Alkoholforskarkonferens Summering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkoholforskarkonferens. 2013 Summering"

Transkript

1 Alkoholforskarkonferens 2013 Den maj samlades drygt 50 personer på Systembolagets lärcenter på Skarpö utanför Vaxholm för att delta i den årliga alkoholforskningskonferensen. Gräddan av svenska alkoholforskare fanns på plats, representanter för intresseorganisationer och myndigheter lika så, kort sagt: Alla var där! Systembolagets VD Magdalena Gerger välkomnade deltagarna till två dagar av föredrag och diskussioner om alkoholforskning allt under ledning av moderator Ellinor Persson.

2 Skarpö maj 2013 s. 3 Systembolaget och alkoholforskningen s. 3 Hur går det med hemleveranserna? s. 4 Positiv trend: Ungdomars drickande minskar stadigt s. 6 Andras drickande alkoholskador i en bredare kontext s. 8 Små mängder alkohol kan öka cancerrisk s. 10 Alkohol på nätet en ödesfråga s. 12 Aktuell forskning och samtal om alkoholreklam 2

3 Systembolaget bidrar genom att skapa livskraftiga plattformar där forskningsresultat kan kommuniceras och diskuteras alkoholforskningskonferensen på Skarpö är ett lysande exempel på det senare. Systembolaget och alkoholforskningen l Magdalena Gerger, VD för Systembolaget, slog an tonen för konferensen genom att förklara varför alkoholforskningen är så viktig; för Systembolaget naturligtvis, men också för samhället i stort eftersom alkoholpolitiska beslut alltid måste grundas på solidast tänkbara vetenskap. Systembolagets engagemang för alkoholforskningen, såväl den samhällsvetenskapliga som den biomedicinska, tar sig olika uttryck. Systembolaget delfinansierar en professur vid Lunds universitet, sedan 1999 delar man ut Bertil Göranssons resestipendium till unga alkoholforskare och via Systembolagets råd för alkoholforskning (SRA) fördelas årligen tre miljoner kronor i stöd till forskningsprojekt. Därutöver bidrar Systembolaget genom att skapa livskraftiga plattformar där forskningsresultat kan kommuniceras och diskuteras alkoholforskningskonferensen på Skarpö är ett lysande exempel på det senare. Magdalena Gerger gläntade också på dörren till framtiden och betonade vikten av att verka för höjda forskningsanslag. Men för att det ska lyckas krävs att forskningens resultat kommuniceras och kommer till användning. Där har vi alla ett stort ansvar. Hur går det med hemleveranserna? l Hur har det gått med Systembolagets försök med hemleverans? Lennart Agén, Systembolagets presschef, gav en lägesuppdatering efter den första fasen som inleddes i Sollentuna i höstas. Man kan konstatera att alla stickkontroller hittills talar för att ålderskontrollern fungerar oklanderligt, att man hittills inte har behövt ställa in någon leverans till följd av att kunden varit märkbart påverkad, samt att alkoholfritt än så länge säljer bättre än starksprit. Efter sommaren inleds fas två av försöket då upp till sex hela län inkluderas. Mats Ramstedt, docent i sociologi och chef för STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem), har tillsammans med professor Thor Norström fått i uppdrag att löpande utvärdera Systembolagets försök med hemleveranser vilken effekt kan man se på den totala försäljningen? Och vilka är det som handlar? Forskarna har bland annat använt sig av AUDIT, the Alcohol Use Disorders Identification Test, för att få en indikation på om hemleveranskunderna skulle vara riskkonsumenter i högre grad än normalbefolkningen. Under den första fasen har man inte kunnat se att hemleveranser påverkat den totala försäljningen av alkohol. Inte heller har man funnit att hemleveranskunderna tenderar att vara riskkonsumenter i större utsträckning än Systembolagets kunder i allmänhet. Emellertid understryker forskarna att slutsatserna bör tolkas med försiktighet, då de bygger på data för en kort försöksperiod inom ett begränsat försöksområde. Utvärderingsarbetet kommer att fortsätta under försökets andra fas. 3

4 Positiv trend: Ungdomars drickande minskar stadigt Hur har ungdomsdrickandet utvecklats från millennieskiftet och fram till nu? Och är den nedåtgående trenden verkligen stabil eller snarare tecken på förflyttning av konsumtionsmönster som innebär en polarisering? Det var frågor som Thor Norström, professor i sociologi vid Stockholms universitet, djupdök i inför intresserade deltagare på Skarpö. Han noterar ett oroande undantag i den positiva trenden läget är alltjämt allvarligt för en grupp utsatta flickor. l Tillsammans med doktoranden Johan Svensson har Thor Norström analyserat konsumtionsdata från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, och kunnat konstatera att den nedåtgående trenden är stadig, en observation som många har gjort. Men vad är det egentligen som har hänt? Har det skett en polarisering alltså att det stora flertalet ungdomar dricker mindre medan de som dricker mycket ökar sin konsumtion ytterligare eller är nedgången att betrakta som kollektiv? Genom att systematiskt analysera ungdomars drickande och alkoholrelaterade problem mellan år 2000 och 2012 har Norström samtidigt kunnat pröva giltigheten i Skogs teori om kollektiva dryckeskulturer. Ole-Jørgen Skog ( ) var professor i sociologi vid Universitetet i Oslo och hans teori kan beskrivas som en vidareutveckling av den så kallade totalkonsumtionsmodellen. Något förenklat går den ut på att alkoholkonsumtion och alkoholproblem i första hand är att betrakta som sociala fenomen och därför tenderar att utvecklas likartat i de flesta grupper. Skog menar att människor synkroniserar sina alkoholvanor med de vanor som råder i deras sociala nätverk. Med andra ord borde en minskning av det totala ungdomsdrickandet avspeglas i samtliga grupper av ungdomar (indelat i de fem procent som dricker mest, näst mest och så vidare), även riskgrupper, och det samma bör gälla för alkoholrelaterade problem. Farofyllt för flickor Norström och Svensson kommer fram till att de som dricker mest står för en liten del av nedgången räknat i procent, men i absoluta tal det vill säga faktiskt konsumerad volym har deras bidrag till den totala nedgången ändå varit 4

5 Förebyggande åtgärder på samhällsnivå, såsom strikta åldersgränser och begränsad tillgänglighet, har större effekt på den totala mängden alkoholrelaterade problem än insatser som riktas direkt mot högriskgrupper. substantiellt. Således ser Skogs teori ut att stämma; drickandet har minskat i alla grupper, men vad gäller de alkoholrelaterade problemen noterar Norström ett oroande undantag; de tio procent av flickorna som är värst drabbade ligger alltjämt kvar på en stabil nivå. På det hela taget är det alltså en gynnsam trend, men hur det kommer sig är inte alldeles klarlagt. De föräldrar som driver en strikt linje med att inte köpa ut eller bjuda sina ungdomar på alkoholhaltiga drycker är påtagligt fler idag än för några år sedan. En annan faktor som tros kunna ha ett visst förklaringsvärde är att lockelsen från TV- och dataspel håller många ungdomar borta från platser och situationer där alkoholhaltiga drycker förekommer. Starkt stöd för preventionsparadoxen Vilka slutsatser och vilka alkoholpolitiska implikationer kan insikter av denna analys ge vid handen? Det ligger kanske närmast till hands att lägga krutet på storkonsumenterna och, kanske i synnerhet de ovan nämnda flickorna, för att nå största förebyggande effekt de andra verkar ju sköta sig helt OK. Men det är här den så kallade preventionsparadoxen kommer in: Förebyggande åtgärder på samhällsnivå, såsom strikta åldersgränser och begränsad tillgänglighet, har större effekt på den totala mängden alkoholrelaterade problem än insatser som riktas direkt mot högriskgrupper. Preventionsparadoxen kan alltså sägas vara giltigt om majoriteten av problemen förekommer bland de många måttlighetskonsumenterna. Genom att lägga ihop riskfaktorer (till exempel om man skolkar, röker, har prövat narkotika) och sedan ställa dessa i relation till förekomsten av alkoholrelaterade problem (olyckor, slagsmål etc.) kan Thor Norström visa att de med låg risk, drygt nio av tio, står för närmare tre fjärdedelar av problemen. Högriskgruppen, 8,5 procent i det här fallet, stod för 27 procent av problemen. 5

6 Andras drickande alkoholskador i en bredare kontext Med rökning är det enkelt: Att andas in tobaksrök är skadligt oavsett om man gör det avsiktligt. Följaktligen är det helt logiskt att tala om passiv rökning. Men om vi blir tar skada av någon annans drickande vad ska vi då kalla det? Passivt drickande kanske kan fungera som en hyfsad analogi i vardagligt tal, men i vetenskapliga sammanhang tarvas en mer precis terminologi. Att problemen finns och att de är betydande är ingen nyhet: Skador som rattfyllerister åsamkar andra trafikanter, störande beteende och våldsbrott på allmän plats, våld i parförhållanden, barn som på olika sätt kommer i kläm listan kan göras lång.. l Christoffer Tigerstedt är senior researcher vid finska THL, Institutet för hälsa och välfärd, och oavsett benämningsproblematiken är det just andras drickande som varit i fokus för hans forskning. Han är också en av redaktörerna för en tämligen nyutkommen bok i ämnet, men den är på ett obegripligt språk, som han själv uttrycker det. Om man skulle översätta den finska titeln till svenska skulle den heta Alkohol- och drogskador på närstående, medmänniskor och samhället. Individuellt perspektiv Tigerstedt konstaterar att det traditionella forskningsperspektivet när man studerar alkoholens skadeverkningar är det individuella: Alkoholskador avser därmed i första hand de problem som drabbar alkoholkonsumenten själv. I linje med detta inriktar sig det individuella perspektivet på risker och patologier som rör den enskilde patienten eller klienten. Utifrån detta perspektiv är de skador som kan drabba människor i den omedelbara omgivningen eller sociala institutioner av sekundärt intresse eller inget intresse alls. Lika lite, menar Tigerstedt, intresserar sig folkhälsoperspektivet för växelverkan mellan den som dricker och dem som befinner sig i hans eller hennes närmaste omgivning. Istället betonas sambandet mellan hälso tillståndet i en given befolkning och den totala mängden alkohol som denna befolkning konsumerar. Effektivare prevention Så vad skulle vi vinna på ett utvecklat tredjepartsperspektiv? Christoffer Tigerstedt menar att vi kan få en bättre förståelse för de situationer där ska 6

7 För forskningen tydliggör tredjepartsperspektivet att drickandet inte blott är en privat livsstilsrisk som den autonome konsumenten har rätt att ta utan en kollektiv risk. dorna uppstår, och att denna kunskap i sin tur kan användas för att effektivisera samhällets insatser för prevention och behandling. Att problemen finns och att de är betydande är ingen nyhet: Skador som rattfyllerister åsamkar andra trafikanter, störande beteende och våldsbrott på allmän plats, våld i parförhållanden, barn som på olika sätt kommer i kläm listan kan göras lång. I Finland, berättar Christoffer Tigerstedt, uppger så många som var femte person att de åsamkats lidande av en nära anhörigs drickande. För forskningen tydliggör tredjepartsperspektivet att drickandet inte blott är en privat livsstilsrisk som den autonome konsumenten har rätt att ta utan en kollektiv risk, säger Christoffer Tigerstedt. Term saknas för problemet Dessvärre tycks det som om bristen på ett allmänt vedertaget begrepp kan ha hållit tillbaka forskningen. Flera forskare har försökt lansera termer som lånats från ekonomin, juridiken och det militära; externalities, secondhand effects, third party damages och collateral damage. Och så passive drinking, som forskarna ratat men som fortfarande används av en del frivilligorganisationer. Det som vunnit störst erkännande hittills är alcohol s harms to others, alkoholens skador på andra. Christoffer Tigerstedt föredrar, åtminstone på svenska, att tala i termer av tredje part, men som en engagerad åhörare påpekade vilken är egentligen den andra parten? Att den som dricker är den första torde vara självklart, men den andra? Flaskan? Alkoholproducenten? Eller rentav Systembolaget, eller Alko som den finska motsvarigheten kallas? 7

8 Små mängder alkohol kan öka cancerrisk Kopplingen mellan alkohol och risken att utveckla cancer blir alltmer etablerad, men än så länge är mekanismerna långtifrån klarlagda. Dag Jenssen, professor vid Institutionen för genetik mikrobiologi och toxikologi på Stockholms universitet, har kunnat visa att även små mängder alkohol orsakar skador på arvsmassan; skador som kan leda till cancer. 8

9 Studierna har visat att råttor som fick dricka vatten med 10 procent alkohol under fyra veckor fick trefaldigt ökade skador på arvsmassan jämfört med råttor som bara drack vatten. l Trots att det egentligen inte är någon nyhet inom forskar skrået är det först på senare år som alkohol blivit en etablerad och mer allmänt omfattad riskfaktor för cancer. Här i Sverige kan man nog hävda att 2011 års alkohol forskningskonferens spelade en avgörande roll. Det var då som Robert Baan från WHO:s cancerforskningsorgan IARC gästade Skarpö. Han kunde berätta att IARC redan för 25 år sedan rapporterade att man funnit säkerställda samband mellan hög konsumtion av alkohol och maligna tumörer i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe och lever kunde man precisera riskbilden: ett dagligt intag av 50 gram ren alkohol, drygt fyra standarddrinkar, ökar risken för dessa cancerformer med mellan två och tre gånger. Sedan dess har bevisningen stärkts successivt. Vid årets konferens behandlades ämnet av Dag Jenssen, professor vid Institutionen för genetik mikrobiologi och toxikologi på Stockholms universitet. den forskning som han och hans kollegor bedriver är specifikt inriktad på genetiska skador som uppstår när man dricker alkohol, och som i sin tur kan leda till cancer. Bland annat har de studerat de skador som alkoholen orsakar på arvsmassan även vid mycket låga doser. Studierna har visat att råttor som fick dricka vatten med 10 procent alkohol under fyra veckor fick trefaldigt ökade skador på arvsmassan jämfört med råttor som bara drack vatten. Genetiska skador av detta slag kan utgöra de första tidiga stegen i att cancer kan uppstå på längre sikt. Resultateten av Dag Jenssens forskning aktualiserar frågan om vad som händer med kroppen när vi dricker vin till maten varje dag något som i många sammanhang framhålls som bara nyttigt. Redan nu har Dag Jenssen kollegor inlett forskning i mindre skala på frivilliga försökspersoner kollegor faktiskt för att studera de genetiska effekterna av alkohol. 9

10 Alkohol på nätet en ödesfråga En av de mest uppmärksammade frågorna på 2013 års alkohol forskningskonferens var den om vilken roll näthandeln kommer att spela i framtiden kommer den att förbli relativt marginell eller hotar den att urholka försäljningsmonopolet? l E-handeln har femdubblats på tio år och utgör idag närmare sex procent av svenskarnas detaljhandelskonsumtion. Mot denna bakgrund känns det relativt betryggande att bara en halv procent av alkoholinköpen görs på nätet. Än så länge. Men hur blir det i framtiden? Inte mindre än tre presentationer på årets alkoholforskningskonferens handlade om näthandel med alkoholhaltiga drycker. Mats Ramstedt redogjorde för en kartläggning från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD, av självrapporterade alkoholbeställningar via internet från 2004 och framåt. Förvisso kan en stadig ökning konstateras från det att man började registrera näthandel för nu nio år sedan, men fortfarande står näthandeln för en försvinnande liten andel av alkoholinköpen, 0,6 procent vilket kan jämföras med Systembolagets andel på 63 procent. 10

11 E-handeln har femdubblats på tio år och utgör idag närmare sex procent av svenskarnas detaljhandelskonsumtion. Mot denna bakgrund känns det relativt betryggande att bara en halv procent av alkoholinköpen görs på nätet. De 0,6 procenten motsvarar för övrigt ungefär en halv liter vin per invånare och år således ingen överhängande anledning att börja tala om alkoholmonopolets förestående undergång. Tre olika scenarier Carin Blom, analytiker på HUI Research, presenterade emellertid utredningen Försäljning av alkohol på nätet som tagits fram på uppdrag av Systembolaget. I utredningen skisseras tre olika framtidsscenarion; ett med svag tillväxt, ett med medelstark och ett med stark. Om man väljer att tro på det sistnämnda, vilket uppskattningsvis hälften av konferensdeltagarna var benägna att göra, kommer näthandelns andel av den totala alkoholförsäljningen att landa på drygt 4 procent på fem års sikt och på knappt 29 procent på tio års sikt. Om det istället är det försiktiga scenariot som gäller förväntas näthandeln med alkohol fortsätta växa relativt sakta och inte komma upp i en procent under de närmaste fem åren, medan tioårsprognosen hamnar på cirka 1,3 procent. Många olika faktorer Det är ett stort antal faktorer som spelar in, menar Carin Blom. Allt från klämoch-känn-faktorn, som antas vara relativt låg ifråga om alkoholhaltiga drycker om man jämför med exempelvis avokado, till konsumenternas tillit till betalsystem, leveranssäkerhet och annat. Systembolagets chefsjurist, Malin Sandquist, som också sitter med som expert i den statliga utredningen om tillsyn av marknadsföring av alkoholdrycker, menade att det är den gamla Rosengrendomen som fortsätter att spöka: Trots att domen i själva verket enbart avsåg rätten att anlita en transportör har en hel bransch tagit den som intäkt för att det skulle vara fullt legitimt att bedriva försäljning under minst sagt detaljhandelsliknande former. Det är inte, understryker Malin Sandquist, fritt fram bara för att försäljningen är på nätet. Men med mindre än att vi får ett klargörande i denna fråga kan en viss oro för detaljhandelsmonopolets fortbestånd vara på sin plats. 11

12 Aktuell forskning och samtal om alkoholreklam Förändringar i hjärnan som avgör om man kan dricka kontrollerat eller inte och möjligheten att hålla koll på sin alkoholkonsumtion med hjälp av mobilappar. Det var innehållet i några av de forskningsprojekt som presenterades under konferensens andra dag. Studierna har visat att råttor som fick dricka vatten med 10 procent alkohol under fyra veckor fick trefaldigt ökade skador på arvsmassan jämfört med råttor som bara drack vatten. l Konferensens andra dag inleddes med presentation av några aktuella forskningsprojekt. Först ut var Ingrid Nylander, professor vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet. Hon presenterade en studie där man testat hypotesen att miljöfaktorer tidigt i livet skapar förändringar i hjärnan vilket får konsekvenser för individens benägenhet att antingen kunna dricka alkohol på ett kontrollerat sätt eller etablera en riskkonsumtion, kontrollförlust och beroende. Hålla koll med appar Nästa presentation handlade om mobilappar som hjälpmedel för att kontrollera alkoholkonsumtionen. Anne H. Berman, docent i klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, och doktoranden Mikael Gajecki, båda vid Karolinska Institutet, presenterade studien vars övergripande syfte var att undersöka om användandet av två olika mobiltelefonapplikationer har någon effekt på alkoholkonsumtionen hos högskolestudenter med problematiskt bruk av alkohol. Lärdomar från Norge Professor Thor Norström presenterade en studie som han genomfört tillsammans med Ingeborg Rossow vid Statens institutt för rusmiddelforskning passande då det ju var Norges nationaldag om relationen mellan alkoholkonsumtion i en population och rattfylleri. Alkohol ligger bakom mer än var fjärde trafikolycka med dödlig utgång och studien talar för att en enprocentig ökning av alkoholkonsumtionen i Sverige och Norge leder till en ökning av rattfylleriet med mellan 1,5 och 2 procent. Därefter följde ett samtal om marknadsföring av alkohol. Håkan Leifman, direktör för Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), beskrev en studie som är publicerad i tidskriften Pediatrics om hur ungdomar påverkas av alkoholreklam. Avslutningsvis presenterade Magnus Jägerskog, vd för Systembolagets dotter bolag IQ-initiativet, en undersökning om alkoholreklamens utveckling. 12

13 13

14 14

15 15

16 Fotograf: Bosse Johansson

Alkoholforskarkonferens. 2011 Summering

Alkoholforskarkonferens. 2011 Summering Alkoholforskarkonferens 2011 Närmare 70 personer samlades, forskare, representanter för myndigheter och andra intresserade samlades den 7 8 juni på Systembolagets kursgård på Skarpö utanför Vaxholm. Systembolagets

Läs mer

SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2. Om alkohol och cancer

SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2. Om alkohol och cancer SEMINARIERAPPORT 2 016 : 2 Om alkohol och cancer Alkohol och cancer hur ser sambanden ut? I Sverige orsakar alkohol flera tusen nya cancerfall varje år. Hur påverkas kroppen av alkohol? Och hur påverkar

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande

Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Färre alkoholkonsumenter och minskat drickande Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 har minskat dramatiskt under 2000-talet. Konsumtionen är idag den lägsta sedan början på 1970-talet medan andelen

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar?

2015-05-25. Innehåll. Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre. Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? 21--2 Innehåll Jonas Landberg Jonas.landberg@can.se Alkoholkonsumtion och relaterade skador bland äldre Hur ser alkoholvanorna ut i olika åldrar? Bruk, missbruk och beroende i olika Konsumtionsutvecklingen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

TÄNK OM frågor och svar

TÄNK OM frågor och svar TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium

Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal

Läs mer

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande? KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler

Läs mer

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016

Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol och cancer Alkoholen och samhället 2016 Alkohol orsakar cancer Konsumtion av alkohol är, efter rökning, den näst största faktorn bakom sjukdomsbördan av cancer globalt enligt WHO Incidens 5.5%

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010 Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Ungdomars anskaffning av alkohol

Ungdomars anskaffning av alkohol PM Ungdomars anskaffning av Registrerade eller oregistrerade källor? Håkan Leifman Juni 2017 Sammanfattning I denna PM redovisas uppgifter om hur ungdomar anskaffar. De material som använts är CAN:s skolundersökningar

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER Studiecirkel som arbetsform Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade av.

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet

Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet Svenska dryckesvanor och relaterade konsekvenser i början av det nya millenniet Klara Hradilova Selin (red.) Forskningsrapport nr 20 SoRAD, Stockholm 2004 Svenska dryckesvanor och deras konsekvenser i

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Skärpta riktlinjer för alkoholrepresentation Motion av Yvonne Ruwaida och Stefan Nilsson (båda mp) (2007:9)

Skärpta riktlinjer för alkoholrepresentation Motion av Yvonne Ruwaida och Stefan Nilsson (båda mp) (2007:9) Utlåtande 2007: RI (Dnr 007-953/2007) Skärpta riktlinjer för alkoholrepresentation Motion av Yvonne Ruwaida och Stefan Nilsson (båda mp) (2007:9) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller

Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Varför har alkoholkonsumtionen minskat bland svenska ungdomar - olika förklaringsmodeller Johan Svensson Folkhälsomyndigheten 25/11, nätverksträff Bakgrund (trenderna i konsumtion) Hur ser det ut internationellt?

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol

Läs mer

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande 1 MINDRE GER MER Guide för dig som vill minska på ditt drickande INNEHÅLL Finns det skäl till förändring?... 3 Former av problembruk... 4 Utvärdera nuläget... 5 Bedöm din konsumtion i portioner... 6 Exempel

Läs mer

Reglering av distanshandel med alkoholdrycker (Ds 2016:33) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 30 december 2016

Reglering av distanshandel med alkoholdrycker (Ds 2016:33) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 30 december 2016 PM 2016:208 RVI (Dnr 110-1561/2016) Reglering av distanshandel med alkoholdrycker (Ds 2016:33) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 30 december 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Spridningskonferens 2015 Mobilisering mot droger. Tillsammans gör vi skillnad! INBJUDAN

Spridningskonferens 2015 Mobilisering mot droger. Tillsammans gör vi skillnad! INBJUDAN INBJUDAN Spridningskonferens 2015 Mobilisering mot droger tillsammans gör vi skillnad!» Datum: 22 januari 2015» Tid: 08.30 16.00» Plats: OSD Kongress & Event, Östersund För nionde året bjuder styrgruppen

Läs mer

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Kommittédirektiv E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument Dir. 2014:1 Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av relevanta

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Presentation på Höstservice 2008

Presentation på Höstservice 2008 Rusmedel Behöver Hanken ett rusmedelsprogram? Presentation på Höstservice 2008 1 Disposition för presentation» Vilka är rusmedlena?» Alkohol och hälsa» Varför använder man rusmedel?» Rusmedel och arbetslivet

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius Webbaserade interventioner Anna Liedbergius Tre exempel WISEteens, ett EU-projekt som syftar till att utveckla en webbintervention för 16-18-åringar med riskkonsumtion av alkohol eller konsumtion av narkotika

Läs mer

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har?

Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Drabbas vi olika beroende på vilken bakgrund vi har? Socioekonomiska skillnader i alkoholvanor och dödlighet Jonas Landberg och Lovisa Sydén Studie I: Utvecklingen av socioekonomiska skillnader i alkoholrelaterad

Läs mer

Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner

Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner Lanseringskonferens för den nationella ANDT-strategin 2016-2020 Katrineholm den 15 mars

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Slutrapport Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november

Läs mer

What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Svensk sammanfattning

What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Svensk sammanfattning Svensk sammanfattning What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly? Tim Stockwell / Thor Norström Colin Angus / Adam Sherk Mats Ramstedt / Sven Andréasson Tanya

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011

alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Strategi för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Örebro län 2008-2011 Samrådsgruppen för alkohol- och narkotikapreventivt arbete i Örebro län Omslag: Sjön Möckeln en frusen vinterdag i januari

Läs mer

STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem. Håkan Leifman, Sektionschef

STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem. Håkan Leifman, Sektionschef STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem Håkan Leifman, Sektionschef Självrapporterad alkoholkonsumtion per månad bland män och kvinnor i olika åldersgrupper, juni 2001-december 2002 1,2 1 0,8

Läs mer

Det historiska/kulturella arvet

Det historiska/kulturella arvet Svenskarnas alkoholvanor i en tid av alkoholpolitiska förändringar Det historiska/kulturella arvet Magnus Huss, 7 9 Professor i Medicin, Publicerade Alcoholismus Chronicus - hur ser det över tid? - blev

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd

Läs mer

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige

Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Maria Renström Director ANDT and Social services Ministry of Health and Social Affairs The common overall objective

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gårdsförsäljning av egenproducerat öl.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om gårdsförsäljning av egenproducerat öl. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2553 av Per Bill (M) Gårdsförsäljning av öl Sammanfattning Producenterna borde ha rätt att få rimliga möjligheter till avsättning av sina produkter. Det skulle

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016

Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016 PM Alkoholkonsumtionen i Sverige 2016 Preliminära uppgifter Håkan Leifman, Björn Trolldal & Ulf Guttormsson Mars 2017 Sammanfattning Huvudsyftet med Monitormätningarna är att beräkna den totala alkoholkonsumtionen

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram

17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram 17 frågor och svar om Örebro preventionsprogram En kunskapsbaserad föräldramötesmetod med syfte att förebygga tidig alkoholebut, berusningsdrickande och normbrott Innehåll 3 Förord 4 Fråga 1. Vad är Örebro

Läs mer

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Alkohol och drogpolitiskt program

Alkohol och drogpolitiskt program Alkohol och drogpolitiskt program Syfte med det alkohol- och drogpolitiska programmet Att få fram ett heltäckande kommunprogram som involverar alla verksamheter inom kommunen samt andra myndigheter och

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen?

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? MATS RAMSTEDT Alkohol och äldre Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? Inledning Den äldre befolkningens alkoholvanor negligerades länge inom svensk

Läs mer

Föräldrar är viktiga!

Föräldrar är viktiga! Allmän info om ÖPP i Skövde 27 september [1] Föräldrar är viktiga! Ett konkret exempel på hur tonårsföräldrar kan involveras i det alkoholoch drogförebyggande arbetet Vad är ÖPP? [2] ÖPP är en kunskapsbaserad

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning

Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning 22 Alkohol & Narkotika Nr 1/2015 Mitt drickande andras huvudvärk? Skador orsakade av andras drickande har under senare år seglat upp som ett hett forsknings

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113) Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning

IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX 2013. Mer återhållsam attityd till berusning IQ RAPPORT 2014:2 IQs ALKOHOLINDEX Mer återhållsam attityd till berusning Innehåll 1. Förord 2. IQs Alkoholindex - sammanfattning 3. Resultat IQs Alkoholindex, - 5. Fördjupad analys 8. Vilka är återhållsamma

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:3 ALKOHOL I BLOGGAR. Bilden av alkohol i bloggosfären

IQ RAPPORT 2014:3 ALKOHOL I BLOGGAR. Bilden av alkohol i bloggosfären IQ RAPPORT 2014:3 ALKOHOL I BLOGGAR Bilden av alkohol i bloggosfären Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Inledning 7. Bloggens framväxt 9. Undersökningens resultat 13. Bilaga 1: Källor och underlag

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 21 Diagram 1 47 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed

Läs mer

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete 11 november2015 Förebygg.nu Göteborg Så här lägger vi upp det: Övergripande om ILFA Vad ger det kommunen? Vad ger det länet? Frågor? Prevention eller?

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2016

Ungdomars drogvanor 2016 Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet år 2 i Falköping CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2016 Undersökning bland årkurs 9 och gymnasiet

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer