Kunskap & Kompetens. Är det dags att reformera deltidskårerna i grunden? Läs och förstå både lag och räddningstjänstbegrepp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskap & Kompetens. Är det dags att reformera deltidskårerna i grunden? Läs och förstå både lag och räddningstjänstbegrepp"

Transkript

1 Föreningen Sveriges Brandbefäl nr Kunskap & Kompetens Läs och förstå både lag och räddningstjänstbegrepp Är det dags att reformera deltidskårerna i grunden? Sid 12 Sid 22 Sid 17 Sid 20 Sid 35 Användarna av statistiken och deras behov står i fokus Artikel: Hur avslutar man en räddningsinsats? Artikel: Översvämningar i Hultsfred sommaren Debatt: Kjell Larssons tankar om RiB-modellen. Minienkät: Steget från brandman till befäl. Artikel: Ett steg närmare framtidens insatsrapport.

2 Räddningsledaren Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm Tfn Årgång 28 5 Ledare: MSB öppnar dörren 6 Aktiviteter i länsföreningarna: Skånsk Brandskyddsdag 8 Skadeplats 2012 en summering: Mer erfarenhet och ökad öppenhet 12 Skadeplats 2012: Hur avslutar man en räddningsinsats? PM Avslutad räddningsinsats Tre kriterier och en gummisnodd och Räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till 1. Behovet av ett snabbt ingripande 2. Det hotade intressets vikt 3. Kostnaderna för insatsen omständigheterna i övrigt 12 Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan 15 Skadeplats 2012: Säkerhetsbefäl för säkerhets skull 17 Debatt: Dags att reformera deltidskårerna i grunden? Ansvarig utgivare Ulf Lago e-post telefon Chefredaktör Nenne Hagman e-post mobil RiB-konferensserie inledd 20 Minienkät: Om att ta steget från brandman till befäl som kvinna 22 Aktuella händelser: Översvämningarna i Hultsfred 25 Redaktion Evelina Edström e-post mobil Emelie Skröder e-post mobil Om MSBs kurs: Översvämning Akuta lägen 27 Föreningsstyrelsen i Uppsala 29 Ola Mårtensson om ledarskapsbehov i våra räddningstjänster Vi sätter kundens verksamhet främst Med rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendom och processer. Annonser & Material Dennis Sandström, Adviser tfn e-post Grafisk produktion Mattias Sjöstedt e-post För riktigheten i signerade inlägg/ artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild Foto: Nenne Hagman Motiv: Bild från släckmedelsförevisningen på Skadeplatskonferensen Nästa nummer av Räddningsledaren 4 mars Manusstopp 14 januari. 30 Utkiken om att dela kunskap 32 Olycksutredning: Tillbud i samband med insats på banvall 35 Ett steg närmare ny insatsrapport 37 Nu lanseras FIREFIGHT II i MSBs regi 38 Studienytt: Unik samverkanskurs för blåljusstudenter 40 Internationellt: Om framtidens räddningstjänst 41 Notiser Siemens lösningar inom brand och säkerhet skräddarsys efter kundens behov och verksamhet. Vi strävar efter att vara en innovativ och professionell partner som tillhandahåller allt från risk management till driftsättning, service, utbildning och tjänster. Med rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendom och processer. Scanna QR-koden för mer information Tryckt av Accidenstryckeriet, Sundsvall på Svanen-godkänt papper. 2012FSS-021A Answers for infrastructure. 38 Räddningsledaren nr

3 För dig som arbetar inom räddningstjänsten Räddningstjänsten är en viktig samarbetspartner i vår strävan att skapa ett brandsäkrare Sverige. Det är vår ambition att genom information och utbildning underlätta organisationens arbete både före, under och efter en olycka. Här är några av de förlagsprodukter och utbildningar som är relevanta för dig som arbetar inom den kommunala räddningstjänsten. Förlagsprodukter Operativ juridik för räddningstjänsten Denna bok kan användas både som en lärobok vid olika former av utbildningar, men även som en handbok för personal i kommunens räddningstjänst. Boken innehåller en mängd rättsfall som ger vägledande exempel från verkligheten. Elsäkerhet vid räddningsinsats Elektricitet kan orsaka allvarliga och omfattande skador på person och egendom. Det största problemet vid elolyckor är risken för personskador både för den som drabbas och den eller de som försöker gripa in. Som innehavare av en starkströmsanläggning är du skyldig att sköta och kontrollera anläggningen så att den kan användas på ett betryggande sätt. Det tog inte bara slut dvd I filmen får du en bra förståelse för vad restvärderäddning innebär, hur en restvärdeledare arbetar och vilken roll de spelar i samarbetet med räddningstjänsten. I filmen behandlas de första åtgärderna som görs under och efter en räddningsinsats, för att minska följdskadorna. Brandfysik 2 dvd Här samlas 35 filmavsnitt på en dvd. Avsnitten visar förbränning under olika eld- och brand situationer. Avsnitten är utan tal och med filmen följer ett omfattande handledningsmaterial som på ett pedagogiskt sätt ger förslag på vad man kan förmedla i de olika scenarierna. Brandskydd i kyrkor Bränder i kyrkor förstör stora ekonomiska och kulturella värden. Genom förebyggande åtgärder kan vi undvika tragiska kyrkbränder. Vår förhoppning är att den här rekommendationen ska användas som grund för att tillhandahålla ökad kunskap om brandrisker och ökad medvetenhet om aktivt brandskydd i kyrkobyggnader och andra byggnader med kulturhistoriskt värde. Utbildningar Restvärderäddning för räddningstjänsten Utbildningen ger dig grunderna i restvärderäddning och kunskap i hur RVR-konceptet fungerar med de administrativa rutiner som gäller för rapportering efter RVR-insats. Brandfarliga varor föreståndare CFPA Att få uppdraget som föreståndare är förknippat med ett ansvar som kräver både kunskap och befogenheter. Den här utbildningen ger dig den kunskapen så att du ska kunna verka som föreståndare för brandfarliga varor. Brandfysik 2 Filmklipp till undervisning Brandfysik 2 innehåller trettiofem filmer. Avsnitten visar förbränning under olika eld- och brandsituationer. Avsnitten är utan tal. Idén är att handledaren vid visningstillfället själv förklarar vad som sker vid de olika scenariona. Längden på de olika avsnitten varierar mellan en och tre minuter. Idé och manus: Klipp och produktion: Dansk Brand- og sikringsteknisk Institut MEDUZA VideoProduktion Copyright Fotograf: Dansk Brand- og sikringsteknisk Institut Claus Bie Denna DVD får ej kopieras och får endast visas i icke kommersiellt syfte. Alla rättigheter tillhör Brandskyddsföreningen. Artikelnummer: Brandskyddsföreningens service ab stockholm tel fax Best nr isbn: Brandfysik 2 Filmklipp till undervisning Operativ juridik för räddningstjänsten thomas Bengtsson Institutet för Räddningstjänstens Ledarskapsutveckling IRL:s uppdrag är att tillgodose kommunal räddningstjänst med unik ledarskapsutveckling. Vi kan bland annat hjälpa till med ledarskapsprogram, ledningsgruppsutveckling, teambuilding och dialog. Kontakta Ola Mårtensson för mer information, eller Läs mer på Boka in redan nu, BRAND2013 den maj i Piteå. Mer information hittar du på Brandfysik 2 Brandfysik - DVD konvulut.indd :52:31 Operativ juridik för räddningstjänsten MSB öppnar dörren! Vi har under en längre tid eftersökt en bättre och tydligare dialog med såväl dåvarande Räddningsverket som nuvarande Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). I förra numret av Räddningsledaren skrev jag detta i slutet av ledaren. Jag hade förhoppningen att MSB skulle fortsätta den dialog med oss som vi hade i början av året. Nu har dessa förhoppningar infriats med råge och framtidens ser riktigt ljus ut på samverkansfronten. I oktober bjöds vi tillsammans med Brandskyddsföreningen och räddningstjänstrepresentanter in till ett möte. Organisatoriskt lärande från olyckor Mötet var ett dialogseminarium kring hur vi kan skapa ett bättre organisatoriskt lärande från olyckor. Under två dagar diskuterades det brett och högt kring problem och möjligheter med att lära från olyckor, men även hur räddningsinsatserna kan bli effektivare på andra sätt genom stärkt utbildning och utveckling av metod och teknik. Alla var överens om att det finns en stor utvecklingspotential inom de flesta områden som rör den kommunala räddningstjänsten. Räddningsledarens sektion Olycksutredning som initierades i slutet av 2011 är ett exempel på ett samarbete med MSB som vi hoppas kan bidra till ökat lärande och till ökad öppenhet ute hos räddningstjänsterna. Tydliga signaler avseende samverkan Även om ämnet i sig var aktuellt och angeläget var det viktigaste de signaler som MSB väldigt tydligt nu sänder ut. MSB har insett behovet av samverkan och har en genuin vilja att samverka med aktörerna inom räddningstjänstområdet. Det finns en samsyn hos alla att ingen aktör ensam kan bära de resurser som krävs för att driva utvecklingen framåt. Tillsammans har vi dock oändligt med resurser och kan komplettera varandra på ett väldigt kraftfullt sätt. Ökad legitimitet med fler aktörer En annan viktig insikt som jag uppfattar finns såväl hos MSB som hos andra, är att legitimiteten ökar när flera aktörer är med i utvecklingsarbeten. Även kvaliteten i arbetet blir bättre när kompetensen hos många aktörer bidrar. Det finns flera exempel på hur projekt som drivits i samverkan får bättre genomslag än projekt som drivits av egenutredare. Vi måste agera i dessa initiativ med föreningen Sveriges Brandbefäls värderingar. Vi ska vara ofackliga, opolitiska, för jämställdhet och mångfald, för hel- och deltid, för tätort och landsbygd och så vidare! Kultur och utbildning är nyckelfaktorer På mötet diskuterades en rad intressanta framgångsfaktorer för hur lärandet från olyckor kan bli bättre. Naturligtvis är bättre modeller och metoder viktigt, men även kulturella frågor diskuterades. Är det så att en bättre kvalitetskultur i räddningstjänsten är nyckeln till framgång? Utbildningssystemet kom också mycket i fokus på mötet, där flera än vi upplever att dagens utbildning för framförallt befäl måste utvecklas. En titt på andra länder (exempelvis Norge) ger vid handen att vi inte ligger i topp längre. Oro för marginalisering Jag har under den senaste tiden hört flera personer ut trycka sin oro för att räddningstjänstfrågorna hotas att bli ännu mer marginaliserade än vad många upplever att de är idag. Det upplevs som att Försvarsmakten visar större intresse att bli en större aktör vid hantering av kriser i samhället. Man kan se det som positivt att mer resurser tillförs samhällets förmåga att hantera kriser. Man kan också fundera på vilket sätt det påverkar räddningstjänsten och brandbefälets roll samhällets krishantering. Vid sidan av detta tycker sig många se att polisen tar mer och mer plats i frågor där räddningstjänsten tidigare var en framträdande aktör. Jag tror det är viktigt att upprätthålla räddningstjänstens plats i samhällets säkerhetsarbete. Även om verksamheten procentuellt är liten räknat till budget, så är den fort farande (lika) viktig för människors trygghet och säkerhet! I detta nummer kan du läsa om de framtidsstudier som sker i andra nordiska länder. Jag vill lyfta fram det intressanta arbetet som man gör i Finland kring kontinuerliga framtidsstudier för räddningstjänsten och i dessa har räddningstjänsten en fortsatt stark roll. Med hopp om fortsatt trevlig läsning och en god jul och Gott Nytt år! Ledaren nr Brandfarliga varor arbete i explosionsfarlig miljö/atex Målet med utbildningen är att du ska kunna utfärda tillstånd och upprätta rutiner för arbete i explosionsfarlig miljö på anläggningar med brandfarliga varor. Utbildningen är förlagd till verklig processmiljö. Läs mer och beställ på telefon eller fax Arbeta enligt SBBs värderingar För vår del är det mycket glädjande att dörren för samverkan nu äntligen står öppen. Nu handlar det om att leva upp till det vi ropat efter. Vi måste bemanna projekt och utvecklingsgrupper som kommer till stånd. Ulf Lago Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl Räddningsledaren nr

4 Aktiviteter i länsföreningarna skånsk brandskyddsdag Vimmel i utställningshallen i Revinge under Skånsk Brandskyddsdag. Anders Bergqvist, VD Brandskyddsföreningen, önskar ett större engagemang från våra politiker bland annat. Kurser under våren 2013: Skogsbrand och samhällspåverkan Tid och plats: april 2013 på Sandö Sista anmälningsdag: 9 februari 2013 Samverkan vid stora olyckor Tid och plats: maj 2013 i Revinge Sista anmälningsdag: 22 mars 2013 Läs om fler aktuella kurser på Skåne växlar upp den regionala strategin Årets Skånsk Brandskydd på Revinge den 13 september var som vanligt välbesökt med drygt 300 deltagare och ett 40-tal utställare. Skånes regionala strategi mot dödsbränder och bostadsbränder som helhet lyftes fram under dagen. Vi har beslutat om regionala mål utöver den nationella nollvisionen. Bostadsbränderna i Skåne ska halveras och förekomsten av brandvarnare och släckutrustning ska öka, meddelade Marcus Nilsson, projektledare och brandingenjör vid räddningstjänsten i Höganäs. Och Eva Löwbom, räddningschef i Landskrona, fyllde på: Vi behöver en projektledare som ägnar större delen av sin tid på detta projekt och vi behöver också en professionell informatör i detta arbete. Föreslår regionala samordnare Claes Jansson, räddningschef i Kristianstad och ordförande för SBB Skåne- Blek inge kom med ett konkret tips till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap: Jag tror hela landet skulle behöva samordnare i varje region, liknande modell samordare för olycksutredning. Det borde MSB ta fasta på och jobba för. Men jobba aktivt och snabbt. Anders Lundberg, MSBs representant på plats, nickade instämmande och lovade att ta med sin Skåneidén hem till Karlstad. Andades stor tillförsikt MSBs brandingenjör, Anders Lundbergs redovisning av den nationella strategin andades stor tillförsikt: Det händer mycket nu. Det har kommit en rapport om spisvakter, en rapport om brandsäkerhet för alla och en attitydundersökning om brandsäkerhet.vi ska gemensamt med Brandskyddsföreningen och kommunerna besluta om gemensamma budskap. Det är viktigt att alla går ut med ett och samma budskap att det är viktigt med kunskap. Brandvarnare, släckare och brandfilt är nyckelord. Anders berättade att den nationella strategin blir en långsiktig kampanj som MSB kommer att samordna på olika sätt. Även en ny symbol har tagits fram med texten/budskapet Aktiv mot brand. Efterlyste större engagemang Anders Bergqvist, VD för Brandskyddsföreningen, var tydlig i sitt föredrag och efterlyste ett större engagemang bland annat från våra politiker. Vi måste på alla möjliga sätt sprida kunskap om den största brandorsaken i våra bostäder och skapa ett hårdare tryck mot/på glömd spis. Vi måste också finna nya vägar för våra budskap och lättillgänglig information till exempel genom webbutbildning och annat. Skånsk Brandskyddsdag arrangerar av Brandskyddsföreningen Skåne, SBB Skåne-Blekinge och MSB Revinge. Text: Karsten Erichs, Informationsbolaget Foto: Utbildningsenheten MSB MSB utvecklar, tillsammans med andra, individens och samhällets förmåga att förebygga, hantera och lära av olyckor och kriser INBYTESErBjudaNdE QS II-R kombinerar ett helt nytt bärställ med Interspiros beprövade reservluftsvarning. Just nu kan du spara upp till 4725kr* om du byter in ditt gamla bärställ mot ett nytt. SPIROLITE det lätta flaskpaketet med inbyggd manometer och obegränsad livstid. Spara 2500kr vid inbyte av dina gamla flaskpaket i stål. Erbjudandena gäller till 18 januari. *För mer info se: 6 Räddningsledaren nr

