KTH-nytt 4/99. Arsenikförgiftat grundvatten 100 miljoner drabbas. Lärarbrist i framtiden Allvarligt problem för KTH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KTH-nytt 4/99. Arsenikförgiftat grundvatten 100 miljoner drabbas. Lärarbrist i framtiden Allvarligt problem för KTH"

Transkript

1 Kungl Tekniska Högskolans månadstidning Arsenikförgiftat grundvatten 100 miljoner drabbas Lärarbrist i framtiden Allvarligt problem för KTH Arkitekt forskar på KI Designar för hälsan

2 ges ut av Kungl Tekniska Högskolan, Informationsenheten. har en upplaga om ex och utkommer med 11 nummer per år omkring den 25:e i varje månad (ej juli). Ansvarig utgivare Olle Blomqvist, e-post: Redaktör Magnus Myrén, tjl Mette Wärn, vik e-post: Redaktion Magnus Myrén,tjl Mette Wärn, vik, Åsa Johansson, Cecilia Olsson, Redaktionsråd Anders J Thor, ordf Eilert Berglind Olle Blomqvist Anders Ersson Jan Grandell Magnus Myrén Lennart Persson Kerstin Severinson-Eklundh Layout Åsa Johansson Annonser Mette Wärn, Adress, Informationsenheten Stockholm Besöksadress: Osquars backe 27 Internet: Telefax: Manusstopp 5/99 Fredag 7 maj 1999 De dricker arsenikförgiftat vatten 3 Kilo är inte alltid kilo 5 Läxhjälp ger goda förebilder 6 Rektors Ruta Teknik i framtiden 7 Lärarbristen viktigaste framtidsfrågan 8 QuarneVALen, studentjippo och folkfest 10 Reflektion och dialog 12 konkurrenskraftiga vapen Styrelsen måste synas på KTH 15 Dansk skalle gör akademisk kometkarriär 16 Kortnytt Att bygga för hälsan 18 Insänt 20 Debatt 21 Doktorshatten 22 Årsredovisningen KTHs aktiekurs 22 Glad när det regnar 24 Manusstopp 6/99 Måndag 31 maj 1999 ISSN Tryck: Elanders Tofters trycks på det Svanengodkända papperet Silverblade, licensnr Arsenikförgiftat vatten 100 miljoner drabbade Lärarbrist i framtiden allvarligt problem för KTH Arkitekt forskar på KI designar för hälsan Omslag Pererik Åberg, meteorolog på Sveriges television och student på teknisk fysik på KTH, blickar mot skyarna för en möjlig väderprognos. Foto Mette Wärn. 2

3 I Bangladesh och Västbengalen, Indien, är cirka 100 miljoner människor beroende av vatten som är förgiftat av arsenik. Människorna som drabbas utvecklar i slutstadiet en form av cancer. KTH deltar sedan 1996 i ett internationellt forskningssamarbete för att bland annat kartlägga förgiftningens omfattning. Behovet av vatten är stort; dels behöver man det till att bevattna risodlingar, som i sig är oerhört vattenintensiva, dels behöver den växande befolkningen tillgång till dricksvatten. Risodlingar upptar i dag 80 procent av jordbruksmarken i Bangladesh. Text: Mette Wärn Foto: Prosun Bhattacharya De dricker arsenikförgiftat vatten ärldens allvarligaste arsenikförgiftning håller nu på att uppdagas i Västbengalen i Indien och VBangladesh. Ingen annan stans har man hittills funnit så omfattande arsenikföroreningar i grundvattnet som i Västbengalen och i Bangladesh. Forskare världen över har nu börjat intressera sig för att studera grundvattenförhållandena där. De uppnådda resultaten kan man tilllämpa på vissa områden i Mongoliet, Chile och Taiwan som också har höga halter av arsenik i grundvattnet. Omkring 100 miljoner människor i Västbengalen och Bangladesh använder dagligen vatten med en arsenikhalt över den enligt WHO tillåtna gränsen 0,01mg per liter. Man uppskattar att cirka människor redan uppvisar symptom på arsenikförgiftning. Till att börja med orsakar förgiftningen gradvisa hudförändringar, i senare stadier påverkas olika inre organ i vilka även cancer gradvis kan utvecklas. Syrebrist i grundvatten Redan på åttiotalet uppmärksammade man de första fallen av arsenikförgiftning i Västbengalen som man kunde relatera till vattenanvändningen. I Bangladesh hade man också misstankar om att vatt- net kunde vara förgiftat men sambanden var inte helt klarlagda uppskattade man att det rörde sig om sex distrikt i Västbengalen med en befolkning på sammanlagt cirka 33 miljoner människor som använde det förgiftade grundvattnet. Men omfattningen visade sig vara betydligt större. Först 1996 var Bangladesh olika vattentäkter kartlagda och man kunde konstatera att det fanns arsenik i grundvattnet även där, berättar Prosun Bhattacharya, forskningsingenjör på avdelningen för mark- och vattenresurser på KTH. Sedan 1996 har han och hans avdelning jobbat med olika projekt i Västbengalen. Sedan januari i år är de även involverade i ett projekt i Bangladesh. Vi kommer att titta på hur vattenkemin är relaterad till utlösningen av arsenik från sedimentavlagringarna, alltså vad det är som orsakar att arseniken löser ut i grundvattnet, säger han. Gunnar Jacks, professor på avdelningen för mark- och vattenresurser, och Prosun Bhattacharya har sedan 1996 hävdat att arseniken löser ut på grund av syrebrist i grundvattnet. Har man en hög koncentration av organiskt kol i sedimenten, skapar man reducerande förhållanden i akviferer där järnkomponenten är icke-stabil. Det vill säga, organiskt material förbrukar det lösta syret i vattnet, vilket leder till att både arsenik och järn löser ut, förklarar Prosun Bhattacharya. Arsenik i ungt sedimentlager På sextiotalet började UNICEF borra brunnar både i Västbengalen och Bangladesh. Behovet av vatten var stort, dels behövde man det till att bevattna risodlingar (som i sig är oerhört vattenintensiva) dels behövde den växande befolkningen tillgång till dricksvatten. En bidragande orsak till det större vattenuttaget är den så kallade gröna revolutionen på sjuttiotalet. Då ökade man kraftigt produktionen av ris och tog ut så många som fyra risskördar per år. FAKTA ARSENIK Arsenik förekommer naturligt i Bengal-deltat, dvs i Västbengalen och Bangladesh. Arseniken kommer ursprungligen från Himalayas berggrund i norr och från berggrunden i Rajmahals bergstrakter väster om själva Bengal-deltat. Arseniken finns avlagrad i sedimenten från sen kvartärtid, dvs från år tillbaka och fram till i dag. 3

4 Foto: Mette Wärn Ris är fortfarande den viktigaste grödan i området. I Bangladesh upptar risodlingarna cirka 80 procent av jordbruksmarken. Borrandet av brunnar sattes i gång utan att noggrannare undersökningar av jorden och vattnet gjordes. Huvudsaken då var att få fram vatten, säger Prosun Bhattacharya. I dagsläget finns det cirka 5 miljoner borrade brunnar i Bangladesh och UNICEF hade sänkt dessa brunnar på meter eller 30 meter som standard. Dessa akviferer tillhör de yngsta sedimentavlagringarna, som visade sig innehålla stora mängder arsenik. Tar man därför vatten ur dessa akviferer får man vatten med en hög halt av arsenik. Vår första uppgift blir att kartlägga akvifererna och på så vis kunna ta reda på var man kan sänka brunnarna till akviferer där grundvattnet inte innehåller så stora mängder arsenik. Olika stadier av förgiftning Det tar ett tag innan kroppen visar symptom på att den är förgiftad och det finns olika stadier av förgiftning. Det första Sedan 1996 har Prosun Bhattacharya, forskningsingenjör tillsammans med Groundwater Arsenic Research Group på KTH, jobbat med olika projekt i Västbengalen. Sedan januari i år är de även involverade i ett projekt i Bangladesh. De ska bland annat utreda grundorsaken till arsenikens förekomst i grundvattnet samt utveckla saneringsteknik till låga kostnader. akvifer = sedimentavlagringar med vattenbärande förmåga stadiet, melanos, uppträder som mörka utslag på övre delen av kroppen. I detta stadium av förgiftning går det att bota den drabbade. Kan man hindra dem att dricka vattnet kan utslagen helt försvinna eftersom inte för stora mängder av arsenik har ackumulerats i kroppen, säger Prosun Bhattacharya. I nästa stadie, keratos, kan den drabbade uppvisa små, kornliknande utslag på händer och fötter. Är förgiftningen så långt gången kan man endast hejda processen, men man kan inte bota den som är förgiftad. Om processen fortgår följer sedan mer avancerade stadier av keratos. Ju längre det går desto smärtsammare är det. I värsta fall utvecklas keratos till cancer. De som bor i städerna är mindre drabbade än de som bor i byar, både vad gäller grad av förgiftning och antalet drabbade. Det vatten som befolkningen i städer använder är till viss del renat, förklarar Prosun Bhattacharya. Helt rent är det dock inte och egentligen är vattnet inte primärt renat från arsenik utan järn. Det finns nämligen också höga halter av järn i vattnet. Sannolikt är det så att när man tar bort järnet tar man även bort en del av arseniken. Nödvändigt med vatten För att förhindra att arsenikförgiftningens omfattning blir större gäller det att antingen rena det vatten som finns till hands eller att hitta andra vattentäkter att ta vatten från. Man kan inte bara säga till människorna där att de ska sluta använda vattnet. Var ska de då ta vatten ifrån, säger Prosun Bhattacharya. Ett alternativ är att borra djupare brunnar så att man hämtar vatten ur äldre akviferer. Frågan då är hur länge grundvattnet räcker i dessa. Till äldre akviferer tillförs grundvatten mycket långsamt. Ett annat alternativ är att återanvända regnvatten. Tekniken för att tillvarata regnvatten finns, men risken är stor att regnvattnet blir förorenat på grund av okunskap bland befolkningen, säger Prosun Bhattacharya. Återstår att rena vattnet. En metod är att låta vattnet stå. Arsenik och järn sjunker då till botten och man blir av med cirka 80 procent av arseniken. En annan reningsmetod består i att använda laterit, ett slags jordart som finns i stora mängder i Västbengalen. Genom att blanda laterit med vatten kan man binda cirka procent av arseniken i jorden och det är det vi främst satsar på nu, säger Prosun Bhattacharya. Tittar man på fötterna ser det ut som om de har gått i lera. I själva verket befinner de sig i det sista stadiet av arsenikförgiftning. I detta stadium av arsenikförgiftning, keratos, kan den drabbade uppvisa små, kornliknande utslag på händer och fötter. Är förgiftningen så långt gången kan man endast hejda processen, men man kan inte bota den som är förgiftad. 4

