Misiraa På balansgång mellan traditionen och den nya tiden. Nr Ingrids dröm blev verklighet. Julen är konserternas tid.

Transkript

1 Nr vinterfynda i second hand Ingrids dröm blev verklighet Julen är konserternas tid Kofele, Etiopien Misiraa På balansgång mellan traditionen och den nya tiden Porträttet Jonas Helgesson om att våga leva sitt eget liv I backspegeln Tayibe skulle gifts bort som nioåring Aktuellt Silversystrar säljer låt för barnen Erikshjälpens tidning Nr

2 Hallå där, Ulla Nilsson... Stjärna till Erik Hedersplats Vetlanda delar årligen ut en stjärna till en person som betytt eller betyder mycket för trakten. Stjärnan för år 2009 gick postumt till Erik Nilsson, som redan som pojke startade Erikhjälpen. Organisationen har sedan många år sitt säte i Holsbybrunn i Vetlanda kommun och arbetar idag i över 25 länder. Välgörande vinst Om mitt företag går med vinst så ska tio procent gå till välgörenhet. Så tänkte Louise när hon startade L Design and Graphics våren Nu, ett och ett halvt år senare, ser Louise att företaget har gått med vinst, och de tio procenten har hon skänkt till Erikshjälpens projekt för gatubarn i Nairobi. Jag hade aldrig som mål att tjäna pengar när jag startade, säger Louise, utan att få jobba och utvecklas inom grafisk design. Jag hjälper företag med layout Fakta: och formgivning, och det känns fantastiskt att få göra Louise Johansson, 21 år, det jag tycker är roligt, samtidigt som det ger mig en Nyinflyttad till Göteborg. Driver företaget L Design möjlighet att hjälpa andra. and Graphics, Det känns som en bra deal. Att det blev just till gatubarnen i Nairobi som Louise valt att skänka pengar till beror på att hennes bror nyligen varit på ett barnhem i just Nairobi och arbetat som volontär. Dessutom är Louise sedan några år Ung Fadder. Jag tycker det är en så bra grej! Jämfört med de tjejer i Benin, där jag stödjer projektet mot tvångsäktenskap, så har jag så otroligt mycket bättre förutsättningar. Om mitt bidrag kan hjälpa någon av dem så är det värt mycket. Det är ett enkelt och konkret sätt att vara en del av något bra. n text Sofia Arnoldsdotter foto privat foto leif hedberg Motiveringen till utmärkelsen löd: "Grundare av Erikshjälpen, som gjort Vetlanda känt i Sverige och många andra länder. På plats för att motta stjärnan fanns Eriks hustru Ulla Nilsson tillsammans med barnen Christina Henriksson och Hans-Göran Nilsson. Grattis, Ulla! Vad innebär det att få ta emot den här utmärkelsen? Att Erik får vara så i blickfånget känns som en heder för hela familjen. Kunde du ana att Erikshjälpen skulle utvecklas på det här sättet? Nej, men under hela Eriks liv var det en utveckling, så verksamheten hade säkert fortsatt att förändras och utvecklas, men det är ju svårt att säga hur. Vad skulle Erik sagt om utmärkelsen? Jag tror att han hade tänkt: Det är bra, då blir det fler gåvogivare! n 69,8 miljoner till Världens Barn Kulmen på den riksomspännande insamlingen till Världens Barn nåddes den 16 oktober med gala och artister i SVT. Vid kvällens slut visade insamlingsbarometern på 69,8 miljoner kronor. Hela 42 miljoner kom från bössinsamlingen som pågått på gator och torg i varje kommun i hela Sverige. Erikshjälpens Second Handbutiker skänkte dagskassan från en lördagsförsäljning, en summa på hela 1, 5 miljoner kronor. Insamlingen fortsätter fram till nyår och pengarna fördelas över de 17 organisationer som ingår i kampanjen. Pengar som omvandlas till hälsa, utbildning och en bättre framtid för världens barn. årgång 55 Utgivare Erikshjälpen Box Holsbybrunn Besöksadress Bergmossevägen 5 Telefon Fax E-post info@erikshjalpen.se Hemsida Redaktion Bengt Swerlander, ansv utg Louise Nordlund Isaksson Camilla Sköld Monica Samuelsson, red Anna Rostedt Sofia Arnoldsdotter Sofie Björkman Utgåvor Erikshjälpens tidning ges ut i mars, juni, oktober och december Omslagsbilden Foto: Åsa Dahlgren Annonser För information och bokning tel Tryck VTT Grafiska Tidningen trycks på miljövänligt papper Grafisk formgivning Prinfo Bergs ISSN X plusgiro (det senare används endast då OCR-kod finns) Bankgiro Citera oss gärna men glöm inte att ange källan Erikshjälpen är en biståndsorganisation verksam i ett 25-tal länder. Insatserna bygger på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Barnkonventionen och en kristen värdegrund. Arbetet finansieras till stor del av regelbundna gåvor från allmänheten. Erikshjälpen förändrar världen genom att ge liv åt barns drömmar. Foto: Åsa Dahlgren, Kjell Israelsson, Karin Staberg Gå på konsert och kom i helgstämning Mörlid och Sandwall vill lyfta julens budskap 29 Folk slopar glittret och satsar på spelglädje 29 Roland Utbult skriver för de utsatta 29 Innehåll NR Kvinnor med nyckelposition Flickors och kvinnors situation Vi trodde inte att utbildning var något för oss. Det säger kvinnor i Kofele i Etiopien. På många håll i världen är det kvinnorna som bär det tyngsta ansvaret för familj och barn Jorden runt 12 Än idag göms de funktionshindrade barnen Glädje i Gävle 14 Second hand gör alla till vinnare Så gick det sedan 18 Tayibe räddades från barnäktenskap Porträttet 20 Jonas Helgesson i öppenhjärtligt samtal om livet Att kvinnor ofta drar det tyngsta lasset är ingen nyhet. Vi ser det överallt. Ansvar för familj och barn, att mat ska finnas på bordet, att alla ska ha kläder på kroppen. Kanske blir situationen tydligast där kampen för överlevnad är svår. Kvinnor är starka, både fysiskt och mentalt, och ansvaret de har går inte sällan i arv till nästa generation flickor. Vi tycker att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter. För att nå dit vet vi att våra insatser får störst resultat om de riktas till just kvinnor. När en kvinna lär sig om hälsa och hygien, då blir hela familjen hjälpt. När hon startar eget med hjälp av mikrolån, då blir hela familjen försörjd. Så fortsätter det. Siffror visar att dubbelt så många pojkar som flickor i Afrika får utbildning. Samtidigt ser vi att utbildning till flickor ger ringar på vattnet. En kvinna som kan läsa ser också till att hennes, både söner och döttrar, får samma möjlighet när de är stora nog. Jag vill rikta ett hjärtligt tack till dig för det stöd du gett Erikshjälpen under året. Kanske är du månadsgivare, kanske fadder. Kanske är du en av alla viktiga pusselbitar som ger av din tid och arbetar ideellt för Erikshjälpen. Ett stort tack för din prioritering! Trots att rubrikerna om det ekonomiska läget varit svarta under året ser vi att fler väljer att stödja Erikshjälpens arbete för barnen. Fler väljer också att Krönika 25 Kerstin Rosén hittar likheter i mänskliga möten Bildkrysset 26 Tävla och vinn en bok! Du kan hjälpa! 28 Mycket är gjort och mycket återstår. Sista sidan 32 Silversystrar hjälper barnen genom hiphop och soul. Följ med Fröken Retro och lär dig hitta de riktiga fynden på Second Hand. Sidan 24. göra det genom autogiro. Det gör att vi kan fullfölja våra åtaganden, både långt borta och här hemma där vi också ser att många barn och ungdomar behöver stöd, hjälp och uppmuntran. Med tillönskan om en God helg! Bengt Swerlander Erikshjälpens generalsekreterare 2 Erikshjälpens tidning Nr

3 Foto: Anna Clara Laajoki Varannan svensk arbetar ideellt Antalet människor som vill engagera sig ideellt fortsätter öka i Sverige. Volontärarbete där man inte i första hand är medlem av själva organisationen man arbetar för är den typ av ideellt engagemang som ökar mest. källa: Hallands Nyheter Jag arbetar som volontär sju dagar i veckan. Om jag bara skulle vara hemma om dagarna skulle jag nöta upp golvet. Det finns alltid någon som behöver hjälp! säger Birgitta Mildton som bland annat engagerar sig i Erikshjälpens Second Handbutik i Gävle. Bergstsunami vardag i Bhutan I Himalaya smälter glaciärerna fortare än någon annanstans i världen. I Bhutan är hastigheten så hög som meter på tio år vilket resulterar i att stora vattenmassor samlas på glaciärerna. När sedan dessa sjöar brister bildas en bergstsunami som forsar ner för bergen och förstör allt i sin väg. Detta får stora konsekvenser för människorna i området som försörjer sig på jordbruk. källa: UNDP nyheter Följ Erikshjälpen på Facebook! Erikshjälpen har en grupp på Facebook, där alla med Facebook-konto kan bli medlem och få nyheter och uppdateringar. (Facebook är ett socialt forum på Internet där du kan skapa din egen profil och dela information med dina vänner mm.) Amnesty meddelade i sin årsrapport för 2009 att yttrandefriheten under ett år begränsats i minst 81 länder. foto Sofie Björkman Säkrare att ge kvalitetskod antagen Under 2009 har samtliga organisationer som är medlemmar i FRII, frivilligorganisationernas insamlingsråd, förbundit sig att följa en kvalitetskod som är framtagen för insamlingsbranschen. Till årsskiftet ska organisationerna redovisa hur de lever upp till koden som ska fungera som en extra säkerhet för givaren. 75 miljoner så många barn går inte i skolan. Många barn som börjar skolan hoppar av och anledningarna är många. Trots det talar FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon hoppfullt om att de här siffrorna går att ändra på. Under den internationella dagen för läskunnighet underströk han varför det är så viktigt att satsa på utbildning. Läs- och skrivkunnighet ger människor en möjlighet att öka sin utkomst, att delta i beslutsfattande, få tillgång till information om hälsovård och framförallt ger det individer en möjlighet att förverkliga sina rättigheter som medborgare och människor. källa: FN förbundet UNA Sweden Olika medel Medellivslängden i Sverige är 80 år Medellivslängden i Bolivia är 65 år Medellivslängden i Moçambique är 41 år källa: UNICEF Sverige sänker biståndet Sveriges bistånd kommer till nästa år sjunka från 33,9 miljarder kronor till 31,4 miljarder. Det kommer att kräva en ännu tydligare prioritering av de fattigaste områdena och individerna. Biståndet kommer år 2010 främst innefatta Afrika, humanitära insatser, en del FNorganisationer och stöd till det civila samhället via vissa svenska organisationer. källa: webfinanser foto Sofie Björkman Invägning Att arbeta på någon av Malawis stora teplantager är inget gemytligt göra, trots att det omgivande landskapet är oändligt vackert. Från gryning till skymning sliter arbetarna hårt med att plocka de späda bladen från de ibland hundraåriga buskarna. Detta till en ersättning av bekymmersamt låga 3000 kwasha per månad, vilket motsvarar ungefär etthundrafemtio kronor. Arbetarna är en utsatt yrkesgrupp. Många sitter fast i skulder till sina arbetsgivare utan möjlighet att göra sig fria. Även barnarbete förekommer. De flesta teodlingar i Malawi ägs av brittiska och tyska företag. Den enskilde arbetaren får knapert betalt medan bolagens vinster försvinner ur landet. Foto: Åsa Dahlgren Nytt hopp för hiv-vaccin Ett testförsök som utförts i Thailand där man kombinerat två tidigare framtagna vaccin mot hiv har gett forskningen nytt hopp. 31,2% av testpersonerna visade sig hittills ha klarat sig mot den hiv-typ som finns i området. källa: UN News Centre foto monica samuelsson Lokala affärsinitiativ en viktig resurs Den privata sektorn är en av de viktigaste resurserna att prioritera för att kunna nå Milleniemålen till år Det skriver FN:s utvecklingsprogram UNDP i sin årsrapport för Genom att stödja lokala initiativ till den typ av affärsverksamhet som gagnar området där de är placerade har man kunnat se goda resultat. I bl a Kenya och Indien har initiativet i sin tur resulterat i att många människor som aldrig tidigare haft tillgång till den här marknaden nu kunnat hitta sätt att försörja sig. 4 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

4 TEMA flickors och kvinnors situation TEMA flickors och kvinnors situation Det är vår tur nu! Det är ett hårt liv att vara kvinna i Kofele i Etiopien. Dragkampen står nu på många sätt mellan å ena sidan en tradition som säger att utbildning inte är någonting som flickor behöver och å andra sidan tillgången till en ny skola där alla är välkomna, oavsett ålder och kön. text Monica Samuelsson foto åsa dahlgren Etiopien 6 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

5 (t. v.) Hadji har fyra fruar och tjugotre barn. Detta ger, säger han, en position i samhället och gör att människor lyssnar på honom. (mitten) Bakele berättar, utan omsvep, hur det är att vara kvinna i den del av Etiopien där hon bor. Det är en berättelse om tungt arbete, stort ansvar, kvinnlig könsstympning, månggifte och barnäktenskap. (t. h.) Misras mamma heter Madina. Hon är Hadjis tredje hustru. Madina fick aldrig chansen att gå i skolan som barn och har ännu inte börjat i de klasser som nu öppnats för byns vuxna. J ag var bara ett barn när jag gifte mig. Efter några år ville min man ha en fru till. Sedan blev det ytterligare en. Idag är jag den första av tre fruar. Bakele Ganemo har klätt sig fint i skinn och pärlor för att, tillsammans med några andra kvinnor i byn, välkomna oss med sång och dans. De hörde att besök var på gång och nu är de redo. Det är en sång av tacksamhet och uppskattning. Inte minst för den skola som nu finns i byn och som gjort det möjligt för både barnen och dem själva att lära sig läsa och skriva. Förr visste vi inte att utbildning var någonting för flickor. Vi förstod inte att också våra döttrar kunde ha nytta av att läsa. Idag skickar vi med glädje våra flickor till skolan. Men vi mammor är också redo. Kanske är vi gamla men vi vill också lära oss läsa. Det är vår tur nu! I området kring Kofele i Etiopien, en dagsresa söder om huvudstaden Addis Ababa, är det ingen dans på rosor att vara född till flicka. Flickor gifts bort tidigt och i samband med giftermålet utförs i de flesta fall också en könsstympning. Om mannen anser sig ha råd och möjlighet tar han sig ofta ytterligare en eller flera fruar. För honom blir det ett tecken på status i samhället. Oftast lämnas den tidigare hustrun då ensam med ansvaret för, och arbetet med, hem och barn. Bakele, som är mamma till fem pojkar och tre flickor och som dessutom förlorat ett tvillingpar, har denna eftermiddag sällskap av några andra mammor från byn. Här är Eleme och Halima, Zeyinaba, Shuru, Shagitu och Habibe. De har alla likvärdiga berättelser att dela. De vet hur det är att vara en av flera fruar, de har alla förlorat ett eller flera barn, de vet vad könsstympning innebär och många vet hur det känns att bli slagna. Som kvinna har man en käpp hemma som ska skydda oss. När vi håller i den har våra män inte rätt att göra oss illa. Men det är inte alltid man har käppen till hands, och det är inte alltid männen respekterar det heller, fortsätter Bakele och pekar på staven som Halima har i handen. Om vi råkar illa ut tar vi fram käppen, håller i den och ropar lilililililili så högt vi kan. Då kommer grannarna till vår undsättning. Då kan vi få hjälp och mannen slutar att slå. Kvinnornas uppgifter är många och ansvaret väger också tungt. Att odla och ordna mat till familjen, att ta hand om barnen och djuren, att hämta ved och att hämta vatten. Inget av det görs med lätthet. Att föda många barn är i det närmaste en kvinnas plikt här. Vid förlossningen är det grannkvinnor eller den äldsta dottern som hjälper till. Är det komplikationer tillkallas ogettin eller kulturkvinnan. Det är också hon som utför könsstympningen på flickorna inför giftermålen. Idag är det egentligen förbjudet enligt lag men här ute på landsbygden är traditionens band starka. Det är den nya skolan mitt i byn som utgör kvinnornas glädjeämne dessa dagar. Nu kan flickorna gå i skolan och de själva får också utbildning. Varje tisdag samlas flera hundra mammor i skolan. En utveckling som egentligen är lite svindlande. Sett i lite perspektiv har det hela gått ganska snabbt. Våra män har inte låtit oss gå ut tidigare. Det har varit ovant för dem att vi skulle lämna hemmet och alla arbetsuppgifter där, om än bara för en liten stund. Idag går det bättre och det finns en slags glädje i hela byn över möjligheten att få lära sig läsa och skriva. De flesta vuxna män gick ju inte heller i skolan när de var barn. Inte många av oss kan läsa och skriva. Idag kommer även en del män till vuxenutbildningen, berättar Bakele. Granne till skolan bor Hadji och hans tredje fru. Han har fyra fruar som han flyttar runt till. På frågan hur många barn han har kliar Hadji sig i huvudet och hämtar sedan en liten papperslapp. Här finns alla namn uppskrivna. Första frun och barnen han har med henne. Andra frun och barnen i det äktenskapet. Tredje frun, och fjärde enligt samma mönster. Hadji räknar och kommer fram till att han idag har tjugosju kvinnor och barn. Några barn har Foto: privat han förlorat men så här ser det ut idag. Misra är åtta år och dotter till Hadjis tredje fru. Hon är en av de få barn som fått möjlighet att gå i skolan. Och som tjej är detta naturligtvis extra speciellt. När hon kommer hem är dock uppgifterna många. Som storasyster förväntas hon ta ett stort ansvar och hjälpa mamma både med barnen, att laga mat och sköta djuren. Misras mamma går inte i vuxenutbildningen. Maken Hadji gick ju i skolan som barn och det får räcka. Han räknas idag som en mäktig man i samhället här. Om jag bara hade haft en fru skulle jag haft råd med en bil också. Nu har jag fyra fruar, säger Hadji och bjuder oss att sitta ned inne i huset. I hyddan utanför har Misras mamma just tillrett ett bröd av ensete, en planta som på grund av sin form kallas falsk banan, och tillagat kaffe på etiopiskt vis. Hadji säger sig också vara glad över att skolan nu finns i byn. Det betyder mycket. Och visst ska han låta dottern läsa klart. Hur länge är dock osagt. Enligt traditionen är hon snart giftasvuxen. Misra är tillsammans med sina jämnåriga den första generationen tjejer från byn som får möjlighet att gå i skolan. De vet att det inte är någon självklarhet. Och absolut inte för tjejer. Misra vet att pappa gått i skola men att mamma varken kan läsa eller skriva och kanske heller aldrig kommer att lära sig det. Tillbaka till Bakele. Trots att hon och de andra mammorna i byn skulle kunna tänka och känna att de har framtiden bakom sig så är hungern efter kunskap stor. Vi vill att våra döttrar ska få det bättre än vi haft det. Vi ser att de lär sig mycket i skolan. Vi lär oss också mycket av den utbildning vi får. Och vi lär oss mycket här också, av att få sitta här och prata med er. n Experten svarar Susanne Wadstein, chef för Sidas jämställdhetsteam Varför är flickor och kvinnor extra utsatta när de lever i fattigdom? Det ser olika ut överallt, det finns inga generella svar. Alla samhällen har sin problematik. Dessutom är det så att i nästan alla länder och samhällen finns diskriminerande strukturer och lagstiftning som gör att både kvinnor och män diskrimineras på grund av kön. Vad saknar kvinnor rätt till? Det kan sträcka sig från att flickor eller kvinnor inte får äga, ärva eller rösta till att de inte får del av information eller tillgång till utbildning. TEMA flickors och kvinnors situation Misras generation flickor är den första i området som får chansen att gå i skolan. Diskrimineras kvinnor likadant världen över? Nej, egentligen inte. Men några uttryck som ter sig ganska lika är exempelvis diskriminering när det gäller äganderätt och lönearbete, det går igen i många samhällen. På vilka sätt är kvinnor särskilt utsatta? Kvinnor i fattiga sammanhang utsätts ofta för våld och integritetskränkning. De har inte stora möjligheter att skydda sig själva och sin familj och kan inte köpa sig säkerhet, utan är beroende av andra skyddsstrukturer. I samhällen där arvsrätten är patriarkal, dvs där endast pojkar ärver sina fäder hamnar kvinnor i stor utsatthet. Det i sin tur leder också till att de blir mer diskriminerade inom sin familj. Hur kan man förbättra kvinnors situation? Man måste jobba brett med många olika saker. Det räcker inte med bara skola eller bara mödrahälsovård. Inom utvecklingssamarbetet finns en rad möjligheter och för att förbättra kvinnors situation måste man arbeta med flera spår parallellt. Text: Camilla Sköld 8 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

6 Japan TEMA flickors och kvinnors situation TEMA flickors och kvinnors TEMA Hiv situation och aids faktiskt tillåter det innebär det oftast att även barnen måste arbeta. Många kvinnor jobbar på byggarbetsplatser men trots de risker för fall och rasolyckor som arbetet innebär tar många ändå med sina barn dit. Katlin skulle inte klara av ett sådant arbete just nu. Hon skulle bli tvungen att balansera på de rangliga byggnadsställningarna med tunga tegelstenar på ryggen och hennes yngsta barn fastknutet på magen. Istället jobbar Katlin med att tvätta kläder åt rikare familjer i området. Varje dag knackar hon på så många hus hon hinner och tvättar kläderna för hand vid den kommunala vattenkranen. Katlin berättar att området hon bor i har förändrats mycket de senaste åren. Urbaniseringen är påtaglig vilket även inneburit en ökad kriminalitet och en växande marknad av narkotika. På nätterna kan man vakna av att man hör pistolskott. Under dagarna låser en del kvinnor in sina barn i hemmet eftersom de är rädda att de ska springa ut på gatan och träffa på fel sorts människor. Men Katlin tänker inte sluta kämpa för att hennes barn ska få en bra framtid. Är det något jag drömmer om så är det att mina barn ska kunna fortsätta att studera. Två av hennes barn har fått möjligheten att efter skolan gå till ett center som Erikshjälpen driver tillsammans med Frälsningsarmén. Där får de möjlighet att duscha, de får hjälp med läxläsning, de får också två mål mat varje dag och möjlighet att leka med sina kompisar. På centret vet Katlin att är de säkra. Det ger henne hopp och ork att fortsätta arbeta för sin egen och barnens framtid. n Katlin tillsammans med en av grannflickorna. Katlin tänker inte sluta drömma om sina barns framtid Vad gör Erikshjälpen för att förstärka flickors och kvinnors situation? På många håll anses flickor vara mindre värda. Ofta prioriteras pojkar när det gäller mat, utbildning och hälsovård. Flickor arbetar mer i hemmet och får sällan tid att leka eller gå i skolan. Eftersom de i många kulturer gifts bort tidigt till en annan familj vill man inte satsa på deras utbildning. Antalet människor som flyttar från Sydamerika till Spanien för att söka jobb har ökat i stor utsträckning de senaste åren. Den ständiga oron för att bli lämnad ensam med barnen är därför något många kvinnor lever med. Dtext & foto sofie björkman et är en kort men stark kvinna som släpper in mig till bakgården genom den tunga järnporten. Rösterna ekar mellan murarna och från den torra marken yr dammet som trampas upp av små snabba barnfötter. Här i utkanten av Cochabamba i Bolivia bor Katlin, hennes man och tre barn i ett tio kvadratmeter stort rum. Men Katlin vill flytta. Hon känner inte förtroende för sin man som flera gånger i veckan kommer hem berusad. Då kan jag inte lita på vad han gör med mig och mina barn, säger Katlin och ser på mig med allvar i blicken. Men jag har inte råd att betala hyran själv. Utan honom skulle jag och mina barn bo på gatan. Hans lön innebär åtminstone att vi har någonstans att bo. Bolivia Å ena sidan uttrycker Katlin en rädsla för sin man men å andra sidan uttrycker hon en rädsla för att han inte ska komma hem alls. Hon, som så många andra sydamerikanska kvinnor, står ständigt inför hotet att deras män en dag ska åka utomlands för att söka jobb och inte komma tillbaka. Många flyttar till Spanien och lämnar hustrun och barnen hemma. Några få återvänder men de flesta skaffar en ny familj och vill inte tänka på sitt gamla liv hemma i Bolivia. Bredvid den enda sängen i rummet visar Katlin stolt upp ett kort på sina tre barn. Hon berättar att det är för dyrt att lämna barnen på dagis. Alternativet som återstår är att ta med dem till jobbet men i de få arbetena där arbetsgivaren Fakta: Utbildade kvinnor föder generellt färre barn och har större möjligheter att klara sin familjs försörjning. I Sydasien är andelen barnäktenskap (upp till 18 års ålder) 49 procent och i Väst- och Centralafrika 44 procent för flickor. Motsvarande siffra för pojkar är 10 till 25 procent. Källa: Unicef.se Misiraa får nu, liksom hennes bröder, gå i skolan. Foto: Åsa Dahlgren Erikshjälpen arbetar för att Fler flickor ska få gå i skolan och slutföra sin utbildning. Förändra attityder och visa på allas lika värde, bl a genom att starta klubbar för flickor och pojkar. Förhindra tvångsgifte och barnäktenskap. Förhindra kvinnlig könsstympning. Ge hälsovård till både flickor och pojkar. Förhindra trafficking, bl a genom stöd till dagcenter där utsatta barn kan komma för att få socialt stöd. Skapa utveckling i samhället när en by exempelvis får tillgång till rent vatten kan kvinnor och flickor som tidigare fått ägna mycket tid och kraft att hämta vatten numera gå i skolan eller arbeta med inkomstbringande verksamhet. 10 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

7 De gömda barnen Vi minns bilderna som kablades ut från barnhem i Rumänien strax efter diktaturens fall. Kanske trodde vi att det var över och att detta inte längre före-kommer. Men fortfarande idag i länder nära oss finns dessa stora institutioner med hundratals ensamma barn, många av dem särskilt utsatta genom olika slags funktionshinder. Under torftiga förhållanden och framför allt med för lite stimulans får de här barnen inte möjlighet att utvecklas som de annars skulle kunna göra. Erikshjälpen arbetar med att påverka myndigheter för att barn ska få det bättre och ha möjlighet att upprätthålla kontakten med sina föräldrar och släktingar. Genom de lokala samarbetsorganisationer som Erikshjälpen har kan institutioner besökas och påverkas i riktningen att i högre grad stimulera och aktivera barnen och se till deras bästa. n text och foto Anna rostedt Fotnot: Bilden är från en av de institutioner där Erikshjälpen arbetar. Med hänsyn till det arbete som pågår, nämner vi i detta sammanhang inte landet. Du kan hjälpa! Läs mer på sidan 27. Livsviktig vandring efter vatten Hit till det lilla vattendraget i byn Malonda i Malawi kommer trettonåriga Dziwenji tre gånger varje dag. Hon bor med sin mormor ett par kilometer härifrån. Eftersom mormor är för svag för att bära vattnet har det blivit Dziwenjis uppgift. Hon är inte ensam. Hit kommer många flickor och kvinnor gående. En svag stråle strilar ur röret i marken. Hit rinner vattnet från en liten bäck. Tillgången är dålig så här års men har man något att ösa med så går det också att få upp lite av det vatten som omger den steniga och till stor del uttorkade flodbottnen. Här får hela byn, och människor från en ganska stor radie runt omkring, sitt vatten. Dziwenji har visserligen en liten kopp att ösa med men hennes två dunkar är små. En del kvinnor bär stora tunga tunnor på huvudet. Dem tar det lång tid att fylla, de är tunga att bära men å andra sidan kanske det räcker med att gå två gånger. n text Monica Samuelsson foto åsa dahlgren Du kan hjälpa! På sidan 27 kan du läsa mer om hur du kan vara med och släcka törsten i Afrika. 12 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

8 Cecilia Wernesten, Björn Johansson och Maya 1,5 år Har precis bokat ett vitt skrivbord med tillhörande stol. Vi är nyinflyttade och håller på att möblera upp vårt hem. Vårt hem går i vintagestil så vi kommer att måla om skrivbordet och stolen för att sedan slipa dem lite, för att få ge dem den rätta looken. Här kan man hitta fina saker till bra pris. Det är bonus att pengarna går till bistånd. Second Handbutiken i Gävle Ger hopp och mening både i Gävle och ute i världen Redan en halvtimma innan butiken öppnar denna onsdag börjar de första kunderna samlas. När klockan slår tolv och dörrarna väl öppnas strömmar ett femtiotal kunder in i butiken. Under hela dagen är det en strid ström av besökare, alla med målmedveten blick. Här ska fyndas! E rikshjälpens Second Handbutik i Gävle har snabbt blivit ett givet utflyktsmål för kunder ända ner till Stockholmsområdet och årets budget är passerad långt innan advent. Många kunder hittar hit trots att det finns gott om Second Handbutiker i stan. Gävle har blivit lite av en Second Handstad eller loppismecca. Butiken, som ligger längs kajpromenaden från järnvägsstationen, är så fräsch och allt är organiserat på ett bra och lättöverskådligt sätt, intygar alla jag pratar med. Och det luktar gott, inte gammal unken loppis! Och så kan man ta en god fika. Bullarna från Prinsessbageri är oerhört populära. Det har gått fantastiskt bra och vi är så glada att kunderna uppskattar det vi gör, säger butiksföreståndaren Åsa Andersson. Gävleborna är så generösa och skänker fina saker, möbler och kläder som vi kan sälja i butiken. Överskottet delas lika mellan Erikshjälpen och sam- Gävleborna är så generösa och skänker fina saker, möbler och kläder som vi kan sälja i butiken. arbetspartnern Korskyrkan i Gävle. Pengarna går till hjälpverksamhet och sociala insatser. För Korskyrkan är butiken en dröm som går i uppfyllelse. Pengarna går till kyrkans sociala verksamhet med soppkök och annan utspisning, men även till internationellt hjälparbete, berättar Thore Sjölund, 74 år, som varit med sedan starten. Thore är en av volontärerna. Nu arbetar han bara 40 timmar i veckan med butiken. Mycket arbete sköts av ideella krafter. Butiken har också ett avtal med arbetsförmedlingen som erbjuder praktikplatser och arbetsrehabilitering. Det finns också personer som får språkträna via SFI eller avlägga sin samhällstjänst genom frivården här. Åsa Andersson är ett energiknippe av sällan skådat slag. Min största merit är att jag är missionärsbarn, säger Åsa. Jag är van vid utmaningar och har lärt mig att de är till för att lösas. Vid 22 års ålder hade hon bott tio år i Norge och tolv år i Afrika. Föräldrarna arbetade som missionärer i Kongo Kinshasa och Åsa växte upp i en miljö där den ena dagen inte var lik den andra. Efter avslutade bibelskolestudier ville Åsa inte ha ett Svenssonliv. Åsa var beredd att åka ut som missionär. Hon Gunilla Lövgren Jag är sjukskriven på halvtid på grund av ledgångsreumatism. Halvtid gör jag arbetspraktik via arbetsförmedlingen. Femton år jobbade jag i vården och fick då ledbesvär i mina knän. Här började jag i mitten av juli och jag trivs så bra. Nu är jag ansvarig för leksaksavdelningen och för personalfikat. Jag tror aldrig jag skrattat så mycket i hela mitt liv. Jag har fått tillbaka det sociala livet och mår också mycket bättre i kroppen. När jag var som sjukast kunde jag knappt gå. För mig har det varit bästa medicinen att arbeta här. frågade Gud: Var vill du ha mig i Sibirien eller i Sahara? Och så gifte jag mig med en svensk och hamnade i Gävle, skrattar Åsa. Åsa, som har fyra egna barn, har jobbat med barn och hjälpverksamhet hela yrkeslivet. För några år sedan skolade hon om sig och läste en personal- och ledarskapsutbildning. Nu ser jag varför jag skulle studera dessa ämnen. Jag har alltid brunnit för barnen i världen. Genom arbetet inom Erikshjälpen får jag dagligen arbeta med mina hjärtefrågor. Åsa är ständigt på språng. Telefonen ringer hela tiden och hon rör sig bland sina medarbetare som har frågor, alltifrån prismärkning till mer sociala. Men hela tiden med ett leende och närvaro. Här lever jag ut min dröm. Jag får leva det jag tror på. Jag har det här i mitt hjärta och det känns meningsfullt. Har man inte det bränner man ut sig. Åsa lovordar Erikshjälpens koncept. Det är välorganiserat och tydligt. Samtidigt som det gör alla till vinnare. De som jobbar här får värdefull praktik, de får komma ut bland folk, de får arbetskamrater, kunderna hittar prisvärda, unika varor och barnen i världen får ett bättre liv. n text och foto Anna Clara Laajoki Thore Sjölund, Gävle Jag kommer först om morgnarna och öppnar och tänder upp. Jag och min hustru har alltid jobbat ideellt vid sidan av förvärvsarbetet. För oss är en del av livet. Det är glädjande att den här butiken går så bra och att vi får in mycket pengar att hjälpa människor både här i Gävle och ute i världen. Min fru Gudrun jobbar med soppköket i Gävle som drivs med medel härifrån. Här ser vi många personer som får växa och blomstra tack vare det positiva arbetsklimatet, berättar Åsa Andersson. De kanske har saknat social samvaro och blivit deprimerade pga av sjukdom och arbetslöshet. Här är alla lika värda. Vi gör arbetet tillsammans. Det är ett teamwork till hundra procent. FAKTA: Erikshjälpens Second Handbutik i Gävle Butiken på Södra Skeppsbron i en stor järnhandels lokaler är ljus och fin med stora fönster samt med gott om parkeringsplatser utanför. Ytan är totalt 2070 kvadratmeter, varav 1200 är butiksutrymme. För att ge tid åt att iordningställa varorna samt fylla butiken är öppettiderna begränsade till onsdagar och lördagar. butiker driver 46 butiker över hela landet, ofta i samarbete med lokala organisationer. Affärsidén är att genom försäljning av skänkta varor generera medel till sociala och humanitära projekt utomlands och även i Sverige. 14 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

9 KULTUR Ingrid ser till att idéer blir verklighet Det var en djupt berörd Ingrid Carlsson som för tre år sedan satt på flygplanet på väg hem från Laos. Bland människorna i byarna hon hade besökt hade hon med egna ögon fått se stora behov. Hon ville göra någonting, hon ville inte bara låta denna upplevelse gå henne förbi. Ingrid lät dock inte drömmarna om att hjälpa förbli tankar utan såg till att de blev verklighet. Hon använde sin kreativitet för att hitta olika vägar att hjälpa de människor hon mött. Det innebar allt från att skriva brev till företag, samla in kläder, göra fler resor till Laos, ta upp kollekt i kyrkan till att få SkoBoo i Ullared att skänka skor. Vissa saker har inneburit stora utmaningar som exempelvis modevisningen hemma i Getinge som innebar ett heltidsengagemang. Visst har det varit motgångar ibland med det har hela tiden varit glädjen i att göra något och dela med sig som drivit mig! Ingrid tror att det som framförallt har fått henne att fullfölja sina idéer är att hon har sett andra människor som vågat genomföra sina drömmar. Att leva nära människor och låta deras goda sidor bli till inspiration för en själv säger hon är oerhört viktigt. Jag har alltid sett min mamma som en stor förebild i att inte bara tala gott, utan att också göra gott. Hon var alltid beredd foto: monica samuelsson Skogens guld går till Erikshjälpen Lisbeth Eiderbrant ifrån Jönköping förenar ett av sina största intressen med att kunna stödja de utvecklingsinsatser som Erikshjälpen arbetar med. När hon säljer kantarellerna från skogspromenaden till sina kollegor på jobbet så bidrar att stötta människor hon mötte och ville gärna dela med sig av det hon hade. Även när hon bodde på ålderdomshemmet fortsatte hon att ge. Det är även genom att med egna ögon få se hur engagemang kan ge resultat som Ingrid fått inspiration till att fortsätta. I våras besökte hon byarna i Laos igen och fick se toaletterna som byggts i ett av Erikshjälpens projekt som hon varit delaktig i att samla in pengar till. När hon såg barnen springa runt i sina nya skor och när hon fick träffa bychefen som var iklädd en grön T-shirt med Falkenbergs Sparbanks logotype, så kände hon att de drömmar hon haft nu blivit verklighet. text Sofie Björkman foto Privat hon samtidigt till att barn runt om i världen kan få uppleva sina drömmar. Det känns roligt att kunna ge bort pengarna! Många kantareller blir det och många drömmar finns det. foto: åsa dahlgren foto: monica samuelsson foto: monica samuelsson Den fattige handlar i små kvantiteter Att köpa stora kvantiteter kan inte den fattige göra. Därför ser man på många håll i fattiga länder små förpackningar av det mesta som vi här hemma köper i storpack. Tuggummistora papperspaket visar sig innehålla portionsförpackat tvättmedel. Matolja köper den mindre bemedlade ofta i små påsar eller flaskor som bara räcker en dag eller två. Det finns ingen så fattig att han inte kan hjälpa och ingen så rik att han inte behöver hjälp. Okänd Myller på lunchservering på ryska marknaden i Phnom Pehn I folkvimlet på Ryska marknaden i Kambodjas huvudstad Phnom Penh är trängseln stor men hungrig ska man inte behöva vara. Här finns det mesta för den som vill luncha. Sittplats kan dock vara svårare att hitta. Richard gjorde egen fotboll Man tager vad man haver sade Cajsa Warg. I samma anda tillverkar många barn sina egna leksaker och inte minst fotbollar. Richard i byn Malonda i södra Malawi har gjort sin fotboll av hoppressade plastpåsar som knutits ihop med ett snöre. Fotbollen funkar bra och torkar eller spricker inte, som vanliga skinnbollar lätt skulle göra i det varma och torra klimatet. Den är också mjukare att sparka på för barn som oftast saknar skyddande skor på fötterna. Det kostar inget att leva det kostar bara att överleva! Linnea, 11 år foto: monica samuelsson Långkok Pau Chap bor med sin mormor och morfar I slummen I Phnom Penh i Kambodja. Varje dag hjälper hon morfar att hugga rester av grisben som han köper av slaktaren. Hela natten kokas grisbenen som morfar sedan säljer till boende i området. foto: sofie björkman foto: monica samuelsson En kubik ananas Receptet: Majs i paket Ta bort alla majskorn från majskolven. Mosa i en mortel. Lägg majsdegen i de gröna majsbladen. Knyt ett snöre runt och ångkoka i ca 40 min. Denna basföda ätes mycket i Ecuador och Peru. I utkanten av staden Mymensingh i Bangladesh pågår dagligen omfattande handel med ananasfrukter. Odlare kommer cyklande med sina varor och köparna cyklar därifrån med lasten när affären är avklarad. Hållplats Sista resan verkar vara gjord för den här containern. På en gata i Santa Cruz, Bolivia fick den ett andra liv, som busskur för väntande passagerare. Den kanske inte ger skydd mot sol och regn, men kanske mot vind och blåst? foto: sofie björkman 16 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

10 så gick det sedan Räddad undan barnäktenskap Tayibe i Kofele räddades från att giftas bort som barn. Idag går hon i skolan och trivs med livet. Redan när Tayibe var nio år gammal påtalade hennes föräldrar att det borde vara dags för henne att gifta sig. Det fanns en man, berättade de, som var beredd att betala familjen både pengar och kläder för att få Tayibe till hustru. Jag ville absolut inte gifta mig. Jag blev både rädd och förtvivlad. Jag tyckte mannen såg gammal ut. Honom kunde jag väl inte gifta mig med. Jag ville ju gå i skolan och slutföra min utbildning, berättar Tayibe som ihärdigt vägrade att acceptera föräldrarnas förslag. Mamma och pappa blev arga. De sade att det hade varit bra ekonomiskt för dem om jag gått med på giftermålet. Det var då jag valde att fly, säger Tayibe som blev allt mer rädd för att bli tillfångatagen och bortgift. I den del av Etiopien där Tayibe lever är det nämligen inte ovanligt att unga flickor och kvinnor kidnappas för att giftas bort. Riskerna kände hon väl till. Tayibe valde att söka upp Rukia som är projektkoordinator hos Erikshjälpens samarbetspartner Light of Hope. Hennes arbete med att motivera familjer att låta även flickor få gå i skolan hade låtit tala om sig i trakten. Och det var just detta som Tayibe drömde om. Varför inte hon, utan bara pojkarna, kunde få gå i skolan förstod hon inte. Hon som ville lära sig så mycket och som hade så stor aptit på livet. För Rukia berättade Tayibe vad som höll på att hända där hemma. Att hon inte längre kände sig säker. Rukia blev nu något av en försvarare för Tayibe. Polisen kontaktades liksom Tayibes egna föräldrar. Tayibe blev en tid satt under polisbevakning för att ingen skulle göra henne illa eller röva bort henne. Jag pratade också med hennes föräldrar om varför de borde låta Tayibe gå i skolan, berättar Rukia som själv växte upp i en strikt muslimsk familj. För tio år sedan blev hon kristen och idag går en stor del av hennes arbete ut på att besöka familjer och övertyga dem om fördelarna med att sända även sina döttrar till skolan. I de byar där våra skolor nu finns har flickor och kvinnor en helt ny möjlighet. Tidigare var det otänkbart för de flesta familjer att låta flickorna gå i skolan. Dels trodde man inte att de hade någon nytta av att läsa. Sedan sågs risken med att låta dem vandra flera kilometer till skolan som alldeles för stor. Vi går från dörr till dörr, från familj till familj. Ibland tar jag mig själv som exempel, säger Rukia. Eftersom jag fick möjlighet att läsa och skaffa mig utbildning kan jag idag arbeta och tjäna ihop till mitt levebröd. Jag har lärt mig att ta större ansvar och är idag också bättre på att ta hand om mig själv och min hälsa. Att få gå i skolan ger så Rukia var som en advokat för mig. När jag bara var nio år gammal räddade hon mig från att giftas bort. Det har påverkat hela mitt liv. Nu kan jag studera och själv välja hur jag vill leva mitt liv, säger Tayibe. mycket mer till livet än enbart den teoretiska kunskapen. Tayibe är idag sjutton år. Hon bor fortfarande hemma efter hos sina föräldrar men går sedan flera år tillbaka i skolan. Mamma och pappa frågar fortfarande om jag inte borde gifta mig snart. Men jag vill gå i skolan och slutföra min utbildning. Kanske skulle jag kunna bli läkare och hjälpa människor här i byn. Det finns många som är sjuka. Om jag kommer att gifta mig någon gång vet jag inte idag. I så fall ska det vara av kärlek, med någon som jag själv tycker om. n text monica samuelsson foto åsa dahlgren Vinnare mot alla odds Christina från Vitryssland är bara 17 år men har ett bagage i livet man inte önskar någon. En svår uppväxt med mamma som är alkoholist, pappan mördad och två bröder i fängelse. En kompis hon sov hos ibland prostituerade sig och drog med Christina in i fel sammanhang. Och så kom dagen då Christina åkte fast efter en stöld och dömdes till ett tvåårigt straff på en ungdomsanstalt. Jag var sur och arg på hela världen, berättar Christina. Även tiden på anstalten blev tuff men det fanns trots allt ljuspunkter. Genom Erikshjälpens samarbete med den vitryska organisationen Värld utan gränser, kom en grupp volontärer på besök till anstalten. För Christina blev dessa besök början på ett helt nytt liv. En av volontärerna, Svetlana, kom att bli Christinas kontaktperson. Det har krävts mycket tid och tålamod, säger Svetlana. Jag har behövt kämpa för henne, vara hennes kompis och ta emot henne precis som hon är. Första gången Christina tog mig i handen var vi lika förvånade båda två! Idag har Christina kommit på fötter och börjat studera igen, mycket tack vare stödet från Svetlana. Med Svetlana är det enkelt, vi träffas, ringer och skickar sms. Jag kan alltid vända mig till henne! säger Christina Christina och Svetlana Vi börjar se en förändring. Idag väljer allt fler föräldrar att låta även sina flickor gå i skolan. Även vuxna kvinnor kommer för att få lära sig det som gick miste om som barn, berättar Rukia. med ett brett leende och menar att det är viktigt att varje flicka som vill får en kontaktperson. Så ofta hon kan följer Christina med Svetlana och de andra volontärerna på besöken till anstalten. Jag vill berätta för flickorna att det finns andra sorters människor än de som de mött. Att allt inte är hopplöst! Christinas farbror är rörd när han säger: Det fanns en period när Christina stod med ett ben kvar i sin gamla värld och jag verkligen inte visste hur det skulle gå. Jag är så tacksam för Svetlana och allt som ni gjort. Idag är Christina en vinnare! n text och foto Anna Rostedt Du kan hjälpa! På sidan 27 kan du läsa mer. På väg till universitetet Området runt Takeo i Kambodja är fattigt. Här bor många familjer som inte har råd att låta barnen gå i skolan. Erikshjälpen arbetar här tillsammans med en lokal organisation* för att möjliggöra för ungdomar att gå i skolan och också läsa vidare vid gymnasiet. Detta har tidigare varit utom räckhåll för det stora flertalet. Många elever bor också under veckorna på det elevcentra som drivs av organisationen. För många av dessa ungdomar är framtiden oviss. Ska kunskaperna räcka för att ta sig vidare till universitetet? Eller ska man tvingas avbryta sina studier innan de knappt hunnit börja? De ungdomar som läser och bor på elevcentrat har, mänskligt sett, dåliga förutsättningar. Många har föräldrar som aldrig gått i skolan. Den fattiga uppväxten kan också ha tagit ned de egna förväntningarna på livet och framtiden. Därför är det fantastiskt att notera att av de tjugo elever i programmet, som nu genomgått den avslutande gymnasieexamen, klarade sig hela arton tjejer och killar. De två som inte klarade det går nu om sista året för att förhoppningsvis bli godkända i nästa kull. På skolan där eleverna läst går det trehundra elever. Sju av de duktigaste får nu stipendium som innebär gratis utbildning vid universitetet. Av de sju som tilldelats stipendium är fyra från den grupp av ungdomar som fått utbildningsstöd via Erikshjälpen. Alla dessa fyra är flickor. Totalt går nu femton studenter från Erikshjälpens elevcenter vidare till universitetsstudier. n text monica samuelsson foto Light of Life *I denna del av Kambodja samarbetar Erikshjälpen med Light of Life Cambodia. Malavy är en av de studenter som genom Erikshjälpen fått möjlighet att gå klart gymnasiet. Nu har hon fått ett inhemskt stipendium för att läsa vidare vid universitetet. Detta är något som är oerhört ovanligt för en tjej med Malavys bakgrund. Det tänder också ett hopp hos många ungdomar som, likt Malavy, vuxit upp i en av Kambodjas allra fattigaste regioner. 18 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

11 porträttet Pip Pip Pip Tystnad. Fyrtio minuters tystnad. Pip Pip Pip Yes, där kom andningen igång igen. Tack så mycket. Jag vill inte leva ditt liv jag vill leva mitt! När Jonas Helgesson, idag 31 år gammal, just skulle födas slog dramatiken till. Moderkakan lossnade och navelsträngen snurrades fyra varv runt hans hals. Akut kejsarsnitt. Två liv stod på spel. Både Jonas och hans mamma kunde dock räddas. För Jonas kom fighten i livets början att bli den första i raden av väldigt många fler. text Monica Samuelsson foto Camilla Gewing-Stålhane Vi möts på ett café i centrala Malmö. Hit flyttade Jonas från Göteborg för ett antal år sedan. Att han, som till och med hade problem att knäppa byxorna själv, skulle kunna stå på egna ben och ha egen lägenhet verkade då som en utopi. Visserligen hade han redan lämnat den rullstol som många trodde att han skulle tillbringa livet i. Visserligen hade han lärt sig prata mer än vad hans cpdiagnos hade förutspått. Visserligen hade han till och med, mot alla odds, lyckats ta körkort. Men många hinder blockerade fortfarande hans väg. Jag har aldrig velat acceptera mitt handikapp eftersom jag är så mycket mer än det. Att placera människor i fack förminskar dem. Jag har inte velat begränsa mig så, säger Jonas som redan på första sidan i sin bok Grabben i kuvösen bredvid tillägnar den sin mamma. En del har Madonna som idol. Jag har min mamma. De är dessutom lika gamla. Mamma har betytt så mycket för mig. Hon har lärt mig att jag är älskad inte för det jag gör utan för den jag är. Det betyder mycket. Vi är fortfarande väldigt tighta, säger Jonas och berättar om när han och hans pappa första gången skulle ut på en golfbana. Väl hemma igen efter arton hål och mer vandring bakom sig än någon trodde att han skulle klara av, ställde mamma undan rullstolen med orden Du behöver inte den här längre. Hädanefter skulle handikapp för Jonas komma att räknas i golftermer istället för i rullstolar och hjälpmedel. Det är jättebra att det finns hjälp att få. Jag säger inget annat. Men ibland förväntas handikappade ta den lättaste vägen. Det är härligt ibland men jag hade inte blivit den jag är idag om inte min familj hade låtit mig testa också de farliga vägarna. Jag tilläts att misslyckas och jag har blött så mycket att jag ibland sett ut som jultomten en hel vecka i sträck. Min familj har varit som en hejaklack för mig. En sådan skulle alla behöva. Inte bara fotbollsspelare. Som liten kände Jonas sig inte så värst annorlunda andra barn. Visst fanns det lekar han inte kunde vara med i. Att klättra i träd gick inte. Kurragömma Jonas Helgesson Familj Gift med Hanna. Föräldrar och syskon utgör fortfarande också en väldigt viktig del av Jonas liv. En del har Madonna som idol, jag har mamma, de är lika gamla. Yrke Föreläsare, ståuppkomiker och författare. Bor I Malmö. På gång just nu Skriver på sin andra bok. Den ska handla mindre om mig och mer om sådant som jag lärt mig men som jag tror fler kan ha nytta av. Vid sidan om Har, grovt uppskattat, ätit över 5000 chokladbollar. Jag kallades negerbollskungen som barn. Nu drar jag ned på sötsakerna av hänsyn till mina tänder. Vart alla chokladbollar tagit vägen vet jag inte. De fastnade liksom aldrig. 20 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

12 var också svårt. I rullstolen satt han halva tiden. Och när han lämnade den ramlade han mycket. Skorna var gjorda av gips för att genom sin tyngd ge lite balans. Men de var inte lätta att leka i. Och inte snygga heller, blev han varse lite längre upp i åren. Frågan varför jag har tid till annan varit ganska central för Jonas. Den har han riktat både till sig själv och till Gud. Jag kan längta efter en frisk kropp. Jag kan längta efter att kunna göra sådant som alla andra kan. Men jag väljer att tänka positivt. Att ingen kan allt men att alla kan något. Som handikappad kanske det är extra viktigt att titta på det man faktiskt kan, även om det ser litet och ynkligt ut. Vi människor upptäcker ganska snabbt sådant som är fel i våra liv. Det tar lite mer tid att upptäcka det som är rätt, men det gör livet lättare att leva. Min familj har varit som en hejaklack för mig. En sådan skulle alla behöva. Inte bara fotbollsspelare. Parallellt med frågan varför lever också tacksamheten. Vetskapen om att livet inte är en självklarhet kan ge en lite annan skärpa åt tillvaron. Mitt liv hängde i en tunn tråd. Samtidigt som jag ibland kan klaga är jag också väldigt tacksam över att jag har ett liv. Jag lever på extratid. Det är så det känns. Det gör mig glad. Jag tror att tacksamhet är det finaste en människa kan känna. Och jag tror att alla kan känna tacksamhet för något. Många fighter har Jonas Helgesson bakom sig. Bland de viktigare nämner han själv den att ta sig ur andras föreställningar om vad som förväntas av honom som handikappad. Jag har valt att ha många olika slags vänner, inte enbart andra handikappade. Å andra sidan tror jag att alla vi människor är handikappade på något sätt. Vi har alla något som vi uppfattar begränsande. Vi som lever med diagnoser förväntas delta i så många olika aktiviteter, just bara för att vi är handikappade. Vi får också så oerhört mycket hjälp. Kanske för den oss inte alltid framåt. Identitetsfighten har pågått länge. Nu hoppas Jonas att den är över. Identiteten har jag jobbat med i 31 år. Jag hoppas att jag nu har landat i vem jag är. Jag känner mig trygg. Jag lämnar gärna mig själv bakom mig lite grann. Det är befriande att strunta i sig själv och vad alla ska tycka. Att istället lämna plats åt att upptäcka livet, det lilla och det fina. Några punkter eller tips på hur man lättare tycker om sig själv eller accepterar den man är, det vill inte Jonas Helgesson lämna förslag på. Han tror inte på några tio punkter till lycka. Jag känner mig inte bekväm med sådant och jag tror inte att livet kan kokas ned till några välpolerade tips. Det handlar istället om det som de flesta redan vet. Att man mår bra av att älska alla sidor av sig själv. Utmaningen ligger i att praktisera det man vet. Att sluta jämföra sig med andra är också en sådan grej. Jag tror inte att livet är en tävling. Livet är möjligheter. Och avundsjuka har, så vitt jag vet, aldrig gjort någon människa gladare. Som handikappad kan det ju annars vara lätt att hamna där. Att, avundsjuk på andra, se ned på sig själv och jämföra med vad alla andra kan. Glädjen är ett val. Det är så han uppfattar det. Och det handlar om hur man ser på sig själv och omgivningen. Man kan tillåta sig lite självdistans då och då. Då blir det lättare att vara glad. Man kan inte hela tiden ta allt på strängaste allvar. Livet är ju inte bara allvar. Det är roligt också, emellanåt! Lite humor hjälper till att ta udden av bitterheten. Det är inte så lätt att tycka synd om sig själv mitt i ett gapskratt. Testa det någon gång, säger Jonas. Envis och energisk. Sådan har han nog alltid varit. Han har svårt att nöjt luta sig tillbaka. Drivet vill framåt. Vill alltid mer. Drömmarna utgör bränslet. Jag måste nog ha de där egenskaperna. De gör mig gott. Och drömmarna spelar en stor roll. Kanske för att ingen är handikappad i en dröm, säger Jonas. Att drömma blir ett sätt att frikoppla sig från begränsningarna och tänka större. Jonas ser ett egenvärde i det. Att det viktigaste inte alltid är att få drömmarna uppfyllda. Drömmar är polare man kan hänga lite med. Jag har drömmar på olika nivåer. En dröm är att få betyda något för andra. Jag drömmer om att lämna en eftersmak som är livsbejakande och positiv. Jag drömmer om att få träffa ännu fler människor, inte bara i Sverige utan också i andra länder där handikappade inte har någon livskvalitet över huvud taget. Det är en stor dröm. En dröm av ett helt annat slag är den att en dag få bli pappa. Andra handikappade skulle ju kunna bli irriterade och stötta av det Jonas säger och skriver. Att han inte vill inordna sig i mönstret skulle kunna uppfattas som hotfullt eller i alla fall provokativt. Kritik har han dock fått väldigt lite av. Däremot verkar behovet av förebilder vara stort. Jag tror det är viktigt att ha någon som man kan inspireras av, fullt medvetna om att vi alla har våra individuella utmaningar. Att ibland få höra att sådant man inte vågat tro på faktiskt kan vara möjligt, det är nyttigt. Alla behöver hopp och alla behöver tro. Alla behöver någon att titta på och säga kan han så kan jag. Om det sedan handlar om att kunna skriva på datorn med två fingrar istället för bara med ett. Då är det en seger. Och du ska inte bli som jag. Du ska vara den du är! Välkommen till Arbetsförmedlingens automatiska telefonsvarare. Säg namnet på den du söker, eller säg växel så kopplas du till vår telefonist. Växel. Ursäkta, jag uppfattade inte namnet. Växel! Ursäkta, jag uppfattade inte namnet. Väääxeeel. Fattar du ingenting eller Du kopplas nu till Bruno Svensson. Att ringa till någon. Att gå ut på staden och göra ärenden. Att bli stoppad i en poliskontroll. Så fort Jonas Helgesson slår ett telefonnummer eller lämnar sin lägenhet förvandlas han till ett levande studieobjekt. Så uttrycker han det själv. Idag är det inte längre något han fasar över. Han har valt att räkna in det i sin livsbudget. Det skulle inte funka annars. Att hela tiden förklara och försvara att man är den man är, det skulle bli ohållbart. Då skulle inte livet räcka till något annat. Det är tufft när folk pekar och skrattar åt mig. Att bli misstrodd är också jobbigt. Vissa tror att jag är full, andra tar mig för att vara ett barn och talar väldigt tydligt till mig, som om jag inte riktigt förstod vad de sade. Det händer fortfarande att äldre damer ser medlidsamt på mig och vill ge mig en slant. Många är snälla men ibland blir det fel. Därför väljer jag ofta, under mina föredrag, att prata om bemötande. Och kanske ännu heller om att våga steget från att bemöta en annan människa till att faktiskt möta henne. Men det kräver mod att våga se vem en annan person verkligen är. Jonas Helgesson säger att han använder skräpet i sitt liv som affärsidé, en ganska annorlunda sådan, eller nödlösning som det kändes som till en början när han inte fick något annat jobb. Upplevelser och erfarenheter återvinns i form av tankar och skämt, återberättade eller nedskrivna. Jag är ganska intresserad av kläder. Jag är social också så jag tänkte att det kunde passa mig att jobba i en klädbutik. När jag gick och frågade om jobb gjorde de klart för mig att jag inte kunde få jobbet. De trodde att jag skulle skrämma bort kunderna. När man får ett sådant svar gäller det att tänka positivt. I logikens namn hade det ju funkat bra att söka jobb på ett vaktbolag istället, men det gjorde jag aldrig, säger Jonas som istället började hålla föredrag om mänsklig värdighet och motivation, att ta vara på livet och se det fina i det lilla. Som ståuppkomiker underhåller han också gärna. Lite tvekande var publiken till en början. Fick man skratta åt någon med cp-skada? När den första vågade respondera på Jonas repliker lossnade det dock snabbt. En bok har det också blivit. Idag skriver han på sin andra. Det finns tillfällen när Jonas Helgesson inte alls är handikappad. De tillfällena älskar han. När jag tittar på film är jag inte handikappad. Inte när jag lyssnar på musik heller. Vi mår alla bra av att hitta sammanhang och frizoner där våra handikapp försvinner. Där vi bara är precis oss själva och inte begränsade på något sätt. För fyra år sedan träffade Jonas den kvinna som två år senare blev hans fru. Hade identitetsfrågorna varit starka när han var yngre fanns de nu i ny, lite mer vuxen, tappning. Skulle någon kunna se honom som den livskamrat man vill leva hela livet med, eller skulle handikappet stå i vägen? När Hanna och jag precis hade blivit tillsammans fick hon en dag frågan av en studiekompis om inte jag var cp-skadad. Hon svarade Jo och sedan punkt på den frågan, utan behov av att förklara. Just den punkten har betytt mycket för mig. Det hade varit knepigt att leva med någon som hade behov av att försvara mig. Jonas Helgesson sticker inte under stolen med sin gudstro. Det är en enkel tro, säger han. En tro han har med sig ända sedan barndomen. Utan tron på Gud hade jag kanske kunnat tänka att jag dragit en nitlott i livets lotteri. Nu ser jag det inte så. Jag tror inte att någon av oss är Guds måndagsexemplar. Däremot gör han oss alla olika och alla unika. Utan min tro på Gud hade jag kanske också brottats med tankar om livet verkligen har en mening, om det inte är en slump alltihop. Det tror Det är befriande att strunta i sig själv och vad alla ska tycka. Att istället lämna plats år att upptäcka livet, det lilla och det fina. jag inte att det är, säger Jonas som, på ett väldigt enkelt sätt, ofta också ber. Inte som någon religiös rit, mer som en daglig dialog. Bönen ger kraft och uppmuntran. Det blir som en inre hejaklack. Jag känner att Gud finns där och hejar fram mig i den riktning han vill. n De kursivt återgivna texterna är utdrag ut Jonas Helgessons bok Grabben i kuvösen bredvid. Boken kan du vinna om du löser bildkrysset på s Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

13 inspiration: second hand krönika Här kommer en rad tips till dig som vill förena nytta med nöje. Fynda i någon av Erikshjälpens Second Handbutiker samtidigt som du faktiskt bidrar till en bättre värld! Fröken Retro presenterar annorlunda idéer, där begagnat kommer till sin rätt. Text och foto: Karin Staberg Slow Deco Nu sjunger inredningsbranschen långsamhetens lov! Som en motreaktion på vår materiella köphets kommer nu Slow Deco som en frisk fläkt. Inredningsfilosofin som bygger på långsiktighet, miljömedvetenhet och bevarande av hantverket hjälper oss att tänka ett varv till innan vi slänger ut bokhyllan vi tröttnat på. Kanske kan den målas i ny färg eller byggas om så att den fyller en annan funktion? Låt din inredning ta tid! Omge dig med saker som du verkligen tycker om och kan tänka dig att ha länge, våga lita på din fingertoppskänsla om vad som är rätt för dig. Våga investera lite mer i antikviteter och saker med en längre historia. Det kommer att göra dig gott! Detaljrikedom Såklart vet du att det är detaljerna som gör det, och saker som bär minnen är de bästa inredningsdetaljer du kan ha! Våga blanda IKEA, dyr design och mormors gamla hushållsvåg i samma rum. En personlig mix gör hemmet levande. Sätt den gamla kulramen som du lekte med när du var liten väl synlig i köket. Den kommer att pigga upp den gråaste måndagsmorgon Återvunnen kärlek Ibland skenar fantasin iväg och tankarna flyger fritt när man får syn på ett gammalt plagg. Vilka händelser i livet har klänningen varit med om? Vilka människor har den stött på? Har den rest över världen, eller bara bott längst in i en garderob i väntan på det rätta tillfället? Och vilka äventyr ska den nya ägaren ta med klänningen på nu sådär 50 år senare? Kommer den att virvla på ett dansgolv eller hänga som en vacker tavla likt ett minne över en svunnen tid? Åh, den som ändå fick följa med Många fler tips från fröken Retro hittar du på secondhand.blogg.se Varsågod! Finaste presenten är minsann inte inslagen i vanligt gammalt papper. Nej, här kommer paket levererade i örngott med handknypplad spets och i en gästhandduk av linne! Det blir som två presenter i en, och självklart spar det på miljön om presentpappret kan användas igen. Så briljant! Behöver jag nämna att du lätt kommer att vinna kategorin Årets snyggaste inslagning? På sidan 31 finns adresser till våra Second Handbutiker. Istället för en blomma! Var lite kreativ när du går bort nästa gång och låt din värd slippa drunkna i blommor och chokladaskar. Ge bort en När Var Hur? -bok eller ett par glittrande lila manschettknappar istället! Din present blir garanterat festens roligaste samtalsämne och dina pengar har räckt både till en glatt överraskad vän och en viktig insats för en bättre värld. Hos oss på Erikshjälpen Second Hand kan du även hitta vackra porslinssvanar eller ett pipställ för alla veckans dagar! Bättre presentaffär skulle jag vilja se Ljuspunkter Stäng mörkret ute med en hel hög vackra ljuspunkter! Investera i glänsande metalliska ljusstakar och skimrande kristalliga glasskålar. Kombinera högt och lågt, stelt och glittrigt. Slå dig ned och njut av livet, det kommer att bli extra vackert ikväll Kerstin Rosén bor, tillsammans med sin man Stig-Lennart, i Laos där de båda arbetar för Erikshjälpen med byutveckling för de allra fattigaste. Jag känner igen min egen oro Luften står stilla. Värmen är kvav där jag sitter i det lilla sjukrummet bredvid Lily. Förlossningsarbetet är i full gång. Här finns pappa Ye som arbetar i Erikshjälpens projekt som snickare. Här finns även deras två små barn och en grannfru. Bädden Lily ligger på har många kvinnor före henne vilat på före och efter sina förlossningar. Jag väljer att inte titta så noga på den. Lily är nitton år och ska föda sitt tredje barn. Hon har förmånen att bo i en större by där det finns ett litet sjukhus. För att göra det lite bekvämare för henne turas vi om att fläkta med en pappbit och badda hennes panna med en fuktig handduk under värkarna. Till vår hjälp finns en barnmorska som kommer in och tittar till Lily med några timmars mellanrum. När värkarbetet går mot slutet hjälper vi henne till förlossningsrummet. Jag kan se smärta, fruktan, oro och förtvivlan i hennes ögon. Samma känslor jag själv haft när våra fyra barn kommit till världen. Jag fick då lustgas och smärtlindning. Lily får en hand att hålla i och någon som uppmuntrar under krystvärkarna. Hade det varit komplikationer skulle hon fått sätta sig på en buss, som förhoppningsvis inte hade gått för dagen, och åka de tre timmarna till provinssjukhuset. Där hade hon varit tvungen att intyga att det fanns tillräckligt med pengar för att täcka sjukhuskostnaderna. Som väl är behövs nu inte detta. Allt går bra. Efter några timmar föds en liten pojke som ska heta Erik, efter Erikshjälpens grundare. Jag tänker på de stunder då våra barn fötts. Den totala glädjen över att det nu fanns ett nytt litet liv att ta ansvar för. Lily ler med hela ansiktet. Glädjen och kärleken till Erik går inte att ta miste på. Pappa Ye tar vara på moderkakan. Stolt går han ut och gräver en grop där han försiktigt lägger ned den. Sedan kommer han tillbaka för att städa upp på förlossningsrummet. Stolthet, glädje och kärlek lyser i hans ansikte. Samma stolthet och glädje min man Lennart visat då våra barn fötts. Efter ett par veckor kommer mormor och morfar och hälsar på. De har inte träffat familjen på tre år eftersom de inte haft råd att resa. Nu hjälper svärsonen Ye till med kostnaderna. Han har ju ett arbete nu. Det är en fröjd att se återföreningen. Särskilt i mormors ögon. Det dröjer inte länge innan mormor går och bär mellanbarnet Mary på ryggen och håller storasyster Kana i handen. Hon gör dockor av en handduk och fäster på flickornas ryggar, precis på samma sätt som lille Erik blir buren. Mormor njuter varenda sekund med barnbarnen. När hon, två veckor senare, ska åka hem gråter hon och är orolig för hur Lily ska klara av allt arbete. Hon vill stanna och hjälpa familjen, men risplanteringen väntar där hemma. Den är nödvändig för att försäkra basmaten för resten av året. När jag ser mormors glädje över barnbarnen, bekymret för dottern och hennes önskan att kunna hjälpa till, då känner jag igen min egen glädje över våra fem barnbarn, oron för att barnen inte ska orka med alla krav och det arbete som det innebär att vara småbarnsförälder. Jag ser också min egen vilja, och oförmåga, att hjälpa till eftersom vi bor så långt borta. Tårarna trillar nedför hennes kinder då hon kramar om mig och ber mig hjälpa Lily. Lily får en hand att hålla i och någon som uppmuntrar under krystvärkarna Här är vi. Två kvinnor i samma livssituation men med så otroligt olika förutsättningar. Hon är fattig och får kämpa för den dagliga födan. Jag är rik och har allt jag behöver. Båda bär vi ändå samma känslor. Glädjen, oron och smärtan för barn och barnbarn är lika stark hos henne som hos mig. När vi kramar om varandra känns det som om vi är ett i hjärtat. Likadana. n Kerstin Rosén Foto: privat 24 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

14 Bildkryss 4/09 EH nr RÄKNAR UPP- LAGOR LIV- ROCK HAR DÅLIG KOLL PÅ EKONOMIN T.EX. BLEKINGE EFTER TRETTON- HELGEN I GOLF HÄSTEN TILLTAL SKER SNARAST FLÖDENA KIP- LINGS ORM PÅ VÄST- KUSTBÅT Konstruktion: John Strandberg Så kan du hjälpa På Erikshjälpen är det alltid mycket på gång. För att kunna hjälpa så många som möjligt vill vi naturligtvis också vara så många som möjligt som hjälps åt. Då blir det också mycket roligare! På de rosa sidorna här i tidningen kan du hålla dig uppdaterad om vad som händer och sker. Här kan du både läsa om pågående kampanjer och hur du på många olika sätt kan ta del i det viktiga arbetet för barnen. Välkommen! REGEMENTE EFTER TVÄTT SÖT HAR HÄST- SPEL VAR INTE MENINGEN VÄG- MÄRKE VAR KANSKE DRÄNGEN? VIKARE FÖRENAR TVÅ LINOR TIDRYMD DRABBAR SKOLBARN SVART- MÅLAT SVABB FORT- PLANT- NINGS- KROPP REGE- RINGS- ORGAN PACKE GUD KVÄVER SIERRA LEONE KAN MAN SÅR I JULKAKA? SOM MEST KRISARTAT I RIO 2016 TACKNARE RYMDMÅTT AVSMAK FYLLA GRÖDA TRÅD LANDES I FRANKRIKE TRÅKIG Du kan vinna boken Grabben i kuvösen bredvid Läs mer om författaren Jonas Helgesson på s 20. Skicka in din lösning till Erikshjälpen, Box 1, Holsbybrunn. Märk kuvertet Bildkryss 4. Senast den 1 februari vill vi ha din lösning. Tre pristagare får boken som skänkts från bokförlaget Libris. HÖG- TID HAR 27 BÖCKER GATA I VASASTAN I STHLM DEN TECK- NADE SLITIT DRYCK SJUK- DOM BAKOM FLÖTE TAS UR SKOLAN HELT OTROLIGT LÄNGE SEDAN NATRIUM UR FINSK TV AV VISSA BOKSTÄVER I C-DUR- SKALAN SÖNDER- DELAD SKOG USA- PENG RUST- NINGSDEL SOM VISS FÄRG NORR OM GÖTEBORG ÖVERGÅNG TA SIG ÖVER ÄPPLEN O PÄRON FORN- GREKER FRÅN HÄST TCHAD KAN VARA PRIS VÖRDAT KAN VA TUNGT NYKTER DEL NÄRA ZUG- SPITSE SAKNAR GO DUBBLA BALKAR... VAR- ANDRAS BÖRDOR SEGER- TECKEN KURVA Namn... Adress... Postnr... Postadress... VARA FÖRSE B O R T TON FRÅN FÅR FÖRST Ny start för flickor i fängelse Vill du hjälpa flickor i Vitryssland som fängslats att få börja om på nytt? Vi behöver ditt stöd för att: utbilda volontärer som kan ge stöd till flickorna så de kan börja ett nytt liv, ordna läger och utflykter som ger flickorna hopp och framtidstro, påverka myndigheterna att förändra systemet och ge utbildning för personal och beslutsfattare i syfte att stödja mer och straffa mindre. Släck törsten i Afrika Var med och bidra till en brunn och ge rent vatten till dem som får gå långa sträckor för att få vatten. 150 kronor ger rent vatten till en person i minst ett år. Hjälp till funktionshindrade Du kan hjälpa funktionshindrade barn på stora institutioner att få ett värdigt liv. Välkommen med en valfri summa på pg Sittplats och bälte till alla barn Ge familjen en annorlunda julgåva Som fadder ger du flickor och pojkar runt om i världen en chans att förverkliga sina drömmar. Ditt fadderstöd ger barn en trygg uppväxt, skolgång och möjlighet till egen försörjning, samtidigt som du stöder utvecklingen i byn där barnen bor. Regelbundet får ni rapporter från arbetet. Vill du veta mer? Kontakta oss på eller gå in på se för att se vad som passar för er. Barn kan vi ger dem möjligheter! Under sin tid som volontär i Phitsanulok, Thailand fick Natalie Thalberg Pedersen ifrån Nydalen ta del av barnens vardag på barnhemmet Banromprakun. Något som chockade henne var hur de färdades till skolan. Trafiken är helt kaotisk och barnen från barnhemmet fick åka i bagageutrymmet i en öppen bil för att få plats! Längs vägarna i Thailand kan man under samma resa se flera olyckor som skett samma dag. Hennes upplevelse har lett till att hon idag driver en insamling till en skolbuss. Varje barn ifrån Banromprakun ska få sittplats och bälte! n Var med och förändra världen. Bli månadsgivare och se till att familjer kan resa sig ur fattigdom. Du betalar 60 kr i månaden eller mer. Välkommen med ditt stöd via autogiro! 26 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

15 Här kommer ytterligare några rader: Vi hör så mycket om kvinnors situationer i olika länder, hög barnadödlighet, för lite mat och smutsigt vatten. Listan kan göras lång. Det är så lätt att bara läsa informationen, tycka synd om dem och lindra samvetet med att tänka att de är ju vana vid lidande. Men så är det inte, de har precis samma känslor som vi. Om vi bara förstod lite bättre kanske vi skulle göra mer än vi gör idag för att lindra en medsysters lidande. Och visa större tacksamhet över att vi har det så bra. Stöd Erikshjälpens arbete genom ett bidrag märkt Förbättra kvinnors situation. Hjälpen når fram! Bed till Gud för en folkgrupp eller ett land där du vet att kvinnor lider. Engagera dig genom att resa ut och på plats hjälpa kvinnor till ett bättre liv. Erikshjälpen sänder regelbundet ut praktikanter. Genom Skandinaviska Läkarbanken kan också läkare och sjuksköterskor resa ut och göra en praktisk, och ideell, insats. 28 Lärarna Margaret Watiti och Ruth Kanchaoi besökte under hösten Sverige och Eksjö tillsammans med socialarbetaren Johana Tonken och rektor Leonard Kotikash. Snart är det returmöte när några rektorer och lärare från Eksjö besöker Kenya i februari. Foto: Jan Ekelund Fotnot: Lärarutbytet finansieras av Svenska Missionsrådet, och genomförs av Rafiki, Erikshjälpens och Individuell Människohjälps skolprogram för internationella frågor, i samarbete med Erikshjälpens samarbetspartner Taretuoki Mission Trust i Emali, Kenya. Vandra i ljus Den designade ljushållaren Walk in Light säljs till förmån för Erikshjälpens arbete med att ge utbildning till barn och ungdomar runt om i världen. 100 kr per försåld ljushållare går till detta ändamål. Lars Mörlid och Peter Sandwall Folk, Jonas Sandwall och Michael Johnson Lars Mörlid och Peter Sandwall sammanför tradition med nytolkning av de välkända advents- och julpsalmerna. Lars berättar initierat och utmanande om möten med barn i Erikshjälpens projekt. Konsertformen är mycket enkel och avskalad. Två röster och klaviatur- detta för att understryka enkelheten i det stora julbudskapet. En välsignad jul blir något annat än den traditionella julkonserten. Här är varken glitter, julpynt eller en välrepeterad show i fokus utan snarare önskan om enkelhet, spontanitet och spelglädje. Det blir en avskalad kväll med kärnan i julbudskapet; Givande och rebellen Jesus. Söndag 29 nov Fredag 4 dec Söndag 6 dec Fredag 11 dec Lördag 12 dec Söndag 13 dec Tisdag 15 dec Onsdag 16 dec Torsdag 17 dec Fredag 18 dec Lördag 19 dec Lördag 19 dec Söndag 20 dec Söndag 20 dec Musikal ger törstiga vatten Läste du Kerstin Roséns krönika på sidan 25? Vill du också påverka? Här är några förslag på vad du kan göra: Erikshjälpen samarbetar på olika sätt med en rad olika artister under julen Tillsammans vill vi bjuda in till julkonsert som ger värme - inte bara till oss i den kalla norden - utan även till utsatta barn i världen. Ett stort och varmt välkommen att dela julens budskap och julens sånger! Under konserterna får du möjlighet att ge en gåva till Erikshjälpens arbete runt om i världen. Under hösten var det nypremiär för gospelmusikalen Johannes Uppenbarelse under ledning av Gösta Palm. Pengarna från biljetterna går till Erikshjälpens projekt med borrning av brunnar. Att sjunga om det levande vattnet och samtidigt göra en insamling till riktigt vatten känns väldigt roligt och relevant, säger Gösta som även arrangerat text och musik. Höstens spelningar inbringade kronor vilket även inkluderar en gåva från en femtioårsuppvaktning. n kl Mamrelunds missionshus, Mamrelund kl Storegårdskyrkan, Eksjö kl Pingstkyrkan, Solna kl Bethel, Fredrikstad, Norge kl Missionskyrkan, Gislaved kl Hoks missionshus, Hok kl Allianskyrkan, Värnamo kl Missionskyrkan, Nässjö kl Missionskyrkan, Nässjö kl Missionskyrkan, Nässjö kl Lommaryds kyrka, Aneby kl Lommaryds kyrka, Aneby kl Ryttargårdskyrkan, Linköping kl Allianskyrkan, Jönköping Platsbiljett 20 kr gäller i Nässjö, kontakta Missionskyrkan Lördag 28 nov Lördag 28 nov Söndag 29 nov kl Allianskyrkan, Jönköping kl Allianskyrkan, Jönköping kl Fiskebäcks Missionskyrka, Västra Frölunda Roland Utbult Roland Utbult är sångare och sångförfattare med stort socialt engagemang, vilket sätter prägel på många av hans texter. I en annorlunda julkonsert får du tid till eftertanke och du får dela givandets glädje. Foto: patrik svedberg Utbytet mellan Emali och Eksjö pågår under ett år. Utbildning är ett av Erikshjälpens viktigaste arbetsområden så vår förhoppning är att dialogen ska leda till utvecklad pedagogik, en ännu bättre syn på barnen och också en ökad förståelse och ett ökat engagemang i internationella frågor här hemma, avslutar Roland Nissfolk, projekthandläggare på Erikshjälpen. n gör gott för många! Foto: pelle wahlgren Tidigare har Prästängsskolan i Eksjö haft utbyte med, och också samlat in pengar till, centret för föräldralösa barn i Emali. Nu är det Grevhagsskolans tur. Här finns förskoleklass till sexan och också särskola. Vi pratar naturligtvis mycket om pedagogik men också om demokrati, energi och miljö. Det finns mycket att titta på och våra gäster har varit otroligt intresserade av allt från återvinning och kretslopp till solenergi och hur det kunde utnyttjas bättre vid skolan i Emali, berättar Jan Ekelund, rektor på Grevhagsskolan som i februari åker till Kenya tillsammans med tre kollegor. Det är alltid häftigt med kulturmöten. Att dela kunskaper och erfarenheter berikar. Ett och annat skiljer undervisning i Kenya och Sverige åt. Hemma är vi mycket mer examensorienterade. Här i Sverige tränas eleverna mer i eget tänkande och att hitta lösningar på egen hand. Metoderna att undervisa är annars på många sätt desamma, konstaterar rektor Leonard Kotikash. Foto: privat Att likheterna oss människor emellan är större än olikheterna var kanske den viktigaste lärdomen för barnen på Grevhagsskolan i Eksjö som under hösten fick besök från Kenya. Barnen är så nyfikna och har så klyftiga frågor, konstaterar Margaret Watiti, Ruth Kanchaoi, Johana Tonken och Leonard Kotikash som fick byta värmen i Afrika mot höstrusket i Sverige för några veckor. Det är kallt i Sverige men också väldigt rent och fint. Vi älskar era sjöar och de fina skogarna. Det är en stor upplevelse att få komma hit. Foto: Andreas joakimson Julkonserter Emali och Eksjö i spännande utbyte Onsdag 9 dec kl Pingstkyrkan, Kinna Torsdag 10 dec kl Korskyrkan, Gävle Fredag 11 dec kl Pingstkyrkan, Bollnäs Lördag 12 dec kl Pingstkyrkan, Sundsvall Söndag 13 dec kl Pingstkyrkan, Timrå Söndag 13 dec kl Ljungandalensförsamling, Fränsta Fredag 18 dec kl Filadelfiakyrkan, Öckerö (med musiker) Lördag 19 dec kl Rödåns Missionshus, Brandstorp (med musiker) Söndag 20 dec kl Pingstkyrkan, Motala (med musiker) Söndag 20 dec kl Ulriksbergskyrkan, Växjö (med musiker) Musiker 18-20/12: Johan Westerlund, trummor Marcus Utbult, bas Jens Nilsson, saxofon, flöjt Du beställer Walk in Light genom att sätta in 185 kr/st inkl porto på plusgior Märk talongen Ljushållare. Design: Stina Sandwall och Matilda Lindblom Fri entré! Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

16 EH nr GÖD- S L A T S OMOGEN KORT DAM B E T YG FÖRR DANSK TID FÖRSÄMRA S T A T U S F J Ä S K ÄR INGET F U L L T I D S - JOBB SAND- HAMN PONTIAC- DRICKS MODELL VÄ L B A R A PÅ J U L AV S E R LÄND- RYG G E N RUBRIK PÅ ANNONS I TIDNING T O T A L FÖRSÄLJ- NING DEN ENGELS- S I S T A MANNEN U T V Ä G E N Ä R VÄ L DEN FÖRSTE VISKAN BRUK H AV S - ODJURET KAN BLI KLÄDER RADON H A T T NYTT J E A N S M Ä R K E CANADA 2010 P OCH VILL ÅKA MED FÄ R G SOM MICKEL HÖRS FRÅN KEDJOR DÖD VÄV - NAD EFTER ELDSVÅDA S M Ä L T E BLOD - ÅDER DUNDER K VA R N PÅ GOTLAND RYSKT FLÖDE SKOGSRÅ VÅ N I N G S - PLAN AV ÄPPLEN MÅRTEN SLUT P Å P L A N T A I DULCIN HEDAR DIALEKTALT NÖT FINSK BYR Å G O 46 KROMOSOMER Å MORSKA S T A D MED DOM VID STICK KAN VA AN- STRÄNGT VIKT ÖVER- ORGAN. UNGDOMS- F. ORGAN PUNK- GENRE KORT RIKE FÖGA INSPIRE- RANDE BOK MED U N D A N T A G AV NOTIS T R O L L - T RYG G H E T KARLS- LAND ARSENIK KINDER- GARTEN BERGS- RYG G SKYND- SAMT ÖVER- FÖR P INFOR- M A T I O N E N 7 INTE ROLIGT ATT STÅ I MÄNGD SMEKA SAMTLIGA N Y U T - SLAGEN I VISA BERG- ART T R I VA S BRYTER IS Erik Krantz och Tang Phetnoun. Foto: privat Julkort som ger liv G o d j u l Även i år går det att köpa Erikhjälpens julkort. Samtidigt som du sänder en julhälsning och gläder släktingar och vänner ger du en bestående gåva till utsatta barn. För ett kort betalar du 50 kronor och 40 kronor går till barnen. Välkommen med din beställning senast 10 december. Uppge antal, så skickar vi korten med kuvert hem till dig. Beställ på eller ring Kort om Erikshjälpen Fadderbesök på Banromprakun i Thailand Erikshjälpen är en biståndsorganisation som arbetar i ett 25-tal länder. Ända sedan starten 1946 har barnen stått i centrum. Det var då den svårt blödarsjuke Erik Nilsson som 17-åring grundlade organisationen till förmån för utsatta barn. Erikshjälpens vision är att förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar. Erikshjälpen arbetar för att barn ska bli sedda och tagna på allvar och ges förutsättningar att genom egen drivkraft skapa en bättre framtid. Erikshjälpen bygger sina insatser på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen, samt en kristen värdegrund med dess betoning på alla individers lika och unika värde. Erikshjälpen arbetar aktivt för att FN:s millenniemål ska förverkligas och att barns rättigheter ska tillgodoses. Erikshjälpens insatser syftar till att utveckla samhället och sker i samarbete med lokala organisationer runtom i världen. Insatserna är inriktade på: Jag ville ge mitt barnbarn en gåva som kunde följa honom länge i livet och att hjälpa honom bli fadder tyckte jag var ett bra alternativ till en traditionell doppresent. Det säger Wivi-Ann Heurlin-Krantz ifrån Linköping, som stöttar sitt barnbarn Erik Krantz i att vara fadder till Tang Phetnoun i Thailand. Förra året i november tog Wivi-Ann initiativet att tillsammans med Erik hälsa på Tang vid dagcentret Banromprakun i Thailand Det blev ett spännande möte för pojkarna och man kunde se hur det satte igång många tankar och funderingar hos dem båda. n Naturkalendern 2010 Kalendern med fantastiska naturbilder av Reine Jonsson och Kennet Johansson har ett bibelord för varje månad. Den kostar 85 kr inkl porto och vinsten, 30 kr per kalender, går oavkortat till Erikshjälpens verksamhet. Beställ kalendern genom att sätta in 85 kr på Eriks-hjälpens plusgiro Ange ditt namn och adress. Märk talongen Naturkalendern. Du kan också beställa på tel Utbildning Fattigdomsbekämpning genom hjälp till självhjälp Hälsa Påverkansarbete och opinionsbildning Katastrofinsatser Gåvobutiken på nätet ett enkelt sätt att ge I Erikshjälpens gåvobutik på webben hittar du smarta sätt att glädja och hjälpa. Du kan smidigt beställa den gåva du vill ge, exempelvis matpaket till en familj i torkans Kenya. Du betalar direkt via kontokort, internetbank eller inbetalningskort. När du gjort det kan du skriva ut ett personligt gåvobevis. Enklare kan det knappast bli! Välkommen in på Krysslösning nr 3-09 K U B B A K R Ä V R Ö D S P A R I V E R O N V I S Ö O J D Å M O S S K U G G A E T Å S K A T R A S S E L S B R I T T E N A L L G T O H A N R I D E R A A L U M B A L K Ö L N O B K Ö P S Ä L J A J L I F T A R E G R Ä S M A T T A N E K R O S G Ö T T S O I H G N B S K A R T T U N G L Ä T Ö A D E R N E R K L A S S A L C I A N K I Å Ä U T O M K O A B A R N S T U G A R O F A R T U G E L E V I A T A N I L Å S D E L T I D S A R B E T E Erikshjälpens arbete finansieras till stor del av regelbundna gåvor från allmänheten. I Sverige riktar sig Erikshjälpen till barn, exempelvis genom skolprogrammet Rafiki och genom stöd till ungdomar i riskzon. På sjukhus är Erikshjälpen känd genom Systers hemliga låda med tapperhetsmedaljen och andra uppmuntringar till sjuka barn. MEN DÅ MÅSTE RÄNTAN BLI HÖGRE? Vinnare Bildkryss 3/09: Sven-Olof Bernhard, Västra Frölunda Hjördis Hermansson, Ödeshög Gundel Johansson, Kvänum Köp en toalett 350 kr U T R O V A Rotary i Växjö hängiven solfångare Fem Rotaryklubbar i Växjö och Lammhult har på bara drygt ett år samlat in imponerande kronor till Erikshjälpens solkampanj. Pengarna har samlats in vid möten och sammankomster. Även de församlingar som står bakom i Växjö har bidragit med kronor. Det var när Rotary-klubbarnas miljökommitté fick kännedom om solkampanjen som det hela tog fart. Att hjälpa skolor, bykliniker och enskilda elever med solcellspaneler och sollampor kändes både konkret och väsentligt, säger Jan Åke Magnusson, som både är Rotarymedlem och arbetar ideellt i Erikshjälpens Second Hand i Växjö. Tillsammans med gode vännen Christer Langer, som har ett förflutet på Elverket i Växjö, utvecklade Jan Åke, själv tidigare chef på Telia i Kalmar län, idéerna för hur det hela skulle kunna gå i lås. Vi har ägnat oss åt tiggeri, så enkelt är det, skrattar Jan Åke som dock får medhåll i att ändamålet är gott. Målet är att fem skolor, två bykliniker och 300 enskilda elever utanför Vilanculos i Mocambique ska få tillgång till ljus, även efter mörkrets inbrott, i det som beskrivs som den första etappen i Växjö Rotarys insamling. Vi hoppas nu sprida engagemanget till fler klubbar på andra håll i Sverige. Etapp två skulle kunna innebära ljus till ännu fler, kanske i något av de andra länder som Erikshjälpen arbetar i, spånar Jan Åke vidare. n En lampa gör det så mycket lättare att läsa läxorna. Foto:privat Arvika Ingesundsvägen 7 Tel BODAFORS Erikshjälpan Second Hand Skolg. 4 Tel BOLLNÄS Renshammarvägen 10 Tel BROBY Allt Möjligt Second Hand Storg. 38 Tel DALA-JÄRNA Industriv. 15 Tel EDSBYN Arken Second Hand Rotebergsv. 40 Tel ESLÖV Kvarng. 4 Tel FILIPSTAD Tegnérg. 3 Tel FRÄNSTA Fränstavägen 235 (vid ICA) Tel GENARP Risav. 2 Tel Gävle Södra Skeppsbron 35 Tel Göteborg Fältspatgatan 6 (Högsbo) Tel HEDEMORA Gussarvsg. 3 Tel HUSKVARNA Birkag. 38 Tel Härnösand Ny butik! GAMLEBY Human Bridge Second Hand Varvet, Hamnen Tel HJO Human Bridge Second Hand Fredsverkstan, Mekens ind.omr. Strömsdalsvägen 22 Tel Magasinsgatan 11 Tel HÖÖR Handelsg. 1A Tel idala Idalaboden Hallen, Frillesås Tel JÖNKÖPING Solåsrondellen, Bangårdsg. 23 Tel KARLSTAD Gengåvan Second Hand Blockgatan 5 Tel Kramfors Gränsg. 11 Tel LINDESBERG Löpargatan 8 Tel LUND Stora Söderg 25 Tel MALMÖ Volframg 5. Tel NORRKÖPING Hagebyg. 31 Tel RÄTTVIK Reparatörv 5. Tel SKENE Örbyv. 16 Tel SKÄRBLACKA Etiopienhjälpen Bergslagsv 25 Tel SKÖVDE Gengåvan Second Hand Kvantumhuset, G:a Kungsv 54 Tel SPÅNGA Skogängsv. 59 Tel SUNDSVALL Bosvedjan Centrum HÖGSBY Human Bridge Second Hand Storg. 38 Tel KALMAR Human Bridge Second Hand Larmg. 6 N Tel Drottning Margaretas väg 23 Tel Kärrtorp Human Bridge Second Hand Kärrtorpsplan 1 Tel Ny butik! För öppettider och inlämning av varor, kontakta närmaste butik eller gå in på och fynda på second hand! Bäckebov. 12 Tel SUNDSVALL Återkommande Mode / Nybrogatan 20 Tel SÄFFLE Kvarnhjulet Second Hand Västra Storg. 11 Tel SÄVSJÖ Hantverkaregatan 5 Tel Söderhamn N Hamng. 41 Tel TIMRÅ Verkstadsv. 2 Tel TOMELILLA Rundelsgatan 6 Tel TRANÅS Storgatan 20 Tel TRELLEBORG Hedvägen 176 Tel VALLENTUNA Gengåvan Second Hand Svedjevägen 2 Tel VETLANDA Lilla Nygatan 12 Tel VIMMERBY Mässbrog. 1 Tel VRIGSTAD Gästgivareg. 4 Tel VÄNERSBORG Vassbotteng. 16 Tel VÄRNAMO Västbovägen 51 Tel VÄXJÖ Smedjeg. 5 Tel ÅKARP Lundavägen 51 Tel VÄXJÖ Human Bridge Second Hand Kungsgatan 11 Tel KARLSKRONA Human Bridge Second Hand Kungsmarksplan Tel Ny adress! 30 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

17 Posttidning B Avsändare: Erikshjälpen, Bergmossevägen 5, Holsbybrunn Man måste kämpa för det man tror på När hiphop/soulduon Silversystrar i Göteborg hade skrivit klart låten Under samma sol väcktes en längtan att få göra något mer för andra människor. Därför donerar duon nu låten till Erikshjälpen. Låten ska säljas digitalt på Internet och en video är också på gång där Silversystrar uppmanar till engagemang. Vi har hållit på med musik på var sitt håll i ganska många år. Innan Silversystrar bildades hade vi också träffats lite grann på festivaler och konserter, vi kände till varandra över nätet och hade också lite sporadiskt samarbete. När vi sedan hamnade i samma stad ville vi fördjupa kontakten, berättar Ulrika Broberg som på scen kallar sig Fröken B och som står för rappandet. Det är hon som bidrar med hiphopinfluenserna i den gemensamma musiken. Miah Jarnevi har sin bakgrund i soulen och är den som sjunger; Det går ganska fort när vi skapar låtar. Vi har gjort olika släpp av demos och också gästat på olika samlingsskivor. Under året har vi släppt ett mixtape med samlade favoriter blandat med en del nytt. Namnet Silversystrar kom till ganska tidigt. Inspirationen till namnet plockades från låten Tala är silver - tiga är bull. Ulrika förklarar; Silversystrar Fröken B alias Ulrika Broberg, 27 år, och Meldeah alias Miah Jarnevi, 24 år. Bor I Göteborg men kommer från Ulricehamn respektive Karlstad. Gör till vardags Ulrika är gymnasielärare i svenska och psykologi. Jobbar idag med administration på ett företag och håller kurser i rap för mellanstadieelever. Miah är teaterpedagog och jobbar med barn. Träffades 2006 när båda flyttade till Göteborg. Vi hade hört varandras musik tidigare och ville fördjupa samarbetet. Silversystrar föddes. Det finns ju ett talesätt som lyder att tala är silver och tiga är guld. Vi håller inte med om det. Vi tror att man måsta tala för det man tror på. Vi kan inte hylla tigandet, att man ska hålla tyst om orättvisor och fel. Man måste kämpa för det man tror på. Ur det resonemanget växte också namnet Silversystrar fram. vi är samma barn under samma sol med samma far och med samma mor med samma syster och samma bror vid olika stränder, men det är samma flod Man måste göra sin grej. Man ska vara den man är och stå för det man tycker och det man tror på. Det handlar också om att våga drömma och löpa linan ut. I våras tog Silversystrar den första kontakten med Erikshjälpen. Låten Under samma sol som tagits fram tillsammans med Christopher Chang var just född och hade, kände Ulrika och Miah, potential att nå längre. Vi hade hört mycket om Erikshjälpen genom vänner som är faddrar. Det kändes som om det var rätt väg att gå och kontakten med Erikshjälpen var väldigt positiv från första stund. Låten Under samma sol ska inte tryckas fysiskt utan säljs digitalt över nätet och intäkterna går till Erikshjälpens arbete. Det känns väldigt bra. Vi håller också på att ta fram en video till låten, berättar Miah. Vi vill inte göra skräckpropaganda även om folk har det väldigt tufft på många håll i världen. Vi vill hellre visa att det känns bra att göra något och att vi tillsammans kan bidra på olika sätt, avslutar Ulrika. n text monica samuelsson foto johan nilsson Ulrika Broberg och Miah Jarnevi Tre år har gått sedan Silversystrar bildades. Ulrika Broberg alias Fröken B och Miah Jarnevi alias Meldeah släpper nu låten Under samma sol till förmån för Erikshjälpens arbete.