5 skadeplats konferensen 2012 skadeplats en summering Mer erfarenheter och ökad öppenhet Årets skadeplatskonferens lockade drygt 400 deltagare vilket vittnar om ett stort intresse kring det skadeavhjälpande/ operativa arbetet. Det känns som att vi börjar hitta formerna för arrangemanget och det är många deltagare som hör av sig för att delge sina synpunkter och framföra idéer till kommande konferens. Något som var väldigt uppskattat var möjligheten att kunna delta i olika miniseminarier, vilket vi nu ska utvärdera för att eventuellt arbeta vidare med. Jag är väldigt nöjd med på det sätt som föreläsarna och förevisarna genomförde sina framföranden och skulle vilja sammanfatta mina intryck med orden intressant, lärorikt och roligt (frågan är om inte Joel Plécard från räddningstjänsten Dala Mitt valt fel yrke med tanke på hur han vävde in humor i föreläsningen). Roger Ågren, projektledare och Tobias Plantin från programgruppen. Lär av igår för att bli bättre i morgon Det finns ett engelskt ordspråk som säger den förståndige lär av andras erfarenheter och den oförståndige lär varken av andras eller egna erfarenheter. Konferensen Skadeplats handlar just om att inspirera och lära av både egna och andras erfarenheter för att utveckla arbetet på skadeplats. Och så blev det även detta år. Jonas Holmgren på Räddningstjänsten Östra Götaland ger oss här en summering och överblick av årets Skadeplatskonferens. Jag hoppas och tror att vi i årets konferens såg ett trendbrott vad gäller erfarenhetsåterföring. Dåvarande Norrköpings brandförsvar representanter Jonas Holmgren och Håkan Dahm berättade mycket öppet om hur deras organisation hanterat händelsen i samband med den tragiska dödsolyckan vid restaurang Camel i Norrköping år Berättelsen berörde och väckte känslor hos deltagarna. I samband med programpunkten räddningstjänstens del i utrymningsstrategin berättade styrkeledare Daniel Holmstrand räddningstjänsten Dala Mitt på ett mycket utlämnade sätt om sina känslor och erfarenheter vid en brand i ett flerbostadshus. Det är en styrka att kunna diskutera kring sitt eget agerande på ett så öppet sätt. Min förhoppning är att fler personer/räddningstjänster tar efter och vågar diskutera kring händelser som gick mindre bra och delger oss övriga erfarenheterna i syfte att lära. Nu startar utvärderingen av årets konferens och sen är det dags för uppstarten inför 2013 års konferens i Karlstad som arrangeras tillsammans med Karlstadsregionens räddningstjänstförbund. Jag vill samtidigt passa på att tacka Västra Södermanlands räddningstjänstförbund för det fina samarbetet och ett väl genomfört arbete under de tre åren som konferensen drivits i Katrineholm. Text: Roger Ågren, projektledare Skadeplats Foto: Nenne Hagman, SBB Räddningstjänstens arbete på en skadeplats är svårt och komplext. Många gånger måste ett komplicerat arbete påbörjas utan att man har all nödvändig information om vad man står inför. En olycka kan utvecklas i en riktning som kan vara svår att förutse och som kan komma att ställa mycket höga krav på den personal som ska hantera olyckan och situationen. Inom svensk räddningstjänst finns oerhört mycket erfarenhet. Det genomförs, och har genomförts väldigt mycket in satser där nyttiga erfarenheter dragits som skulle vara till stor hjälp för andra som eventuellt ställs inför en liknande situation. Vi måste bli ännu bättre på att våga berätta om våra erfarenheter (och misstag!) för att på så sätt ge andra möjlighet att vara ännu mer framgångsrika i sitt arbete under en räddningsinsats. Konferensen Skadeplats är ett utmärkt sett att sprida nyttig erfarenhet! Norrköping 2003 med livräddning på egen personal Årets konferens inleddes med en föreläsning av mig, Jonas Holmgren, och Håkan Dahm vid Räddningstjänsten Östra Götaland. Vi berättade om en insats på restaurang Camel i Norrköping 2003 där en av rökdykarna omkom under släckningsarbetet. Det var en insats som förvandlades från en normal rökdykarinsats till en insats där man blev tvungen att genomföra livräddning av egen personal. Enkät: Vad tar du med dig från årets Skadeplatskonferens i Katrineholm? Marcus Lundahl, brandbefäl, Räddningstjänsten Höganäs Alla föreläsningar överlag. Det var en stark öppning av konferensen med räddningstjänsten Östra Götaland-Norrköping som berättade om brandmannen som omkom i samband med rökdykning. Men också att man hedrade minnet av de två brandmännen som omkom i Smedjebacken i somras. Maria Cornelius, deltidsbrandman, Räddningstjänsten Båstad Det är ett väldigt välorganiserat koncept med bra föreläsare. Det är första gången jag besöker Skadeplats. Alla föreläsare som beskriver personliga erfarenheter gav ett starkt intryck. Framför allt erfarenheterna från Norrköping och från Dala Mitt. Olycksstatistiken för räddningspersonal var också intressant. Hans Schmidt, Styrkeledare, Räddningstjänsten Stor Göteborg Föreläsningarna under dag ett alla var bra! Solcellerna som alstrar elecktricitet och riskerna med detta kändes viktigt och var en nyhet. Tar med mig delarna om konstruktionsbranden och även den sista delen om Cancerfonden för brandmän var en tankeställare. Sedan är det alltid kul att titta på ny utrustning/produkter och träffa kollegor. Göran Pålsson, Styrkeledare Räddningstjänsten Norrtälje Dag ett var jättebra. Alla ämnen och föreläsare. Arbetsmiljölagen och AFS:are är ju inte alltid så roligt, men PO Malmqvist lyfte dem på ett bra sätt. Man har med sig mycket eftertänksamhet överlag tycker jag, allt från inledningen och avslutningen från dag ett. Kristina Larsson, deltidsbefäl, Räddningstjänsten Karlstadsregionen Allt under dag ett har ett en tankeställare och väcker frågor som man lätt glömmer bort i vardagen. Konstruktionsbranden känns ju alltid aktuell. Man har ju varit med om en del sådana. Riskerna med solceller i byggnader var också intressant. 8 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

6 skadeplats en summering Foto: Räddningstjänsten Östra Götaland Jonas Holmgren och Håkan Dahm från Räddningstjänsten Östra Götaland berättade om den tragiska olyckan under branden på restaturang Camel. Cecilia Uneram, Brandskyddsföreningen och Daniel Holmstrand, Räddningstjänsten Dala Mitt pratade om räddningstjänstens del i utrymningsstrategin. ökade krav på räddningstjänsterna. I Sverige är vi världsledande i att kunna hantera rumsbränder. Det har vi övat på länge men också utvecklat teknik och utrustning för. Men en brand i en byggnad är idag så mycket mer än bara rums branden. Vi behöver, och måste ha ambitionen, att även bli världsledande när det gäller att kunna bekämpa bränder i konstruktioner. Det var en djupt tragisk och dramatisk händelse för alla inblandade. Det fanns en familj som hade mist en son och det fanns en arbetsplats som hade mist en vän och kollega. Olyckan innebar en mycket påfrestande tid för personalen vid brandförsvaret i Norrköping. Det har alltid funnits en ambition att både ta tillvara på lärdomarna efter olyckan och att sprida erfarenheterna. Olyckan, hur hemsk den än var, får inte vara förgäves. Andra måste få ta del av det arbete och de erfarenheter man fick i Norrköping efter händelsen. Att på Skadeplats öppet berätta om vad som hände, ge sin syn på efterarbetet och hur man hanterade alla de komplexa frågeställningar som uppkom efter olyckan, är ett sätt att dela med sig av erfarenheterna. Det finns bara AFS 2007:7 eller? I årets upplaga av Skadeplats 2012 tog man fasta på risker och riskbedömning. PO Malmkvist från Utkiken gav alla som var på plats en mycket intressant genomgång av vilka olika arbetarskyddsregler som man faktiskt, enligt lag, har att rätta sig efter på en skadeplats. Under olika skeenden under en insats utför vi en mängd olika arbetsmoment där det i de flesta fall finns specifika regler att leva upp till. Vi befinner oss på hög höjd, vi använder fordon och utrustning med särskilda föreskrifter, vi arbetar i särskilt utsatta miljöer med material (som till exempel asbest) som det finns detaljerade regler omkring för att nämna några exempel. Det är inte bara AFS 2007:7 gällande föreskrifter för rök och kemdykning som styr oss i vårt arbete! Den är inte heller viktigare än någon annan Risker och riskbedömning avseende brand i byggnadskonstruktioner Samuel Nyström från räddningstjänsten i Jönköping och senare också Lasse Nelson från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gav bra exempel på begreppet riskbedömning, vår förmåga att kunna läsa byggnader och möjligheterna att hantera bränder i konstruktioner. Förmågan att värdera risker och göra kontinuerliga riskbedömningar är av yttersta vikt för att kunna genomföra både en effektiv och en säker insats. Riskbedömningen vid en brand i en robust byggd villa från 1950-talet skiljer sig avsevärt från riskbedömningen som måste göras vid en brand i en modern, prefabricerad byggnad där material och byggteknik optimerats. I dagens Sverige brinner allt för många gånger byggnader ner till grunden eller blir så illa skakade att de senare ej går att återställa, trots att räddningstjänsten finns på platsen. Många räddningstjänster har idag tillgång till mycket avancerade hjälpmedel i form av IR kameror, speciella strålrör, skärsläckare, fläktar; ja listan kan göras lång. Men kan vi det mest grundläggande? Är vi dåliga på att ta tillvara de yrkeskunskaper som många äldre kollegor har? Litar vi för mycket på vår nya, fina teknik? Nya konstruktioner i byggnader ställer I Sverige utvecklade vi utrustning, taktik och övningsanläggningar för att hantera rumsbränder. Men om vi ska kunna genomföra effektiva räddningsinsatser måste vi nu verkligen börja utveckla vår förmåga att bekämpa bränder i byggnadskonstruktioner. Dokumentation från de flesta föreläsningarna och filmer från Skadeplatskonferensen finns på brandskydds föreningen.se samt firegear.se Text: Jonas Holmgren, Räddningstjänsten Östra Götaland Foto: Nenne Hagman, SBB, samt övriga. Fem släcksystem förevisades genom släckning mot fem likadana brandrum. Till varje brandrum fick högst 50 liter släckmedel användas, därefter avbröts släckningen. Under tiden mättes temperaturutvecklingen i rummen. Vid släckningen användes högtryck (vattendimma) från släckbil, Fireexpress (vattendimma), X-Fog (släckmedelstillsats) med skärsläckare (vattendimma), One Seven (CAFS) samt Bio For (A-skum). Alla de olika systemen har olika fördelar och begränsningar vilket gör att valet av system bör baseras på vad man avser att använda systemet till. Börja därför med att bestämma vad det är för typer av uppgifter som ska kunna hanteras med hjälp av systemet. PO Malmqvist gav, genom fingerade händelseutvecklingar, konkreta exempel på olika AFSföreskifter som man ska förhålla sig till under insatser och momenten dessa består av. Exempel här vid åtgärden håltagning. AFS 1981:15 Skydd mot skada genom ras 2 Arbete skall planeras, ordnas och bedrivas så att olycka genom ras förebyggs. 6 Plats där det finns särskild risk för ras skall spärras av. Innan sådan plats beträds eller trafikeras skall lämpliga skyddsåtgärder vidtas. Bild: Utkiken Sverige 10 Räddningsledaren nr

7 skadeplats Avslutad räddningsinsats skadeplats Avslutad räddningsinsats Hur avslutar man en räddningsinsats? Frågan fick mig att fundera. För två gånger hade min räddningstjänst inom en ganska kort tidsperiod hamnat i trubbel i samband med avslutandet av räddningsinsats. I båda fallen vill jag dessutom påstå att våra besvär var av mindre betydelse än den enskildes förtvivlan. Räddningstjänsten måste ha modet att värdera en drabbad människas upplevelse högre än den egna organisationens prestigebehov. Jag fann en branschpraxis som inte överensstämde med lagstiftningen. Avslutande av räddningsinsats har i det närmaste blivit synonymt med begreppet överlämna ansvaret. Detta begrepp har sedan fått styra vad man gör när lågorna slocknat. Vilket oftast har varit att räddningsledaren fyller i en blankett som fastighetsägaren sedan undertecknar. Läs och förstå både lag och räddningstjänstbegrepp Liksom vid alla situationer där en organisation gör någon form av byråkratisk ritual för att lagen kräver det, är det här förnuftigt att faktiskt läsa lagen. Jag gjorde det. Eftersom jag inte är någon jurist pratade jag även med Torkel Schlegel och Thomas Bengtsson, som båda har en utpräglad förmåga att förklara juridiska frågor på ett tydligt sätt. Joel Plécard, brandingenjör, enhetschef Olycks- och riskanalys - enheten, Räddningstjänsten Dala Mitt En töjbar gummisnodd Alla brandbefäl känner förhoppningsvis till dessa fyra kriterier: behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Det sista är inte något kriterium egentligen snarare fungerar det som en gummisnodd som går att töja åt det håll man vill. Men det finns en del förtyd liganden kring vad denna gummisnodd kan betyda. Tre kriterier och en gummisnodd och Räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till 1. Behovet av ett snabbt ingripande 2. Det hotade intressets vikt 3. Kostnaderna för insatsen Gammaltungt vävd juristprosa I propositionen till räddningstjänstlagen står att räddningsinsatsen kan avslutas om riskerna för ytterligare skada inte kan motverkas genom ytterligare åtgärder eller när risken för ytterligare skador är så obetydlig att det inte är motiverat att fortsätta räddningsarbetet. I propositionen till LSO står även att räddningsinsatsen kan avslutas när den enskilde har möjlighet att vidta de åtgärder som behövs för att motverka skada. Sammantaget är räddningstjänstbegreppet alltså en ganska stor bit gammaltungt vävd juristprosa. Jag vill gärna sammanfatta det i mer vardagliga ord: Räddningsinsats när det är bråttom, viktigt, rimligt och den enskilde inte klarar det själv. I LSO 3 kap 9 finns omständigheterna i övrigt bestämmelser om vad som gäller när en insats ska avslutas. Där finns egentligen tre punkter: 1. Skriftligt beslut Räddningsinsatsen är avslutad när räddningsledaren beslutar om detta. Beslutet ska redovisas skriftligt. Att göra anteckningar och sedan föra in dem i insatsrapporten är att redovisa beslutet skriftligt. Beslutet ska tas efter att räddningstjänstbegreppet har beaktats. Ofta hör jag resonemang i stil med: Äh, det här känns inte som något för oss Det duger inte. När man ska fatta det beslutet ska man fundera igenom kriterierna. Är det bråttom, är det viktigt.. och så vidare. Ett sådant funderande gör det lättare att motivera beslutet. En stor brist i många insatsrapporter är bristen på motiv till beslutet att avsluta. 2. Underrättelse Räddningsledare ska sedan underrätta ägaren eller nyttjaren om behoven av bevakning, restvärdesskydd, sanering och återställning. Det finns inget formkrav på den här underrättelsen, den behöver alltså inte ske skriftligt. Ansvaret är till och med begränsat om räddningsledaren inte får tag på ägaren är det inte meningen att denne ska behöva göra några omfattande efterforskningar. 3. Bevakning på ägarens bekostnad Räddningsledaren har rätt att utföra bevakning på ägarens eller nyttjarens bekostnad. Detta är en befogenhet som räddningsledaren har. Det innehåller inget tvång på att bevakning måste utföras. Dessa tre punkter förefaller, om man studerar praxis i räddningstjänstsverige, ha kastats in i ett tombolahjul. Ut har kommit allehanda uppfattningar, bland annat att det måste ske ett skriftligt överlämnande till fastighetsägaren för att ansvaret ska falla på denne och att räddningsledaren kan beordra ägaren att bevaka sin egendom. Överlämning existerar inte Ordet överlämning förekommer över huvud taget inte i lagstiftningen. Det beror på att inget ansvar överlämnas. Fastighetsägaren eller nyttjaren har alltid ett ansvar för sin egendom eller sitt hyresobjekt. När behovet av en räddningsinsats uppstår är kommunen skyldig att genomföra en räddningsinsats. Det är ett helt annat ansvar än fastighetsägarens. När räddningsinsatsen upphör avslutas kommunens ansvar och fastighetsägarens fortsätter som innan. Korrekt avslutad räddningsinsats = ogynnsam för den drabbade?! Slutsatsen av detta är att lagstiftningen är tämligen hård ur en fastighetsägares perspektiv. När kriterierna för räddningstjänst upphör och räddningsledaren beslutar att avsluta på ett korrekt sätt kan en villaägare hamna i en ganska orimlig situation. Denne kan vara traumatiserad av händelsen och har troligtvis mycket begränsade kunskaper om hur bevakningssituationen ska hanteras. Utveckla bra och realistiska rutiner Det rätta vore att räddningstjänsten utformar sina rutiner för avslut så schysst som möjligt för den enskilde. Jönköping och RäddsamF har gjort detta på ett bra sätt genom att komma överens med försäkringsbolagen. Även Räddningstjänsten Storgöteborg bör nämnas i sammanhanget de har skrivit en mycket förnuftig rutin för hur insatser ska avslutas. Text: Joel Plécard, brandingenjör, enhetschef Olycks- och riskanalysenheten, Räddningstjänsten Dala Mitt Passa på att anmäl dig till One-Seven, CAFS konferens i mars 2013! 5-6:e mars 2013 kommer vi att genomföra ännu en användarkonferens med CAFS, One-Seven. Vi kommer även denna gången vara på Viktoria, Uppsala. Detta året kommer 1:a dagen delas upp utifrån deltagarna använder One-Seven sedan tidigare eller ej.!!! Vi kommer bl.a. att ta upp följande:! - CAFS, med inriktning på One-Seven! - Miljöaspekter runt CAFS! - Vatten som släckmedel vs CAFS! - Konstruktionsbrand - Erfarenheter av användare Om ni tycker detta låter intressant ska ni gå in och anmäla er till detta på senast 1 februari. Nordic Fire & Rescue Service AS, Filial Mejerigatan 1, Skara 12 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr Karang_Ytbärgare_90x112.indd

8 skadeplats avslutad räddningsinsats skadeplats Arbetsmiljö Avslutande av Räddningsinsats PM Förslag på ett tydligare avslut av räddningsinsats Jag föreslår följande förslag och rutiner för att förtydliga, förenkla och förbättra avslutet av räddningsinsatser. Gör vi enligt dessa förslag kommer det leda till att vi bättre sköter våra formella åtaganden samtidigt som den byråkratiska bördan minskar för räddningsledaren. Räddningsledaren kan då fokusera på det pedagogiska och hjälpande istället för att jaga en underskrift från ägaren. /Joel Plécard, räddningstjänsten Dala Mitt Goda Råd Checklista avslutad räddningsinsats Checklista Underrättelse Säkerhetsbefäl för säkerhets skull Hur mycket får man riskera att skada en brandman i intresseavvägningen som ska göras mellan Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och Arbetsmiljölagen? Man ska hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön, enligt LSO och Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö, enligt Arbetsmiljölagen. PO Malmquists föredrag på Skadeplats om en säker arbetsmiljö och förmåga och kompetens att säkerställa det blev en mycket uppskattad programpunkt. Här följer en summering av hans tankar och idéer. Är det realistiskt att man som skadeplatschef/räddningsledare kan samtliga arbetsmiljöföreskrifter AFS:ar som är aktuella för insatspersonal och dessutom hinner med att göra kontinuerliga riskbedömningar och åtgärder under en insats? PO Malmquist lyfte frågan på Skadeplatskonferensen och uppdaterade deltagarna om viktiga och aktuella föreskrifter i Arbetsmiljölagen som man som arbetsledare inom räddningstjänsten ska känna till och förhålla sig till när man leder insatspersonal. Det är inte bara AFS 2007:7 Rök och kemdykning man ska känna till. behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall Arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete Göra riskbedömningar Utreda tillbud och olycksfall Genomföra åtgärder Kontrollera åtgärder. Här följer ett antal exempel på avsteg från kraven på arbetsmiljön: Avspärrning vid asbestarbete Dammfrånstötande kläder vid asbestarbete Elektriska installationer vid skärsläckararbete Ensam hoppa i vattnet och dra upp en drunknad Gå in ensam med andningsskydd och dra ut någon som ligger precis innanför dörren. Avskaffa blanketten Avslutande av räddningstjänst. Omarbeta de goda råd som ofta finns på baksidan av blanketterna och sammanställ dem i ett goda råd-blad. De bör inte innehålla någon juridik utan fokusera på de praktiska saker som ska göras. Språket bör omarbetas för att bli tydligare med tanke på en bred målgrupp som behöver enkla handfasta råd. Räddningsledaren bör kunna anteckna information som rör den specifika situationen i broschyren. Det är viktigt att det finns kontaktuppgifter till räddningstjänsten i fall den drabbade har frågor. Upprätta en intern kombinerad mall/checklista för avslut ande av räddningsinsats. Målet med den bör vara att de uppgifter som ska redovisas skriftligt i insatsrapporten dokumenteras. Mallen bör innehålla följande punkter: Vem tog beslutet? Klockslag Motivering kopplat till kriterierna för räddningstjänst (kriterierna bör finnas med på mallen) Checklista för underrättelse: Är ägaren själv kapabel att bevaka fastigheten? om inte, se till att bevakning kommer till stånd på ägarens bekostnad, notera mantimmar om det är vår personal som utför bevakningen. Samverka gärna med försäkringsbolaget. Om ägaren är mottaglig gå igenom goda råd-bladet och komplettera med specifik information. Meddela SOS när underrättelse skett. Räddningstjänsten är lite speciell I Arbetsmiljölagen står det att Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur. Men det står även en kommentarstext: Det f inns för samhället viktiga verksamhetsfält där förutsättningarna för arbetsmiljön skiljer sig radikalt från andra områden. till exempel brandbekämpning, försvar och polisverksamhet. PO Malmquist lyfte bland annat upp ett antal AFS:ar, vilka alla var aktuella under varje enskild del av en fingerad händelse en villabrand som han vandrade igenom tillsammans med deltagarna. Oftast inte sund och säker arbetsmiljö Arbetsmiljölagen säger att Arbete skall planläggas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö. Faktum är att skadeplatsen inte alltid är alltid en sund och säker miljö. Och det finns en mängd AFSar som faktiskt gäller. Enligt Arbetsmiljölagen gäller följande: Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som Säkerhetsbefälet bör, enligt PO, vara tydligt uppmärkt och gärna sticka ut och inte vara någon ordningspolis. PO:s exempel på konkreta arbetsuppgifter för säkerhetsbefälet: Hålla avspärrningar aktuella och relevanta Snabbskylta särskilda risker Kontinuerliga riskbedömningar Metodutvärderingar ur riskperspektiv Följa upp att det finns fungerande Personalregistrering Rökdykarorganisation Avlösningsplanering Behålla helhetsbilden Tänka strategiskt i riskhantering Belysning Personalstatus, vilobehov Bollplank för befäl Enligt AFS 2001:1 gäller följande: 6 Arbetsgivaren skall fördela uppgifterna i verksamheten på ett sådant sätt att en eller flera chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får i uppgift att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren skall se till att de som får dessa uppgifter är tillräckligt många och har de befogenheter och resurser som behövs. Arbetsgivaren skall också se till att de har tillräckliga kunskaper om: regler som har betydelse för arbetsmiljön, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö. Hur hantera intresseavvägningen? Hur ska vi då förhålla oss till intresseavvägningen och genomföra effektiva 14 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

9 skadeplats arbetsmiljö debatt räddningspersonal i beredskap insatser och samtidigt inte utsätta räddningspersonalen för alltför stora risker? Runt om i världen har man lite olika metoder enligt PO. USA har en riskmall som innefattar intresseavvägningen till varje enskild del av en insatsen, berättar han. Riskmall USA, NFPA 1500 Rädda ett konstaterat liv Rädda dyrbar egendom Rädda något som redan är förlorat Vid snabba förlopp Riskera ett liv Använd ett förutbestämt väl inövat mönster Ta inga risker Övergå defensivt Incident Safety Officer I USA använder man sig av ISO Incident Safety Officer. Funktionen finns bara på några ställen, men det finns en standard för vad ISOn ska arbeta med. PO har hört om tillfällen när ett säkerhetsbefäl använts i Sverige, bland annat i Nordvästra Skåne, Räddningstjänsten Syd, Storgöteborg har i några enskilda fall tillsatt denna typ av tjänst. Men detta görs inte på ett systematiskt sätt idag, där man tydligt specificerat vad säkerhetsbefälet ska arbeta med. Denne skulle till exempel kunna vara en stabsfunktion i en räddningstjänstorganisationen, menar PO. Oftast har det, vad jag förstått, handlat om säkerhet vid rökdykning eller kemdykning. Det vill säga bara en liten del av skadeplatsarbetet. Organisatorisk lösning på bemanning Att alarmera ett befäl extra, som redan finns i beredskap, vid visa händelser och i förväg uttala/utbilda vilka arbetsmiljöoch säkerhetsuppgifter denne ska hantera på en skadeplats, kan var en lösning på bemanningsproblematiken, menar PO. I vissa fall innebär det en utökad samverkan över kommungränser och i andra fall finns det befälet i den egna organisationen. Idéer och grund till en standard PO Malmquist rekommenderar boken Fire Department Incident Safety Officer (2nd edition) om man är intresserad av detta rollen, kompetensen och arbetssätt. Här finns bra information och tankar en grund för att lägga en bra standard för rollen, menar han. NFPA-standard är motsvarande Sveriges Brandskyddsföreningens standarder. Sen tror jag också att man kan specialisera vissa stationer på till exempel avspärrningsuppgifter. Sedan se till att de har bra utrustning för att kunna göra säkerhetsavspärrningar på en skadeplats Här kan man med fördel använda styrkor i sitt område som inte har förmågan att rökdyka på grund av numerär eller utbildning. Sedan utbilda dem i att vara en styrka till säkerhetsbefälets förfogande och ge dem förutsättningarna, menar han. Stora kunskapsglapp På frågan om hur dagens befäl får sin grundkunskap i arbetsmiljölagen och riskbedömning med riskhanteringsmoment, svarar PO att både den interna utbildningen och ute på skolorna får man en bra allmän bas. Detta på grund av att risken är en naturlig del i de arbetsuppgifter som ska utföras. Många räddningstjänster ger sina befäl en standardiserad arbetsmiljöutbildning som köps in via utbildningsföretag eller via kommunen centralt. Det jag lärt mig under arbetet med dessa frågor är hur mycket kunskap jag saknade inom arbetsmiljöområdet på grund av de speciella förutsättningar som gäller på en skadeplats, där det samarbetar människor från olika organisationer och där LSO och Arbetsmiljölagen faktiskt ställer krav som inte går att kombinera. Jag tror motsvarande kunskapsglapp finns på många räddningstjänster, menar PO. Kunskaps- och kompetensbehov Kunskap och kompetens som vi behöver mer av i idag ute på skadeplats och som ett säkerhetsbefäl ska kunna enligt boken Fire Department Incident Safety Officer: Byggnadskonstruktion, Fysiologi, Brandförlopp, Farliga energier el, gas, mekaniskt, tryck, väder, Ras, Tidens påverkan, Läsa rök, Läsa risk, Säkerhetsregler, Det ska inte vara en hakbandspolis eller ordningsman som fastnar i detaljerna. Rutiner och Utvärderingsmetoder. Det ska vara fokus på helhetsbilden. De mindre detaljerna kan man ta efter insatsen, menar PO. Boken lyfter även fram när under en insats det är som mest risker och kopplingen till att man kallar in ett säkerhetsbefäl. I inledningen av en insats så är det mycket antaganden, då man saknar fakta och då är det mer risker. Växande insatser tittar man också på för dessa medför också mer risker. Mer verksamhet = mer risker. Ju förr man kan aktivera ett säkerhetsbefäl, ju bättre är det. Förslag på säkerhetsbefälets uppgifter Riskbedöma brandpåverkan på byggnadskonstruktion (ej ur ett brandspridningsperspektiv) Ha en helhetsbild av nuvarande och kommande risker Spärra av farliga områden Följa upp Personalvård / Avlösning / Återhämtning Vara rådgivande till Räddningsledare / Insatschef Ha mandat att avbryta direkt farliga arbetsuppgifter Återkoppla tillbud och olycksfall till skyddskommitté / Arbetsgivare i lärande syfte. Säkerhetsbefäl på rull med automatik När man ser vad ett säkerhetsbefäl kan tillföra, tror jag att man i sin organisation också ser att dessa kan vara till glädje vid förhållandevis enkla insatser, berättar PO. Bara genom att skapa denna funktion och låta folk arbeta med frågorna kommer det att utkristalliseras ett mönster där det är till nytta. Sen är jag personligen av den åsikten att man ska vara offensiv i sin alarmering och se till att ha ett säkerhetsbefäl på rull med automatik på vissa typer av händelser, avslutar han. Text: Nenne Hagman, SBB Dags att reformera deltidskårerna i grunden!? Kjell Larsson är i dag rådgivare hos Myndigheten för samhällskydd och beredskap för internationella frågor och har arbetat en stor del av sin yrkeskarriär med insatsverksamhet och humanitärt bistånd i olika delar av världen. Kjell bloggar även på MSBs nätversion av Tjugofyra7 och artikeln här bygger vidare på ett av hans blogginlägg som publicerades där tidigare under hösten. Här följer Kjells tankar om dagens deltidsmodell. Kjell Larsson, rådgivare, MSB. Sveriges kommunala räddningstjänst vilar tungt på deltidskårerna. Kanske upp mot 80% av Sveriges brandmän alla kategorier är deltidsverksamma. Systemet med deltidsbrandmän har tjänat landet väl. Deltidskårer finns såväl i glesbygd som i tätorter. I det senare fallet står de ofta i beredskap för att täcka upp för heltidskårer då det behövs förstärkning. I glesbygder är deltidskåren den enda realistiska resursen att räkna med för invånarna inom en timme eller två. På den tiden hinner mycket att hända om det är en trafikolycka eller en bostadsbrand. Men problem finns att upprätthålla och driva deltidskårer, framför allt i glesbygder. Utflyttningen från landsbygden ökar och flyttlassen går oftare nu än någonsin. Detta medför att utpräglade glesbygdskommuner ser sitt skatteunderlag svikta och därmed är också deltidskårerna ifrågasatta. Svårt att lägga ned Jag tror alla förstår att finns det inte pengar så finns det inte. Är kassan tom så måste kostnader minska även inom så viktiga områden som skydd och säkerhet. Grundläggande för sociala sammanhang och ett demokratiskt samhälle fungerande samhälle är ett förtroendeskapande skydd mot bränder och andra vardags olyckor. Jag tror vi är på väg mot ett samhälle där även denna sista bastion är på väg att falla. Om man så vill först försvagning av sjukpenningen, sedan arbetslöshetsunderstödet och nu snart också den kommunala räddningstjänsten. Det är inget nytt fenomen att kommunernas kassa är tom. Så har det varit Det blir allt svårare att upprätthålla och driva deltidskårer idag. länge, om än värre nuförtiden. Men när kommunpolitiker söker lägga ned deltidskårer möts de oftast av en indignationsstorm. Ett massivt motstånd från allmänhet, politisk opposition, de anställdas fackföreningar, media och många andra. Samtidigt som alla vet att något måste göras. Ofta slutar en sådan karusell med att förslag om nedläggning av deltidskår skjuts på framtiden och i stället läggs en dagisavdelning ner eller upprustningen av en idrottsplats uteblir. Myndigheter som tidigare Räddningsverket, nu Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, gör inte mycket för att stödja kommunen i detta svåra arbete. Några alternativ till deltidskår ges inte, inga fräscha förslag vad som man kan göra istället tas fram. Myndigheterna som borde ha kunskap för att ge alternativ till kommunernas politiker gömmer sig, såväl dagens som gårdagens myndighet. Och på det här sättet permanentas en verksamhet som behöver ses över. Jakten på att rekrytera folk till deltidskåren får fortsätta, med den svåra utmaningen, då urvalet har minskat kraftigt på grund av ja, just det utflyttningen. Nu är det ett plus två som är tre En deltidskår i Sverige är uppbyggd så att en jourlagd utryckningsstyrka består av ett befäl och fyra brandmän (1+4). Så är så gott som alla deltidskårer organiserade. Utbildningen som tillhandahålls av MSB via de så kallade verksamhetsställ 16 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

10 debatt räddningspersonal i beredskap rekrytering Räddningspersonal i beredskap Utkast till handlingsplan Slutmålet och syftet är att slutligen presentera ett utkast till handlingsplan för RiB i framtiden, som med god för ankena och på entreprenad av andra, baserar hela kompetensutbildningen på konceptet 1+4. En studie som gjorts inom ramen för MSB visar tydligt på att vid upp mot 75 80% av alla insatser från kommunal räddningstjänst alla kategorier kan mycket väl utföras av deltidsstyrkor med bemanningen 1+2 alternativt 1+3. Detta låter sig givetvis inte göra med mindre än att utbildning, taktik och organisation ändras. Denna kunskap är spridd och inte särskilt ifrågasatt. Jag ringde runt till fem för mig kända räddningschefer. Alla bekräftade bilden av att deltidsstyrkorna borde minskas mot kanske 1+2. Det är för mig helt obegripligt varför inget händer när bilden är ganska samstämmig. En reform borde startas upp omgående. Det går att förändra Alltså, vi har problem i glesbygder med att rekrytera och få ekonomi på deltidskårerna. Vi behöver inte så många deltidsbrandmän som vi har idag. En minskning under en femårsperiod samtidigt som en förändring av utbildningen sker borde vara möjligt. Frågan är om det finns kraft och vilja att förändra. Eller är det bestående, det bekväma den attityd som härskar. Jag hoppas i varje fall på en förändring. Den behövs. Jag vill se en kraftfull utveckling för förändring. Deltidskårer i tätbebyggda områden kan sannolikt behållas. Men i glesbygder bör en utveckling ske. En förändring av MSBs utbildning är ett första steg som måste prövas. Genom den kan en minskning av insatsstyrkorna från 1+4 till 1+3 eller 1+2 ske. Vidare bör det även prövas en satsning på att invånarna själva tar ett större ansvar. En högra grad av eget ansvar I andra länder är det naturligt att ta eget ansvar i högre grad än vad vi gör i Sverige. Med god stimulans, ökad utbildning för enskilda personer, innovativa lösningar i form av gratis brandsläckare, brandvarnare och utrymningsutrustning kan ett fullgott skydd för alla skapas. Tillsammans med mindre i antal men effektivare deltidsstyrkor kan ett uthålligt och säkrat skydd för alla innehållas. Idag lever vi en osäker tillvaro. Utflyttning, dålig ekonomi och felanvända resurser gör framtiden osäker för den som lever sitt liv i glesbygder. Därför måste en förändring ske nu. Detta förändringsarbete ger också möjlighet till andra nödvändiga förändringar. Ännu mer satsning på distansutbildning med examinering av deltidsbrandmän på hemmaplan där MSBs utmärkta kompetenta lärare kan vara mer ute i kommunerna än på skolorna/ verksamhetsställena. Turnera runt med vidareutbildning och fortbildning så att kunskapen kommer till eleven och inte låsa in elever i internat i onödan. Och låt för allt i världen MSB genomföra den grundläggande kompetensutbildningen själv. Text: Kjell Larsson, MSB Foto: Nenne Hagman, SBB Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning RiB-konferensserie inledd I dag haltar räddningstjänsternas förmåga att upprätthålla och driva räddningsvärn med Räddningspersonal i Beredskap RiB. På initiativ av Storstockholms Brandförsvar och Vaxholms Stad har ett antal räddningstjänster och berörda myndigheter nu deltagit på den första av flera konferenser med fokus på RiB. Syftet med initiativet är att gemensamt diskutera och hitta lösningar på hur räddningstjänsten i framtiden ska kunna bereda ett tillfredsställande skydd mot olyckor för människor i hela Sverige. Konferensserien inleddes i Vaxholm den 31 maj i år och kommer att följas upp och avslutas med konferenser arrangerade av Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten Syd under Nyrekrytering av räddningstjänstpersonal i beredskap och även att behålla personalen på längre sikt, har på senare år blivit allt mer utmanande för de flesta av våra räddningstjänster. Lokala förutsättningar viktiga Dagens RiB-utbildning är standardiserad utgår inte från olika förutsättningar och de olika behov som finns ute i landets alla räddningsvärn. Vissa menar att den är för standardiserad. En del av lösningen skulle kunna vara att de lokala förutsättningarna skulle få styra mer än idag. Det och att grunden avseende kompetens och förmåga skulle kunna vara enklare och tydligare för att få vanliga människor att vilja vara en del av samhällets trygghet, menar Jimmy Haglund på Storstocksholms brandförsvar som är initiativtagare till RiB-konferensserien. Malmö Hösten 2013 Handlingsplan Stafettpinnen Arbetsgrupper Göteborg Mars/april 2013 RiB konferens Bilden och planen av hur konferensserien är tänkt har jag själv suttit och ritat hemma på min egen kammare och och har sedan bett mina två brandchefer ge mig feedback. Så började det hela, berättar projektledare Jimmy Haglund. Jimmy är i grunden brandmästare och är ansvarig för den operativa delen av farliga ämnen/cbrne vid Storstockholms brandförsvar. Han är nu även projektledare för RiB-konferensserien. Jag har nyligen varit nere i Göteborg och träffat gruppen som ansvarar Vaxholm Stad Maj/juni 2012 Startskottet RiB konferens för konferensen där. Den kommer bli kanon nu i vår den april och innehålla mycket matnyttigt, berättar Jimmy. Bred målgrupp Målgruppen för initiati vet är ledande tjänstemän inom operativ och administrativ verksamhet samt förtroendevalda med koppling till RiB inom kommuner, räddningstjänster, förbund, myndigheter, organisationer, företag med flera. I Vaxholm fanns representanter från Försvarsdepartement et, räddningstjänster från hela Sverige, Länsstyrelsen, kommunen, Brandförsvarsföreningen, Glesbygdsklubben, MSB och Föreningen Sveriges Brandbefäl (SBB) på plats. Stafettpinnen Arbetsgrupper REGION STORSTAD Rekrytering Anställningsförhållande Kompetens/utbildning Organisation/beredskap Ansvarig: Johan Fors REGION MITT Anställningsförhållande Kompetens/utbildning Organisation/beredskap Rekrytering Ansvarig: Anders Sigfridsson REGION NORR Kompetens/utbildning Organisation/beredskap Rekrytering Anställningsförhållande Ansvarig: Lars Tapani REGION SYD Organisation/förmåga Rekrytering Anställningsförhållande Kompetens/utbildning Ansvarig: Tom Setterwall Det markerade området är respektive regions huvudfokus i arbetet. Bronto Skylift Ab - Okvistavägen Vallentuna Tel Fax Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

11 rekrytering Räddningspersonal i beredskap jämställdhet Befäl i utryckningstjänst ring i landets räddningstjänster kan överlämnas till Försvarsdepartementet. Mellan konferenserna ska arbetet i form av arbetsgrupper fortlöpa, vilka initierades i Vaxholm. Frågor som kommer att lyftas och diskuteras i arbetet är bland annat, rekrytering, arbetstider, jämställdhet, kombinationstjänster, ökad samverkan mellan blåljusmyndigheter och andra aktuella ämnen. Geografiska arbetsgrupper tillsatta Fyra arbetsgrupper skapades som är indelade i regioner geografiskt och har en ansvarig och sammankallande i varje grupp. Grupperna ska identifiera de problem och idéer som finns och ta fram förslag på lösningar. De ska dokumentera arbetet och även presentera en tidsplan. Redovisning från gruppernas arbete sker på konferensen i Göteborg och varje grupp redovisar sin huvudfråga de har tilldelats. Samtliga grupper har har fått fyra frågor som ingår i arbetet ska prioritera och ansvara för var sin huvudfråga. Arbetsgrupperna bestämmer själva arbetssätt och hur de vill kommunicera och träffas. De ansvariga i grupperna har till sin hjälp i arbetet ett utsett råd. Text: Nenne Hagman, SBB Illustration: Jimmy Haglund, projektledare för RiB-konferensserien. rådets primära uppgifter Att stödja, coacha gruppansvariga i olika frågor/ problem i deras arbete med sin grupp/annan grupp mellan konferensserien. Att se till att grupperna lämnar in sina arbetsutkast inom den tidsplan som är bestämd. Att se till att kommunikation/kontakt med MSB, Försvarsdepartementet och andra myndigheter sker när behov finns. Att dokumentera gruppernas arbetsutkast och sammanställa det i en enklare utgåva för att kunna skickas ut tillbaka till arbetsgrupperna samt myndigheterna MSB, Försvarsdepartementet. Att komma ut med ett informations - brev i slutet av augusti, november till samtliga grupper om vad som händer i RiB frågorna. Att ta steget från brandman till att bli befäl Enligt MSB:s statistik finns det ungefär brandbefäl i Sverige. 145 stycken av dessa är kvinnor. Ungefär hälften av dessa har operativ tjänst som heltidspersonal eller som räddningstjänstpersonal i beredskap. Hur ser utvecklingsmöjligheterna ut för kvinnor i räddningstjänsten som vill ta steget från brandman till befäl? Här svarar tre befäl som arbetar i utryckningstjänst i korthet på några grundläggande frågor som är kopplat till ämnet. u Vad fick dig att söka dig till räddningstjänsten och sedan till att bli befäl? Jag sökte till Skydd Mot Olyckor (SMO) efter att jag kommit tillbaka från en långresa. Såg i tidningen att det startat en ny utbildning för att kunna söka jobb som brandman. Innan dess hade jag tänkt söka till polis men vacklat lite i det beslutet. Så när jag såg att jag kunde söka SMO tänkte jag, varför inte? Och på den vägen är det. u Vilka utmaningar och hinder kan man ställas inför som kvinna, enligt dig, om man vill bli befäl inom räddningstjänsten? Som kvinna i ett mansdominerat yrke är man mer synlig än männen. Pratar du i radion, vet alla precis vem det är Namn: Julia Helgeson Ålder: 32 år Arbetsgivare: Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund Utbildning: Skydd Mot Olyckor SMO Intressen: Landsvägscykling, resa och att läsa böcker som pratar. Ibland har jag känslan att när män gör fel är det just den mannen som gjort det, medan om en kvinna gör fel blir hon representant för alla kvinnor. Kommer du ut på larm och du är i ledarposition, vänder sig personer till en man med frågor. Jag tror att många tänker auktoritet = en man, vilket kan vara otroligt frustrerande. u Vad tror du skulle förenkla rekrytering av befäl som är kvinnor, som går från brandman till styrkeledare/ insatsledare? Jag tror att det är extra viktigt med stöttande chef i och med att tjejer tenderar att vara otroligt självkritiska. u Vad fick dig att söka dig till räddningstjänsten och sedan till att bli befäl? Jag sökte på grund av att annonsen där de sökte brandmän och min bild av vad jag ville jobba med gick hand u Vad fick dig att söka dig till räddningstjänsten och sedan till att bli befäl? Jag såg ett jobb som ger mig möjlighet att få hjälpa andra och är fysiskt ansträngande, samt variation i arbetet. Insåg väldigt fort att min personlighet passade bättre att få samordna och utveckla räddningstjänsten i projekt, i grupp och operativt arbete. Namn: Malin Holm Ålder: 38 år Arbetsgivare: Sörmlandskustens räddningstjänst Utbildning: Räddningsdykare 2002 Brandman heltid 15 veckors Rosersberg 2003 Räddningsledning A, Revinge 2012 Intressen: Familj, släkt och vänner. Dykning. Att driva jobbet framåt på olika sätt. i hand. Jag sökte till befäl för att jag tycker att det är väldigt roligt att vara med och påverka och föra utvecklingen inom arbetet framåt. u Vilka utmaningar och hinder kan man ställas inför som kvinna, enligt dig, om man vill bli befäl inom räddningstjänsten? Jag tror att det handlar lika mycket Namn: Anneli Hadelöv Ålder: 41 år Arbetsgivare: Södertörns Brandförsvarsförbund Utbildning: Inom friskvård, Intern brandmanna utbildning, Räddningsledare A, Tillsyn A samt 3 års utbildning inom förbundet (chefsprogrammet) Intressen: Familjen, Instruktör på en friskvårdsanläggning samt ansvarig för gruppträningen på friskvårdsanläggningen World Class i Södertälje. u Vilka utmaningar och hinder kan man ställas inför som kvinna, enligt dig, om man vill bli befäl inom räddningstjänsten? Hinder kan vi alla ställas inför som går in i en chefs roll vare sig man är kvinna eller man. Utmaningen ligger nog mest hos mig själv som chef. Att hur jag nu ska få mina medarbetare att lita på mig och att vi är ett lag som till om vad du är för person. Det kan vara du som människa som har brister och att de uppmärksammas lite mer då tjejer tenderar att bli lite mer granskade i sitt agerande. u Vad tror du skulle förenkla rekrytering av befäl som är kvinnor, som går från brandman till styrkeledare/ insatsledare? Jag tror inte att det kommer att vara något problem ju fler tjejer som börjar jobba. Är man lämplig att bli befäl så kommer det att falla sig naturligt när det är dags. sammans ska lösa en/flera uppgifter på bästa sätt. Fördomar och attityder kan i viss mån påverka hur lätt eller svår denna uppgift blir för mig. u Vad tror du skulle förenkla rekrytering av befäl som är kvinnor, som går från brandman till styrkeledare/ insatsledare? Flera kvinnliga förebilder samt att räddningstjänsten är öppen för mångfald och jämställdhets frågor. Att man inom sin egna räddningstjänst jobbar med dessa frågor (mångfald/jämställdhet) och har en öppenhet till att både kvinnor och män kan vara befäl inom deras räddningstjänst. Hos oss på Södertörns brandförsvarsförbund har vi även sen flera år tillbaka startat ett chefsprogram för framtida chefer. Detta pågår i cirka 3 år och man söker sig till detta program. Jag har deltagit i det, vilket utvecklade/utbildade mig som framtida chef inom förbundet. 20 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

12 aktuella händelser Översvämning & Höga flöden Kommunerna i Kalmar län: à Fysisk planering bör anpassas till de konkreta risker som erforderliga analyaktuella händelser Översvämning & Höga flöden Översvämningarna i Hultsfred sommaren 2012 På lördagskvällen den 7 juli i somras kom ett regnområde in över östra Götaland som i Hinshult, nordväst om Nybro i Småland. Den aktuella väderstationens sammanlagda nederbörd under lördag och söndag blev där hela 185 mm. Här följer en sammanfattning av större delen av den rapport som räddningstjänsten i Hultsfred tagit fram som beskriver händelsen och insatser som genomförs under den närmaste perioden i de drabbade områdena. Den innefattar även reflektioner över överstarka åtgärder, resurser avseende förebyggande åtgärder, vädervarning, insatsresurser och ger även förslag på åtgärder till samtliga ansvariga organisationer. På lördagskvällen den 7 juli kom ett regnområde in över östra Götaland som i Hinshult, nordväst om Nybro i Småland, gav 163 mm under det första dygnet. Den aktuella väderstationens totala nederbördsmängd under lördag och söndag blev 185 mm. Här följer en sammanfattning från delar av den rapport från räddningstjänsten i Hultsfred som beskriver händelsen och de insatser (96 larm) som genomförs under den närmaste perioden i de drabbade områdena. Rapportens syfte och mål Syfte och mål med den framtagna rapporten var att dokumentera översvämningarna som drabbade Hultsfreds kommun i början av juli 2012 och att den ska vara ett underlag och stöd för det arbete som nu är initierat och som fortfarande pågår: Bedömning av resurstillgången avseende räddningstjänstens utrustning. Bedömning av hur rekvirering (begäran) av statliga resurser gick till och fungerade. Räddningstjänstens utredning i enlighet med Lagen om skydd mot olyckor. Eventuella beslut räddningstjänsten och övriga parter (statligt, regionalt och lokalt i Kalmar län) kan ta med anledning av erfarenheter från händelsen. Händelseförlopp och direkta orsaker På lördagskvällen den 7 juli kom ett regnområde in över östra Götaland som låg kvar fram till söndag eftermiddag. Enligt uppgifter från Statens Meteorologiska och Hydrologiska Institut SMHI, så är det den största regnmängden som fallit hittills under nederbördsdygnet den 7 juli 163 mm i Hinshult nordväst om Nybro i Småland. Endast fyra gånger i SMHIs historia har det inträffat att en officiell väderstation fått mer regn på ett dygn. Ytterligare 22 mm föll den 8 juli, så stationens sammanlagda nederbörd under lördag och söndag var 185 mm. Det var stora lokala variationer i nederbördsmängderna. Andra tillfällen med mycket stora regnmängder i Småland de senaste tio åren är den 26 juni 2007, 9 juli 2004 och 2 3 juli Direkta orsaker till händelsen var det omfattande regnet som föll över regionen med lokalt mycket stora mängder i kombination med avsaknad av överstarka åtgärder/resurser kopplat till förebyggande åtgärder och insatsresurser tillsammans med en mer specifik vädervarning. Från räddningstjänstens egna händelserapport: Ett mycket kraftigt regnväder härjar under lördagskvällen och natten till söndag. Totalt görs 102 insatser mellan 8 15 juli. Av dessa är det tre trafikolyckor, en bostadsbrand, ett automatlarm och en undersökning av röklukt från en villa. 46 av larmen kom inte via SOS Alarm utan direkt till räddningstjänsten. Räddningstjänsten har veckorna innan öppnat och stängt dammluckorna i Silverdalen. Boende runt ån har ringt för att det är för högt eller lågt vatten och räddningstjänsten har öppnat eller stängt efter samråd med fallrättsinnehavaren som har gett sitt godkännande. Målilla fick enligt SMHI 113 mm regn. Lokalt fick man i Lönneberga och Silverdalen mellan mm regn från lördag till söndag. Hemvärnet kallades in på måndagen och kom med 15 personer. På tisdagen var de 18 personer och gjorde totalt timmar i kommunen. Totalt deltog 51 personer. Vi använde oss av egenbyggda barriärer av lastpallar på cirka 150 meter och använde även Waterwall som är totalt 120 meter. Vi använde alla våra pumpar och lånade även in från tekniska kontoret. Totalt använde vi oss av åtta motorsprutor klass 2. Fem gick sönder och fick repareras. Vi använde fem klass 1 sprutor. Antalet eldrivna pumpar var 30 och bensindrivna 2. Räddningstjänsten i Vimmerby kontaktades men de saknade barriär. Försökte kontakta en tillverkare av barriär men fick ej kontakt. Vi beställde pumpar, barriärer och elverk på tisdagen ifrån skadeservice. Högsby stöttade med fem man under tisdagsnatten. Vi kallade in Frivilliga resursgruppen som besökte några äldre människor som vi fått samtal om att de behövde stöd. De var även runt och kontrollerade vattennivån. MSBs material var svårt att beställa. De vill helst inte skicka något alls. Vi beställde både barriärer och pumpar via TIB på Länsstyrelsen men fick bara barriärer på natten på grund av en miss någonstans. Vi ville gärna ha kvar materialet ett par dagar till i och med att marken är så pass mättad och risken för mer regn. Till slut får vi det och de kommer ner och gör en inventering av vad som behöver återställas. Vi är jättenöjda med att kunna ha kvar materialet i Hultsfred ytterligare några dagar. 8/7 Söndag Första larmet om vatten i byggnad kommer ifrån Järnforsen kl Vatten ifrån gatan rinner in på garageuppfarten och in i källaren och garaget. Silverdalen får första larmet om vatten i byggnad. Larmar ut Silverdalen och tankbilslarm Hultsfred och vi håller kvar en styrka i Hultsfred. På väg till Silverdalen inkommer samtal från Lönneberga och Silverdalen om vatten i byggnad. Hultsfred larmas då ut. Detta ger en förvarning om att flerinkommande samtal när folk vaknar senare på morgonen. Via kontakt med SOS Alarm får jag uppgift om att Målilla fått 54 mm på 90 minuter. Får även ett samtal ifrån inre befäl på räddningstjänsten i Jönköping om väldigt mycket vatten i Mariannelundsområdet. Kl på söndagen öppnas dammluckorna i Silverdalen. Räddningstjänsten ringer Ronald Eriksson för att hjälpa till med detta. Vi öppnar tre av fem dammluckor. Vem som öppnar de övriga två vet vi ej. Räddningsledare ringer även ägaren till bruket för att komma in på området. Securitas öppnar grindarna. Ingrepp i annans rätt, orsak är att det kommit mycket vatten och det är mycket vatten redan i dammen i Silverdalen, detta för att förhindra skador på människor och fastigheter. Kontakt tas med VA jouren kl för att se till att inte vatten går upp bakvägen och in i husen. Kl 08 börjar vi pumpa vatten ur pumpstationerna vid Vinkelgatan och Dalvägen. Samtal till Ledning i beredskap cirka Kontakt tas även med tjänsteman i beredskap på Länsstyrelsen, cirka som får information om vad som hänt. TiB hålls löpande uppdaterad under dagen. På förmiddagen beställer vi barriärer och pumpar till vår kommun. TiB ska beställa men får till svar att vi ska använda de lokala och regionala resurserna först. På eftermiddagen när TiB ringer säger vi att våra barriärer är slut och då beställer TiB. Barriärerna dyker upp sent på kvällen eller natten. Virserum får larm cirka och vid framkomst till semesterbyn beordrar styrkeledaren förstärkningslarm v-rum vilket larmas ut. Virserum sköter sig själva under dagen. De får larm om vilka adresser de ska till via mig som får alla samtal från SOS Alarm och även de som ringer direkt till oss. Kontakt med Virserum sköts via Rakel. Målilla får larm till Årena. På vägen ut rapporterar de att vägen börjar bli dålig vilket rapporteras till SOS Alarm och de vidarebefodrar ärendet. Målillastyrkan sköter sig själva och kontakt med dem sköts via Rakel. Jag ringer in Leif runt kl 08 på morgonen som fixar fika och även kör ut material och svarar i telefon på stationen. Järnforsen får larm cirka om första vatten i byggnad. Fler samtal under dagen som dirigeras ut från RCB. Byggnad av fördämningsvall (eget material) i Lönneberga kl När den är färdig påbörjas bygge nere i Sågstugan. Grus beställs. Min placering blir i Lönneberga där jag får in mängder av samtal vilket gör att jag stannar i bilen för att svara på så många samtal som möjligt och även dirigera mina styrkor i kommunen. Upprättar en turordningslista till hur vi ska åka och pumpa i de olika bostäderna. Kl får jag larm till Målilla om fler källare. I och med att Målilla-styrkan är upptagen så larmar jag in Mörlunda till Målilla. Omkring kl 18 så brister en fördämning i Lönneberga vilket gör att två bostadshus får vatten på tomten och även i grunden. En ny vall av makadam byggs rätt genom en av tomterna för att begränsa skadorna så att vi kan pumpa bort vattnet som är på fel sida. Vattnet stiger även över denna vall under natten till måndagen vilket gör att vi får lägga på ännu mer material för att få en högre vall. Beställer m fördämningsmaterial från MSB som kommer under natten till måndagen. Även pumpar beställs men Ett exempel på hur höga flödena var under de mest kritiska dygnen i delar av samhället. något blir fel och de anländer under måndagsförmiddagen. En container ställs i Lönneberga och en i Silverdalen. Övriga två ställs på brandstationen i Hultsfred. Dessa containrar innehåller 300 m styck. Omkring kl 21 byter vi räddningsledare. Arbetet med att bygga fördämning påbörjas så snart vi fått materiel på plats. Fördämning byggs runt pumpstationen i Lönneberga samt vid Sågstugan i Silverdalen. Tidigt på måndag morgon bryter vattnet igenom grusfördämningen vid Fagerängs snickeri Silverdalen med stora skador på maskiner och annan utrustning som följd. Totalt antal insatser 54 st. 9/7 Måndag Byte av räddningsledare cirka Ringer in personal till vakten och svarar på samtal och även på mediefrågor. Kallar även in ledningsgruppen och första mötet är kl 09 på brandstationen. Kl 10 är det ett samverkansmöte med Länsstyrelsen i Kalmar och Jönköping, SMHI, Trafikverket, Emåförbundet, Eon, räddningstjänsterna Hultsfred, Högsby och Jönköping, Polisen, Landstinget samt MSB. Måndag morgon kallar vi in hemvärnet för hjälp till den 12 juli genom Lagen om skydd mot olyckor. Vi behöver 20 st man och pumpar. Försöker att beställa ytterligare material fördämningsmaterial och pumpar till Hultsfred ifall det blir mer fram över eller ifall andra kommuner i området behöver det. Men vi fick ej mer. Högsby kommer upp med 5 man för avlösning av vår personal i Silverdalen. Byte av Räddningsledare cirka Totalt antal insatser 15 st. Följande 10 dagar sker samverkansmöten varje dag kl och 27 insatser kopplat till händelsen/översvämmingen genomförs. Händelsetyperna och arbetet spänner bland annat över hantering/justering av vallningsskydd vid till exempel reningsverk, vattenverk, vattenpumpning, justering av dammluckor, flygning översyn av aktuella områden, hantering av privatpersoner som agerar fel i god tro, kontrollera vattennivåer, VMA på grund av problem med dricksvatten med mera. Förslag till åtgärder MSB: Bör i ytterligare omfång skaffa sig ett samlat grepp om översvämningsproblematiken och vara den som kommer med konkreta riktlinjer för konkreta åtgärder regionalt och lokalt. Exempelvis bör trafikverkets skyldigheter/möjlig heter att hantera översvämningsproblematiken utredas. Länsstyrelsen: Bör i enlighet med sitt områdes- och tillsynsansvar samordna samt övervaka detta arbete i länet (inte bara kring Emån). Eventuellt bör anslag från 2kap4 i Krisberedskapsförordningen sökas. SMHI: Bör överväga att skicka ut vädervarningar (eller väderinformation), även när det är lägre sannolikhet än vad som krävs i dagsläget för att denna typ av väder. När sena prognoser kommer som indikerar svårt väder och man anser att man inte hinner gå ut med formell vädervarning, så bör åtminstone Länsstyrelse(r) och kommuner (områdesansvariga i enlighet med LEH och ansvariga för kommunal räddningstjänst), få denna information. Räddningstjänsterna i Kalmar län: à Länsgemensamma stabsrutiner och organisation behöver aktualiseras, övas och utlarmas i de lägen som räddningstjänstens lokala resurser är ansträngda. Överväg om automatisering kan vara ett sätt att säkerställa att behövliga stabsresurser utlarmas vid omfattande händelser. à Sammanställning av kommunernas räddningsmateriel (typ och kompabilitet) som kan nyttjas vid översvämningar, bör göras och ajourhållas. Hur detta ska gå till bör fastställas i Räddsam H (AG operativt). à Man bör i Räddsam H, i samråd med Länsstyrelsen/MSB diskutera och fastställa när och hur rekvirering (beställning) av statliga resurser (personal och materiel) ska ske. 22 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