5 Text och foto: Thomas Heldmark Måtten för datakapacitet: kilobyte, megabyte och gigabyte stämmer inte. Dataindustrin tänkte fel från början och ju större dator och program, desto större blir felet. Standardiseringsgurun Anders J Thor har lett expertgruppen som hittat en lösning. Kilo är inte alltid kilo Frågan är hur länge det dröjer innan den amerikanska dataindustrin lär sig de nya korrekta dataprefixen, som expertgruppen ledd av Anders J Thor på bilden, arbetat fram. Metersystemet har man ju inte begripit, trots att det var 200 år sedan det uppfanns, säger han. refixen kilo, mega och giga i datorvärlden är inte desamma som i metersystemet. I metersystemet betyder kilo som vi vet P1000, mega betyder en miljon och giga betyder en miljard. Prefixet tera står för en biljon, Prefixen i datatekniken är däremot alltid potenser av talet två. Det som vi kallar en kilobyte är två upphöjt till tio, det vill säga 2x2x2x2x2x2x2x2x2x2 = 1024 bytes. En megabyte är egentligen 1024x1024, alltså bytes, vilket betyder drygt fyra procent mer än vad som anges. Och ju större datorerna blir desto större blir felet. På gigabytenivå blir felet så pass stort som dryga sju procent. Redan på den nivån blir felprocenten helt oacceptabel, säger Anders J Thor, KTH-lektor i mekanik och standardiseringsguru. Det uppstår missförstånd mellan köpare och säljare. Och när datorerna växer blir felet ännu allvarligare. Fel från början Felet har hängt med sedan tidigt åttiotal när den amerikanska datorindustrin började sälja persondatorer på allvar. Den som försöker handla i lösvikt i en amerikansk livsmedelsbutik vet ju vilka svårigheter amerikaner har med metersystemet. Och i det här fallet har det enligt Anders J Thor blivit ett mischmasch mellan två olika system. Anders J Thor är ordförande i expertkommittén TC 25 inom den internationella standardiseringsorganisationen, IEC, som har haft till uppgift att hitta en lösning på problemet. Skilj datakilo från vanliga kilo Det har man nu gjort. För att skilja datakilo från vanliga kilo har IEC bestämt att följande ska gälla: Det är reklambranschen som är mest konservativ när det gäller att ta till sig nya enheter Två upphöjt till tio heter kibi (ur kilobinary) med symbolen Ki (jämför kilo och k), två upphöjt till tjugo heter mebi (ur megabinary) med symbolen Mi (jämför mega och M) och så vidare; gibi med symbolen Gi; tebi med Ti; pebi med Pi, och slutligen exbi med Ei, som är två upphöjt till sextio. Hänger du med? Bra. Det gör nämligen inte databranschen. De nya prefixen togs i bruk vid årsskiftet, men Anders J Thor befarar att det kommer att dröja innan de dyker upp i datorannonserna. Metersystemet har ju inte blivit accepterat fullt ut, trots att det skapades för exakt 200 år sedan. Än i dag använder sig amerikanarna av sina otympliga vikt- och rymdmått som ounce och gallon, säger Anders J Thor. Reklambranschen konservativ Anders J Thor har den erfarenheten att det är reklambranschen som är mest konservativ när det gäller att ta till sig nya enheter. Han påminner om att inkråmet under bilmotorhuvar fortfarande mäts i hästkrafter i bilannonser, trots att fackfolk talar om kilowatt. Det är för att hästkrafter ger ett högre tal. Han berättar också att vad som krävdes för att amerikanska bensinmackar skulle gå över från gallon till liter var att bensinpriset per gallon passerade endollarstrecket. Då blev literpriset lägre och behändigare. När det gäller de nya datastorheterna ger branschorganisationerna tillverkare och återförsäljare fem år att anpassa sig. Men redan i dag ska man alltså kunna fråga efter datorminnen på mebi och hårddiskar på gibi. 5

6 Läxhjälp ger goda förebilder På KTH i Haninge deltar tio kvinnliga studenter i ett projekt som syftar till att minska segregationen i Jordbro. En dag i veckan åker KTH-studenter ut till Jordbromalmsskolan för att hjälpa till med läxläsning. Besöken har blivit populära. Text och foto: Mette Wärn Det handlar till allra största delen om att ge tjejerna på Jordbromalmsskolan självförtroende så att de kan och vågar läsa både på gymnasiet och högskolan, säger Kristina Blomdahl och Katarina Bjurefors-Giertta, båda andraårsstudenter på datateknik respektive elektroteknik på Ingenjörsskolan i Haninge. rån början var det tänkt att tjejer i årskurs nio skulle få hjälp med matten. För många av dem kan det vara Fviktigt att försöka höja slutbetyget. Den första kontakten var lite trevande men nu strömmar eleverna till, både tjejer och killar, och de får hjälp inte bara med matte utan med det som behövs. Samtidigt med läxhjälpen fungerar KTH-tjejerna som förebilder för flickorna på Jordbromalmsskolan. I Jordbro är det ovanligt att ungdomar läser på högskola. De ser inte vidareutbildning, inte ens gymnasiet, som något nödvändigt. Det är oroväckande och vi ville på det här sättet visa framför allt flickorna i Jordbroskolan att det finns möjligheter att utbilda sig och att tjejerna här är som de flesta tjejer, berättar Jonas Nyström, informatör på Ingenjörsskolan i Haninge. KTH medverkar i Jordbromalmsprojektet sedan fem år tillbaka, bland annat genom att anordna teknikbesök för sjundeklassare. Vid besöken har de fått bygga hemsidor, surfa på Internet och göra besök i en AXE-växel. Det har handlat om att visa dem hur det ser ut på en högskola och låta dem bekanta sig med lokalerna och upptäcka att det är ganska vanligt folk som går här, säger Jonas Nyström. Testa kunskaperna Läxhjälpen har slagit väl ut och uppskattas inte bara av eleverna på Jordbromalmsskolan. KTH-studenterna är minst lika entusiastiska. Vi får så otroligt mycket tillbaka, säger Kristina Blomdahl, andraårsstudent på datateknik. Det är roligt också att få testa vad vi kan egentligen. Kommer vi över huvud taget att kunna svara på deras frågor, tänkte vi i början. Det var tänkt att tio kvinnliga KTHstudenter, alla i årskurs två eller tre, skulle turas om att åka till Jordbromalmsskolan två och två. Men de åker ut oftare än vad schemat dikterar. Det tar ju inte så mycket tid för oss och det ger så otroligt mycket tillbaka. Man känner sig ibland som om man är deras storasyster, säger Katarina Bjurefors- Giertta, som läser till elingenjör på andra året. I början fick de förklara vad KTH är, om och om igen. Saker som är självklara för oss, som vad tentor och poäng är, har ju ingen riktig innebörd för dem, säger hon. Det gäller att ha tålamod, att aldrig tröttna på att förklara, att inte heller säga det är fel utan i stället fråga hur kom du fram till det?. Man måste också få dem att inse att det inte är någon vits med att förstå allt som står i en hel bok utan att det är viktigare att hitta ett system för att förstå. Det tar tid, säger Kristina Blomdahl. Ju mer man visar att man kan hjälpa till, desto mer frågar de, säger Katarina Bjurefors-Giertta. Båda tror att det är viktigt att visa att de inte är några kufar bara för att de pluggar på KTH. Dubbelt mentorskap De tjejer på KTH som ger läxhjälpen har själva fått gå en tredagarskurs i kvinnligt ledarskap och kvinnliga nätverk. Något som uppskattades och gav dem råg i ryggen. Dessutom har de fått varsin mentor på olika företag. Nästa steg blir att utveckla mentorskap mellan studenter och Jordbromalmsskoleelever. Fast Kristina Blomdahl har tjuvstartat. Jag har en adept som hör av sig till mig när hon vill och inför varje prov träffas vi och pluggar, berättar hon. Inför hösten hoppas de kunna fortsätta med läxhjälpen, något som de också rekommenderar varmt till andra. Man blir lite mera vuxen, säger Kristina Blomdahl. 6

7 rektors ruta Förståelse för komplexa system avgörande för TEKNIK I FRAMTIDEN För att kunna arbeta med teknik i framtiden krävs kunskap från andra vetenskapsområden. När andra vetenskapsområden integreras i tekniken bryts också vetenskapliga synsätt mot varandra och en öppenhet i dialogen mellan olika vetenskapsområden blir en förutsättning för framgångsrik forskning och utbildning. Vilka förändringar kan vi förvänta oss av framtiden? Då kommer, liksom nu och tidigare, den tekniska utvecklingen att öka vår livskvalitet och vara den motor i samhället som ger ekonomisk tillväxt och som möjliggör en positiv global utveckling avseende miljö, energi, hälsa och demokrati. Nya teknikområden kommer att se dagens ljus. Teknikområden där KTH förväntas vara ledande i forskning och utbildning. Teknik och teknikforskning blir allt bredare och för att kunna arbeta med teknik i framtiden krävs kunskap från andra vetenskapsområden. Det vid KTH första (bästa?) exemplet på det är industriell ekonomi, där kunnande i ekonomi, organisation och management är en förutsättning för framgång. Att kommunicera har fått en oerhört mycket större betydelse i en värld full av datorer, datornät, kunskap och information. Kommunikation som vetenskap är en mötesplats för teknik, medicin, lingvistik, psykologi och pedagogik. Produktionsteknik som en gång var nästan liktydigt med automatisering kräver numera kunnande om psykologin mellan maskiner och människor: både när det gäller design och produktutveckling, men också i själva produktionsprocessen. För oss tekniker kan verktygen synas vara mindre precisa än de vi är vana vid. Vi pratar om mjuk teknik, ibland som om detta vore en sämre slags teknik. Hård teknik baseras ofta på naturvetenskap. Lagarna är enkla: Maxwells ekvationer, Schrödinger ekvationen, Hamilton ekvationen etc. Världen styrs av dessa enkla lagar och dessa lagar gäller överallt. Lagarna kan formuleras med enkel matematik partiella och ordinära differential ekvationer. Allt är enkelt och logiskt, naturligtvis med undantag för världen själv! Den värld som teknisk forskning skall förstå och påverka på ett förutsägbart sätt. Finansiella system, biologiska system, klimatsystem, tekniska system, ekologiska system, det vill säga komplexa system som inte kan delas upp i sina beståndsdelar och sedan förstås med enkla lagar och logik. Framtidens tekniker måste kunna hantera både den hårda och mjuka tekniken, förstå både det enkla och komplexa. Konst är numera inte bara en del av arkitekturen utan också påtagligt närvarande inom medietekniken. Exemplen kan mångfaldigas. När andra vetenskapsområden integreras i tekniken bryts också vetenskapliga synsätt mot varandra och en öppenhet i dialogen mellan olika vetenskapsområden blir en förutsättning för framgångsrik forskning och utbildning. 7

