Om frustrationen över att inte få gehör för kunskaper om interaktiva fenomen. av Bengt Åke Wennberg och Monica Hane

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om frustrationen över att inte få gehör för kunskaper om interaktiva fenomen. av Bengt Åke Wennberg och Monica Hane"

Transkript

1 Om frustrationen över att inte få gehör för kunskaper om interaktiva fenomen. av Bengt Åke Wennberg och Monica Hane Introduktion till våra respektive pass på Föreningen Forskarbyn Open 2012 När vi tittar tillbaka på en trettioårig yrkesverksamhet så finner vi att vi konsekvent har utgått från tanken på oss människor som aktörer i interaktion med varandra. Denna utgångspunkt har också präglat våra uppdrag. De har regelmässigt varit knutna till kunniga praktiker som tagit fasta på värdet och möjligheterna i denna interaktion. Till vår förvåning har de inte fått gehör för sina insatser trots mycket goda utvärderingar. De har istället många gånger förlöjligats och sidosteppats. Vad som skulle kunna vara viktiga institutionella och organisatoriska förändringar för ökad välfärd har därmed blockerats. Detta har upprört och frustrerat oss. Oförståelsen för de interaktiva fenomen dessa personer förstått har inte bara drabbat dem. Oförståelsen har också drabbat andra som har haft samma kunnighet och erfarenhet. Viktiga institutioner för människors livskvalitet har av detta skäl lagts ner och fått försämrade resurser. Istället för att stödja arbetssätt och lösningar som kunnat ge resultat har samhället således introducerat meningslösa och kostsamma förändringsprogram byggda på olämpliga föreställningar som ytterligare dränerat våra knappa resurser. Också detta har upprört oss. Oförståelsen för den interaktiva aspekten av människans tillvaro har dessutom så vitt vi förstår lett till en ond cirkel när det gäller livskvaliteten i samhället. När man får allt mindre resurser för att bidra till mer konstruktiva interaktioner så leder detta till allt större samhällsproblem som i sin tur initierat allt fler meningslösa och kostsamma insatser som än mer förvärrat situationen. Detta oroar oss. Några konkreta exempel För att inte hamna i gnällkategorin över allt som är dåligt skall vi här från vår egen praktik lämna några konkreta exempel på vad som upprört oss. Inom det terapeutiska området En typ av interaktioner är sådana som förekommer mellan patient och terapeut. De är isolerade till dem emellan. Här visar det sig att det i omvärlden finns en stor oförståelse för vad spm faktiskt händer. Ett exempel är psykodynamisk psykoterapi. Detta område FÖRENINGEN FORSKARBYN Ölsdalen 134, Degerfors, telefon

2 får därför numera allt sämre resurser och ersätts med kognitiv beteendeterapi (KBT) trots att praktiker inom området kan visa på synnerligen goda resultat. Ett annat exempel som vi känner till från sjukgymnastiken är sensomotorisk träning, som om den infördes i stor skala sannolikt skulle påverka sjukdomspanoramat när det gäller onda ryggar då existerande terapier visat sig vara ineffektiva och ibland till och med skadliga. Spridningen av arbetssättet är i dag långsam och beror enbart på några få personers engagemang och vilja. En annan typ av interaktioner som har stor terapeutisk effekt är de som sker mellan patient och omvärld. Sådana fenomen har betydelse inom bland annat arbetsterapin. Vårt arbete med Föreningen Svenska Arbetsterapeuter (FSA) har visat att arbetsterapeuter har svårt att hos omvärlden få gehör för sådana insikter. En bred satsning på området skulle därför kunna får dramatiska effekter på folkhälsan och många patienters rehabilitering. Liknande svårigheter med att få gehör för konstruktiv och effektiv rehabilitering har vi konstaterat när det gäller ridterapi. En ökad satsning på området skulle kraftigt påverka behandlingen av bland annat anorektiska flickor. Det handlar då inte om att just hästen och ridandet har en sådan effekt utan om att samspelet mellan patient och omvärld kring något som patienten brinner för har det. En större fokus på detta fenomen skulle kunna få dramatiska effekter på hälsoläget. En tredje typ av interaktioner som visat sig ha stor effekt är de som man kan skapa inom respektive patientgrupp. Möjligheterna är här närmast obegränsade eftersom man då utnyttjar en resurs som i dag är helt oanvänd. Jönköpings landsting har exempelvis enligt svt:s Rapport börjat med att låta patienter och patientgrupper medverka i dialysvården. Viktiga erfarenheter av samma typ, som vi har fått ta del av och närmare studerat, finns inom så kallade terapeutiska samhällen och i den psykiatriska vården exempelvis Fountain House. Det är närmast obegripligt att denna potential får ligga obearbetad i vår resursknappa tid. Inom arbetsmiljö och folkhälsa Att samspelet och samtalen på arbetsplatsen och i samhället har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet har vi vetat sedan länge. Alla dessa undersökningar kan härledas tillbaka till interaktionsfenomenet. Trots att interaktionsfenomenen sannolikt är avgörande för hälsoläget så inriktas insatserna mot individbehandling i form av utbildning och coachning. De riktas också men mer sällan mot strukturella förhållanden och mot det man diffust kallar medarbetarskap, ledarskap och chefskap. De flesta av dessa åtgärder har visat sig verkningslösa. Detta är ett faktum man vägrar diskutera. Man undviker således att ta ställning till den bristande forskningsmässiga förankringen i analyser och i åtgärder exempelvis i användningen av enkäter. Man trampar på i gamla hjulspår. Flera andra typer av insatser som är fullt tänkbara och som av oss och andra har prövats med gott resultat bland annat diskursanalys avvisas och negligeras. 2

3 Ett stort antal undersökningar visar också på att den fixering av ekonomisk tillväxt och BNP som man anger som grunden för en ökad livskvalitet i befolkningen är olämplig. Dessa undersökningar och de arbeten vi själva gjort inom så kallad glesbygd visar istället på betydelsen av helt andra kvalitetsfaktor som bygger på samhörighet, interaktion och samverkan i lokalsamhället. Det finns en stor mängd forskning kring denna fråga som till och med belönats med Nobelpris. Men denna typ av insikter negligeras helt av centrala statliga och politiska instanser vars åtgärder snarare förstärker föråldrade resonemang än stimulerar framväxten av nya som är mer lämpade att stödja livskvaliteten hos befolkningen. För effektivare samhällsinstitutioner Utbildning och forskning är två samhällsfunktioner i vilka den interaktiva kvaliteten i kontakten mellan handledare och deltagare och deltagarna sinsemellan är avgörande för goda resultat. Konkreta områden som vi arbetat med är accelererad inlärning i form av suggestopedi, Försvarsmaktens grundutbildning och ledarskapsutbildning, Forskning för praktiker och demokratisering av vetenskapen. I alla dessa fall visar sig den interaktiva kvaliteten mellan de som deltar i arbetet, vare sig dessa är principaler, chefer, handledare, elever eller informanter vara avgörande för ett gott resultat. Det visar sig emellertid inom både forsknings och det pedagogiska området att motståndet mot att förändra etablerade och vanemässigt inarbetade metoder, arbetsformer och principer är synnerligen starkt. De som lyckas utnyttja dessa fenomen konstruktivt förblir öar i ett hav av olämpliga arbetsformer. Dessa öar får allt svårare att upprätthålla sin kvalitet. Ett skäl till detta är en på olämpliga grunder allt mer omfattande central styrning och uppföljning. Utvecklingen tvingar också fram en större integrering. Därmed får olämpliga arbetsformer allt mer herraväldet över arbetsliv och politik. För fredsfrämjande insatser Omställningen till en ny befälsordning i Sverige och därmed sammanhängande satsning på en ökad demokrati i Försvarsmakten har haft stor betydelse för den utbildning och träning som under många år genomförts inom värnpliktssystemet. Det förhållandet att Sverige inte enbart rustat sig för krig som många av de andra nationerna utan i Dag Hammarskjölds anda vidmakthållit tanken på att insatser skall vara fredsfrämjande har haft stor betydelse. Detta har också burit fukt i de internationella insatser som gjorts. De har haft erkänt stor, och humanitärt sett, avgörande betydelse i bland annat i forna Jugoslavien. Svenska soldater har således i dessa insatser i praktiken kunnat demonstrera skillnaden mellan insatser som följer en krigslogik och insatser som följer en fredsfrämjande logik. Erfarenheterna från dessa operationer har emellertid inte följts upp. Man anser sig ha behov av en allt större prestige relativt de stora krigarnationerna både för att säkra marknaden för vår försvarsindustri och för att få politiskt inflytande. Med den bantning 3

4 som nu sker av Försvarsmakten tvingas man istället att än mer tona ner den fredslogik som sedan länge varit kärnan i svenska insatser. Man anpassar sig tll den krigslogik som går hem internationellt. Ett viktigt skäl till denna onödiga undfallenhet är enligt vår mening att man inte får förståelse för de interaktiva processer som varit grunden för våra tidigare fredsfrämjande insatser men som är meningslösa i en krigslogik. För högre organisatorisk effektivitet och kvalitet För fyrtio år sedan fanns det i Sverige en stor aktivitet på det arbetsorganisatoriska området. Många duktiga handledare, konsulter, forskare, fackliga representanter och företagsledare slet med frågan. Stora framsteg gjordes också. Svensk arbetsorganisation stod modell i världen. Framstegen kunde studeras på nästan alla områden av arbetslivet. Insatserna var så omfattande att det är sannolikt att nästan alla svenskar omfattades av, och tog intryck av, dem. Benämningarna på vad som gjordes var olika. Det talades om organisationsutveckling, demokratiskt ledarskap, medarbetarskap, självstyrande grupper, teamträning, delaktighet, psykosocial arbetsmiljö, lärande organisationer, nya utbildningsformer etc. i en utsträckning man inte gjort bara några årtionden tidigare. Allt var inte av godo och mycket misslyckades men mycket visade sig också vara synnerligen värdefullt. Inte bara för de verksamheter som var inblandade, och deras kunder och klienter, utan också för Sverige som helhet. Nu är samma diskussion stendöd. Vad värre är. Vad som nu händer upplevs av många arbetstagare som ett förräderi av chefer och ledningar och en återgång till något gammalt och förlegat. Denna förändring i analys och samtalsklimat får naturligtvis stora negativa konsekvenser för effektivitet och framtidstro. Många arbetstagare och chefer upplever sig också totalt förvirrade när man i dag går tvärs emot de värderingar som tidigare uppfattades vara konstruktiva och när man struntar i sådana argument som tidigare var fullt rimliga och legala. Det bör också påpekas att många försök att utan tillräcklig fördjupad analys tillämpa föråldrade ideologier har misslyckats och ytterligare spått på misstron. De insatser av olika konsulter och handledare som gjordes under 1970 talet och framåt byggde på insikter om de interaktiva fenomenens betydelse. Dessa insikter har numera nästan helt förträngts och ersatts av individorienterade insatser och organisations och managementanalyser som bygger på amerikanska modeller. Dessa saknar ofta helt kopplingen till förekomsten av interaktiva fenomen. Man är istället fången i hierarkiska och individorienterade resonemang. Reformering av politik och demokrati I olika uppdrag för folkbildningsinstitutioner i Sverige har vi kunnat konstatera att de interaktiva momenten var dominerande i deras tidiga idé och tankevärld. I olika samtal med nestorer inom folkbildningen har det framgått att denna tradition allt mer fallit i glömska och av olika praktiska skäl inte kunnat upprätthållas. Verksamheten i det gam 4

5 la anirka Brunnsvik har exempelvis kraftigt reducerats. Det demokratiska samtalet som enligt dem var grunden för svensk politik, har allt mer försvunnit och ersatts av en nästan traditionslös partipolitik. Enligt våra sagesmän klarade vi oss undan de ideologiska kriser som drabbade övriga Europa och ledde till två världskrig just genom denna nordiska folkrörelsetanke. Denna omfattades inte bara av socialdemokrater utan av hela det politiska fältet från vänster till höger. Visst fanns det djupa människofientliga strömningar också i Sverige men de har aldrig fått den kraft här som de hade i övriga Europa. Detta gäller också fackföreningsrörelsen som här knöts till folkrörelserna. Fackföreningsrörelsen har emellertid numera allt mer fått böja sig för ekonomismen och tappar allt mer sin medlemsförankring. Den kamporganisation som den en gång var blir meningslös när kampen snarare försämrar än förbättrar förhållandena för medlemmarna. Ofta sker också aktionerna enbart av symboliska skäl och mot bättre vetande. De verktyg man har i dag är också allt mindre lämpade för att påverka medlemmarnas situation och stödja Sveriges konkurrenskraft. I våra samtal med fackliga företrädare visar det sig att man på bred front inser detta. Man inser att man måste skapa en helt ny grund för ett medarbetarinflytande och den fackliga rörelsen. Det måste föras en kamp på en annan nivå och med andra utgångspunkter. Karaktären av denna nya kamp visar sig i våra samtal med enskilda fackligt aktiva bygga på ökade kunskaper om interaktiva processer och en återgång till traditioner från 1970 talet. Men den offentliga diskussionen är stendöd. Varför? Omvärldens oförståelse Vi har under lång tid varit medvetna om svårigheterna att nå fram och på bred front få gehör för ovanstående erfarenheter. Som exemplen ovan visar saknas det varken forskning, konkreta erfarenheter och kunniga människor som belyser frågorna. Det har vi förstås använt oss av. Men resonemangen faller på hälleberget och det hjälper heller inte att visa på konkreta och praktiska resultat. Förklaringar till denna likgiltighet finns. Bland annat av de som i dag pekar på Upplysningens kris se en artikel på Forskarbyns hemsida. Krisen gör att de utvärderingsmetoder som är kända och accepterade är dåligt lämpade för den typ av skeenden det här handlar om. Vi har föreslagit nya utvärderingsmetoder men dessa kan inte användas då de inte är tillräckligt kända och accepterade. Sakförhållandet är således följande. Det är helt uppenbart att de gamla metoderna och strategierna inte fungerar. De gör oftast saken värre och stärker motståndet hos de som kritiseras. Hos de makthavare som drabbas blir det då än mer angeläget att dölja problemen. Hos dem ökar frustrationen. Även för de som lyckas få texter publicerade och utbildnings och informationsaktiviteter godkända som går åt "rätt håll", så är detta bara ett spott i havet. Låsningarna är omfattande och monumentala. Det är således nödvändigt att förstå varför. Vi har därför inte, när vi engagerat oss i ett uppdrag, bara funderat över sakfrågan som sådan utan också över varför det tycks vara så svårt att sprida de insikter och kunskaper 5

6 som duktiga praktiker på området har. Då vi arbetat på så många olika områden och mött samma svårighet överallt så tror vi att det finns ett generellt problem i botten. Om vi bortser från möjligheten att våra sagesmän och partners kan ha helt fel och vara ute i ogjort väder så blir det grundläggande problemet att omvärlden inte tycks kunna greppa och ta till sig den kunnighet som de personer vi arbetat med representerar. Vi har ovan som samlingsnamn använt begreppet interaktiva processer men detta är egentligen bara ett arbetsnamn och ett försök att urskilja en gemensam nämnare för den kunskap som avvisas. Benämningen "interaktion" har emellertid en stor fördel framför andra namn. Den beskriver en praktik ett ömsesidigt handlande. Vi tycker att benämningen är lämplig eftersom den kunskap, som de praktiker vi arbetat med sitter inne med, tycks vara av karaktären kunskap i handling det vill säga en förhöjd insikt om de interaktioner de skapar och medverkar i. En sådan kunskap är förstås osynlig och svår att beskriva för sådana som inte erfarenhetsmässigt känner till just de aktuella interaktionerna eller delar den praktik våra sagesmän representerar. Svårigheterna att berätta om vad man gör är också förståeliga om man inser att människors uppfattningar bygger på en kollektivt insupen doxa, en rådande åsikt och ett tankesätt som vi fått i oss genom uppfostran, inlärning och umgänge. Doxan bygger enligt den finske filosofen Ingmar Pörn på två olika språkliga konstruktioner väsensförklaringar och sambandsförklaringar. Väsensförklaringarna motsvaras kunskapsmässigt av vad som också kallas förgivettaganden och metaforer. Sambandsförklaringarna har sin motsvarighet i det som inom den kognitiva vetenskapen kallas retoriska figurer, frames eller mind sets. Dessa beskriver hur man vanemässigt lärt sig tänka om hur saker och ting hänger samman och hur olika problem skall lösas. Det som inte kan inkluderas i doxan kan inte bli begripligt för andra som man inte har nära relationer och för samtal med. Därför blir man i det offentliga samtalet tvungen att hålla sig till den existerande doxan om man vill förklara något eller påpeka något. Doxan vidmakthålls genom att de flesta inriktar sig på att låta andra höra vad de vill och kan höra. Man talar så att de kan förstå. För att undvika missförstånd begränsar man sig till att resonera utifrån vissa förutfattade utgångspunkter och "mind sets". Doxan bestämmer därmed vad som kan sägas och förstås. Doxan skapar ett språkligt fängelse. Att ta sig förbi den språkliga muren I artikeln Kris i Upplysningen [1] som finns på Föreningens hemsida visar vi att Upplysningstiden skapat ett språkligt fängelse av den doxa som i dag tillämpas. För att bistå våra vänner och samarbetspartners att ta sig ur detta språkliga fängelse måste vi hjälpas åt att fånga andra utgångspunkter för resonemangen än de som är gängse. För att hitta en lämplig referenspunkt måste vi gå ända tillbaka till Aristoteles dygdetik och beskrivningar av retorik. 6

7 Vi menar i likhet med den belgiske vetenskapsfilosofen Isabelle Stengers [2] att kunskapens demokratisering ställer krav på oss att belysa och klargöra förhållanden där våra vardagliga och politiska resonemang och analyser störs av att de präglas av anomalier och motexempel, exempelvis att resonemangen inte hänger samman, strider mot varandra eller att de förslag till åtgärder som lämnas inte verkar leda till de resultat som påstås. att de leder till att människor behandlas orättfärdigt, kränks och utsätts för onödigt lidande genom det som görs och sägs. Jämför dagens värdegrundsresonemang. att konsekvenserna av handlandet, och av det som händer, strider mot vad vi uppfattar som det allmänna bästa. Jämför dagens resonemang om det ekologiskt hållbara samhället. De exempel vi redogjort för stämmer in på ovanstående problematik. När våra sagesmän genom sitt handlande synliggör möjligheterna och kommunicerar bristerna i de resonemang som förs blir de inte förstådda. Vår uppgift blir då inte att stämma in i kritiken utan att istället försöka finna ett arbetssätt genom vilket vi tillsammans med våra sagesmän kan omformulera deras kunnighet och erfarenhet så att den blir begriplig och accepterad av omvärlden. Uppgiften blir då i princip att reformera doxan. Det vill säga finna en ny användning av gamla metaforer som bättre illustrerar vad våra sagesmän lagt märke till och presentera ett annorlunda mind set som gör det möjligt också för omvärlden att analysera och hantera de förhållanden våra sagesmän pekar på. Om man accepterar denna ambition hamnar man emellertid i en kollision med upplysningstidens sanningsbegrepp. José Ramírez skriver [3]: Det är viktigt att bli medvetna om att vissa uppfattningar måste hållas, inte för att de är sanna utan för att de i den givna situationen är att föredra. Vårt uppdrag handlar således inte bara om att skapa sanna påståenden utan också om att formulera gemensamt accepterade påståenden som underlättar ett konstruktivt kollektivt handlande och skapar en önskvärd framtid. Upplysningstiden såg sanningen som den enda nödvändiga referenspunkten eftersom man med kunskap om lagbundenheterna kunde prognostisera ett utfall. Vi går utöver detta. Vi anser att sanningen är mångskiftande och att mänskligt handlande bestäms av mänskliga val och beslut. Det handlar om att finna en delad intention. Det önskvärda är därför att finna den formulering av verkligheten som gör det möjligt för människor i gemen att handla på ett sätt så att vi alla gemensamt uppnår en bättre livskvalitet. Detta resonemang leder till att vissa formuleringar är att föredra, framför alla andra tänkbara formuleringar som också skulle kunna vara sanna, eftersom de kan manifestera och förverkliga en delad intention. 7

8 När vi därför i samtalen känner oss fångna i upplysningstidens hjärna så som George Lakoff beskriver i sin bok The Political Mind [4] så uppstår en närmast paradoxal situation. Vi möter då i våra försök att göra kunskapen trovärdig samma typ av svårighet som våra samtalspartners möter. Detta har tvingat oss att systematiskt arbeta med frågan och formulera dels ett annorlunda arbetssätt för att dokumentera erfarenhetsbaserad kunskap och dels nya och mer användbara väsensförklaringar och mind sets som underlättar förståelsen av de interaktiva fenomen som är inblandade. Bägge dessa utvecklingslinjer kommer att illustreras på våra pass på Open genom de arbeten vi gjort för FSA [5], Jernkontoret [6] och FMLOPE [7]. Bengt Åke Wennberg kommer att fokusera på sakinnehåll och Monica Hane på vår arbetsmetod. Referenser [1] upplysningen&catid=147:allmaent&itemid=155 [2] Stengers I (1999): For en demokratisering av vitenskaperne. Oslo: Spartacus Forlag. [3] het och samhaellsretorik&catid=144:retorikens plats imedborgarbildningen&itemid=161 [4] Lakoff G (2008): The Political Mind Why You Can t Understand 21st Century American Politics with an 18th Century Brain. [5] Lindström I B, Hane M och Wennberg B Å (2012): A previously tacit dimension in successful rehabilitation. Manuskript. [6] Bentell L m fl (2009): Myter och realiteter om Operatörsmedverkan. Abonnemangsrapport 126. Degerfors: Samarbetsdynamik AB [7] Wennberg B Å och Hane M (2012): Samarbetsfenomenet. Abonnemangsrapport 128. Degerfors: Samarbetsdynamik AB. 8

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation

Diskursens makt. Bengt-Åke Wennberg. - en presentation Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Diskursens makt - en presentation Bengt-Åke Wennberg Den typ av kunskaper det här är fråga om verkar inte spridas genom enkel förmedling av teorier och modeller.

Läs mer

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Boken om KIM visar hur man som ledare kan utveckla grupper och verksamheter på ett lättsamt och

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

SAMARBETETS OUTNYTTJADE KUNSKAPSKAPITAL

SAMARBETETS OUTNYTTJADE KUNSKAPSKAPITAL SAMARBETETS OUTNYTTJADE KUNSKAPSKAPITAL av Bengt-Åke Wennberg, Monica Hane och Inga-Britt Lindström Allt handlar i dag om ekonomi. Men ledare och ekonomer har missat att möjligheten att exploatera ett

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Medarbetare i Norrköpings kommun

Medarbetare i Norrköpings kommun Antagen av personalutskottet den 16 december 2011, KS 2011/0765 Medarbetare i Norrköpings kommun Det goda livet finns i Norrköping en framtidsvision för Norrköping Medarbetarskap gör skillnad! Har du tänkt

Läs mer

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Allmänningens grunder

Allmänningens grunder Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Allmänningens grunder Bengt-Åke Wennberg Det låter ofta som om planer och andra ekonomiska resonemang som ligger till grund för olika åtgärder skulle vara neutrala

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA NORMER OCH VÄRDEN Värdegrundsarbetet Det saknas eller finns i liten utsträckning en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det finns till viss

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Personalpolicy. för Stockholms stad

Personalpolicy. för Stockholms stad Personalpolicy för Stockholms stad Tydliga gemensamma mål För att värna och utveckla vår allra viktigaste tillgång, stadens anställda och deras arbete för stockholmarnas bästa, är en aktiv personalpolitik

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Organisationens egen inledande text Instruktion

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9 Arbetsområde Atom- och kärnfysik samt Energi och materia Syfte använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING Alla kontakter bidrar till nya affärer Genom ett förändrat tankesätt kring försäljning, och genom att värdera sina kontakter som potentiella kunder över en längre tidshorisont,

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans Verksamhetskulturen i förändring Eva Staffans Hur skapas verksamhetskultur? Utgångspunkten är det sociala samspelet Handlingsmönster formas av kulturen Alla bidrar till att forma verksamhetskulturen och

Läs mer

Finns det verkligen inga alternativ till medarbetarenkäter?

Finns det verkligen inga alternativ till medarbetarenkäter? Version 110530 Finns det verkligen inga alternativ till medarbetarenkäter? Arne Andersson SMHI I januari 2011 deltog jag i en utforskande dialog under rubriken Finns det verkligen inga alternativ till

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Inledning Det kommunala uppdraget formas genom att politiken gör en tolkning av medborgarnas behov och omsätter sin tolkning till prioriteringar i mål- och budgetprocessen. Beslut

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén

Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén Diskursiv arbetsmiljö Lisbeth Rydén lisbeth.ryden@ellerr.se ellerr.se Organisatorisk arbetsmiljö?!? Ledning och styrning Kommunikation Delaktighet, handlingsutrymme Fördelning av arbetsuppgifter och Krav,

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 1. Arbetssätt och uppdrag 1. Jag är insatt i målen för min grupp/enhet/avdelning. c c c c c c 2. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. c c c c c c 3....

Läs mer