk leukemi efter kemoterapi. Hon blev inlagd på grund av låga blodvärden Med bl.a. låga värden på trombocyter och mycket låga värden på vita blodkroppar. Vid klinisk undersökning såg man fibrintäckta ulcerationer runt alla tänder med en utsträckning som motsvarar den vid klassisk gingivit. Diagnosen här var troligen neutropenic ulcers som en följd av patientens neutropeni. Detta bör enligt prof. Woo behandlas med smärtstillande medel och systemiska antibiotika för att förhindra sekundär infektion. Om patienten kommer att återfå normala blodvärden avvaktar man och tillståndet kommer i och med normaliseringen av blodvärdena att självläka. Om man inte värdena förbättras kan man behandla med granulocyte-colony stimulating factor, G-CSF. Prof. Woo tog sedan upp tillståndet Chemotherapy mucositis en direkt toxisk effekt av kemoterapi där bakterier tränger in i vävnaden som en följd av lågt vita blodkroppsvärde. Tillståndet uppstår när det absoluta neutrofila värdet understiger 0,5 x 10 9 /L och läker spontant när det överskrider detta värde. Även här rekommenderade hon att man smärtlindrar och försöker upprätthålla så god munhygien som möjligt. Detta tillstånd är kliniskt lätt att förväxla med akut graft-vs-host disease(gvhd). Akut GVHD skall misstänkas om tillståndet inte spontant läker ut efter det att det absoluta neutrofilvärdet överskrider 0,5 x 10 9 /L samt om tillståndet försvinner men sedan kommer tillbaka efter det att patienten får sitt transplantat, eller om ulcerationerna och erythemet involverar de keratiniserade delarna av munslemhinnan. Det är viktigt att vara uppmärksam på akut GVHD då detta är ett tillstånd som först kan visa sig i munnen och där det är viktigt med en snabb diagnos och behandling. Prof. Woo nämnde sedan att kronisk GVHD kan ha ett utseende som är nästan identiskt med lichen planus och att man därför skall vara uppmärksam på denna differentialdiagnos på transplanterade patienter. Speciellt uppmärksam bör man vara om patienterna har symptom som inte helt överensstämmer med oral lichen planus. Kronisk GVHD kan engagera samtliga salivkörtlar vilket kan leda till muntorrhet med aggresiv karies som följd. De små salivkörtlarna i gommen kan bilda ytliga mukocele. Kronisk GVHD kan även påverka bindväven vilket kan leda till reducerad gapförmåga och nästan försvinnande av omslagsvecket. Markus Höglund *www.partners.org > Brigham and Women s Hospital > Brigham and Women s Hospital > Departments and Services > Surgery > Division of Oral Medicine and Dentistry > For Medical Professionals > For Staff Professionals 19

18 Multiresistenta bakterier och immuno suppression Under årets vårmöte på Kastellet i Vaxholm höll Bodil Lund en föreläsning i ämnet multiresistenta bakterier och immunosuppression. Bodil håller till vardags till på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, där hon forskar om bl. a. antibiotikaresistens. Hon är anställd som universitetslektor med 50% tjänstgöring som käkkirurg och 50% lektor (forskare, lärare, handledare) på KI. Hon har arbetat där sedan 1997, disputerade i klinisk bakteriologi 2003 och blev docent i oral kirurgi Nedan följer ett referat från Bodils föreläsning, som gav oss en uppdatering av läget rörande resistenta bakterier. Många av de behandlingar som utförs inom sjukvården idag kräver att det finns effektiva antibiotika, till exempel kirurgiska ingrepp, transplantationer, infektionsbehandlingar mm. Resistensutveckling är ett växande problem, och utvecklingen har gått mycket fortare än någon har kunnat förutse. Antibiotikaresistens kan anses vara det största hotet mot den moderna medicinen. Det finns ett starkt samband mellan antibiotikaförbrukning och resistensutveckling, vilket vi som förskrivare bör ha i åtanke så att vi inte använder antibiotika i onödan och därmed bidrar till resistensutveckling. En grupp som är särskilt utsatt för infektionsrisk är immunosupprimerade patienter. Därmed är de även mer beroende av fungerande antibiotika än en normalpopulation. Typiskt för immunosupprimerade patienter är att de kan infekteras med opportunistiska patogener. Deras normalflora är förändrad p.g.a. läkemedel, sjukdom, muntorrhet, behandlingar m.m. De är extra mottagliga för exogena bakterier. En infektion med viridansstreptokocker (oftast S. mitis eller S. sanguis) hos en immunosupprimerad patient kan leda till sepsis och pneumonier. Den immunosupprimerade patienten löper även en högre risk att infekteras av MRSA eller nya patogener. Frekvent kontakt med sjukvården medför dessutom en risk för bärarskap av resistenta sjukhus-stammar. Den normala orala mikrofloran har en stor betydelse för resistensutveckling. I munnen förekommer frekvent konjugation d.v.s. överföring av gener mellan bakterier. De orala streptokockerna utgör en genetisk reservoar 21

19 genom att de kan överföra sin resistensförmåga till andra, mer patogena och/eller virulenta bakterier. Största resistensproblemen svarar lågpatogena mikroorganismer för, såsom S. epidermidis, E. faecium och Pseudomonas spp. Så sent som på 90-talet trodde man att infektioner med dessa bakterier hade sitt ursprung i normalfloran, men nu vet man att det rör sig om infektionssjukdomar som sprids på sjukhus. Studier har visat: ju större sjukhus desto mer resistenta och virulenta bakterier! Risken finns att deras resistensförmåga överförs till bakterier med högre patogenitet. Under de senaste 8 åren har enterokocker studerats, och under den tiden har resistensen mot Gentamicin, Ampicillin och Vancomycin ökat signifikant. Vad kan då vi som jobbar inom tandvården göra för att hindra spridning av resistenta stammar? Jo, vi kan medvetet arbeta hygieniskt för att minska smittspridning, samt minska användandet av antibiotika. Tandläkarna står för 8% av den totala antibiotikaförskrivningen i vårt land, vilket är en betydande del. MRSA (Meticillinresistenta S.aureus) utgör ca 1 % av S. aureus infektioner i Sverige, vilket är ett unikt bra förhållande globalt sett. I England är motsvarande siffra 50-60%. MRSA är anmälningspliktigt sedan år För att hålla läget under kontroll har man i Sverige ett infektionskontroll-program. Extensiv screening utförs av riskpatienter, kontaktspårning görs vid smitta och isoleringsvård ges vid kända fall. En MRSA-smitta blir väldigt dyr för samhället, då den som smittats tvingas till (tillfällig) isolering. I Sverige är 63% samhällsförvärvad smitta, 15% har smittats i öppenvård och 9% är sjukhusförvärvad. Av dem som smittats utomlands har 40% smittats på sjukhus. MRSA är vanligast bland de äldsta och yngsta. I åldersgrupperna 0-6 samt 80+ drabbas individer per invånare. Motsvarande siffra i övriga åldrar är ca 5 fall på invånare. Mot MRSA finns det bara ett enda behandlingsalternativ, och det är Vancomycin, ett mycket dyrt antibiotikum som ges intravenöst och som har många biverkningar. Från övriga delar i världen har det rapporterats fall av Vancomycinresistenta MRSA, och sannolikt är det är bara en tidsfråga innan de kommer till Sverige. Andra bakterier med uttalad resistensproblematik som ökar och som sprids i världen är VRE (Vancomycinresistenta Enterokocker), ESBL (Extended spectrum beta-lactamase - multiresistenta tarmbakterier som ökat stark senaste åren, och som anses vara ett större problem än MRSA, både avseende antal infektioner och deras allvarlighetsgrad. Senaste versionen är ESBL-carba som är carbapenemasproducerande, härför finns få eller inga behandlingsalternativ kvar!) Stenotrophomonas maltophilia, Acinetobacter baumanii (undergrupp PDR A baumanii dvs pandrug resistant, resistent mot ALLA idag tillgängliga antibiotika!), Clostridium difficile (diarré till följd av antibiotikakur, ffa. i samband med klindamycin), Mycobacterium tuberculosis (TBC) - dessa bakterier är ett axplock av patogener som främst drabbar immunosupprimerade patienter och som kan ge allvarliga infektioner som är svårbehandlade p.g.a. resistensproblem. Marika Storskrubb Referenser finns på: 22

20 Överkänslighetstillstånd Sista delen av sina föreläsningar på vårmötet ägnade professor Sook-Bin Woo åt några olika överkänslighetstillstånd. Det var ett mycket intressant föredrag med många fall och kliniska bilder. Hon slog fast att vi ofta träffar på överkänsliga patienter men att de olika tillstånden varierar mycket i såväl utseende som allvarlighetsgrad och att därmed också handläggning och behandling varierar. Flera gånger tryckte professor Woo på vikten av att ta en biopsi, både i syftet att påvisa en diagnos histopatologiskt men också för att utesluta olika tillstånd. Associate Professor Sook-Bin Woo Plasmacellsgingivit Typiskt för plasmacellsgingiviten är en röd, svullen och något ömmande gingiva. Professor Woo visade flera kliniska bilder av olika differentialdiagnoser såsom ospecifik inflammatorisk gingival hyperplasi, läkemedelsinducerad gingival hyperplasi och akut monocystisk leukemi, detta för att påvisa att flera tillstånd har utseenden som påminner om varandra rent kliniskt. Professor Woo menade att om man vid gingivit-tillstånd gett patienten en optimal parodontal behandling, inklusive scaling och optimal plackkontroll, och symptomen ändå inte gått ner efter 4 veckor, bör man ta en biopsi varav en del ska skickas för direkt immunofluorescens. Man bör också ge patienten den smärtlindring som behövs samt sedan ta tillbaka patienten för kontroll efter en vecka. I det histopatologiska snittet från en plasmacellsgingivit kommer man att se att bindväven är genomsatt av plasmaceller. Vid återbesöket ska man informera patienten om diagnosen. För att komma tillrätta med symptomen rekommenderade Professor Woo lokala steroider samt vidare eventuellt pricktest via remiss till hudläkare, detta för att utesluta eller påvisa vilka ämnen patienten är känslig för. Om inte rätt allergen hittas är det mycket svårt att helt komma till rätta med besvären. Erythema multiforme, EM Vid erythema multiforme återfinns orala lesioner som kan påminna om en herpes simplex virus-infektion, HSV, men som inte avhjälps med acyklovir. Slemhinnan är erythematös och ulcererande, men förändringar brukar inte ses på övriga kroppen. Differentialdiagnoser till EM är Recidiverande aftös stomatit, RAS, - men det är mycket ovanligt att afte debuterar sent i livet. Vidare en Läkemedelsreaktion har några mediciner ändrats? HSV-infektion fungerar antivirala medel? För EM är biopsier inte särskilt givande men kan användas för att avfärda andra diagnoser. EM kan vara en hypersensitivitet 24

OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin VÅRSOM 2013 ORAL MEDICIN I AMSTERDAM TANDVÅRDSRÄDSLA BISFOSFONATER

OROFACIAL MEDICIN. Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin VÅRSOM 2013 ORAL MEDICIN I AMSTERDAM TANDVÅRDSRÄDSLA BISFOSFONATER Nr 3 årgång 3 2013 OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening för Orofacial Medicin ORAL MEDICIN I AMSTERDAM VÅRSOM 2013 TANDVÅRDSRÄDSLA BISFOSFONATER OROFACIAL MEDICIN Tidskrift för Svensk förening

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

INBJUDAN. RAF önskar bjuda in dig och dina medarbetare till seminarier och föreläsningar om Antibiotika och läkemedelsinducerad immunsuppression.

INBJUDAN. RAF önskar bjuda in dig och dina medarbetare till seminarier och föreläsningar om Antibiotika och läkemedelsinducerad immunsuppression. INBJUDAN RAFs* antibiotikadagar 23-24 januari 2006, Smittskyddsinstitutet, Solna * Svenska Läkaresällskapets och Smittskyddsinstitutets Referensgrupp för Antibiotika Frågor RAF önskar bjuda in dig och

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

Bekämpa ditt munsår innan det riktigt vaknar

Bekämpa ditt munsår innan det riktigt vaknar GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S Box 5196 200 71 Malmö Tel. 020-22 66 70 08/2005 Bekämpa ditt munsår innan det riktigt vaknar från munherpes specialisten Sår i ansiktet, på läpparna och i munhålan

Läs mer

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning

Pedagogiskt Centrum. Syfte. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Material. Spelmiljö. Texter och material. Layout och bearbetning HIV-viruset 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE

I utveckling 2013. KBT i tandvården. Senaste gerodontologiska forskningen Patientsäkerhet Vård av dementa patienter VÅRA TALARE gerodonti I utveckling 2013 inbjudan till konferens i Stockholm den 24-25 april 2013 VÅRA TALARE Oral Care Mikael Zimmerman Docent Klinisk oral diagnostik & övergripande odontologiskt ansvarig Mun-H-Center

Läs mer

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner

Barn-och ungdomstandvård och övriga tandvårdsstöd för vuxna administreras via landsting och regioner Sveriges Tandvårdsstöd 2014 Inger Wårdh, ötdl och docent i Gerodonti vid institutionen för odontologi, Karolinska institutet Alla som bor i Sverige har rätt till ett statligt tandvårdsstöd från och med

Läs mer

Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER

Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER Inbjudan till konferens i Stockholm den 5-6 september 2011 TALARE Pristagare av IADR:s stora internationella kariespris 2007 Dowen Birkhed Sahlgrenska akademin Ann-Marie

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan

Sexlivets risker. Sexuellt överförda infektioner = STI. Infektioner och smärta. HPV = Papillomvirus. Övriga risker för kvinnan Sexlivets risker Infektioner och smärta Skolhälsovårdens Höstupptakt Göteborg 1.9 2010 Eva Rylander, prof em. i obstetrik o gynekologi Sexuellt överförda infektioner = STI Bakterier Klamydia Virus HSV=

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Kan avfärdas som en vanlig halsinfektion. Men om det också känns som taggtråd i urinröret när man kissar

Läs mer

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 september 2014 VÅRA TALARE Landstinget i Jönköpings län Kristina Berggren Tandhygienist Folktandvården Värmland Barbro Olsson Tandsköterska Folktandvården

Läs mer

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media:

FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR. Kontaktperson för media: FAKTA OM MUNSÅR ETT PRESSMATERIAL FRÅN MEDIVIR Kontaktperson för media: Eva Arlander, Marknadsdirektör, Medivir, 08-546 83 121, eva.arlander@medivir.com Pressbilder finns på www.mynewsdesk.com/se/pressroom/medivir

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI STV ORTODONTI LINKÖPING FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Två platser godkända av Socialstyrelsen 1995-01-26 Dnr: 524-7071/94 Tredje

Läs mer

Infektionssjukdomar och Oral medicin

Infektionssjukdomar och Oral medicin Infektionssjukdomar och Oral medicin 2-9 januari 2012, Kerala Poovar, Kerala Kursprogram Håkmark 213 905 91 UMEÅ SWEDEN tel. +46(0)90-383 75 fax +46(0)90-383 31 E-mail: info@curomed.se Hemsida www.curomed.se

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Men han är inte De nya fynden

Men han är inte De nya fynden Bakterierna utmanar prostatapatienterna Risken att smittas av bakterier som motstår de flesta former av antibiotika har hittills varit låg i Sverige, jämfört med situationen i många andra länder. Men med

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD.

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Klinisk farmakologi 20101004 Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Faktorer som påverkar hälsa Dahlgren och Whitehead, 1991 Lokalbedövning med adrenalin- relativa kontraindikationer Hyperkänslighet

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning

Syfte. Pedagogiskt Centrum. Speltid. Antal deltagare. Målgrupp. Ämnesområde. Spelmiljö. Layout och bearbetning HIV-spridning 1 Pedagogiskt Centrum GR Utbildning - Pedagogiskt Centrum syftar till att utveckla, utbilda och genomföra verksamhet med den upplevelsebaserade pedagogiken som verktyg och förhållningssätt.

Läs mer

Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi!

Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi! Täppt i näsan? Kliande ögon? Det kan vara allergi! Trött på att snyta dig? Kanske blir du emellanåt täppt i näsan, får rinnsnuva eller kliande och rödsprängda ögon? Om det är en förkylning brukar symtomen

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

12-14-RESP-1065639-0000. Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013! Den enda receptfria, anti-inflammatoriska nässprayen godkänd för att lindra besvären vid både bihåleinflammation och allergi På recept sedan

Läs mer

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd

HEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer

Läs mer

Information om ett vuxet problem

Information om ett vuxet problem r o s a c e a Information om ett vuxet problem ROSACEA. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem Rosacea. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i ansiktet,

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker

Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Det finns enklare sätt att undvika pneumokocker Till dig som har fått Prevenar 13 polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Vad är pneumokocker? Pneumokocker är Sveriges

Läs mer

GERODONTIDAGARNA 2014

GERODONTIDAGARNA 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 maj 2014 VÅRA KLINISKA TALARE: Dentomed Mercedes Jaktlund Tandsköterska, distriktchef Erja Anttonen Profylaxtandsköterska Praktikertjänst Annika Sahlin-Platt,

Läs mer

Primär immunbrist Rapport från observationsschema

Primär immunbrist Rapport från observationsschema Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Primär immunbrist Rapport från observationsschema Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent

Äldretandvård 2013. Pia Gabre docent Folktandvården Uppsala Sahlgrenska akademin. Gunilla Nordenram docent Äldretandvård 2013 Aktuell forskning munhälsans betydelse för hälsa och välbefinnande hos äldre Multisjuka äldre en riskgrupp i tandvården! Kariesriskbedömning och kariesprofylax hos äldre Dementa patienter

Läs mer

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt

Sepsis Kodning av ett nytt synsätt Sepsis Kodning av ett nytt synsätt MMM Mikrobiologiskt MMMi Påvisad krobiol ogisk Biokemiskt ( äkta SIRS?) Svår Olafr Steinum och Gunnar Henriksson RDK 2011 Fysiologiskt Sepsis (SIRS) Forntiden Sepsis

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR Mun_o_tand_original.indd 1 06-09-26

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet

Apotekets råd om. Svamp och klåda i underlivet Apotekets råd om Svamp och klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha många orsaker. Bland kvinnor i fertil ålder är svampinfektion den vanligaste orsaken. Vid användning av antibiotika kan normalfloran

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

Tandhygienistforum 2008

Tandhygienistforum 2008 Tandhygienistforum 2008 Inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 september 2008 Fördjupningsdag den 18 september 2008 TALARE FRÅN Sofia Wallström Socialdepartementet, Regeringskansliet Britt-Mari

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

EKG- och spirometritolkning

EKG- och spirometritolkning UPPSALAKURSERNA EKG- och spirometritolkning samt översikt av övriga undersökningsmetoder inom klinisk fysiologi Uppsala universitet bjuder in till utbildning 1-4 juni 2015 i Uppsala God kunskap i EKG-

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar

Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar Inbjudan till konferens i Stockholm 13-14 juni 2011 LYSSNA TILL Mälarsjukhuset, Eskilstuna Jan Calissendorff Angelica Lindén Hirschberg Utredning, diagnostisering

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Bodil Lund, docent, specialist i käkkirurgi Käkkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Enheten för käkkirurgi Karolinska Institutet

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL?

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Akut lymfatisk leukemi 5 Hur bildas blodkropparna? 5 Vad är akut lymfatisk leukemi? 5 Varför insjuknar man i ALL? 5 2 Diagnos 7 Vilka symtom är vanliga vid ALL? 7 Allmänna

Läs mer

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN

DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN DELTENTAMEN Dx6 KLINISK MEDICIN Karolinska universitetssjukhuset 2012-05-04 Tentamensnummer: BILDER KORTSVAR MEQ SUMMA BILDFRÅGOR (MAX 25 P) Du skall ge den mest sannolika diagnosen till varje fall. Endast

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt

-UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i sjukdomar hos hund och katt 1(6) UTB. PLAN HUND OCH KATT -UTBILDNINGSPLAN- specialistutbildning i Jordbruksverket 551 82 Jönköping 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se 2013-09-20 2(6) Denna utbildningsplan

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2011 Kroppens försvarare Varje dag, timme, minut och sekund dukar myriader av små angripare under i kampen mot vårt immunförsvar. Immunförsvaret har en fantastisk

Läs mer