8 Lärarbristen viktigaste framtidsfrågan Det börjar bli ont om universitetslärare. På KTH ställs allt fler kurser in på grund av brist på behöriga lärare. Samtidigt visar studier att universitetslärarna i genomsnitt arbetar över 50 timmar i veckan. TH riskerar att få rykte om sig som ett ställe där man sliter ut sig, säger Björn Lisper, Kproprefekt på institutionen för teleinformatik i Kista. Lärarbristen börjar bli ett problem för universitet och högskolor. Värst är det för tekniska högskolor inom överhettade områden som IT, telematik och telekommunikation. KTH är inte förskonad och särskilt utsatt är Ingenjörsskolan i Kista med en stor företagsby precis intill. På Teleinformatik i Kista har man för närvarande tre obesatta lektorat. Detta trots en stor annonskampanj i utländska branschtidskrifter. Det är hopplöst. Och inte första gången, suckar Björn Lisper. Vi har ingen chans att konkurrera med näringslivet. Ericsson och andra företag lockar till sig ingenjörerna innan de har examinerats. Dessutom tar de våra doktorer. Björn Lisper understryker att det i och för sig är bra att forskarutbildade personer går till industrin. Problemet är bara att det skapar temporär lärarbrist. Det finns för få doktorer i Sverige inom vårt ämne, helt enkelt, säger han. Detsamma tycks gälla på andra högskolor. Lunds tekniska högskola saknar sedan i höstas ett tiotal lektorer, luckor man fyller bäst man kan med tillfälliga vikariat. I några fall använder man obehöriga lärare. Det undviker man på KTH. Där ställer man hellre in kurser. På Teleinformatik har man tvingats ställa in två civilingenjörskurser på grund av lärarbristen en kurs i parallella datasystem och en kurs i datorsystemarkitektur. Inte heller det är första gången. Viktigaste frågan Bo Wahlberg, professor i reglerteknik, tillika prorektor med ansvar för utveckling av utbildningen, är också han bekymrad över lärarsituationen. Någon viktigare fråga för KTH finns inte, menar han. Vi letar med ljus och lykta efter professorer, lektorer och adjunkter. Det är samma problem på högskolor och universitet över hela världen, säger Bo Wahlberg, som dock understryker att kvalitetsribban ligger fast. Det är inte så att kvaliteten sänks. Däremot blir verksamheten mindre om vi har färre lärare. Vi får koncentrera oss, säger han. Vi letar med ljus och lykta efter professorer, lektorer och adjunkter. Det är samma problem på högskolor och universitet över hela världen Lärarbristen kan komma att förvärras när stora lärargrupper går i pension i början av nästa sekel. Ett exempel: på verkstadsteknik pensioneras nio professorer, en fjärdedel av kåren, inom två år. Samtidigt kommer åttiotalets talrika barnkullar snart att knacka på dörren. Regeringen har bestämt att antalet studieplatser i naturvetenskapliga och tekniska ämnen ska öka kraftigt de närmaste åren. Hur går det ihop? Universitetslärarfacket, SULF, menar att lärarbristen har strukturella orsaker, och att det bara är en tidsfråga innan även humaniora och medicin drabbas. Ökat studentantal kombinerat med hårdare sparkrav har gjort att universitetsläraryrket har fått sämre rykte, och att det är svårare att rekrytera forskarbegåvningar till yrket. I dag producerar exempelvis KTH dubbelt så många högskole- och civilingenjörer och dubbelt så många doktorer som för tio år sedan. Men lärarkåren har inte vuxit nämnvärt. På andra högskolor är bilden densamma. I Umeå har studentantalet ökat från läsåret 93/94 till

9 Text: Thomas Heldmark innevarande läsår. Antalet lärare har under samma tid ökat med 2,5 procent. 52 timmar i veckan Detta ökar givetvis pressen på de lärare som finns. Undersökningar som facket gjort visar att en lärare i genomsnitt arbetar 52 (!) timmar i veckan mot de 40 som lönekuvertet avser. Det gäller lärare av alla kategorier. När ska lärarna ha tid att forska? Forskning får ofta stryka på foten när föreläsningar och administration tar all tid. Tyvärr. Det är inte bra om KTH får rykte om sig att vara en plats där man sliter ut sig och inte hinner forska, säger Björn Lisper. Han tror att utbrända lärare är något vi kommer att få vänja oss vid. Vi har inte sett några exempel hos oss, ännu, men en del av oss kan ligga farligt nära, säger han. Problemet med utbrända lärare är ingen nyhet för SULF. Jan-Erik Skjöld, ombudsman på Sveriges universitetslärarförbund, uppger till exempel att antalet ärenden om lärare som känner sig mobbade är mångdubbelt fler i dag än för bara några år sedan. Att lärare känner sig kränkta och särbehandlade av chefer och arbetskamrater Foto: Trensmar är ett tecken på att det inte står rätt till, säger Jan-Erik Skjöld på Sveriges universitetslärarförbund. Ett annat tecken är sjukskrivningar. På Umeå universitet har andelen lärare bland de långtidssjukskrivna ökat från 10 till 33 procent under perioden Övergående problem Anders Eriksson, prorektor, vill dock inte överdriva svårigheterna. Han menar att problemet är relativt lokalt, att det är tråkigt men fullt naturligt att det tillfälligt sak- nas lärare inom vissa attraktiva områden. Just nu är det extremt. Men det kommer att återställas. Det tar tid att bygga upp högskolans lärarkompetens inom nya områden där den industriella utvecklingen galopperar. Vem vet, inom fem år kanske energiområdet kommer att vara lika hett, säger han. Anders Eriksson tror att de ökande kraven på lärarna gör att vi kommer att se en annan typ av lärare i framtiden. Undervisningen kommer att bli mer industrialiserad. Lektorerna kommer att forts på sid 10 9

10 forts från sid 9 tvingas bli mera affärsinriktade och att tydligare dokumentera hur deras tjänster betalar sig. Det kan bli fråga om att självständigt sälja in forskningsprojekt. Detta behöver inte vara enbart av ondo, menar han. Även om det minskar möjligheterna för begrundande kursutveckling. Tvärtom kan situationen bli mer dynamisk. En lektorstjänst eller en professur kan bli en språngbräda i karriären, säger han. Björn Lisper tror även han att KTH så småningom kommer att lösa lärarproblemet, men befarar att det kommer att bli värre innan det blir bättre. Import av kunskap Vad gör då högskolorna för att möta behoven den närmaste framtiden? En strategi tycks vara att skjuta på pensionen. I dag är cirka 800 verksamma lektorer återanställda pensionärer. På KTH satsar man dessutom på import av kunskap; annonskampanjer i utlandet är ett led i detta. Frågan är bara vad man ska locka utländsk kompetens med. Enligt fackets beräkningar har en fransk eller engelsk universitetslärare cirka 40 procent större köpkraft än sin svenska kollega. Värvningskampanjerna har, kanske inte oväntat, gett bäst resultat när de riktats österut. På Telekommunikation har man exempelvis nyss gett en ungerska ett lektorsvikariat. Sedan ett antal år finns en estnisk professor i programvaruteknik. Det letas efter matematiker i Kina och Ryssland. I sammanhanget nämner Bo Wahlberg våra invandrare, som han menar är en glömd resurs. Ungdomsprojekten i Jordbromalm, Rinkeby och Kista kan vara ett sätt att på lång sikt säkra återväxten av kompetens. Vi har under alltför lång tid exporterat kunskap. Det är dags att vi börjar importera och att vi tar vara på den kompetens vi har, säger Bo Wahlberg. QuarneVALen studentjippo Text: Mette Wärn Foto: Joel Åsblom folkfest & Den 15 maj startar karnevalståget med alla ekipage sin färd genom Stockholm. Genom att alla högskolor medverkar blir det ett sätt att visa Stockholm som universitetsstad, menar Ragnar Sjödahl, karnevalsgeneral. agnar Sjödahl har varit engagerad som karnevalsgeneral sedan ett år tillbaka. Under den tiden har stu- Rdierna fått stå tillbaka. Men det är det värt. Ska man vara med på något studentarrangemang under sin tid på Teknis så är det QuarneVALen, säger han. Det är det största studentjippot som äger rum i Stockholm och för deltagarna handlar det bara om en veckas, visserligen intensivt, arbete. I år kommer 108 ekipage och deltagare att fylla Stockholms gator under några timmar, lördagen den 15 maj. 80 personer har det senaste halvåret arbetat med alla förberedelser för Quarne- VALen. Det handlar om att fixa sponsorer, tigga till sig byggmaterial och att göra Brux-anvisningen, tidningen som finansierar hela QuarneVALen. Alla som deltar med ett ekipage måste sälja ett visst antal nummer av tidningen. När man väl har sålt sina tidningar får man ett byggkit med allt man behöver för att klara sig en vecka, säger Ragnar Sjödahl. I byggkitet ingår till exempel tandkräm, tandborste, busskort, deodorant. Det är ungefär som en charterresa på Valhallavägen, allt finns där, säger han. Dessutom finns på byggplatsen allt byggmaterial till det ekipage man ämnar bygga. För att karnevalsstaben i tid ska hinna få fram alla ekipagens olika byggmaterial fick deltagarna i år lämna in sina ritningar i slutet på februari. Bästa tekniska lösning Nytt för i år är att rektor delar ut ett pris på kronor för bästa tekniska lösning, berättar general Sjödahl. Priset har tagits fram för att få karnevalen lite mer tekniskt inriktad, och det verkar ha gett resultat bland årets deltagande ekipage. Ragnar Sjödahl tror inte att det egentligen avskräcker studenter från icke tekniska högskolor att medverka. Förra gången QuarneVALen drog genom Stockholm, 1996, uppskattade polisen att åskådare stod längs med QuarneVALstågets väg. Men det är inte alla som hurrar över QuarneVALen. På byggarbetsplatsen på Valhallavägen brukar bilägarna surna över att de under en veckas tid blir av med sina parkeringsplatser. Annars upplever Ragnar Sjödahl det som att de flesta är positivt inställda och han hoppas att det kommer minst lika många åskådare den 15 maj, som förra gången för tre år sedan. 10

11 VERKET Nu tar vi det kallt. På vintern svär vi över den. Heta sommardagar längtar vi efter den. I hushållet är vi beroende av den. Likaså på arbetet. Kyla har sedan urminnes tider använts i människans tjänst. Länge i form av is. På 1800-talet uppfanns både kompressoroch absorptionsteknikerna, vilka vidareutvecklades under 1900-talets början. T ex tog två gamla KTH:are, Baltzar von Platen och Gustav Munters fram en absorptionskylapparat utan rörliga delar. Dagens hyresgäster på KTH Campus, där KTH självklart är den största, har behov av både process- och komfortkyla. Idag produceras all kyla lokalt i fastigheterna. En anslutning av campusområdet till fjärrkyla medför både ekonomiska, estetiska, funktionella och miljömässiga fördelar. En förbindelseledning, kallad Pulsådern, längs Brinellvägen (se bild nedan) mellan Maskinkvarteret 43:40 och Värmekraftverket 43:5 är det första steget i byggandet av det centrala köldbärarnät som är en förutsättning för att försörja området med fjärrkyla. Så ta det bara kallt. Vid millennieskiftet kommer KTH Campus att ha tillgång till storskalig och miljövänlig kyla. Vill du veta mer om projekt fjärrkyla på KTH Campus? Beställ foldern som beskriver projektet på tel

12 För Maria Hammarén har många års erfarenhet som vetenskapsjournalist på Ny Teknik och lärare i kreativt skrivande för journalister och andra yrkesgrupper befäst uppfattningen om språket som en kreativ kraft utan motstycke. Det har hon nu utvecklat i sin doktorsavhandling, Ledtråd i förvandling Om att skapa en reflekterande praxis, där hon beskriver utvecklingsprojektet på Combitech Software. Reflektion och dialog konkurrenskraftiga vapen Från avancerade systemlösningar åt JAS Gripen till texter av filosofen Ludwig Wittgenstein. Det var tvära kast när högteknologiföretaget Combitech Software i samarbete med KTH utvecklade en modell för att överföra kunskap till nya medarbetare. Nio chefer och seniora medarbetare har genomfört ett annorlunda och mycket lyckat projekt med dialogen i centrum. tt hitta metoder för effektiv kunskapsöverföring är en trend världen över inte minst i kun- Askapsintensiva företag, berättar Maria Hammarén, som nyligen disputerade med projektet som bas. En stor del av den kunskap som dessa företag säljer kan inte överföras med hjälp av formaliserade utvecklingsprocesser, hävdar hon. Denna tysta kunskap bygger på erfarenhet och kan bara överföras i det språkliga spelet mellan människor. En förutsättning är att ord och begrepp verkligen betyder samma sak för alla inblandade. Att vara medveten om hur man använder sina ord är en förutsättning för att kunna beskriva ett problem och urskilja olika synsätt, menar hon. Medarbetarna skapar en gemensam begreppsgrund att stå på, för att snabbare kunna gå vidare. För Combitech Software betyder en modell för att snabbt föra över kunskap från erfarna medarbetare till nyanställda mycket, eftersom företaget växer snabbt. Från 60 till 160 medarbetare sedan Högläsning skapar allvar Tomas Sandén, chef för företagets Göteborgskontor och en av projektdeltagarna, formulerar det som att accelerera en erfarenhetsuppbyggnad: 12

13 Erfarenhetsbaserad kunskap byggs upp genom att man reflekterar över olika problemställningar. Genom att skapa processer där deltagarna tillåts och tvingas reflektera, som i den metod Bosse och Maria använder, kan människor med stor erfarenhet dela med sig av den och därigenom påskynda erfarenhetsuppbyggnaden hos andra, säger han. Bosse är Bo Göranzon, professor i Yrkeskunnande och teknologi, vid KTH. I samarbete med Dramaten har han sedan 1986 utvecklat dialogseminarietekniken som ligger till grund för utvecklingsprojektet. Läsande, skrivande och kollektiv reflektion har varit nyckelord i arbetet. Men också en annorlunda syn på kunskap. Maria Hammarén menar att kunskap måste arbetas upp i varje enskild miljö och i denna process är reflektionen en viktig del. Konkret innebär det att projektdeltagarna läser texter, ämnesanknutna men också filosofiska och närmast skönlitterära, och antecknar sina tankar och reflektioner kring dessa. Utifrån sina reflektioner skriver de egna texter på ett visst tema. Dessa diskuteras vid heldagsseminarier där alla läser sin text högt för övriga, varpå man gemensamt diskuterar varje text under ledning av en diskussionsledare. Högläsningen skapar en koncentration och ett allvar som man sällan når annars, konstaterar Maria Hammarén. Metoden för erfarenhetsöverföring är en viktig komponent. Att också få en annan syn på kunskap och att få insikt i hur vi människor fungerar som lärande varelser har givit mig mycket. Få människor behandlar kunskap på ett riktigt seriöst sätt och att bli guidad in i denna värld har varit roligt och intressant. En svårighet är att hitta texter och leda diskussionen så att kopplingen till företagets verklighet är tydlig men samtidigt tillför en ny dimension. Här var Bo Göranzons stora kunnande och erfarenhet på området ovärderlig, påpekar Maria Hammarén. En form av produktutveckling Hur får man hårt arbetande datakonsulter att satsa så mycket tid och energi på ett utvecklingsarbete med så humanistisk grundton? Inom företaget fanns redan ett genuint intresse för att hitta ett gemensamt språk. Det fanns också en stark känsla för laget och en vilja till kollektiv reflektion, berättar Maria. Hon betonar att resultatet är helt beroende av deltagarnas egna insatser och de inblandade på Combitech Software har lagt ner enormt med tid och energi. Tomas Sandén bekräftar: Det har handlat om hårt intellektuellt arbete och mycket tid. Förutom att alla har tyckt att det har varit kul så handlar det om en koppling till våra affärer en ekonomisk vinst för företaget, helt En viss skepsis fanns även på Combitech Software. Huvudsakligen fanns två invändningar inom företaget snarare än inom gruppen till en början, berättar Tomas Sandén. Den ena frågan var vad vi skulle med filosofi till i företaget. Den andra gällde kunskapssynen och huruvida man bara ska negligera all den erfarenhet och de goda tankar som finns dokumenterade. Det handlar som så ofta om en balans att ta till sig delar av ett annat synsätt och därigenom utveckla och berika sin egen kultur. Ledarskapsutbildning på gång Nu går Combitech Software vidare och sprider modellen inom hela företaget. Två nya grupper med femton deltagare är i gång under ledning av Bo Göranzon och Maria Hammarén. Alla anställda har också vid två tillfällen fått pröva samma metod att läsa, reflektera, skriva och diskutera sina texter om än i mindre djuplodande form. Två av de nio från pilotprojektet är i färd med att som industridoktorander i ämnet Yrkeskunnande och teknologi ta sin licentiatexamen i ämnet. Deras betydelse för den fortsatta utvecklingen inom företaget är naturligtvis mycket stor, konstaterar Maria Hammarén. Yrkeskunnande och teknologi ingår i forskningsmiljön kring KTH School of Industrial Management (KSIM). Erfarenheterna från projektet kommer att Tyst kunskap bygger på erfarenhet och kan bara överföras i det språkliga spelet mellan människor Ny syn på kunskap Hon är noga med att poängtera att diskussionerna som förs kring texterna inte är ett löst tyckande utan ett ganska strikt samtal där diskussionsledaren styr samtalet. Utöver ett gemensamt språk söker man nya infallsvinklar och idéer något som underlättas genom det breda spektrat av litteratur man läser. Tomas Sandén tycker att just bredden i projektet har gjort det riktigt intressant och annorlunda jämfört med andra utvecklingsprojekt. enkelt. Eftersom vi säljer både systemlösningar och kunskap om hur man bygger bra system och tillgodogör sig det kunnande som finns i branschen, kan vårt utvecklingsarbete likställas med en produktutveckling. Det här är en riktig solskenshistoria, konstaterar Maria Hammarén. Motsvarande projekt inom Statoil lades ner på ett tidigt stadium eftersom deltagarna förväntade sig ett mer traditionellt utvecklingsarbete med färdiga lösningar. utgöra grunden i den ledarskapsutbildning som KSIM utvecklar. Den kommer att resultera i en vidareutbildning med namnet Managing reflective practice. En serie böcker planeras också, totalt åtta stycken. Den första skriven av Combitech Softwares VD Christer Hoberg har redan kommit ut. Maria Hammaréns avhandling är en annan av böckerna i serien. Text och foto: Magnus Myrén 13

14 Vidareutbildning på KTH 1999/2000 Kostnadsfria kurser för yrkesverksamma. Se: (kurserna läggs in successivt under febr). Beställ katalog (fr o m v 10) på telefon , fax Hämtfax: (ring från knapptelefon, beställ till fax). Kurskod Anmälan Kurstid Fart Distans Fax-/ webbkod ARKITEKTUR, LANTMÄTERI OCH VÄG- OCH VATTENBYGGNAD Anläggning och miljö Berg, vatten, tätning och tunnlar, I: Berg och tunnlar, 3 p 1B Halv Delvis 3366 Berg, vatten, tätning och tunnlar, II: Vatten och tunnlar, 3 p 1B Halv Delvis 3367 Berg, vatten, tunnlar och tätning, III: Tätning och tunnlar, 3 p 1B Halv Delvis 3368 Efterbehandling av förorenad mark 1B Kvarts Delvis 3022 (marksanering), 6 p Grundvattenmodellering, 5 p 1B Kvarts Delvis 3376 Grundvattenövervakning, 5 p 1B Kvarts 3023 Grundvattenskydd, 5 p 1B Kvarts Delvis 3024 Grundvattnets kemi och känslighet 1B Kvarts Delvis 3025 för förorening, 6 p Miljökonsekvensbeskrivning, teori och 1B Hel Delvis 3081 praktik, 4 p Miljöövervakning av grundvatten i 1B Kvarts 3021 Sverige och EU, 5 p Risker i tekniska system, 5 p 1B Kvarts Helt 3373 Arkitekturens form och teknik Kreativ fastighetsförvaltning, 5 p 1K Halv 3370 Byggteknik o byggmatr. i tiden, 20 p 1K Halv 3369 Träbyggnadskonst, 40 p 1K Halv Delvis 3340 Byggkonstruktion Drift, underhåll och förstärkning av 1C Halv Delvis 3375 infrastrukturkonstr., 5 p Byggnader och installationer Fukt i byggnader, 5 p 1D Halv 3362 Kemifrågor med betydelse för 1D Halv 3363 byggandet, 5 p Modern takteknik, 5 p 1D Halv 3585 Ventilation i industriella lokaler, 5 p 1D Kvarts 3584 Geodesi och fotogrammetri Analytisk fotogrammetri, 10 p 1E Halv Delvis 3710 Diplom i GIS, 20 p 1E Kvarts Helt 3713 GPS-teknik för kommunala behov och 1E Kvarts Delvis 3421 vägbyggnad, 4 p Teknisk fotografi, 5 p 1E Kvarts 3712 Infrastruktur och samhällsplanering Arts Management Kulturföreta- 1H Kvarts Delvis 3389 gande, 5 p Centrumfunktion II, 5 p 1H Halv Delvis 3381 Drift och underhåll av trafikanlägg- 1H Hel Delvis 3420 ningar, 5 p Logistik, 5 p 1H Kvarts Helt 3702 Stadspolitik och stadsutveckling, 5 p 1H Kvarts Delvis 3364 Kurser i Jönköping: Etablerings- och tillgänglighetsmo- 1H Halv Delvis 3383 deller C2a, 5 p Fastighets- och centrumförvaltning 1H Halv Delvis 3384 C2b, 5 p Kommersiella strategier C3a, 5 p 1H Halv Delvis 3385 Regionala varu- och tjänsteförsörj- 1H Halv Delvis 3386 ningsstrategier C3b, 5 p Samverkans- o ledn.processer C1, 5 p 1H Halv Delvis 3382 Övergripande utveckl.strategier C4, 5 p 1H Halv Delvis 3387 Ingenjörsskolan Byggekologi, 5 p 6A Kvarts Helt 3812 ELEKTROTEKNIK OCH INFORMATIONSTEKNIK Data- och systemvetenskap Lingvistiska principer för informations- 2I Hel Helt 3612 system, 4 p Relationsdatabasdesign, 4 p 2I Halv Delvis 3767 Numerisk analys och datalogi Algoritmer och datastrukturer, I, 5 p 2D Halv 3492 Algoritmer och datastrukturer, II, 5 p 2D Halv 3492 Databasteknik, 5 p 2D Halv 3498 Datateknisk grundkurs, 10 p 2D Halv 3491 Datorarkitektur och C, 5 p 2D Halv 3494 Datornät, 5 p 2D Halv 3489 Objektorient. programmering i Java, 5 p 2D Halv 3490 Objektorient. programutv. i C++, 5 p 2D Halv 3495 Operativsystem, speciellt Unix, 5 p 2D Halv 3496 Visualisering, datorgrafik och avanc. 2D Halv 3500 interaktion, 5 p Ingenjörsskolan Datornät och datorkommunikation, 4 p 6A Kvarts Delvis 3814 Design av webbaserade verktyg för 6B Kvarts Delvis 3830 informationshantering, 5 p Design och konstruktion av applika- 6B Kvarts Delvis 3811 tioner för relationsdatabaser, 10 p Konstruktion med digitala kretsar och 6E Halv 3821 mikrodatorer, 12 p Modern PLC-programmering, 4 p 6B Halv Delvis 3820 Modern PLC-programmering, 4 p 6B Halv Delvis 3820 Objektorient. programmering med 6A Halv Delvis 3815 C++, 5 p Tillämpad oskarp logik, 4 p 6B Halv Delvis 3831 Webbservrar baserade på SQL-data- 6B Kvarts Delvis 3829 baser, 5 p Kurskod Anmälan Kurstid Fart Distans Fax-/ webbkod KEMI OCH KEMITEKNIK Kemi Allmän kemi, 5 p 3B Kvarts Helt 3677 Processanalytisk kemi fördjupnings- 3B Halv Delvis 3675 kurs, 6 p Vattenkemi, 5 p 3B Halv Delvis 3662 Kemiteknik och miljövård Agenda 21 villkor för en hållbar 3C Kvarts Helt 3486 utveckling, 5 p "- 3C Kvarts Helt 3486 Miljöeffekter och miljöstrategier, 5 p 3C Kvarts 3483 Miljökontroll och miljöledning, 7 p 3C Halv 3473 Miljöskyddsteknik, kvällskurs, 5 p 3C Halv 3482 Processäkerhet, 10 p 3C Kvarts Delvis 3681 Säkerhet - Hälsa - Miljöledning, 4 p 3C Kvarts Delvis 3679 KTHB, Ämnessökning IDC Datorbaserad informationssökning 9E Kvarts Delvis 3649 inom kemi, 1 p "- 9E Kvarts Delvis 3649 Struktursökn. i kemiska databaser, 1 p 9E Kvarts Delvis 3650 "- 9E Kvarts Delvis 3650 TEKNIK MÄNNISKA SAMHÄLLE KTHB, Ämnessökning IDC Datorbaserad informationssökning för 9E Kvarts Delvis 3648 ingenjörer, 1 p "- 9E Kvarts Delvis 3648 Ingenjörsskolan Elektronisk publ. i olika medier, 10 p 6A Halv Delvis 3481 Entreprenörsskap - att leda teknik- 6B Halv 3828 baserade företag, 5 p "- 6A Halv 3828 Industriell marknadsföring, 4 p 6A Halv Delvis 3808 Internationell industriell marknads- 6A Halv Delvis 3809 föring, 5 p Kvalitet i produktframtagning, 4 p 6E Halv 3833 Kvalitetsstyrning, 5 p 6E Halv 3803 Kvantitativ riskanalys, 4 p 6E Halv 3748 Management, 4 p 6E Halv 3804 Multimediautvecklare, 10 p 6A Halv Delvis 3480 Simulering av produktionssystem, 4p 6E Halv 3826 Teknikinformatör, 10 p 6A Halv Delvis 3484 Tillämpad logistik, 4 p 6E Kvarts Helt 3832 MASKIN- OCH MATERIALTEKNIK Energiteknik Kylning av elektronik, 2 p 4A Kvarts 3073 Maskinkonstruktion Givare o ställdon för rörelsestyrn., 5 p 4F Halv Delvis 3011 Gk i digital- o mikrodatorteknik, 10 p 4F Halv Delvis 3003 Grundläggande realtidsprogrammering 4F Halv Delvis 3008 av inbyggda mekatroniska system, 5 p Konstr. av inbyggda distribuerade 4F Halv Delvis 3009 mekatroniska system, 5 p Konstruktion, design och implemen- 4F Halv Delvis 3010 tering av mekatroniska reglersyst., 5 p Materialens processteknologi Intro till ytfinish och ljusspridning, 4 p 4G Hel Delvis 3550 Svetsningens grunder, 2p 4G Halv 3687 European Welding Engineer 4G4299 Hel Delvis 3688 (7 st delkurser à 4 p), 28 p Lasermätteknik och oförstörande 4G Hel 3686 provning, 4 p Svetsteknologi ak, 4 p 4G Hel Delvis 3683 Svetsteknologi fk, 4 p 4G Hel Delvis 3684 Svetsteknologi, hk I, 4 p 4G Hel 3685 Svetsteknologi, hk II, 4 p 4G Hel Delvis 3689 Svetsteknologi, hk III, 4 p 4G Hel Delvis 3690 Svetsteknologi påb.kurs för EWE, 4 p 4G Hel Delvis 3680 Påbyggnadsutbildning i materialens processteknologi (delkurser om 2 6 p vardera) 40 p 4G4099 Hel Delvis 3033 Fogning (delkurs K), 5 p 4G Halv Delvis 3551 Kristallisationsprocesser (delk. B), 4 p 4G Hel Delvis 3542 Oförstörande provning (delk. O), 2 p 4G Hel 3101 Simulering o modellering (delk. N), 4 p 4G Hel Delvis 3102 Verkstadsteknisk mätteknik (delk. I), 4 p 4G Hel Delvis 3549 TEKNISK FYSIK Fysik Biodynamik, 5 p 5A Hel 3741 Medicinsk fysik nu och i framtiden, 5 p 5A Kvarts Helt 3745 Miljöfysik, 5 p 5A Kvarts Delvis 3742 Praktisk laserfysik, 4 p 5A Kvarts Delvis 3436 Matematik Algebra, 5 p 5B Halv Delvis 3434 Analys, 10 p 5B Halv Delvis 3431 Linjär algebra, 5 p 5B Kvarts Delvis 3432 Matematisk modellering, 5 p 5B Kvarts Delvis 3435 Mekanik Mekanik baskurs på distans, 6 p 5C Kvarts Helt 3744 Ingenjörsskolan Ingenjörsmatematik med datorstöd, 4 p 6B Kvarts Helt 3810 Programkurser I mån av plats finns möjlighet för yrkesverksamma att delta i de kurser som ges i den reguljära högskoleingenjörs-, civilingenjörs- och arkitektutbildningen på KTH. Förfrågningar ställs till studievägledarna nedan vid de olika delfakulteterna. Aktuella programkurser finns beskrivna på webbadressen: Arkitektur: tel , e-post Väg- och vattenbyggnad: tel , e-post Lantmäteri: tel , e-post Elektroteknik och informationsteknik: tel , e-post Kemi och kemiteknik: tel , e-post Maskin- och materialteknik: tel , e-post Teknisk fysik: tel , e-post Ingenjörsskolan: tel , e-post 14

15 Styrelsen måste synas på KTH För ut styrelsens arbete i organisationen och förankra besluten. Låt prorektorerna vara föredragande då styrelsen sammanträder. Det är några av de viktigaste frågorna för universitetsstyrelsens två nya ledamöter. Text och foto: Mette Wärn rån och med 1 januari i år har universitetsstyrelsen fått två nya ledamöter. Elisabeth Rachlew, biträdande professor i atom- och mole- Fkylfysik på Fysiska institutionen och Fred Nilsson, professor i hållfasthetslära och vice dekanus på fakulteten för maskinoch materialteknik. Vi är så få som representerar själva verksamheten. Därför är det jätteviktigt att vi är aktiva, säger Elisabeth Rachlew. Hon betonar att styrelsen just på grund av de många externa representanterna är intressant. Samtidigt är det svårt eftersom dessa kan ha helt olika perspektiv. För oss är den långsiktiga planeringen viktig för vår undervisning och forskning. Vi kan inte bara hänga med i populära svängningar i samhället. De vi utbildar i dag kommer att leda Sverige om 30 år! Synlig styrelse Både hon och Fred Nilsson talar om vikten av att sprida informationen om styrelsens arbete ut i organisationen. Styrelsens arbete ska vara synligt. Det handlar inte bara om att sprida informationen på ens egen institution utan över institutions- och fakultetsgränserna, säger Elisabeth Rachlew. Protokollen finns att läsa på KTHs hemsida, men dit är det inte många som söker sig. Det allra bästa och effektivaste är att gå ut och informera personligen, via samtal, säger Fred Nilsson. Båda tycker sig ha tid till det. Elisabeth uppmanar KTH:are att ta kontakt med KTHs egna representanter för att genom dem kunna påverka styrelsen. Det finns ju en hel del anställda som går runt och har funderingar men som ingen av oss kommer i kontakt med annars, säger hon. Elisabeth Rachlew Elisabeth Rachlew understryker vikten av att föra diskussioner på verksamhetsnivå. På så sätt engagerar man fler och besluten får en bredare förankring. Det är olyckligt om KTH toppstyrs, säger hon. Fred Nilsson menar att det gäller att agera i tid. Det viktigaste för mig som styrelseledamot är att på ett tidigt stadium bli informerad och att på så vis påverka, det vill säga diskutera olika förslag med förvaltningen och andra berörda. När väl förslaget kommer upp på ett styrelsemöte är det inte säkert att man har så stora möjligheter att påverka beslutet, säger Fred Nilsson. Prorektorerna föredragande Även om det bara sitter tre lärarrepresentanter i styrelsen tycker Fred Nilsson att KTH dominerar dess arbete. Vid sammanträdena deltar även kårens respresentanter och dessutom finns ofta förvaltningen med som föredragande. Även om de senare inte har rösträtt så påverkar de styrelsens arbete, säger han. Några som borde synas i styrelsen, även om de inte ska sitta med som ledamöter, är enligt Elisabeth Rachlew KTHs fyra prorektorer. Man kan tänka sig att de har ett slags rapporteringsskyldighet till styrelsen. Speciellt viktigt är det med tanke på deras uttalade uppdrag att utveckla verksamheten. Än så länge har de hunnit med ett sammanträde; då behandlades bland annat årsredovisningen. Vid nästa möte, som hålls i maj, kommer styrelsen att fatta beslut angående Kista. Det är det viktigaste på kort sikt, att vara med i diskussionerna kring satsningen i Kista. Allting är inte IT på KTH och pengarna måste tas någonstans ifrån. Frågan är vad som kommer att få stryka på foten, säger Fred Nilsson. LEDAMÖTER I UNIVERSITETSSTYRELSEN Fred Nilsson Ulf J Johansson, ordf, Anders Flodström, rektor. Allmänrepr: Bo Berggren, Ulf Dinkelspiel, Per- Olof Eriksson, Christer Erlandsson, Levi Svenningsson, Monica Ulfhielm, Ebba Witt- Brattström. Lärarrepresentanter: Arne Johansson, Fred Nilsson, Elisabeth Rachlew. Studeranderepresentanter: Folke Anger, Amanda Horwitz, Gitte Ekdahl. Representanter för de anställda: Jan Johansson, SEKO, Clas Siltberg, ATF, Anders J Thor, SACO. 15

16 kortnytt kortnytt kortnytt kortnytt Adoptera ett förslag Nu är det dags för alla ute på KTH att fatta stafettpinnen och föra arbetet vidare! På KTHs hemsida under Administration & service finns hemsidan Jakten på den Röda Tråden ( Där återfinns slutrapporten och även alla förslag bearbetade och kategoriserade. Allt som allt 78 förändringsförslag grupperade i 14 kategorier. KTH:are av alla kategorier uppmanas därför att leta sig fram till Röda Trådens hemsida och adoptera ett förslag. D E N R Ö D A P Å J A K T E N T R Å D E N KTH som värdhögskola Kemister och kemitekniker vid flera svenska universitet och högskolor startar ett nytt forskningsprogram för selektiv framställning av finkemikalier och läkemedel. En huvudidé är samverkan mellan forskare i organisk kemi och i kemiteknik och kopplingen till industriellt intressanta problem. Programmet innehåller också en tvärvetenskaplig forskarskola, koordinerad av Christina Moberg, professor i organisk kemi vid KTH. Stiftelsen för strategisk forskning stöder programmet med minst sju miljoner kronor per år under fem år. Det betyder tio doktorander som kan starta KTH blir värdhögskola för programmet och det koordineras av en styrelse med industrirepresentanter och såväl utländska som svenska forskare. Dansk skalle gör akademisk kometkarriär Kören vann, igen Vid en internationell körtävling i Budapest har teknologkören, under ledning av Helene Stureborg, vunnit första pris i klassen för blandad kör och kom på andra plats i folkloreklassen. I tävlingen deltog 63 körer från hela världen. Det är inte första gången kören vinner. För två år sedan fick den pris för bästa framförande och andra pris totalt vid en annan internationell körtävling på Irland. KTH-Ekot Han är ung, han är dansk, han är framgångsrik. Det finns likheter mellan Henrik Christensen, nybliven professor på KTH, och den danska filmvåg som gör succé världen över. Även Henrik sysslar med synintryck, ljud och rörelser. Men huvudrollerna i Henriks forskning innehas inte av människor utan av robotar. li inte förvånad om du blir hälsad välkommen av en robot när du besöker Centrum för autonoma Bsystem (CAS) på KTH. Tala bara om vem du söker så visar roboten vägen kanske till Henrik Christensen som med sina 36 år är den yngsta professorn på KTH. Han är föreståndare för CAS, en tvärvetenskaplig korsning mellan maskinteknik, tillämpad matematik, Nada (institutionen för numerisk analys och datalogi) 16

17 kortnytt kortnytt kortnytt kortnytt Text: Cecilia Olsson Foto: Mette Wärn samt S3 (Signaler, sensorer och system). Här forskar vi fram robotar som både kan se och höra och anpassa sina rörelser till intrycken, säger Henrik Christensen. Städande robot Industrin har ett stort intresse av CAS forskning, vilket resulterar i många samarbetsprojekt. Ett sådant är en robot som självständigt städar simbassänger. Den har tagits fram i samarbete med Weda Poolcleaner. Det har tagit ett par år att färdigställa städroboten, så komplicerad är tekniken som ligger bakom, säger han. Han menar att människors förväntningar på vad robotar kan åstadkomma är alldeles för stora. De hämtas från filmens fantastiska värld, där robotar som Terminator och R2D2 utför de mest avancerade handlingar. Dagens verkliga robotar är betydligt mer primitiva. Och frågan är om vi verkligen vill ha biodukens robotar i verkligheten. Henrik är inte så säker på det. CAS har ett intensivt samarbete med avdelningen för människa-maskinsystem för att utreda vilka konsekvenser ny teknik får för människan och vad som är en önskvärd utveckling. Själv tror han att det i framtiden blir vanligt med en liten robot i hemmet som utför tråkiga vardagssysslor. Roboten kan till exempel värma lite mat i micron, leta fram fjärrkontrollen, bära hem kassar från affären och städa. Jag tror vi kommer att se på den som vitvara, inte som en robot, säger han. Vi tänker ju till exempel inte på att vi programmerar en dator när vi värmer mat i mikrovågsugnen. Sålde sprit till svenskarna Henrik är uppvuxen i Frederikshavn i Danmark. Teknikintresset har alltid funnits där, som barn plockade han isär allt som kom i hans väg. Skolan däremot tyckte han var mindre kul. Jag var väl ingen plugghäst direkt, men matte och fysik var roligt. De ämnena hade jag lätt för och behövde inte plugga för att få bra resultat. Teknikintresset drev Henrik till att läsa vidare, och slutligen också doktorera i bildanalys vid Aalborgs universitet. Henrik finansierade studierna genom att jobba extra på ett stort snabbköp som invaderades av svenskar och norrmän på jakt efter billig mat och sprit. Genom att arbeta där lärde jag mig förstå och prata svenska, något som jag har haft stor nytta av senare i livet, säger Henrik och ler åt minnena. Avhandling på rekordfart Henrik skrev sin avhandling om bildanalys på två och ett halvt år och doktorerade vid 26 års ålder. Jag tillbringade sex månader av doktorandtiden i USA. Där kunde jag fokusera enbart på avhandlingen, ingen tid gick bort till umgänge med vänner eller undervisning, säger Henrik. Avhandlingen handlar om hur man kan estimera rörelser i realtid med hjälp av datorseende. Henrik får finna sig i att alltid vara yngst vid professorssammankomster av olika slag. De som har nått lika långt i den akademiska karriären är i regel år äldre. Vem är han den där unga, undrar många. Men fördomarna brukar försvinna när jag börjar prata med någon. Då handlar det mer om kompetens än om ålder, säger han. Henriks kometkarriär har inneburit mycket hårt arbete, och det sociala livet har ibland blivit lidande. Men han har många goda vänner som han träffar regelbundet och då är mat en viktigt del av samvaron. Det är oftast jag som lagar maten när vi träffas. Matlagning, vin och fotografering är mina stora intressen här i livet, säger Henrik. Det önskar jag att jag hade mer tid till. För det krävs både tid och energi att bli professor vid 36 års ålder. Frågan är vad det finns kvar att sträva efter i sitt yrkesliv? Jag har aldrig lockats av fina titlar, säger Henrik. För mig ligger utmaningen i att komma på nya och bättre lösningar. Att konstruera en hyfsad teori. Men framför allt är det nyfikenheten som driver mig att forska vidare. Rättelse Jacob Gramenius I nummer 3/99 skrev på sidan 6 om nya kurser i patenträtt för studenterna som kommer i gång hösten I samband med artikeln publicerade vi ett foto som dessvärre inte föreställde Jacob Gramenius, lektor på industriell ekonomi, som uttalar sig i artikeln. Vi ber om ursäkt och publicerar här ett foto på just Jacob Gramenius. Gemensamt bioinformatikcentrum Stockholms universitet blir värd för ett nytt centrum för bioinformatik. Bakom centret står förutom universitet KTH och Karolinska institutet. Det är Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) som har beslutat att Stockholms universitet ska bli värd för centret som när det är fullt utbyggt kommer att ha personer anställda. Tre lektorat tillsätts av de tre högskolorna och kring lektorstjänsterna kommer forskarassistenttjänster, doktorandutbildning med mera att byggas upp. Programmet är tänkt att vara i gång under en femårsperiod, därefter tas lektoraten över av de tre högskolorna. Centret ska syssla med grundforskning inom bioinformatikområdet och försöka utveckla metoder att analysera den snabbt växande kunskapsmassan om våra och andra levande organismers arvsmassa. KTH bidrar med datalogi och datavetenskap. Hittills har 16 miljoner kronor avsatts för de första två åren. Film från KTH i SVT Onsdagen den 28 april kl visar SVT 2 den film som barn och ungdomar i åldrarna 6-18 år har gjort på KTH (se nr 3/ 99). Filmen är helt gjord i virtual reality. 17

18 Att bygga för HÄLSAN Forskning inom psykosomatisk medicin kan ge insikt i hur man åstadkommer ett hälsohus i stället för dagens sjukhus, säger Alan Dilani, arkitekt från KTH som forskar på Karolinska institutet. Vem mår egentligen bra av att bo i något av miljonprogrammets hus? Hur många nya, spännande tankar föds i en sådan miljö och hur mår människorna som bor där? Hur bygger man i stället för att stimulera hälsa och bidra till känslan av trygghet? Alan Dilani, arkitekt från KTH, forskar på Karolinska institutet (KI) för att länka samman hälsa och design. Text och foto: Mette Wärn lan Dilani disputerade hösten 1998 på avhandlingen Design och omsorg i sjukhusplaneringen på institutionen Aför arkitektur och stadsbyggnad. I drygt femton år har han arbetat med vårdbyggnadsplanering och sedan 1990 har han forskat i ämnet. Han har under årens lopp skaffat sig gedigna kunskaper i sjukhusplanering med ett stort internationellt nätverk. Nu vill han bygga upp kunskaper kring psykiska aspekter av hälsa och hur den fysiska miljön som befrämjar densamma ser ut. Därför ser han tiden på institutionen för psykosocial miljömedicin på KI som mycket värdefull. Forskning innebär att man bygger på sina kunskaper och vidareutvecklar dem, säger Alan Dilani. Utformningen av våra sjukhus har länge styrts av av att verksamheten ska vara funktionsuppdelad. Därför har miljön blivit steril och institutionspräglad och ofta dåligt anpassad till de psykosociala behoven hos patienter, personal och besökare. Den hälsofrämjande utformningen har fått stå tillbaka. Design ska inte bara vara funktionell utan även hälsofrämjande, säger han och förklarar: Nästan alla rum på ett sjukhus byggs med hänsyn till funktionen och utrustningen, inte till patienten som man hoppas ska tillfriskna eller personalen som arbetar där. Han menar att i modern tid har vården allt mer kommit att styras av den medicinska och tekniska utvecklingen. Man ska bli snabbt och effektivt behandlad i dagens sjukvård. Men kanske att människan skulle må bättre, tillfriskna fortare och behålla hälsan längre om utformningen av vårdmiljöer, och även andra byggnader, tog större hänsyn till människan som helhet där man ser till både kropp och själ och kanske även ande. Design som omsorg Tidigare forskning har visat på sambandet mellan dålig fysisk miljö eller psyko- 18

19 logiskt olämplig fysisk omgivning och sjukdomsutfall som ökad oro, depression, ökat behov av smärtstillande mediciner, förhöjt blodtryck och sömnlöshet. Det är i glappet mellan design och psykisk hälsa som Alan Dilanis forskning kommer in. Tanken är att han huvudsakligen ska vinkla in på den fysiska miljöns effekter på människans hälsa. Utifrån begreppen och sambanden mellan hälsa och design kommer jag att bygga upp forskningen. En del handlar helt enkelt om att utveckla en användbar begreppsapparat för sambandet mellan hälsa och design, säger han. En viktig frågeställning handlar till exempel om hur man identifierar stressfaktorer i en byggnad och hur man därefter, med hjälp av god design, motverkar dessa faktorer och i stället skapar en lugn och trygg miljö. Kan man med hjälp av design skapa miljöer som till exempel fördröjer Alzheimers sjukdom? Eller kan design användas som viktigt hjälpmedel för att stimulera hjärnan för dessa människor? När man behandlar patienter talar man dels om den teraupeutiska behandlingen, det vill säga medicinering eller dylikt, men också om den så kallade placeboeffekten. Den som handlar om att patienten tror på behandlingen. Det gäller då att förstärka placeboeffekten. Här borde också den byggda miljön vara stödjande i läkningsprocessen, säger Kristoffer Konarski, professor i psykosomati på institutionen för psykosocial miljömedicin på Karolinska institutet och Alan Dilanis närmaste chef. Bred definition av hälsa På institutionen för psykosocial miljömedicin på Karolinska institutet (KI) har man sedan länge arbetat tvärfack-ligt. Här arbetar läkare sida vid sida med sjukgymnast, psykolog, beteendevetare med flera och nu senast anländ alltså en arkitekt. På institutionen finns både docenter, doktorander och forskare. Det tvärvetenskapliga arbetssättet har pågått sedan 1994 och Kristoffer tycker att man vinner mycket på en bredare ansats. Jag trodde nog ibland att man genom tvärvetenskaplighet skulle förlora i djup. Men genom den övergripande helhetssynen vi får kan vi ibland arbeta effektivare än annars. Vi ligger långt framme inom flera områden, säger han. På institutionen definerar man hälsa som något helt skilt från sjukdom. Traditionellt har vi sysslat med sjukdomar och pratar då i termer av att ta bort risker som kan ge upphov till sjukdomar. Hälsa är något annat och styrs av vad vi skulle kunna kalla friskfaktorer, säger Kristoffer Konarski. Dessa utgörs bland annat av vårt arbete, vårt sociala nätverk, känslan av sammanhang i tillvaron med mera. Runt som i naturen Vilka miljöer är då hälsofrämjande? Ett hus där människan känner sig trygg och där känslor som bottnar i våra sinnen kommer till uttryck, svarar Alan Dilani. Allt kan man inte få fram enbart genom design, det måste också till belysning, färg och natur och sambanden som skapar helheten har avgörande betydelse i sammanhanget. En känd neurolog uttalade sig om det nybyggda nationalbiblioteket i Paris och menade att den raka och fyrkantiga arkitekturen tar död på tankens glädje. Hjärnan stimuleras inte utan blockeras i stället av räta, skarpa vinklar. Kristoffer Konarski och Alan Dilani uttrycker sig inte riktigt lika kategoriskt men menar att naturens mjuka runda former är att föredra. En skamfläck i Sveriges arkitektoniska historia är miljonprogrammets fyrkantiga jätteklossar. Alan menar att i Sverige har arkitekten Ralph Erskine radikalt brutit mot det traditionella tänkandet med sin känsla för naturen och människan. Hans byggnader är något helt annat. Se bara på Stockholms universitets bibliotek, utformat som en båt, Aula Magna, den nya hörsalen och Juristernas hus som alla är integrerade med naturen och omgivningen. Gemensamt för alla byggnaderna är att de i en eller annan mening följer naturens rundare former, säger han. Alan Dilani är kritisk till så kallade läkande miljöer eller hemliknande miljöer. Man kan aldrig skapa en hemliknande miljö men däremot en hälsosam miljö. Läkande miljö kan man möjligen säga om en helhet där arkitektur, natur och terapi med mera spelar in. Exempel på bostäder i Flemingsberg från miljonprogrammets tid. Universitetsbiblioteket vid Stockholms universitet. Arkitekt: Ralph Erskine. Foto: Erich Stering, Pressens bild Foto: Rikard Collsiöö, Pressen bild 19

20 Tema energi nummer 3/99 hade energi som tema och sällan har redaktionen mottagit så många reaktioner. Flera har tyckt att gjorde ett alltför snävt urval. Vi har inte gjort anspråk på att i ett och samma nummer kunna spegla all den forskning kring energi som bedrivs på KTH. Frågan är därtill alltför viktig och mångfacetterad. Dessutom är det en fråga som engagerar och där åsikterna går vitt isär. Vi kommer därför att följa upp förra temanumret med fler artiklar i ämnet. I förra numret frågade vi hur vi framställer vår energi i framtiden. Att det inte finns något entydigt och enkelt svar på den frågan föranleder oss att fortsätta ställa den. Red. insänt insänt insänt insänt insänt insänt insänt insänt Bästa redaktör, I nummer 3/99 läser jag under förskräckt häpnad på sid 11: I en förbränningsmotor är det bara procent av energin i bränslet som omvandlas till hästkrafter. Resten går förlorad på grund av friktion. Uttalandet görs av en professor vid namn Pehr Björnbom. Jag frågar mig: Krävs ej längre de mest grundläggande kunskaper i energiteknik av en professor som uppenbarligen arbetar inom detta område? Claes Allander prof. emeritus SVAR: Som gammal elev till Claes Allander, professor emeritus i värmeteknik vid KTH, tror jag mig ha fått nog så gedigna kunskaper i termodynamik. Artikeln i motsäger knappast detta även om vissa ordvändningar kan kritiseras. Jag har inte skrivit artikeln men jag har, under stor tidspress, sakgranskat densamma, så jag får ta ansvar för de sakfel som finns. Ett sådant fel, som jag har missat i min granskning, är just påståendet att alla förluster i bilmotorn beror på friktion. Även en tänkt friktionslös bilmotor skulle nämligen av principiella termodynamiska skäl begränsas av den så kallade Carnotverkningsgraden. Vidare står i artikeln att bränsleenergin i bilmotorn omvandlas till hästkrafter i stället för att använda termen arbete. Jag hoppas att denna oegentlighet ur rent vetenskaplig synpunkt inte upprör Claes Allander alltför mycket. Jag anser i varje fall att det är riktigt att en journalist uttrycker sig så i en populärt inriktad artikel. Jag har i varje fall själv inte glömt den gamla käpphästen om att inte blanda ihop energi och effekt. Vi kan naturligtvis tvista om hur stor del av energin i bränslet som omvandlas till arbete i en bilmotor. Vi borde kunna vara eniga om att en stor del av bränslets energi omvandlas till värme på grund av de begränsningar andra huvudsatsen ger. En bränslecell begränsas däremot inte av andra huvudsatsen (Carnot-verkningsgraden) eftersom den omvandlar den kemiska energin direkt till arbete utan omvägen över värmeenergi. Därför möjliggör bränslecelldrivna bilar en högre verkningsgrad än bilar med Otto- eller dieselmotorer. Pehr Björnbom professor, kemisk teknologi TEKNIKHÖJDEN Teknologipark för Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms universitet i samverkan för nya produkter och företag! Teknikhöjden erbjuder kostnadsfri patent- och affärsrådgivning STOCKHOLMS TEKNIKHÖJD AB, Björnnäsvägen 21, Stockholm Tel: (vx) Fax: E-post: 20

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2

Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 Registrerade studenter per ämnesgrupp, läsåret HT02/VT03 Lunds Universitet Ämnesgrupp VT03 HT02 Totalt* Juridik 3 518 3 452 6 970 Matematik 2 603 2 955 5 558 Företagsekonomi 2 739 2 480 5 219 Teknisk informationsbehandling

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

program söndag 23 mars måndag 24 mars

program söndag 23 mars måndag 24 mars program söndag 23 mars måndag 24 mars Välkommen till Öppet hus 2014 Idag kommer du träffa studenter, lärare, studievägledare och ingenjörer som alla finnas här för att du ska få all information och inspiration

Läs mer

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola

Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar. Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Miljö och hållbar utveckling i Chalmers utbildningar Ulrika Lundqvist Universitetslektor, Pedagogisk utvecklingsledare Chalmers tekniska högskola Nationella examensordningen för civilingenjörsexamen Färdighet

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning 2014 BESLUT 1(2) Avdelning Datum Reg.nr Analysavdelningen 2013-11-05 511-323-13 Handläggare Magdalena Inkinen 08-563 085 40 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Regeringen Utbildningsdepartementet Underlag för kvalitetsbaserad

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Utbildningslinjen för Informationsteknologi

Utbildningslinjen för Informationsteknologi Utbildningslinjen för Informationsteknologi Jan Westerholm utbildningslinjeansvarig 27.8.2015 1 Fyra Fakulteter vid ÅA och deras utbildningslinjer 1. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi kultur,

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016 Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016 Master Programme in Industrial and Management Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2015-06-08 av Rektor. Denna utbildningsplan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Tre-års uppföljningar berörda lärosäten.doc

Tre-års uppföljningar berörda lärosäten.doc Dennis Jakobsson Från: Kurt-Allan Andersson Skickat: den 25 mars 2010 09:04 Till: Umeå Universitet Ämne: VB: Treårsuppföljningar av civilingenjörsprogrammet Bifogade filer: Tre-års uppföljningar berörda

Läs mer

RINMANGYMNASIET. T4 Teknikprogrammet. fjärde året. Bli gymnasieingenjör

RINMANGYMNASIET. T4 Teknikprogrammet. fjärde året. Bli gymnasieingenjör RINMANGYMNASIET T4 Teknikprogrammet fjärde året Bli gymnasieingenjör Spännande skolår ger efterfrågad examen Du som går teknikprogrammet eller motsvarande utbildning kan nu söka ett fj ärde år knutet till

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar HT2010, urval 2 Sorterat efter lärosäte

Behöriga sökande och antagna till samtliga programutbildningar HT2010, urval 2 Sorterat efter lärosäte Behöriga och till samtliga programutbildningar HT2010, urval 2 Sorterat efter lärosäte Observera att eftersom samtliga utbildningar visas per urvalsgrupp, så redovisas alla kolumner fram till "Urvalgrupp"

Läs mer

Arbetsmarknadsdag 2014-11-04. Lars Johansson, företagsrådgivare

Arbetsmarknadsdag 2014-11-04. Lars Johansson, företagsrådgivare Arbetsmarknadsdag 2014-11-04 Lars Johansson, företagsrådgivare Ett av alla teknikföretag Gemensam nämnare? I en globaliserad värld är kreativitet Sveriges styrka En miljon jobb och nästan hela exporten

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Embedded systems at the ITM-

Embedded systems at the ITM- Embedded systems at the ITM- school Prof Mats Hanson Machine Design Mechatronics Divison ITM matsh@kth.se Tel 08-790 6309 1 1 Kandidat Master Civ. Ing. Söka - Behörighet Maskinteknik Design och produktframtagning

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Kurs. A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) Nivå (G, A, F)

Kurs. A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) Nivå (G, A, F) IH Kurs Hp Nivå (G, A, F) A B1 B2 B3 B4 C1 C2 Klassificering (1, 2, 3, 4, 5) HU nämt i mål HU nämt i innehåll Litteratur med HU HU examineras Nära kontakter med samhället Affärssystem/Applikationer 7,5

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2014/2015

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2014/2015 Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2014/2015 Master Programme in Industrial and Management Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2013-10-29 av enhetschef Utbildning och

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng

Utbildningsplan. Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Utbildningsplan Byggingenjör BSc in Civil Engineering 180 högskolepoäng Ladokkod: TGBYI Version: 1.0 Utbildningsnivå: Grundnivå Fastställd av: Forsknings- och utbildningsnämnden 2014-10-22 Gäller från:

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Studentrekrytering på KTH

Studentrekrytering på KTH Studentrekrytering på KTH Annifrid Pålsson, gruppchef annifrid@kth.se Vad innebär studentrekrytering? Marknadskommunikativa insatser för att locka presumtiva studenter Till närmaste ansökningstillfälle

Läs mer

Utbildning med Steel. Högskoleingenjör Materialteknik

Utbildning med Steel. Högskoleingenjör Materialteknik Utbildning med Steel Högskoleingenjör Materialteknik Högskoleingenjör i Materialteknik är en utbildning som kommer att ge dig ett roligt och omväxlande jobb med möjlighet att göra karriär, fortsätta utvecklas

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2011/2012

Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2011/2012 Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2011/2012 Denna Master Programme in Industrial and Management Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2011-02-08 av enhetschef Utbildning

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet NA Vill du få en gedigen naturvetenskaplig utbildning? Vill du till detta lägga studier i språk som ökar möjligheterna till studier eller jobb utomlands? Alla dessa möjligheter

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Programmets benämning: TGHEL, TGHME, TGHML Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för teknik- och

Läs mer

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits

Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng. Computer Engineering Programme, 180 Higher Education Credits Dnr: 1048/2007-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik Högskoleingenjörsutbildning i datateknik, 180 högskolepoäng Computer Engineering Programme,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik TGDDI Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: TGDDI Högskoleingenjörsprogrammet i datateknik Study

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO)

Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO) Rektorer: Marianne Fogelberg (TE, IN) och Johan Romberg (NA, VO) VISA RESPEKT FÖR VARANDRA På Östrabo 1 gör vi det genom att ha en positiv attityd till alla, hälsa på varandra och hjälpa varandra när det

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår CAMPUS HELSINGBORG LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Tekniskt basår på Campus Helsingborg riktar sig till dig som inte har förkunskaper för att läsa en teknisk högskoleutbildning. Du läser i fräscha

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Ekonomiprogrammet. Efter programmet Ekonomiprogrammet EK Ekonomiprogrammet är ett program som vänder sig till dig som är intresserad av att få kunskaper i ekonomi, samhällsekonomi, entreprenörskap och juridik. Här får du en bred och attraktiv

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet riksintag och internat Hvilan har ett nära samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i skånska Alnarp. Läs NA-programmet I SAMARBETE MED UNIVERSITETET Hvilans Naturvetenskapsprogram

Läs mer

PROTOKOLL 3 Sammanträdesdag 2014-11-11. Tid: Tisdagen den 11 november 2014 kl 13.15-16.30 Plats: Beurlingrummet, Ångströmlaboratoriet

PROTOKOLL 3 Sammanträdesdag 2014-11-11. Tid: Tisdagen den 11 november 2014 kl 13.15-16.30 Plats: Beurlingrummet, Ångströmlaboratoriet 1(6) Tid: Tisdagen den 11 november 2014 kl 13.15-16.30 Plats: Beurlingrummet, Ångströmlaboratoriet Närvarande ledamöter ordförande TUN Hans Karlsson, vice ordförande Sandra Eriksson Arnold Pears, t.o.m.

Läs mer

Uppdaterat: 2015-09-14

Uppdaterat: 2015-09-14 Måndag 2015-10-26 Exchange Akvatisk biologi och naturvård Lars-Erik Widahl BI4024 Ord 2015-10-26 Fristående kurs Akvatisk biologi och naturvård Lars-Erik Widahl BI4024 Ord 2015-10-26 NGNTMh14 Akvatisk

Läs mer

Öppna föreläsningar Hösten 2010

Öppna föreläsningar Hösten 2010 Öppna föreläsningar Hösten 2010 Datum Ämne Föreläsare Innehåll 14 okt Ledarskap Anders Hytter Det mörka ledarskapet Ledarskap kan utövas med såväl positiva som negativa förtecken. Inom forskningen har

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16

VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16 VALINFORMATION TEKNIKPROGRAMMET 15/16 VAL TILL ÅR 2 OCH 3 Teknikprogrammet Inför år 2 och år 3 har du möjlighet att forma din studieväg genom olika val. Du skall välja: Inriktning med fördjupningspaket

Läs mer

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs

Slutrapport. Teknik för flickor, fortsättningskurs 1(5) Viviana Cruz Panteón Koordinator Skol-och branschkontakter Institutionen för ingenjörsvetenskap/ Avdelningen för automation och datateknik 0520-22 30 00 viviana.cruz.panteon@hv.se 2013-10-01 Dnr 20xx/xx

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Lunds Tekniska Högskola

Lunds Tekniska Högskola Demografisk enkät inför studiestart Helsingborg october 2009 William Grevatt & Associates Helsingborg Number of Surveys: 256 2. Hemorten ligger i: Skåne 79% Blekinge 2% Småland 3% Halland 2% Göteborg

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA

LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Utdrag ur LITHs Studiehandbok Programspecifik information Byggnadsteknik ht-1998 Studiehandboken finns på http://www.lith.liu.se/sh/ LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING I BYGGNADSTEKNIK

Läs mer

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Foto: Annika Manni Utomhuspedagogik och naturvetenskap I våra utomhuspedagogiska

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 1 (8) Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 Ärende 1. Förslag till ledamot i styrelsen för Stiftelsen Karl Jeppssons Minne (dnr SU FV-1.2.2-1935-15). Föredragande: Anna Riddarström, Ledningskansliet.

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Forskarinriktning mot biomedicin

Forskarinriktning mot biomedicin Forskarinriktning mot biomedicin Naturvetenskapsprogrammet S:t Petri skola Naturvetenskap för framtidens forskare Du är nyfiken och kreativ och tänker självständigt. Du drömmer om en karriär som forskare

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson. Kursanalys av SF1624 för CINTE, vårtermin 2015 1 Kvantitativa data Moment TEN1 Poäng på moment 7.5hp Antal registrerade 83 Antal godkända på moment 33 Prestationsgrad 40% Antal med slutbetyg 33 Examinationsgrad

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

Läroplan för utbildningsprogrammet för elektroteknik vid Högskolan på Åland. Ingenjör YH elektroteknik 160 sv

Läroplan för utbildningsprogrammet för elektroteknik vid Högskolan på Åland. Ingenjör YH elektroteknik 160 sv 22111 MARIEHAMN Datum : Sida 1 av 9 Läroplan för utbildningsprogrammet för elektroteknik vid Högskolan på Åland. Ingenjör YH elektroteknik 160 sv Läroplanen gäller tillsvidare och avser utbildning som

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2014/2015 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Filosofi 1:

Läs mer

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING

HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Sida 1 av 5 HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN ENGINEERING Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande,

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran

Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran i Sverige. I Stockholm, 1640, grundades en gymnasieskola,

Läs mer

Fortbildningsdagar. i teknik & naturvetenskap

Fortbildningsdagar. i teknik & naturvetenskap Fortbildningsdagar i teknik & naturvetenskap För lärare skolår 1-6 1-2 november 2011 KÄRA KONFERENSDELTAGARE! Även i år arrangerar teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet, fortbildningsdagar

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

VILL DU BLI. Civilingenjör, Spelutvecklare, Chalmerist, Programmerare, Raketforskare, Webbdesigner, IT-konsult, Apputvecklare, Interaktionsdesigner...

VILL DU BLI. Civilingenjör, Spelutvecklare, Chalmerist, Programmerare, Raketforskare, Webbdesigner, IT-konsult, Apputvecklare, Interaktionsdesigner... VILL DU BLI Civilingenjör, Spelutvecklare, Chalmerist, Programmerare, Raketforskare, Webbdesigner, IT-konsult, Apputvecklare, Interaktionsdesigner... VÄLJ TEKNIKPROGRAMMET Teknisk högskola & Spelutveckling

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

Programschemat är beslutat av utbildningsledare Kristina Lundqvist vid akademin för innovation, design och teknik 2013-01-31.

Programschemat är beslutat av utbildningsledare Kristina Lundqvist vid akademin för innovation, design och teknik 2013-01-31. Programschema för Flygingenjörsprogrammet, 180hp Programkod: Gäller för läsåret 2013/2014 Programschemat är beslutat av utbildningsledare Kristina Lundqvist vid akademin för innovation, design och teknik

Läs mer

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Science 3. Poäng

Läs mer

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08 Tid 09.30 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Faculty Club, Högskolan Andersson Thorsten, ordf Anne-Marie Brodén Cumtell Anna Lena Enmark Romulo Gaspes Veronica Nilsson Katarina Norén Johan

Läs mer

Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp

Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Programschema för Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, 180 hp Programkod: Gäller för läsåret 2010/2011 Programschemat är granskat och godkänt av Annika Björklund vid akademin för

Läs mer

TATA65-Diskret matematik

TATA65-Diskret matematik 1 (6) TATA65-Diskret matematik Sändlista Inger Erlander Klein Tea Nygren Siv Söderlund Fredrik Wiklund Carl Johan Casselgren Göran Forsling Kurskod TATA65 Examinator Carl Johan Casselgren Kursen gavs Årskurs

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer