Ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och att erhålla statsbidrag eller särskilda medel

Transkript

1 Ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och att erhålla statsbidrag eller särskilda medel Utbildningens namn: Köks- och restaurangchef Ansvarig utbildningsanordnare: Kalmarsunds Gymnasieförbund, Ölands Gymnasium/Komvux Omfattning, poäng: 125 Studieort: Borgholm Studieform: Bunden Fullmaktsgivare: Håkansson, Joachim ( , joachim.hakansson@gyf.se) Kontaktperson för ansökan är: Fredriksson, Christer ( , christer@fredrikssons.org) Registreringstidpunkt: {dokumentet är ej registrerat} Diarienummer: {ej diariefört} Ansökningsnummer:

2 Faktauppgifter Utbildningens namn Köks- och restaurangchef Utbildningsområde Hotell, restaurang och turism Ansvarig utbildningsanordnare Kalmarsunds Gymnasieförbund, Ölands Gymnasium/Komvux Organisationsnummer Organisationsform Kommunalförbund Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Kalmarsunds Gymnasieförbund, Ölands Gymnasium/Komvux Adress: Box 500 Postnr/ort Borgholm Besöksadress Adress: Box 500 Postnr/ort Borgholm Webbadress, telefonnummer och e-postadress Fullmaktsgivare Telefon Hemsida E-post {Uppgift saknas} Joachim Håkansson Telefon: E-post: Sida 1 (17)

3 Kontaktperson för ansökan Christer Fredriksson Telefon: E-post: Föregångare till den sökta utbildningen Ansökan gäller utbildning utan kopplingar till tidigare utbildningar Utbildningens omfattning i yrkeshögskolepoäng Utbildningen omfattar 125 YH-poäng. Utbildningens studietakt Heltid Utbildningsort Borgholm, Borgholm kommun, Kalmar län. Utbildningens studieform Bunden Utbildningsomgångar, starttidpunkt och antal studerandeplatser Omgång Startår Startmånad Slutår Slutmånad AntalPlatser Omgång September 2015 April 20 Omgång September 2016 April 20 Sida 2 (17)

4 Ansökan Arbetsmarknadens efterfrågan Arbetsmarknadens behov av den specifika yrkesrollen Arbetslivets kompetenskrav Kompetenskrav 1: Kompetenskrav 2: Kompetenskrav 3: Kompetenskrav 4: Kompetenskrav 5: Kompetenskrav 6: Ledarskap utifrån gedigen erfarenhet av restaurangbranschen Förmåga att förstå och hantera sambanden i produktion, personal och ekonomi Kunna leda och utveckla verksamhet och personal för en hållbar restaurangnäring Yrkesrollen "arbetsledare" ges en specialisering inom restaurangbranschen Stimulera restaurangbranschen till kvalitativa matupplevelser inom besöksnäringen i regionen Förändringsdrivande ledarskap för att utveckla mat inom restaurang och offentlig verksamhet Eget företagande/anställning Smalt yrke Nationell efterfrågan Leder i första hand till anställning Leder ej till smalt yrke Arbetsförmedlingen lyfter fram i sin årliga prognos av de yrken med störst brist framöver. Bristen i nuläget är ca 4,39% av platserna inom restauransektorn. Vilket är en ökning på två år med 14% från våren En trend som även verifieras av branschen lokalt. Särskilt är det ökad kompetens som efterfrågas som möter det förändrade yrkesinnehållet. Efterfrågan på utbildade inom hotell, restaurang- och besöksnäring bedöms öka de närmsta 3-5 åren men också på längre sikt. I synnerhet ökar efterfrågan på utbildade med relevant yrkeserfarenhet. Rapporter från Tillväxtverket och Utbildningsrådet för Hotell och Restauranger (UHR) pekar på ökande efterfrågan. Särskilt lyfter UHR fram efterfrågan på kvalificerade kockar med specialisering inom olika gastronomiska inriktningar men även kompetenser som miljö, etik och ekonomi med relevans för yrkesområdet. UHR lyfter även fram ledarskapskompetens inom kök, matsal, reception, konferens, våningsservice och bokning. Den utbildning som efterfrågas ska ge kompletterande kompetenser för redan yrkesverksamma i branschen för att de ska kvalificera sig för arbetsledningsansvar. Det finns en Sida 3 (17)

5 stark efterfrågan av ledarskapsutbildningar av flera yrkeskategorier inom branschen. Efterfrågan på ledarskap tillsammans med andra utbildningsområden som har med ledning, analys och utveckling av företag att göra är stor. Bl.a. ledarskap, marknadsföring, arbetsledning samt budgetering och kalkylering samt sälj- och kundrelationer. Företagare som driver mindre restauranger tillhör de minst utbildningsbenägna grupperna enligt UHR, men det utbildningsbehov de såg handlade om att leda och motivera personalen samt kundbemötande och gästkontakter. I sammanfattningen av UHR:s studie Dagens och framtidens utbildningsbehov inom hotell- och restaurangbranschen påpekas det att konkurrensen ökar kraven på anställda och ledning. De måste vara mycket professionella, utbildade och flexibla och kunniga för att kunna dra till sig och behålla kunderna. För att öka konkurrenskraften behövs välutbildad personal på alla nivåer. (YHmyndighetens utbildningsanalys 2010) Utbildningen köks- och restaurangchef bör tillgodose ett behov som finns nationellt, men som även har ett tydligt regionalt bristperspektiv. Flertalet av restaurangaktörerna ser svårigheter att rekrytera och behålla medarbetare. Flera restauranger gör även en sämre utveckling än motiverat, då kompetens som första linjens arbetsledande chef ofta saknas. Detta leder till en sämre näringslivsutveckling och kontinuitet än vad annars skulle varit fallet. Enligt SCBs kortperiodiska sysselsättningsstatistik för riket har sysselsättningen inom restaurangbranschen ökat i början av 2012 med 8,2 % jämfört med första kvartalet Det är främst tillsvidareanställningar som ökar, samtidigt som de tidsbegränsade anställningarna blir färre. Denna ökning finns även mellan åren 2012 och Funktionen arbetsledande chef innebär att restaurangen kan säkerställa en kvalitetsnivå genom professionell yrkeskunskap, dels om avancerad matlagning och restaurangkultur, dels om arbetsledarskap för en god verksamhetsutveckling. Detta gör att ett flertal restaurangaktörer, som aktörer inom offentlig mat för vård, skola och omsorg, efterfråga denna funktion. Enligt branschen finns inom de närmaste åren ett rekryteringsbehov av 4000 personer (Visita 2012). Satsningen ligger väl i linje med regeringssatsningen, Sverige det nya matlandet och den Nationella strategin för besöksnäringen 2020 samt med det arbete som redan idag bedrivs av Länsstyrelsen för näringslivs- och landsbygdsutveckling av Kalmar län. Utifrån ett värdeskapande utbildningssamarbete lokalt och regionalt kan jordbruk, handel, besöksnäring och gastronomi gynnas och utvecklas. I ett Europeiskt perspektiv så har den nationella och regionala tillväxen analyserats. Smålandslänen och Blekinge har genomfört en OECD-rapport, s.k. Territorial Review, som lyfter fram de förutsättningar regionen har och de möjligheter och utmaningar man står inför. OECD-rapporten lyfter fram att regionen är en av de mest hälsosamma, säkra och stabila regionerna i OECD att bo, turista och etablera företag i men de pekar också särskilt på utmaningar. En av nyckelfrågorna framöver är kompetensförsörjningen. Ett område är stöd till kunskapsintensiv entreprenörsverksamhet. Satsningar på besöksnäring och kulturella- och kreativa näringar (KKN) pågår på många håll. Det är viktigt för att öka antalet yrkesverksamma branscher och möta behov som finns. Det är dock svårt att skatta sysselsättningsökningen inom detta område, då efterfrågan styrs till största delen av köpkraften hos de som förväntas nyttja dessa tjänster Regional efterfrågan Restaurangnäringen i Sydostregionen starkt kopplad till turismen/besöksnäringen och de s.k. satelliträkenskaperna visar på en stark ökning, t.o.m. så att restaurangkonsumtionen kopplad till turism ökade snabbare än den totala turismkonsumtionen. Sammantaget utgjorde här Kalmar län ett av de tre län som hade en starkare tillväxt avseende tursim/besöksnäring än andra. (Kommunindex,SHR/Svensk Handel 2009) Sida 4 (17)

6 Denna utbildning tillsammans med annan utveckling och inspiration sker i ett partssammansatt forum, den Kulinariska Akademin. Detta forum bildar en mer kontinuerligt utbildningsplattform med olika utbildningar, bl.a. Yrkeshögskoleutbildningar, vilket innebär viktiga möjligheter och synergieffekter för länet såväl på kort som på lång sikt. Sydostregionen har en fantastisk potential inom detta område, samtidigt som insatser krävs för att möjliggöra framtida strategisk kompetensförsörjning och näringsutveckling. En samordning av utbildningar inom Kulinariska akademin innebär sannolikt att förutsättningar skapas för en god regional utveckling, då viktig kompetensförsörjning ges en kontinuitet. Bakom denna utbildning finns representanter för ett antal restauranger och offentlig mat i sydöstra Sverige. Sammantaget uttalar dessa ett stort årlig nyrekryteringsbehov inom yrkeskategorin. Brist på matchning mellan efterfrågad kompetens och erhållen är en orsak. Andra orsaker är regionens geografiska läge där säsongsstrukturen även inverkar och gör att kontinuiteten i anställning minskar, inte av arbetsgivaren utan mer av medarbetarens situation. Många av nedanstående arbetsgivare har sökt medarbetare inom chefskategorin men inte fått någon sökande eller där sökanden inte uppfyllt önskat kvalifikationskrav. Strand Hotell / Marcus Tell (Restaurangchef) Det finns ett stort behov av nyrekrytering i dagsläget och man har upplevt stora svårigheter att rekrytera personal vilket påverkat anläggningen. Idag har man 6-8 kockar kontinuerligt och dessa behöver vara kunniga, drivande och samspelande för att möta behovet i den dagliga verksamheten. En chefsfunktion skulle inom detta innebära ett ansvar för bemanning och ekonomi samt daglig arbetsledning, men med ett eget ansvar för delar av verksamhetens utförande. Det innebär en yrkesroll med där man är i produktionen, med exv. matlagning, men har chefsansvar för den egna gruppen. Hotell Borgholm / Owe Fransson (ägare) Vandrings- och lärlingskulturen inom restaurangnäringen leder till att duktiga och drivande medarbetare ofta får en roll som arbetsledare eller specialisering. Det finns inte många utbildningsvägar för ledarskap/chefsskap i dagsläget. Ekerum Golf och resort / Magnus Lagerlöf (Vd), Erik Bom (Restaurangchef) Arbetsledare inom kök och restaurang behövs. Titulaturen är dock under uppbrytning och de olika anläggningarna/företagen fyller yrkesrollerna med skiftande innehåll i ansvarsområden. Det viktigaste för en chef och ledare är det sociala samspelet och teamet, då verksamheten kräver snabbhet och samordning för att möta gästernas önskemål. Andra delar är tidsplanering och bemanningsplanering, då det är mycket pengar inom detta och det kräver en god flödeskontroll. Vidare är samspelet mellan kök och matsal väsentligt och för detta krävs et gott ledarskap och social kompetens. Utöver detta är den generella kommersiella touchen viktig och logistiken från råvara till servering samt att värden med ekologi och kvalitet ständigt är vägledande. Ölands Krögarförening / Anders Lindgren (Krögare) Kompetensförsörjning inom branschen är angelägen, då efterfrågan på skickliga yrkesmän/kvinnor är avgörande för att utveckla goda företag och produkter. Ölands Krögarförening ser positivt på utbildningen och samarbetet inom den Kulinariska akademin för att utveckla den öländska restaurangnäringen. Många av föreningens aktiva krögare vill gärna bidra i utbildningen med sin kompetens som lärare och inspiratörer. Stufvenäs Gästgifveri / Helena Berzelius (Ägare) Köksmästare är en kompetens som är svårrekryterad och är just nu högaktuellt inom Stufvenäs Gästgifveri som försöker rekrytera en. En bra bemanning inom köket avgör hela verksamhetens kvalitet, då maten är ett viktigt signum. Medarbetarnas stolthet för yrket, som baseras på respekt för det man gör; för råvarornas möjligheter, kunnigheten inom matlagningens möjligheter och kundens efterfrågan. En god kökschef ska ha kunskap om matlagning och vara uppdaterad på trender och basvärden; ekologiska närproducerade råvaror och produkter. Ledarskapet är viktigt, då kökschefen Sida 5 (17)

7 ska driva kökets verksamhet på ett gott och utvecklande sätt. Det innebär att förädla råvaror, men även att förädla måltidens sammanhang, samt att hantera personalscheman, ekonomi och inköp mm. Entreprenörskap och marknadsföring är andra delar som man lyfter fram. Faktorer som kan påverka efterfrågan Restaurangbranschen präglas till stor del av en lärlings- och vandringskultur, där drivande personer själva söker inspiration och lärande som praktiserande hos annan restauratör. Oftast är det då yrkesrollen som kock eller motsvarande, som förädlas och specialiseras. För andra kompetenser kring ekonomi-, personal- eller organisationsfrågor finns få vägar. Detta leder ofta till lokala lösningar inom den egna restaurangen med successivt överförande av ansvar till en arbetsledande person. Ofta utan tillräckligt stöd för den nya chefsrollen, teoretisk- och praktisk kunskap om ledarskap eller verktyg för att hantera personal, verksamhet och ekonomi. Restaurangnäringen får genom bristen på formella utbildningsvägar, som nära anknyter till den specifika branschkulturen, stora svårigheter att leva upp till en hållbar restaurangnäring. Det visas inte minst genom branschens snabba genomströmning av medarbetare. Av de som genomgått gymnasial restaurangutbildning är enbart ca 5 % kvar inom yrket efter fyra år. Tillflödet inom branschen av nya medarbetare är på så sätt stor, men med en snabb genomströmning, vilket leder till kvalitetstapp och osunda arbetsorganisationer. Färre kommer att vara etablerade inom restaurang som sin huvudsakliga anställning i ett livsperspektiv. Ytterligare formaliserade karriär och kompetensvägar krävs. Inte minst för första linjens chefer eller personer som får rollen av att vara teamledare för sina kollegor. Restaurangnäringen genomgår idag även en stor förändringsprocess. Kundernas önskemål om mer kvalitativa gastronomiska upplevelser i kombination med andra genuina värden gör att matupplevelsen som helhet måste sättas i ett större sammanhang. Såväl internationella som lokala trender gör att matens betydelse och affärsmässighet ökar. Behov av kompetenta och drivna medarbetare lär öka. För att uppnå detta krävs ett gott och medvetet ledarskap. I den statistiska analys av kompetensförsörjningsbehovet har det skett en ökning i anställning inom hotell och restaurangnäringen med 5,1% Kalmar län, 14% Kronobergs län, 16,6% Blekinge län och 10,7% Jönköpings län. Sammantaget visar den rapport som skett i samverkan mellan regionförbunden i Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronobergs län samt av Arbetsförmedlingens analysavdelning att området är under positiv förändring och en prioriterad tillväxtbransch. (Analys av kompetensbehov inom Småland och Blekinge, , Utbildningsformen och dess lämplighet för att tillgodose de angivna kompetensbehoven Bygger på nationellt program från gymnasieskolan Gymnasieskolans nationella Restaurang- och livsmedelsprogram utgör en grund för tillträde till arbetsmarknaden inom restaurangbranschen. Denna utbildning ger grundläggande färdigheter och kunskaper inom yrkesrollen. Baskunskaper inom varmkök, kallkök och servis. Sida 6 (17)

8 Bygger inte på nationellt program från gymnasieskolan {Uppgift saknas} Motivering till varför yrkeskollen bör utbildas inom Yh Utbildningen köks- och restaurangchef bör tillgodose ett behov som finns nationellt, men som även har ett tydigt regionalt bristperspektiv. Flertalet av restaurangaktörerna ser svårigheter att rekrytera och behålla medarbetare. Flera av regionens restauranger gör även en sämre utveckling än motiverat, då kompetens som första linjens arbetsledande chef ofta saknas. Detta leder till en sämre näringslivsutveckling och kontinuitet än vad annars skulle varit fallet. Utbildning inom Yrkeshögskolan innebär - att yrkesrollen arbetsledare ges en specialisering inom restaurangbranschen - att yrkesrollen utifrån ett regionalt perspektiv bättre kan stimulera utveckling av restaurangnäringen med kvalitativa matupplevelser i den starkt växande besöksnäringen - att incitamenten för en hållbar restaurangnäring ökar genom större medvetenhet och kunskap hos såväl individ genom ett bättre ledarskap som en organisatorisk kompetens i företaget Idag finns ett utbildningsglapp mellan gymnasienivån, som befinns otillräcklig, och högskolenivån, som ofta leder mot mer strategiska managementinriktade befattningar och dessutom ofta saknar det direkta yrkeskunnandet som branschen efterfrågar. De eftergymnasiala utbildningarna (YH) som finns inom detta segment räcker volymmässigt inte till för att restaurangnäringen ska kunna ta tillvara sin fulla tillväxtpotential. Andra utbildningsvägar Utbildning till köks- och restaurangchef är en specialisering mot ledarskap och chefskap för utveckling av en restaurangverksamhet. Ingen utbildning med denna specialisering finns inom gymnasieskolans ordinarie programutbud. Det finns idag endast ett fåtal utbildningsmöjligheter, förutom YH, bl.a. vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan. I sydöstra Sverige finns idag ingen liknande utbildning som kan möta det regionala behovet. Detta är anmärkningsvärt och ett utvecklingshinder då flera stora varumärken inom besöksnäringen, Glasriket, Astrid Lindgrens Värld, Kalmar och Öland, årligen lockar stora mängder besökare. Motivering till utbildningens omfattning Utbildningen omfattar 25 veckors heltidsstudier, dvs. 125 YHp. Utbildningen längd motsvarar branschens behov för nyanställning avseende kompetens och ekonomi. En ettårig utbildning ger de färdigheter och kunskaper som erfordras. En längre utbildning skulle sannolikt ge färre sökanden och inte erbjuda fler möjligheter till anställning. En fortsättning på köks- och restaurangchef kan, efter ett antal års arbetserfarenhet, byggas på med en mer strategiskt övergripande arbetsledandeoch verksamhetsutvecklande yrkesroll. Sida 7 (17)

9 Arbetslivsanknytning Arbetslivets medverkan i utbildningens planering och genomförande Astriod Lindgrens Värld Mikael Ahlerup Vimmerby Telefon: mikael.ahlerup@alv.se Annan typ av medverkan Astrid Lindgrens Värld är representerade i Rådet för BesöksAkademin Har uttryckt anställningsbehov: Bremersons Matupplevelser Johan Idermark Kalmar Telefon: johan@bremersons.se Annan typ av medverkan Johan Idermark har medverkat som konsult i kursutformningen, utifrån erfarenheter inom restaurangutbildning Har uttryckt anställningsbehov: Capella gården Bodil Anjar Vickleby Telefon: bodil.anjar@capellagarden.se Annan typ av medverkan Capellagarden är representerade i Rådet för Kulinariska Akademin Har uttryckt anställningsbehov: Halltorps Gästgiveri Anders Klevsand Halltorp Telefon: klevsand@halltorpsgastgiveri.se Sida 8 (17)

10 Annan typ av medverkan Har uttryckt anställningsbehov: Halltorps Gästgiveri är representerade i Rådet för Kulinariska Akademin Hotell Borgholm Karin Fransson Borgholm Telefon: owe-karin@telia.com Annan typ av medverkan Hotell Borgholm är representerade i Rådet för Kulinariska Akademin Har uttryckt anställningsbehov: Hushållningssällskapet n-owe Nilsson Kalmar Telefon: jan-owe.nilsson@hush.se Annan typ av medverkan Hushållningssällskapet är representerade i Rådet för Kulinariska Akademin Har uttryckt anställningsbehov: Kostorganisationen / Kalmarsunds Gymnasieförbund Kerstin Berg Kalmar Telefon: kerstin.berg@gyf.se Annan typ av medverkan Nätverk är bildat inom Kulinariska Akademin med kostchefer inom offentlig mat, då detta område har stort rekryteringsbehov av arbetsledande personal Har uttryckt anställningsbehov: Lantbrukarnas Riksorganisation / LRF Rose-Marie Winkvist Sida 9 (17)

11 Kalmar Telefon: Annan typ av medverkan LRF är representerade i Rådet för Kulinariska Akademin Har uttryckt anställningsbehov: PM & Vänner Per Bengtsson Växjö Telefon: per@pmrestauranger.se Annan typ av medverkan PM & Vänner är representerade i Rådet för Kulinariska Akademin Har uttryckt anställningsbehov: Regional Matkultur / Matlandetambassadör Sten nér Björköby Telefon: stenjaner77@gmail.com Annan typ av medverkan Regional matkultur är representerade i Rådet för Kulinariska Akademin Har uttryckt anställningsbehov: Regionförbundet i Kalmar län Mattias Nylander Kalmar Telefon: mattias.nylander@rfkl.se Annan typ av medverkan Regionförbundet i Kalmar län är en av projektägarna till Kulinariska Akademin och BesöksAkademin samt är representerade i Råd och Styrgrupp Har uttryckt anställningsbehov: Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan, Örebro universitet Richard Sida 10 (17)

12 Tellström Uppsala Telefon: Annan typ av medverkan Richard Tellström är rådgivare åt Kulinariska Akademin och sitter med i Rådet för Kulinariska Akademin Har uttryckt anställningsbehov: Strand Hotell Borgholm AB Marcus Tell Borgholm Telefon: marcus.tell@strandborgholm.se Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: Stufvenäs Gästgiveri Helena Berzelius Halltorp Telefon: helena@stufvenas.se Annan typ av medverkan {Uppgift saknas} Har uttryckt anställningsbehov: VISITA - svensk besöksnäring Peter Thomelius Stockholm Telefon: p.thomelius@visita.se Annan typ av medverkan VISITA finns representerade i Rådet för BesöksAkademin och Kulinariska Akademin. De har skrivit "Letter of support" för denna utbildning. Har uttryckt anställningsbehov: Ölands Krögarförening Sida 11 (17)

13 Anders Lindgren Stora Rör Telefon: Annan typ av medverkan Ölands Krögarförening är representerade i Rådet för Kulinariska Akademin Har uttryckt anställningsbehov: Samverkan med arbetslivet Utbildningen genomförs inom den kulinariska Akademin som är ett samarbetsforum mellan flertal aktörer från gastronomi, mathantverk och primärproduktion. Centrat har som syfte att: - att öka kvaliteten i den matupplevelse som erbjuds besökarna genom att vara en nationellt ledande gastronomi - att skapa kulinariska värden som bygger på mathantverk och genuinitet, - att utveckla primärproduktionen och förädlingen som en bas och sammanhang för den regionala matkulturen, - att vara drivande för att initiera fler upplevelseprodukter kring mat som kan erbjudas våra besökare, - att vidareutbilda befintliga företagare inom krögar-, råvaruproducent- och matförädlingsnäringen och offentlig sektor och stimulera till att nya företag startas samt - att utgöra en centrumbildning för att tillgodose rekryteringsbehovet i sydöstra Sverige. Bakom Kulinariska Akademin finns avsiktsförklaringar av Regionförbundet i Kalmar län, Kalmarsunds Gymnasieförbund. Borgholms kommun, Eldrimner nationellt centrum för mathantverk, LRF, Hushållningssällskapet, Hotell Borgholm, PM & Vänner, Ölands Krögarförening, Halltorps Gästgiveri, m.fl. I framarbetandet av utbildningen har flera krögarevarit aktivt drivande från den inledande utformningen av kompetensprofil och utbildningsinnehåll. Arbetslivet är representerat i den ledningsgrupp som finns för utbildningen: Halltorps Gästgiveri/Jörgen Rasmussen PM & Vänner/Per Bengtsson Stufvenäs Gästgifveri/Helena Berzelius Ölands Krögarförening/Anders Lindgren Bremersons/Johan Idermark Strand Hotell Borgholm/ Marcus Thell Arbetslivet tar aktiv del i utbildningens genomförande som utbildare, praktikplatser och genom mentorskap. Sida 12 (17)

14 Initiativ till ansökan Initiering av kompetensförsörjning motsvarande köks- och restaurangchef kom från flera parter samtidigt, då arbetet med att bilda Kulinariska Akademin initierades. Arbetslivet inom restaurangbranschen har genom ett antal företag varit drivande för ledarutveckling, inte minst pga. återkommande rekryteringssvårigheter. Organisation och ledning av utbildningen Utbildningsledare Utbildningsledaren är direkt underställd YH-ansvarig rektor och ansvarar för utbildningens innehåll. Det innebär att utbildningen bedrivs i enlighet med förordning, utbildningsplan och tilldelade resurser. Utbildningsledaren har ansvar för att erforderlig lärarkompetens inklusive föreläsare finns tillgängliga och att schemaläggning och kursadministration fullföljs. Ansvaret för kontinuerlig dialog med ledningsgruppen och fullföljandet av dess beslut åligger även utbildningsledaren. Vidare att ha kontakter med studerande, LIA-handledare och lärare samt föreläsare. Utbildningsledaren ska även säkerställa en god och systematisk omvärldsbevakning samt vidhålla kontakter med näringens olika aktörer på ett professionellt och lyhört sätt så att en vidare utveckling av utbildningen kan ske. Undervisande och handledande personal Kompetens- och kvalifikationskrav, undervisande personal Utbildningen syftar till att vara övergripande, framåtblickande och nytänkande återspeglas i urvalet av lärare, föreläsare och handledare. Stor vikt läggs vid att de som undervisar både har en hög praktisk ämneskompetens och kan förmedla relevant och aktuell teoretisk kunskap. Den som undervisar ska ha en nära koppling till och erfarenhet av branschens område. I stor utsträckning används även yrkesverksamma personer inom branschen som föreläsare som har hög kompetens och legitimitet. Dessa får stöd av utbildningsledaren för att säkra att utbildningen följer kursplanen och uppnår sitt syfte. Urvalet av lärare och föreläsare görs i samarbete med branschrepresentanter. Den undervisande personalen utgör ett arbetslag så att deras teoretiska kunskap och undervisningserfarenhet paras med praktiskt, erfarenhetsbaserat, aktuellt yrkeskunnande inom varje utbildningsdel. Kompetens- och kvalifikationskrav, LIA-handledare Handledarna inom LIA utbildas genom handledarutbildning. I denna ingår mål- och styrdokument för Yrkeshögskoleutbildningar generellt och för berörd utbildning speciellt. Vidare metodiskt och pedagogiskt förhållningssätt för ett gott lärande. Sammantaget ska medverkande personer ha - Aktuellt yrkeskunnande inom branschen - Stort kontaktnät inom branschen - Pedagogisk utbildning eller likvärdigt - Erfarenhet från att undervisa i branschanknutna ämnen - Personlig lämplighet och vara ett föredöme för branschen Sida 13 (17)

15 Kompetensutveckling Kompetensutveckling sker inom Kulinariska Akademin, dvs. den utbildnings-, inspirations- och utvecklingsplattform som erbjuder olika målgrupper växande inom besöksnäringen. Denna är unik genom att mötesplatsen inte bara förmedlar utbildning utan även med alla samverkande aktörer vidareutvecklar den. Till Kulinariska Akademin finns seminarier, workshop och aktiviteter som medverkande lärare och handledare inbjuds till. Ett e-brev med nyheter, spaning och information går ut kontinuerligt. Ett externt nätverk finns därmed för kvalitetssäkring och utveckling. Rådet för Kulinariska Akademin innebär att det finns ett kontinuerligt forum för kvalitetssäkring, kontakter och utveckling för hela Kulinariska Akademins verksamhet. I de avtal som Kalmarsunds Gymnasieförbund genom Ölands Gymnasium/Kulinariska Akademin gör med regleras de krav som ställs på undervisande personal vad gäller individuell kompetensutveckling och löpande bransch- och omvärldsbevakning i sitt ämnesområde. Anlitade föreläsare ombeds att göra förteckning över vilken egen kompetensutveckling som de genomfört och planerar att genomföra under utbildningsperioden. Efter varje kurs ges studenterna möjlighet att utvärdera undervisningen och får då även bedöma föreläsarnas yrkeskunskap och kompetens. Detta innebär att kompetenssäkring görs i ett systematiskt perspektiv, såväl genom externa kopplingar till branschen/rådet som internt av de studerande. Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning erbjuds till de studerande inom YH-utbildningen genom redan etablera ledningsfunktion kopplad till gymnasialutbildning och vuxenutbildning inom Ölands Gymnasium. Vägledarens uppdrag är att tillse att professionell vägledning ges om studiealternativ, antagning och tillträde. Vägledningsfunktionen är nära integrerad såväl mot restaurangbranschen som besöksnäringen genom aktivt kontaktnät med branscherna, inte minst utifrån tidigare yrkesverksamhet inom dessa. Arbete mot kränkande behandling Verksamheten inom Yrkeshögskoleutbildningen och övrig verksamhet inom Kalmarsunds Gymnasieförbund ska utgå från läroplanens värdegrund; "Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Elever ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är manligt och kvinnligt" I Gymnasieförbundets Ekonomisk Planering finns följande; "Från och med 2012 ska samtliga enheter redovisa hur respektive verksamhet bidrar till att uppnå en ökad jämställdhet. Gymnasieförbundet ska tillsammans med varje enhet arbeta strategiskt för en jämnare könsfördelning på förbundets program". Gymnasieförbund har alltsedan projektet "Jäm(n)t i Skolan" (07/08) och "Hållbar Jämställdhet" (09/10) arbetat metodiskt med jämställdhetsintegrering. Målet med processen är att: "kvalitetssäkra verksamheten inom förbundet och målet är att elever, personal och vårdnadshavare alltid ska uppleva att verksamheten genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Sida 14 (17)

16 Jämställdhet Vid rekrytering av studerande Under utbildningen Inom Yrkeshögskoleutbildningen är ansatsen en hållbar bransch och yrkesverksamhet.. I den specifika branschen råder idag en obalans av män och kvinnor i verksamhetens olika delar och år inom yrket. Kvinnor är underrepresenterade, detta trots att grundutbildning på gymnasiet har fler flickor än pojkar. I yrkesverksamhet är det dock mer män än kvinnor, framförallt i arbetsledande eller specialiserade funktioner. Det är även tydligt att fler kvinnor finns i yngre åldrar och i början av yrkeskarriären inom branschen, men avtar med ålder och tid i yrket. Strukturella orsaker, som arbetstider, stress, belastning mm samt kulturella faktorer som förväntansvärde och rådande organisationskultur inverkar I marknadsföring och information kommer jämställdhet och hållbar yrkeskarriär vara framträdande. Kalmarsunds Gymnasieförbund har antagit en ny Jämställdhetsplan för både personal och elever för åren I denna finns mål, aktiva åtgärder, ansvar och tidsplan. Utbildningens ansats till en hållbar näring innebär att dessa frågor ges stort utrymme inom kurserna och LIA-perioden. Utbildningens struktur för att formalisera rådande vandrings- och lärlingskultur för karriärutveckling och lärande är här av stor betydelse. Genom utbildningen ges kursdeltagarna verktyg för att planera och organisera utifrån uppdrag och regelverk. Samtidigt syftar utbildningen till att öka medvetenheten kring jämställdhetsfrågor, så att kulturen på sikt kan ändras inom branschen. Utöver Kalmarsunds Gymnasieförbunds övergripande arbete så ges jämställdhetsfrågorna utrymme i lärarlagets utveckling och planeringen av utbildningen. Ansvarig är enhetschefen/rektor för skolan samt utbildningsledaren. I arbetet med utbildningen strävar vi efter att ha en så jämn könsfördelning som möjligt bland undervisande personal. Vid lika meriter prioriteras sökande av underrepresenterat kön. Fysisk tillgänglighet Utbildningen sker i ändamålsenliga lokaler. Dels i utbildningslokaler vid Ölands Gymnasium i Borgholm, dels integrerad i en lokal restaurang-, hotell- och konferensanläggning; Halltorps Gästgiveri, där restaurangutbildning bedrivs idag. Lokalerna håller hög standard och erbjuder goda fysiska förutsättningar som är inriktade mot utbildningens innehåll. Samtliga lokaler är tillgänglighetsanpassade. I lokalerna vid Ölands Gymnasium finns faciliteter som toaletter, vilrum och kafé. I skolan finns dessutom möjligheter till vägledning, kontakter med utbildningsledningen och elevhälsa, som är inrymda i samma lokaler. I lokalerna vid Halltorps Gästgiveri finns en särskild del där restaurangutbildning sker idag. Där finns metodkök, elevbistro, omklädningsrum och teorilokaler. Sida 15 (17)