13 aktuella händelser Översvämning & Höga flöden Kompetens Översvämning & höga flöden ser/simuleringar har påtalat/kommer att påtala. à Konkreta beslut om fysiska åtgärder bör tas utifrån riktlinjer som finns/ tas fram från statligt håll. Finansieringsfrågan måste utredas/fastställas. à Kommunerna bör se över om förebyggande och operativ information för enskilda vid översvämningar, finns och är förberedd i erforderlig omfattning. Enskilda: Fastighetsägare bör vidta de förebyggande åtgärder och operativa förberedelser som är motiverat utifrån aktuell översvämningsrisk. Författarens kommentarer till händelsen: Problemen som uppstod i detta fall kan anses vara som störst kring markavrinning lokalt samt vid biflöde till Emån (Silverån och Brusaån). Översvämningsproblematiken är en mycket komplex problematik. Åtgärder inom många olika områden, både horisontellt och vertikalt, måste synkas för att samhället som helhet skall kunna ha en bra hantering av problemet. Exempel på områden som måste hanteras och hänga ihop: Riskinventering och analys Fysiska åtgärder (vallar, fördämningar, avloppssystem med mera) Enskildas planering (förberedda invallningar, förvaring av lös inredning, tillgång till pumputrustning med mera) Varningssystem (SMHI) Räddningstjänstens och andras insatskapacitet, på kort och längre sikt. Det är knappast samhällsekonomiskt att helt bygga bort eller ha insatskapacitet som kan hantera alla översvämningshändelser som kan inträffa. Då det under/efter en händelse blir stort fokus från allmänhet och media, med frågor som: varför har man inte gjort mer för att hantera dessa risker!?, så är det angeläget att myndigheter och samhällsaktörer med ansvar inom detta område därför kan redovisa och motivera valda strategier och ambitionsnivåer. Detta förutsätter att dessa strategier finns nedtecknade och är samordnade. Det är också viktigt att skilja på översvämningsproblematik som uppstår med olika grad av förvarning och som har olika varaktighet. Förberedelse med olika typer av materiel samt personal måste anpassas utifrån dessa parametrar. Räddningstjänsten i Hultsfred upplevde det vid denna händelse som att man till en början inte fick gehör för sin begäran om stöd med statligt materiel (pumpar och barriärer). Först när all kommunens egna resurser de facto var utplacerade (x antal pumpar och 270 m barriärer), så fick man ok att beställa från de statliga förråden. Vid samtal med en tjänsteman på Länsstyrelsen (som var TIB i ett senare skede) framkom att alla TIB inte kände till att kommunen hade eget materiel. I ett skarpt räddningstjänstläge bör det vara självklart att samhällets samlade resurser skall kunna ställas på fötter utan dröjsmål. För att detta skall vara motiverat med rekvirering av resurser från statliga, måste samtidigt räddningsledaren ha en god lägesbild och omfallsplanering och känna till om det finns resurser hos andra kommuner som kan nyttjas. Åtgärder som ansvariga parter (myndigheter, organisationer och enskilda), kan behöva vidta kan grovt indelas i förebyggande och operativa. Statligt/regionalt/kommunalt/personligt ansvar för förebyggande åtgärder: Samtliga parter har mer att göra avseende planering för översvämningshantering. Då slutresultatet av kraftig nederbörd eller annat skäl till översvämning beror på hur samhällets samlade åtgärder ser ut, så måste ett samlat grepp av de förebyggande insatserna tas. Detta är inga nya fakta, men det hotande framtida vädret gör att behovet av detta faktiskt görs, blir än större. Hultsfreds kommun kommer i samband med revidering av sin risk- och sårbarhetsanalys att be om hjälp av Länsstyrelsen/ MSB med analys/planering för hantering av översvämningsrisker. Då detta inte endast är ett problem för Hultsfreds kommun bör eventuellt stöd/hjälp inte endast omfatta denna kommun. Simuleringsmodeller för översvämningar bör tas fram och simuleringar genomföras, inte bara i anslutning till större vattendrag. Avrinning från hårdgjorda ytor, diken, avloppssystem mm har avgörande betydelse för den akuta översvämningsrisken vid kraftigt regn. Den lagliga ansvarsregleringen samt tillsynsverksamheten inom dessa områden kan behöva ses över. Utifrån simuleringsresultaten bör kommunerna anpassa sin översikts- och detaljplaneläggning. Det är viktigt att inte glömma bort de enskildas ansvar, både innan och under en händelse. Utsätts man ofta för översvämningar så har man ett egenansvar för att vidta de förebyggande åtgärder som man kan göra. Detta kan vara att ej förvara fuktkänsliga saker i källare, förbereda tätning av golvbrunnar, täta sin grund, skaffa egen länspump samt i vissa fall kanske till och med bygga fördämningsvallar. Om andra parter har ansvar för åtgärder bör utredas. Exempel på detta är om Trafikverket har ansvar för åtgärder som syftar till att förebygga (och akut) minska skador på vägar och järnväg. Kostnadsfördelningen för dessa åtgärder samt möjlighet att söka stöd från EU med mera, bör vara klarlagt för att åtgärderna ska komma tillstånd. Statligt/regionalt/kommunalt/personligt ansvar för operativa åtgärder: Vid denna och tidigare översvämningar uppstår alltid diskussion om vad kommunerna själv respektive staten bör/skall ha för materiella resurser för att kunna hantera översvämningen. Från MSBs/Länsstyrelsens sida hävdas att kommunerna själva eller i samverkan, skall ha beredskap för att kunna hantera en översvämning. Kommunerna i sin tur hävdar att man enskilt inte kan ha tillräckliga resurser för att hantera dessa relativt sällan förekommande extremhändelser. Direktiv eller riktlinjer för hur mycket materiel som en enskild räddningstjänst skall ha finns ej i dagsläget. Länsstyrelsen har inte heller vid sin tillsyn ställt konkreta krav på någon kommun i länet. Hur reglering av dammluckor skall ske är juridiskt ganska klart. I praktiken fungerar detta om anläggningsägarna tar sitt ansvar och praktiskt utför sitt arbete. Gör man inte det så blir det i praktiken räddningstjänsten som tvingas åtgärda problemet när åtgärden tillslut faller inom räddningstjänstbegreppet. För att kunna hantera en händelse som RCB/räddningsledare där man på kort tid får mer än 100 larm, krävs en ganska omfattande normativ och strategisk förmåga. Ingen räddningstjänst i Kalmar län har själv kapacitet att själva fullt ut bemanna en räddningsstab. Av detta skäl arbetades det för cirka 10 år sedan fram en länsgemensam stabsorganisation. Denna har dock i praktiken knappat använts och är i dagsläget inte övad och rutinerna är inte kända för all berörd personal. Vädervarningar: SMHIs system med vädervarningar baseras på att varningskriterierna med viss sannolikhet inträffar. Om sannolikheten är mindre än en viss procentsats, så går ingen varning ut. Varningarna skall gå ut 24 timmar innan det svåra vädret slår till. För att ta del av den fullständiga rapporten, kontakta räddningschef Michael Hesselgård på räddningstjänsten i Hultsfred. Sammanställning: Nenne Hagman, SBB Rapportförfattare: Anders Sporrong, stf räddningschef räddningstjänsten Öland Foto: Göran Pettersson Översvämning Akuta lägen Klimatförändringar som påverkar vår omvärld i allt större utsträckning. Ändrade nederbördsmönster och höga flöden ökar risken för översvämningar för tätt bebyggelse och samhällsviktiga funktioner. Detta tillsammans med till exempel medborgare som ofta vill bo nära vatten, skapar en av många utmaningar för räddningstjänsten och säkerhetsarbetet i en kommun. Här får vi information om en översvämningskurs i MSBs regi. Kursen som genomfördes den 3 5 oktober vände sig till personer inom kommunens räddningstjänst och tekniska förvaltning och ska ge kompetens i form av metoder, modeller och verktyg för att förebygga och hantera höga flöden och en översvämningssituation i ett akut läge. Andra året som kursen genomförs Det är andra gången som kursen i Översvämning akuta lägen genomförs. Syftet med kursen är att förbereda personer som på olika nivåer och områden arbetar med översvämningar. Under tre dagar ska deltagarna lära sig olika orsaker till översvämning, konsekvenser av dessa, hur klimatförändringarna påverkar utvecklingen av översvämningar. Andra delar som tas upp är MSBs roll och ansvar, vilka förstärkningsresurser som finns att tillgå samt en grundläggande genomgång av aktuell lagstiftning som rör översvämningsområdet. Hela kursen genomförs på Sandö. I dagsläget ges kursen en gång per år med plats för omkring 30 deltagare. Nästa kurstillfälle kommer att genomföras under hösten Översvämningskarteringar ett uppskattat moment Under en kursdag pågår det febril aktivitet med att analysera MSBs naturolycksdatabas och kursansvarige Patrik Klingberg går runt och hjälper de som har frågor. Att praktiskt få jobba med MSBs översvämningskarteringar är ett uppskattat kursmoment. Det är viktigt att förstå klimatförändringarna och se det över ett Förmiddagens kyliga väder ger kursdeltagarna en föraning om att hösten är här med besked, även om solen värmer lättsamt. Detta är inget som verkar beröra kursdeltagarna, då de fokuserat följer genomgång av olika sätt att bygga upp temporära översvämningsbarriärer som Michael Brandehav, brandlärare på MSB, håller. Utbildningens fokus är mer på teoretiska kunskapar, så ett avbrott för att komma ut till det natursköna Sandö blir välkommande. historiskt perspektiv. Då blir det enklare att göra en realistisk bedömning om var de stora riskerna finns och hur man ska förberedda sig, berättar Patrik. Det är första gången som Patrik håller i kursen, berättar han och tycker att det är intressant vilken stor spridning man har på kursdeltagarna både geografiskt och tjänstenivå. FAKTA Kursämnen Hydrologiska och meteorologiska begrepp Klimatförändringar och dess konsekvenser i form av bland annat översvämningar Översvämningars påverkan på bland annat vatten- och dagvattensystem Konsekvenser av höga flöden (erosion, ras och skred, broar, dammar, infrastruktur, elförsörjning osv.) Vårflod förutsättningar för kraftig vårflod, MSB:s vårflodsrapportering, samverkan och förstärkningsresurser SMHI: information och varningar SMHI:s prognoser och jourhjälp Kustöversvämning Sökvägar för information och beslutsunderlag Översvämningskarteringar Översvämning och vattenkvalitet Risk och säkerhet Aktuell lagstiftning Olika myndigheters och organisationers roller och ansvar Förstärkningsresurser, utrustning och kompetens Metoder och materiel för att hantera en översvämningssituation Erfarenheter från inträffade händelser 24 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

14 Kompetens Översvämning & höga flöden föreningsstyrelsen uppsala Hårt arbete för ett stärkt SBB Utbildningsformen fungerar bra men den kan utvecklas, menar Patrik. Nu är den baserad på föreläsningar med påföljande gruppuppgifter. Ett förslag är att jobba mer case orienterat. Med den spridningen av kompetens och yrkeskunskap skulle det kunna vara ett bra alternativ för att få ut mer av kursen, spånar Patrik. Ett case till exempel med en större uppgift som gruppen måste lösa under de tre dagar de är här. De är från norr till söder, och vi har de som jobbar med dessa frågor på kommunen, räddningstjänsten och länsstyrelsen/regionen, berättar Patrik. Spridningen och det engagemang samt intresse att ta del av vår kunskap visar behovet som finns ute landet. Dessutom ger kursen en ovärderlig möjlighet att skapa nätverk och kontakter med andra yrkesgrupper. Utmaningarna blir enklare Utmaningarna med översvämning blir enklare om man har kunskap, både om hur klimatförändringarna påverkar samhället men även hur man kan arbeta för att förhindra effekterna av en översvämning, berättar Patrik. Detta arbete är sällan en organisations ansvar, utan flera organisationer är inblandade. Spridningen på kursdeltagarna yrke, visar att det finns en medvetenhet hos flera organisationer om vikten att vara förberedd på översvämningar. Om kommunikationen mellan dessa organisationer, från Räddningstjänsten till kommunens Tjänsteman i beredskap och FAKTA Kursmål: Redogöra för grundläggande hydrologiska och meteorologiska begrepp och sammanhang. Redogöra för olika orsaker till översvämning. Förklara hur översvämning och höga flöden kan medföra problem i tätorters vatteneller dagvattensystem. Beskriva den långsiktiga klimatförändringens och de extrema väderhändelsernas betydelse ur ett riskperspektiv. Ge exempel på befintlig lagstiftning inom området och sammanfatta olika myndigheters och organisationers ansvar och roller. Använda sökvägar för information och beslutsunderlag när en akut situation uppstår samt att tolka den information som erhålls. Ge exempel på olika användningsområden länets ansvariga, ökar möjligheten för att skydda ekonomiska värden och viktiga samhällsfunktioner. Text & foto: Fredrik Solvang, informatör MSB Sandö för de hydrauliska modeller som används i karteringsarbetet. Använda översvämningskarteringar för att med hjälp av dessa prognostisera vattenstånd i olika situationer och utföra egna analyser Exemplifiera hur konsekvenser vid olika nivåer i vattendrag både historiskt och i framtiden kan dokumenteras liksom hur olika intressenter kan samverka för att lära känna sitt vattendrag Beskriva hur akuta räddningsinsatser kan genomföras med hjälp av bl.a. tillfälliga översvämningsbarriärer och annan teknisk utrustning Sammanfatta hur staten kan bistå kommunerna vid en översvämningssituation med förstärkningsresurser i form av utrustning och kompetens. På föreningsstyrelsemötet november i Uppsala arbetade vi hårt för att hitta nya vägar för att göra föreningen ännu starkare. Och resultaten kommer kunna ses redan Vart tredje år antar vi vision, mål och arbetssätt för föreningen i samband med kongressen. Vi har nu kommit halvvägs in i en kongressperiod, och då är det viktigt att pröva visionen, målen och metoderna. Det var detta som var i fokus på föreningsstyrelsemötet i Uppsala. Vår nuvarande vision, våra mål och arbetssätt antogs Mycket har hänt sedan dess. Bland annat har myndigheten MSB bildats och funnits i snart tre år. Sociala medier har slagit igenom och styr hur kommunikation och marknadsföring sker i allt större omfattning. Dessutom har vår samverkan med Brandskyddsföreningen fördjupats. Allt detta är viktigt att vi tar hänsyn till när vi prövar vår verksamhet. Jan Wisén om senaste nytt och utmaningar vi står inför Jan Wisén, MSB. Vi startade med en grundlig föreläsning och reflektion från Jan Wisën kring den senaste tidens utveckling inom räddningstjänstområdet och vilka utmaningar Land Medlemsavgift Kommentar Sverige 150 kr + x x) Länsföreningar tar ut egen avgift. Norge 250 kr + x Får bidrag från försäkringsbolag ( kr) och staten (0 2 miljoner) för att driva särskilda projekt. x) Länsföreningar tar ut egen avgift ( kr) Finland 250 kr Får bidrag ( kr) och har intäkter från egen verksamhet ( kr) Har inga länsföreningar Danmark a) 900 kronor Har inga länsföreningar b) 600 kronor De nordiska brandbefälsföreningarnas medlemsavgifter. räddningstjänsten står inför. Jan Wisén har i sin roll som senior expert på MSB god inblick i dessa frågor. Jan berättade även hur MSB avser att arbeta med utvecklingen av räddningstjänst samt vilket behov av stöd från andra aktörer som MSB har. En del projekt har sjösatts som berör både räddningstjänsten som brandbefälet. Ett är Effektiva räddningsinsatser och det andra Leda, samverka och bygga beredskap. Dessa projekt kommer att löpa under flera år. Det finns en önskan att SBB deltar i projektgrupperna som är knutna till dessa projekt! Analys av föreningen SBB Efter denna inledning gjorde vi analys av SBB. En rad fakta avseende ekonomi, medlemsutveckling och verksamhetsutveckling (se faktaruta) redovisades. Denna inblick visade sig vara viktig för de slutsatser och åtgärder som vi på kort och lång sikt kom att besluta om. Bland annat visade den på ett stort behov att rekrytera yngre brandbefäl och att få bättre kraft i de gemensamma projekt som vi i föreningen driver. Det framgick att vår medlemsavgift är den lägsta i jämförelse med de nordiska föreningarna. I Norge och Finland är avgiften till riksföreningarna 250 kronor, och i Danmark hela 900. Vår avgift är 150 kronor. Varumärkesövningar Om du skulle beskriva SBB som en bil, en inredningsdetalj och en växt vilken skulle det då vara? Dessa frågor ställdes till deltagarna och var och en fick ge sitt svar. Detta är en klassisk varumärkesövning, och de svar som gavs var i grund och botten gemensamma för alla. Vad gäller bil fick Volvo flest röster med motiveringen Stark, säker och med utvecklingspotential. Vad gäller växter var förslagen många, men alla lyfte fram behovet av omvårdnad och underhåll. När det gäller inredningsdetalj fick soffa/ bord mycket röster med motivering att de skapar mötesplatser. Var och en fick även beskriva motiven till varför ett nytt brandbefäl ska vara medlem i föreningen. SWOT- analys Nästa moment var att kartlägga våra styrkor och svagheter samt identifiera de möjligheter och hot som omger oss (SWOT-analys). Resultaten av detta arbete lade grunden till att skapa en lista med åtgärder för att kunna ta tillvara möjligheter och undanröja hot samt att utveckla styrkor och hantera svagheter. Till listan med åtgärder knöts ett antal länsföreningar och en tidsram då arbetet ska var klart. Nedan beskriver vi de åtgärder som direkt kom ut av SWOT-analysen: Ny hemsida Vi har ett stort behov av ny hemsida. Vår nuvarande var modern 2007 men nu har mycket hänt. En hemsida är till viss del 26 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

15 föreningsstyrelsen uppsala föreningens skyltfönster och blir en viktig del i vår marknadsföring. Arbetet med ny hemsida ska starta omgående och vara klart till maj Delta i MSBs projektgrupper Vi har ett ansvar att delta i relevanta projektgrupper när MSB vill ha hjälp. Vi vill sprida deltagande på så många medlemmar som möjligt och bemanna grupperna med den bästa kompetens som vi har. Vi skissade på hur arbetsgången ska se ut när vi får förfrågningar. Ansvaret i denna arbetsgång delas mellan VU, länsföreningar och medlemmen. Vi ska vara beredda att delta från och med januari 2013 Medlemsstrategi Vi har stort behov av en strategi för att rekrytera nya och behålla befintliga medlemmar. Med fler engagerade medlemmar får vi ökade möjligheter för en attraktiv verksamhet och också en stabilare ekonomisk grund. Strategin måste ta hänsyn till olika målgrupper, vilket kan vara nyligen befälsutbildade, blivande befäl, räddningschefer osv. Ska vara klart till i maj VARNINGSLJUS & SJUKVÅRD Senaste LED tekniken (Linjär LED) 5 års garan på elektroniken Ekonomi För att skapa en stabil verksamhet måste den vila på stabila intäkter. I dag är vi alltför beroende av överskott från konferenser och annonsintäkter. Vi ska därför titta på hur vi kan skapa en stabilare ekonomisk bas i verksamheten. Arbetet ska vara klart i maj Hoppfull framtidstro Föreningsstyrelsemötet slutade i hoppfull ton. Det finns en stor kraft i vår förening med alla medlemmar. Med de åtgärder som vi nu vidtar lägger vi en modell för hur uppdrag och projekt ska bemannas med den bästa kompetens vi har. Vi kommer genom en ny hemsida ha en effektiv kommunikationsplattform som speglar SBB och ett bra fönster ut mot omvärlden. Och genom en genomtänkt medlemsstrategi kommer vi kunna vara en förening med många engagerade brandbefäl. För att hålla engagemanget och arbetstakten uppe i föreningsstyrelsemötet kommer telefonmöten hållas varannan månad. Vi hoppas att man som medlem kommer märka en offensivare och starkare förening när dessa arbeten kommit igång och avslutats. Jag vill tacka alla representanter från länsföreningarna för det stora engagemanget på mötet i Uppsala. Text & foto: Ulf Lago, ordförande SBB FAKTA ur Medlemsregistret 75% har angett födelseår i medlemsregistret Äldste medlemmen född 1916 (96 år) Yngste medlemmen född 1992 (20 år) Genomsnittlige medlemmen född 1960 (52 år) 4% är kvinnor VI RÄDDAR VÄRDEN ledarskap kompetens Vilka behov har räddningstjänstens ledarskap? I Ola Mårtenssons arbete som utbildare och processledare inom IRL möter han olika kulturer och tendenser inom kommunal räddningstjänst. Några av de tendenser och utvecklingsområden som han möter och ser i dagsläget kan ni läsa om här. u Från arbetsledare till chef En tydlig tendens är att ledningen försöker utforma styrkeledarerollen från arbetsledare till chef och därmed bli arbetsgivarerepresentant, då mönstret idag är att man är mer kamrat och mindre chef. Detta väcker frågan hur ledningen involverar styrkeledarna i arbetsgivarefrågor och vilket mandat samt befogenheter som finns för styrkeledaren. Det blir allt vanligare att styrkeledaren genomför utvecklingssamtal och i vissa fall även lönesamtal. Detta är ett sätt att ge styrkeledaren tydliga arbetsgivareverktyg, vilket motiverar eller tvingar styrkeledaren att ta ett arbetsgivareansvar. Det blir också ett signalvärde till brandmännen och till sig, att man är en del av arbetsgivarekedjan. u Från gruppanställning till individuellt anställningsavtal En annan tendens är att ledningen ser ett behov att betona att det finns individu ella anställningsavtal och inte någon gruppanställning. Detta kommer ifrån att det kan råda uppfattningen att man är anställd i en viss grupp samt att gruppen är familjen. Därför finns det behov av att utbilda all personal om anställningsavtalets innebörd och att arbetsgivaren har rätt att leda och fördela. Jag möter också reak tioner vid utbildningar i grunder i arbetsrätt, att det är en nyhet att man som anställd har både arbets- och lojalitetsplikt. u Förebyggande av hindrande informella regler När personal ska byta grupp brukar det bemötas med motstånd, till en början. Det finns räddningstjänster som utformar system som gör att utryckande personal kontinuerligt byter grupp. Detta för att förebygga informella regler som kan vara hindrande för verksamheten och ge möjlighet för all personal att lära känna varandra för ett effektivt samarbete. En räddningstjänst låter till exempel personalen byta grupp var tredje år. Personalen får information om grupptillhörighet under våren och de nya grupperna sätts samman efter semestern. Styrkeledarna och brandmännen upplever det utvecklande och kul, att få halvnya arbetskamrater och därmed ny chans till att forma sin egen informella roll. På detta sätt får denna räddningstjänst en ny start vart tredje år. u Roterande personalsystem En annan tendens är att brandmän och befäl byter grupp, efter ett visst schema. Det kan vara att var tredje månad, byter 2 av 4 brandmän till en annan grupp. Alla grupper gör det samtidigt så att personalen får kontinuerligt nya arbetskamrater var tredje månad. Syfte är att skapa dynamiska grupper och inte låta gruppen utforma kontraproduktiva informella regler och attityder som kan vara hindrande för verksamheten. u Utvecklingsområde arbete på arbetstid Att arbeta på arbetstid, låter självklart, för de flesta. Första frågan vad är arbetstid? Med centrala kollektivavtalet Allmänna bestämmelser och bilaga E, ges möjlighet att planera arbetsuppgifter framtill klockan på kvällarna eller senare om uppgiften inte kan lösas på ett annat sätt. Det är få eller möjligen ingen, räddningstjänst som tar vara på arbetstiden fullt ut. Här finns det värdefull resurs i form av arbetstid som inte tas till vara. Utifrån ett samhällsperspektiv och uppdraget, torde det att vara rimligt att ta vara på arbetstiden på ett bättre sätt. Text: Ola Mårtensson, verksamhetsansvarig IRL Tel Tel: Svenskt Smide för Brand- och Brotts- Bekämpning Tillverkade i Sverige, eftertraktade och nyttjade över hela världen. Kontakt: Tel: E-post: 28 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

16 Kunskapsbank Utkiken Kunskapsbank Utkiken Utkiken för att dela kunskap Redan 1994 började PO Malmqvist bygga på en informationsplattform för Sveriges räddningstjänster för erfarenhetsöverföring på nationell nivå. Det var ett par år innan IT- och webbexplosionen, när internet ännu inte var så vanligt. Dagens plattform Utkiken är helt webbaserad och tillgängliggör en stor mängd kunskap nyheter framför allt inom teknik, operativa rutiner, instruktioner, upphandlingsunderlag och diskussionsforum för olika ämnen och frågor. När PO Malmkvist satt och arbetade med en uppgift på Helsingborgs brandförsvar, så visste han att någon på en annan räddningstjänst i Sverige, högst troligen redan hade löst uppgiften. Och varför ska alla behöva lösa samma uppgift från grunden? Så grundidén med en kunskapsplattform bottnade i att låta organisationerna lägga mindre energi på samma typ av problem och uppgifter i kombination med den genuina viljan inom räddningstjänsten att vilja hjälpa varandra. Eftersträvade ett lågt abonnemangspris Jag hade ju påbörjat något liknande redan 1994 i Helsingborgs brandförsvars regi. Men det var ju innan Internet var vanligt, så det visade sig vara för tidigt, berättar han. Då var det ett så kallat Bulletin Board System, BBS en slags elektronisk anslagstavla. När jag sedan 2006 började titta vilken teknik som fanns, så visade det sig att BBS inte längre fanns, utan istället fanns det ett antal forumprogramvaror för att driva forum på internet. Det fanns även dyrare och mer specialiserade bibliotekssystem, men det hade inte gått att finansiera till det låga abonnemangspriset som jag eftersträvade, säger PO. Insamling av relevant kunskap/material De mest självklara sakerna, enligt PO, var att börja samla in operativa instruktioner, förebygganderutiner och upphandlingsunderlag. Material och kunskap som var relevanta och kunde vara till stöd för samtliga räddningstjänster i Sverige. Sen har det efterhand dykt upp andra typer av kunskap som är intressant, till exempel frågor till myndigheter, berättar PO. Utkiken består av kunskap som är relevant för räddningstjänsten. Där finns mycket av den där tråkiga kunskapen som alla har en skyldighet och ett behov av att ta fram. Men sedan finns det ju en hel del spännande saker också till exempel inom området teknikutveckling. Kloka frågor och svar Det ställs väldigt kloka frågor till myndigheter, som sedan myndigheterna lägger mycket tid på att besvara med ett ofta ännu klokare svar, menar han. Innan Utkiken fanns, var det bara frågeställaren och myndigheten som visste om att frågan var ställd och vad svaret var. På Utkiken finns det kategoriserat så att det blir tillgängligt för alla räddningstjänster. Just att det finns samlad i samma system tillsammans med närliggande frågor och svar, skapar ett mervärde, enligt PO då man kan se andras syn på olika frågor och ämnen. Sökord och tagg system en styrka Nyckelord och tagg systemet gör dessutom att systemet föreslår andra liknande ämnen i helt andra kategorier, berättar PO. Man kan till exempel få fram eventuella filmklipp, examensarbeten eller smartphone-appar kopplat till det ämne man sökt efter. Eftersom jag har en bakgrund i kommunal räddningstjänst, vet jag ungefär vad som behövs. Sen väljer jag nästan aldrig bort något dokument eller någon kunskap. Jag kan ju inte veta vad användaren är på jakt efter. Är det en bra rubriksättning? en snygg layout? eller är det ett fullödigt tekniskt? Är det juridiskt korrekt textmassa? Jag överlåter jag till användaren att bedöma och vad man har nytta av, menar PO. Även eget material på Utkiken Förutom det material som PO samlat in från räddningstjänster och samverkande organisationer, finns det även material som han själv har arbetat fram från grunden. Det finns till exempel en del befälsutbildningar och arbetsmiljökunskap operativt som jag arbetat fram. Jag försöker göra några arbeten varje år där jag själv känner att jag bidrar till kunskap inom räddningstjänsten och inte bara förmedlar andras kunskap, berättar han. Tips från abonnenter Många saker jag arbetar med initieras av att någon abonnent hör av sig och undrar om saker de inte kan hitta på Utkiken, berättar PO. Vissa saker får han kunskap om via något av de många nyhetsbrev han bevakar och det är både svenska och utländska. En normal dag kan PO ta emot uppåt 200 mejl, där det stora flertalet är nyhetsbrev och nyhetsflöden där det kan finnas bra information. Ibland inspireras han också av den myndighetsbevakningen han gör. Mest svenska prenumeranter Drygt 110 svenska räddningstjänster abonnerar idag på Utkiken. Det finns även lite abonnenter på Åland, Island, Norge och Danmark. Utkikens Nyhetsbrev skickas ut cirka 11 gånger per år till lite drygt personer. Utkiken har mellan 200 och riktiga besökare varje dag. I samband med nyhetsbrevet cirka per dag och sen avtar det ner till 200 per dag när det börjar närma sig nästa nyhetsbrev. Leverantörsförteckning Det finns en leverantörsförteckning där jag kategoriserat vem som kan leverera olika typer av utrustning till räddningstjänsten. Det kostar i grunden inget att synas där, men om man vill ha med logga, länkar och annat, så får företaget betala en avgift för detta. Idag finns det omkring 30 leverantörer som betalar för denna extra exponering, berättar han. Men den avgiften är så låg att även de minsta företagen ska ha råd att synas där. Utkikens styrkor och svagheter Utkikens styrka är, enligt PO, att det på ett ställe finns kunskap från många olika källor som man kanske inte alltid tänker på eller har tid att leta i själv om man arbetar ute på räddningstjänsterna. En annan styrka är just att räddningstjänsterna att slipper uppfinna hjulet om och om igen. Ytterligare en styrka menar PO är att man vet vad det kostar. Det dyker aldrig upp något som man måste betala extra för. Svagheten är att det mesta på Utkiken hänger på mig. Det blir ju ganska känsligt på det viset. Å andra sidan har jag en så pass låg prisnivå att jag tror man kan acceptera mindre störningar. Sen har jag en omfallsplan för eventuellt längre sjukdomar jag kan råka ut för, berättar PO. Stabsfunktion som stöd vid uppstart PO arbetar heltid med Utkiken som verkligen är ett källarföretag. Jag har ett kontor i hemmet och känner att det snart är dags att skaffa ett kontor, men ekonomin är inte där än, berättar PO. Jag ser mig som anställd av 110 räddningstjänster där jag är en stabsfunktion för att underlätta uppstarten av olika projekt man arbetar med. Min del i uppstarten är att samla dokument som kan ge en snabbare start än om man börjar från noll. Utkiken tar alltså inte betalt för några dokument någon annan gjort, utan det jag tar betalt för är mitt arbete med att samla in och strukturera dokumenten. Vision för framtiden Jag hoppas att Utkiken får förbli och utvecklas som en plattform för kunskapsutbyte i olika nätverk inom räddningstjänsten. Just nu håller vi på och tar fram en demonstrationsplattform för vattenlivräddning som ett exempel berättar PO. Sedan ser han gärna ett utvecklat samarbete med Brandskyddsförening, MSB och de andra etablerade aktörerna vad gäller att överföra kunskap till kommunal räddningstjänst. Visionen är att räddningstjänsterna i Sverige själv skickar in dokument och handlingar som man anser att någon annan räddningstjänst kan ha glädje av och att det går på automatik. Då skulle samverkan via Utkiken kunna bli ännu effektivare, enligt PO. Mer information om Utkiken Är man intresserad av att prenumerera på Utkiken, kontakta PO via eller telefon Är man nyfiken och vill se vad som finns på Utkiken så erbjuds man en gratis testperiod. Text: Nenne Hagman, SBB Foto: Utkiken Sverige Fakta PO Malmqvist Namn: PerOla Malmquist. Har kallats Peo sen tonåren och fick sen signaturen PO på brandförsvaret. Titel/Utbildning: Gymnasieingenjör, Maskinteknik, Brandingenjör, LTH BI-86 med RUB Brandingenjör, University of Maryland. Ålder: 45 år Bor: Radhus i Helsingborg Intressen: Vattenskidor, kiteboarding och fiske Senast lästa bok: Carin Gerhardsen, Pepparkakshuset 30 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

17 olycksutredning Ledningskommunikation olycksutredning Ledningskommunikation Tillbud på järnvägsspår I samband med en insats på en banvall norr om Kålleråds station i Mölndals kommun, uppstod det stora kommunikationsbrister mellan de samverkande aktörerna som bistod under insatsen. Detta ledde till att räddningstjänstpersonal kunde ha blivit allvarligt skadade eller dödade. Ett tåg passerade förbi det aktuella spåret, som ovetandes insatspersonal precis hann lämna. Olycksutredning Tillbud på banvallen vid Kållered, Mölndals kommun. Tid: Omkring 22.50, 24 juli Tillbudsorsak: Brister i ledningskommunikationen mellan de samverkande blåljusaktörerna som deltog i en insats på banvallen. Olycksutredare: Per Jarring, processägare Olycksutredning & Analys och Tove Nyth, olycksutredare vid Räddningstjänsten Storgöteborg. I samband med en insats på en banvall norr om Kålleråds station i Mölndals kommun, uppstod det stora kommunikationsbrister mellan de samverkande aktörerna som bistod under insatsen. Detta ledde till att räddningstjänstpersonal kunde ha blivit allvarligt skadade eller dödade. Ett tåg passerade förbi det aktuella spåret som ovetandes insatspersonal precis hann lämna. Här följer en summering av den utredning som var syfte är att identifiera de eventuella brister som uppstod i kommunikationen mellan de samverkande aktörerna under insatsen Räddningstjänsten, Polisen, Trafikverket och SOS Alarm. Förkortningar IC Insatschef IL 403 Insatsledare Mölndal JRCC Joint Rescue Coordination Center LC Ledningscentral RSG LKC Länskommunikationscentral (Polis) RE Räddningsenhet RL Räddningsledare RSG Räddningstjänsten Storgöteborg SC Stabschef StL Styrkeledare UVA Utvecklingsavdelningen Händelsen Sent på kvällen den 24 juli 2010 inkom larm till Räddningstjänsten om att en kvinna befann sig på tågspåret norr om Kållereds station. Vid insatsen konstaterades ett antal problempunkter avseende kommunikationen mellan Räddningstjänsten, Polisen, Trafikverket och SOS Alarm. Detta ledde till en incident där Räddningstjänstens personal precis hade lämnat banvallen då ett tåg passerade förbi. Avskrevs av Arbetsmiljörätten Då tillbudet kunde ha orsakat allvarliga skador eller dödsfall hos räddningspersonalen skrev personalen en tillbuds rapport. Tillbudet anmäldes till Arbetsmiljöverket den 2 augusti 2010 och en intern arbetsmiljöutredningen har genomförts av Personalavdelningen (PA). Arbetsmiljöutredningen skickades till Arbetsmiljöverket, som har avskrivit ärendet. Oredigerat från utredningen: Hela händelseförloppet Tillbudet, som innebar att Räddningstjänstens personal befann sig i nära anslutning till spåret då ett tåg passerade förbi i hög hastighet, inträffade i samband med en insats då man letade efter en kvinna på spårområdet mellan Mölndal och Lindome. Kvinnan hade ringt till anhöriga och talat om att hon befann sig på spåret. Anhöriga ringde då 112. Innan samtalen från anhöriga kom in, hade en person, som till vardags arbetar som SOSoperatör, sett kvinnan på spåret och ringt SOS (112). Klockan var då ungefär Samtalet kopplades av SOS Växjö till LKC i Göteborg där svaret blev att man för tillfället inte hade någon polispatrull att skicka till platsen. Den lediga SOS-operatören såg sedan kvinnan lämna spåret och fortsatte då hemåt. Strax efter detta passerade en polisman, som ej var i tjänst. Då befann sig kvinnan återigen på spåret och polismannen stannade för att försöka få bort henne från banvallen. Han kontaktade LKC direkt, det vill säga ej via 112-samtal, för att meddela vad som hänt. Ungefär samtidigt, klockan 22.27, inkom två samtal till SOS, varav åtminstone ett var från anhöriga till kvinnan. Det ena samtalet (från okänd man) kopplades via SOS Malmö till LKC. Där skapades ett ärende och trafikstopp begärdes hos Trafikverket cirka klockan En polispatrull, som precis blivit disponibla, skickades också till platsen. Det andra samtalet (från anhörig U.) kopplades via SOS Malmö till räddningstjänstens LC (medlyssning). LC-operatören som lyssnade på samtalet, påbörjade utlarmning av styrkor från Mölndal och Lindome samt IL från Mölndal. Enligt rutin skickades även ett sms med information om pågående händelse till IC. Samtidigt kontaktade LC-ledaren Trafikverket för att begära trafikstopp, cirka klockan När LC-ledaren pratade med Trafikverket fick han reda på att trafikstopp redan var aktiverat, på begäran från polisen. Resultatet av de samtidigt inringda larmen, som kopplades till LKC respektive LC, blev att händelsen hanterades av både polisen och räddningstjänsten parallellt. Det inkommande larmet till LC hanterades som en räddningsinsats vilket innebar att RSG agerade räddningsledare. Alla berörda inom RSG hanterade händelsen som en räddningsinsats under tiden denna pågick. Styrkorna från Mölndal och Lindome fick larmet som Stort larm, person på spår, mellan Mölndal och Lindome cirka klockan och lämnade stationen cirka klockan StL Mölndal begärde trafikstopp (sedan tidigare begärt av LC) och StL Lindome hörde över radion att trafikstopp redan var begärt och aktiverat. StL Lindome beslutade även att ta med sig en fyrhjulsdriven MC. IL larmades klockan IL lämnade Mölndalsstationen cirka klockan 22.33, begärde trafikstopp (som då redan var aktiverat) och utsåg ledningsplats till Möbelgatan i Mölndal Under framkörningen fick styrkorna komplette- rande adressuppgifter efter att U. hade ringt till SOS (medlyssning LC) och förtydligat adressen till området kring Rävekärr mellan Mölndal och Kållered. Räddningsinsatsen på olycksplatsen Mölndalsstyrkan åkte först en bit ner mot Kållered där två brandmän släpptes av för att påbörja eftersök norrut längs banvallen. Övriga åkte vidare till ledningsplats Möbelgatan och mötte upp IL. Därifrån påbörjades eftersök norrut mot Mölndals station. Lindomestyrkan delade upp sig så att två brandmän, med hjälp av MCn, påbörjade eftersök från Kållereds station och norrut. Räddningsenheten fortsatte norrut längs med banvallen och fick vid Kungsbackavägens början möte av en person som sa att kvinnan var omhändertagen. Denna person visade sig vara den polisman, som ej var i tjänst och som hade tagit av kvinnan från spåret. Klockan var då ungefär På platsen fanns även den polispatrull som tagit hand om kvinnan. Polismannen som ej var i tjänst hade direktkontakt med LKC och informerade dem om att det var tomt på spåret. StL Lindome kontaktade IL via radio och meddelade att kvinnan var omhändertagen av polisen. Man beslutade att ta av all personal från spåret och IL gav Mölndalsstyrkan order, via rökdykarradion, att lämna spåret. Cirka klockan 22.48, när IL fått bekräftelse om att all personal från räddningstjänst och polis, samt kvinnan och hennes tillhörigheter, hade lämnat spåret, meddelade han LC, via kanal 85, att trafikstoppet kunde hävas. Bara 1-2 minuter efter kontakten med LC passerade ett tåg i södergående riktning från Mölndals station. Personal från Räddningstjänsten befann sig då endast ett tiotal meter från banvallen. På grund av oklar adress för olycksplatsen Kartbild över olycksplatsen. kom ambulansen fram till Möbelgatan först när Räddningstjänstens enheter var på väg att lämna. Det fortsatta agerandet på LC Klockan informerades SC och IC muntligen om händelsen. IC kontrollerade med LC att trafikstopp var begärt. Inga övriga åtgärder vidtogs av SC och IC. Klockan 22.44, då LC hade fått reda på att kvinnan var omhändertagen, ringde LC-ledaren till LKC för att informera dem, dels om räddningstjänstens insats, dels om att kvinnan var borta från spåret. LC-ledaren meddelade även utsedd ledningsplats Möbelgatan och operatören på LKC svarade då att man skulle skicka en polispatrull dit. Detta var första kontakten mellan LKC och LC sedan larmet inkom vid klockan LC-operatören kontaktade strax efteråt kvinnans anhöriga via telefon för att meddela dem att kvinnan var av spåret och vid liv. Senare ringde samma operatör återigen till de anhöriga för att informera om att polisen hade omhändertagit kvinnan och att de skulle återkomma då de visste var hon befann sig. Klockan 22.49, när LC fått information om att all personal hade lämnat spårområdet, kontaktade LC-ledaren Trafikverket för att häva trafikstoppet. Han fick då veta att trafikstoppet redan hade hävts av Polisen, som hade ringt strax innan (cirka 22.48), och tågen var då redan på väg. LC-ledaren insåg problematiken och faran det inneburit för räddningstjänstens personal, vilket han även informerade Trafikverket om. I telefonkontakt med IL klockan informerade han IL om problematiken kring trafikstoppet. SC och IC informerades om incidenten på banvallen av LC-ledaren. SC tog då kontakt med vakthavande befäl på LKC för att diskutera hur detta kunnat ske. SC (i dialog med IC) erbjöd, i telefonkontakt med IL, kamratstöd till inblandad personal, men detta avböjdes. SC informerade även RCB om den inträffade händelsen Klockan kontaktade LC-ledaren återigen Trafikverket för att diskutera händelsen och för att be dem dokumentera tillbudet inför en kommande uppföljning. Konsekvenser av tillbudet Ingen personal från Räddningstjänsten kom till fysisk eller psykisk skada. Analys Tre grundläggande frågor har man analyserat i utredningen: 1. Vilka rutiner följdes? Arbetade Räddningstjänsten enligt ordinarie rutiner? Vid denna typ av händelse har vi inom förbundet en instruktion (Elektrisk spänning) som beskriver vilka rutiner som gäller för främst räddningsledare och LC vid räddningsinsatser på banvall. LC har, i sina kontakter med Trafikverket, i stort följt de rutiner som beskrivs i instruktionen. Instruktionen behöver dock förtydligas med avseende på bland annat den juridiska parallelliteten som ofta finns vid en händelse, samt genom tydligare uppdelning i begreppen Trafikstopp respektive Räddningsfrånkoppling. LC har normalt en rutin att kontakta LKC vid alla typer av räddningsinsatser. Kontakt sker direkt efter att våra enheter har larmats ut och säkerställer därmed att polisen får information om händelsen samt att vi kan begära polis med till platsen. Vid denna händelse följdes inte rutinen utan första kontakt från LC till LKC togs efter 17 minuter och innehöll information om att kvinnan var borta från spåret. 2. Hur fungerade kommunikationen med externa aktörer? Identifiera eventuella brister. Nödvändigheten av en väl fungerande kommunikation, både internt och externt, 32 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

18 olycksutredning Ledningskommunikation DAtainsamling Ny insatsrapport Erfarenheter och åtgärdsförslag Erfarenheter och rekommendationer Instruktionen Elektrisk spänning innehåller bland annat beskrivning av våra rutiner vid kontakter med Trafikverket angående trafikstopp respektive räddningsfrånkoppling. För att minimera risken för missförstånd i samband med begäran av trafikstopp, bör dessa rutiner förtydligas i samverkan med Trafikverket, Polisen och SOS Alarm. Generellt bör varje organisation som kommer till skadeplatsen ta ansvar för att informera Trafikverket samt lämna klartecken till Trafikverket när man lämnar banvallen. Därefter har Trafikverket ansvaret att tillse att samtliga berörda har lämnat klartecken innan tågtrafik släpps på igen. Tankar och idéer finns att hämta från bland annat Suicidprojektet i Jönköping samt SOS Alarms påbörjade dialog med Trafikverket angående nya nationella rutiner vid trafikstopp. Vidareutveckla och förtydliga våra rutiner i instruktionen Elektrisk spänning för är mycket tydlig vid denna händelse. När flera organisationer är inblandade och agerar i händelsen, bygger ett lyckat resultat på fungerande samverkan och aktiv kommunikation (på alla nivåer). Larmskedet visar på hur telefonsamtal från flera personer tar olika vägar in i de inblandade organisationernas verksamheter. Dels finns SOS Alarm som besvarar 112-trafiken och med det arbetssätt som idag gäller, kan inledande intervju och bedömning göras på tre olika SOScentraler vid samtal från RSG:s område. I detta fall har samtal kopplats både till LKC (två inringare) och till LC (en inringare). Parallellt med detta har även en polisman (ej i tjänst) valt att ringa direkt till LKC för att starta upp en polisinsats angående omhändertagande av person enligt Polislagen. På skadeplatsen har RL ett ansvar att skapa samverkan med andra organisationer. Vid denna händelse var det inledningsvis diffust angående plats för händelsen och på den utsedda ledningsplatsen fanns därför ingen möjlighet till fysiskt möte mellan RL och polisens befäl. Vid dessa tillfällen är det än mer viktigt att aktivt söka kontakt med ansvarigt befäl på polisen (eller annan inblandad organisation) och säkerställa kommunikation i olika frågeställningar. På LC hanterades ett inringt larmsamtal från en anhörig till kvinnan på banvallen. Kommunikationen med den personen hanterades på ett mycket bra och medmänskligt sätt. Efter att det inledande samtalet avslutades ringde LCoperatören upp och informerade om händelseförloppet och skapade på detta sätt en viktig återkoppling till dessa personer som befann sig i en mycket svår situation. begreppet trafikstopp i nära samverkan med Trafikverket, Polisen och SOS Alarm. Vid genomförande av räddningsinsats på ett stort geografiskt område, måste ansvarigt befäl säkerställa kommunikation med samverkande organisationer på olycksplatsen. Vid den aktuella händelsen används olika begrepp (brytpunkt/ledningsplats) som skapar otydlighet om vad detta konkret innebär. Parallellt med detta är det viktigt med fortlöpande kommunikation mellan respektive ledningscentral, för att skapa helhetssyn och samverkan vid händelsen. Ytterligare bygga på kunskap och förståelse, hos förbundets ledningsfunktioner, avseende samverkan vid parallella insatser. Genomförs lämpligen på Mötesplats Ledning. Problematiken att hantera flera olika inkommande larmsamtal vid samma händelse är tydlig i denna utredning. Vidare är risken stor att varje organisation agerar utan att tänka på helheten och aktivt söka 3. Vilken roll hade stabschef respektive insatschef vid denna händelse? Denna frågeställning ska ses som en intern uppföljning och ingår i ett större utvecklings-arbete som genomförs av ansvariga chefer på enheten Insats &Beredskap och LC. Vid händelsen har båda funktionerna varit informerade (IC via sms i ett tidigt skede och SC muntligen i ett senare skede) och gjort bedömning att räddningsinsatsen fortgår enligt normala rutiner. Efter information om incidenten för vår personal på banvallen har SC tagit kontakt med vakthavande befäl på LKC för att följa upp händelsen, informerat RCB samt att båda funktionerna tar initiativ för att erbjuda kamratstöd till egen personal. På frågeställningen om vilka åtgärder som han skulle gjort om händelsen inträffat idag, säger IC att han skulle på ett aktivt sätt agerat genom att kontakta Yttre kommissarie/ Vakthavande befäl hos polisen och definiera typ av händelse, ansvarsförhållande med mera. Detta gäller även andra typer av händelser (andra organisationer, till exempel JRCC) som riskerar att hamna i gråzonen med avseende på ansvar, genomförande med mera. Motsvarande fråga till SC ger att han skulle agera (via LC) för att RL söker kontakt med polisens befäl på olycksplatsen samt att SC har startat upp funktionen med mottagning av sms-information i samband med att Stort Larm aktiveras på LC. Sammanställning: Nenne Hagman, SBB Ta del av hela olycksutredningen via msb.se/ olycksutredningar/kommuner samverkan på olika nivåer vid aktuell händelse. Önskemålet vore att det fanns ett teknikstöd som hjälpte oss identifiera att det rör sig om samma händelse. SOS Alarm bör vidareutveckla CoordCom för att kunna identifiera samma händelse oavsett hanteringsväg respektive typning. (SOS/LC samt räddn/amb/polis). Vid utredningsarbetet har vi kunnat konstatera att inom alla inblandade organisationer finns brister i möjligheten att tillgå olika former att dokumentation i efterhand. Gäller både tekniska brister i respektive system samt avsaknad av dokumentation. Detta gör att uppföljningsarbetet blir svårare att utföra. Inspelning av radiotrafik på LC för bättre möjlighet till uppföljningsarbete. Utveckla någon form av dokumentation på LC vid beslut om ingen åtgärd (lärdom från LKC som saknar dokumentation om första samtalet från platsen). Ett steg närmare Framtidens insatsrapport En arbetsgrupp har nu bildats med uppgiften att komma med ett förslag på hur insatsrapporten kan utvecklas. En steg i detta arbete var att på MSBs initiativ bjuda in till regionala seminarier med syftet att tillsammans med primära användare av rapporterna diskutera dagens utmaningar och hur framtidens insatsrapport skulle kunna se ut. Det var framförallt de som arbetar med olycksundersökningar, restvärdesräddning, skriver insatsrapporter eller följer upp insatsstatistik och handläggare på länsstyrelser som arbetar med Lagen om skydd mot olyckor (LSO), som bjöds in till totalt sju seminarier för att bidra i arbetet med att utveckla insatsrapporten. Formen för dagens insatsrapport fastställdes under mitten av 90-talet och justerades sedan 2005, utifrån de nya krav som LSO krävde när den infördes. REKO Rådet för erfarenhetsåterföring från kommunala olycksundersökningar REKO, bildades 2011 med syftet att säkra att insamling och förmedling av data har tillräcklig kvalitet och motsvarar användarnas behov. Arbetsgruppen som nu ska arbeta med utveckling av insatsrapportering har bildats på initiativ av REKO och består av representanter från sju räddningstjänster, en länsstyrelse och MSB. Användarnas behov i fokus Det är användarna av statistiken och deras behov som är i fokus. Det är användarna, inte producenten som ska bedöma Från seminariet i Stockholm. Här föreläser Colin McIntyre från MSB. kvaliteten i insatsstatistiken. Det många inte har kännedom om ute i räddningstjänstorganisationerna är att informationen i insatsrapporten samlas upp och kommer till användning som analysunderlag i flera olika sammanhang. Idag får MSB in 100% av räddningstjänsternas insatsrapporter, men det är mängden och kvalitéten av informationen i rapporterna som man behöver hitta rätt nivå på och en utvecklad användarvänlighet kopplat till rapporten. Hur använder ni insatsstatistiken idag? Det var en fråga som diskuterades i bikupor under seminarierna. Flera berättade att man använde informationen till framför allt hårdfakta som antal insatser till verksamhetsberättelser och uppgiftsutlämning till exempelvis media. Användandet ser väldigt olika ut runt om i landet, men exempel på användningsområden för räddningstjänsterna själva som togs upp i deltagargruppen som träffades i Stockholm den 19 oktober var; Analysverktyg till länsstyrelser förmågebedömning till exempel tider, jämföra mål i handlingsprogram, till riskanalyser och underlag för frågor vid tillsyn. Mediefrågor underlag (hela spektrat). Interna utredningsuppdrag till politiker, handlingsprogram, intern styrning. Jämföra med andra räddningstjänster. Jämföra med andra datainsamlingar till exempel bostadsbränder, bland annat för att få fram mörkertal. Ta fram utbildningsbehov internt. Statistik till årsberättelsen. Lokal statistik till handlingsprogram. Styrning, följa upp nyckeltal (men det är svårt att se trender på få händelser). Statistik används för förändringar i larmplanen. Analys inför införande av till exempel Första insatsperson (FIP). IVPA-koordinater för riskanalys. Geografisk analys (kartstöd). Analys för att se ledningsbehov. Belastningsanalys av stationer, styrkor, fordon, heltid, räddningstjänstpersonal i beredskap. Intern analys ur arbetsmiljösynpunkt. När statistiken (kryssrutor) inte räcker används fritextanalys eller olycksutredningar. Olycksundersökningar bredare idag Tidigare tittade man mest på den direkta brandorsaken och brandspridningen vid till exempel en brand. Det var där fokus låg. Nu är spannet mycket bredare och man tittar även på de bakomliggande REKO:s uppdrag Säkerställa tillräcklig kvalitet i räddningstjänstens insatsstatistik Skapa vägledning vid prioritering av andra organisationers data som är intressanta att koppla till insatsdata i en analysmiljö Rekommendera Inriktning av olycksundersökningar då vi inte kan vänta på att göra om statistiksystemet 34 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

19 DAtainsamling Ny insatsrapport KOMPETENS Distansutbildning Problem REKO efterfrågar relevans/ innehåll i insatsrapport Fortsatta åtgärder Detaljutformning av insatsrapport Insamling Analys Åtgärd Arbetsgruppen för insatsrapporten tar fram behov via Workshops, MSB, Trafikverket, politiker, användarföreningar Remiss Arbetsgruppen för insatsrapporten tar hand om resultat och föreslår grov struktur på ny insatsrapport Provdrift Förslag till referensgrupp eller remiss Resultat Kravspecifikation till leverantörer Ny insatsrapport 2015 Nu lanseras Firefight II För att undvika skador och att öka säkerheten för insatspersonal så vill Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap att släckning av bränder inne i byggnader ska utföras utifrån i större utsträckning. Med det som målsättning startades EU-projektet FIREFIGHT 2006 för brandmän och projektet FIREFIGHT II 2009 för brandbefäl. Frukten av det internationella samarbetet blev bland annat en webbaserad distansutbildning Firefight II. I Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskaps regi lanseras nu utbildningen i Sverige i december. orsakerna, skadebilden, själva släckinsatsen och det byggnadstekniska och organisatoriska brandskyddet. Även detta har aktualiserat frågan om dagens insatsrapport fortfarande håller måttet. Enligt 3 kap 10 LSO: När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Dokumentation efter räddningsinsats Man tittade också på vilken typ av dokumentation som finns totalt efter en insats och resonerade kring; Olycksundersökning, Dagböcker och liknande, Sakkunnigutlåtanden, Brottsutredningar, Restvärdesrapport, Bandupptagning av larmsamtal (raderas efter hand), Fotografier (digitala bilder), Insatsrapport och SOS Alarms larmrapport. Problem med dagens insatsrapport Exempel på problem som togs upp på seminariet i Skellefteå av deltagarna var bland annat; Väderlek fylls i utifrån vädret på stationen och inte förhållandet ute på olycksplats. Dödsbrandsrapporten är ej inkluderad i insatsrapporten. Kryssfrågor till olycksundersökning. Dokumentation av beslut som tagits under insatsen saknas. Fritextfälten besvärliga att fylla i stöd i form av nyckelord mm behövs. Kunskaps-/utbildningsbrister hos de som fyller i rapporterna. Onödigt många frågor på enkla händelser, till exempel vid små utsläpp av farligt ämne. Tidsredovisningen från SOS Alarm (klockslag) är larm till räddningstjänst vid förlarm eller huvudlarm? Tid från knapptryckning till larm på station: 5 30 sekunder. I väntan på ambulans (som ej är räddningstjänst) svårt att få fram statistik från det lokala systemet. Ny webbaserad utbildning 2013 Vi har konstaterat att kvaliteten i insatsstatistiken skiftar mellan olika räddningstjänster, berättar Colin McIntyre som tillsammans med Marianne Stålheim från MSBs enhet för Lärande av olyckor och kriser har lett seminarierna. Förmodad brand bland annat tolkas lite olika. Få rapportörer verkar dessutom ha sett den Powerpoint-fil som togs fram 2005, som var tänkt som stöd och vägledning. För att förbättra kvaliteten i statistiken behövs ett nytt stödmaterial, menar Colin. Ett webbaserat utbildningsmaterial är under utveckling och kommer enligt nuvarande plan att finnas tillgängligt under Utbildningen kompletteras med en endagsutbildning som kan erbjudas regio nalt. Huvudsyftet med utbildningen kommer att vara att framför allt kommunicera nyttan av insatsrapporten. Räddningstjänsterna behöver och önskar sig få veta varför informationen i insatsrapporterna samlas in och hur det ska användas och av vilka. Själva nyttan med insatsrapporten. Akut restvärdesräddning Marie Hansson från Försäkringsbranschens restvärderäddning, berättade om vikten av att rapportera in akut restvärderäddning i stället för att låta det arbetet bli något av en förlängd räddningsinsats. Det blir då ökade intäkter till räddningstjänsterna samtidigt som man stödjer de skadedrabbade, vilket alltför få har tillräcklig kunskap om. Ett förslag är att restvärderäddning får en plats i framtidens insatsrapport. Har du några idéer och synpunkter, hör gärna av dig till din regionala samordnare för olycksutredning eller direkt till Colin McIntyre på MSB via Text & foto: Nenne Hagman, SBB Historik DAgens insatsrapport I början av 1990-talet gick Sverige igenom en ekonomisk kris. Räddningscheferna fick högre krav på sig att motivera sin verksamhet och insåg vikten av statistik för att övertyga våra politiker Brandbefälets riksförbund (nuvarande föreningen Sveriges Brandbefäl, SBB) uppvaktar Räddningsverket (nuvarande myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB). Man ville få fram nationell statistik Behovskartläggning av projektgrupp lett av Statistiska centralbyrån (SCB). Förutsättningar finns för insatsstatistik - om en gemensam blankett utformas. En arbetsgrupp med representanter från Brandbefälets riksförbund (SBB), Kommunförbundet och Räddningsverket bildas. De tog fram blankett och testkörde sedan den i 25 kommuner Många räddningstjänster har redan skaffat sig ett datorstöd. Arbetsgruppen tar fram: en blankett med tillhörande logik, definitioner till alla begrepp, utbildningsmaterial och en filspecifikation för leverans till riksstatistiken. Räddningstjänsterna har sedan dess, själva fått ansvara för stegen från blankett till datafil. Projekten har genomförts under EU programmet Leonardo da Vinci som riktar sig till redan yrkesverksam personal. Arbetsmiljöverkets föreskrift om Rök & Kemdykning från 2007 föreskriver att rökdykning är att betrakta som enbart en livräddande metod och inte släckande metod. E-learningutbildningen är den teoretiska delen av utbildningen som tillsammans med praktiska övningar för industrins och kommunala räddningstjänster, lägger en god grund för att förändra våra policys och rutiner avseende brandbekämpning. Målet är att minska riskerna för insatspersonal och minska skador på egendom och miljö. Målgruppen för konceptet inom räddningstjänsterna för FIREFIGHT II är redan verksamma befäl och beslutsfattare framförallt räddningsledare och insatsledare. Testkörning av pilotutbildning Det är sju länder som samverkat i projektet Estonia, Finland, Frankrike, Spanien, Sverige, Tjeckien och England. I införande fasen så har i Sverige tre räddningstjänster deltagit i en pilotutbildning som har genomförts under maj juni i år. Dessa var räddningstjänsten Högakusten-Ådalen, Södertörns brandförsvarsvars förbund och räddningstjänsten Lomma-Staffanstorp. Samtliga av de deltagande kårerna hade i någon form arbetat med liknande nomenklatur och metodik tidigare. Ingen ska behöva dö eller skada sig i samband med brandbekämpning. CEC-konceptet (Cutting Extinguishing Concept) Utbildningen är baserat på skärsläckarkonceptet bestående av huvuddelarna Beslutstöd, IR-teknik (värmekamera), Skärsläckarteknik och Övertrycksventilation. I utbildningspaketet lär man sig till exempel en beslutsmodell som har ett större och ett mer internationellt perspektiv. Man övar scanning av byggnad med IR-teknik, skärsläckarteknik som bildar vattendimma och genomför brandgaskylning och släckning utifrån byggnaden. PPV fläkten skapar övertryck, styr brandgaserna och man kan på detta sätt skydda angränsade utrymmen. Fläkten kan också användas som en extra säkerhetsåtgärd när man ska in i byggnaden när släckningsarbetet avslutas och vid eftersläckning. 9 av 10 poäng av kommissionen Projektet är nu avslutat och har bedömts av en kommission. Resultatet blev mycket högt 9 av 10 poäng. I Sverige är det MSB som lanserar och ska administrera utbildningen. Huvuddelen av slutprodukten består av e-learning där kursdeltagarna får Foto: FIREFIGHT II & MSB access till en server och där administratörer och kursansvariga kan följa samtliga deltagares utveckling under lärandeprocessen. Läs mer om Firefight II-utbildningen på nu under december månad. Text: Nenne Hagman, SBB stegar som räddar liv Wibe LADDeRS brand & RäDDningSStegAR Hultafors AB box 145 / telegatan nässjö Mail: tel: Fax: Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

20 studienytt samverkan studienytt samverkan Unik samverkansövning för blå ljusstudenter exempel med folkmassor innebär att engagera minst 20 personer till. Det som ändå gör att det är möjligt att ordna denna komplexitet är att utbildningsplatsen MSB Sandö såg till att allt fungerade och övningarna kunde genomföras utan avbrott. Det finns ingen väg tillbaka. Den september genomförde uppemot 120 blåljusstudenter en kurs tillsammans på MSB Sandö. Det var lärosätena MSB Sandö, Polishögskolan Umeå och Umeå universitet som genomförde denna mycket uppskattade samverkansövning för polisstudenter, ambulansvidareutbildningsstudenter och SMO-studenter. Framtida samövningar Önskan och behovet av att genomföra denna typ av samövning är uppmärksammat från både utbildare till studerande. Citatet kommer från en av övningsledarna som framhäver hur viktigt det är för varje årskull studenter att få genomföra liknande övningar. Medan denna artikel skrivs så görs en ny ansökan om pengar och resurser för att redan till våren genomföra en liknande övning. Om det finns möjlighet att genomföra övningen igen till våren så kommer den att genomföras i Umeå. Då är övningen tillbaka där den började. Kanske kommer övningen pendla mellan Umeå och Sandö i framtiden. Förhoppningsvis blir denna genomförda övning inte en unik händelse utan blir en bestående del i utbildningarna. Text & foto: Fredrik Solvang, informatör MSB Sandö Det borde vara en självklar del i våra utbildningar. Idén till att genomföra en samverkansövning kommer från Umeå universitet som forskar kring hur blåsljusenheter samverkar och vad som händer när de olika yrkesgrupperna möts. Ett möte som sker på fler än ett plan. Unikt möte Dels är det ett möte mellan kommunal, landstings- och statligt styrd verksamhet, men även ett möte mellan olika utbildningsnivåer, från Skydd mot olyckor (SMO)-studerande med sin praktiskt inriktade utbildning till ambulansvidareutbildningsstudenters mer akademiska. Detta gör övningen unik, då det på studentnivå endast har genomförts en gång tidigare i Europa. Det var i Umeå i våras med samma organisationer samt liknande upplägg. Hur funkar det? Första dagen var vikt åt att lära sig hur de olika organisationerna fungerar och vad de utbildas i. Studenterna delades in i tvärgrupper och fick besöka olika stationer för att lära sig olika moment som är unika för yrkesrollerna. Det är de gemensamma målen för de medverkande lärosätenas studenter. Förutom att lära sig yrkesgruppens specifika roller, så är ett viktigt mål att hjälpa varandra och ta del av sekunderära kunskaper. Ett exempel är att SMO-studerande kan hjälpa till vid enklare sjukvård. Scenarier med unika situationer Under dag två genomfördes tre olika scenarier på tre olika platser samtidigt! Scenarierna var utformade för att visa olika situationer som är unika för varje yrkesgrupp. De olika scenarierna var följande: Två ungdomsgäng har fest som urartar med knivbråk, Bussolycka med krockade bilar och påkörda människor samt Brand i hyreshus med misstänkt pyroman. Varje scenario tog sammanlagt två timmar att genomföra och analysera. Logistiken en utmaning Logistiskt är det en utmaning. Redan vid den här övningen var omkring 60 personer engagerade som markörer. Att öka till I stort sett alla är positiva till att ha fått öva tillsammans och anser att man bör utveckla konceptet. Konstruktiv kritik finns, och här vill man se mer komplexa övningar där alla yrkesgrupper får mer att göra. Speciellt polisen hade lite att göra och vill ha fler störande moment (folkmassor, upprörda människor, misstänkt brott) i övningen. Citatet ovan bilden är hämtat från en av deltagarnas utvärdering. 38 Räddningsledaren nr Räddningsledaren nr

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

k c bä r a m m a a H Len

k c bä r a m m a a H Len Lena Hammarbäck Med det här programmet kan du välja aktivitet på övningsfältet. Branschutställarna och Storstockholms brandförsvar finns på plats hela dagen. Kontaktuppgifter Tid och plats Konferensen

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Föreningen Sveriges Brandbefäl

Föreningen Sveriges Brandbefäl Föreningen Sveriges Brandbefäl Jörgen Hallberg 1:e V. ordförande Brandman i Helsingborg Brandingenjör i Helsingborg 15 år på SRV Räddningschef i Värnamo Räddningschef i Helsingborg www.brandbefal.se facebook.com/sbbsverige

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j

B o r l ä n g e 2 6 2 8 m a j Borlänge 26 28 maj Välkommen till Quality Hotel Galaxen i Borlänge Äntligen! Nya möjligheter i en ny tid. Nu är fönstret vidöppet för den som vill utveckla kommunens säkerhetsarbete, med skydd mot olyckor

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Utbildningskatalog sförteckning Brandkunskap för alla 3 Praktiska släckövningar. 4 Heta Arbeten.. 5 HLR & L-ABC 6 Brandskyddskontrollant. 7 Brandskyddsansvarig 8 Föreståndare brandfarlig vara mindre omfattning

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

INFORMATION. Ny insatsrapport

INFORMATION. Ny insatsrapport INFORMATION 2014-0 4-01 Ny insatsrapport Den arbetsgrupp som arbetat med att utveckla insatsrapporten har nu kommit med ett förslag till ny insatsrapport. För att rapporten ska bli riktigt bra behövs nu

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20.

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20. Välkommen 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog» Hur arbetar vår förening med SBA?» Tips och lärdomar för att skapa en säker och trygg anläggning

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete

Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Vägledning i systematiskt brandskyddsarbete Regeringsgatan 38 NK 100. 111 77 Stockholm. Tel: 08/762 90 00 www.hufvudstaden.se Förebyggande brandskydd En brand är bland det värsta som kan inträffa i en

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan Presentation av Mål/syfte Att genom samverkan bli effektivare och kraftfullare i vår strävan att skapa trygghet och säkerhet för de som verkar, bor och vistas i RäddSamF:s område. RäddSamF skall kunna

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Brand & Räddning Securitas tjänster inom brand och räddning är en trygghet för dig som ansvarar för brandskyddet i en verksamhet eller fastighet. Vi hjälper dig att effektivt

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Effektiva räddningsinsatser

Effektiva räddningsinsatser Start våren 2013 Mål Projektet skall bidra till utveckling och effektivisering före, under och efter en räddningsinsats. Resultat Redovisas 201501015 Effektiv räddningsinsats Bryta olycksförloppet Olyckan

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09 Rapport Basmätning - Aktiv mot brand MSB 14-9 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 3 7 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad webbpanel. Undersökningsperiod

Läs mer

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser?

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser? Hur används insatsstatistiken? Analyser till politiker Trender i samhället, fungerar för stora organisationer Sporadiska analyser av trender för att få åtgärder vidtagna Verksamhetsberättelse Lokal analys

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

Brandskyddsföreningen

Brandskyddsföreningen Brandskyddsföreningen Ett brandsäkrare Sverige genom brandsäker kunskap Brandskyddsföreningen 1. 2012-06-20 Vision för Brandskyddsföreningen Ett brandsäkrare Sverige 2. 2012-06-20 Erbjudande och kärnvärde

Läs mer

Om Effektiva insatser

Om Effektiva insatser Effektiva insatser Om Effektiva insatser Effektiva insatser är ett utbildningskoncept för Räddningstjänsten Storgöteborgs operativa personal. Utbildningen omfattar föreläsningar, förevisningar, diskussionsuppgifter,

Läs mer

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5 1 Räddningstjänsten Väst Räddningstjänstens operativa förmåga Upprättad:2013-07-26 Jens Christiansson Reviderad: 2014-12-17 Jens Christiansson Internt nr: 30-20 Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers

Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer, 40 studiepoäng, Senior officer training for fire protection engineers samhällsskydd och beredskap Utbildningsplan 1 (5) Handläggare Godkänd av Hans Åhlén Ersätter Räddningsverkets utbildningsplan 525-4864-2007 Helena Lindberg Gäller från och med 2010-01-01 Påbyggnadsutbildning

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna Våld och hot på jobbet kartlägg riskerna Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Umeå kommun Brandförsvar och säkerhet. Utbildningskatalog

Umeå kommun Brandförsvar och säkerhet. Utbildningskatalog Utbildningskatalog Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Grundläggande brandskydd... 3 Hem och Fritid... 4 Praktisk övning... 5 Utrymningsteori... 6 Utrymningsövning... 7 SBA Systematiskt brandskyddsarbete...

Läs mer

Riktlinjer för ytlivräddning inom kommunal räddningstjänst

Riktlinjer för ytlivräddning inom kommunal räddningstjänst 1 Riktlinjer för ytlivräddning inom kommunal räddningstjänst Upprättat av: Datum Plats Henrik Norberg 2009-11-19 Storstockholms brandförsvar/stockholm Senaste revidering: Henrik Norberg 2011-02-10 Storstockholms

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Datum: 2011-09-26 10-07 (v 39 och 40) Plats: Swedish Rescue Training Centre i Skövde (Hasslum) Kursen vänder sig till personal inom kommunernas organisation

Läs mer

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent Arbetsklimat Systematiskt arbetsmiljöarbete Prevent Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen

Läs mer

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen

Syfte och omfattning. Sammankallande av Katastrofledningsgruppen Höganäs Management System Page 1(5) Syfte och omfattning Katastrofledningsgruppen sammankallas primärt vid olyckor som förorsakat eller riskerar att förorsaka förluster av stora värden, människoliv eller

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

INFO 3/2013 (2013-10-11)

INFO 3/2013 (2013-10-11) INFO 3/2013 (2013-10-11) Lägesrapport om Självskyddsutbildning till allmänheten Fler kårer än tidigare har beviljats medel via förbundet från MSB för information till allmänheten, de så kallade självskyddspengarna.

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Program Lagstiftning kring systematiskt brandskyddsarbete Förstå vikten med Systematiskt BrandskyddsArbete Kort introduktion i SBA Vad förväntar sig räddningstjänsten vid

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Presentation. Men vi börjar med film. Anders Öfvergård, känd som Arga snickare, talar brandskydd.

Presentation. Men vi börjar med film. Anders Öfvergård, känd som Arga snickare, talar brandskydd. Presentation Jag heter Alexandra Johansson och jag arbetar på MSBs avdelning för risk och sårbarhetsreducerande arbete. Där jag är kommunikatör och ansvarig för kampanjen Aktiv mot brand. Jag var delvis

Läs mer

Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? Brandskyddsföreningen 1. 2010-11-20

Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? Brandskyddsföreningen 1. 2010-11-20 Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? 1. 2010-11-20 2. 2010-11-20 Trend Byggnadsplats 25 20 15 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 3. 2010-11-20 Brandorsaker

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR. AnnCatrin Hansson Utveckling Online

AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR. AnnCatrin Hansson Utveckling Online AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR AnnCatrin Hansson Utveckling Online Vägen till framgång! Välkommen! Här finns alla aktuella kurser/utbildningar och föreläsningar. Kurserna och utbildningarna sker antingen

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem 2015-16 Här finner du hur vi i Junsele skola och fritidshem arbetar med vår arbetsmiljö. Du har möjlighet att alltid framföra åsikter om hur du tycker att vi

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

UPPTÄCK! LARMA! UTRYM!

UPPTÄCK! LARMA! UTRYM! UPPTÄCK! LARMA! UTRYM! Vad du inom äldreomsorgen kan göra för att förhindra bränder hos äldre Äldre drabbas oftare av brand i hemmet Risken för att det börjar brinna hemma ökar i takt med åldern på grund

Läs mer

Tillfällig uthyrning av lokaler

Tillfällig uthyrning av lokaler Räddningstjänsten Tillfällig uthyrning av lokaler Allmänt Detta dokument gäller för lokaler som tillfälligt hyrs ut till andra ändamål än de normalt används till, t ex för övernattning, disco, fest etc.

Läs mer

Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand

Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand 2015-09-04 Brandskyddsinstruktioner och föreskrifter om utrymning vid brand Brandskyddspolicy Njudungsgymnasiet skall aktivt arbeta med sitt brandskydd i enlighet med Räddningsverkets rekommendation om

Läs mer

Strategi för informationsinsatser för Räddningstjänsten i Hässleholm

Strategi för informationsinsatser för Räddningstjänsten i Hässleholm Strategi för informationsinsatser för Räddningstjänsten i Hässleholm - 2014 2014-01-21 Bilaga C2, Handlingsprogram för räddning och säkerhet 2012-2014 Inledning Informationsplaneringen visar hur Räddningstjänsten

Läs mer

Vem är jag och varifrån?

Vem är jag och varifrån? Vem är jag och varifrån? Tommy Arvidsson Vice vd i Svenska Brandskyddsföreningen Sekr. i den svenska CTIF kommittén Brandskyddsföreningen har c:a 45 anställda, är en ideell förening, och har kontor i Stockholm.

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Solcellsanläggningar - Vad är problemet?

Solcellsanläggningar - Vad är problemet? Solcellsanläggningar - Vad är problemet? Systemutformning Hög spänning < 900 V Ljus = Ström Kablar genom byggnader Inga säkringar Ingen strömbrytare Svåra att se från marken Säkra för installatörer och

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA 2015

UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA 2015 UTBILDNINGSKATALOG UPPSALA 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 12-13 Sid 14 Sid 15 Sid 16 Sid 17 Sid 18-19 UTBILDNINGAR 2015 ÅRSPLAN INTRODUKTION LSS

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar!

Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! Vill du rädda ditt och andras liv? Ta del av vad Västra Sörmlands Räddningstjänst kan erbjuda för utbildningar! 1 Innehåll Brandinstruktörsutbildning... 3 Brandombud... 4 Brandutbildning... 5 Information

Läs mer

Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad

Redovisning av projektet Brandsäkerhet hos äl d- re i Stockholms stad ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBIL DNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2013-01-08 Handläggare: Git Skog Telefon: +46 8-508 36 217 Till Äldrenämnden 19 februari 2013 Redovisning av projektet Brandsäkerhet

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer