MEDLEMSBLADET VÄRINGSÖ RENT VATTEN ÅRSMÖTE I SIKO FEBRUARI PÅ ARHOLMA. Blidö-Frötuna Skärgårdsförening

Transkript

1 MEDLEMSBLADET Nr 1, 2010 Blidö-Frötuna Skärgårdsförening VÄRINGSÖ RENT VATTEN ÅRSMÖTE I SIKO FEBRUARI PÅ ARHOLMA

2 Hejsan! Förra gången du höll Medlemsbladet i din hand hade vi fått hjälp av elever från Rodengymnasiets medieprogram. Denna gång har en tillfällig redaktion knåpat ihop innehållet. Som vanligt kan du läsa sådant som vi vill informera våra kära medlemmar om. Vi vill påminna om att snart är det dags för SIKO:s årsmöte. Den här gången hålls mötet på Arholma så det är inte så långt att åka. Än en gång vill vi tala om att detta årsmöte är öppet för alla medlemmar i SIKO-föreningarna. Så om du vill komma med dit så är du hjärtligt välkommen! Som bonus får du träffa skärgårdsbor från hela Stockholms skärgård. Vi kommer att hålla till på Arholma Nord, den f.d. försvarsanläggningen från kalla krigets dagar som nu har fått en ny, turistisk användning som bland annat museum och vandrarhem. Vi kommer att få en visning och få höra berättelsen om den spännande utvecklingen kring anläggningen. Vill du ha hjälp att ta dig dit så meddela detta till Urban, tel när du anmäler dig. Vi vill passa på att rikta ett stort tack till vår eminenta valberedning som jobbar hårt på att se till att styrelsemedlemmarna har en så god geografisk spridning. Och så kan vi vara stolta över att vi har en relativt ung styrelse, dessutom med mycket bred kompetens och erfarenhet. Detta är viktiga saker för en skärgårdsförening! För en av våra uppgifter är ju att för politiker och tjänstemän kunna beskriva hur det faktiskt fungerar med saker och ting i vår skärgård. Det är därför lokalkännedom är så viktigt för oss. Hur väl känner du själv vår närmaste skärgård? Testa dina kunskaper med samma frågor som politikerna och övriga närvarande fick på årsmötet. Du hittar dessa längre fram i Medlemsbladet. Eller varför inte testa frugan, maken, barnen eller grannen? Tidningen innehåller nämligen facit. En ö som vi tror att inte så många av våra medlemmar känner till så bra är Väringsö som denna gång får en specialpresentation från öns enda fastboende familj. Ön har en spännande historia och är idag åter en levande ö med öppet landskap som välkomnar besökaren. Det var länge sedan vi hade en vinter som denna! Tidvis kallt som bara den, drivor av snö. Och sen skotta igen Isturlistor för öboende, bussar i dikena. Och massor av ved går det åt! Kvällstidningarna skriver stora rubriker om kraftigt ökande elpriser på grund av kylan och landet är så där lamslaget som vårt rike tycks kunna bli när vintern faktiskt blir just vinter. Själv drömmer jag ibland om riktigt rejäl is mellan oss och Blidö. Tänk att kunna ta skoter eller fyrhjuling ända hem till dörren. Bara lasta på allt skrymmande som annars ska lastas i och ur båtar. Smidigt! Det är lyx för en öbo det. Men även en vinter som denna, när isen i Bodskärsströmmen mest påminner om en schweizerost kan ha mycket trevligt att erbjuda! Jag vill gärna berätta om vad vi gjorde för att förgylla en lördagskväll i slutet av januari. Söder om Söderöra ligger en liten ö, snarast en grynna, Sandgrundet. Där hölls en fest i vinternatten till fullmånens ära. Under dagen byggdes en U-formad soffa av den uppdrivna snön. Lite fällar att sitta på för värmens skull. Ur isen sågades stora block av vilka bord, islyktor och bardisk skulpterades. Vid åttatiden på kvällen tändes en stor brasa. Inte mindre än 26 pers, fastboende, fritidsboende och t o m några Norrörabor strömmade till! Vintoddy för de vuxna och varm saft till barnen, trevlig stämning och Östersjöns största dansgolv att tillgå. Först vid midnatt hade kylan tagit sig igenom skoteroverallerna. Inte så dumt. Man har inte roligare än man gör sig! Isbar i Jukkasjärvi? Nä, Sandgrundet söder om Söderöra. Trist i skärgårn på vintern? Knappast! Foto, Joel Nordstedt Under vintern och våren kommer mycket att äga rum som berör er medlemmar på ett eller annat sätt februari häller Skärgårdarnas riksförbund årsmöte, denna gång på Tjärnö. I riksförbundet finns vi representerade via SIKO februari är det SIKO, vår regionala organisation som träffas på Arholma. 10 mars hålls skärgårdsråd i Norrtälje där vi träffar våra kommunpolitiker och tjänstemän. Någon gång under våren sker troligen en internationell Ö-konferens för vilken Sverige är värd. Islandshästar och ryttare på Väringsö. Foto, Anette Andersen

3 5 maj är det åter skärgårdsråd i vår kommun. 7-9 maj träffas skärgårdsungdomar från hela landet på Ven. I juni hålls nationellt skärgårdsforum, förmodligen på Holmön. Detta är det tillfälle då vårt riksförbund träffar statliga verk med verksamhet i skärgården. Titta in på föreningens hemsida för aktuell information. Sist men inte minst vill vi rekommendera alla yngre skärgårdsbor ( hur ung man är beror på hur man känner sig, eller hur?) att titta under fliken barn och ungdom på hemsidan. Där finns länkar till facebookgrupper för skärgårdsungdom i Stockholms skärgård och för SURF som är för skärgårdsungdom från hela landet. Där kan du anmäla ditt intresse för att åka med till ungdomsträffen på Ven. Barbro Nordstedt, Söderöra, ordf. Medlemsblad nummer 1 år 2010 Redaktion: Urban Gunnarsson, Björn Sjöblom & Barbro Nordstedt Omslagsfoto: Björn Sjöblom. Framsida, Fyren Yxlan. Baksida: Jutgrunden Tryck: Affärstryckeriet AB, Norrtälje SIKO - årsmöte Lördagen den 27 februari Anläggningen Arholma Nord Båt från Simpnäs kl Lunch, Föredrag Årsmöte Guidad visning av anläggningen Middagsbuffé, kvällsaktiviteter Övernattning Frukost Återresa söndag 28 feb. Föredragningslista tillhandahålles vid årsmötet liksom verksamhetsberättelse och ekonomiredovisning Subventionerat pris för medlemmar i Bfsf-föreningen. Anmälan till Urban Gunnarsson urbang@telia.se eller: Senast 19 februari, samåkning kan ordnas

4

5 Frågor ang. Leaderprojekt inom Landsbygdsprogrammet? Hitta allt du behöver veta för att söka Leaderstöd stora som små på : Foto, Barbro Nordstedt

6 Ordförande Barbro Nordstedt Tel. hem Söderöra Mobil Blidö Vice Björn Sjöblom Tel. hem Ordförande Alsvassen 1102 Mobil Yxlan Kassör Urban Gunnarsson Tel. hem Kallvik 44 Mobil Furusund Bo Gesslein Tel.hem Löparö 3145 Mobil Bergshamra Magnus Hallstedt Tel. hem Östernäs 9689 Mobil Norrtälje Helén Jansson Tel. hem Söderöra Mobil Blidö Roger Karlsson Tel. hem Högmarsö Furusund Mobil Jenny Melin Tel. hem Källviken 1602 Mobil Blidö Sandra Söderlund/ Nordberg Tel. hem Vagnsunda 82 Mobil Yxlan Gabriella Söderman Tel. hem Gräsken 1:115 Mobil Yxlan Supl. Irene Takanen Tel. hem Tjockö pl.31 Mobil Gräddö Supl. Anders Trygg Tel. hem Björkö Örn 1266 Mobil Gräddö

7 TESTA DINA LOKALKUNSKAPER Fråga 1. Hur många dagar/vecka kan man (om man beställt tid) träffa en läkare på Blidö vårdcentral? 1. 1dag/vecka X. 2 dagar/vecka 2.3 dagar/vecka Fråga 2. Vad är den så kallade Högmarsöpokalen? 1. En paddeltävling för havskajaker X. En precisionsnavigeringstävling för motorbåtar 2. En roddtävling för ekor under 4 meter Fråga 3. Hur många dagar/vecka är affären på Tjockö öppen under vintermånaderna? 1. 0 dagar/vecka X. 2 dagar/vecka 2. 4 dagar/vecka Fråga 4. Hur många är de skärgårdsföreningar som tillsammans med Blidö-Frötuna skärgårdsförening utgör SIKO? (Skärgårdens Intresseföreningars KontaktOrganisation) föreningar X. 12 föreningar föreningar Fråga 5. Vad kallas temaveckan om skärgården som åttondeklassarna på Rådmansö skola får delta i under vårarna? 1. Skärgårdsliv X. Skärgården förr och nu 2. Skärgårdsbygd Fråga 6. Hur många barn under 6 år finns det på "Gräsköarna"? (Gräskö och Lillgräsken) 1. 3 st. barn X. 5 st. barn 2. 7st. barn Fråga 7. Hur många elever går i Köpmanholms skola? 1. ca 40 st. X. ca 50 st. 2. Drygt 60 st. Fråga 8.Hur många gånger/dag (måndag t.o.m. torsdag) kan man åka passbåt från Söderöra till Bromskär under november? 1. 3 ggr/dag X. 4 ggr/dag 2. 5 ggr/dag Fråga 9. Vad är det riktiga namnet på den lokal vi hade årsmötet i? 1. Gräddö bygdegård X. Rådmansö bygdegård, Gräddö 2. Rådmansö hembygdsgård Fråga 10. SL och WÅAB har nyligen ordnat en gemensam reseplanerare på nätet. Låt oss säga att du vill åka reguljärt (med båtar och bussar) mellan Norröra och Tjockö onsdag 18 november med båten som avgår 9.15.När är du framme på Tjockö ångbåtsbrygga? 1. kl X. kl kl Fråga 11. Hur lång tid tror du att det kan ta att åka mellan dessa öar med båt direkt om båten gör 25 knop.? min X. 35 min 2. 1,5 tim Fråga 12.Hur dags går den sista färjan utan kallelse mellan Furusund och Yxlan? X Fråga 13. Svenska Högarnas fyr är en s.k. Heidenstamsfyr, konstruktören, Gustav von Heidenstam var : 1. Son till författaren och poeten Verner von Heidenstam X. Far till Verner von Heidenstam 2. De var kusiner. SVAREN PÅ FRÅGORNA HITTAR DU LÄNGRE BAK I BLADET

8 I förra numret av Medlemsbrevet skrev vi om vår enkät rörande pendlartrafiken mellan Gräskö, Norröra och Söderöra till Östernäs, Furusund och Bromskär. En sammanställning av den kan du hitta på föreningens hemsida Vi ställde även en fråga till de fritidsboende om vad som skulle behövas för att de skulle kunna tänka sig att flytta ut och bosätta sig permanent i sina sommarhus. Så här svarade de: Skulle du kunna tänka dig att bosätta dig permanent på ön om *..båttrafiken var utökad? *..det fungerade att pendla till min arbetsplats? *..det gick att få livsmedelsleveranser till ön? *..jag kunde arbeta i närheten eller på distans? *..jag hade ordnat med vatten/avlopp för åretruntbruk? *..min fritidsbostad var bättre lämpad för åretruntboende? *..det var fler som bodde året runt på min ö? *..det fanns fungerande skolskjutsar? *..annat? (..förslag Internet) *..det fanns fungerande skolskjutsar? *..det fanns dagmamma el motsvarande på ön? 34 st. 30 st. 28 st. 25 st. 21 st. 15 st. 9 st. 8 st. 5 st. 5 st. 2 st Helén Jansson, Söderöra Möjligheterna att pendla spelar stor roll för om de fritidsboende kan tänka sig att bo permanent på öarna men även sådant som att bostaden på ön fungerar för familjen som åretrunt-bostad. Många skulle också föredra att jobba lokalt och slippa pendla. Februarimorgon på Söderöra. Foto Martin Green, Blidö, som under vintern arbetspendlat till Söderöra

9 Miljön och inte minst tillgången på rent vatten är en nödvändighet för mänskligheten. Lokalt, för oss som bor i skärgården är det avgörande för om vi ska ha fisk i våra vatten, om vi ska kunna locka besökare och om vi ska kunna bygga och bo på våra öar utan att vår allt mer ökande vattenförbrukning och inte minst våra avlopp belastar miljön för mycket. I detta nr av Medlemsbladet inleder Anders Trygg en serie om vår närmiljö och vad vi kan göra lokalt för en bättre vattenmiljö. Var tog fisken vägen? Miljön i skärgården och miljön runt oss har blivit ett stort samtalsämne. I slutet av förra året pågick FN s klimatkonferens i Köpenhamn, med medverkan av alla de stora nationerna. Vi i skärgården ställer oss ofta frågan var tog fisken vägen? Kommer t.ex. torsken att komma tillbaka? Vad händer på våra havsbottnar? Vårt hav är idag utsatt för kraftig övergödning eller eutrofiering, detta mycket på grund av besprutningsmedel, utsläpp från industrier och den kraftigt ökande nöjestrafiken i skärgården. Resultatet av övergödningen är döda bottnar, vilket förorsakas av planktonalger som hela tiden ökar i och med övergödningen. När dessa alger dör förbrukar de mycket syre på havets botten. Blåstången överlever inte det grumliga vattnet och klarar inte konkurrensen med de fintrådiga algerna. Det syrefattiga djupvattnet gör att torskens ägg dör och mörtfiskar gynnas och abborrfiskar missgynnas. Redan på 1970-talet uppmärksammades detta miljöproblem och ämnen såsom PCB och dioxin förbjöds. Det var då som gråsäl och havsörn var nästintill utrotade. Idag finns nya ämnen som påverkar miljön, det är fortfarande jordbruket som står för knappt hälften av kväveförlusterna till Östersjön. I huvudsak är det fosfor och kväve som bidrar till tillväxten av alger. Salthalten är idag 6-8 promille i ytvattnet och promille i bottenvattnet, gränserna mellan dessa skikt ligger i norr på 80 meters djup och i söder på 40 meter. Det tar mellan år att omsätta hela vattenmassan. Vi kommer under denna följetong i fyra delar att gå närmare in på vad vi som människor kan tänka på och ev. ändra på. I nästa nummer kommer vi att titta på det kommunala och enskilda avloppet. Anders Trygg, Gräddö Fråga nr Rätt svar kommentar 1 X 2 dagar/vecka 2 X En precisionsnavigeringstävling dagar/vecka föreningar 5 1 Skärgårdsliv 6 2 7st. Barn. Läs anmärkningen här intill! 7 1 ca 40 st. 8 x 4 ggr/dag 9 x Rådmansö bygdegård, Gräddö Saker och ting ändras. Ibland i en positiv riktning! Svaret på fråga nr. 6, att det finns 7 st. barn under 6 år på Gräskö och Lillgräsken stämde vid årsmötet i november. Men inte nu! Sedan årsskiftet bor där inte mindre än 9 st. småttingar under 7 år. Tänk ibland känns det helt OK att ha fel! Grattis Gräskö! 10 2 kl min 12 x x Far till Verner von Heidenstam

10 Väringsö Vikingaön Väringar Väring betyder just viking, varför det är sannolikt att det var Väringar som gav namnet åt Väringsö och att ön var en uppsamlingsplats för väringar som enligt sägnen via de ryska floderna sökte sig till den bysantinska huvudstaden Konstantinopel, av vikingarna benämnde Miklagård (den stora staden). Alternativt kan Väringsö ha varit en hemvist för återvändande väringar. Det var de mest äventyrliga männen, bosatta eller kringfarande skandinaver, främst svenskar, vanligen krigare eller köpmän som tog sig till det bysantinska riket, varav många ingick i kejsarens livvakt och kallades i den ryska folkpoesin Män från andra sidan det mörkblå havet (Östersjön). Det är en spännande tanke att dessa män vandrat på Väringsös mark och de klippor vi fortfarande går på, än om landhöjningens 4,5 meter sedan 1000-talet blottlagt ytterligare klipphällar. Inte långt från Väringsö låg in och utloppet av den stora pulsådern under vikingatiden Långhundraleden varför åtskilliga vikingaskepp strategiskt placerade Väringsö med sin södra udde Varnäset (var, fornnordiska ordet för vakt). På ön finns också gravkullar från samma tidsperiod. Den första gång Väringsö nämns i skrift, vad vi känner till idag, var tiondelängden från 1541 där Jakob fick bidra med 3 spann korn och 2 spann råg samt Peder med 1 spann korn. Ett antal år senare, 1571 fick Tomas i Wäringsöö i samband med den skatt som påfördes svenskarna för att återfå Älvsborgs fästning från danskarna, kallad Älvsborgs lösen, erlägga 1 lod silver samt 10 skilling. i Vaxholms fögderi och för att kronofogden skulle befinna sig centralt i fögderiet blev han förlagd till Väringsö. Opraktiskt på en ö kan man tänka, men så blev det. Den förste fogden, Isac Gåse torde ha etablerat sig i början av talet, men troligen efter ryssarnas härjning 1719, med bl.a. 6 tjänstehjon samt två skrivare. Inalles 11 mantalsskrivna på ön. Senare därtill torpare på Ängsö och Rävsund, öar ingående i fastigheten med bl.a. Carolina från Bergshamra och Adam från Lifland vilken omkom på svag is på väg från Väringsö vintern Under mer än 150 år tjänstgör ett stort antal fogdar på Väringsö fram till 1884 då den siste, Zephyrius Blomqvist lämnar ön. Arrendatorer Därefter påbörjades en tid med arrendatorer som brukade jord och vatten medan Kronan nyttjade skogen. Omkring den tiden kom också de första sommargästerna från storstaden med bl.a. Östanå I. En av dem var professorn och riksdagsmannen Ivar Afzelius vars familj tillbringade somrarna på Väringsö under många år från Afzelius var också medlem av Svenska Akademien och brukade om somrarna bjuda medlemmar ur akademin på sommarlunch, traditionellt med långbord mellan mangården och gammelgården. Afzelius tog också initiativet till att Ängsö avstyckades och tillsammans med några andra platser bildade Euro- Kronofogden Sedan flera hundra år brukades jorden på Väringsö och vid någon okänd tid övergick ön i Kronans ägo. År 1687 infördes en ny ordning i Sverige då befattningen Kronofogde inrättades underlydande Länsstyrelsen. Som boställe tilldelades kronofogden även ett kronohemman för sin tjänst för att bereda honom en löneförmån. Länna och Frötuna socknar kom att tillsammans med ett antal andra socknar att ingå

11 Som tidigare fritidsboende på närliggande Vättersö hade vi viss förankring i bygden, men med Görans arbetsliv i verkstadsindustrin var bekantskapen med skogshantering och i än högre grad lantbruk med övertagen utrustning tämligen obekant. På väg till arbetet i stan kunde Göran se vilka jordbruksredskap bönderna tagit fram och fick därmed tips om vad som borde göras. Väringsö idag Strax efter vi flyttat till Väringsö våren 1997 fick vi kontakt med familjen Sund i Bergshamra, vars kor sedan dess går på bete på ön från slutet av april till november varje år. Vi har under åren fått mycket råd och hjälp av Sunds när det gäller lantbrukets göromål och fått användning för våra redskap och gjort en hel del nyinvesteringar. Förutom inlånade kor och kalvar inrymmer gården ett tiotal islandshästar och en besättning Gutefår. Det är en ganska fantastisk känsla att de betesmarker som Månsons karta över Väringsö från 1639 visar, fortfarande efter flera hundra år hålls öppna med hjälp av betesdjur. Väringsö i senare tid Strax efter att den siste fogden lämnar tillträder familjen Gustavsson som arrendatorer. Familjen driver jordbruket i flera generationer fram till 1950 då den siste ur familjen frånträder. Än idag har vi dock ättlingar ur familjen sommarboende på ön. Ytterligare arrendatorer följde fram till Det senaste bladet i Väringsös historia sker när vi, Lisbeth och Göran Andersen bestämmer sig för att söka en lösning efter längtan till landsbygden, med tillhörande djur och trivsam bebyggelse. Under ett par års tid besökte vi ett flertal gårdar till salu i Österåker och Norrtälje kommun utan att finna någon som passade oss. När så Göran våren 1996 på väg med nattåget till Oslo studerar bostadsbilagen upptäcks en annons. En anonym radannons med insändarsvar, vilken inleddes: Här har tiden stått stilla i 100 år Det visade sig senare vara en överdrift, även om än flertalet byggnader var betydligt äldre än så. Den äldsta, gammelgården uppförd Med den anonyma annonsen, fjärran från dagens hemnet, och oförmågan att identifiera, och bra beskriva objektet, även efter att prospekt erhållits, anmäldes bara två intressenter. Den av Kronan ägda fastigheten hade tidigare överförts till halvstatliga Assi Domän som vid den tiden beslutat sig för att sälja ett antal mindre skogsinnehav långt placerade från förädlingsindustrin. Mäklare blev en landsortsadvokat med vana från skogsförsäljning i inlandet och Väringsö var ju så mycket mer än ett skogsinnehav, vilket kanske inte säljaren riktigt värderade, med endast ett fåtal avstyckade tomter då det varit kronans mark. Slutligen kunde vi förvärva Väringsö, vikingaön med så rik historik och vi förstod att ett helt annorlunda liv skulle påbörjas med stort ansvar och som enda bofasta på ön. All tillgänglig tid läggs på att vårda djur, skog, mark och alla gamla byggnader. Men vi har också bl.a. byggt nytt båthus och vagnslider med hjälp utifrån. Från egen skog har vi till stor del på vårt minisågverk sågat virke och också byggt två hus med hög standard för korttidsuthyrning. Sedan lång tid har vi återkommande fritidsboende familjer sommartid på ön och från kringliggande öar får vi besökare som gärna rider ut i skog och mark. Nu får vi också möjlighet att erbjuda semesterboende året runt som förutom ridning kan njuta av allt som skärgården kan ge. Det blev som väntat ett annorlunda liv, mycket arbete, men som kanske framgår ångrar vi inte steget ut till Väringsö, utan är tacksamma för att vi fick möjligheten till ett fantastiskt liv. Väringsö Lisbeth och Göran Andersen med vakthund Brando Foto, Anette Andersen N 38,3 Ö 41,7 Med tillhörande öar c:a 600 ha, varav 196 ha mark Väringar Väringar (av fornsvenska vaeringer, edsvurne), Benämning på svenska vikingar som for i Österled. Från mitten av 900-talet ingick Väringar i den östromerske kejsarens livvakt, Väringalidet i Konstantinopel. (Nordisk familjebok)

12 FÖRENINGSBREV BLIDÖ - FRÖTUNA SKÄRGÅRDSFÖRENING Söderöra BLIDÖ PlusGiro