BIDRAGS- FUSKET. Till kamp mot NYTT VERKTYG GÖR RÄTT PROGNOS. Värda att vårdas: MOTARBETARNA DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BIDRAGS- FUSKET. Till kamp mot NYTT VERKTYG GÖR RÄTT PROGNOS. Värda att vårdas: MOTARBETARNA DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING"

Transkript

1 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 7 24 AUGUSTI 2005 TIDNINGEN FÖR DIG I FÖRSÄKRINGSKASSAN NYTT VERKTYG GÖR RÄTT PROGNOS Till kamp mot BIDRAGS- FUSKET Värda att vårdas: MOTARBETARNA

2 Rygginstitutet - Luleå Håkan Blom Tel: , Fax: Rygginstitutet - Sundsvall Helmut Kerschbaumer Tel: , Fax: Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstitutet - Stockholm Kjell Hedenus Tel: , Fax: Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: , Fax: Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. rygg- och nackbesvär stressrelaterade besvär whiplashskador försäkringsmedicinska utredningar arbetslivsinriktade utredningar Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: , Fax: Apartado 192, ES Marbella Tel: Fax: www rygginstitutet se

3 # 7 Stuga i surströmmingsbygden är inte mitt fokusområde DET ÄR MYCKET med förändringsarbetet nu. Jag är väldigt förändringsbenägen om jag får säga det själv. Jag växlar om, inga problem. Det är till och med spännande. Varför ska det förbli som det var om det går att göra bättre? Man måste våga ta ett steg för att utvecklas. Jag försöker intala mig allt detta när jag står inför ett strategiskt vägval i livet: tiden har kommit att bestämma hur vi tre systrar ska lösa ägandet med föräldrarnas sommarhus där vi tillbringat underbara barndomssomrar. Där lärde jag mig cykla och simma, träffade mitt livs bästis och drabbades av första kärleken och av vattkoppor dock ej samtidigt. Gemensamt ägande går inte våra makar med på. Och hur jag än vrider och vänder på det finns det inget logiskt argument som talar för att jag är den som är mest lämpad ta över. 55 mil att köra är väl inte hela världen, det finns de som har hus i Spanien. Det faktum att min oäkta hälft tillika barnens far är från Frankrike och helst tillbringar mesta möjliga tid utanför Sverige gränser är väl inte avgörande? Jag borde väl kunna smäcka upp några nya vindskivor själv. Eller lägga i båten och bryggorna i juni, olja in verandan i juli, klippa häcken och köra röjsågen i augusti och plocka in äpplena i september. Nej, det är ju bara att inse fakta. Inte ens en omfattande SWOTanalys talar för mig. Fast mitt hjärta säger ja, ja, ja, säger hjärnan nej. Jag måste bara begripa att stuga i surströmmingsbygden inte är mitt fokusområde just nu. Jag får skaffa mig en annan vision. CATHARINA BYSTRÖM, CHEFREDAKTÖR AKTUELLT Så fungerar omställningen i praktiken. 4 Godkänt för styrkortet. 6 Fler måste ut i arbetslivet om ohälsotalet ska sänkas. 8 SÅ GJORDE VI Nu går Lena Andersson och andra skrivbordsdetektiver till kamp mot fusket Ett nytt verktyg ska kunna förutsäga vilka sjukskrivna som återgår till arbetet inom 180 dagar PROBLEMLÖSARNA Är det okej att mejla privat? 20 INTERVJU Elisabeth Hamilton, ny länsdirektör i Kalmar, skapar ett gott arbetsklimat där hon är FOKUS Aktivitetsersättningsreformen kräver mer. 26 Välfärdens utveckling i Norge och Sverige i ny bok. 28 Inte lätt vara portvakt för socialförsäkringen. 29 ÅSIKTER. Det skulle jag göra om jag vore Generaldirektör. 30 Problematiskt att gå från rehabilitering till jobb. 31 Svårt för jurist att hitta kvalificerat arbete. 32 NÄST SIST Språkspalten har läst nya Språkriktighetsboken. 34 Krönikan: kulturspaning i kassan. 35 PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet. 36 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI

4 5MINUTER MED: Erik Kärnekull, avdelningschef för Kund och kanaler i Försäkringskassan AKTUELLT Riktlinjerna klara Nu har han sålt huset i Kalmar och flyttat tillbaka till Stockholm och huvudkontoret. I augusti tillträdde Erik Kärnekull som chef för den nya avdelningen Kund och kanaler. Vilken uppgift kommer avdelningen att ha? Vi ska jobba i fronten för arbetet med kundorientering inom Försäkringskassan. Vad innebär det i praktiken? Nämn några konkreta uppgifter du ska du hugga tag i? Vi ska titta på hur vi får kundmöten som är resultateffektiva. Det innebär till exempel att vi ska organisera landets telefonkundtjänster på bästa sätt. Vi kanske inte ska ha en mängd olika lösningar och inte lika stor betoning på det fysiska mötet. Internetanvändningen har inte slagit som vi hoppats på. Här behövs nya grepp på hur vi kan stimulera användningen av dessa tjänster och att de kanske även innefattar fler ärendeslag. Du rekryterades som förändringsledare till Kalmar och för att röra om i grytan? Kommer du att röra om i grytan nu också? Självklart, det var nog delvis därför jag fick uppdraget. Men för mig är det viktigt att ha hela organisationen med sig i förändringsarbetet, och därför måste det ta tid. Utveckling bygger på delaktighet, det är då strategier realiseras. Du har deklarerat att du ämnar vika tjänster för medarbetare i länsorganisationerna? Det är min ambition att fler från länsorganisationerna kommer in till huvudkontoret för en period. Förebilden är läkarna som under sin utbildning får praktisera på olika specialistavdelningar. Det kan vara ett sätt att utveckla specialistrollen eller som en del i chefsutvecklingen. Jag har redan fått förfrågningar om detta från länen. CHRISTER JÄRILD Nu har Försäkringskassan tagit fram riktlinjer för hur personalomställningen ska hanteras i samband med kommande omfattande förändringar i verksamheten. Ett viktigt inslag blir att pröva om de som berörs kan omplaceras. Försäkringskassans riktlinjer för personalomställning finns på intranätet Fia under Ledning och styrning/interna styrdokument. Information om Trygghetsstiftelsen finns på Flera stora förändringar väntar de närmaste åren. Tjänster ska omlokaliseras och verksamhet koncentreras samtidigt som administrationen på huvudkontor och länskontor har ett sparbeting på 20 procent. Dessutom finns ett löpande behov av att anpassa verksamheten till de prioriteringar som görs inom den nya Försäkringskassan. Målet med omställningsarbetet är enligt riktlinjerna att verksamhetens krav tillgodoses och att berörda medarbetare får nytt arbete inom eller utom Försäkringskassan. Lars-Bertil Mörk på personalstaben vid Försäkringskassans huvudkontor betonar vikten av samverkan med facken i varje steg och att berörda medarbetare informeras om kommande förändringar och Trygghetsstiftelsens stödformer. Även de berörda medarbetarnas chefer, personalfunktionen och företagshälsovården är viktiga resurser i omställningsarbetet. Mjukt anställningsstopp Lars-Bertil Mörk pekar också på att Försäkringskassan för att undvika framtida uppsägningar redan infört ett så kallat mjukt anställningsstopp, där länet vid behov av rekrytering i första hand vänder sig till den personal som finns inom myndigheten. Det finns även riktlinjer för frivillig omplacering inom hela Försäkringskassan för att redan nu kunna öka personalrörligheten. Som ett första steg i omställningen ska arbetsgivaren ta fram en omställningsplan. När det finns gott om tid Unik dag för kompetensu DEN 30 SEPTEMBER blir en unik dag i Försäkringskassans historia. Förutom att ett helt nytt ärendehanteringssystem ska sjösättas kommer alla medarbetare att få möjlighet att använda dagen till kompetensutveckling och dialog kring förnyelsearbetet i Försäkringskassan. Just nu råder febril aktivitet för att få alla praktiska detaljer på plats. Vi har ett unikt tillfälle att tillsammans göra ett gemensamt avstamp i förändringarbetet och det ska vi ta tillvara, säger Curt Malmborg. Men vi ska komma ihåg att detta bara är ett första steg på vägen. Strategidiskussion Dagen blir en naturlig förlängning på chefskonferensen den 31 augusti då ledarna får möjlighet till dialog och diskussion om förnyelsearbetet. Sedan involveras alla medarbetare i processen och dialogen och diskussionen fortsätter på hemmaplan. Hur dagen ska läggas upp i detalj är upp till varje enhet. Men klart är att alla kommer arbeta kring en strategidiskussion om ledstjärnans fem effekter: bättre image, snabbare handläggning, sänkt ohälsotal, motiverade medarbetare och effektivare resursutnyttjande. Inspiration till upplägg Alla kommer också att var med i en dialog kring medarbetarperspektivet där bland annat professionalisering och rollen som statstjänstemän ingår. Den 30 september blir också något av ett startskott för verksamhetsplaneringen. Informationsstaben kommer att bi- 4 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI 2005

5 för omställningen kan det bli aktuellt med naturlig avgång, som kan stimuleras med möjligheter till tjänstledighet, eller tidig omställning i form av omplacering, kompetensutveckling eller frivillig uppsägning. När tidsperspektivet är kortare ska möjligheterna till omplacering undersökas direkt. Vid omplacering är tillsvidareanställningar som är lediga inom den egna länsorganisationen, divisionen eller staben i första hand aktuella. Även anställningar i andra delar av organisationen kan komma i fråga om medarbetaren önskar det. tveckling Kompetensbehovet ska prövas Inför varje enskild situation kan Försäkringskassan pröva vad som är möjligt och rimligt att genomföra som särskild kompetensutvecklingsinsats för att ge fortsatt möjlighet till anställning inom myndigheten. Om omplaceringen inte lyckas blir medarbetaren uppsagd på grund av arbetsbrist. I samband med det kontaktas Trygghetsstiftelsen. Är antalet medarbetare som berörs fler än fem varslas länsarbetsnämnden. Vid konstaterad arbetsbrist upprättar arbetsgivaren en turordningslista och förhandlar med facken. Så likvärdigt som möjligt Innan det slutliga beslutet om uppsägning ska arbetsgivaren än en gång pröva möjligheterna till omplacering. Den här gången mot samtliga lediga tillsvidareanställningar om inte medarbetaren vill begränsa sig till delar av Försäkringskassan. Det arbete som erbjuds bör vara så likvärdigt som möjligt och medarbetaren måste ha tillräckliga kvalifikationer för arbetet. Normalt erbjuds ett omplaceringsalternativ. Även tidsbegränsade anställningar kan erbjudas om de varar längre än den berörda medarbetarens uppsägningstid. SVEN-ERIK JOHANSSON Arbetsgången vid personalomställning... Arbetsgivaren bedömer att det finns behov av personalomställning. Arbetsgivaren gör en omställningsplan. Omplaceringsmöjligheterna utreds. Om omplacering inte lyckas = arbetsbrist. MBL-förhandling. Anmälan till trygghetsstiftelsen. Förhandling om turordningslista....och vid omlokalisering Vid omlokalisering, när verksamhet flyttas till en annan ort, ska medarbetarna erbjudas möjlighet att följa med. De som tidigare arbetat på RFV eller FKF eller fått ny anställning i nya Försäkringskassan har arbetsskyldighet på den nya orten. För den som väljer att inte följa med prövas möjligheten till omplacering. Om det inte går kan medarbetaren säga upp sig själv och få del av trygghetsavtalet. För de som varit anställda vid de allmänna försäkringskassorna begränsas arbetsskyldigheten övergångsvis till det egna länet vid en omlokalisering. Den som inte kan omplaceras blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Vi har i riktlinjerna försökt utjämna skillnaderna mellan de båda grupperna, säger Lars-Bertil Mörk på personalstaben. Det viktiga budskapet är att den som säger nej till att flytta med vid en omlokalisering omfattas av trygghetsavtalet. Alltså även den som säger upp sig själv. dra med underlag och tips på upplägg. Bland annat kommer en inspirationsvideo och en handledning för dagen att skickas ut. Varje län och huvudkontoret svarar själva för detaljplaneringen av dagen och upplägget kommer säkert att se olika ut det viktiga är att cheferna tar ett stort ansvar för dialogen och informationen med sina medarbetare. Varje län ansvarar för att samla ihop utfallet av dagen och ta hand om resultatet. I slutet av nästa vecka kommer ett brev att gå med lite mer information om innehållet i materialet och lite mer detaljer kring det praktiska genomförandet. Eftersom Försäkringskassan för första gången kommer att hålla stängt en hel dag på alla kontor runt om i landet är det många praktiska detaljer som ska falla på plats. Bland annat hur diariet ska hanteras, telefonsvar, annonsering med mera. CATHARINA BYSTRÖM Omplacering finns som medarbetaren accepterar. Omplaceringsutredningar för samtliga. Omplaceringsmöjlighet till likvärdiga arbetsuppgifter finns men medarbetaren accepterar inte. Medarbetaren informerars om uppsägning pga personliga skäl. Omplaceringsmöjlighet saknas helt eller ej likvärdiga arbetsuppgifter finns som medarbetaren inte accepterar. Medarbetaren sägs upp pga arbetsbrist. Uppsägningsbeslutet fattas av produktions/personaldirektören. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI

6 AKTUELLT Förslaget om bilstöd talar för kommunalt ansvar Flera av förslagen i bilstödsutredningen talar för en kommunalisering av bilstödet. Det påpekar Försäkringskassan i sitt remissvar. Försäkringskassan vänder sig mot förslaget om att införa en rättighet för den enskilde att få sitt fordon anpassat på det allmännas bekostnad. Utredarens förslag innebär att Försäkringskassan även får ansvaret för att fordonet anpassas, vilket skulle bli en udda verksamhet eftersom det inte rör sig om försäkringshantering. I stället bör anpassningsbidraget finnas kvar. I kombination med att utredaren även föreslagit ett kommunalt mobilitetsstöd vid sidan av det statliga stödet tycker Försäkringskassan att det talar för en kommunalisering av bilstödet. tjänsteman medan omprövningsbeslut bör fattas av socialförsäkringsnämnd. Försäkringskassan har tidigare beslutat att koncentrera handläggningen av bilstöd till Västervik i Kalmar län. Det rör sig om ett trettiotal tjänster. Omflyttningen beräknas vara klar i början av Även om det skulle bli en kommunalisering av bilstödet kommer Försäkringskassan att placera 30 arbetstillfällen i Kalmar län. SVEN-ERIK JOHANSSON Så fungerar bilstödet Förslaget om bilstöd talar för att ansvaret förs över till kommunerna. Koncentrera handläggningen till Västervik Försäkringskassan avstyrker också förslaget att inkludera den försäkrades sociala situation vid bedömningen av rättten till bilstöd. Endast omständigheter som hänger samman med den enskildes funktionshinder bör beaktas. Däremot tillstyrker Försäkringskassan förslagen om att samla kompetens i anpassningsfrågor i mobilitetscentrum och om obligatorisk medverkan av trafikinspektör från Vägverket i anpassningsärenden. Även medverkan av ergonom eller arbetsterapeut bör vara obligatorisk. Beslut om rätt till bilstöd bör enligt Försäkringskassan kunna fattas av Den som på grund av varaktigt funktionshinder har stora svårigheter att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även föräldrar som har ett funktionshindrat barn kan i vissa fall ha rätt till bilstöd. Bilstödet administreras av Försäkringskassan och består av fyra olika bidrag: grundbidrag, anskaffningsbidrag (inkomstprövat), anpassningsbidrag och körkortsutbildning. Kampanj för självbetjäning på internet Otydligt om merutgifter I BÖRJAN PÅ september startar den externa kampanjen för självbetjäning på nätet som vänder sig till Sveriges föräldrar. Via anslagstavlan i Sveriges Television och nätannonser på bankernas webbplatser ska de påverkas att använda självbetjäningstjänsten. Sedan flera månader pågår ett internt arbete för att utbilda medarbetarna för att de ska kunna berätta om självbetjäning och e- legitimation till kunderna. Med självbetjäningstjänsten kan föräldrar själv sköta de flesta av sina ärenden. Förutom att begära ersättning för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning utan att använda blanketter kan de se hur många dagar som finns kvar och få besked om den preliminära ersättningen, förutsatt att de har en e-legitimation. Emma peppar föräldrar att använda nätet. BEGREPPET MERUTGIFTER I handikappersättningen är otydligt. Det är svårt att fastställa vad som går utöver normal konsumtion. Det framgår av en kartläggning som Försäkringskassan har gjort av drygt 600 föredragningspromemorior. Det finns en osäkerhet om vad merutgifterna ska kompensera. Därför finns ett behov av dels tydligare riktlinjer, dels tydligare information till den försäkrade om vad handikappersättningen är och om vad som kan ersättas. Det visar sig också att män beviljas mer hjälp för hushållsnära tjänster än kvinnor 6 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI 2005

7 TVÅ ÅR MED STYRKORT Godkänt, men delaktighet saknas I snart två år har styrkort använts som gemensam modell för styrning och uppföljning av Försäkringskassans verksamhet. Betyget är övervägande positivt men mycket kan bli bättre. Framförallt måste medarbetarna bli mer involverade i arbetet med styrkorten. För första gången har vi en gemensam modell för styrning som tar hänsyn till alla delar i verksamheten, som binder ihop våra övergripande mål med det som produceras av medarbetarna, säger Ola Hägglund, chef för produktionsdivisionens avdelning för resultatoch produktionsstyrning. - Andra fördelar är att styrkort redan använts inom Försäkringskassan, att vi har ett IT-system som stöder styrkorten och att styrkort ger en enhetlig syn på styrning och uppföljning, Större förståelse För knappt två år sedan infördes ett gemensamt balanserat styrkort i hela Försäkringskassan. Innan dess hade ett flertal län redan arbetat med styrkort, dock med olika utformning och innehåll. Så här långt tycker Ola Hägglund att styrkorten fungerar bra och att de viktigaste syftena med styrkortet har nåtts. Av de handläggare som arbetat aktivt med styrkorten finns i dag en större förståelse för verksamhetens resultat och mål och det har i sin tur ökat känslan av delaktighet. Men kopplingen till medarbetarna måste bli bättre för att styrkorten ska fungera optimalt, menar Ola Hägglund. Det har varit lite för mycket uppifrån-ner-perspektiv, vilket det lätt blir när något nytt införs. Men det måste finnas en återkoppling från ledning till medarbetare och vice versa. Vi behöver utveckla en process där ledningen kan skapa förståelse för de övergripande målen samtidigt som det också behövs en bättre återkoppling till ledningen från arbetslagen om resultaten. Där fungerar det inte riktigt bra i dag. Forskaren Jan-Olof Müller har skrivit en licentiatavhandling om hur balanserat styrkort använts på läns- och kontorsnivå i Kalmar och Skåne län (innan det infördes i hela Försäkringskassan). Hans egen och annan forskning ger inget entydigt svar på om företag eller offentliga organisationer som använder styrkort fungerar bättre totalt sett. I privata företag har man i några fall funnit en förbättrad lönsamhet men det finns också exempel på misslyckade införanden av styrkort. Positiva effekter Ett lyckat styrkort kräver flexibilitet, att man känner av vilken situation organisationen befinner sig i, och prioriterar målen utifrån situationen, menar Jan-Olof Müller. Om man lyckas kan styrkortet leda till positiva effekter. Långsiktighet och delaktighet är betydelsefulla komponenter i ett sådant arbete 1) Hur har styrkort påverkat ditt arbete? 2) Vad kan bli bättre? CHRISTER JÄRILD Styrkortet är här för att stanna, anser Ola Hägglund. Personligt ombud en trumf i bakfickan SOCIALSTYRELSEN HAR LÅTIT utvärdera verksamheten med personliga ombud för psykiskt funktionshindrade ur kundens perspektiv. Även om de individuella erfarenheterna varierar starkt får verksamheten på det hela taget gott betyg. Inte minst vid myndighetskontakter är det bra att ha ett personligt ombud. För att klienterna ska känna förtroende är det viktigt att det personliga ombudet är fristående och inte företräder en myndighet. Men klientperspektivet behöver ändå stärkas. Utvärderingen pekar på ett smygande perspektivskifte från klienter som behöver hjälp med myndighetskontakter till myndigheter som behöver hjälp med klientkontakter. Rapporten Personligt ombud trumf i bakfickan? finns publicerad på Ny länsdirektör i Värmland ELISABETH HULTENGREN är ny länsdirektör i Värmland sedan 1 juli. Hon har närmast varit chef för Försäkringskassans kundcenter för arbetsgivare. Dessförinnan var hon kontorschef i Trollhättan i Västra Götaland. Elisabeth Hultengren efterträder Lars Arvidsson som sedan mars i år är chef för Förändringssekretariatet inom Försäkringskassan. Utredare ifrågasätter sjukskrivning på deltid 1) Det är mer struktur och mer fokus på det som är viktigt nu. Vi har en bättre överskådlighet och vi följer upp våra resultat bättre. Tidigare var det väldigt mycket fokus på siffror och ekonomi, nu har vi 1) Utifrån styrkorten har vi skapat ett eget statistikverktyg där alla lätt kan följa våra resultat och hur vi ligger i förhållande till våra mål. Styrkorten innebär bland annat att jag som chef vet vad jag har för krav på mig och teamet vet vilka mål de ska nå. en modell med mål som även rör förnyelse och medarbetare. Alla mål är ju inte mätbara men väl märkbara. 2) Det är fortfarande för många mål och det behövs bättre återkoppling från ledningen om vad vi bör prioritera. 2) Det gäller att bryta ner styrkortet till ett arbetsverktyg som också används i praktiken. Sedan tror jag att vi får mer driv om styrkorten behandlas på samma sätt inom Skåne, med gemensam uppföljning. Tidigare var det lite upp till varje enhet hur resultaten hanteras. Wivianne Oskarsson, sektionsledare Kalmar. Bengt Nordén, sektionschef sjukförmåner i Helsingborg. SJUKSKRIVNING PÅ DELTID missgynnar kvinnorna och kan få motsatt effekt: längre sjukskrivning istället för kortare. Det menar Gertrud Åström, utredare i den nya statliga Jämställdhetsutredningen. En av slutsatserna i Makt att forma samhället och sitt eget liv är att regeringens strävande att så många som möjligt ska vara deltidsjukskrivna missgynnar kvinnorna som får mindre tid till återhämtning. Utredaren menar att det inte finns några empiriska belägg för att halvtidssjukskrivning faktiskt minskar sjukskrivningarna. Hela utredningen, SOU 2005:66 finns att läsa på regeringens hemsida. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI

8 AKTUELLT PÅ GÅNG... RIKSDAG OCH DEPARTEMENT 31/8 Delbetänkande från Assistanskommittén. Om tillsyn och tillstånd för enskilda verksamheter med personlig assistans. 1/9 Föräldraförsäkringsutredningens slutbetänkande. FÖRSÄKRINGSKASSANS UPPDRAG 1/9 Ersättning för vårdkostnader med stöd av EG-fördragets regler om fri rörlighet för tjänster. Redovisning av antal ärenden samt analys av effekterna av det ändrade rättsläget med anledning av domar från Regeringsrätten. 1/9 Redovisning av arbetet med lokal servicesamverkan tillsammans med Skatteverket, Tullverket, CSN och AMS. 15/9 Omvärldsanalys av hinder och möjligheter för socialförsäkringen att nå de handikappolitiska målen. 15/9 Konsekvenserna av Försäkringskassans nya organisation för rollen som sektorsansvarsansvarig myndighet för handikappolitiken. I FÖRSÄKRINGSKASSAN 30/8-1/9 14th Baltic Conference i Visby. Temat är Recent Experience with Funded Pensions in the Nordic and Baltic Countries. 31/8 Chefsmöte i Försäkringskassan. Heldagskonferens i Stockholm om förändringsprocessen /9 Seminarium om Familjeförmåner i Finland och i Sverige. 14/9 Försäkringskassans styrelse sammanträder /9 Konferens om kundsynpunkter /9 Nordisk socialförsäkringskurs på Färöarna. 22/9 Seminarium om hjälpmedel, samverkan och delaktighet. Vi vill jobba lite annorlunda, säger Johan Johqvist. Han driver samverkan kring personliga ombud Eric Winbladh IT-utvecklingen ska gå smidigare IT-stödet ska nu utvecklas i nära samarbete med verksamheten ute i länen. Idag är avståndet ofta stort mellan IT-utveckling och det dagliga arbetet med försäkringen. Utvecklingen av IT-stödet behöver ske både snabbare och i närmare samarbete med de som ska använda det, det vill säga handläggarna ute i länen. Dagens struktur för IT-stöd utgår från gårdagens situation med en central dataavdelning som jobbade på lång sikt med tunga projekt, och försäkringskassor som hade till uppgift att utveckla det lokala IT-stödet. Det är bakgrunden till att en ny verksamhet nu håller på att formas. Den kallas VITS (Verksamhetsnära IT-stöd) och är ett komplement till IT-avdelningen. Till en början kommer arton systemutvecklare att arbeta inom VITS och finnas i Stockholm, Göteborg, Malmö och Linköping. Ta vara på signaler Vi vill snabbt ta vara på signaler från verksamheten och göra förbättringar i vardagen, säger Johan Johqvist, som är områdeschef. Vi kommer att diskutera med handläggarna vilket innebär att vi också kommer att ställa motfrågor. Är det verkligen en förändring i IT-stödet som behövs? Kanske är det organisationen eller något annat som behöver förändras i stället. Anledningen till att vi startar verk- FÖRSÄKRINGSKASSAN HAR UTSETT en nationell samordnare för de kontaktpersoner som finns vid respektive länsorganisation för samverkan med andra myndigheter kring personliga ombud för psykiskt funktionshindrade. Uppdraget har gått till Försäkringskassan i Jönköpings län och försäkringschefen där, Eric Winbladh. Min roll blir att vara pådrivare så att Försäkringskassan blir aktivare och en god medaktör i samverkan kring de personliga ombuden, säger Eric Winbladh. samheten på de här fyra orterna är att vi till en början kommer att koncentrera oss på att hantera de över hundra lokalt utvecklade IT-stöden som i varierande grad används i länen. Under hösten ska vi också hitta en ingång till alla länsorganisationer. Vi vill vara en resurs för hela Försäkringskassan. Bli duktika kravställare Det nya området ska inte vara en mellanhand mellan verksamhet och IT-avdelningen. Den ska hjälpa länen att bli duktiga kravställare. Därefter ska de själva göra utvecklingsjobbet. Hur ska det hänga ihop med övrig ITutveckling? Vi kommer självklart att se till att det vi gör ligger i linje med annat som sker, säger Johan Johqvist. Men några måste få pröva nytt och spänna bågen. Och det vill vi göra, vi vill jobba lite annorlunda helt enkelt. Men det är naturligtvis oerhört viktigt att det inte blir dubbelarbete och att inte säkerheten äventyras. VITS kommer att dra igång på allvar efter nyår. 50 personer har sökt jobbet som systemutvecklare. Rekryteringen, som enbart sker internt, pågår som bäst. EVA LINDÉN På dagordningen närmast står en träff i mitten av september med representanter för Socialstyrelsen, bland annat för att klara ut vad som förväntas av Försäkringskassan när det gäller samverkan kring de personliga ombuden. Den 19 september samlar sedan Eric Winbladh Försäkringskassans kontaktpersoner till en konferens i Jönköping för att stämma av läget runt om i landet. SVEN-ERIK JOHANSSON 8 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI 2005

9 Fler måste åter till arbetslivet En försiktig slutsats är att vi har fått bättre kontroll över inflödet till försäkringen, säger Erik Luthander. Sjukpenning handläggs snabbare De långa handläggningstiderna för utbetalning av sjukpenning har blivit något kortare. I juli fick 68 procent av de försäkrade sina pengar inom 30 dagar vilket är en ökning med sex procentenheter jämfört med samma månad förra året. I vissa län är förbättringen betydligt större än så, men i andra är andelen utbetalningar inom 30 dagar lägre än förra året. Utvecklingen av sjukfrånvaron går åt rätt håll. Men om den totala sjukfrånvaron i form av ohälsotalet ska minska som tänkt till 2008 räcker det inte att de nya sjukfallen blir färre. Betydligt fler än idag måste också lämna sjukförsäkringen. En annan förutsättning är att Försäkringskassan får behålla sina resurser på ohälsoområdet. Antalet sjukpenningdagar minskar nu i en takt som gör att regeringens mål att halvera dagarna till 2008 kan nås. Men om Försäkringskassans eget mål, att minska den totala sjukfrånvaron i form av ohälsotalet från 42 dagar till 37 dagar, räcker det inte. Betydligt fler som redan har ersättning, inte minst sjukersättning, måste återgå till arbetslivet. Detta konstateras i en rapport till regeringen för några veckor sedan om läget på ohälsoområdet. Bättre kontroll Enligt rapporten bedrivs ett omfattande arbete för att införa nya metoder och gemensamma handläggningsprocesser. FÖRSÄKRINGSKASSAN SAMVERKAR ALLTMER med andra inom rehabiliteringsområdet. Det framgår av en lägesrapport till regeringen. Fortfarande samverkar man mest med Arbetsförmedlingen, men det är samverkan med hälso- och sjukvården som ökar kraftigast. Alla län har, eller håller på att upprätta, avtal med landstinget, bland annat bildas så kallade sjukskrivningskommittéer som nu finns i fler än hälften av länen. Samordningsförbunden blir fler Även antal samordningsförbund för finansiell samordning ökar stadigt. 23 förbund har nu startat eller planerar att starta i höst. Hittills omfattas 45 kommuner. Försäkringskassan har samverkat med andra aktörer i många år, men Men vi konstaterar också att det är ett svårt och komplext arbete, och det går inte att peka ut exakta effekter av enskilda åtgärder, säger Erik Luthander på Försäkringskassans huvudkontor. En försiktig slutsats är att vi har fått bättre kontroll över inflödet till försäkringen. Handläggarna arbetar mer aktivt tidigare i sjukfallen. Men opionsarbete och konjunkturläge har troligen också haft betydelse för resultatutvecklingen. Utflödet ur försäkringen är dock svårare att påverka. De som har haft sjukpenning och sjukersättning länge blir oftast kvar i systemet. Här krävs att Försäkringskassan jobbar betydligt mer aktivt. Samverkan med vården ökar mest För få avstämningsmöten sker Försäkringskassan har åtagit sig att genomföra avstämningsmöten varje år. Mötena är ett av de viktigaste verktygen i arbetet med att planera för sjukskrivnas återgång i arbete. Enligt senaste mätningen genomförs bara cirka möten på årsbasis. Enligt länen sker dock betydligt fler möten nu regleras den så gott som alltid med skriftliga överenskommelser. Det har blivit tydligare vad samverkan syftar till och vad den egentligen kostar. Nära en miljard Det är Försäkringskassan som lägger ner mest pengar på samverkan. I år räknar man med nära en miljard kronor. Det är ungefär 60 procent av tillgängliga medel (som är fem procent av sjukpenninganslaget) och mer än en fördubbling jämfört med Den största delen, upp mot 90 procent, går till till projekt och insatser för enskilda. Övriga aktörer, framför allt kommuner, landsting och Arbetsförmedlingen, bidrar med totalt 762 miljoner. EVA LINDÉN i olika former, men de registreras inte alltid som avstämningsmöten. Insatser för att registreringen ska bli bättre pågår. Den gemensamma arbetsprocess som nu införs gör också att avstämningsmöten och andra metoder lättare etableras. Nivån möten per år ska nås senaste i slutet av Vi måste också fortsätta att vara mer strikta i bedömningen av vem som har rätt till ersättning, säger Erik Luthander. Och då är det viktigt att handläggarna känner att de hela tiden har stöd både från chefer och uppdragsgivare. Minskade utgifter En förutsättning för att Försäkringskassan ska kunna fortsatta att jobba enligt planerna är att anslaget inte minskar. Om Försäkringskassan når målen i det egna handlingsprogrammet som går längre än regeringens innebär det minskade utgifter för sjukpenning med 16 miljarder kr för och en uppbromsning av utgifterna för sjukersättning. Det kan jämföras med de tre miljarder det skulle kosta om Försäkringskassan får behålla sina anslag under hela perioden. Förebyggare får metodstöd EVA LINDÉN Om man inom Försäkringskassan vill arbeta förebyggande gentemot arbetsgivare finns en rad saker att fundera över. Vilka arbetsgivare bör prioriteras? Hur säljer man in sitt budskap? Hur genomför man mötet med arbetsgivaren? Nu finns svar på de här frågorna och mycket annat i Riga en metod för förebyggande arbete som ingår i metodsamlingen på ohälsoområdet. Försäkringskassan har till och från arbetat förebyggande i många år men det har inte funnits någon uttalad konsensus mellan länen annat än i vissa projekt. Det har heller inte funnits något tydligt uppdrag från statsmakterna, och gör fortfarande inte. Riga kan sägas vara ett första steg för att göra förebyggande arbete mer enhetligt i landet. För de som vill arbeta förebyggande gentemot arbetsgivare är ett metodstöd viktigt, säger Håkan Sörberg som lett projektet. Det är mycket man behöver tänka på för att arbetet ska bli framgångsrikt. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI

10 Lena Andersson har haft många olika uppgifter inom Försäkringskassan. Arbetet mot bedrägerier är det roligaste och mest intressanta hittills. 10 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI 2005

11 Lena Andersson jagar fuskarna I takt med att skattebetalarna och politikerna kräver hårdare tag mot fusket drar Försäkringskassan åt tumskruvarna på försäkringsbedragarna. Nu införs bland annat slumpvisa systematiska kontroller av fusk i hela landet. Lena Andersson är en av Försäkringskassans skrivbordsdetektiver som arbetar heltid med fuskbekämpning. TE XT: ANDERS LJUNGBERG FOTO: PETER NORDAHL Lika länge som det funnits socialförsäkringar har det funnits individer som försökt få ut mer än de har rätt till, som fuskat. Fuskbekämpningen är därför jämngammal med försäkringen. Inom länsorganisationen i Stockholm arbetar 16,5 årsarbetare, alltså minst en per försäkringskontorsområde, som fuskkontrollanter. De finns inte inom en egen fuskenhet utan ryms på skilda håll i organisationen. I ett nätverk med träffar varannan eller var tredje månad finns utrymme att dela med sig av erfarenheter och diskutera gemensamma frågor. Dessutom har länets fuskkontrollanter kvartalsvisa träffar med enhetschef på juristenheten. Lena Andersson har sin arbetsplats på försäkringskontoret i Nacka. Hon har arbetat med fuskkontroller sedan På heltid bara sedan april Kanske är det en illustration till det ökade intresse som fusket inom socialförsäkringarna nu tilldrar sig. Fortsättning på nästa sida DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI

12 PÅ GÅNG... DEN 11 JULI startade arbetet med månatliga slumpvisa systematiska kontroller av misstänkt fusk över hela landet. Kontrollerna kommer, förutom att vi upptäcker fusk, att ge oss bättre kunskaper om fuskets omfattning och var det finns så att vi kan sätta in våra resurser på rätt ställe, säger Merja Westermark, försäkringsansvarig för fusk- och återkravsfrågor inom enheten för gemensamma försäkringsfrågor. Kontrollerna omfattar endast utbetalningsärenden. Fyrtio ärenden, fyra ärenden inom tio olika förmåner, ska granskas varje månad i samtliga län. Granskaren har 90 dagar på sig. FÖLJANDE FÖRMÅNER omfattas: Sjukpenning Föräldrapenning Tillfällig föräldrapenning Sjukersättning Aktivitetsstöd Tandvård Assistansersättning Underhållsstöd Bostadsbidrag Bostadstillägg till pensionärer UNDER HÖSTEN drar en rad olika projekt och aktiviteter inom fuskområdet igång. Bland annat följande. 1 juli startade en granskning av returer av röstkort till EU-valet till svenska medborgare. Vi tittar på dem som haft en utbetalning i maj 2005 som har förmåner för att se om det förekommer fusk. Tidigast i oktober vet vi vad granskningen givit, säger Merja Westermark. Skenseparationer granskas i ett projekt hos enheten för barn och familj vid huvudkontoret. Kontroller av tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Fuskstatistiken ska ses över och förbättras. Definitionen av fusk ska ses över och vad som ska polisanmälas. Informationsutbytet med de nordiska länderna fortsätter. Diskussioner med Försäkringsförbundet (de privata försäkringsbolagens organisation) om eventuella seminarier för handläggare. Man har fått upp ögonen för att det är skattemedel. Tidigare har vi ibland jobbat i motvind. De vanligaste fusken Vanligast är att man begär tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn och samtidigt går till jobbet och får lön. Andra former av fusk är att få underhållsbidrag fast man inte är ensamstående eller att jobba svart samtidigt som man uppbär sjukpenning eller sjukersättning. Så går processen till: Jag tror att det beror på att man fått upp ögonen för att det är skattemedel. Tidigare har vi ibland jobbat i motvind. När vi visat på hur omfattande fusket är har vi inte blivit riktigt trodda. Fuskbekämparna talar om impulsen. Det är den som gör att man börjar titta närmare på ett ärende. Ursprunget varierar. Att en handläggare börjar ana oråd i ett ärende och tar kontakt är vanligt. Anmälningar, ofta från privatpersoner, är också vanliga. Ibland innehåller de något, i andra fall kan det vara ren illvilja som ligger bakom. Eller så är det ett missförstånd, en långtidssjukskriven som går iväg ett par timmar om dagen kan ju ha en rehabiliteringsplan och vara på väg till arbetsträning. Impulser kommer också från andra myndigheter med Skatteverket högst på listan. Hur går det då till att avslöja en fuskare eller fria en misstänkt? Det handlar om att kontrollera uppgifter och lägga pussel med den information som samlas ihop. Datorn och telefonen är de överlägset viktigaste hjälpmedlen. Spaning ute på fältet, i trappuppgångar och på arbetsplatser, är tidsödande och inte tillräckligt effektivt. 1 Impuls, fusk misstänks eller Försäkringskassan får ett tips Dessutom är det en metod som är kringgärdad av regler som minskar effektiviteten. Stockholms fuskbekämpare tycker att spaning är något som polisen ska syssla med. Trots det blir det ändå vissa hembesök och arbetsplatsbesök. Men vi jobbar i huvudsak inte så, säger Lena Andersson. Det kan ge något i de fall man är väldigt osäker men säger mest något om situationen i just det ögonblicket. Jag vill samla så mycket bevis som möjligt på att man gjort något felaktigt. Vi svarar för första ledet i bevisbördan och vi måste presentera bra underlag. Jag kan lätt se om den uppgivne Fuskhandläggarnas önskelista Bättre samverkan mellan myndigheter Överför fusk och bedrägerifall från vanliga brottmål till skattelagstiftningen. Ge riktade medel till fuskbekämpningen och se det som ett ärendeslag inom Försäkringskassan. Jämför med sjukfallen: ökar antalet fall så ökar resurserna. Inför en bra process för fuskarbetet. Mer utbildning och fortbildning. I fuskarbetet krävs såväl juridiska kunskaper som ett särskilt förhållningssätt. Inför socialförsäkringskunskap som en del av juristutbildningen. Förbättra samarbetet med polis och åklagare. Hjälp polis och åklagare att få mer kunskap om socialförsäkringen. Skaffa mer kunskap. Den uppmärksammade Brå-rapporten från i våras är ett exempel på ny kunskap som Försäkringskassan varit med och tagit fram. 2 Handläggaren gör en utredning 12 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI 2005

13 Så ska regeringen komma åt bidragsbedrägerierna I maj presenterade regeringen ett åtgärdspaket inom fyra områden mot fusk med bidrag och förmåner. felaktigt utbetalda ersättningar och bidrag. Arbetsgruppen ska också behandla frågan om ränta och återkrav. Överåklagare Nils Rekke leder en utredning som ska se över det straffrättsliga området. Syftet är att fler som fuskar ska fällas i domstol. Utredningen ska se över om det är lämpligt med samma modell som finns vid bedrägerier riktade mot skattesystemet där även grov oaktsamhet kan räcka för en fällande dom. Utredningen ska vara klar 28 april En arbetsgrupp inom regeringskansliet ska se över frågor om återkrav av En myndighetsgemensam delegation ska till sommaren 2008 arbeta fram förslag till enhetliga metoder för att mäta omfattningen av oegentligheter samt sätta upp mål för hur mycket fusket ska minskas. Delegationen ska också underlätta samverkan mellan myndigheter och föreslå regeländringar som kan försvåra fusket. Statskontoret ska granska hur myndigheterna sköter kontrollerna av utbetalningar samt lämna förslag på förbättringar av kontrollsystemen. arbetsgivaren över huvud taget finns. Trots att ett företag gått i konkurs möter jag försäkrade som uppvisar lönespecifikationer. Försäkringskassans mål med fuskbekämpningen är inte att få så många fuskare som möjligt fällda i domstol. Målet är att de försäkrade ska få den ersättning de har rätt till, varken mer eller mindre. Men fusk, eller bedrägeri som det ju är frågan om, är ett brott och det ska polisanmälas. Hälften avskrivs direkt I den nyligen publicerade Brå-rapporten När olyckan inte är framme visar forskare från Lunds universitet att Försäkringskassans polisanmälningar genomgående håller god kvalitet. Trots det avskrivs hälften direkt. Lundaforskarna framhåller vikten av att Försäkringskassans handläggare har god kontakt med den lokala polisen och åklagaren. Lena Andersson har de goda kontakter med polisen, förundersökningsledarna och andra myndigheter som forskarna lyfter fram som avgörande för om en anmälan ska gå vidare till åtal eller inte. Trots det är det långt mellan de fällande domarna. I början av juni träffade jag min nya kontakt här vid Nackapolisen. Det är viktigt att jag får veta hur de vill att an- Det mesta av Lena Anderssons arbete sker vid skrivbordet. Men ibland lämnar hon kontoret och gör arbetsplatsbesök. mälningarna ska se ut så att de i sin tur kan skriva bra promemorior till åklagaren. Jag tycker att våra mål borde sortera under skattelagstiftningen i stället. Då skulle våra fall slippa konkurrera med grova våldsbrott och annan mer spektakulär kriminalitet. I dag tycker polis och åklagare att reglerna inom socialförsäkringen är krångliga. Jag tycker att det är ett märkligt argument. Hon låter ana en viss frustration men tröstar sig en smula med att även om det inte blir fällande domar får de som försöker fuska ändå betala tillbaka. Och för varje gång det sker sprider sig ryktet att det inte är så lätt att fuska. Det börjar hända saker Därför blev jag jätteglad över förslagen i vårpropositionen. Jag tror det börjar hända saker nu! Lena Andersson kan sitt jobb. Hon plockar fram ett ärende ur hyllan som varit uppe till länsrätten som gick på hennes linje och sa nej till vidare prövning. De tillfuskade beloppen ska betalas tillbaka. Det handlar om ett par som driver en rörelse som för några år sedan hade en omsättning på ett par miljoner trots att de uppgav att de på grund av sjukdom bara klarade att arbeta 25 procent och samtidigt hade låga personalkostnader. För en utomstående låter det kanske enkelt men det handlar om ett par månaders jobb innan all bevisning som krävs är samlad. Lena Andersson har för tillfället ett åttiotal pågående ärenden. Hon tycker att det är en hanterbar arbetsbörda. Visst är det mycket men ärenden kan bli liggande länge utan att hon kan göra så mycket. När vi träffas har hon just fått svar på en fråga ställd till ambassaden i Bangkok. Ambassaderna är hjälpsamma men det går inte alltid så fort. Från Thailand behöver hon kompletteringar och det kan ta ytterligare någon månad. Arbetssituationen kan komma att ändras nu när de slumpvisa kontrollerna börjar, tror hon. Visserligen är det bara ett fåtal ärenden i varje län, åtminstone till att börja med. Men för de nya kontrollerna har man bara en tidsfrist på 90 dagar. Hur blir det då? Ska annat läggas åt sidan? Hon tror dessutom att kontrollerna blir fler. Jobbet som fuskkontrollant är det roligaste Lena Andersson haft under ett Fortsättning på nästa sida 3 Finns misstanke om bedrägeri gör Fk en anmälan till polisen 4 Polis och åklagare tar ställning till fallet 5 5 Åklagaren går vidare och väcker åtal eller Åklagaren lägger ned fallet 6 Den misstänkte frias eller döms i domstol DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI

14 Stig Orustfjord: Det ska bli rätt från början Fortsättning från föregående sida långt omväxlande arbetsliv inom Försäkringskassan. Jag lär mig hela tiden något nytt. Till exempel att den thailändska tullen alltid stämplar in passnumren vid in- och utresa för att ha koll på att ingen stannar längre än visumtiden. Det är information vi kan ha nytta av. Eller att det inte går att bli av med medborgarskapet i vissa länder. Att då visa upp ett ostämplat svenskt pass som bevis på att man inte varit ute och rest i strid med bestämmelserna i försäkringen lurar inte mig. Jag ber att få se det andra passet. Sen är det också lite märkligt att personer som kanske har sjukersättning har hemsidor på nätet där de lägger ut uppgifter om vilka tjänster de säljer. De tror nog inte att vi hänger med i utvecklingen. Att vara fuskkontrollant kan tyckas vara ett utsatt arbete. Folk som ertappas som fuskare och bedragare kan ju tänkas bli förbannade. Har du drabbats av några hot? Nej. Peppar, peppar, säger hon och knackar lätt i skrivbordsskivan. Jag försöker att tala om vilken roll jag har. Att jag i min tjänstemannaroll har att hantera lagen. Det har faktiskt kommit tack både från försäkrade och från en advokat som upplevt att mötena varit positiva trots det tuffa budskapet. Vi ska inte ställa upp, men vi kan hjälpa till att försöka hitta lösningar som till exempel avbetalningsplaner. Den egna attityden mot kunden är viktig också i detta jobb. Det är inte åtal och fällande domar som är målet med arbetet mot fusket. Målet är, precis som i verksamheten i övrigt, att det ska bli rätt från början. Så arbetar skrivbordsdetektiverna Handläggaren får en så kallad impuls att göra en extra kontroll av ett ärende. Det kan vara uppgifter som handläggaren inte tycker stämmer eller att man får ett tips från exempelvis Länsstyrelsen i Stockholms granskningar som Operation krogsanering och granskningar av yrkestrafiken, inte minst taxibranschen. Den information som behövs i en fuskutredning hämtas in från många håll. I Försäkringskassans egna register finns personens historik, uppgifter om den Vi är inte poliser, säger Stig Orustfjord, försäkringsdirektör vid Försäkringskassans huvudkontor. Vi har inget intresse av att göra medborgarna till brottslingar. Det väsentliga är att öka risken för upptäckt och alltså förhindra att brott uppstår. Något Ensa-Fusk finns ännu inte för fuskarbetet. Men frågan har hög prioritet. Vi i ledningen måste bestämma oss om vi ska ha specialgrupper eller om vi ska hantera det i den ordinarie handläggningen. Vi måste också ha en linje i hur vi ska arbeta över länsgränserna mot den mer avancerade ekonomiska brottsligheten. Stig Orustfjord delar den tveksamhet som finns bland fuskkontrollanterna i Stockholm mot spaning på fältet. Vi är skrivbordsdetektiver. Men tips från allmänheten tar vi gärna emot. Men jag är mycket tveksam till inrättandet av tipstelefoner och angiveri. Sånt hör hemma inom narkotikaspaningen. Arbetar på flera fronter Stig Orustfjord arbetar på flera fronter mot fusk. Bland annat är han med och sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) med mera. Via den avgiftsbelagda tjänsten InfoTorg nås mängder av information från källor som fastighetsregistret, bilregistret, bolagsregistret och många andra. Skatteverket och deklarationsblanketten är en av de viktigaste källorna men även polisen, Migrationsverket, de privata försäkringsbolagen, konkursförvaltare, posten, skolor, hyresvärdar, Telia och arbetsgivare kan bidra med värdefull information. Stig Orustfjord Fusket i siffror Försäkringskassan polisanmäler allt fler misstänka fall av fusk: , första halvåret 730 Cirka 20 procent av anmälningarna går vidare till åtal. för diskussioner med polis och åklagare. Man kan hos försäkringsdirektören märka en viss irritation över dagens tillstånd där brott avskrivs utan att de polisanmälda hörs eller när dussintals ärenden skrivs av under en och samma dag. Det kan inte vara något annat än att någon städat sitt skrivbord. Polisens insatser i dag riskerar bristande rättssäkerhet, säger Stig Orustfjord som anser att Försäkringskassan i fortsättningen ska kräva in beslutsunderlag när ärenden avskrivs. Det är ju viktigt för oss att förstå skälen, vi ska ju inte anmäla i onödan. Ett problem är också att polis och åklagare inte har tillräcklig kunskap om socialförsäkringen. Här har Försäkringskassan ett viktigt uppdrag att överföra sin egen kompetens om försäkringarna och hur de felaktigt kan utnyttjas till polis och åklagare, anser Stig Orustfjord. Försäkringsdirektören finns också med i överåklagare Nils Rekkes utredning där han bland annat vill diskutera frågan om att klassa bedrägerierna som ekobrott. De som fuskar mer systematiskt med de allmänna försäkringarna är ju ofta inblandade också i annan brottslighet. I samband med att Brå-rapporten presenterades i juni uttryckte Stig Orustfjord det som att den organiserade brottsligheten knackar på Försäkringskassans dörr. Ja, jag har nog varit lite aningslös tidigare och bara sett vardagsfusket. Men när man som vi betalar ut en miljard om dagen så är det klart att vi blir intressant som brottsplats. Dumhetens gräns En annan fråga som behandlas i Rekkes utredning är att det i dag är svårt att påvisa uppsåt, något som kan vara ett krav för att man ska bli fälld för bedrägeri. Lagen skulle kunna ändras så att det införs en gräns för hur dum eller vårdslös man får lov att vara, säger Stig Orustfjord. Samtidigt som regeringen gav utredningsuppdraget till Nils Rekke så gavs också en rad myndigheter i uppdrag att fram till 2008 enas om ett förslag om hur fuskets omfattning ska mätas samt sätta upp ett mål för hur mycket fusket ska minskas. Stig Orustfjord kommer att ingå i denna kommission. ANDERS LJUNGBERG 14 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI 2005

15 på gång igen

16 Nytt sätt att pricka rätt TE XT: IVAN MARKOWICZ FOTO: L ARS ARDARVE Prognosprojektet i Västra Götaland ska ge handläggare ett verktyg för att bättre förutse vilka sjukskrivna som återgår till arbetet inom 180 dagar. Dagens arbetssätt ger inte särskilt hög träffsäkerhet. I höst vet vi om Prognosverktyget ger bättre resultat, säger Malin Nilsson, projektledare. 16 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI 2005

17 När ett sjukfall pågått en tid ska en handläggare på Försäkringskassan göra ett första vägval, det vill säga bedöma om den sjukskrivne kommer att återgå till arbetet efter medicinsk behandling och rehabilitering, eller om ärendet kräver mer aktiva insatser från Försäkringskassans sida. Att förutse hur sjukfall utvecklas i framtiden är väldigt svårt. Träffsäkerheten i dag är inte så hög som man skulle önska. Därför har vår utgångspunkt varit frågan: Vad är det för faktorer som påverkar utvecklingen i ett sjukfall? Vi valde friskperspektivet Under förra våren gjordes en enkät med personer kring sextionde sjukskrivningsdagen. Samtidigt togs registerdata fram för samma personer. Vi valde att ha friskperspektivet och utgick från frågan Vad är det för faktorer som gör att en person återgår till arbetet av sig själv? Vi kom fram till cirka 40 variabler som vi ville undersöka. Enkäten som ger bättre träffsäkerhet Frågor till kvinnor Hur bedömer du att ditt allmänna hälsotillstånd är nu? Hur bedömer du att din nuvarande arbetsförmåga är i förhållande till de fysiska kraven i ditt arbete? När tror du att du kan börja arbeta din normala arbetstid? Anser du att sjukskrivningen är orsakad av förhållanden på arbetsplatsen? Vilken diagnos har du i ditt läkarintyg? Är du sjukskriven på hel- eller deltid? (Svaren på de två sista frågorna finns att tillgå som registeruppgifter.) Dels handlar det om omständigheter kring den försäkrade; ålder, medborgarskap, inkomst, diagnos, sjukskrivningsnivå, sjukskrivningshistorik, typ av arbetsgivare, civilstånd. Den andra typen av variabler handlar, fortsätter Malin Nilsson, om hur den sjukskrivne själv uppfattar sitt allmänna hälsotillstånd och sin arbetsförmåga. Till exempel om man tycker att sjukskrivningen påverkats av förhållanden på arbetsplatsen, om man har en positiv eller negativ syn på att gå tillbaka till arbetet, när man tror att man kan återgå till arbetet och om man känner sig välkommen tillbaka. Robert Jonsson, statistiker och forskare vid Göteborgs Universitet, har analyserat svaren och jämfört dem med facit det vill säga sett vilka personer som återgått till arbetet innan hundraåttionde sjukdagen. Det visade sig då att den variabel Frågor till män Anledningen till att män och kvinnor får olika frågor är att de bakgrundsfaktorer som avgör träffsäkerheten i enkäten skiljer sig åt för män och kvinnor. Det har visat sig att en fråga till en man inte alls behöver ha någon relevans för en kvinna. Varför det är olika vet man inte idag. som enskilt fungerar bäst för att göra prognosen om återgång till arbetet är frågan: När tror du att du kan börja arbeta din normala arbetstid igen? Den frågan var mycket bättre än att bedöma efter en diagnos. Att fråga när personen själv tror att han kan gå tillbaka till arbetet är mycket bättre än att bedöma efter diagnosen. Hur bedömer du att ditt allmänna hälsotillstånd är nu? Hur bedömer du att din nuvarande arbetsförmåga är i förhållande till de fysiska kraven i ditt arbete? 3. Hur bedömer du att din nuvarande arbetsförmåga är i förhållande till de psykiska och mentala kraven i ditt arbete? 4. När tror du att du kan börja arbeta din normala arbetstid? Under senhösten tittade Robert Jonsson på en kombination av de viktigaste variablerna för återgång till a r b e t e och tog fram en statistisk modell för män och en för kvinnor. För kvinnor handlar det om sex tungt vägande uppgifter och för män om fyra. De viktiga faktorerna har använts för att ta fram ett enkelt webbaserat datorprogram, Prognosverktyget, vilket använts i ett pilottest på tio försäkringskon- tor runtom i lan- det. Handläggarna tar personlig kontakt med sjukskrivna som är ak- tuella för första vägvalet en skillnad är att vägvalet nu ska ske tidigare; efter 30 i stället för 60 sjukskrivningsdagar. Undersöka träffsäkerheten Den uppföljning som pågår av projektet ska nu kontrollera träffsäkerheten i den statistiska modellen, undersöka träffsäkerheten i handläggarnas första vägval och ta reda på vad handläggarna tycker om verktyget. Hittills är utvärderingen klar vad gäller användarnas betyg på prognosverktyget det är högt: Omdömena är positiva och man ser prognosverktyget som ett bra stöd i arbetet. Det spännande svaret på om prognosverktyget ger bättre prognoser får vi i december, säger Malin Nilsson. DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI

18 HANDLÄGGARNA NÖJDA Nu får vi inspiration till nya arbetssätt Birgitta Utbult och Gisela Nordling, vägväljare på Försäkringskassan, menar att Prognosverktyget redan inspirerat till ett ändrat arbetssätt. Jag kommer från ett mindre lokalkontor på Öckerö. Där har inriktningen varit tidig kontakt med de sjukskrivna, så en tidig telefonkontakt som i prognosverktyget känns helt naturligt, säger Birgitta Utbult. Gisela Nordling tycker att det är viktigt att första vägvalet nu tidigarelagts till trettionde sjukskrivningsdagen. I strålande sommarväder möter jag de två handläggarna på kontoret på Hisingen. Vi lämnar snart kontoret för att fortsätta samtalet och ta bilder vid den idylliska Kvilleån. Birgitta Utbult känner nu att hon arbetar likadant som under projektfasen, fast inte med verktyget, fortsätter hon. Vi har ju ett metodstöd där man gör en tidig bedömning och sedan gör en plan för återgång till arbetet. Då är det bra att följa samma tankegångar, som med frågorna i verktyget. Men det handlar inte om att handläggarna slaviskt anammat en metod, förtydligar Gisela Nordling. Vi tycker att frågorna är lite stelt formulerade, så vi ställer dem inte ordagrant. Det viktiga är ju att få svaren. Ett exempel på den saken är första frågan; Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Den är svår! Den sjukskrivne talar helst bara om sjukdomen, då gäller det att föra in samtalet på hur han mår över huvud taget, säger Birgitta Utbult. Att just frågan om den egna uppfattningen väger så tungt kan måhända, antyder jag lite provokativt, tyda på att den sjukskrivne inte fullt ut tagits på allvar förut. Har kanske till och med handläggarna haft en för optimistisk syn på möjligheten att återgå till arbetet vid längre sjukskrivningar? Birgitta Utbult medger att en viss självkritik kan vara berättigad. Det är en svår fråga Även om vi inte varit för optimistiska kanske vi har varit för lite ifrågasättande. Men, det är ju ändå så att de medicinska underlagen styr våra bedömningar. Oavsett vad den sjukskrivne säger. Är Prognosverktyget ett första steg för att ändra det förhållningssättet? Kanske det. Men det mest betydelsefulla med prognosverktyget är att vi i ett tidigt skede kan sortera ut vilka ärenden vi ska arbeta aktivt i. Birgitta Utbult menar att de följer samma tankegångar som i metodstödet. Röster om Prognosverktyget Det här är några av de synpunkter som kom fram vid ett seminarium för användare av prognosverktyget: Oron över att behöva ringa varje försäkrad var obefogad pratstunderna ger så mycket att den tid det tar är väl motiverad. Farhågor finns att man ska tvingas använda prognosverktyget i alla ärenden att man som i projektskedet inte tvingas följa dess bedömning är viktigt. I flera fall upplever handläggarna att samtalet startar en tankeprocess hos den sjukskrivne. Prognosverktyget är lätt att använda och tolka. Många som får samtalet blir glada över att Försäkringskassan ringer och frågar hur man mår. För att prognosverktyget ska fungera bra är det viktigt att det hänger ihop med den ordinarie arbetsmetoden och är integrerat i ÄHS. Det finns också de som tycker att magkänslan och erfarenheten är viktig och inte kan ersättas av några enkätfrågor. 18 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI 2005

19 Ett telefonsamtal gör skillnad Förhoppningsvis kan prognosprojektet leda till att myten att man inte hinner tala med de sjukskrivna krossas. Det hoppas i alla fall Ulf Gabrielii, som är ansvarig för utvärdering på Försäkringskassan i Västra Götaland. Ett samtal betyder så mycket. Att ringa ett personligt samtal till den sjukskrivna sparar tid på lång sikt. Det var en aha-upplevelse när handläggarna vid ett seminarium så samfällt sa att det var positivt att ringa till de sjukskrivna. Innan projektet var det många som sa just det att vi hinner inte ringa upp och prata med folk, fortsätter han. Men sedan visar det sig att vi får så mycket information. Man sparar på sikt mer tid än vad man behöver lägga ner på samtalet! Visst har många handläggare en stressig och knepig situation, förtydligar han. Men det är också en myt att bara tala om merarbete när det handlar om Jag tror att alla i dag är medvetna om att det är bra och positivt att prata med de sjukskrivna, säger Ulf Gabrielii. mänskliga kontakter. Jag tror också att alla i dag är medvetna om att det är bra och positivt att prata med de sjukskrivna. En puff i rätt riktning Vad som tycks behövas är alltså en puff i rätt riktning och det är också så prognosprojektet tycks ha fungerat. Jag hade inte väntat mig den entusiasmen. Jag tror att det här mynnar ut i en strävan att arbeta effektivare och jag tror absolut på en fortsättning för Prognosverktyget efter jul. I hela landet! DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI

20 Under vinjetten PROBLEM- LÖSARNA publicerar vi varje månad frågor som vi fått från personal i Försäkringskassan. Frågorna kan komma från en person men de kan också vara flera personers berättelser som vävts samman till en frågeställning. Oavsett bakgrunden så ändrar redaktionen alltid detaljer för att det inte ska vara möjligt att identifiera de inblandade personerna. Varje fråga besvaras av två olika experter på området. SKRIV TILL OSS om ditt problem! Ta kontakt med oss på redaktionen om du har ett problem du tycker vi ska ta upp. Redaktionen Dagens Socialförsäkring Stockholm - ringskassan.se PROBLEMLÖSARNA Får jag mejla privat? Vad är tillåtet och inte tillåtet när det gäller e-postanvändning inom Försäkringskassan? Lennart tycker att det är lite svårt att tolka de riktlinjer som finns. SAMMANSTÄLLT AV CHRISTER JÄRILD Torsten Regenholz Informationssäkerhetschef på Försäkringskassan. Jag är relativt nyanställd på Försäkringskassan som handläggare. Från min tidigare arbetsplats, också en myndighet, använde jag mejlen i privat syfte ganska ofta. Jag är aktiv i flera föreningar, bland annat ordförande i en bostadsförening. Trots vissa restriktioner för e-postandet var detta aldrig något problem så länge jobbet blev gjort. Jag såg alltid till att det inte inkräktade på jobbet. De flesta mejlkontakter försökte jag självklart klara hemma, men det var inte alltid möjligt. Här på Försäkringskassan känns det inte lika självklart att använda mejlen på detta sätt. Kulturen är inte sådan och internetpolicyn är mycket restriktiv. Men när det gäller e-postpolicyn är det lite luddigt. Det står att mejlen är avsedd att användas som ett led i tjänsten, men att detta inte innebär att privat användning är förbjuden. Och att det accepteras att anställda vid enstaka tillfällen använder arbetsgivarens utrustning för kortare privata ändamål, för att citera riktlinjerna. Men vad innebär det? Är det någon skillnad att skicka ett mejl till frugan el- ler till Ikea eller till sin bank? Och enstaka tillfällen, är det två gånger per dag eller tio? Och i mitt fall, är det ok att jag fortsätter skicka mina mejl till bostadsrättsföreningen? Säkerhetsexperten: Skicka privatmejl alltid en fråga om omdöme Det finns inget förbud för privat användning av e-post på Försäkringskassan. Däremot står det i riktlinjerna att e-post för privat bruk endast kan ske i mindre omfattning. E-posten ska främst användas i tjänsten. Använd omdömet! Missbruk gagnar varken säkerheten eller Försäkringskassans anseende, menar informationssäkerhetschefen. Grundorsak är att det finns allvarliga hot och risker runt e-post som kan skada Försäkringskassan, till exempel skräppost, så kallad spam och e-post smittad med virus. När man skickar e-post från Försäkringskassan exponeras e-postadressen och ofta samlas dessa upp på diverse oönskade ställen. Det finns en stor affärsverksamhet på Internet som säljer e-postadresser till mindre nogräknade och illvilliga individer, till exempel spam- och virusmakare. Det är detta hot vi vill försöka begränsa. Även om vi har ordentliga virus- och spam-skydd utgör de i allra högsta grad relevanta risker, något vi bittert fick erfara förra sommaren då de flesta arbetsplatser stod stilla i två dagar Säkerheten står i centrum. Det handlar alltså inte om antal privata e-postmeddelande eller med vem man konverserar, utan om att minska säkerhetsriskerna för Försäkringskassan. Frågan om två eller tio gånger per dag är att betrakta som enstaka användning, tycker jag är oväsentlig och inte möjlig att besvara. Man måste använda omdömet. Det är viktigt att ha i åtanke att det är Försäkringskassans namn som exponeras när vi skickar e-post. Det som i sådana sammanhang uttrycks, kan därmed uppfattas som organisationens officiella synpunkt. Det kan alltså uppfattas som Försäkringskassans uppfattning. Det kan inte heller uteslutas att allmänhet eller press ber att få ta del av innehållet i någons inkorg e-post räknas som allmänna handlingar. Arbetsgivaren får följa upp misstankar om otillåten användning av e-post, enligt riktlinjerna för informationssäkerhet. Personalstaben i Försäkringskassan utreder just nu frågan om enhetlig hantering av brott mot interna regelverk, till exempel om varningar övervägs och när anmälan ska ske till Personalansvarsnämnden. ILLUSTRATION: MAGDALENA WENNBERG LAVEBRATT 20 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING AUGUSTI 2005

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter.

Kundorientering. Självbetjäning via Internet. Nationellt försäkringscenter. Kund handläggare. Lokalt försäkringscenter. Kundcenter. December 2011 Kundorientering @ Självbetjäning via Internet Nationellt försäkringscenter Kund Lokalkontor Personliga handläggare Kundcenter Lokalt försäkringscenter December 2011 Förmåner inom socialförsäkringen

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2013 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra försäkringar är bestämda

Läs mer

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ '"'e-l F k:

~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W\ ''e-l F k: ~ CI tet l aj 'OGVY) el eu:{ LLf }1'1;:fe- W '"'e-l F k: 2012-03-08 Funktionsnedsättning fil Försäkringskassan Ersättninqsformer,,-., Sjukpenning, SjukersättningIaktivitetsersättning o Handikappersättning

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL

Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Om ersättning vid arbetsskada TFA-KL Utgiven i juni 2012 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 5/2012 Omfattar perioden 30 januari - 3 februari samt kompletteringar från 26 och 27 januari Komplettering från 26 januari

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring

Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Om ersättning vid sjukdom AGS och Premiebefrielseförsäkring Utgiven i juni 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost Bakgrund Ovanstående Samordningsförbund bildades den 1 januari 2011, bildandet gjordes genom en ombildning av Samordningsförbundet i Kristianstads

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA

Om ersättning vid arbetsskada TFA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada TFA April 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Välkommen till STs Trygghetsutbildning

Välkommen till STs Trygghetsutbildning Välkommen till STs Trygghetsutbildning 7 LAS (Lagen om anställningsskydd) Uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. - arbetsbrist - personliga skäl Begreppet arbetsbrist i LAS Uppsägning

Läs mer

När du är sjukskriven

När du är sjukskriven När du är sjukskriven När du är sjukskriven Har du koll på dina rättigheter som sjukskriven? Det kan vara mycket att hålla reda på samtidigt som du ska försöka bli frisk igen. Unionen hjälper dig att

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST)

Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) 1(5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6) (S2012/1273/FST) Kronofogdemyndigheten (KFM), som har till uppgift att verkställa beslut

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada PSA Maj 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Lättläst. Socialförsäkringen

Lättläst. Socialförsäkringen Lättläst Socialförsäkringen Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen

Inledning. 1. Stöd för överenskommelsen Februar 2015 Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och Styrelsen for Arbejdsmarked og Rekruttering om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

Sjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa?

Vad fick Annika och hennes arbetsgivare för hjälp från Trygg-Hansa? Rehab Sidan 2 Läkaren säger att jag är utbränd och att det kan ta lång tid att komma tillbaka. Annika låter trött och lite skamsen när hon ringer och berättar för sin chef Birgitta om det läkarutlåtande

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING

Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING Om ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist AGB FÖRSÄKRING Utgiven i januari 2015 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet.

Läs mer

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12)

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) Allmänt I rapporten behandlas

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn 1 AVTAL/UPPDRAGSBESKRIVNING Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Mottagare Lokala Ledningsgruppen i Stenungsund PROJEKTETS NAMN: Stenungsunds Teamet Insatser

Läs mer

Utvärdering av projektet Gröna Rehab

Utvärdering av projektet Gröna Rehab Utvärdering av projektet Gröna Rehab ISM-häfte nr 3 Eva Sahlin Gunnar Ahlborg jr Institutet för stressmedicin FÖRORD Styrgruppen för Gröna Rehab representerande Västra Götalandsregionens miljönämnd, folkhälsokommitté

Läs mer

Nyttodimension (3) Ange nyttonivå (1-5) för respektive dimension. Effektivare. Medborgare. Företagare. Medarbetare. förvaltning

Nyttodimension (3) Ange nyttonivå (1-5) för respektive dimension. Effektivare. Medborgare. Företagare. Medarbetare. förvaltning Myndighet (0a): e-post kontaktperson (0b): Filnamn enligt principen: myndighetsnamnyymmdd Område (1) Ange område, se listan i rosa området till höger eller för muspekaren över denna ruta Samverkan Samverkan

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning

Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG När du är arbetslös ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG 1. Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag 2. Inom 10 dagar får du ett brev med information samt dina första kassakort 3. Fyll

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863

2007:1. Kundmätning 2007. En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 2007:1 Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon- och besökskundtjänst ISSN 1652-9863 Statistikrapport administrationsstatistik Kundmätning 2007 En mätning av spontana kundmöten i telefon-

Läs mer

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för yrkesfiskare TFA Utgiven i november 2014 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Våra

Läs mer

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA

PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA PSA OM ERSÄTTNING VID ARBETSSKADA Maj 2008 1 Din trygghet om något händer - Avtal om ersättning vid personskada (PSA) Du omfattas av ett avtal via jobbet. Avtalet är ett komplement till den ersättning

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare.

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare. DU BLÄDDRAR MED HJÄLP AV PILTANGENTERNA Förbättra sjuktalen med Sjuk & Frisk SJUK & FRISK ANMÄLAN, RÅDGIVNING & STATISTIK OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE POSITIVA EFFEKTER ENKEL ADMINISTRATION» Euro

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se

Riktiga jobb åt alla. Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006. www.centerpartiet.se Riktiga jobb åt alla Strategi för full sysselsättning för funktionshindrade september 2006 www.centerpartiet.se Arbetslösheten bland funktionshindrade har ökat Ingen grupp i samhället har drabbats så hårt

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Försäkringskassans personregister

Försäkringskassans personregister Försäkringskassans personregister Din rätt till information Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013

Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar 2013 Inledning I rapporten beskrivs vårt arbete för att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och för att motverka bidragsbrott.

Läs mer