KFS 25 ÅR KFS verksamhetsidé 16

Transkript

1

2 INNEHÅLL Förord Carl Cederschiöld, ordförande KFS 4 Förord Monica Ericsson, VD 5 Varför finns KFS? 6 25 år med KFS 7 5 nyttor med att vara medlem i KFS 12 KFS branschråd och arbetsgivarråd 15 KFS 25 ÅR KFS verksamhetsidé 16 KFS-dagarna/Årsstämmor 17 Affärsmässig samhällsnytta I samhällets tjänst, för det allmännas bästa 18 Att tillhandahålla samhällsnytta 18 KFS påverkar i internationella CEEP 19

3 Fortsätta stärka och utveckla vårt erbjudande I alla tider har KFS ledstjärna varit medlemsnytta. Vårt mål är, och har alltid varit, att stödja våra medlemsföretag i att vara trygga och professionella arbetsgivare. Det gör vi genom att finnas nära, ha kompetenta och professionella medarbetare som är enkla att nå och som ger tydliga besked. Och genom att vara prestigelösa i alla våra kontakter. Serva varje medlem utifrån deras behov Carl Cederschiöld Under 25 år har KFS varit sitt syfte troget att vara till för sina medlemmar. KFS medarbetare har ända sedan starten vetat varför de är där! De nära kontakterna med medlemsföretagen har gett kontinuerlig återkoppling och i en ständig process med medlemmar och styrelse har verksamheten kunnat utvecklas. Affärsidén är stabil: Att serva sina medlemmar för att de ska fungera i sin roll som arbetsgivare och ge dem en avtalsstruktur anpassad för dem. Alla branscher har sina förutsättningar, tjänster glider, arbetsmarknaden blir mer sofistikerad, kommunerna mer professionella och vi jobbar helt annorlunda än Både samhället och kfs. Behoven är desamma. Men hur man gör och vem som gör det har förändrats. Nätverken består, men formerna för umgänge skiftar liksom inriktningen på service och utbildning. Visionen har blivit mer stringent men innehåller samma sak. Vissa ord har fått nytt innehåll. Och kfs vänder sig inte längre till kommunala bolag utan till företag som har en viss uppgift, oavsett ägarform. Under sina 25 år har kfs åstadkommit tre viktiga saker: 1. Uppfyllt det som kfs en gång bildades för: att ge företag som levererar tjänster i allmänhetens intresse avtal som passar den verklighet de lever i, så att de kan få rätt arbetskraft och konkurrera på lika villkor. kfs har garanterat en bransch - anpassning av anställningsvillkoren och skapat konkurrenskraftiga centrala avtal. Det var 1988 en mycket modern tanke. 2. Definierat rollen vad det konkret innebär att leverera tjänster av allmänt intresse. Företagen måste förstå sin roll för att kunna utföra den, och slutanvän - dare och politiker veta vilka krav de har rätt att ställa. kfs tog tag i frågan och drev diskussionen för att reda ut dessa tjänsters speciella förutsättningar. kfs har följt och påverkats både av debatten nationellt och i eu. Ytterst är det ju en politisk fråga; vilka krav måste uppfyllas för att bli en tjänst i allmänt intresse? Det har skett en otrolig förändring under dessa 25 år. Idag är bilden betydligt mer fasetterad och vi håller isär företagens uppgift och organisationsform; ägandeformen är oväsentlig. 20% av kfs medlemmar är privata. 3. Se individen i varje medlem och serva den utifrån sina behov och problem. Den mer sofistikerade delen av kfs med - lemsservice har växt fram tack vare den personliga och täta kontakten mellan kfs medarbetare och medlemmar. Den utgångspunkten har genererat medlemmar som generellt är väldigt nöjda! Jag är stolt över att vi kunnat utveckla verksamheten i samklang med en allt mindre strömlinjeformad omvärld. Och att över tiden kunna fokusera på kfs huvuduppgift att stödja och stötta sina medlemsföretag. Det behovet är nog större idag än Carl Cederschiöld, ordförande kfs Tack vare kfs branschanpassade avtal så ska våra medlemsföretag framgångsrikt kunna agera på sina respektive marknader och både behålla nuvarande medarbetare och attrahera nya. Vi vill helt enkelt ge våra medlemmar de bästa förutsättningar för att vara konkurrenskraftiga, oavsett om de verkar i näringslivet eller i det offentliga. Mitt första år som vd fokuserade på kfs identitet och att skapa ett komplett team. Vi har nu tagit ut riktningen och med vår nya vision, reviderade verksamhetsidé och värdegrund visar vi hur vi ska röra oss framåt. Nu fortsätter vi utvecklingen också med ett starkt kfs-lag på plats! kfs är och ska vara en kraftfull arbetsgivarorganisation. Vårt fokus ligger på vår kärnverksamhet och den vill vi göra bra och utveckla. Vi strävar hela tiden efter att utveckla och förnya vår arbets - givar- och förhandlingsservice och vi gör det gärna i samverkan, för att kunna leverera starka erbjudanden. Vi ska också stärka våra medlemsföre- tag utifrån vad som händer i omvärlden. Ibland handlar det om att klara kompetensförsörjningen, ibland är det dåliga tider och personalneddragningar står högst på agendan. Vi på kfs stärker oss för att bli än mer offensiva i framtiden, och göra successiva ändringar, eftersom behoven och utmaningarna förändras. Nu är vi också framme med revideringen av kfs samlande begrepp affärsmässig samhällsnytta. Nästa steg är att i samspel konkretisera innehållet, synliggöra det och ännu bättre stödja våra medlemmar att tillhandahålla samhällsnyttiga tjänster på affärsmässig basis. Dialogen fortsätter, men metoder och arenor förändras. Branschråden och våra stående mötesplatser är kfs nav, vår nystartade medlemsdialog rullar vidare och formen kan variera. Vi avser att utveckla andra och nya sätt, gärna digitalt, för att nå så många medlemmar som möjligt, på arenor som passar många. Vi fortsätter samarbetet med andra arbetsgivarorganisationer och övriga aktörer Monica Ericsson till nytta och stöd för våra medlemmar. Samarbetet med de De fyra fria har blivit den fria sextetten och samarbetet med skl/pacta löper vidare i nya former. Vi vill prestigelöst samverka med dem som gynnar våra medlemmar vi stänger inga dörrar. Arbetet med att skapa medlemsnytta fortsätter, som alltid, tillsammans med våra medlemmar. Monica Ericsson, vd 4 5

4 Varför finns KFS? 1988 var KFS 46 medelstora, kommunägda medlemsföretag som arbetade med kommunal teknik är KFS cirka 600 privata och offentliga medlemsföretag, stora såväl som små verksamma inom för närvarande 15 branscher, några helt nya. 15 olika kollektivavtal. Gemensamt är att alla verkar inom samhällsnyttan. Den kommunala sektorn har under de senaste 30 åren varit under stark utveckling. På 80-talet lade kommunerna ut allt fler verksamheter på entreprenad och privatägda bolag avknoppade eller utsålda av kommunen tog plats i samhällets tjänst där offentlig sektor tidigare hade monopol. Det ledde också till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Innan kfs bildades sköttes avtalsförhandlingarna i de kommunala bolagen av en särskild bolagsavdelning på Svenska Kommunförbundet. Utgångspunkten var en struktur med tarifflöner och tjänsteår och de jämfördes med hela den kommunala sektorn. Många energiföretag, som länge be - drivit verksamheten i bolagsform, ansåg sig ha svårt att konkurrera med privata och statliga bolag som kunde erbjuda betydligt bättre löner och villkor. För att kunna rek rytera och behålla sina bästa med - ar be ta re önskade de därför mer bransch - anpassade avtal. 25 ÅR MED KFS KFS Ideella Förening bildas av 46 företag. VD blir Kommunförbundets förhandlingschef Lars Ahlvarsson och de första förhandlarna är utlånade från Kommunförbundet. Nils Ericsson, Jämtkraft AB i Östersund, väljs som ordförande. KFS Branschråd Energi bildas KFS avtal med Kommunal ger Sverige en delvis individualiserad lönesättning. Även om grunden för lönesättning och procentsats noga är angiven inleds därmed den långa resan mot dagens modell där lönesättande chef har lönesättningssamtal med sina anställda och gemensamt försöker komma fram till rätt lön utifrån kriterier som företag och fack enats om. Göteborgs Energi blir det första riktigt stora medlemsföretaget i KFS. KFS medlemsföretag nummer 100 välkomnas KFS uppträder för första gången som central part i riksavtalsförhandlingarna, med inriktning att avtalen ska närma sig motsvarande inom privat verksamhetsområde. Högkonjunktur och brist på personal i skogsbranschen. De dåliga kommunala OB-tilläggen leder till att många värmeverkstekniker väljer att gå till privata skogsföretag. För att förhindra brist på kompetent personal skriver energibranschen avtal om ordentliga skifttillägg, vilka döps till driftformstillägg. Starkt förankrad bland medlemsorganisationerna På initiativ av ett antal kommunala energiföretag, representanter från deras ägare och Svenska Kommunförbundet inleddes arbetet med Kommunala Företagens Samorganisation den 3 november Målet var att bilda en starkt förankrad arbets - givarorganisation som kunde garantera en branschanpassning av anställningsvillkoren och leverera konkurrenskraftiga centrala avtal. Dåvarande förbundsordförande Lars- Eric Ericsson förklarade att syftet var att: verka för att de kommunala företagen skulle få ett mer direkt inflytande på de framtida kollektivavtalen samla Svenska Kommunförbundets resurser i en för dessa frågor särskilt anpassad arbetsgivarorganisation underlätta samarbetsformerna med olika branschorganisationer erbjuda ett fullgott alternativ till sfo (numera Arbetsgivaralliansen) och kfo KFS får sin första egna VD, Erik Helleryd som stannar i 17 år. Kjell Brolin, Styrelseledamot KFS Branschråd Fristående Skolor och Riks - internat bildas Kommunalisering av skolorna lärare byter arbetsgivare från stat till kommun. Stabiliseringsavtalet antas, och utrymmet för löneökningar fastställs i relation till svensk ekonomi och internationell konkurrenskraft. Allt fler kommuner lägger ut verksamheter på entreprenad skolor, vård och omsorg vilket gör det allt viktigare med likartade avtal över bransch- och avtalsområden. KFS stadgar ändras så att även privatägda företag kan vara medlemmar i KFS. KFS inrättar en skaderegleringsfond som skydd vid arbetsmarknadskonflikter. KFS verksamhet delas upp i en ideell förening och ett aktiebolag, KFS Företagsservice AB. KFS har två anställda, resten ca 2,5 tjänst köps från Svenska Kommunförbundet. KFS håller sin första kurs, Avtal och löner, med kursledare inlånad från medlemsföretag. Externa föreläsare hyrs in i samband med KFS Årsstämma. KFS Branschråd Renhållning bildas. Som nyvald styrelsesuppleant hade jag viss svårighet med bokstavskombina - tionen KFS. Likheten med SKF bestod ju bara i att jag placerade bokstaven S först. KFS skulle mycket väl kunna vara SKF, för båda företagen sätter kvalitet, kunnighet och engagemang högst på dagordningen. Och på det sättet har det ju rullat på genom åren. KFS är dess medlemmar vilkas engagemang, tillsammans med taggade anställda, har fört KFS till att bli det självklara arbetsgivaralternativet för Sveriges kommunägda och kommunnära företag. Ny VD och nya medarbetare har tillfört nya friska idéer, som kommer att gynna KFS och alla dess medlemmar. KFS är Kompetens, Förmåga och Skicklighet i en framgångsrik förening! Den lär räcka i minst 25 år till! 6 7

5 25 ÅR MED KFS Regeringen och socialdemokraterna träffar uppgörelse om ett krispaket för att stabilisera den svenska ekonomin. Den lagstadgade semestern minskar med 2 dagar och en karensdag införs. Friskolereformen. Sedan dess ökar andelen fri skolor stadigt. Läsåret 2011/12 var 17% av landets grundskolor och 13% av landets grundskoleelever samt hälften av gymnasieskolorna (25% av gymnasieeleverna) fristående. Riksdagen beslutar om riktlinjer för landets framtida elförsörjning och konkurrensen inom elproduktion ökar för de kommunägda energi - företagen. bringa ordning och reda i arbetsgivar - frågor, och tydliggöra vart man ska vända sig när kommunen överväger en förändring i någon verksamhet. Vid kfs bildande i oktober 1988, blev Svenska Kommunförbundets förhandlingschef Lars Ahlvarsson förste vd. Inledningsvis var även förhandlarna ut - lånade från Svenska Kommunförbundet. En egen vd, Erik Helleryd, fick kfs först efter första avtalsrörelsen Medveten strategi att ha goda relationer med facken I starten dominerades kfs av kommun ägda energibolag, vilka också bildade det första branschrådet. Det ledde till snabba resultat både inom personalpolitik och lönebildning, och många kommunpolitiker blev intresserade av att vara med i kfs styrelse. Av de 15 styrelseledamöterna tillsattes sju av Kommunförbundet och 8 av företagen politikerna för att ge stabilitet och vd:arna för att bidra med professionalitet och branschkunskap. kfs förste ordförande hette Nils Ericsson och var ordförande i Jämtkraft. Även facken var drivande för att kfs skulle bildas. De fackliga organisationerna önskade ett forum där kommunägda bolag kunde diskutera gemensamma angelägenheter och konstruktivt utveckla avtalen Att vara medlem i KFS innebär att dra en dubbel vinstlott. Vinsterna består av dels en professionell rådgivning från en välorienterad arbetsgivarorganisation med personlig service och en hög kompetens. Dels att få möjligheten att ta del av ett väletablerat företagsnätverk med inriktning på frågor som berör offentliga kommunala alternativt kommunnära verksamheter. Inom KFS breda utbud och spännande nätverk erbjuds medlemsföretagen en bred plattform som ger en god möjlighet att ta del av andras kunskap. Det stärker såväl det egna bolaget som KFS-medlemsföretagande i stort och bidrar till en ökad tillväxt och långsiktig utveckling. KFS som arbetsgivarorganisation har framtiden för sig! Liisa Eriksson Hundertmark, VD Fyrishov AB, medlem i bransch - rådet Turism & Fritid sedan 1999, ordförande sedan 2000, styrelsemedlem sedan 2003 för att stödja företagens utveckling. kfs hade medlemmarnas förtroende och ett klart och tydligt uppdrag. Så lite detaljreglering som möjligt ger större trygghet De första kfs-avtalen tecknades inom energibranschen. Relativt snabbt framförhandlades villkor för bolag som hade säsongsverksamhet och för dem som arbetade i kontinuerlig drift; villkor som gynnade företagens utveckling och skapade större trygghet för medlemmarna. Få, enkla och begripliga regler, utan för mycket detaljreglering var strävan. Målet var att arbetet måste fungera i praktiken och utgångspunkten var att premiera goda arbetsinsatser liksom att fördela en så stor del som möjligt lokalt. kfs var först på den svenska arbetsmarknaden med indi - viduella och differentierade löner och lokal lönebildning. Likaså med medarbetar - avtal, utan skillnader mellan arbetare och tjänstemän. Ny lag om sjuklön, SJLL, där företaget ska stå för ersättningen vid anställdas sjukdom de 14 första dagarna. KFS tecknar det första branschavtalet för att lättare kunna rekrytera och nå en långsiktigt effektiv verksamhet. Energi är KFS största avtalsområde men relativt litet på svensk arbets - marknad. KFS anställer egna förhandlingsresurser. Tidigare inhyrda på heltid från Svenska Kommun fö r bun det. KFS går in som en av delägarna i Energi - branschens Utbildningsråd (UR). KFS Branschråd Fastighet samt Turism och Fritid bildas Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, skapar en helt ny bransch. Trots att samtliga företag inom Personlig Assistans är privata, ansluter sig många till KFS. PA-KFS är det första kollektivavtalade pensionsavtalet på svensk arbetsmarknad där pensionspremiernas förvaltning utsätts för konkurrens genom att företagen kan välja mellan olika försäkringsbolag. PA-KFS innehåller förmånsbestämda pensionsförmåner, premiebestämd ålderspension och riskskydd i form av premiebefrielse för arbetsgivaren vid sjukdom och efterlevandeförmåner. KFS Trygghetsavtal med avsättning till KFS-Företagens Trygghetsfond ersätter de lokala avtalen om avgångsförmåner. Det ger medlemsföretagen större möjlighet att organisera sin verksamhet och få hjälp med kompetensutveckling. Trygghetsfondens syfte är att ge stöd och hjälp till anställda i medlemsföretag som blir uppsagda på grund av arbetsbrist. Henrik Westman från Täby Energi AB väljs till KFS ordförande. Första KFS-dagarna i Täby lockar 160 deltagare. Första KFS-golfen. KFS Branschråd Parkering, Bygg och Anläggning samt Vård bildas. 8 9

6 25 ÅR MED KFS KFS tecknar sju nya branschavtal för Fastighet och Näringsliv, Konsult och Service, Parkering, Storhushåll, Turism och Fritid, Utbildning samt Vård och Omsorg Sverige blir medlem i EU. KFS blir medlem i svenska sektionen av CEEP. Nils Ericsson, Jämtkraft AB, väljs åter till ord - förande i KFS. Stadgarna revideras då KFS stämma tydliggör att landstingsägda företag också välkomnas som medlemmar. KFS Branschavtal för Personlig Assistans tecknas. KFS Branschråd VA-företag bildas. Samtliga ledamöter och suppleanter samt ord - förande, 1:e och 2:e vice ordförande i KFS styrelse utses av KFS årsstämma tidigare har Kommunförbundet utsett 7 av styrelsens 15 ledamöter Avreglering av elmarknaden gör att ett antal kommunägda energiföretag delas upp, säljs eller delprivatiseras. KFS Branschavtal för Anläggning tecknas. Kjell Andersson, Sundsvall Energi AB och Sundsvall Vatten AB, väljs som ny ordförande i KFS. KFS första Ordförandekonferens genomförs, riktad till medlemsföretagens alla ordförande KFS forum för personalchefer införs, med två årliga möten. Inleds KFS Kvalitetsprojekt i syfte att förbättra kommunikationen med medlemsföretagen. KFS första medlemsenkät genomförs Ny ellag med föreskrifter om elektriska anläggningar, handel med el samt elsäkerhet bidrar till fler förändringar i Energibranschen. KFS första hemsida lanseras. VDbrevet ersätts av Nyhetsbladet, en enkel trycksak som kommer en gång i månaden. KFS Branschavtal för Flygplatser och VA tecknas. Produktions- och säsongsanpassning av arbets - tider tillåts, efter särskild överenskommelse. KFS VD Erik Helleryd väljs till ordförande i CEEP:s Local Enterprises Committe Samarbetsavtal mellan KFS och Kommunförbundets Arbetsgivarservice för kommunala företag och kommunalförbund KFF godkänns av respektive styrelse. Ca 70 bolag med anställda inom främst räddningstjänst och kommunala bussbolag överförs till KFS, liksom två anställda. KFS Företagsservice AB ska fungera som en samlad serviceorganisation i arbets - givarfrågor för de kommunala företagen. KFS slutar att skicka ut arbetsgivarinformation i pappersform. Under året har KFS kontakt med ungefär 90 procent av de ca 400 medlemsföretagen. Inleds traditionen med Öppet Hus, då KFS bjuder på julskinka och informerar om avtalsprocessen i halvtid Växtkraft Mål 3 (medfinansierad kompetensutveckling från Europeiska socialfonden) öppnas för kommunala företag. När Kalmar Vatten och Renhållning tecknar medlemskap i KFS passeras 500-strecket Nya allmänna anställningsvillkor. Den sk portalparagrafen tillåter avvikelser från de allmänna anställningsvillkoren genom avtal mellan de lokala parterna. I tjänstemannaorganisationerna med undantag för HTF kan avvikelse även träffas direkt mellan företaget och arbetstagaren. KFS projekt Friskare företag startas, i syfte att inspirera och förmedla idéer kring hur en hälsofrämjande verksamhet på arbetsplatsen kan utformas. Målet är att KFS-företag ska arbeta förebyggande i syfte att sänka sjuktalen och främja ett hållbart arbetsliv genom att göra rätt från början. KFS inför ledarskapsutbildningar. KFS Branschavtal Renhållning och Trafik, bildar ny bransch. Tomas Blomqvist, VD i Vatten och Avfallsbolaget Umeva sedan 6 år KFS är en fantastisk förmedlare av kun - skap och erfarenhet, och fungerar som en samlad kompass för oss kommunnära företag, så att vi kan vara affärsmässiga i ett föränderligt samhälle. De senaste 25 åren har vi varit ute på en seglats, med vindar från alla håll. KFS har hanterat detta, kanaliserat kunskapen och stöttat i vår specifika problematik; att vara ett samhällsnyttigt bolag med större ansvar än vanliga företag. KFS känns som en kollega som hjälper oss att bli effektiva och hållbara företag, som tar stort ansvar såväl, socialt som inom miljö och effektivitet. Vi som arbetar med kunskapsexport kan därför agera som föredöme för svensk miljö - teknik och visa hur man bygger ett starkt och fungerande samhällssystem. Det handlar inte så mycket om formaliadelen med arbetsrätt, utan KFS förmåga att erbjuda arenor, så att vi lätt kommer i kontakt med varandra. I de unika branschråden träffas vi inte som konkurrenter, utan som kolleger. Jag har gått KFS utbildningar, fått insikter och hittat kolleger som jag nu samarbetar med för att hitta i den snåriga skog som vi kallar affärsmässig samhällsnytta. Det har stärkt mig i mitt ledarskap och i att forma mina chefer och medarbetare idag 70% nya och i rollen som miljöteknikexportör. Projekt Lokal lönebildning startas. Syftar till att tillsammans med det centrala facket skapa goda förutsättningar för en bättre lokal lönebildning, med större fokusering på medarbetar- och lönesamtalet med den enskilde medarbetaren KFS VD-dagar blir KFS Ordförande/VDdagar för att i högre grad få med ägarna i medlemsdialogen. KFS utvecklar former för medarbetarsamtal, lönekriterier, löneväxling och belöningsformer, kompletterat med mallar av olika slag, t ex medarbetar- och lönesamtal. Seminariet Lön och lönsamhet genomförs. KFS Skaderegleringsfond döps om till KFS Konfliktfond. Stadgeändring endast representanter från medlemsföretag får sitta i KFS styrelse. KFS ökar kvaliteten i servicen genom att arbeta enligt SIQ:s mall för kundorienterad verk samhet. KFS projekt De kommunägda företagens roll och betydelse i samhället startas för att skapa debatt kring och ge en mer nyanserad bild av de kommunägda bolagen Arbetsgivaransvaret att betala sjuklön utökas från två till tre veckor. Frank Andersson, Got Event AB Göteborg, väljs till ny ordförande i KFS. KFS annonskampanj Myt och verklighet om kommunägda företag. KFS Branschråd Personlig Assistans bildas. De kommunägda företagens särskilda uppdrag diskuteras i ett antal regionala rundabordssamtal med ledande politiker och tjänstemän i kommuner och kommunägda företag. Över 150 deltagare från 50 kommuner deltar i KFS tio semi narier under ledning av respektive kommun styrelses ordförande Resultatet utifrån rundabordssamtalen sammanfattas i KFS skrift I samhällets tjänst som också fungerar som diskussionsunderlag vid två nationella konferenser. Årets enkätundersökning visar att 93 procent av KFS medlemmar är nöjda. KFS Branschavtal för SLTF, Svensk Lokaltrafik - förening Trafikhuvudmännen tecknas Ny bransch och Branschavtal Läns- och regionmuséer. KFS Magasin lanseras, kompletterat med elektroniska brevet KFS Nyhet. Ny grafisk profil. KFS-medlemmarna kan lämna statistikunderlag till Lönestatistiken direkt från företagens löneprogram. Skriften Serving the Public lanseras på den 8:e Europeiska konferensen för kommun ägda företag i Bryssel. Skriften, som bygger på KFS skrift I samhällets tjänst, visar på en stark europeisk samsyn. Bakom skriften står förutom KFS de nationella organisationerna för kommunägda företag i Italien, Tyskland, Frankrike och Österrike. Tanken är att den ska fungera i CEEP:s Local Enterprises Committee påverkansarbete i Bryssel; inte minst i frågor som berör konkurrens och upphandling. Begreppet Affärsmässig samhällsnytta lanseras i en annonskampanj som visar hur KFS som arbetsgivarorganisation kan hjälpa medlemmarna att förena affärsmässiga och politiska mål, med hjälp av branschanpassade avtal. KFS syn på de kommunägda företagens roll, betydelse och särskilda uppdrag presenteras i möten med bl a Konkurrensverket, NUTEK, Näringsdepartementet, regionala kommunförbund och Svenskt Näringsliv. I samarbete med de fackliga organisationerna lanseras KFS skrift Goda tankar i praktiken. Hälsa, arbetsglädje och produktiva företag vårt gemensamma ansvar. Publikationen är fylld med konkreta exempel från KFS medlemsföretag, kompletterat med forskares och myndigheters syn på arbetsmiljö. Strategiskt viktiga infallsvinklar i det hälso - främjande arbetet illustreras med hur de kan omsättas i vardagen

7 Camilla Molinder, HR-chef på SRV Återvinning sedan 2010, representant i Pensionsnämnden. 5 nyttor med att vara medlem i KFS KFS uppgift är att verka för medlemsföretagens bästa i sin roll som arbetsgivare; nu och inför framtidens utmaningar. Förutom att leverera riktigt bra arbetsgivarservice kan KFS de samhällsnyttiga bolagens villkor och stöttar i hur samhällsansvaret kan kombineras med affärsmässighet. Vad betyder det för medlemmarna? Nedan följer 5 nyttor med att vara medlem: 25 ÅR MED KFS På ett lättåskådligt sätt och med praktiska exempel från KFS medlemsföretag, presenterar KFS en fungerande rehabiliteringsprocess steg för steg, Rehabkedjan utifrån principen den bästa rehabiliteringen är den som aldrig behöver göras. KFS inleder ett samverkansprojekt med fem medlemsföretag och ett antal fackförbund i syfte att utveckla konstruktiva konflikthanteringssystem som främjar robusta samarbetskulturer. KFS lanserar ett konkret verktyg, Samhällsnytta som affärsmässigt framgångsrecept, för att kunna definiera, mäta och redovisa en verksamhets affärsmässiga samhällsnytta. KFS styrka är den personliga servicen; att KFS förhandlare lärt känna mig och jag därmed inte behöver förklara allt varje tillfälle startsträckan blir mycket kortare. Jag får råd och stöd och kan bolla olika upplägg av personal- och organisationsärenden. Inom löneadmini stration är ju Inger rena uppslagsboken. Även i de små och mest konstiga frågor och tolkningar har hon svar på allt! På detta sätt bygger KFS min kompetens och stärker mig i min roll som HRchef. Utbildningserbjudandena är också lockande för mig och min organisation och KFS är alltid lyhörda för min input om eventuella förändringar eller utökningar av utbudet! 1 Trygghet i att göra rätt som arbetsgivare Tillgång till snabb och professionell arbetsrättslig kompetens och stöd vid lokala förhandlingar, tvister, hr- och personalfrågor, arbetsrättsliga processer och bolagsbildningar. kfs arbetar helst förebyggande. Om medlemsföretagen vet hur de ska göra uppstår sällan svåra problem. kfs arbetar också i samråd med fackets representant för att hitta konstruktiva lösningar. Stöd och utbildning i tolkning av avtal och lagar och hur de ska tillämpas. Genom att känna till lagstiftningens möjligheter och fallgropar, ökar möjligheterna att hitta konstruktiva lösningar och undvika onödiga kostnader. Ökad kompetens. kfs utbildningsprogram speglar arbetsgivarnas vanliga spörsmål. Kurserna med hårdfakta om lagar och avtal, allmän sekretess och offentlighet och hur dessa hanteras i vardagen håller hög kvalitet och är mycket uppskattade, och ger verktyg och tips samt verklighets - nära exempel. Stöd att teckna förmånliga försäkringar, till exempel sjukvårds- och organisationsförsäkringar. 2 Stödjer affärsmässighet och ökad konkurrenskraft Branschanpassade avtal som medger lokala anpassningar gör medlemsföretagen KFS annonskampanj Kan affärsmässiga och politiska mål förenas belönas med Dagens Samhälles Columbi Ägg Kampanjen lyfter fram medlemsföretagens betydelse och metoden för att mäta affärsmässig samhällsnytta. Målet att skapa goodwill för KFS i Sveriges kommunledningar och ge argument för branschan pas sade kollektivavtal nås med råge. KFS Personalchefsnätverk återbildas under premiärtemat Utmaningar för HRM hållbar utveckling. KFS satsar på fler ledarutbildningar: VD-program, Framtidens ledare och Handledningsgrupp för chefer i småföretag. Premiär för KFS som utställare och seminarie - arrangör på KvalitetsMässan. Carl Cederschiöld, Dalkia Facilities Management AB, Stockholm väljs till KFS nye ordförande. Robert Falck blir ny VD på KFS. effektiva, stabila och konkurrenskraftiga, med förutsättningar att leverera nytta för kommande generationer. De 11 bransch- /arbetsgivarråden träffas minst två gånger per år och har ett starkt inflytande över avtalsförhandlingarna. På så sätt kan medlemsföretagen själva påverka och säkra att uppgörelserna är förankrade i verkligheten och anpassade till sina och sin branschs speciella krav och villkor. Att långsiktigt och hållbart fullfölja samhällsuppdraget kräver stabilitet och affärsmässighet! 12 13

8 Tydliga, lättförståeliga kollektivavtal och förbättrade arbetsgivarvillkor. Avtalen förenar det kommunala och det privata. Kollektivavtalen är medarbetaravtal, och i princip likadana oavsett om de gäller tjänstemän eller arbetare. Med kollektivavtal följer ordning och reda, tydlighet och regler. Det är en bra grund för en arbetsplats. Konfliktfria avtalsrörelser. Traditionen med goda relationer, respekt och en lösningsorienterad, rak och tydlig attityd i samarbetet med både fackliga samarbetspartners och medlemmar har lett till att inte en enda utbetalning från kfs Konfliktfond gjorts på mer än 20 år. Målet är istället att tillsammans, ständigt och innovativt, utveckla för framtiden i syfte att öka med lemsföretagens attraktivitet och konkurrenskraft. Inspiration till att bli en attraktiv arbets givare. kfs vill med olika nätverk och mötesplatser samt utbildningar/seminarier ge inspiration och kunskap till hur man blir en attraktiv arbetsgivare med starkt varumärke och tilltalande arbetsmiljö. Förutsägbara pensionskostnader och -åtaganden. Pensionsavtalet pa-kfs 09 är ett helt premiebestämt system där med - arbetaren genom Pensionsvalet har in - flytande över pensionsavsättningarnas placering. kfs har en principöverenskommelse med de fackliga organisationerna om att förändra pa-kfs till ett avgiftsbestämt pensionsavtal som ger kontroll över pensionsåtagandena. Anpassade åtgärder och stöd vid omställningsarbete både för företaget och medarbetaren. kfs Trygghetsfond erbjuder personlig rådgivning och ekonomiskt stöd vid omställning. Fonden ger stöd till med - arbetare som blivit eller riskerar att bli arbetslösa och ger dem chans till en ny sysselsättning. Stödet är indivi duellt och behovsanpassat och kan även ges till företag som behöver strukturera om sin verksamhet utan att byta personal, t ex vidareutbildning av befintlig personal. 3 Personlig service Kompetenta, engagerade och tillgängliga förhandlare möter medlemsföretagen där de är. Tack vare nära och täta kontakter känner kfs och medlemsföre - tagens ledningar och personalavdelningar varandra så väl att det är lätt att fråga, ringa in problemen och hitta konkreta lösningar. Ingen fråga är för liten. Kan ringa när jag vill utan att det känns besvärande! Vi känner att kfs är till för oss. Tips och råd i att hantera personalfrågor. Vad ska jag säga och hur ska jag göra? kfs strävan är att agera tidigt och tydligt för att lösa tvister snabbt, helst hitta en win-win-situation. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte. kfs underlättar kommunikationen mellan medlemsföretagen och erbjuder arenor, nätverk och mötesplatser där medlems före - tagen kan träffas informellt för att lära av varandra; såsom branschråd, kfs-utbildningar, kfs-dagar, Personalchefsnätverket och Ordförande/vd-dagar. kfs nyttjar också kompetenta företrädare för medlemsföretagen som finns mitt i verksamheten i sina kurser och kon ferenser. 4 Underlättar vardagsarbetet Specialdesignade verktyg och mallar, årlig lönestatistik, analyser, sammanfattningar, tabeller och jämförelser utifrån medlemsföretagens behov. Visar Leif B Eriksson, ombudsman Sveriges Ingenjörer, den ende som varit med från KFS bildande 25 ÅR MED KFS Införs Lagen om offentlig upphandling, LOU, som reglerar köp som görs av myndigheter och vissa andra organisationer som är finansierade med allmänna medel. Startas en kartläggning av förutsättningarna för en fusion med Pacta (inom Sveriges Kommuner och Landsting), för att bilda en ny arbetsgivar - organisation för kommunalförbund och företag som verkar inom kommun- och landstingssektorn. I syfte att värna medlemsföretagens medarbetares långsiktiga hållbarhet lanseras ett verktyg på för Det systematiska arbetsmiljö - arbetet i 8 steg. KFS-konferensen Affärsmässiga och samhälls - nyttiga koncernbolag varför kommunen bedriver verksamhet i bolagsform och vikten av ägardialog samlar ett 60-tal deltagare ur ägarkretsen; ordförande i kommunstyrelsen, kommunalråd, kommunchefer samt ordförande och VD i koncernbolag. 20 årsjubileet på KFS- dagarna resulterar i löp - sedel, förstasida och läsarstorm i Eskilstuna-Kuriren; Oanmält fyrverkeri på en vardag. Deltagarrekord 320 anmälda. KFS ordförande Carl Cederschiöld väljs till ny ordförande i CEEP:s generalförsamling. CEEP delar för första gången ut certifieringen CEEP-CSR Label, den enda utmärkelsen på europeisk nivå som är utformad särskilt för de företag som levererar samhällsnyttiga tjänster. Utmärkelsen beviljas företag som tar socialt och etiskt ansvar och framgångsrikt lyckats integrera Corporate Social Responsibility i sin verksamhet. KFS branschråd och arbetsgivarråd Branschråden spelar en central roll för att fånga upp aktuella frågor, analysera utvecklingen och omvärlden i respektive bransch och främja gemensamma intressen. Syftet är att utbyta information och erfaren - heter samt påverka och utveckla avtalen för att kunna ge medlemsföretagen optimala förutsättningar inför framtiden. Branschråden består av valda representanter från medlemsföretag inom respektive bransch och har till uppgift att och verka som referensgrupp vid träffandet av överenskommelser. För närvarande finns nio branschråd; Energi, Fastighet och Näringsliv, Parkering, Personlig Assistans, Renhållning, Turism och Fritid, Utbildning, VA, Vård och Omsorg. Det finns också två arbetsgivarråd, beståen de av representanter från samtliga medlemsföretag inom branscherna Trafik samt Läns- och regionmuséer. Starka sociala relationer är A och O i all förhandling. KFS är medlemsnära och bjuder kontinuerligt in till nyttiga och roliga möten, årsstämmor och julfester vilket nästan leder till en kompisanda mellan oss aktörer. Att vi känner och har respekt för varandra både KFS och med lems före - tagens företrädare gör att vi lättare kan påverka och utveckla avtalen tillsammans. Nu har vi nått ett tills vidare - avtal inom Energi och hoppas kunna utvecklas detta vidare, i samma goda anda som de tidigare 25 åren

9 hur de tillämpas praktiskt och presenterar goda exempel. kfs har tagit fram en mängd verktyg exempelvis för samarbete och konflikthantering. Främjar hälsa och minskar arbets - miljörisker. kfs stöttar arbetsmiljöarbetet och i att hitta arbetssätt och riktlinjer för skyddsutrustning. I samverkan med kfs fackliga samarbetsparter erbjuds varje år ett antal aktuella seminarier och arbetsmiljöutbildningar. Ledar- och kompetensutveckling tillsammans med deltagare från liknande arbetsplatser. kfs utbildningsprogram utvecklas kontinuerligt och innehåller ett 20-tal omtyckta utbildningar och seminarier, i egen regi eller i samarbete med externa konsulter; hur man genomför en förhandling, hanterar konflikter, håller löne/medarbetarsamtal eller skapar ett förtroendefullt samarbete. Numera webbstreamas också kfs arrangemang för dem som inte kan närvara. KFS verksamhetsidé Genom professionalism, medlemsnära support och förtroendefull samverkan är KFS den självklara arbetsgivarorganisationen för samhällsnära företag. KFS inger trygghet och stärker medlemsföretagens förutsättningar att vara attraktiva arbetsgivare och erbjuda affärsmässig samhällsnytta. Hjälp att sålla och hålla sig uppdaterad. kfs håller reda på politiska beslut, nya lagar, ad-domar och andra viktiga före te el - ser som påverkar medlemsföretagen. I kfs Nyhet, kfs Arbetsgivarinformation och på in - formationsrika och tillgängliga finns fyllig arbetsgivarinformation med svar på medlemmarnas vanliga frågor. 5 Valuta för pengarna Allt ingår i medlemsavgiften! Kan det bli enklare? 25 ÅR MED KFS LOV, Lagen om valfrihet, ger andra aktörer än kommunen möjlighet att bedriva omsorgsverksamhet. PA-KFS 09, en egen helt premiebestämd pensionsplan som möjliggör en korrekt redovisning av pensionsskulden sjösätts för samtliga avtalsområden med undantag för Personlig Assistans. Styrelsen säger nej till fusionen med Pacta eftersom KFS fyra krav inte accepteras av SKL. Nya kontakter tas och en ny avsiktsförklaring och samarbetsavtal undertecknas. Energibranschens arbetsmiljönätverk bildas av ett 20-tal arbetsmiljöingen jörer och samordnare, i syfte att tillsammans skapa en bättre arbetsmiljö inom energibolagen. Lanserar också ett eget nyhetsbrev. KFS handbok för Robust samarbete som beskriver hur konflikter i arbetslivet kan hanteras och hur organisationer steg för steg kan utveckla en bättre samarbetskultur ges ut i samarbete med docent Thomas Jordan vid Göteborgs universitet samt fackförbunden Ledarna, Lärarförbundet, Lärarnas Riks förbund, Kommunal, SKTF och Sveriges Ingenjörer och med finansiering från AFA Försäkring. Handboken och konflikthanteringsmodellen presenteras vid KFS första seminarium i Almedalen. Skräddarsydda seminarier erbjuds till medlemsföretagen för att lära av modellen och utveckla en egen. KFS-DAGARNA/ÅRSSTÄMMOR Fram till 1993 hölls enbart årsstämma 1988 Lidingö 1989 Norrköping 1990 Stockholm 1991 Uppsala 1992 Göteborg 1993 Täby Konkurrens och effektivitet i kommunala företag och effekter av bolagiseringar. Arbetsmarknad i kris och utveckling 1994 Luleå Europa och EG/EU 1995 Lidingö Företaget mot år 2000! 1996 Östersund Framtidens företag och arbete 1997 Lund om kommunala företag och Sverige i ett Europaperspektiv 1998 Uddevalla de kommunägda bolagens del av svensk ekonomi och Generation X 1999 Norrköping KFS tioårsjubileum, Företag i utveckling 2000 Sundsvall Ledarskap 2001 Jönköping Framtidens arbetsplats 2002 Kalmar Friskare företag 2003 Umeå Lönsam mångfald 2004 Trollhättan Gränslöst 2005 Borås Jobba ett måste?! Mona Finnström, VD i Fastigo sedan 2008 Christel Wiman blir ny VD i KFS Diskussionerna med SKL/Pacta avbryts och avslutas efter att parterna ej lyckats komma överens Skellefteå Ett mänskligt pussel 2007 Halmstad GPS mot gyllene tider Eskilstuna 20-årsjubileum ämnet är fritt! 2009 Kiruna Samhälle i förändring KFS är en kompetent och professionell arbetsgivarorganisation med vilken Fastigo har samarbetat i ett tiotal år. Nu har vi knutits närmare varandra, i De sex fristående. Vi är båda rent med lemsstyrda organisationer och har ett likartat sätt att arbeta men mot olika branscher. Eftersom vi ofta har behov av samma typ av kompetens, kan vi optimera våra resurser genom att exempel vis samarbeta kring tjänster inom juridik. Vi kan också utbyta erfarenheter och/eller samverka vid större inköp, senast då vi köpte nytt IT-system. Det är viktigt att ha fristående organisationer. De sex fri - stående representerar tillsammans över löntagare. I år har vi haft en gemensam avtalsupptakt, med spännande föreläsare och bra diskussioner. Jag uppskattar vårt nära samarbete mycket och tack vare vår samverkan kan vi bli ännu mer framgångsrika. KFS introducerar en styrelseutbildning i samarbete med StyrelseAkademien, i syfte att öka professionaliteten i kommunala bolags styrelsearbete. Startas en revidering av begreppet Affärsmässig samhällsnytta i syfte att visa den samlade kraften liksom samhällets behov av KFS medlemsföretags verksamhet och deras gemensamma nämnare Värnamo Bäst före Täby Affärsmässig samhällsnytta; konkurrens på lika villkor eller resursslöseri och osund konkurrens? 2012 Helsingborg Vad Skåneregionen har av affärsmässig samhällsnytta 2013 Östersund Affärsmässig samhällsnytta i ett hållbart samhälle 16 17

10 Affärsmässig samhällsnytta I samhällets tjänst, för det allmännas bästa 25 år efter att KFS bildats står det klart: Samhällsnyttiga tjänster handlar om medborgerligt bestämda samhällsuppdrag; inte om vem som äger dem som tillhandahåller tjänsten. Ingela Gardner Sundström, ordförande för Förhandlingsdelegationen och adjungerad i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse. Jag har följt KFS sedan mina sex år i Förbundsstyrelsen på 90-talet. KFS är en tydlig organisation med en stark kultur och ett mycket professionellt sätt att möta sina medlemmar. Det fanns bra ingredienser och KFS stora omsorg om sina medlemmar var en viktig hörnsten i den planerade fusionen som skulle bli den bästa av två världar. Nu blev det inte så. KFS påverkar i internationella CEEP Allt mer av medlemsföretagens verksamheter regleras av regler som är gemensamma för hela Europa. Att bevaka och påverka utvecklingen av de europeiska regelverken och avtalen är alltså viktigt. Genom medlemskapet i CEEP, European Centre of Employers and Enterprises providing Public services, ingår KFS i ett nätverk och har informationsutbyte med arbetsgivarorganisationer och företag inom EU som tillhanda - håller samhällsnyttiga tjänster. KFS är tillsammans med SKL, Pacta, Arbetsgivarverket och Fastigo medlemmar i den svenska sektionen av CEEP. CEEP är, tillsammans med BusinessEurope (arbetsgivare i privat sektor) och ETUC (European Trade Union Confederation, Europafacket) de tre sociala parter som EU-kommissionen har en skyldighet att föra en dialog med. Detta ger CEEP en betydligt bättre slagkraft än vanliga lobbyorganisationer. CEEP företräder medlemmar som i olika organisationsformer tillhandahåller samhällsnyttiga tjänster, och där sammantaget över 30 procent av Europas anställda arbetar. CEEP:s medlemmar får information om och möjlighet att påverka de europeiska regelverk som berör alla som tillhandahåller samhällsnyttiga tjänster. CEEP:s fokus ligger på arbetsgivar- och branschfrågor för dem som tillhandahåller samhällsnyttiga tjänster, och att arbeta för ett Europa med fler och bättre arbetstillfällen. KFS är representerat i CEEP:s styrande församling (General Assembly), och i delegationen Social Affairs Board, samt i expertgrupperna Macro-economic Task Force, Local Enterprises Task Force, och Services of General Interests and Statistics Task Force, samt i styrelsen för CEEP:s svenska sektion. Flera representanter för KFS har haft aktiva roller i CEEP. KFS VD Erik Helleryd var ordförande för CEEP:s Local Enterprises Committee , KFS ordförande Carl Cederschiöld var president för hela CEEP under perioden KFS chefsekonom Anna Thoursie har sedan 2011 varit ledamot i ett antal expertgrupper och är sedan 2012 ledamot i CEEP:s styrande för - samling och ordförande i Macro-Economic Task force. Att tillhandahålla samhällsnyttiga tjänster på affärsmässig basis är det som förenar KFS medlemmar: Samhällsnyttiga tjänster är tjänster av allmänt intresse. Att tillhandahålla samhällsnyttiga tjänster på affärsmässig basis är det som förenar KFS medlemmar. De olika ägandeformerna bland KFS medlemmar, offentligt, privat eller blandägande, är inga avgörande skillnader. KFS medlemmar har mer som förenar än som skiljer. Som utförare av samhällsnyttiga tjänster har de gemensamt att det ställs omfattande krav på dem vad gäller deras ansvar för hur de bidrar till den långsiktiga samhällsutvecklingen. Alla verksamheter som tillhandahåller samhällsnyttiga tjänster, oavsett ägarform och typ av tjänster, måste drivas så att långsiktig ekonomisk stabilitet säkras. Konkurrenskraftiga avtal, anpassade för att branschernas speciella krav och villkor ska kunna uppfyllas, skapar förutsättningar för god affärsmässighet. På denna grund verkar KFS medlemmar i samhällets tjänst, för det allmännas bästa. Det som förenar kfs medlemmar är att de tillhandahåller samhällsnyttiga tjänster på affärsmässig basis. Vad detta konkret innebär har inte alltid varit så klart, varken för uppdragsgivarna, ofta kommunerna och i förlängningen medborgarna eller för medlemmarna själva. Under hela talet har kfs därför varit drivande i att tydliggöra uppdragets särart och stärka sina medlemmar i affärsmässigheten. Affärsmässighet att säkra långsiktig ekonomisk stabilitet Samhällsnyttiga tjänster är tjänster av allmänt intresse, utförda på medborgerligt bestämda samhällsuppdrag. De är väsentliga för samhällets infrastruktur, naturliga monopol eller anses viktiga att hålla tillgängliga för medborgarna. Och de måste kunna levereras dygnet runt, sju dagar i veckan. Alla som tillhandahåller samhällsnyttiga tjänster måste alltså kunna garantera kontinuerliga och pålitliga leveranser till medborgarna. Det kräver en lång - siktigt ekonomisk stabilitet. Omfattande krav på socialt och miljömässigt ansvarstagande I ägardirektiven för kommunala bolag finns ofta, utöver åtagandet att generera avkastning till sina aktieägare, krav på hur bolagen ska bidra till kommunens utveckling och en socialt och miljömässigt hållbar sam - hällsutveckling. Det är rimligt att anta att sådana krav kommer att öka på dem som levererar samhällsnyttiga tjänster, oavsett om ägaren är offentlig eller privat. Säkra effektiva leveranser, oavsett ägare Länge var det en ideologisk fråga hur denna typ av tjänst skulle utföras. Numera är man mer överens över partigränserna om tjänsternas särart och hur de ska distribueras. Samhällsnyttan ska levereras effektivt och kvalitativt, oavsett om leverantören är privat, kommunal eller om ägandet är blandat! Dock pågår en intensiv debatt om samhällsnyttiga företag ska ha rätt att få göra vinst eller inte, och i så fall hur stor? Debatten har främst handlat om bolag som bedriver vård, omsorg och utbildning, och i betydligt mindre grad om dem som på entreprenad bygger vägar och fastig heter, sköter renhållning eller hanterar avfall. KFS belyser vad uppdraget faktiskt innebär I början på 2000-talet var kommunägda företag ofta föremål för kritik. För att visa skillnaden mellan ett kommunägt företag, ett rent privat företag och en kommunal förvaltning tog kfs på sig rollen att belysa 18 19

11 vad detta uppdrag faktiskt innebär. Vilka skillnader råder i förutsättningar och hur kan uppdraget tydligare kommuniceras. Under begreppet affärsmässig samhällsnytta har kfs under lång tid processat ämnet i en mängd olika sammanhang; med politiker, styrelseledamöter, förvaltningsanställda och bolagsledningar. För att säkerställa att även kommunala bolag har rätt kompetens i sina styrelser har kfs utvecklat en särskild styrelseutbildning anpassad just för dessa speciella krav. Från fokus på kommunala bolags ägardirektiv När kfs började arbeta med dessa frågor stod enbart de kommunalt ägda bolagen i fokus. Ett antal rundabordssamtal med ledande politiker och tjänstemän ledde år 2003 fram till en definition av samhällsnyttan som de samhällsnyttiga mål som de kommunala bolagen ska uppfylla enligt ägardirektiven. De kommunägda före - tagens särart och vikten av tydlig styrning och konkreta direktiv från ägarna betonades i skriften som kom 2004, I samhällets tjänst Vilken roll och betydelse har kommunalt ägda bolag. till att omfatta tillhandahållare av samhällsnyttiga tjänster, oavsett ägare Sedan dess har kfs vidareutvecklat sin syn på affärsmässig samhällsnytta. För att komma fram till ett begrepp där samtliga kfs medlemmar kan känna sig hemma idag är cirka en femtedel privata bolag genomfördes ett antal regionala medlemsdialoger. Det står tydligt att kfs medlemmar är eniga i att de oavsett ägandeform har mer som förenar, än som skiljer dem åt. kfs uppgift är att underlätta medlemsföretagens vardag. För kfs är det avgöran de att alla företag som utför samhällsnyttiga tjänster, oavsett ägarform och typ av tjänster, drivs så att långsiktig ekonomisk stabilitet säkras. Dialogen fortsätter. På vägen bidrar kfs med stöd i det som är viktigt för medlemmarna; att vara en attraktiv arbetsgivare och bedriva en effek - tiv verksamhet med uppfyllda kvalitetsnormer för att den egna verksamheten ska bidra till det allmänna bästa. 25 ÅR MED KFS För att fortsatt vara ett starkt och självständigt medlemsstyrt förbund, och ett fritt alternativ på arbetsmarknaden inleds ett samarbete med andra fristående arbetsgivarorganisationer. De fyra fria inkluderar Fastigo, KFO och Arbetsgivaralliansen, med vilka KFS länge har haft nära relationer. KFS flyttar till World Trade Center, efter 21 år i sina tidigare lokaler på Hornsgatan KFS tecknar tillsvidareavtal med Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna, Saco och Ledarna som saknar centralt angivet utrymme. (sifferlöst) Förstärkta lönesamtal och lönenämnd är två steg som är införda i den nya förhandlingsordningen. KFS VD-utbildning startas i samarbete med IFL/ Handelshögskolan. Ny vision; KFS Sveriges bästa arbetsgivar - organisation. Vårt medlemsfokus är din trygghet. Samtidigt revideras verksamhetsidén och en gemensam värdegrund tas fram för såväl det inre som yttre arbetet. Introducerar webseminarier, de första om affärsmässig samhällsnytta. Medlemsdialoger initieras på ett flertal orter i landet för att diskutera KFS inriktning och en reviderad definition av begreppet affärsmässig samhällsnytta. Ny webb för KFS lanseras. Samtliga KFS mötesplatser börjar livestreamas. KFS inleder en aktiv marknadsföring av CEEP bland sina medlemsföretag. CEEP-CSR Label är en certifiering. Stockholm Vatten AB får som första svenska bolag certi fieringen. Monica Ericsson blir ny VD för KFS. KFS chefsekonom Anna Thoursie väljs till ord - förande i CEEP:s Macro-economic Task Force De fyra fria blir Den fria sextetten då Svenska kyrkan och Svensk Scenkonst inkluderas i samarbetet. Ny definition av affärsmässig samhällsnytta beslutas i styrelsen KFS utvecklas vidare i samma anda som de första 25 åren. Antonio Ropero, avtalsansvarig på Ledarna sedan 6 år. Första kontakt med KFS i samband med att Trygghetsavtalet skapades för 20 år sedan. KFS är lösningsfokuserade och har en obyråkratisk och pragmatisk inställning. Litenheten och den öppna och gästvänliga attityden mot medlemmar och fackliga samarbetspartners har skapat ett tillitsfullt klimat med djupa relationer och en unik närhet. Detta ömsesidiga förtroende byggs bl a under KFS-dagarna och Öppet Hus där vi får träffa personerna bakom ägarna/ företagen och lära känna förhandlarna. Det leder till mindre prestigefulla möten där alla parter verkligen lyssnar på varandra och det blir relativt enkelt att nå fram till resultat som är bra för bägge parter. Ann-Mari Ståhlberg, VD Växjö Energi, styrelseledamot sedan 2003 KFS är en lagom stor, medlemsstyrd arbetsgivarorganisation med hög känne - dom om sina medlemmars verksamhet. KFS har hög kompetens och hänger alltid med i utveckling och trender. De informerar tidigt oss medlemmar om nyheter och förändringar i lagar och avtal, och erbjuder utbildning i ämnen som berör. Som medlem har jag också stor möjlighet att själv påverka genom branschrådet. Tack vare KFS har vi kunnat stärka kompetensen hos våra medarbetare. KFS medverkar till nätverksbyggande i en mängd olika sammanhang. Dessa i sin tur leder till informella nätverk, där vi utifrån behov exempelvis storlek på företag, liknande verksamhet eller geografiskt kan utbyta erfarenheter i mindre grupper. Jag har varit med sedan starten och ser idag KFS som det enda alternativet; inte minst för sin personliga service

12 Vi har nu tagit ut riktningen och med vår nya vision, reviderade verksamhetsidé och värdegrund visar vi hur vi ska röra oss framåt. Nu fortsätter vi utvecklingen med ett starkt KFS-lag på plats!

13 kfs företagsservice ab besöksadress: Klarabergsviadukten 70, c 8 tr. postadress: Box 70362, Stockholm telefon: e-post: info@kfs.net webb: Arbetsgivarorganisationen för samhällsnära företag