domkretsen God tillväxt i Lund domstolssekreterare lär av varandra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "domkretsen God tillväxt i Lund domstolssekreterare lär av varandra"

Transkript

1 nr12003 Taktik för trygghet Elisabeth Fritz kräver respekt Traditioner och tapas i Barcelona Vitsen med Vera domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN DOMSTOLSVÄSENDET God tillväxt i Lund domstolssekreterare lär av varandra DOMKRETSEN nr 1/2003 1

2 LEDARE INNEHÅLL Välkommen till ett förnyat forum för debatt DOMKRETSEN HAR NU återuppstått efter en tids vila. Vi behöver ett utrymme för att utväxla tankar och åsikter om vårt arbete, och för att hjälpas åt med att betrakta saker och ting med nya ögon. Tanken är också att vi genom att distribuera Domkretsen utanför domstolsväsendet skall ge andra möjligheter till en värdefull inblick i vår värld. Jag hoppas att ni alla känner er välkomna att bidra till vårt gemensamma forum för dialog och meningsutbyte. Domstolsväsendet står inför förändringar och det finns många uppfattningar om det som väntar. Syftet är att dessa skall få utrymme i tidningen. Ytterligare ett syfte med Domkretsen är att bidra till att vi upplever domstolsväsendet som en helhet där varje beståndsdel är unik och viktig. Genom artiklar och intervjuer kommer vi att få lära känna olika verksamheter och individer inom domstolsväsendet. Ett trevligt exempel på det är artikeln om domstolssekreterarna Hjördis Karlsson och Karin Olsson på sidorna Som ni alla vet är vi på väg mot en generationsväxling bland domstolssekreterarna och det kommer att ställa oss inför nya utmaningar och möjligheter. Domstolssekreterarna är en viktig grupp vars arbetsuppgifter kommer att utvecklas och förändras och det är av högsta vikt att vi kan attrahera unga kompetenta människor till detta så viktiga yrke. I det utvecklingsarbetet måste vi alla medverka. Men först har vi sommaren att se fram emot och med den sol, avkoppling och nya upplevelser. Stefan Strömberg domkretsen Innehåll nr nr 1/2003 POSTADRESS Domstolsverket Jönköping TELEFON FAX E-POST domkretsen@dom.se ANSVARIG UTGIVARE Charlotte Brokelind REDAKTÖR Jörgen Nilsson REDAKTIONSRÅD Helen Sivertsson, Anna Kronander, Per Carlsson GRAFISK FORM Maria Ingelskog TRYCK Danagårds tryckeri UPPLAGA ex 2 LEDARE 3 Domkretsen i ny skepnad 4 PÅ NY TJÄNST Anna Skarhed 5 Nytt heraldiskt vapen 6 EN DAG Lokalsektionen 8 FOKUS Säkerhet 10 GÄSTTYCKARE Elisabeth Fritz 18 UTBLICK Sarajevo 20 UTBLICK Barcelona 22 UTBILDNING Möt Stephan Rapp 23 PROFILEN Barbro Thorblad 2 4 Riskerna med KULTUR&HISTORIA 2 5 Historien om den listige generalen Hjördis Karlsson och Karin Olsson bildar tillsammans ett radarpar i Lunds tingsrätts strävan att trygga återväxten av duktiga domstolssekreterare. Foto Magnus Torle 1 2 Fyra frågor till årets chef 13 FOKUS Generationsväxling 16 VERA Vision och verklighet 2 6 Sommarens hetaste böcker 27 NOTISER 2 8 Gänget bakom Domkretsen VI FEM Semester 2 DOMKRETSEN nr 1/2003

3 NY TIDNING Fler skribenter och ändrad form i nya Domkretsen Domkretsen behåller sitt namn, men har fått både ny form, nya skribenter och bjuder in till debatt. Text Helen Sivertsson VI I REDAKTIONSGRUPPEN vill att Domkretsen ska innehålla en bra blandning av fakta, analyser och utredningar samt vardagssituationer och personliga erfarenheter. I tidningen skall även finnas plats för analys och debatt i aktuella frågor, berättar Jörgen Nilsson som är tf. informationschef och redaktör för Domkretsen. DV eller domstolsväsendet skall inte belysas enbart som i ett rosenrött skimmer utan även kritiska röster, såväl inifrån som utifrån domstolsväsendet, skall kunna få komma till tals, anser Jörgen. LÄSUNDERSÖKNING BEKRÄFTAR En läsundersökning av Domkretsen hösten 2002 bekräftade vad redaktionen anade. Det visade sig att många läser tidningen, men att det fanns många delar som kan förbättras. Många ser inte Domkretsen som ett öppet forum där man fritt kan ventilera de ämnen som intresserar och engagerar. Det är redaktionsgruppens förhoppning att nya Domkretsen ska kunna visa på den mångfald som finns inom domstolsväsendet, men också att belysa andra delar inom rättsväsendet samt internationellt. Vi vill kunna lyfta fram domstolsväsendet och visa att det är en bra arbetsplats och att det finnas många intressanta plan att belysa. Vi kommer inte bara ha tyngdpunkten på jurister utan vi kommer att lyfta fram andra viktiga grupper som t.ex. domstolssekreterarna, meddelar Jörgen med betoning. bara använda intranätet som informationskanal tror inte redaktionsgruppen på. Tvärtom, det är mycket viktigt att Domkretsen får leva vidare, men tidningen behöver en uppfräschning, anser Jörgen. Frilansande informationskonsulter kommer att hjälpa redaktionsgruppen med både layout och text. Det kommer att vara en mix av skribenter, dels skribenter från domstolsväsendet med stor verksamhetskunskap och dels skribenter med ett perspektiv utifrån på domstolsväsendet. Vår ambition är även att tidningen skall få ett mer tilltalande utseende. Tidningen skall kännas ny och vara inspirerande, och så har vi valt ett annat format och papper, bara för att läsare skall märka att det är något nytt som har hänt, säger Jörgen när han berättar om tidningen. en hög kvalité på fakta och belysa domstolsväsendet från olika infallsvinklar. Aktuella frågor skall debatteras och kritiska röster skall få utrymme. För att vi ska vara mer i tiden kommer vi bjuda in personer som har åsikter om domstolsväsendet som gästtyckare. Vi vill också att andra än domstolsväsendets personal skall kunna läsa Domkretsen med behållning, berättar Jörgen. Målgruppen kommer fortfarande att vara domstolsväsendets personal, men tidningen skall också vända sig till myndigheter inom rättsväsendet, juridikstuderande, politiker och andra intresserade av verksamhetsområdet. Dessutom kommer alla som inte är i tjänst få Domkretsen hemskickad. Vi tänker först och främst på långtidssjukskrivna, men också på alla de som är tjänstlediga, säger Jörgen. FYRA GÅNGER PER ÅR Mycket av den löpande informationen finns på domstolsväsendets intranät och därför beslöt redaktionsgruppen att Domkretsen ska komma ut med fyra nummer per år istället för sex. Med informationskanaler som domstolsväsendets intranät, DV Informerar och Chefsnytt får vi fram snabba och aktuella nyheter, anser Jörgen. Vi tror inte att en minskad periodicitet skadar, vi kommer att kompensera det genom att tidningen får flera sidor. Första numret är i och för sig bara på 28 sidor, men framöver så kommer vi att ha 36 sidor, fullspäckade med intressanta reportage, notiser och förhoppningsvis, många röster från domstolsväsendets egna led, säger Jörgen. Så har läsarna några idéer om vad Domkretsen skall lyfta fram, stort som smått är det bara att de hör av sig till oss i redaktionsgruppen, säger Jörgen slutligen. EXTERN MEDVERKAN GER DIMENSION Trenden att lägga ner personaltidningen och NYANSERAD TIDNING FÖR FLER LÄSARE Redaktionsgruppen vill att tidningen skall ha DOMKRETSEN nr 1/2003 3

4 PÅ NY TJÄNST»En oerhört trevlig och välskött domstol...«den 1 maj tillträdde Anna Skarhed som lagman i Linköping. Med utnämningen återvänder hon till sin barndomsstad, och tar sig an en organisation som erbjuder intressanta utmaningar och möjligheter. TEXT Anne Hammarskjöld FOTO Mia Karlsvärd LAGMAN ANNA SKARHED har arbetat i 25 år inom domstolsväsendet. Bland annat som rådman i Uppsala och Eskilstuna, samt på justitiedepartementet och centralt på Domstolsverket. Sedan den första maj arbetar hon heltid som lagman i Linköping, och återvänder därmed till sin barndomsstad. Anna Skarhed har mycket gott att säga om den domstol vars ledning hon nu tar över. Detta är en oerhört trevlig och välskött domstol i fantastiska lokaler. Jag ser mycket fram emot att lära känna mina medarbetare, men också att återupptäcka Linköping. Tingsrätten i Linköping innefattar nu även de tidigare tingsrätterna i Motala och Mjölby. I de nyinvigda domstolslokalerna ryms utöver tingsrätten även länsrätten i Östergötland samt hyres- och arrendenämnden. Anna Skarhed anser att den nya samlokaliseringen öppnar intressanta möjligheter för medarbetarna. Med domstolslag i samverkan erbjuder sammanslagningarna utmaningar och fördelar. Bland annat för notarierna som förhoppningsvis kan arbeta både i tings- och länsrätten. Under sin tid i Utvecklingsgruppen på Domstolsverket utvecklade Anna Skarhed sitt stora intresse för organisations- och förändringsfrågor. Ett intresse som hon gärna vill få utlopp för i framtiden. Hela domstolsväsendet befinner sig i en expansiv utvecklingsfas med omstrukturering av domstolarna och andra organisationsfrågor. Här väntar många intressanta utmaningar. Kvinnofridsportalen TEXT Anna Kronander KVINNOFRIDSPORTALEN är ett faktacentrum på Internet med information om kunskapsutveckling och praktiskt arbete inom området våld mot kvinnor. Portalen innehåller även exempel från olika verksamheter inom området. Målet är att informationen på webbplatsen ska vara saklig och aktuell och presenteras på ett positivt och trovärdigt sätt. Kvinnofridsportalen vänder sig i första hand till myndigheter, organisationer och yrkesgrupper som möter våld mot kvinnor men även till frivilligorganisationer, studerande, intresserad allmänhet och medier. Här finns alltså information för den som vill skaffa sig allmän kunskap om ämnet eller som redan har kunskap och söker svar på specifika frågor eller vill hålla sig uppdaterade. Initiativtagare till och ansvariga för kvinnofridsportalen är Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid bestående av: Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten Domstolsverket Statens folkhälsoinstitut Integrationsverket Jämställdhetsombudsmannen, Kriminalvårdsstyrelsen, Länsstyrelserna, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren, Rättsmedicinalverket, Skolverket, Socialstyrelsen Ungdomsstyrelsen. Portalen är fristående respektive myndighets verksamhetsdel och varje informationsgivare ansvarar för sitt eget material. 4 DOMKRETSEN nr 1/2003

