Om frustrationen över att inte få gehör för kunskaper om interaktiva fenomen. av Bengt Åke Wennberg och Monica Hane

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om frustrationen över att inte få gehör för kunskaper om interaktiva fenomen. av Bengt Åke Wennberg och Monica Hane"

Transkript

1 Om frustrationen över att inte få gehör för kunskaper om interaktiva fenomen. av Bengt Åke Wennberg och Monica Hane Introduktion till våra respektive pass på Föreningen Forskarbyn Open 2012 När vi tittar tillbaka på en trettioårig yrkesverksamhet så finner vi att vi konsekvent har utgått från tanken på oss människor som aktörer i interaktion med varandra. Denna utgångspunkt har också präglat våra uppdrag. De har regelmässigt varit knutna till kunniga praktiker som tagit fasta på värdet och möjligheterna i denna interaktion. Till vår förvåning har de inte fått gehör för sina insatser trots mycket goda utvärderingar. De har istället många gånger förlöjligats och sidosteppats. Vad som skulle kunna vara viktiga institutionella och organisatoriska förändringar för ökad välfärd har därmed blockerats. Detta har upprört och frustrerat oss. Oförståelsen för de interaktiva fenomen dessa personer förstått har inte bara drabbat dem. Oförståelsen har också drabbat andra som har haft samma kunnighet och erfarenhet. Viktiga institutioner för människors livskvalitet har av detta skäl lagts ner och fått försämrade resurser. Istället för att stödja arbetssätt och lösningar som kunnat ge resultat har samhället således introducerat meningslösa och kostsamma förändringsprogram byggda på olämpliga föreställningar som ytterligare dränerat våra knappa resurser. Också detta har upprört oss. Oförståelsen för den interaktiva aspekten av människans tillvaro har dessutom så vitt vi förstår lett till en ond cirkel när det gäller livskvaliteten i samhället. När man får allt mindre resurser för att bidra till mer konstruktiva interaktioner så leder detta till allt större samhällsproblem som i sin tur initierat allt fler meningslösa och kostsamma insatser som än mer förvärrat situationen. Detta oroar oss. Några konkreta exempel För att inte hamna i gnällkategorin över allt som är dåligt skall vi här från vår egen praktik lämna några konkreta exempel på vad som upprört oss. Inom det terapeutiska området En typ av interaktioner är sådana som förekommer mellan patient och terapeut. De är isolerade till dem emellan. Här visar det sig att det i omvärlden finns en stor oförståelse för vad spm faktiskt händer. Ett exempel är psykodynamisk psykoterapi. Detta område FÖRENINGEN FORSKARBYN Ölsdalen 134, Degerfors, telefon

2 får därför numera allt sämre resurser och ersätts med kognitiv beteendeterapi (KBT) trots att praktiker inom området kan visa på synnerligen goda resultat. Ett annat exempel som vi känner till från sjukgymnastiken är sensomotorisk träning, som om den infördes i stor skala sannolikt skulle påverka sjukdomspanoramat när det gäller onda ryggar då existerande terapier visat sig vara ineffektiva och ibland till och med skadliga. Spridningen av arbetssättet är i dag långsam och beror enbart på några få personers engagemang och vilja. En annan typ av interaktioner som har stor terapeutisk effekt är de som sker mellan patient och omvärld. Sådana fenomen har betydelse inom bland annat arbetsterapin. Vårt arbete med Föreningen Svenska Arbetsterapeuter (FSA) har visat att arbetsterapeuter har svårt att hos omvärlden få gehör för sådana insikter. En bred satsning på området skulle därför kunna får dramatiska effekter på folkhälsan och många patienters rehabilitering. Liknande svårigheter med att få gehör för konstruktiv och effektiv rehabilitering har vi konstaterat när det gäller ridterapi. En ökad satsning på området skulle kraftigt påverka behandlingen av bland annat anorektiska flickor. Det handlar då inte om att just hästen och ridandet har en sådan effekt utan om att samspelet mellan patient och omvärld kring något som patienten brinner för har det. En större fokus på detta fenomen skulle kunna få dramatiska effekter på hälsoläget. En tredje typ av interaktioner som visat sig ha stor effekt är de som man kan skapa inom respektive patientgrupp. Möjligheterna är här närmast obegränsade eftersom man då utnyttjar en resurs som i dag är helt oanvänd. Jönköpings landsting har exempelvis enligt svt:s Rapport börjat med att låta patienter och patientgrupper medverka i dialysvården. Viktiga erfarenheter av samma typ, som vi har fått ta del av och närmare studerat, finns inom så kallade terapeutiska samhällen och i den psykiatriska vården exempelvis Fountain House. Det är närmast obegripligt att denna potential får ligga obearbetad i vår resursknappa tid. Inom arbetsmiljö och folkhälsa Att samspelet och samtalen på arbetsplatsen och i samhället har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet har vi vetat sedan länge. Alla dessa undersökningar kan härledas tillbaka till interaktionsfenomenet. Trots att interaktionsfenomenen sannolikt är avgörande för hälsoläget så inriktas insatserna mot individbehandling i form av utbildning och coachning. De riktas också men mer sällan mot strukturella förhållanden och mot det man diffust kallar medarbetarskap, ledarskap och chefskap. De flesta av dessa åtgärder har visat sig verkningslösa. Detta är ett faktum man vägrar diskutera. Man undviker således att ta ställning till den bristande forskningsmässiga förankringen i analyser och i åtgärder exempelvis i användningen av enkäter. Man trampar på i gamla hjulspår. Flera andra typer av insatser som är fullt tänkbara och som av oss och andra har prövats med gott resultat bland annat diskursanalys avvisas och negligeras. 2

3 Ett stort antal undersökningar visar också på att den fixering av ekonomisk tillväxt och BNP som man anger som grunden för en ökad livskvalitet i befolkningen är olämplig. Dessa undersökningar och de arbeten vi själva gjort inom så kallad glesbygd visar istället på betydelsen av helt andra kvalitetsfaktor som bygger på samhörighet, interaktion och samverkan i lokalsamhället. Det finns en stor mängd forskning kring denna fråga som till och med belönats med Nobelpris. Men denna typ av insikter negligeras helt av centrala statliga och politiska instanser vars åtgärder snarare förstärker föråldrade resonemang än stimulerar framväxten av nya som är mer lämpade att stödja livskvaliteten hos befolkningen. För effektivare samhällsinstitutioner Utbildning och forskning är två samhällsfunktioner i vilka den interaktiva kvaliteten i kontakten mellan handledare och deltagare och deltagarna sinsemellan är avgörande för goda resultat. Konkreta områden som vi arbetat med är accelererad inlärning i form av suggestopedi, Försvarsmaktens grundutbildning och ledarskapsutbildning, Forskning för praktiker och demokratisering av vetenskapen. I alla dessa fall visar sig den interaktiva kvaliteten mellan de som deltar i arbetet, vare sig dessa är principaler, chefer, handledare, elever eller informanter vara avgörande för ett gott resultat. Det visar sig emellertid inom både forsknings och det pedagogiska området att motståndet mot att förändra etablerade och vanemässigt inarbetade metoder, arbetsformer och principer är synnerligen starkt. De som lyckas utnyttja dessa fenomen konstruktivt förblir öar i ett hav av olämpliga arbetsformer. Dessa öar får allt svårare att upprätthålla sin kvalitet. Ett skäl till detta är en på olämpliga grunder allt mer omfattande central styrning och uppföljning. Utvecklingen tvingar också fram en större integrering. Därmed får olämpliga arbetsformer allt mer herraväldet över arbetsliv och politik. För fredsfrämjande insatser Omställningen till en ny befälsordning i Sverige och därmed sammanhängande satsning på en ökad demokrati i Försvarsmakten har haft stor betydelse för den utbildning och träning som under många år genomförts inom värnpliktssystemet. Det förhållandet att Sverige inte enbart rustat sig för krig som många av de andra nationerna utan i Dag Hammarskjölds anda vidmakthållit tanken på att insatser skall vara fredsfrämjande har haft stor betydelse. Detta har också burit fukt i de internationella insatser som gjorts. De har haft erkänt stor, och humanitärt sett, avgörande betydelse i bland annat i forna Jugoslavien. Svenska soldater har således i dessa insatser i praktiken kunnat demonstrera skillnaden mellan insatser som följer en krigslogik och insatser som följer en fredsfrämjande logik. Erfarenheterna från dessa operationer har emellertid inte följts upp. Man anser sig ha behov av en allt större prestige relativt de stora krigarnationerna både för att säkra marknaden för vår försvarsindustri och för att få politiskt inflytande. Med den bantning 3

4 som nu sker av Försvarsmakten tvingas man istället att än mer tona ner den fredslogik som sedan länge varit kärnan i svenska insatser. Man anpassar sig tll den krigslogik som går hem internationellt. Ett viktigt skäl till denna onödiga undfallenhet är enligt vår mening att man inte får förståelse för de interaktiva processer som varit grunden för våra tidigare fredsfrämjande insatser men som är meningslösa i en krigslogik. För högre organisatorisk effektivitet och kvalitet För fyrtio år sedan fanns det i Sverige en stor aktivitet på det arbetsorganisatoriska området. Många duktiga handledare, konsulter, forskare, fackliga representanter och företagsledare slet med frågan. Stora framsteg gjordes också. Svensk arbetsorganisation stod modell i världen. Framstegen kunde studeras på nästan alla områden av arbetslivet. Insatserna var så omfattande att det är sannolikt att nästan alla svenskar omfattades av, och tog intryck av, dem. Benämningarna på vad som gjordes var olika. Det talades om organisationsutveckling, demokratiskt ledarskap, medarbetarskap, självstyrande grupper, teamträning, delaktighet, psykosocial arbetsmiljö, lärande organisationer, nya utbildningsformer etc. i en utsträckning man inte gjort bara några årtionden tidigare. Allt var inte av godo och mycket misslyckades men mycket visade sig också vara synnerligen värdefullt. Inte bara för de verksamheter som var inblandade, och deras kunder och klienter, utan också för Sverige som helhet. Nu är samma diskussion stendöd. Vad värre är. Vad som nu händer upplevs av många arbetstagare som ett förräderi av chefer och ledningar och en återgång till något gammalt och förlegat. Denna förändring i analys och samtalsklimat får naturligtvis stora negativa konsekvenser för effektivitet och framtidstro. Många arbetstagare och chefer upplever sig också totalt förvirrade när man i dag går tvärs emot de värderingar som tidigare uppfattades vara konstruktiva och när man struntar i sådana argument som tidigare var fullt rimliga och legala. Det bör också påpekas att många försök att utan tillräcklig fördjupad analys tillämpa föråldrade ideologier har misslyckats och ytterligare spått på misstron. De insatser av olika konsulter och handledare som gjordes under 1970 talet och framåt byggde på insikter om de interaktiva fenomenens betydelse. Dessa insikter har numera nästan helt förträngts och ersatts av individorienterade insatser och organisations och managementanalyser som bygger på amerikanska modeller. Dessa saknar ofta helt kopplingen till förekomsten av interaktiva fenomen. Man är istället fången i hierarkiska och individorienterade resonemang. Reformering av politik och demokrati I olika uppdrag för folkbildningsinstitutioner i Sverige har vi kunnat konstatera att de interaktiva momenten var dominerande i deras tidiga idé och tankevärld. I olika samtal med nestorer inom folkbildningen har det framgått att denna tradition allt mer fallit i glömska och av olika praktiska skäl inte kunnat upprätthållas. Verksamheten i det gam 4

5 la anirka Brunnsvik har exempelvis kraftigt reducerats. Det demokratiska samtalet som enligt dem var grunden för svensk politik, har allt mer försvunnit och ersatts av en nästan traditionslös partipolitik. Enligt våra sagesmän klarade vi oss undan de ideologiska kriser som drabbade övriga Europa och ledde till två världskrig just genom denna nordiska folkrörelsetanke. Denna omfattades inte bara av socialdemokrater utan av hela det politiska fältet från vänster till höger. Visst fanns det djupa människofientliga strömningar också i Sverige men de har aldrig fått den kraft här som de hade i övriga Europa. Detta gäller också fackföreningsrörelsen som här knöts till folkrörelserna. Fackföreningsrörelsen har emellertid numera allt mer fått böja sig för ekonomismen och tappar allt mer sin medlemsförankring. Den kamporganisation som den en gång var blir meningslös när kampen snarare försämrar än förbättrar förhållandena för medlemmarna. Ofta sker också aktionerna enbart av symboliska skäl och mot bättre vetande. De verktyg man har i dag är också allt mindre lämpade för att påverka medlemmarnas situation och stödja Sveriges konkurrenskraft. I våra samtal med fackliga företrädare visar det sig att man på bred front inser detta. Man inser att man måste skapa en helt ny grund för ett medarbetarinflytande och den fackliga rörelsen. Det måste föras en kamp på en annan nivå och med andra utgångspunkter. Karaktären av denna nya kamp visar sig i våra samtal med enskilda fackligt aktiva bygga på ökade kunskaper om interaktiva processer och en återgång till traditioner från 1970 talet. Men den offentliga diskussionen är stendöd. Varför? Omvärldens oförståelse Vi har under lång tid varit medvetna om svårigheterna att nå fram och på bred front få gehör för ovanstående erfarenheter. Som exemplen ovan visar saknas det varken forskning, konkreta erfarenheter och kunniga människor som belyser frågorna. Det har vi förstås använt oss av. Men resonemangen faller på hälleberget och det hjälper heller inte att visa på konkreta och praktiska resultat. Förklaringar till denna likgiltighet finns. Bland annat av de som i dag pekar på Upplysningens kris se en artikel på Forskarbyns hemsida. Krisen gör att de utvärderingsmetoder som är kända och accepterade är dåligt lämpade för den typ av skeenden det här handlar om. Vi har föreslagit nya utvärderingsmetoder men dessa kan inte användas då de inte är tillräckligt kända och accepterade. Sakförhållandet är således följande. Det är helt uppenbart att de gamla metoderna och strategierna inte fungerar. De gör oftast saken värre och stärker motståndet hos de som kritiseras. Hos de makthavare som drabbas blir det då än mer angeläget att dölja problemen. Hos dem ökar frustrationen. Även för de som lyckas få texter publicerade och utbildnings och informationsaktiviteter godkända som går åt "rätt håll", så är detta bara ett spott i havet. Låsningarna är omfattande och monumentala. Det är således nödvändigt att förstå varför. Vi har därför inte, när vi engagerat oss i ett uppdrag, bara funderat över sakfrågan som sådan utan också över varför det tycks vara så svårt att sprida de insikter och kunskaper 5

6 som duktiga praktiker på området har. Då vi arbetat på så många olika områden och mött samma svårighet överallt så tror vi att det finns ett generellt problem i botten. Om vi bortser från möjligheten att våra sagesmän och partners kan ha helt fel och vara ute i ogjort väder så blir det grundläggande problemet att omvärlden inte tycks kunna greppa och ta till sig den kunnighet som de personer vi arbetat med representerar. Vi har ovan som samlingsnamn använt begreppet interaktiva processer men detta är egentligen bara ett arbetsnamn och ett försök att urskilja en gemensam nämnare för den kunskap som avvisas. Benämningen "interaktion" har emellertid en stor fördel framför andra namn. Den beskriver en praktik ett ömsesidigt handlande. Vi tycker att benämningen är lämplig eftersom den kunskap, som de praktiker vi arbetat med sitter inne med, tycks vara av karaktären kunskap i handling det vill säga en förhöjd insikt om de interaktioner de skapar och medverkar i. En sådan kunskap är förstås osynlig och svår att beskriva för sådana som inte erfarenhetsmässigt känner till just de aktuella interaktionerna eller delar den praktik våra sagesmän representerar. Svårigheterna att berätta om vad man gör är också förståeliga om man inser att människors uppfattningar bygger på en kollektivt insupen doxa, en rådande åsikt och ett tankesätt som vi fått i oss genom uppfostran, inlärning och umgänge. Doxan bygger enligt den finske filosofen Ingmar Pörn på två olika språkliga konstruktioner väsensförklaringar och sambandsförklaringar. Väsensförklaringarna motsvaras kunskapsmässigt av vad som också kallas förgivettaganden och metaforer. Sambandsförklaringarna har sin motsvarighet i det som inom den kognitiva vetenskapen kallas retoriska figurer, frames eller mind sets. Dessa beskriver hur man vanemässigt lärt sig tänka om hur saker och ting hänger samman och hur olika problem skall lösas. Det som inte kan inkluderas i doxan kan inte bli begripligt för andra som man inte har nära relationer och för samtal med. Därför blir man i det offentliga samtalet tvungen att hålla sig till den existerande doxan om man vill förklara något eller påpeka något. Doxan vidmakthålls genom att de flesta inriktar sig på att låta andra höra vad de vill och kan höra. Man talar så att de kan förstå. För att undvika missförstånd begränsar man sig till att resonera utifrån vissa förutfattade utgångspunkter och "mind sets". Doxan bestämmer därmed vad som kan sägas och förstås. Doxan skapar ett språkligt fängelse. Att ta sig förbi den språkliga muren I artikeln Kris i Upplysningen [1] som finns på Föreningens hemsida visar vi att Upplysningstiden skapat ett språkligt fängelse av den doxa som i dag tillämpas. För att bistå våra vänner och samarbetspartners att ta sig ur detta språkliga fängelse måste vi hjälpas åt att fånga andra utgångspunkter för resonemangen än de som är gängse. För att hitta en lämplig referenspunkt måste vi gå ända tillbaka till Aristoteles dygdetik och beskrivningar av retorik. 6

7 Vi menar i likhet med den belgiske vetenskapsfilosofen Isabelle Stengers [2] att kunskapens demokratisering ställer krav på oss att belysa och klargöra förhållanden där våra vardagliga och politiska resonemang och analyser störs av att de präglas av anomalier och motexempel, exempelvis att resonemangen inte hänger samman, strider mot varandra eller att de förslag till åtgärder som lämnas inte verkar leda till de resultat som påstås. att de leder till att människor behandlas orättfärdigt, kränks och utsätts för onödigt lidande genom det som görs och sägs. Jämför dagens värdegrundsresonemang. att konsekvenserna av handlandet, och av det som händer, strider mot vad vi uppfattar som det allmänna bästa. Jämför dagens resonemang om det ekologiskt hållbara samhället. De exempel vi redogjort för stämmer in på ovanstående problematik. När våra sagesmän genom sitt handlande synliggör möjligheterna och kommunicerar bristerna i de resonemang som förs blir de inte förstådda. Vår uppgift blir då inte att stämma in i kritiken utan att istället försöka finna ett arbetssätt genom vilket vi tillsammans med våra sagesmän kan omformulera deras kunnighet och erfarenhet så att den blir begriplig och accepterad av omvärlden. Uppgiften blir då i princip att reformera doxan. Det vill säga finna en ny användning av gamla metaforer som bättre illustrerar vad våra sagesmän lagt märke till och presentera ett annorlunda mind set som gör det möjligt också för omvärlden att analysera och hantera de förhållanden våra sagesmän pekar på. Om man accepterar denna ambition hamnar man emellertid i en kollision med upplysningstidens sanningsbegrepp. José Ramírez skriver [3]: Det är viktigt att bli medvetna om att vissa uppfattningar måste hållas, inte för att de är sanna utan för att de i den givna situationen är att föredra. Vårt uppdrag handlar således inte bara om att skapa sanna påståenden utan också om att formulera gemensamt accepterade påståenden som underlättar ett konstruktivt kollektivt handlande och skapar en önskvärd framtid. Upplysningstiden såg sanningen som den enda nödvändiga referenspunkten eftersom man med kunskap om lagbundenheterna kunde prognostisera ett utfall. Vi går utöver detta. Vi anser att sanningen är mångskiftande och att mänskligt handlande bestäms av mänskliga val och beslut. Det handlar om att finna en delad intention. Det önskvärda är därför att finna den formulering av verkligheten som gör det möjligt för människor i gemen att handla på ett sätt så att vi alla gemensamt uppnår en bättre livskvalitet. Detta resonemang leder till att vissa formuleringar är att föredra, framför alla andra tänkbara formuleringar som också skulle kunna vara sanna, eftersom de kan manifestera och förverkliga en delad intention. 7

8 När vi därför i samtalen känner oss fångna i upplysningstidens hjärna så som George Lakoff beskriver i sin bok The Political Mind [4] så uppstår en närmast paradoxal situation. Vi möter då i våra försök att göra kunskapen trovärdig samma typ av svårighet som våra samtalspartners möter. Detta har tvingat oss att systematiskt arbeta med frågan och formulera dels ett annorlunda arbetssätt för att dokumentera erfarenhetsbaserad kunskap och dels nya och mer användbara väsensförklaringar och mind sets som underlättar förståelsen av de interaktiva fenomen som är inblandade. Bägge dessa utvecklingslinjer kommer att illustreras på våra pass på Open genom de arbeten vi gjort för FSA [5], Jernkontoret [6] och FMLOPE [7]. Bengt Åke Wennberg kommer att fokusera på sakinnehåll och Monica Hane på vår arbetsmetod. Referenser [1] upplysningen&catid=147:allmaent&itemid=155 [2] Stengers I (1999): For en demokratisering av vitenskaperne. Oslo: Spartacus Forlag. [3] het och samhaellsretorik&catid=144:retorikens plats imedborgarbildningen&itemid=161 [4] Lakoff G (2008): The Political Mind Why You Can t Understand 21st Century American Politics with an 18th Century Brain. [5] Lindström I B, Hane M och Wennberg B Å (2012): A previously tacit dimension in successful rehabilitation. Manuskript. [6] Bentell L m fl (2009): Myter och realiteter om Operatörsmedverkan. Abonnemangsrapport 126. Degerfors: Samarbetsdynamik AB [7] Wennberg B Å och Hane M (2012): Samarbetsfenomenet. Abonnemangsrapport 128. Degerfors: Samarbetsdynamik AB. 8

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Diskursens makt - en presentation Bengt-Åke Wennberg Den typ av kunskaper det här är fråga om verkar inte spridas genom enkel förmedling av teorier och modeller.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kan Bourdieus modeller av sociala system bidra till en ökad förståelse av aktuella arbetsmiljöproblem?

Kan Bourdieus modeller av sociala system bidra till en ökad förståelse av aktuella arbetsmiljöproblem? ARBETSPAPPER I TEMA 3 INTEGRITETSHOT OCH KOMPLEXITET SOM ARBETSMILJÖFRÅGOR Denna text ingår i forskarbyns arbete att utforska vilka teorier som kan skapa relief och trovärdighet åt praktikers reflektioner

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Behöver det framställas nya typer av väsensförklaringar inom vetenskapen?

Behöver det framställas nya typer av väsensförklaringar inom vetenskapen? Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Behöver det framställas nya typer av väsensförklaringar inom vetenskapen? Bengt-Åke Wennberg Det förs i dag en diskussion om den nya kunskapsproduktionen (Gibbons

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet?

Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet? 130928/BW Från lineär till cirkulär ekonomi - är det en möjlighet? Vi lever som om vi hade tillgång till tre jordklot, började Tobias Jansson sin föreläsning om cirkulär ekonomi på Ekocentrum i Göteborg

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson

Kort om act2lead. Pernilla Svantesson Kort om act2lead Act2lead är ett samarbets-nätverk av konsulter i regionen. Vi vill med vår breda kompetens bidra till långsiktig hållbarhet hos organisationer, grupper och individer. Kort om Pernilla

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ I VÅR TID

PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ I VÅR TID PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ I VÅR TID av Monica Hane och Bengt-Åke Wennberg I samband med det så kallade Krokomfallet, där en befattningshavare begick självmord och de anhöriga då anklagade arbetsgivaren för

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

2013- Storumans skolor utbildningsplan

2013- Storumans skolor utbildningsplan 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Handlingsplan mot kränkande särbehandling Handlingsplan mot kränkande DOKUMENTNAMN Handlingsplan mot kränkande GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 1997 DOKUMENTTYP Handlingsplan BESLUTAT/ANTAGET PU 971013 40 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision Introduktionskurs i kvalitetsarbete Folkbildningsrådet våren 2007 Johnny Lindström Om SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ 031-723 1707, 070 644 5306 jl@siq.se Våren 2007 Johnny Lindström, SIQ 1

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev: Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING Alla kontakter bidrar till nya affärer Genom ett förändrat tankesätt kring försäljning, och genom att värdera sina kontakter som potentiella kunder över en längre tidshorisont,

Läs mer

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro 1 Välkommen till SolutionCLUES Din samarbetspartner när det gäller: Utveckling av arbetsklimat, funktion och resultat inom arbetsplatsen, teamet eller ledningsgruppen. Effektiv och positiv coaching för

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer