Om essensen av ett framträdande

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om essensen av ett framträdande"

Transkript

1 Om essensen av ett framträdande Kårspexföreställningen, dess natur samt kriterier för 100-klubbsmeritering #54 Vallentuna-Klasse och #107 Handen-Ingo Kungliga Tekniska Högskolans Kårspex 100-klubbs Vetenskapliga Kommitté, THS, SE Stockholm Abstract Essensen av ett framträdande i dess vidaste bemärkelse definieras och undersöks. Särskilda och entydiga villkor för specialfallet Framträdande av typen föreställning meriterande för medlemskap i Kårspexets 100-klubb härleds. Huruvida ett framträdande faller inom ramen för en godkänd 100-klubbsmeriterande föreställning kan därmed i varje enskilt fall entydigt avgöras av en matematisk formel. 0 Nyckelord: Framträdande, föreställning, Kårspex, 100- klubb c Acta Spexica Bakgrund Sedan Kårspexets 100-klubbs begynnelse har möjlighet till medlemskap grundat sig på aktivt och framstående deltagande i minst 100 kårspexföreställningar [1]. Syftet har varit att stimulera och premiera mera långvarigt engagemang inom kårspexet för att på så sätt gynna kontinuiteten inom ensemblen. I detta har föreningen varit mycket framgångsrik och klubben räknar idag över 100 medlemmar. Kriterierna för vad som skall bedömas vara en meriterande föreställning har hittills grundats på muntliga traditioner och tillämpning av klassiska tumregler [1,2]. I takt med att tiden och utvecklingen har rört på sig har dock även föreställningsförutsättningarna i vissa fall 0 Forskningsprojektet välvilligt finansierat av Kårspexets 100-klubb. Manuskriptet inkommet 26 november 2004, accepterat för publikation 10 januari blivit utsatta för förändringar, vilket har gjort tillämpningen av tumreglerna alltmer osäker och därmed föremål för diskussioner [2]. Till yttermera visso har efterhand flera typer av framträdanden förekommit vilka på ett eller flera vis avviker från vad som traditionellt har betraktats som en föreställning, 100-klubbsmeriterande eller ej. Bortsett från de traditionella så kallade gycklen, vilka tidvis har framförts i synnerligen ambitiösa och genomarbetade former, har även specialskrivna kortspex likväl som olika grader av koncentrat av den ordinarie uppsättningen vid förekommande tillfällen framförts för såväl betalande som icke betalande publik. Då det dessutom förekommer framträdanden där någon annan än just publiken är betalande, har gränsen för hur tumreglerna för 100- klubbsmeriterande föreställningar skall tillämpas blivit i än högre grad otydlig. Trots att hittillsvarande tumregler och traditioner för 100-klubbsmeriterande föreställningar har fungerat bra under en lång tid, har de till följd av tidernas föränderlighet blivit ett alltmer trubbigt verktyg för att avgöra denna för 100-klubben livsviktiga fråga. För att tränga in pådjupet i denna fråga fordras nya, mera distinkta, precisa och allmängiltigt tillämpliga metoder. Baserat på omfattande fältstudier och inträngande källforskning utgår vi i denna artikel från grundläggande definitioner av det som utgör essensen i ett framträdande i dess vidaste bemärkelse, och utreder de villkor som måste vara uppfyllda för att specialfallet Framträdande av typen föreställning meriterande för medlemskap i Kårspexets 100-klubb skall gälla. 1

2 Acta Spexica, Vol.1, no.1, februari 2005 #54 et al.: Om essensen av ett framträdande 2 2 Definitioner Ett framträdandes karaktär beskrivs bäst med hjälp av dess mäktighet ℵ. Denna storhet är beroende av tre olika faktorer: kårfaktorn κ, spexfaktorn σ och föreställningsfaktorn ϕ, och ges av 2.1 Kårfaktorn ℵ = κ σ ϕ, ℵ C. (1) Kårfaktorn κ beskriver produktionens organisatoriska hemvist. Den är enkelt binär och definieras här enligt κ = 1 om föreställningen är arrangerad av organisationen Kårspexet med anknytning till Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm (2) Vi kommer inom ramen för denna artikel att använda oss av ovanstående förenklade definition. För en grundlig undersökning av ett framträdande anordnat av godtycklig organisation rekommenderar vi en mer differentierad definition av denna faktor. 2.2 Spexfaktorn Spexfaktorn σ beskriver produktionens spexmässighet. Denna är sammansatt av tre komponenter: traditioner τ, humor γ och på vilka grunder deltagandet i produktionen sker δ enligt Deltagarnas deltagande σ = τγδ. (3) Förutsättningarna för deltagarnas deltagande δ bestäms av 1 om föreställningsdeltagandet i huvudsak sker på amatörmässig δ = 1 grund (4) 1 Dock med proffsig attityd, typ Humor Förekomsten av humor och/eller komik γ beskrivs av 1 om föreställningen γ = kan anses vara rolig 2 (5) Traditioner En viktig del av spexmässigheten i ett framträdande ligger i hur dess traditioner förvaltas. För att ett framträdande skall kunna identifieras som exempelvis spex till skillnad från komisk amatörteater är det nödvändigt att det på något vis anknyter till det som traditionellt förknippas med ett (högkvalitativt) spex. Hur starkt ett framträdande är kopplat till traditioner bestäms av faktorn τ. Denna definieras av summan av alla (normerade) yttringar ε j av traditioner enligt τ(t) = ε j (t), 0 ε j (t) 1, (6) j=0 där t är tiden uttryckt i år. Observera att traditioner inte är en statisk företeelse utan en levande kraft som är föränderlig och utvecklas med tiden. Traditionsfaktorn τ är därför med nödvändighet en funktion av tiden. 2.3 Föreställningsfaktorn Sist, men långt ifrån minst betydelsefullt för framträdandets mäktighet, har vi den komplexvärda föreställningsfaktorn ϕ som ges av uttrycket ϕ = χ πξωα + iµ (7) Föreställningsfaktorns imaginärdel Imaginärdelen av föreställningsfaktorn I (ϕ) utgörs av de underliggande idéerna och historierna, indikerade och manifesterade genom ett manus. 3 Manus 2 Råder tvekan om huruvida framträdandet kan anses vara roligt, är förekomsten av #37:s (eller motsvarande t.ex. #64, #89 m.fl.) omisskännliga skratt ett godtagbart indicium för rolighet. 3 Vi förutsätter att existensen av ett manus kan betraktas som ett godtagbart indicium på att det vid något tillfälle har funnits en grundläggande idé om föreställningens utförande.

3 Acta Spexica, Vol.1, no.1, februari 2005 #54 et al.: Om essensen av ett framträdande 3 existens beskrivs av µ och definieras enligt 1 om föreställningen har ett i förväg författat och inrepeterat manus I (ϕ) = µ = (8) Föreställningsfaktorns realdel Realdelen av föreställningsfaktorn R (ϕ) ges av de mera handfasta komponenterna χ,, π, ξ, ω och α. Vi har att χ = = π = ξ = 1 om föreställningen har skådespelare av minst ett kön och dessa bär synliga kostymer färdigställda i förväg för framträdandets ändamål (9) 1 om det finns för framträdandets ändamål i förväg färdigställd dekor och rekvisita (10) 1 om framträdandet i förväg annonserats till allmänheten och/eller renderat den arrangerande organisationen reell ersättning (11) 1 om det förekommer vokala såväl som instrumentala musikinslag av skilda musikstilar, där de instrumentala delarna framförs av en orkester 4 (12) 1 om framträdandet innehåller för framträdandets ändamål i ω = förväg koreograferade dansnummer (13) samt α = antal akter. (14) 4 En orkester innehåller flera instrumentslag och är typiskt större än ett band. 3 Det sökta specialfallet: den 100-klubbsmeriterande föreställningen I det aktuella sammanhanget är vi ute efter att fastställa vad som krävs för att ett framträdande skall klassas som meriterande för medlemskap i Kårspexets 100-klubb. Vad gäller kårfaktorn inses lätt att dess värde måste vara κ 1. Ävenledes rättframt kan vi konstatera att spexfaktorns två sista faktorer måste vara γ = δ = 1. Summan av alla normerade traditionsyttringar τ är mer svårbestämd och det behövs vidare forskning för att tränga in på djupet i dess betydelse. Vi kan dock redan här göra en grov bedömning och fastställa att ett Kårspex av den rätta kalibern måste innehålla ett visst mått av traditioner [2,3]. Låt oss därför preliminärt stipulera att τ 1 för det aktuella specialfallet, vilket motsvarar sammanlagt minst en fullt utvecklad och iscensatt tradition. Sammanfattningsvis för spexfaktorn krävs då att vi befinner oss i den första kvadranten i den traditions-humoristiska rymden samtidigt som framträdandet är amatörmässigt med proffsig attityd, typ, eller enklare uttryckt σ 1. (15) 100-klubbens syfte har sedan grundandet varit att stimulera kontinuiteten inom Kårspexet. För att kontinuitet skall kunna anses råda måste någon tradition finnas kvar från föregående kårspexproduktion. För att kontinuitet skall råda och för att en tradition skall vara en tradition kan vi därför konstatera att förändringarna av attributen i det publika utförandet av efter varandra följande uppsättningar inte får vara för stor. En djupare undersökning av det intrikata traditionsbegreppet är som tidigare nämnts på sikt nödvändig, men eftersom 100-klubben verkar inom den kontinuerliga spextradition som grundlades på Tekniska Högskolans Studentkår i och med Kårspexet Osquar år 1977 [3], betyder detta att vi redan nu kan formulera ett kontinuitetsvillkor för vårt specialfall, den 100-klubbsmeriterande föreställningen, enligt τ(t) t [1977, [, (16) dt

4 Acta Spexica, Vol.1, no.1, februari 2005 #54 et al.: Om essensen av ett framträdande 4 dvs. summan av alla traditioner skall vara en kontinuerlig funktion av tiden (förstaderivatan existerar [4]) från och med år 1977 och framåt. För föreställningsfaktorn gäller att alla de ingående komponenterna, både reella och imaginära, måste vara 1. Sammantaget har vi då för mäktigheten för ett framträdande meriterande för medlemskap i Kårspexets 100-klubb att imaginärdelen I(ℵ) 1 och dess realdel R(ℵ) 1 vilket ger oss villkoret ℵ 2, (17) dvs. mäktighetens absolutbelopp antar minst värdet 2. Om inte både detta villkor och kontinuitetsvillkoret (ekv. 16) är uppfyllda kan uppenbarligen inte framträdandet anses vara meriterande för 100-klubbsmedlemskap. Villkoren är således både tillräckliga och nödvändiga. För att ytterligare tydliggöra betydelsen av gränsvärdet 2 kan man betrakta detta uttryck i det binära talsystemet. Man finner då att uttrycket kan skrivas på formen , vilket helt och fullt stämmer med 100-klubbens mest fundamentala värden [1,2]. 4 Tillämpningar Resultaten från föregående avsnitt kan direkt användas för att förenkla processen att bestämma huruvida en presumtiv medlem är meriterad för nytt medlemskap. Vi numrerar alla N framträdanden som aspiranten aktivt och framstående 5 deltagit i under sin livstid och definierar Φ j = 1 om villkoren i ekvationerna 16 och 17 är uppfyllda för framträdande j (18) Vidare betecknar vi antalet 100-klubbsmedlemskap som aspiranten redan innehar med ρ och kan därmed konstatera att kandidaten är tillräckligt meriterad för medlemskap om N Ψ = Φ j 100 ρ 100. (19) j 5 Av 100-klubbens Vetenskapliga Kommitté hittills outforskat begrepp.. Det enda större osäkerhetsmoment som kvarstår i beslutsprocessen är nu den specifika tolkningen av begreppet aktivt och framstående som föreskrivs i 100-klubbens regelverk för nya medlemmar [1]. Denna tolkningsfråga lämpar sig väl som föremål för ytterligare forskningsprojekt. 5 Slutsatser Utgående från den universella mäktighetsformeln för framträdanden enligt definitionerna i avsnitt 2 har vi i denna artikel definierat och utrett de tillräckliga och nödvändiga villkor som krävs för att ett framträdande skall vara av typen föreställning meriterande för medlemskap i Kårspexets 100- klubb. För sagda specialfall har vi att där och ℵ 2, eller binärt ℵ , dt τ(t) t [1977, [ ℵ = κγδτ(t) (χ πξωα + iµ) τ(t) = ε j (t). j=0 Detta villkor förtydligar såväl kriterierna som ansökningsförfarandet och förenklar avsevärt handhavandet av nya ansökningar till Kårspexets 100- klubb. Vidare undersökning av begreppet tradition och specifikt storheten τ är dock nödvändig för att tränga in på djupet i den uppställda mäktighetsformeln och i detalj kunna särskilja olika typer av framträdanden. Vad gäller frågan om meriterande framträdanden för medlemskap i Kårspexets 100-klubb behöver även begreppet aktivt och framstående deltagande specifieras närmare. Båda dessa ämnen faller dock utanför ramen för denna artikel och utgör intressanta mål för framtida forskning. Referenser klubben, 100-klubbens stadgar, Föreningsstadgar för Kårspexets 100-klubb vid Tekniska Högskolan i Stockholm.

5 Acta Spexica, Vol.1, no.1, februari 2005 #54 et al.: Om essensen av ett framträdande 5 2. Privat kommunikation, Muntlig tradition såsom intervjuer och föredragningar av Kårspexets 100-klubbs distingerade medlemmar #1, #3, #24, #37, #46, #64, #66, #75, #89, #90, samt # Kårspexet, Kårspexets webplats (2004). 4. E. Petermann, Analytiska metoder I (Studentlitteratur, Lund, 1994).

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge

Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge Risken för att barnet far illa i mål om vårdnad, boende och umgänge En studie av hur ett påstående om att ett barn far illa tas till vara och bedöms i domar från tingsrätten. Maria Hamberg Maria Hamberg

Läs mer

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER?

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående

Läs mer

C Höstterminen 2009. Matematik. Elevhäfte KURSPROV. Elevens namn

C Höstterminen 2009. Matematik. Elevhäfte KURSPROV. Elevens namn KURSPROV Matematik C Höstterminen 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t o m 2015-12-31.

Läs mer

inte säga emot sig själv

inte säga emot sig själv Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap Sociologiska Institutionen Lunds universitet konsten att inte säga emot sig själv [ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN PROFIL & IDENTITET PÅ FRAMFAB ] Hösten 2000

Läs mer

D-UPPSATS. Tid för reflektion

D-UPPSATS. Tid för reflektion D-UPPSATS 2008:113 Tid för reflektion en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lärande Märtha Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Svenska och lärande Institutionen för

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

EN TOLKNING AV MÅLEN MED DEN SVENSKA GYMNASIEMATEMATIKEN OCH TOLKNINGENS KONSEKVENSER FÖR UPPGIFTSKONSTRUKTION

EN TOLKNING AV MÅLEN MED DEN SVENSKA GYMNASIEMATEMATIKEN OCH TOLKNINGENS KONSEKVENSER FÖR UPPGIFTSKONSTRUKTION EN TOLKNING AV MÅLEN MED DEN SVENSKA GYMNASIEMATEMATIKEN OCH TOLKNINGENS KONSEKVENSER FÖR UPPGIFTSKONSTRUKTION Torulf Palm Ewa Bergqvist Ingela Eriksson Timo Hellström Carl-Magnus Häggström Pm nr 199,

Läs mer

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering

Alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Alla kan inte göra allt men alla kan göra något Om regionalt samarbete kring nyanländas invandrares etablering Sveriges Kommuner och Landsting 2008 Formgivning forsbergvonessen Tryckeri Cicero Rapporter

Läs mer

v i n n o v a r a p p o r t v r 2 0 0 8 : 1 8 VÅRDA IDÉERNA!

v i n n o v a r a p p o r t v r 2 0 0 8 : 1 8 VÅRDA IDÉERNA! v i n n o v a r a p p o r t v r 2 0 0 8 : 1 8 VÅRDA IDÉERNA! Trots många framgångsrika projekt inom vård och omsorg skapas inte varaktiga effekter. Varför förvaltas och utnyttjas inte idéerna? JAN DAHLIN

Läs mer

D-UPPSATS PROJEKTUTVÄRDERING. Ett slut och en början MATTIAS BERGLUND NILS SANDSTRÖM

D-UPPSATS PROJEKTUTVÄRDERING. Ett slut och en början MATTIAS BERGLUND NILS SANDSTRÖM D-UPPSATS 2005:05 PROJEKTUTVÄRDERING Ett slut och en början MATTIAS BERGLUND NILS SANDSTRÖM Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Industriell organisation Vetenskaplig

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

Tillväxt genom Crowdfunding?

Tillväxt genom Crowdfunding? Tillväxt genom Crowdfunding? Rapport 0156 Tillväxt genom Crowdfunding? Rapport 0156 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns

Läs mer

Mätningar för bättre styrning

Mätningar för bättre styrning att synliggöra och hantera variation för styrning och förbättring av offentlig verksamhet Sekretariatsrapport Innovationsrådet Stockholm 2013 INNOVATIONSRÅDET Rapporten finns att ladda ned gratis på Innovationsrådets

Läs mer

hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag hur ett affärsmässigt bostadsföretag agerar En kommentar från SABO sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag innehåll sammanfattning 3 inledning 6 affärsmässighet i allmänhet 7 Bostadsbolagen arbetar

Läs mer

Proseminarium 8.10.96 för Nikolai Enckell Camilla Kronqvist, 22149. Begreppet person. Camilla Kronqvist Citera inte utan tillstånd, tack!

Proseminarium 8.10.96 för Nikolai Enckell Camilla Kronqvist, 22149. Begreppet person. Camilla Kronqvist Citera inte utan tillstånd, tack! Proseminarium 8.10.96 för Nikolai Enckell Camilla Kronqvist, 22149 Begreppet person Camilla Kronqvist Citera inte utan tillstånd, tack! Inledning Innan jag närmare börjar diskutera begreppet person vill

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N

Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Lönen som styrmedel S T Ö D T I L L M Y N D I G H E T S L E D N I N G E N I V E R K S A M H E T S U T V E C K L I N G E N Utgiven av Arbetsgivarverket 2010 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

Attityder och bemötande mot funktionshindrade.

Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Attityder och bemötande mot funktionshindrade. Tanja Sjöstrand Juni 2008 Examensarbete 10 p Social omsorg HK 97 Anders Hydén Sammanfattning Studien

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14 Rätten till kunskap En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Skolinspektionens rapport 2010:14 Diarienummer 40-2009:2037 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz Kvalitetsgranskning

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

Den politiska konstruktionen av barnets rättigheter i utbildning

Den politiska konstruktionen av barnets rättigheter i utbildning Pedagogisk Forskning i Sverige 2010 årg 15 nr 2/3 s 119 141 issn 1401-6788 Den politiska konstruktionen av barnets rättigheter i utbildning ANN QUENNERSTEDT Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap

Läs mer

Inom ramen för ramavtal lärdomar från fyra tillsynsärenden INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET

Inom ramen för ramavtal lärdomar från fyra tillsynsärenden INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET Inom ramen för ramavtal lärdomar från fyra tillsynsärenden INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 2 Utredare: Magnus Johansson (projektledare), Suzanne Malmberg och Björn Larsson. Innehåll Om rapporten 4

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Tummen upp för distansstudier! En utvärdering av lärarutbildning på distans vid Högskolan Dalarna. Monica Hanefors. Nr: 2008: 2

Tummen upp för distansstudier! En utvärdering av lärarutbildning på distans vid Högskolan Dalarna. Monica Hanefors. Nr: 2008: 2 Tummen upp för distansstudier! En utvärdering av lärarutbildning på distans vid Högskolan Dalarna Monica Hanefors Nr: 2008: 2 Högskolan Dalarna, Kultur och Lärande, arbetsrapport nr 2008:2 ISBN 978-91-89020-74-0

Läs mer

En studie i begreppen behov, aktivitet och synnerliga skäl i vapenlagstiftningen

En studie i begreppen behov, aktivitet och synnerliga skäl i vapenlagstiftningen En studie i begreppen behov, aktivitet och synnerliga skäl i vapenlagstiftningen Claes Linder 2011 Version 4 1 INNEHÅLL 1. Inledning 3 2. Historik 3 3. Lagmotiv 3.1 Proposition 1934:181 4 3.2 Proposition

Läs mer

Behov av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer VINNOVA

Behov av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer VINNOVA Behov av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer av VINNOVA Förord VINNOVA har i regleringsbrevet för budgetåret 2011 fått i uppdrag att analysera behoven av kunskap och kompetens för tjänsteinnovationer

Läs mer

Det som inte mäts finns inte

Det som inte mäts finns inte Det som inte mäts finns inte En studie av kommunala svenska grundskolors stödinsats till elever som inte klarar eller inte förväntas klara minst godkänt eller nå kunskapskraven i ett eller flera ämnen

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

Att göra rätt och i tid

Att göra rätt och i tid 2012:4 Jörgen Hettne och Jane Reichel Att göra rätt och i tid Behövs nya metoder för att genomföra EU-rätt i Sverige? Jörgen Hettne och Jane Reichel Att göra rätt och i tid Behövs nya metoder för att

Läs mer

SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester

SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester Tillgången till genetiska tester för olika sjukdomsanlag hos hund ökar lavinartat. Att som uppfödare eller hundägare bedöma nyttan med och tillförligheten

Läs mer