5 NYTT VAPEN Nytt heraldiskt vapen för domstolsväsendet Riksarkivet har hjälpt Domstolsverket att få en uppfräschning av domstolsväsendets heraldiska vapen.»heraldiska vapen eller andra varumärken är viktiga när det sker förändringar i organisationen för att få en gemensam symbol att samlas kring«, säger statsheraldikern Henrik Klackenberg som har hjälpt till med att ta fram det nya vapnet. TEXT Helen Sivertsson UNDER DET SENASTE decenniet har intresset för heraldiken stadigt ökat, vilket gjort att flera domstolar gjort om sina vapen. Ett heraldiskt vapen har inte någon fastställd form, utan konstnären har, med vapenbeskrivningen som utgångspunkt, sin frihet att utforma vapnet, berättar Henrik Klackenberg. Han berättar om skillnaden mellan en logotyp och ett vapen. En logotyp är fixerad in i minsta detalj, medan ett heraldiskt vapen kan anpassas i tiden. Tack vare denna flexibilitet har heraldiken överlevt genom århundraden, berättar Henrik. UPPFRÄSCHNING I samband med att Domstolsverket ville byta logotyp bad vi Riksarkivet att ta fram en korrekt version av vår vapensköld, berättar Jörgen Nilsson tf. informationschef på Domstolsverket. Domstolsväsendets symboler, svärdet och balansvågen, härstammar från 1600-talet och har gestaltats av heraldiska konstnären Vladimir A. Sagerlund. Den gamla vapenskölden har väsendet använt sedan 1985 och det var AB Sporrongs som skapade ursprungsvapnet på beställning av verket. Tyvärr var vår gamla vapensköld inte regelrätt och man kunde med lite fantasi se ett ansikte i skölden, berättar Jörgen. På sistone har flera tingsrätter hört av sig till oss på Riksarkivet för att få egna vapen, eller en uppgradering. Vi gläds mycket åt det stora heraldiska intresset och välkomnar nya beställningar, avslutar Henrik. FINNS I OLIKA VARIANTER Vapenskölden finns nu i en färglagd, en konturtecknad samt en förenklad svartvit version avsedd för enklare tryck. Om domstolen behöver en digital variant av vapnet kan de kontakta oss på Informationssekretariatet, säger Per Carlsson som arbetar som grafiker på DV. Han har ansvaret för att vapnet används på rätt sätt. Ett heraldiskt vapen kan betraktas som ett konstverk och därför är det viktigt att vi inte förvanskar eller ändrar vapnet på något sätt, förklarar Per. BYTA UT SUCCESSIVT De produkter som finns i bruk och har tryck med det gamla vapnet skall på sikt fasas ut mot det nya vapnet. Det kan handla om flaggor, muggar och tändsticksaskar. Om det är så att domstolen eller någon annan myndighet inom vårt område har produkter som behöver uppdateras är det bra om de kontaktar oss, säger Jörgen. Det nya vapnet består av en blå sköld med Justitias attribut på, d v s en balansvåg och ett stolpvis ställt svärd. Skölden är av fransk typ, d v s med raka sidolinjer och en liten spets nedtill som kröns av en kungakrona. Heraldiska vapensköldar görs alltid i sex grundfärger; guld (gult), silver (vitt), blått, rött, svart och grönt. Besök för mer information Färglagd Svartvit Förenklad DOMKRETSEN nr 1/2003 5

6 EN DAG LOKALPLANERARE Problemlösare bland cementblandare och byggställningar Lösningarna är olika men målet detsamma. För lokalförsörjningssektionen på Domstolverket är ambitionen alltid funktionella lokaler. Vare sig det handlar om att flytta en vägg, ta bort en rökruta eller att bygga Sveriges största tingsrätt. TEXT Viktoria Ekberg FOTO Magnus Torle THOMAS ANDERSSON och Roland Alfredsson bildar tillsammans hälften av den fyra personer starka lokalförsörjningssektionen på Domstolsverket i Jönköping. På visitkortet står det lokalplanerare och idag, en vårdag i mitten av maj, är det dags för ett projektmöte i Helsingborg. Här skall en ny tingsrätt byggas. Målet med mötet är att tillsammans med arkitekter, tekniska konsulter och referensgruppen från domstolen gå igenom ändringar i ritningarna. Byggstarten börjar närma sig och det gäller att få allt på plats från antalet toaletter på varje våningsplan till antalet sittplatser för tilltalanden i förhandlingssalarna. Med sina drygt 80 miljoner kronor i byggkostnad är projektet ett av lokalsektionens största. Just nu är det bara en tomt med grönskande buskar men till hösten skall den vita modellen som tronar på mötesbordet förvandlas till verklighet. Vi räknar med att sätta spaden i jorden i oktober och vara klara våren Det kommer att bli ett femvåningshus med bland annat en specialbyggd sektion i garaget där polisen och häktet kan göra säkra intag i samband med känsliga transporter, säger Thomas Andersson. HELLRE HYRA ÄN ÄGA Det märks att gruppen har träffats ett antal gånger tidigare. Stämningen är familjär och mycket förväntansfull. Punkt efter punkt gås igenom men trots högt tempo finns det plats för eftertanke. För säkerhets skull sticker representanterna från lokalsektionen in frågor till referensgruppen som Tror ni att detta fungerar? och Passar detta er?. Vi ser domstolarna som våra kunder. Målet är att de skall vara nöjda och att de har lokaler som motsvarar deras behov både vad gäller säkerhet och bekvämlighet. Det handlar ju om deras arbetsplats, säger Roland Alfredsson. Domstolsverket äger inga egna lokaler utan hyr av olika fastighetsägare. Lokalförsörjningssektionen arbetar med Sveriges cirka 100 domstolars lokaler och Hans Karlsson, chef för sektionen, är ansvarig för alla kontrakt. Det är också han som drar upp riktlinjerna för varje projekt. Det händer så mycket att det blir väldigt tungrott om vi skulle äga våra lokaler själva. Det kräver en mycket större organisation. Nu kan vi lättare anpassa oss efter de behov som finns, förklarar Thomas Andersson. För det mesta arbetar de i team om två och två. Som byggnadsingenjör i grunden ansvarar Thomas för byggprocessen medan Roland i egenskap av inredningsarkitekt arbetar med den inre miljön. I arbetsgruppen ingår även externa och interna konsulter som stöd. Idag är till exempel Niclas Alenbratt från Domstolverkets ITenhet, inredningsarkitekt Bertil Robertsson och teknisk konsult Ulf Berggren med. MOBILEN I HÖGSTA HUGG För att kunna följa alla projekt blir det mycket resor, i snitt är Thomas och Roland bara på plats i Jönköping två och en halv dag per vecka. Mobiltelefonen är därför deras bästa arbetsredskap. Via den håller de kontakter med kontoret, fastighetsägare, konsulter och 6 DOMKRETSEN nr 1/2003

7 EN DAG LOKALPLANERARE Ständigt tillgänglig. Kan han släppa mobilen någon gång, suckar Roland Alfredsson lätt uppgivet när Thomas mobiltelefon ringer för tredje gången på en kvart. En stor anledning till att jag trivs så bra är min chef Hans Karlsson. Han ger oss stort förtroende och mycket ansvar. Samtidigt är han alltid tillgänglig och fungerar som en mentor för oss. Thomas Andersson, lokalplanerare Digert kulturarv. Många av domstolarna runt om i landet är kulturminnesmärkta. Det gör det extra komplicerat när ny teknik skall installeras eller en lokal måste byggas om. domstolar. Det ringer konstant och det gäller att snabbt såväl kunna växla mellan projekt som ämne. Jag har inte ångrat mig en sekund sedan jag började här för två år sedan. Det är ett omväxlande arbete där jag till exempel vid nybyggnad får ta del av hela processen från ett blankt papper till färdigt hus. Det är»just nu är det många sammanslagningar av domstolar och det är spännande att befinna sig mitt i denna förnyelseprocess.«inte ofta jag jobbar nio till fem, men det är alltid roligt, säger Thomas Andersson. Vi träffar mycket olika människor. Just nu är det många sammanslagningar av domstolar och det är spännande att befinna sig mitt i denna förnyelseprocess, berättar Roland Alfredsson. Stresstålighet, lyhördhet och förmågan att lösa problem är egenskaper som de har nytta av varje dag. Men det viktigaste av allt, och som båda betonar, är servicetänkandet. Lokalförsörjningssektionens uppgift är att skapa så bra lokaler som möjligt för domstolarna. Belöningen är när vi ser att lösningen fungerar och att personalen som skall arbeta där uppskattar resultatet, säger de båda. I vanliga fall går projekten i tre olika faser. Först tas en diskussion med fastighetsägare och ett lokalprogram skrivs. Här beräknas hur mycket yta som behövs, antal salar och hur många anställda som lokalen skall rymma. Utifrån detta dokument skapas ritningar och efter det bestäms material. Den sista fasen är själva bygget. Men i Malmös fall är tiden så knapp att projektering och byggnationen går omlott, berättar Thomas Andersson. Idag skall gruppen bland annat kontrollera arkitektens val av fönsterglas. Efter att ha sett prover finns det misstankar om att den gröna nyansen i glaset kan vara för stark. För att skapa sig en bättre verklighetsuppfattning blir det därför kombinerat studiebesök och arbetslunch i ett kontorshus med samma typ av fönster. I husets restaurang med utsikt över Västra Hamnen och Östersjöns början bollas några andra projekt över lunchen. Efteråt undersöks glasets effekter och inte utan en viss lättnad konstateras det att det beställda alternativet kommer att fungera. Snabbt åker gruppen in till tingsrätten för nästa projekt ersättningslokaler. Idag skall vi se hur vi kan dra kablar för att bland annat få fungerande mikrofoner och högtalare mellan salen och medlyssningsrummet. Ljuset är en annan fråga som vi skall titta på, säger Thomas Andersson. En ny lokal och nya problem att lösa en lokalplanerares vardag. Under mina snart tre år på Domstolsverket har det skett en förändring vad gäller tekniken i salarna, vilket påverkar inredningen och då framför allt ljus och ljud. Ett vanligt problem är att hänga lamporna snyggt, funktionellt och utan att de hamnar i vägen för en videoprojektor. Roland Alfredsson, lokalplanerare LUNCH I KANTEN AV ÖSTERSJÖN Efter Helsingborg är det dags att dra vidare söderut till ett annat av sektionens mer krävande projekt ombyggnaden av Malmö tingsrätt. Domstolen behöver ljusare och bättre planerade lokaler, vilket gör att byggnadens innanmäte rivs ut och byggs om. Säkerhets- och handikappfrågor är två områden som har blivit allt mer aktuella inom domstolarna, något som är tydligt i de projekt som lokalförsörjningssektionen arbetar med. Tvärtemot Sverige, så äger domstolarna i Danmark själva alla lokaler. Men intresse finns för en mer anpassningsbar organisation, vilket har gett Domstolsverkets modell uppmärksamhet. DOMKRETSEN nr 1/2003 7

8 AKTUELLT Rapport tar samlat grepp om säkerheten Bemannade receptioner, tillsyn i väntrum och samverkan mellan domstolar och andra myndigheter. Domstolsverkets rapport Framtida riktlinjer för säkerhetsarbete i domstolsväsendet innehåller konkreta förslag på hur säkerheten i domstolarna kan förbättras. TEXT Viktoria Ekberg FOTO Carl Johan Erikson/Svante Örnberg VÅLD, HOT OM VÅLD och trakasserier är fenomen som blir allt vanligare i de svenska domstolarna. En rad olika enkäter genomförda av både Domstolsverket, enskilda domstolar och Riksåklagaren har visat att både anställda inom domstolväsendet, besökare och åklagare är otrygga i domstolarna. Mats Malmsjö, enhetschef för serviceenheten och säkerhetschef på Domstolsverket, kände att det var dags att agera. Jag tog upp problemet i ledningsgruppen och föreslog en säkerhetsutredning. Eftersom det tidigare inte funnits några riktlinjer för säkerhetsarbetet i domstolarna, utom vad gäller lokalfrågor, valde vi att gå grundligt till väga, säger han. I mars förra året gick startskottet och sju månader senare lämnades resultatet över till verkets ledning. Efter det har rapporten skickats till regeringen och samtliga domstolar. Rapporten grundar sig på en enkät till landets samtliga domstolar, där alla anställda hade tillfälle att svara på hur de upplever sin arbetssituation och hur de ser på säkerhetsfrågan. Samtidigt har den gällande lagstiftningen och tidigare undersökningar studerats samt ett antal besök ute på domstolarna gjorts. Dessutom har diskussioner förts med både Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren och andra myndigheter. Det viktigaste är att frågan är väckt, och det har varit mycket spännande att se att det finns så många olika uppfattningar. Vissa vill stänga domstolarna i högre grad, medan jag tror att det är viktigt att vi strävar efter öppenhet, berättar Anna Witte, hovrättsassessor vid Hovrätten för Västra Sverige och utredningssekreterare i projektet. POSITIV RESPONS Rapporten har väckt stor uppmärksamhet bland domstolarna. Mats Malmsjö har bland annat presenterat resultatet vid ett möte för domstolschefer och fått övervägande positiva reaktioner. Det finns en vilja att prioritera säkerhetsfrågan, säger han. Rapporten tar ett samlat grepp om ett brännande ämne, och presenterar en rad olika verktyg som ger domstolarna möjligheter att förebygga incidenter och skapa en trygg miljö. Rutiner för säkerhetsplaner och incidentrapportering, speciella vittnesrum, åklagarrum, säkrare rättssalar samt bättre möjlighet till säkerhetskontroller är några förslag som rapporten behandlar. Teknik som övervakningskameror och larm kopplade direkt till polisen är andra. Ett stort säkerhetsproblem är hot, glåpord och bråk i de allmänna utrymmena. Med bemannade receptioner och domstolspersonal som rör sig i uppehållsrummen kan dessa problem minskas kraftigt. Genom att också anställd personal får ordningsvaktsförordnande kan de gripa stökiga personer. Ett alternativ kan också vara att använda Lagstiftningen är idag ett bra instrument för säkerheten, men att göra en korrekt hotbildsanalys är minst lika viktigt. Vi skall ha säkerhetskontroller när det behövs och öppenhet när det är möjligt. Mats Malmsjö, säkerhetschef, Domstolsverket ordningsvakter från ett bevakningsföretag, säger Mats Malmsjö. SAMARBETE ÖVER GRÄNSER Hovrätten för Västra Sverige är en av de domstolar som efter rapportens publicerande har arbetat aktivt med säkerheten. Genom ett säkerhetsnätverk träffas representanter från bland annat åklagare, skatte-, polis- och kronofogdemyndigheten samt domstolarna i området ett par gånger om 8 DOMKRETSEN nr 1/2003

9 AKTUELLT året och utbyter erfarenheter. Dessutom har en lista med kontaktpersoner tagits fram, så att alla vet vart de kan vända sig om de behöver hjälp med säkerhetsfrågorna. Ett resultat av nätverket är att åklagare har börjat kontakta oss i ärenden med risk för säkerhetsproblem, säger Christer Wennberg, administrativ direktör. Förutom säkerhetsnätverket har Hovrätten för Västra Sverige bland annat arbetat om säkerhetsplanen. Hovrätten har också införskaffat kommunikationsutrustning för att hålla bättre kontakt med häktespersonal och polis och för att försvåra fritagningsförsök. Att involvera personalen genom att informera och ordna utbildningar står också högt på agendan. Bland annat kommer vittnesskyddspolisen på besök i september för att berätta om sin verksamhet.»det viktigaste är att frågan är väckt, och det har varit mycket spännande att se att det finns så många olika uppfattningar. Vissa vill stänga domstolarna i högre grad, medan jag tror att det är viktigt vi strävar efter öppenhet.«säkerhet EN EKONOMISK FRÅGA Ett stort hot mot säkerheten är pengar eller snarare brist på pengar. Många av de ombyggnader som behövs för att höja säkerheten kostar. Det gör också övervakningskameror och vakter från bevakningsföretag. Eftersom många domstolar idag har en ansträngd budget finns det risk att säkerhetsfrågan inte blir så prioriterad som den borde vara. Samtidigt ökar den grova brottsligheten i Sverige. Fanns det obegränsat med pengar skulle vi naturligtvis genomföra fler ombyggnationer än vi gör, men säkerhetsfrågorna måste också ställas i relation till allt annat. Genom att använda och arbeta med de verktyg som rapporten tar upp, går det att höja säkerhetsnivån, säger Mats Malmsjö. Domstolsverket står för ombyggnationer, utbildning i verkets regi samt viss teknik. Men övriga kostnader som exempelvis utbildning av ordningsvakter och byte av låssystem eller andra säkerhetsinvesteringar är upp till varje enskild domstol att finansiera. Säkerhet kostar. Ur säkerhetssynpunkt Som ett resultat av rapporten kommer Domstolsverket nu att presentera tillgängliga ramavtal för inköp av övervakningskameror. Jag tror det är mycket viktigt att börja se över säkerhetsrutinerna och öka säkerhetsmedvetandet generellt hos personalen. Vi är inte vana vid att vara utsatta och det gör oss lite blåögda. Christer Wennberg, administrativ direktör, Hovrätten för Västra Sverige Det som förvånade mig mest under arbetet med utredningen, var att personalen hade så pass lågt säkerhetsmedvetande. Till exempel uppgav knappt 40 procent i de allmänna förvaltningsdomstolarna att de inte hade fått ta del av säkerhetsplanen. Anna Witte, hovrättsassessor, Hovrätten för Västra Sverige finns det därför fördelar med sammanslagningar av domstolar. Det händer mycket inom området och en stor domstol har lättare att erbjuda moderna lokaler och ny teknik än en liten. Vi sitter i bra lokaler som är byggda -94, ändå märker vi att det säkerhetstänkandet som fanns då delvis redan är överspelat, säger Christer Wennberg. Framtiden för säkerheten i domstolarna ser därför både mörk och ljus ut, men det viktigaste steget är taget. Frågan har kommit upp på dagordningen och det finns en tydlig ambition att se till att den stannar där. Så här vill Domstolsverket höja säkerheten: bemannade receptioner personal med ordningsvaktsförordnande samarbete med RÅ, KRIM och RPS i säkerhetsarbetet utbildning för att höja säkerhetsmedvetandet övervakningskameror över svårbevakade ytor Det här bör domstolen göra: säkerhetsinformation till personal skapa lokala säkerhetsnätverk installation av larm och övervakningskameror larmanslutning till polis eller larmcentral skapa en krishanteringsplan skapa en aktuell säkerhetsplan utbildning för ordningsvaktsförordnande DOMKRETSEN nr 1/2003 9

10 GÄSTTYCKARE ELISABETH FRITZ Elisabeth Fritz är brottmålsadvokat med mångårig erfarenhet som målsägandebiträde i mål om våld mot kvinnor och därpå följande familjerättsmål. Här sammanfattar hon sin syn på hur kvinnofridsoffer behandlas av domstolarna och hur det borde gå till för att värna om offrets integritet i ett svårt och utsatt läge. FOTO Lars Nyberg Pressens Bild Domstolen får inte bli ett forum för nya kränkningar ETT OFFER för ett våldsbrott befinner sig i en svår och utsatt situation, särskilt om hon är kvinna, och om förövaren är någon i hennes nära omgivning. Hon utsätts för allvarliga psykiska och sociala påfrestningar. Om hon är invandrare tillkommer dessutom kulturella påfrestningar. Under senare år har situationen förvärrats av att våldsbrotten blivit grövre, med ökad användning av vapen och annat övervåld. DOMARE BRISTER I INTRESSE Det är ofta mycket traumatiskt för ett offer att berätta i öppen domstol och inför okända människor om vad hon utsatts för. Det är en stor skillnad på domstolsprocessen när det finns en rätt som är intresserad, engagerad att utreda samt respekterar målsäganden. I de allra flesta fall möter offret en engagerad och respektfull rätt, men det finns skräckexempel. Vissa domare har bråttom att komma igång med förhandlingarna, och tar sig inte tid att få en mjuk start genom att hälsa på de närvarande och tydligt förklara vad som kommer att ske. Det förekommer till och med att domaren talar till parterna som om de vore kompisar med varandra. Ibland behandlas både den tilltalade och offret med bristande respekt. Även om detta bara händer i ett mindre antal fall, är det inte godtagbart. Min uppfattning är också att vissa domare, genom sitt kroppsspråk och på andra sätt, kan uppfattas som ointresserade av målet. Det kan enligt min mening bero på svagt engagemang eller på tidsbrist. Oavsett vilket är naturligtvis en målsägande känslig för bristen på intresse och därmed bristen på respekt för hennes trauma. Något som i sin tur hämmar henne när hon skall vittna om sina upplevelser. Synen på kvinnorna och deras sociala situation påverkar hur de bemöts i domstolen. Särskilt stor är risken att kvinnor med extra problem, till exempel missbruk, får ett sämre bemötande. KRÄNK INTE OFFRET Rättens ordförande har ett stort ansvar för hur rättegången genomförs. Det är naturligtvis viktigt för rättssäkerheten att alla relevanta frågor ställs, och att alla väsentliga fakta presenteras. Däremot måste det dras en tydlig gräns mot sådana frågor om målsäganden som inte är väsentliga, utan enbart uppfattas som kränkande. Samma fråga kan ställas på tio olika sätt, och det är viktigt att syftet är gott och inte ett led i en taktik från försvararens sida för att nedvärdera brottsoffret. Det är sällan väsentligt för målet hur hon var klädd, eller hur hennes sexualliv i övrigt gestaltar sig. Det är målsägandebiträdets sak att slå näven i bordet om försvararen tar sig friheter i detta avseende. Men ytterst är det naturligtvis ordföranden»det måste vara uppenbart, särskilt i sexualbrottsmål, att offret uppfattar många frågor som närgångna. Domare och försvarare får inte agera så att offret upplever att hon misstros eller inte respekteras.«som ska se till att förhandlingarna genomförs på ett för alla parter värdigt sätt. Förståelsen för brottsoffrets situation har förbättrats på senare år, men fortfarande finns det stora brister. En tillfredsställande utveckling är dock att de flesta domare under senare år utvecklat en god kunskap kring problematiken bakom så kallade hedersrelaterade brott. Denna nya kunskap märks tydligt i förståelsen för unga invandrarflickors situation. När det till exempel finns en konkret hotbild och det påkallas säkerhetskontroll eller säkerhetssal, beaktar domstolarna detta och använder sig av den säkerhet som finns tillgänglig. 10 DOMKRETSEN nr 1/2003

11 GÄSTTYCKARE ELISABETH FRITZ FLER UPPSLITANDE PROCESSER VÄNTAR En dom i ett mål som gäller våld mot kvinnor resulterar normalt i ett strängt straff och ett skadestånd. Detta är en väsentlig del i offrets rehabilitering och känsla av upprättelse. Samtidigt innebär det dock ofta att domen överklagas, och offret måste genomlida ytterligare en rättegång. Vissa mål kan dra ut över ett par år, innan dom vinner laga kraft. Det är lätt att föreställa sig vilken påfrestning det innebär för offret. För kvinnor med barn väntar fler uppslitande juridiska processer. Ett brottmål, som handlar om våld mot en kvinna, följs ofta av skilsmässo- och vårdnadsmål. Kvinnan flyttar och ges skyddad identitet. Barnen byter skola. Ändå händer det, att domstolen beslutar om delad vårdnad av barnen och ett umgänge som inte tar hänsyn till en hotbild och rädsla som mamman och även barnen kan känna. Umgänget är många gånger utformat som en rättighet till pappan istället för barnets rättighet. Därmed är kvinnan lika utsatt igen. Även i detta avseende behövs ofta bättre insikt och förståelse hos domstolarna. VAD KAN GÖRAS? Jag vill betona att många domare är precis så hänsynsfulla och respektfulla som man kan önska sig. Dock behövs mer kunskap om kvinnofridsbrott och hur offren skall bemötas. Domstolsväsendet, åklagarväsendet och polisen bör tillsammans arbeta med att skapa bättre förståelse för kvinnliga våldsoffer. En målsägande bör få en humant formulerad kallelse, som tydligt informerar om rättigheter såsom målsägandebiträde, medhörning och så vidare. Det är angeläget att alla kan utnyttja rätten till biträde. I sexualbrottsmål skall detta vara obligatoriskt i ett tidigt skede efter kallelsen. Dagens kallelser till målsäganden är inte acceptabla. Många målsäganden reagerar kraftigt över hur dessa är formulerade. I den mån målsägande inte har något biträde, kunde det mycket väl finnas värdar som tar hand om henne, visar till rätta och förklarar vad som skall hända. I domstolslokalerna bör det finnas ett avskilt rum för målsäganden, så att de inte behöver riskera att stöta ihop med den tilltalade. Det behövs breddad och fördjupad utbildning om kvinnliga våldsoffers svåra psykologiska och sociala situation. Detta är många gånger av betydelse för att kunna Ordet är ditt i Domkretsen bedöma om målsägandens utsaga är trovärdig och tillförlitlig. Detta gäller också i mål där barn är offer, särskilt i sexualbrotten. Styrningen i rättssalen bör vara fast, så att tydliga gränser vidmakthålls för hur och vad man frågar om. Det kan till och med ifrågasättas, om inte denna svåra och känsliga typ av mål borde behandlas i särskilda specialdomstolar. En aktiv debatt bidrar också till en positiv utveckling och det tycker jag bevisas av den stora förståelsen och intresset för unga invandrarflickors situation. Jag ser det som mycket viktigt att dessa frågor lyfts fram och aktualiseras. Vi får inte komma i ett läge där kvinnor undviker att anmäla övergrepp av rädsla för den juridiska processen. Domkretsen är ett debattforum för alla medarbetare inom domstolsväsendet. Ordet är fritt för dig att uttrycka åsikter och tankar om domstolsväsendet, Domstolsverket eller rättssamhället i stort. Skicka ditt debattinlägg direkt via e-post till domkretsen@dom.se Redaktionen förbehåller sig rätten att publicera inlägg i mån av plats, samt eventuellt korta alltför långa bidrag. DOMKRETSEN nr 1/

12 ÅRETS CHEF Ylva Johansson utsedd av ST-Domstol till Årets Chef TEXT Helen Sivertsson FOTO Anette Jellve YLVA JOHANSSON, lagman i länsrätten i Västernorrlands län, har som första kvinna blivit utsedd till Årets Chef. Hon får bland annat priset för att hon är tillgänglig, rak och att hon tar tag i svåra saker när det gäller problem eller konflikter. Det är tredje året i rad som ST-Domstol utser årets chef inom domstolsväsendet, berättar Mejt Cederdahl som är ordförande i ST-Domstol. Vi har som vanligt fått in många förslag till kandidater och det är alltid svårt att välja mellan dem. Det är en mycket viktig uppgift för oss att arbeta med ledarskapsfrågor eftersom ledarskapet har stor betydelse för våra medlemmar, säger Mejt Cederdahl. RÄTTA EGENSKAPER Vi letar efter en ledare, man eller kvinna, med de rätta ledaregenskaperna. En chef som på ett positivt sätt utmärkt sig som en modern ledare med hänsyn tagen både till medarbetarna och verksamhetens krav, då dessa enligt ST-Domstols synsätt är oskiljaktiga berättar Mejt vidare. Ylva Johansson fick ta emot utmärkelsen som Årets Chef under ett möte på STdomstols kongress i Varberg den 20 maj Priset utgörs av en vacker glasskulptur och ett diplom. Ylva Johansson har sedan den 8 maj 2003 en tidsbegränsad anställning som lagman i Ångermanlands tingsrätt fram till årsskiftet. ST-Domstols motivering till Årets Chef 2003 Ylva Johansson Du är alltid tillgänglig! Du arbetar alltid med öppen dörr! Du är tydlig och rak i din kommunikation med dina medarbetare! Du har startat ett utvecklingsprojekt som kommer att ta till vara allas kompetens! Du vågar ta tag i svåra saker när det gäller problem eller konflikter! Du är positiv och glad! Du ser all personal, ingen skillnad görs! Fyra frågor till Ylva Johansson 1. GRATTIS TILL UTMÄRKELSEN ÅRETS CHEF, HUR KÄNNS DET? Det är mycket hedrande och inspirerande att få denna utmärkelse. Den utgör en sporre för det fortsatta arbetet tillsammans med personalen. 2. BERÄTTA KORT OM ARBETET I LÄNSRÄTTEN? Länsrätten har i dag 26 anställda. Vi arbetar rotelvis men jag försöker få alla delaktiga och att utveckla och ta ansvar för målhanteringen och verksamheten i övrigt. Viss specialisering förekommer. Närmare mål kommer in per år. Nämnas kan också att länsrätten är samlokaliserad med Ångermanlands tingsrätt. 3. KAN DU GE NÅGRA KORTA RÅD TILL ANDRA CHEFER OM LEDARSKAP? Var och en måste finna sin personliga ledarstil men det är viktigt att vara sig själv och lyssna på personalen. 4. HUR INSPIRERAS DU SOM LEDARE? När jag får feedback och personalen blir delaktig i arbetet. Vidare när jag får intryck och synpunkter från andra som håller på med utvecklingsarbete. 12 DOMKRETSEN nr 1/2003

13 GENERATIONSVÄXLING Gammal lär ung i Lund»Det är ett självständigt arbete med väldigt blandade arbetsuppgifter. Alla mål är olika och det är spännande att befinna sig mitt i samhället. Ofta vet vi redan vad som har hänt när det står i tidningen.«

14 GENERATIONSVÄXLING Den ena har 34 års erfarenhet, den andra har precis firat tre månader i yrket. Hjördis Karlsson och Karin Olsson bildar tillsammans ett radarpar i Lunds tingsrätts strävan att trygga återväxten av duktiga domstolssekreterare. TEXT Viktoria Ekberg FOTO Magnus Torle Det finns ett intresse för yrket domstolssekreterare. När Lunds tingsrätt annonserade fick de drygt 150 svar. Trots att projektet med gemensam rekrytering inte blev vad Lunds tingsrätt hade tänkt sig har ändå projektet gett andra effekter. Ett exempel är det projekt som tingsrätten driver tillsammans med Domstolsverket för att se över rättens arbetsprocesser. Vid sidan av sin internutbildning går Karin även de kurser som Domstolsverket ger alla nyanställda. Hon har precis tillbringat en vecka i Stockholm och gått en av verkets baskurser. LUNDS TINGSRÄTT är på många sätt en typisk svensk domstol. Medelåldern på den fasta personalen är hög och inom cirka tio år måste stora delar av kanslipersonalen bytas ut på grund av pensionering. Dessutom har tingsrätten nyligen slagits ihop med Landskronas och Eslövs tingsrätt. Detta har inte inneburit några uppsägningar men inte heller lämnat något större utrymme för nyrekrytering. För att ändå försöka lösa det framtida personalbehovet, föddes tanken på att göra en gemensam rekrytering med andra skånska tingsrätter och tillsammans stå för utbildningen av ett antal domstolssekreterare. Domstolsverket kontaktades och en förfrågan skickades ut till tingsrätter i Skåne. Tyvärr rann försöket av olika anledningar ut i sanden. Till slut stod vi inför faktum att vi behövde fylla på med nytt folk oavsett, och gick ut med en annons, säger lagman Jan Alvå. TRAINEE PÅ TINGSRÄTTEN Det blev Karin Olsson som drog vinstlotten tillsammans med en erfaren konkurshandläggare. För att ge Karin en bra start in i yrket som domstolssekreterare har tingsrätten lagt upp en egen internutbildning där de arbetar aktivt med mentorskap.»då neg vi ju nästan när domaren visade sig och så är det inte riktigt idag. Nu arbetar vi tillsammans mot samma resultat i en grupp där alla är jämlika.«jag har lärt upp många som har börjat här, men den här gången finns det en tydlig plan och mål med introduktionen, berättar Hjördis Karlsson, domstolssekreterare och mentor. Det fungerar som en traineeutbildning, fortsätter hon. Detta är en helt ny värld för mig med helt nya begrepp och termer. Men jag har blivit väldigt väl mottagen. Alla har varit inställda på att jag skulle komma, säger Karin Olsson. När Hjördis Karlsson började som rotelsekreterare 1969 var mycket annorlunda. Allt arbete sköttes manuellt och det fanns en tydlig hierarki i organisationen. Då neg vi ju nästan när domaren visade sig och så är det inte riktigt idag. Nu arbetar vi tillsammans mot samma resultat i en grupp där alla är jämlika, berättar hon. Domstolssekreteraren har det administrativa ansvaret kring domstolens alla förhandlingar. Hon, för det är nästan alltid en hon, planerar förhandlingsdagar, delger olika beslut, kallar vittnen, är protokollförare och ser till att alla inblandade har den information de behöver. Idag är det ett komplicerat yrke som ställer höga krav på datorvana, servicetänkande, initiativförmåga och framför allt kunskaper. ETT YRKE I FÖRÄNDRING Med en generationsväxling inför dörren och små möjligheter till nyrekrytering kan yrket i 14 DOMKRETSEN nr 1/2003

15 GENERATIONSVÄXLING Karin om Hjördis: Hon är väldigt rolig och trygg. Plus att hon är kunnig. Hon lär mig att tänka själv och ifrågasätta. Hjördis om Karin: En spontan tjej som är pigg och rolig. Hon är duktig på att känna av när jag inte har tid att hjälpa henne och väntar då in ett bättre tillfälle. Vi kommer väldigt bra överens trots åldersskillnaden. värsta fall vara på väg att försvinna. Om ett par år blir ett antal tjänster lediga, och frågan är hur detta skall hanteras om det inte finns tillräcklig budget för att nyanställa. Både Karin och Hjördis tycker att det är synd att Domstolsverket inte kan satsa mer på deras yrkesgrupp. Jag kan känna en oro över att vårt yrke kanske försvinner, för utan oss så faller tingsrätten. Därför känns det tråkigt när Domstolsverkets beredningssekreterarutbildning har fått stå tillbaka. Det är en jättebra utbildning som vi behöver. Jag har gått den och den var så bra, säger Hjördis Karlsson. Beredningssekreterarutbildningen repeterar viktiga moment vad gäller domstolssekreterarens arbetsuppgifter men ger också deltagaren möjligheter att ta ett steg vidare. Utbildningen gör en djupdykning i lagboken för att ge mer kunskap och möjlighet för sekreteraren att ta större egna beslut under beredningsarbetet. Teori varvas med praktiska exempel och övningar. MER ANSVAR GER HÖGRE STATUS Med hjälp av utbildningen kan arbetsgången bli mer effektiv och fenomen Karin och Hjördis refererar till som aktvandring minskas. Genom att ge domarsekreterarna mer utbildning och ansvar, kan domarrollen renodlas och avlastas samtidigt som sekreterarnas roll utvecklas. Om detta skall vara ett attraktivt yrke som folk kan stanna i, så behövs både utveckling och utbildning, tycker Karin Olsson. Det finns alltså ingen formaliserad utbildning för domarsekreterare idag. Till skillnad mot andra sekreteraryrken. Exempelvis krävs det en specialutbildning för att arbeta som läkarsekreterare. Mer utbildning skulle höja yrkets status och ta bort illusionen om att det är ett enkelt jobb. Målet med internutbildningen är att Karin skall vara lika fullärd som någon annan av tingsrättens domstolstolssekreterare. Grunden i utbildningen är mentorskapet, vilket gör att samarbetet mellan Karin och Hjördis är viktigt. Detta verkar dock inte vara något större problem. Trots att de bara har känt varandra i tre månader är de väldigt samstämmiga. Kanske för att social kompetens är en viktig ingrediens i yrket. Det krävs att du kan hantera många olika typer av människor eftersom vi har mycket kontakt med allmänheten. Sedan är varje ordförande unik och arbetar efter sin modell. Det gäller att vara både flexibel och stresstålig, säger Karin Olsson. Allting blir vad du gör det till och jag känner att jag har valt helt rätt. I framtiden hoppas jag på att få gå beredningssekreterarkursen och kanske också arbeta mer med organisationsfrågor. Just nu jag är i full gång med att samla på mig erfarenheter, fortsätter hon. Du skall ju efterträda mig, säger Hjördis. Och så skrattar båda. Igen. DOMKRETSEN nr 1/

16 VERA Med Vera blir visionerna verklighet Det verkar gå jättebra för alla, och jag måsta säga att detta är en väldigt positiv och trevlig grupp. Miljödomstolarna gör saker på lite olika sätt och då är det roligt och bra att träffas så här och få tillfälle till utbyte och diskussioner. Elisabeth Karlsson, utbildningsgruppen, Domstolsverket Den som kallar Vera ett IT-stöd för domstolarnas dagliga arbete missar mycket av möjligheterna som systemet erbjuder. Vera är också utvecklat som verktyg för organisationsutveckling och optimerad kundnytta. Vera är ett stort steg på vägen mot verkställandet av 24-timmarsmyndigheten. TEXT Anne Hammarskjöld FOTO Carl Johan Erikson UTVECKLINGEN och drifttagningen av Vera följer den reviderade tidplanen, och responsen från referensinstallationerna, de så kallade pilotdomstolarna, är positiv. Fram till januari 2004 skall samtliga 120 domstolar och cirka användare ha tillgång till Vera. Mitt i brinnande installationsfas är det viktigt att inte glömma bort visionerna med projektet, menar biträdande projektledare Björn Larsson på Domstolsverket. Vera-projektet startade 1999 med generella processanalyser av domstolarnas verksamhet. Processanalys, business process reengineering, är en bra arbetsmetod för att analysera verksamhet och beskriva den i processtermer. Dessa processer kan användas som grund för att beställa IT-baserat verksamhetsstöd. Processerna kan dock även användas för att utveckla organisation och arbetsformer för att kunna öka kundnyttan. Arbetsmetoden är väletablerade i näringslivet och har även använts inom offentlig sektor. VÄGEN TILL 24-TIMMARS- MYNDIGHETEN De inledande analyserna låg till grund för utvecklingen av det IT-stöd som blev Vera. Ambitionen var att skapa ett öppet och flexibelt system som underlättar kontakterna med medborgare och andra myndigheter.»vad är vitsen med Vera? är en av de vanligaste frågorna som vi får från domstolarna. Den frågan har vi inget enkelt svar på, för systemets utveckling är beroende av idéer och visioner. Vera skall fungera som en grund för domstolarna att arbeta annorlunda och bättre.«björn Larsson, biträdande projektledare, Domstolsverket Vera är med andra ord ett stort steg på vägen till 24-timmarsmyndigheten. Men Vera skall också kunna stödja domstolarnas arbete med att utveckla sina interna organisationer och arbetsformer, framhåller Björn Larsson. Ett antal medarbetare har tillsammans med domstolarna utvecklat systemets funktionalitet. Ari Liukko, som nu är konsult och projektledare för dem som tar fram kraven på funktionalitet, är imponerad över domstolsväsendets intresse för nya idéer. Projektet har präglats av stor samarbetsvilja från berörda parter. STORA MÖJLIGHETER FÖR ALLA Vera är ett processorienterat verktyg för utveckling och förändring. Därmed inte sagt att de domstolar som är nöjda med sitt nuläge skall tvinga fram förändringar som ingen efterfrågar. Vera fungerar som stöd för målhanteringen. Veras informationsbilder ser ut som vilken webb-sida som helst, och alla användare kan enkelt få sitt informationsbehov tillgodosett. En annan fördel är att Vera ökar egenkontrollen. Informationen finns tillgänglig för flera, samlad, strukturerad och så 16 DOMKRETSEN nr 1/2003

17 VERA komplett som möjligt. Det ökar också kvaliteten i informationsinmatningen vad gäller tingsrätter och brottmål. Det är ett krav från Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen och därmed direkt kopplat till kravet på kundnytta. Ari Liukko ser med tillförsikt fram emot installationsfasen, men framhåller att slutmålet ligger en bra bit in i framtiden. Nu installeras ett system som stödjer den centrala verksamheten. Det är en miljö som över tid möjliggör nya tjänster för kunderna, men här återstår mycket att göra. Till exempel när det gäller att hämta och lämna information och länka till andra myndigheter. Björn Larsson menar att det är med installationen som det roliga börjar, för nu öppnar sig möjligheterna till utveckling och förändring. Vi har skapat bra möjligheter, men det krävs att Domstolsverket och domstolarna förvaltar dem. Det är också väldigt viktigt att det blir ett nästa steg och att möjligheterna med ett kundorienterat arbetssätt utvecklas fullt ut. Om möjligheterna inte tas tillvara blir det inte några större förändringar jämfört med tidigare IT-stöd, annat än att Vera är modernt, förstås. TÄNK EFTER FÖRE Det har redan börjar hända saker vad gäller idéer och arbetsformer på de domstolar som idag arbetar med Vera. Ett aktuellt och bra exempel är kammarrätten i Stockholm som tillsammans med konsulter arbetat parallellt med sin organisationsutveckling och utvecklingen av Vera. Björn Larsson menar att oberoende av ambitionerna med Vera, bör drifttagningen föregås av en genomtänkt inventering av den egna verksamheten. Varje domstol bör diskutera igenom vad man skall arbeta med och vem som skall ansvara för de olika arbetsuppgifterna. Efter det kan Vera fyllas med innehåll på ett meningsfullt sätt. Den analysen är också avgörande för att göra Vera-stödet så användarvänligt som möjligt.»vera kommer att bli en tillgång...«när 110 fingrar rör sig samtidigt över tangentborden låter det som ett rikligt vårregn. Det är Vera-kurs i Jönköping, och för det regelbundna smattrandet svarar kanslipersonal från miljödomstolarna i Vänersborg, Växjö och Östersund. TEXT Anne Hammarskjöld FOTO Carl Johan Erikson STÄMNINGEN ÄR KONCENTRERAD bland de elva deltagarna. Det närmar sig slutet på tre intensiva dagar, som verkar ha gjort de flesta av deltagarna till riktigt vana Veraanvändare. Elisabeth Karlsson är kursansvarig med lång erfarenhet av såväl domstolsväsendet som av utbildning. Elisabeth Karlsson ser inga problem med övergången från MÅHS till Vera. Vera känns verkligen som ett lyft, inte minst för miljödomstolarna. Det minsta problemet är att införa Vera i domstolar som saknar andra system allt som kommer blir ju en förbättring och man sitter inte och jämför med det som fanns tidigare. Allt som allt skall cirka personer utbildas i Vera. Miljödomstolarna kommer i hög grad att utbilda internt med hjälp av egna medarbetare. Inga-Britt Carlsson och Eva Stenqvist är Vera-lärare under utbildning. Inga-Britt Carlsson kommer från miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. Vi har verkligen fått en bra utbildning, bland annat med två veckors lärarutbildning i Stockholm. Vera kommer att bli en tillgång på miljödomstolarna, det är ett bra och lätthanterligt verktyg för målregistrering. Vera är vårt första samlade datorstöd och det är välkommet för det har vi saknat. Vi arbetar ju så gammaldags så det är inte sant. Jag är positivt överraskad, det kommer att bli jättebra. Microsoft-världen är också rolig att jobba med så bara det är en fördel. Med Vera kan vi hitta allt på ett ställe och på en gång. Det enda negativa jag hört om Vera var någon som tyckte att det var väldigt många tangenttryckningar. Men jag håller inte med, det finns ju snabbkommandon för allt vi gör. Marie Gustafsson, miljödomstolen i Östersund Kursen är bra och det går snabbt att komma in i Vera och förstå vad det handlar om. Det känns som om jag kan åka hem och jobba direkt. Det blir nog lite mer jobb i början innan man är helt varm i kläderna, men jag känner mig inte orolig. Valborg Berglund, miljödomstolen i Östersund. Jag tycker att det känns både nervöst och roligt med allt det nya. I början blir det nog lite jobbigt men jag tror att det blir bra när det sätter sig. Systemet i sig ska ju också komma förbi lite barnsjukdomar. Mängden mål har ökat och Vera sparar både arbete och tid. Eva Hermansson, miljödomstolen i Vänersborg DOMKRETSEN nr 1/

18 UTBLICK Från Falun till Sarajevo med uppdrag att utse domare och åklagare Till vardags är Jan Erik Oja rådman i Falu tingsrätt. Efter att vid fyra omgångar tjänstgjort på Balkan är han sedan september 2002 verksam som President for the High Judicial and Prosecutorial Councils i Bosnien-Hercegovina. Här berättar Jan Erik Oja om ett stimulerande uppdrag i ett omfattande reformprogram. TEXT OCH FOTO Jan Erik Oja HUVUDUPPGIFTEN för The High Judicial and Prosecutorial Councils i Bosnien- Hercegovina är att utse nya domare och åklagare till ett reformerat domstols- och åklagarväsende. Arbetet pågår fram till årsskiftet 2003/2004 och ingår i ett omfattande reformprogram av rättsväsendet i Bosnien-Hercegovina. Bland annat håller ny strafflag och nya motsvarigheter till rättegångsbalken på att införas, samt en reformering av domstols- och åklagarväsendena. Vi skall utse närmare cirka domare och åklagare till de flesta av landets domstolar och åklagarmyndigheter. Andra uppgifter är att handlägga disciplinärenden mot domare och åklagare, med möjlighet att avskeda domare och åklagare som yttersta sanktion. Vi ska även ha tillsyn över utbildningen av domare och åklagare, bestämma vilken minsta utbildning de skall genomgå samt fastställa arbetsordningar för åklagarmyndigheterna. ÅTTA INTERNATIONELLA LEDAMÖTER The High Judicial and Prosecutorial Councils i Bosnien-Hercegovina är tre till antalet. Dessa så kallade Councils består under övergångsperioden av nationella och internationella ledamöter, domare, åklagare, advokater och andra jurister. De åtta internationella ledamöterna kommer från Sverige, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien. Portugal, USA och Kanada. Tillsammans med för närvarande elva nationella ledamöter arbetar de i princip på heltid för Councils. På mitt kontor har jag också ett närsekretariat med en rådgivare/koordinator, en presstalesman, två administratörer, tre lokala jurister och för närvarande två unga juristpraktikanter från Tyskland. Övriga sekretariatsuppgifter, till exempel utredningar, översättningar och transporter, utförs av Independent Judicial Commission, IJC, som har detta som huvuduppgift. IJC leds av en norsk domare och består av bortåt 130 personer på huvudkontoret och tre fältkontor. I vardera av de två nationella entiteterna kommer det att finnas två nivåer inom åklagarväsendet medan de tre nivåerna inom domstolsväsendet blir kvar. Förutom domstolar och åklagare på entitetsnivå har det inrättats en allmän domstol och en åklagarmyndighet på statsnivå, vilket inte funnits tidigare. Efter att vi utsett domare och åklagare till dessa organ började de arbeta den 27 januari i år ANSÖKNINGAR TILL 900 TJÄNSTER I slutet av mars 2003 hade vi utnämnt 18 DOMKRETSEN nr 1/2003

19 UTBLICK domare och åklagare till den statliga domstolen och åklagarmyndigheten samt till entiteternas högsta domstolar och åklagarmyndigheter. I mitten av januari 2003 gick ansökningstiden ut för de cirka 900 domar- och åklagartjänsterna på regional och lokal nivå. Vi har fått omkring ansökningar och dessa håller nu på att bearbetas av IJC. Vi har börjat intervjua kandidater till några domstolar och åklagarmyndigheter på regional nivå och har redan utnämnt ett antal domare och åklagare även på den här nivån. IMPOPULÄRA DOMSTOLS- SAMMANSLAGNINGAR Förutom att de lokala åklagarmyndigheterna avskaffats helt kommer ett antal domstolssammanslagningar att ske vid tidpunkter som bestäms av mina Councils. Trots sammanslagningarna kommer fortfarande en del domstolar att vara ganska små, med fyra eller till och med tre domare. Av konstitutionella skäl var det inte möjligt att slå samman domstolar på regionalnivå (motsvarande hovrätterna) och det kommer därför i detta lilla land att finnas sammanlagt 15 domstolar på regionalnivå, några av dem med endast fyra domare. Domstolssammanslagningarna var inte alltid populära och lokalt har man framfört samma argument mot sammanslagningar som man hört i Sverige; behov av lokal förankring, avstånd till domstolen med mera.»domstolssammanslagningarna var inte alltid populära och lokalt har man framfört samma argument mot sammanslagningarna som man hört i Sverige...«Argumenten för sammanslagningarna har också varit desamma som i Sverige. Det vill säga att minska sårbarheten hos de små domstolarna, öka effektiviteten och så vidare. STIMULERANDE INTERNATIONELL MILJÖ Samarbetet mellan de internationella och de nationella ledamöterna inom Councils är mycket gott och vi börjar vänja oss vid varandras sätt att tänka. Vad jag också uppskattar mycket är arbetet i den internationella miljö vi har. Vi har väldigt mycket kontakter med andra internationella organisationer. Till exempel när det gäller frågor om utbildning av domare och åklagare. Mitt arbete är mycket stimulerande även om det tidvis har varit ganska krävande, i synnerhet i början när vi skulle bygga upp en helt ny organisation från grunden. Vi skall också under den här övergångstiden försöka lägga en god grund för det helt nationella organ som skall ta över efter oss. Vid sidan av utnämningsverksamheten kommer det att vara en av de viktigaste uppgifterna för oss under resten av detta år. Besök för mer information. I uppdraget ingår både att utse nya domare och åklagare, och att bestämma hur många de skall vara. Antalet uppskattas minska med procent. Antalet domare kommer enligt vårt beslut att minska med 28 procent medan antalet åklagare i princip kommer att vara detsamma. DOMKRETSEN nr 1/

20 UTBLICK En domstol i tiden Barcelona i mars 2003 Med artikel om domarutbildningen i Spanien i Domstolverket Informerar i bagaget, var vi redo att tränga in i domarens verkliga vardag i Barcelona. Vi var lagman, chefsadministratör, registrator, administratör och tre föredragande från länsrätten i Jämtlands län. TEXT Agneta Sjödin, Länsrätten i Jämtlands län FOTO Jon Hicks/Eduardo Valenzuela Pressens Bild TIDIG MORGON mötte vi vår svenska guide i Parc de la Ciutadella och efter en kort promenad kom vi fram till Palacio de la Justicia. Med vördnad inträdde vi i den ståtliga byggnaden från 1907, som tillhandahölls mot löfte att domstolsverksamhet alltid skulle förekomma här. Vid ingången möttes vi av en säkerhetskontroll lika rigorös som på flygplatsen. Den höga byggnadens vackra blyinfattade fönster gjorde oss närmast andlösa och vi fick en känsla av att befinna oss i en kyrka. Presidència de l Audiència Provincial, Gerard Thomás, ledsagade oss till ett sammanträdesrum och redogjorde för»vid ingången möttes vi av en säkerhetskontroll lika rigorös som på flygplatsen.«rättssystemet. Högst upp på stegen finns Tribunal Supremo i Madrid, därunder kommer Tribunal Superiors, och lägst Audiència Provincial. Domarna utses av ett politiskt, separat organ, bestående av andra domare och medlemmar från spanska parlamentet. Vid varje rättegång deltar, förutom domare, nio jurymedlemmar och två suppleanter som deltar i överläggningen om någon av de ordinarie jurymedlemmarna är förhindrade att delta. FÖRTJÄNST FÖRE SKICKLIGHET Gerard Thomás berättade om utbildningen och vi kunde konstatera att konkurrensen är mycket stor och utbildningen svår. Efter 20 DOMKRETSEN nr 1/2003

21 UTBLICK utbildning får man tjänstgöra som enmansdomare i första hand. Andra vägar att gå är att via arbete som advokat få tjänstgöra som domare. Vi märker att här gäller fortfarande förtjänst till stor del framför skicklighet vid tillsättande av tjänster. Kvinnorna utgör cirka 60 procent av de juridikstuderande. Först 1965 fick de för övrigt rätt att söka ifrågavarande utbildning. I domaryrket finns cirka 50 procent kvinnor. På chefsposterna däremot saknas de nästan helt. Vi kommer senare att förstå varför. Kvinnliga domare har lika lön som sina manliga kollegor. Efter detta tackade vår lagman för oss med ett Storsjöodjur och berättar om bakgrunden till vårt besök.»vi konstaterade att om besöket skulle återgäldas får vi lov att hyra Östersunds rådhus för att inte framstå som alltför torftiga.«rätt INRAMNING I ÖSTERSUND Vi guidades runt i den anrika byggnaden som renoverades 1995/96 och anpassades till modern teknik utan att förlora sin skönhet. Den första salen med väggmålningar i olja var imponerande. I dess mitt fanns monitorer uppställda för att handlingar som visas i rätten skall kunna ses av alla närvarande. Vi konstaterade att om besöket skulle återgäldas får vi lov att hyra Östersunds rådhus för att inte framstå som alltför torftiga. Vi lotsades vidare till överläggningsrummet där jurymedlemmarna vistas tills överläggningen är klar, vilket kan ta flera dagar. Under den tiden tillåts inga kontakter med omvärlden. I anslutning till rummet finns ett litet pentry, duschrum och ett vilrum. Slutligen hamnade vi i Gerard Thomás egen sal, som också var mycket vacker. SUPERWOMAN MED LÄGRE LÖN För att få en blick av det verkliga livet hade vi stämt träff med advokaten Christina de Pelegrí Echeverría som under några timmar beskrev livet för en kvinnlig advokat i»även på en stor advokatfirma, där en kvinna kan lyckas bli erkänd som skicklig advokat, har hon alltid lägre lön.«barcelona. Hon berättar att det först på 1980-talet blev populärt för kvinnor att utbilda sig till advokater. I Barcelona finns nu ca advokater. Som egen advokat hävdar Christina de Pelegrí Echeverría att jämställdhet saknas helt. En manlig advokat vågar ta mer betalt än en kvinnlig advokat. Dessutom tas ingen hänsyn till en kvinna med barn. Även på en stor advokatfirma, där en kvinna kan lyckas bli erkänd som skicklig advokat, har hon alltid lägre lön. För att orka med arbetet måste en kvinna vara något av en super-woman. Hon har rätt till ledighet med full lön i 3,5 månader i samband med barns födelse. Barnen får vara på dagis mellan kl och Då ett advokatyrke inte sällan kräver arbete till långt in på kvällarna, är familjen helt beroende av en barnflicka och anhöriga för att det hela skall gå ihop. Vi skildes åt med många intryck att smälta. Nu återstod att sammanställa all information, jämföra med svenska förhållanden, begrunda alla vackra konstverk vi sett och inte minst fundera över vår egen domstol. Rubriken, som var tänkt för den domstol vi besökt, kanske ändå passar bättre in på vår egen? Bästa Barcelonatipsen... TEXT Janna Thalén Kultur Allt som stavas Gaudí. Missa inte Casa Batló och Casa Milà på Passeig de Gràcia samt naturligtvis det pompösa och monstruösa La Sagrada Família. Park Güell i de nordligare delarna av Barcelona är också en trevlig utflykt. Mat Tapas, tapas, tapas. Men glöm alla ställen på eller ens i närheten av Ramblas. De är antingen trista eller dyra, eller i värsta fall både och. Strosa istället i gränderna i området La Ribera. På C.Montcado 22 (tel: ) ligger Xampanyet, en liten, lysrörscharmig lokal med kaklade väggar och trångt mellan borden. Ägaren, Juan Carlos, kommer att räkna dig till sin familj. Restaurangen serverar 17 olika sorters cava och tapas på längden och bredden. Missa inte de läckra ansjovisarna! Bar Svårt att välja. Men favoriten är Barcelona Pipa Club, den hemliga rökklubben på Pl.Reial 3, alldeles intill Ramblas. Klubben är privat fram till klockan 23, därefter kan vanliga dödliga komma in. Ingången är endast markerad med en ringklocka på en oansenlig port. Fortsätt uppför trappen ett par våningar och knacka på. Har du tur, blir du insläppt. Inredningen är 100 procent Sherlock Holmes med mörkt röda väggar och bruna lister. Det är högt i tak och smala, höga dubbeldörrar mellan de olika rummen i våningen och jazzmusiken flödar. Publiken är en blandning av barfolk, konstnärer, de hippa unga och turister som lyckats hitta dit. Öppet till klockan 5 på morgonen. DOMKRETSEN nr 1/

22 UTBILDNING Utbildare som utmanar Han brinner för ledarskapsfrågor och drömmer om att kunna erbjuda skräddarsydda kurser och utbildningar på individnivå. Stephan Rapp är sedan åtta månader tillbaka chef för utbildningssektionen på Domstolsverket.»Domstolsverket är inte en myndighet som lever för sin egen skull, vi skall skapa ett mervärde för domstolarna«, säger Stephan Rapp. TEXT Petra Meyer/Viktoria Ekberg FOTO Per Carlsson STEPHAN RAPP har ägnat sig åt utbildning på ett eller annat sätt under hela sin yrkesverksamma karriär. Först som lärare, sedan som rektor, skolchef och kommunchef disputerade han på avhandlingen Rektor garant för elevernas rättssäkerhet?. Avhandlingens inriktning är mer på det pedagogiska än det juridiska perspektivet. Det var ett väldigt spännande och intressant område att få fördjupa sig. Ett av de viktigaste områdena i det nya jobbet är att starta en kompetensinventering. Meningen är att denna skall komma igång till hösten och just nu är man i full färd med att ta fram verktyg som skall användas för att lokalisera de luckor som behöver fyllas med kunskap. Annars har mycket av tiden på det nya arbetet gått åt till att lära sig organisationen och kulturen. Domstolsväsendet är inte en organisation med snabba förändringar. Det tar tid att fatta beslut och det kan vara lite trögt, men jag ser egentligen det som en fördel. Domstolarna skall vara stabila och lite konservativa. Helt nytt och det som överraskade mig var den långa förankringsprocessen. Det handlar nog om att jag är van att fatta snabbare beslut och måste lära mig hur det fungerar här. VIKTIGA DOMSTOLSSEKRETERARE Ytterligare en utmaning är att Domstolsverket i likhet med flera andra myndigheter slåss mot en begränsad budget. Pengarna räcker helt enkelt inte till för att genomföra alla efterfrågade utbildningar. Samtidigt finns det helt uppenbart ett stort intresse för utbildningar bland alla yrkesgrupper i domstolarna. Stephan Rapp ser det som ett positivt tecken, inte minst när det gäller att göra domstolarna till en attraktiv arbetsplats för de yngre. Domstolsväsendet står inför en Ledarskapet är centralt för en verksamhets utveckling, för medarbetarnas trivsel och arbetsprestationer. Ledarskapsfrågor och ledarskapsutbildning diskuteras inom domstolsväsendet, inte minst bland de yngre domarna. Stephan Rapp, utbildningschef, Domstolsverket generationsväxling som kommer att ställa stora krav utbildningssidan. Jag tror inte det går att locka unga människor utan att erbjuda utveckling och då är det nödvändigt med bra utbildningsmöjligheter. Vi har en viktig funktion att fylla på utvecklingssidan. Under det här året har vi sparkrav som har drabbat utbildningen. En grupp som har fått stå tillbaka är domstolssekreterarna. Det är inte bra, vi måste visa att sekreterarna är viktiga. Domstolsverket planerar nu att starta en arbetsgrupp som får till uppgift att ta fram»jag tror inte det går att locka unga människor utan att erbjuda utveckling och då är det nödvändigt med bra utbildningsmöjligheter.«förslag till framtida utbildning för domstolssekreterare. Förslaget skall gå till Domstolsverkets utbildningsråd för diskussion. Rådet består av chefer och fackliga företrädare inom domstolsväsendet och hjälper utbildningssektionen att bolla tankar och idéer kring utbildningarnas innehåll. De ger oss generella råd om vi är på rätt väg, om det här är användbart för en domstol eller vad som mer behövs. Det har varit intensiva månader med mycket jobb, säger Stephan Rapp. Min ambition är att personalen i domstolarna skall tycka att vi är proffsiga, gör ett bra jobb och att de har nytta av oss för att vi har kunniga medarbetare. Vi skall ses som en tillgång. 22 DOMKRETSEN nr 1/2003

23 PROFILEN Sedan 4 november 2002 är Barbro Thorblad lagman i Malmö tingsrätt. Hon trivs jättebra men saknar änglarna. TEXT Petra Meyer/Viktoria Ekberg FOTO Magnus Torle MED UTSIKT över Stortorget arbetar Barbro frågor. Den största överraskningen var dock Thorblad i lokaler med anor från 1500-talet. hur många olika saker som hamnar på en Lagmansrummet är stort, luftigt och pampigt. lagmans bord. Saker som tar tid. För att inte Det kändes lite ensamt första dagen, tala om alla möten. men inte nu längre. Till slut blev det så att det inte fanns Innan hon hamnade i Malmö var Barbro någon dag som jag inte hade flera möten Thorblad stationerad i hemstaden Göteborg, inbokade. Nu försöker jag se till att det alltid där hon har arbetat både som chefsrådman, finns några mötesfria dagar. Det är inte alltid vilket hon blev 1993, och de tre senaste så lätt eftersom jag också har uppdrag som åren som hovrättslagman i Hovrätten för Kriminalvårdskommittén, där jag är ordförande, Allmänna reklamationsnämnden, Västra Sverige. Jag hade ett jobb jag stormtrivdes Tjänsteförslagsnämnden och Utbildningsrådet. med, men det är ju alltid spännande med någonting nytt och få prova på ett annat DOMARROLLEN VIKTIG verksamhetsområde. Även om jag har haft Trots det nya ansvaret har Barbro Thorblad ett visst administrativt ansvar tidigare så är inga planer på att släppa domarrollen. Göteborgare i Malmö det här klart annorlunda. Men hade jag inte varit så pass mycket på en stor tingsrätt rätt nyligen, hade det nog varit mycket svårare att tacka ja. Det är skillnad på arbetssätt och skillnad i personalsammansättning på tingsrätter och hovrätter.»jag vill döma regelbundet eftersom det är svårt att veta hur en domstol egentligen fungerar om man inte deltar i det dömande arbetet.«jag vill döma regelbundet eftersom det är svårt att veta hur en domstol egentligen fungerar om man inte deltar i det dömande arbetet. Jag skall inte gå ut och kolla vad personalen gör, men jag skall delta i deras arbete. Dessutom är det ju domararbetet jag har utbildats för. När Barbro Thorblad blev tillfrågad av Justitiedepartementet om hon ville ta tjänsten i Malmö blev hon förvånad. Självklart tvekade jag, det var ett stort steg. Nya arbetsuppgifter, nya arbetskamrater och uppbrott från en invand och omtyckt miljö. Dessutom fick jag 30 mil till Ullevi och Blåvitts hemmamatcher. Hon fick en MFF-tröja i välkomstpresent av chefrådmännen. Det finns blått och vitt på den också, men där slutar likheten. Änglarna från Göteborg är svårslagna. JURIDIKEN HAR ALLTID KÄNTS RÄTT För Barbro Thorblad har yrkesvalet känts rätt ända sedan den dagen hon vaknade upp en morgon i gymnasiet och insåg att hon ville läsa juridik. Det som lockade var de intressanta frågeställningarna, kraven på objektivitet och analysförmåga samt det faktum att det finns oerhört mycket vardagsliv inom juridiken. Som lagman har hon det yttersta ansvaret för att tingsrätten fungerar som en myndighet, vilket innebär att mycket tid går åt till att hantera budget- och personal- Fakta NAMN: Barbro Thorblad FAMILJ: Man, två vuxna barn AKTUELL: Ny lagman för Malmö tingsrätt INTRESSEN: Resor, böcker, matlagning och fotboll. Favoritlaget är IFK Göteborg. En bra chef är lyhörd, konsekvent och kan bestämma sig, men skall också klara av att ändra sig. Det är självklart och viktigt att det finns kvinnliga chefer också på domstolarna. Alla som börjar i ett jobb måste veta att det är lika stor chans att bli chef oavsett om du är kvinna eller man. DOMKRETSEN nr 1/

24 KULTUR&HISTORIA Ett alldeles underbart yrke Katarina Juvander är byggnadshistoriker med ett brinnande intresse för sitt ämne. Ett intresse som bland annat fått fritt utlopp i K-märktredaktionen och i en rad böcker. I kommande nummer av Domkretsen återfinns Katarinas kunniga och lättsamma texter under vinjetten Kultur&Historia. Här presenterar Katarina Juvander sig själv med några varnande ord på vägen. TEXT Katarina Juvander FOTO Carl Johan Erikson DET HAR SINA sidor att titta på hus. Med blicken alltid riktad uppåt händer det oproportionerligt ofta att jag kliver i äckliga saker som andra ser och hinner undvika. Innan det kletat fast under skorna. Jag vrickar också fötterna ganska ofta. Men, det är det värt. Husen säger så mycket kan man lite om arkitektur vet man samtidigt en del om ganska mycket annat och det är bland annat det jag gillar med hus. Historia och hus har alltid fascinerat mig. Att jag skulle skriva om det kom däremot som en överraskning. Jag gick på universitetet och vi skrev en massa uppsatser som A) ingen någonsin läste B) om de till äventyrs blev lästa bara fick kommentarer av typen: borde det inte vara ett kommatecken här? Värdelöst. Uppsatserna var ett nödvändigt ont men trots det skrev jag om saker jag ville dela med mig av, saker jag tyckte var intressanta. Till exempel att funktionalismen höll på att förfalla utan att kulturvården verkade bry sig. DET OMÄRKLIGA OMKRING OSS Samtidigt åkte två män runt i en Amazon och tittade på bensinmackar och underbara bedagade funkismiljöer. Deras spaningar sändes i teveprogrammet Nästa Nybroplan»Historia och hus har alltid fascinerat mig. Att jag skulle skriva om det kom däremot som en överraskning.«och kallades K-märkt. Inga märkvärdiga saker, bara allt det där som hela tiden finns omkring oss utan att vi ser det. Vanligt liv som hände så nyss att det inte hunnit bli historia. Det var en liten aha-upplevelse min funkisuppsats som teveserie. I slutet av ett Nästa Nybroplan-program bad programledaren tittarna skicka tips till K-märkt. Efter stor tvekan skickade jag dem min uppsats. TUR OCH TILLFÄLLIGHETER Ett par veckor senare jobbade jag med K-märkt. Med teveprogrammet och, helt otippat, som medförfattare till boken Med K-märkt genom Sverige. Jag skrev och jag gillade det. Och när boken kom ut blev den läst! Ovant och väldigt roligt. Det var tio år sedan. Historia och hus har alltid fascinerat mig, men det var tur och tillfälligheter som gjorde det till mitt yrke att få skriva om det. Ett alldeles underbart yrke. För varje ny bok lär jag mig mer om det jag gillar bäst, och om väldigt mycket annat som liksom kommer med på köpet. Allra roligast är när någon ibland har läst något jag skrivit och säger jaha, var det så, det hade jag ingen aning om. Den stora belöningen med att jag kan dela med mig av det jag ser är att någon får veta något den inte visste förut. På vägen dit kan det hända att jag kliver i en och annan otäck sak. Men, som sagt, det är det värt. 24 DOMKRETSEN nr 1/2003

25 HISTORIA Generalen som överlistade Svea hovrätt 1700-talet var en tid av omvälvningar. Nya idéer trängde fram, konfrontationerna med det bestående blev ofta våldsamma. I Sverige skedde statsvälvningar och kungamord. De gestalter som var delaktiga i skeendet har stundom fått ett orättvist eftermäle. En av dessa var generalen Carl Fredrik Pechlin. Om honom och hans möte med rättsväsendet berättar här förste arkivarien Ingemar Carlsson. TEXT Ingemar Carlsson ILLUSTRATION Lars Rehnberg THE EVIL THAT MEN DO LIVES AFTER THEM... Människor och händelser i vår historia behöver ibland omvärderas. Det gäller till exempel en sedan 250 år så föraktad gestalt som Carl Fredrik Pechlin ( ). Slå upp en större historiebok och se vad som skrivs om honom där. Inget positivt nämns, snarare haglar invektiven. Få figurerar i så många folkliga skrönor som han och så orimliga. Allt utgår från Pechlins nedrighet. Än i dag väcker hans namn reaktioner. När hembygdsföreningen i Varberg (där han dog 1796) skulle resa en replik av hans gravsten 2002, protesterade både insändare och vissa politiker....the good is oft interred with their bones (Shakespear) Men denne förmente skräckfigur var i själva verket grovt felbedömd i 250 år. Han var en meriterad officer i två krig ( , ) och en av frihetstidens skickligaste partipolitiker. Hans åsikter känns inte uppskakande i dag. Han trodde på vad vi i dag kallar parlamentarism; han förstod att använda ett partisystems politiska manövreringsmöjligheter, välkända för oss; på senare år ville han ha en enkammarriksdag det skulle dröja 200 år till. Han menade att riksdagen och inte kungen skulle styra, och man förstår att Gustav III såg honom som en huvudfiende. Den länge dominerande gustavianska propagandan styrde eftervärldens historiesyn långt in i vår tid, liksom en föråldrad uppfattning av frihetstidens politiska system. Allt detta bidrog till Pechlins vanrykte. Först på 1900-talet skulle partiväsendet bli den statsbärande styrelseformen, och kungen skulle få andra uppgifter. VAD MISSTÄNKTES HAN FÖR? Men, invänder man, var inte Pechlins största nedrighet ledarrollen i mordet 1792 då Jacob Johan Anckarström sköt kungen på Operamaskeraden 19 mars? Mordkomplotten avslöjades av polismästaren Henrik Liljensparre, som även som förhörsledare bör tillhöra vår polishistorias stora namn.»mordkomplotten avslöjades av polismästaren Henrik Liljensparre, som även som förhörsledare bör tillhöra vår polishistorias stora namn. De infångade erkände alla snabbt, även den annars slutne Anckarström alla utom Pechlin.«De infångade erkände alla snabbt, även den annars slutne Anckarström alla utom Pechlin. Här väntade polismästarens första och största nederlag. Förgäves spelade Liljensparre ut hela sitt register från smicker till hot, men ingenting hjälpte. En alltmer ursinnig polischef måste ge upp inför den omöjlige gamle generalen. EN KRAFTFULL OCH SKICKLIG OPPOSITIONSMAN Naturligtvis var Pechlin en av oppositionens ledare mot den alltmer enväldige kungen Fakta Ingmar Carlsson är docent i historia och tidigare förste arkivarie i Riksarkivet. Ingmar Carlsson har även gjort en stor insats med att ordna Bernadotte-arkivet på slottet. han ansåg sedan länge att denne måste bort från tronen. Ingen vet dock vad han ansåg om mordplanerna, som han genom sina vänner givetvis kände till han och Anckarström var annars inte bekanta. Men Pechlin lämnade inga blottor utan hade lärt sig att vara mycket försiktig. NÅGON PÅFÖLJD MÅSTE DET BLI Svea hovrätt klarade sig inte bättre, ja åklagaren blev närmast förnedrad: ord stod mot ord, Pechlin hade alltid talat med omgivningen i enrum. Då bara halv bevisning fanns, dömde man Pechlin till politisk karantän på Varbergs fästning, där prästerna skulle fortsätta bearbetningen av hans samvete. Rapporterna därifrån, utförligt refererade i HD:s protokoll, visar att man inte nådde längre än rättsmaskineriet gjort i Stockholm. Pechlin tog sina hemligheter, om de nu fanns, med sig in i evigheten Pechlin arresterades också vid Gustavs första revolution 1772, även om krigshovrätten då råkade i samma genanta läge som Svea hovrätt 1792, och generalen blev fri. Vid kungens andra revolution 1789 hamnade han i husarrest en tid. Man kan förstå honom när han 1792 sade att det är förunderligt, att ingen revolution kan ske i Sverige utan att jag skulle arresteras. Om Pechlin, se Ingemar Carlsson Bengt-Arne Person, General Carl Fredrik Pechlin i myt och verklighet (Varberg 2002). DOMKRETSEN nr 1/

26 BOKTIPS Campari och livslögner är bäst på sommaren TEXT Annina Rabe ILLUSTRATION Lars Rehnberg SOMMAREN ÄR för många den förlorade läsningens tid. Vi skall under några veckor tillåta oss att läsa vad som helst som inte är rapporter, remisser, underlag, PM och diverse former av utlåtanden. Det är på sommaren vi skall hinna läsa julklappsböcker, reaböcker, och gärna några av alla de böcker vi inte hann med förra sommaren. Risken finns bara att man gör sommarläsningen till ett krav bland alla andra. Att boktraven på semesterplatsen blir ännu ett av de stressmoment som man borde använda semestern till att komma ifrån. Då är man fel ute, och bör genast börja om i en helt annan ände. Läsa om en solkig gammal Dorothy Sayers-deckare där man redan vet vem mördaren är eftersom man läst den flera gånger förut. Genomsöka sommarvistets bokhylla på måfå och se vad som finns där. Ofta förknippar man vissa böcker med vissa platser. Inte sällan är det platserna där man läst dem som styr, men det kan också vara miljöer i böckerna som påminner en om någon plats man besökt. DUBBELLIV OCH DALLRANDE HETTA Det finns vissa böcker jag alltid måste läsa om när jag kommer till speciella platser. I Italien, där jag varit privilegierad nog att få tillbringa en stor del av mina somrar; finns en bok jag nästan varje sommar återvänder till: Marguerite Duras De små hästarna i Tarquinia, om ett antal uttråkade människor som dricker Campari och slår ihjäl tiden i ett stillastående och dallrande hett italienskt sommarparadis. Den betraktas inte som en av hennes största böcker, men är för mig på många sätt den ultimata semesterboken. Tyvärr finns den inte i tryck längre, men hittar ni den på antikvariat så köp den. I en väns Jämtlandshus har jag under åren upptäckt Olle Hedberg, en författare som sorgligt nog är alltför bortglömd idag. Det har blivit ett måste att läsa minst en Hedberg ur bokhyllan varje gång jag är där. För något år sedan tog jag på en resa med mig Emanuel Carreres dokumentärroman Doktor Romand, om en man som under ett helt vuxenliv lyckas ljuga för hela sin omgivning, inklusive hustrun och barnen, om att han arbetar som läkare vid WHO när han i själva verket är arbetslös. Denna (helt sanna) berättelse om livslögner och dubbelliv är så fängslande och psykologiskt utmanande att jag, när jag upptäckte att jag glömt boken halvläst i stolsfickan på flygplanet, såg semestern som totalförstörd. Till slut stod jag inte ut längre utan var tvungen att ringa en vän i Stockholm som rådigt skickade ett nytt ex. Boken finns i pocket. Missa den inte.»till slut stod jag inte ut längre utan var tvungen att ringa en vän i Stockholm som rådigt skickade ett nytt ex.«nya BÖCKER FÖR EN NY SOMMAR Nu när sommaren återigen står för dörren är det dags att släppa kraven. Stifta bekantskap med nya böcker, kanske också med nya platser. Här kommer slutligen några få guldkorn ur det senaste årets skörd av pocketböcker att hålla i åtanke inför sommarens läsning: Stig Claesson skriver om sin ungdom i femtiotalets Paris i den bitterljuva Efter oss syndafloden. Om det härligt lockande och omöjliga i att leva ett liv av total kravlöshet. Italienaren Niccolo Ammaniti debuterade nyligen på svenska med Jag är inte rädd, en av förra årets märkligaste romaner. Den nioårige pojken Michele finner en dag en tillfångatagen jämnårig pojke. Sakta men säkert uppdagas den hemska sanningen för honom, och han lär sig att vuxenlivets hemskheter är mycket värre än barndomens fantasier. Ammanitis bok är spännande som en thriller, men besitter stort djup och inte helt bekväma moraliska frågeställningar. Moraliska frågeställningar väcks också när man läser Sebastian Haffners utomordentligt fängslande och viktiga bok forts. på nästa sida 26 DOMKRETSEN nr 1/2003

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

Säkerheten inom rättsväsendet

Säkerheten inom rättsväsendet Statistik Säkerheten inom rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, civilekono mer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Om rapporten Säkerheten inom rättsväsendet diskuteras alltmer och

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång BROTTMÅLS- RÄTTEGÅNGENS FÖRLOPP I HOVRÄTTEN Före rättegången kan man vänta i det gemensamma väntrummet. Den som vill vänta i ett enskilt väntrum

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Dags att anmäla sig till EIO Ledarskapsprogram I januari drar en ny omgång av EIOs ledarskapsprogram

Läs mer

POLISENS CHEFSSTÖD Mentorskap

POLISENS CHEFSSTÖD Mentorskap POLISENS CHEFSSTÖD Mentorskap Polisens övergripande mål är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Chefens uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna för att verksamheten och dess

Läs mer

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ.

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Svar på Enkät Länsstyrelseforum 2015 Genomförd april 2015 i Survey Xact Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Vad ansvarar du för vad gäller Rakel

Läs mer

Åklagare. - ett yrke för dig?

Åklagare. - ett yrke för dig? Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Lär dig leda ditt företag till tillväxt Du som är eller ska bli ledare i ett företag som är medlem

Läs mer

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Till dig som är chef Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Vilja och våga på jobbet Vår värdegrund pekar ut riktningen framåt i det stora, men kan också vara till hjälp i det

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100 Medarbetarenkät 2014 Lycksele / MSF Svarsfrekvens: 100 1 2 MSF Lycksele Mål och uppdrag 50,6% 36,4% 13% 0% 4,1 4,6 Kompetens och utveckling 80% 14,3% 5,7% 0% 5 4,7 Information 90,5% 9,5% 0% 0% 5,2 4,9

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Frösundas fototävling.

Frösundas fototävling. > VD har ordet: Ett viktigt steg mot ett kundfokuserat Frösunda > Välkommen Mjölby! > Från personlig assistent till verksamhetschef Det här fotot av Maria Wahlgren är en av tre vinnare i Frösundas fototävling.

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna!

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Kompetensloggboken Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Att använda din kompetensloggbok Under hela din studietid kommer du att samla på dig en mängd värdefull kompetens i form av

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Mentorskap Polisens chefs- och ledarcenter

Mentorskap Polisens chefs- och ledarcenter POLISENS CHEFsstöd Mentorskap Polisens chefs- och ledarcenter Polisens övergripande mål är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Chefens uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Domstolsverket, Foto: Patrik Svedberg, Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg, Diarienr: Juli 2018

Domstolsverket, Foto: Patrik Svedberg, Tryck: TMG Tabergs AB, Taberg, Diarienr: Juli 2018 Förvaltningsrätten Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Förvaltningsrätten avgör tvister mellan enskilda personer, företag och myndigheter. Hit vänder man sig om

Läs mer

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005 Ledarenkäten genomförs med syfte att ta reda på hur du upplever ditt arbete och förutsättningarna för att utöva ledarskapet. Enkäten innehåller också en del bakgrundsfrågor,

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

att få sin sak prövad

att få sin sak prövad Hovrätten Att få sin sak prövad i en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. Domstolarnas uppgift är att handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. De allmänna domstolarna

Läs mer

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare

Domstolsakademin. Utbildning för nyutnämnda domare Domstolsakademin Utbildning för nyutnämnda domare I dag är frånvaron av tingsmeritering inget hinder för den som vill söka en domartjänst. Nyttan är ömsesidig. Jurister från den privata sektorn eller andra

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol

Var med och bilda Norrlands största domstol. Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol Var med och bilda Norrlands största domstol Förvaltningsrätten i Luleå blir Sveriges fjärde migrationsdomstol 2 Hösten 2013 blir Förvaltningsrätten i Luleå landets fjärde migrationsdomstol Migrationsdomstolar

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning

Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer. en nationell inriktning Kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer en nationell inriktning Frågor och svar om kompetensprofiler för Polisens ledarskapsnivåer Varför behövs kompetensprofiler? Syftet med kompetensprofilerna

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

De fem främjar- och härskarteknikerna

De fem främjar- och härskarteknikerna De fem främjar- och härskarteknikerna 1. Främjarteknik: Synliggörande Se varandra. Se varandras idéer. Alla ska vara med på lika villkor därför att allas närvaro och åsikter spelar roll. 1. Härskarteknik:

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Med kunden i fokus Kurshäfte 2011

Med kunden i fokus Kurshäfte 2011 Med kunden i fokus Kurshäfte 2011 Skylttextning Sälj mer med service! Praktisk butiksekonomi Skapa en egen hemsida Mera - sälj mer med service! Utveckla din befintliga hemsida Marknadsföring & marknadsplanering

Läs mer

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor

Enkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt

VOICE 2010. Finansinspektionen. FI totalt VOICE 2010 Finansinspektionen Finansinspektionen 2010 VOICE index Antal svar: 209 Extern benchmark Kompetens Motivation Ansvar & Initiativ Befogenheter Samarbete Organisatorisk effektivitet Lärande Förnyelseklimat

Läs mer

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School

Utveckla ditt ledarskap som chef. Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School Utveckla ditt ledarskap som chef Branschanpassat ledarskapsprogram i samarbete med IHM Business School EIO Ledarskapsprogram Så här tycker några av deltagarna om vad programmet haft för omvälvande betydelse

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år 2014 2019 Fritidsgårdsverksamheten i Västerås är en verksamhet att vara stolt över. Varje vecka besöker tusentals ungdomar våra fritidsgårdar, för

Läs mer

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Medarbetarskap i Umeå kommun Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Inledning Vi som arbetar i Umeå kommun har ett viktigt uppdrag: att bidra till ett gott liv i Umeå

Läs mer

Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017

Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017 Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017 Om processen så här långt Det kom en fråga efter första mötet om mötesformen. Mer specifikt om varför politiker och tjänstepersoner

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Övning. Praktikfall - Arbetsmiljö. Praktikfall 1

Övning. Praktikfall - Arbetsmiljö. Praktikfall 1 Övning Praktikfall - Arbetsmiljö Praktikfall 1 Du är skyddsombud på administrativa funktionen. En dag kommer Stina till dig och berättar att hon utsätts för sexuella närmanden från Kenneth, som är biträdande

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stockholms stads personalpolicy Produktion: Blomquist Tryck: Edita Bobergs Artikelnummer: 13742 Stadsledningskontoret 2016-11 Antogs av kommunfullmäktige, 5 september 2016 Ett Stockholm för alla Stadens

Läs mer

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?

HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona.

Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö. Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl från Karlskrona. BLEKINGE NÅMNDEMANNAFÖRENING Studieresa den 25 maj 2016 till Rättsmedicinen i Lund och Hovrätten i Malmö Resan startade med buss den 25 maj 2016 kl 06.00 från Karlskrona. Det var 25 nämndemän som såg fram

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer