Alkoholforskarkonferens Summering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alkoholforskarkonferens. 2013 Summering"

Transkript

1 Alkoholforskarkonferens 2013 Den maj samlades drygt 50 personer på Systembolagets lärcenter på Skarpö utanför Vaxholm för att delta i den årliga alkoholforskningskonferensen. Gräddan av svenska alkoholforskare fanns på plats, representanter för intresseorganisationer och myndigheter lika så, kort sagt: Alla var där! Systembolagets VD Magdalena Gerger välkomnade deltagarna till två dagar av föredrag och diskussioner om alkoholforskning allt under ledning av moderator Ellinor Persson.

2 Skarpö maj 2013 s. 3 Systembolaget och alkoholforskningen s. 3 Hur går det med hemleveranserna? s. 4 Positiv trend: Ungdomars drickande minskar stadigt s. 6 Andras drickande alkoholskador i en bredare kontext s. 8 Små mängder alkohol kan öka cancerrisk s. 10 Alkohol på nätet en ödesfråga s. 12 Aktuell forskning och samtal om alkoholreklam 2

3 Systembolaget bidrar genom att skapa livskraftiga plattformar där forskningsresultat kan kommuniceras och diskuteras alkoholforskningskonferensen på Skarpö är ett lysande exempel på det senare. Systembolaget och alkoholforskningen l Magdalena Gerger, VD för Systembolaget, slog an tonen för konferensen genom att förklara varför alkoholforskningen är så viktig; för Systembolaget naturligtvis, men också för samhället i stort eftersom alkoholpolitiska beslut alltid måste grundas på solidast tänkbara vetenskap. Systembolagets engagemang för alkoholforskningen, såväl den samhällsvetenskapliga som den biomedicinska, tar sig olika uttryck. Systembolaget delfinansierar en professur vid Lunds universitet, sedan 1999 delar man ut Bertil Göranssons resestipendium till unga alkoholforskare och via Systembolagets råd för alkoholforskning (SRA) fördelas årligen tre miljoner kronor i stöd till forskningsprojekt. Därutöver bidrar Systembolaget genom att skapa livskraftiga plattformar där forskningsresultat kan kommuniceras och diskuteras alkoholforskningskonferensen på Skarpö är ett lysande exempel på det senare. Magdalena Gerger gläntade också på dörren till framtiden och betonade vikten av att verka för höjda forskningsanslag. Men för att det ska lyckas krävs att forskningens resultat kommuniceras och kommer till användning. Där har vi alla ett stort ansvar. Hur går det med hemleveranserna? l Hur har det gått med Systembolagets försök med hemleverans? Lennart Agén, Systembolagets presschef, gav en lägesuppdatering efter den första fasen som inleddes i Sollentuna i höstas. Man kan konstatera att alla stickkontroller hittills talar för att ålderskontrollern fungerar oklanderligt, att man hittills inte har behövt ställa in någon leverans till följd av att kunden varit märkbart påverkad, samt att alkoholfritt än så länge säljer bättre än starksprit. Efter sommaren inleds fas två av försöket då upp till sex hela län inkluderas. Mats Ramstedt, docent i sociologi och chef för STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem), har tillsammans med professor Thor Norström fått i uppdrag att löpande utvärdera Systembolagets försök med hemleveranser vilken effekt kan man se på den totala försäljningen? Och vilka är det som handlar? Forskarna har bland annat använt sig av AUDIT, the Alcohol Use Disorders Identification Test, för att få en indikation på om hemleveranskunderna skulle vara riskkonsumenter i högre grad än normalbefolkningen. Under den första fasen har man inte kunnat se att hemleveranser påverkat den totala försäljningen av alkohol. Inte heller har man funnit att hemleveranskunderna tenderar att vara riskkonsumenter i större utsträckning än Systembolagets kunder i allmänhet. Emellertid understryker forskarna att slutsatserna bör tolkas med försiktighet, då de bygger på data för en kort försöksperiod inom ett begränsat försöksområde. Utvärderingsarbetet kommer att fortsätta under försökets andra fas. 3

4 Positiv trend: Ungdomars drickande minskar stadigt Hur har ungdomsdrickandet utvecklats från millennieskiftet och fram till nu? Och är den nedåtgående trenden verkligen stabil eller snarare tecken på förflyttning av konsumtionsmönster som innebär en polarisering? Det var frågor som Thor Norström, professor i sociologi vid Stockholms universitet, djupdök i inför intresserade deltagare på Skarpö. Han noterar ett oroande undantag i den positiva trenden läget är alltjämt allvarligt för en grupp utsatta flickor. l Tillsammans med doktoranden Johan Svensson har Thor Norström analyserat konsumtionsdata från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, och kunnat konstatera att den nedåtgående trenden är stadig, en observation som många har gjort. Men vad är det egentligen som har hänt? Har det skett en polarisering alltså att det stora flertalet ungdomar dricker mindre medan de som dricker mycket ökar sin konsumtion ytterligare eller är nedgången att betrakta som kollektiv? Genom att systematiskt analysera ungdomars drickande och alkoholrelaterade problem mellan år 2000 och 2012 har Norström samtidigt kunnat pröva giltigheten i Skogs teori om kollektiva dryckeskulturer. Ole-Jørgen Skog ( ) var professor i sociologi vid Universitetet i Oslo och hans teori kan beskrivas som en vidareutveckling av den så kallade totalkonsumtionsmodellen. Något förenklat går den ut på att alkoholkonsumtion och alkoholproblem i första hand är att betrakta som sociala fenomen och därför tenderar att utvecklas likartat i de flesta grupper. Skog menar att människor synkroniserar sina alkoholvanor med de vanor som råder i deras sociala nätverk. Med andra ord borde en minskning av det totala ungdomsdrickandet avspeglas i samtliga grupper av ungdomar (indelat i de fem procent som dricker mest, näst mest och så vidare), även riskgrupper, och det samma bör gälla för alkoholrelaterade problem. Farofyllt för flickor Norström och Svensson kommer fram till att de som dricker mest står för en liten del av nedgången räknat i procent, men i absoluta tal det vill säga faktiskt konsumerad volym har deras bidrag till den totala nedgången ändå varit 4

5 Förebyggande åtgärder på samhällsnivå, såsom strikta åldersgränser och begränsad tillgänglighet, har större effekt på den totala mängden alkoholrelaterade problem än insatser som riktas direkt mot högriskgrupper. substantiellt. Således ser Skogs teori ut att stämma; drickandet har minskat i alla grupper, men vad gäller de alkoholrelaterade problemen noterar Norström ett oroande undantag; de tio procent av flickorna som är värst drabbade ligger alltjämt kvar på en stabil nivå. På det hela taget är det alltså en gynnsam trend, men hur det kommer sig är inte alldeles klarlagt. De föräldrar som driver en strikt linje med att inte köpa ut eller bjuda sina ungdomar på alkoholhaltiga drycker är påtagligt fler idag än för några år sedan. En annan faktor som tros kunna ha ett visst förklaringsvärde är att lockelsen från TV- och dataspel håller många ungdomar borta från platser och situationer där alkoholhaltiga drycker förekommer. Starkt stöd för preventionsparadoxen Vilka slutsatser och vilka alkoholpolitiska implikationer kan insikter av denna analys ge vid handen? Det ligger kanske närmast till hands att lägga krutet på storkonsumenterna och, kanske i synnerhet de ovan nämnda flickorna, för att nå största förebyggande effekt de andra verkar ju sköta sig helt OK. Men det är här den så kallade preventionsparadoxen kommer in: Förebyggande åtgärder på samhällsnivå, såsom strikta åldersgränser och begränsad tillgänglighet, har större effekt på den totala mängden alkoholrelaterade problem än insatser som riktas direkt mot högriskgrupper. Preventionsparadoxen kan alltså sägas vara giltigt om majoriteten av problemen förekommer bland de många måttlighetskonsumenterna. Genom att lägga ihop riskfaktorer (till exempel om man skolkar, röker, har prövat narkotika) och sedan ställa dessa i relation till förekomsten av alkoholrelaterade problem (olyckor, slagsmål etc.) kan Thor Norström visa att de med låg risk, drygt nio av tio, står för närmare tre fjärdedelar av problemen. Högriskgruppen, 8,5 procent i det här fallet, stod för 27 procent av problemen. 5

6 Andras drickande alkoholskador i en bredare kontext Med rökning är det enkelt: Att andas in tobaksrök är skadligt oavsett om man gör det avsiktligt. Följaktligen är det helt logiskt att tala om passiv rökning. Men om vi blir tar skada av någon annans drickande vad ska vi då kalla det? Passivt drickande kanske kan fungera som en hyfsad analogi i vardagligt tal, men i vetenskapliga sammanhang tarvas en mer precis terminologi. Att problemen finns och att de är betydande är ingen nyhet: Skador som rattfyllerister åsamkar andra trafikanter, störande beteende och våldsbrott på allmän plats, våld i parförhållanden, barn som på olika sätt kommer i kläm listan kan göras lång.. l Christoffer Tigerstedt är senior researcher vid finska THL, Institutet för hälsa och välfärd, och oavsett benämningsproblematiken är det just andras drickande som varit i fokus för hans forskning. Han är också en av redaktörerna för en tämligen nyutkommen bok i ämnet, men den är på ett obegripligt språk, som han själv uttrycker det. Om man skulle översätta den finska titeln till svenska skulle den heta Alkohol- och drogskador på närstående, medmänniskor och samhället. Individuellt perspektiv Tigerstedt konstaterar att det traditionella forskningsperspektivet när man studerar alkoholens skadeverkningar är det individuella: Alkoholskador avser därmed i första hand de problem som drabbar alkoholkonsumenten själv. I linje med detta inriktar sig det individuella perspektivet på risker och patologier som rör den enskilde patienten eller klienten. Utifrån detta perspektiv är de skador som kan drabba människor i den omedelbara omgivningen eller sociala institutioner av sekundärt intresse eller inget intresse alls. Lika lite, menar Tigerstedt, intresserar sig folkhälsoperspektivet för växelverkan mellan den som dricker och dem som befinner sig i hans eller hennes närmaste omgivning. Istället betonas sambandet mellan hälso tillståndet i en given befolkning och den totala mängden alkohol som denna befolkning konsumerar. Effektivare prevention Så vad skulle vi vinna på ett utvecklat tredjepartsperspektiv? Christoffer Tigerstedt menar att vi kan få en bättre förståelse för de situationer där ska 6

7 För forskningen tydliggör tredjepartsperspektivet att drickandet inte blott är en privat livsstilsrisk som den autonome konsumenten har rätt att ta utan en kollektiv risk. dorna uppstår, och att denna kunskap i sin tur kan användas för att effektivisera samhällets insatser för prevention och behandling. Att problemen finns och att de är betydande är ingen nyhet: Skador som rattfyllerister åsamkar andra trafikanter, störande beteende och våldsbrott på allmän plats, våld i parförhållanden, barn som på olika sätt kommer i kläm listan kan göras lång. I Finland, berättar Christoffer Tigerstedt, uppger så många som var femte person att de åsamkats lidande av en nära anhörigs drickande. För forskningen tydliggör tredjepartsperspektivet att drickandet inte blott är en privat livsstilsrisk som den autonome konsumenten har rätt att ta utan en kollektiv risk, säger Christoffer Tigerstedt. Term saknas för problemet Dessvärre tycks det som om bristen på ett allmänt vedertaget begrepp kan ha hållit tillbaka forskningen. Flera forskare har försökt lansera termer som lånats från ekonomin, juridiken och det militära; externalities, secondhand effects, third party damages och collateral damage. Och så passive drinking, som forskarna ratat men som fortfarande används av en del frivilligorganisationer. Det som vunnit störst erkännande hittills är alcohol s harms to others, alkoholens skador på andra. Christoffer Tigerstedt föredrar, åtminstone på svenska, att tala i termer av tredje part, men som en engagerad åhörare påpekade vilken är egentligen den andra parten? Att den som dricker är den första torde vara självklart, men den andra? Flaskan? Alkoholproducenten? Eller rentav Systembolaget, eller Alko som den finska motsvarigheten kallas? 7

8 Små mängder alkohol kan öka cancerrisk Kopplingen mellan alkohol och risken att utveckla cancer blir alltmer etablerad, men än så länge är mekanismerna långtifrån klarlagda. Dag Jenssen, professor vid Institutionen för genetik mikrobiologi och toxikologi på Stockholms universitet, har kunnat visa att även små mängder alkohol orsakar skador på arvsmassan; skador som kan leda till cancer. 8

9 Studierna har visat att råttor som fick dricka vatten med 10 procent alkohol under fyra veckor fick trefaldigt ökade skador på arvsmassan jämfört med råttor som bara drack vatten. l Trots att det egentligen inte är någon nyhet inom forskar skrået är det först på senare år som alkohol blivit en etablerad och mer allmänt omfattad riskfaktor för cancer. Här i Sverige kan man nog hävda att 2011 års alkohol forskningskonferens spelade en avgörande roll. Det var då som Robert Baan från WHO:s cancerforskningsorgan IARC gästade Skarpö. Han kunde berätta att IARC redan för 25 år sedan rapporterade att man funnit säkerställda samband mellan hög konsumtion av alkohol och maligna tumörer i munhåla, svalg, struphuvud, matstrupe och lever kunde man precisera riskbilden: ett dagligt intag av 50 gram ren alkohol, drygt fyra standarddrinkar, ökar risken för dessa cancerformer med mellan två och tre gånger. Sedan dess har bevisningen stärkts successivt. Vid årets konferens behandlades ämnet av Dag Jenssen, professor vid Institutionen för genetik mikrobiologi och toxikologi på Stockholms universitet. den forskning som han och hans kollegor bedriver är specifikt inriktad på genetiska skador som uppstår när man dricker alkohol, och som i sin tur kan leda till cancer. Bland annat har de studerat de skador som alkoholen orsakar på arvsmassan även vid mycket låga doser. Studierna har visat att råttor som fick dricka vatten med 10 procent alkohol under fyra veckor fick trefaldigt ökade skador på arvsmassan jämfört med råttor som bara drack vatten. Genetiska skador av detta slag kan utgöra de första tidiga stegen i att cancer kan uppstå på längre sikt. Resultateten av Dag Jenssens forskning aktualiserar frågan om vad som händer med kroppen när vi dricker vin till maten varje dag något som i många sammanhang framhålls som bara nyttigt. Redan nu har Dag Jenssen kollegor inlett forskning i mindre skala på frivilliga försökspersoner kollegor faktiskt för att studera de genetiska effekterna av alkohol. 9

10 Alkohol på nätet en ödesfråga En av de mest uppmärksammade frågorna på 2013 års alkohol forskningskonferens var den om vilken roll näthandeln kommer att spela i framtiden kommer den att förbli relativt marginell eller hotar den att urholka försäljningsmonopolet? l E-handeln har femdubblats på tio år och utgör idag närmare sex procent av svenskarnas detaljhandelskonsumtion. Mot denna bakgrund känns det relativt betryggande att bara en halv procent av alkoholinköpen görs på nätet. Än så länge. Men hur blir det i framtiden? Inte mindre än tre presentationer på årets alkoholforskningskonferens handlade om näthandel med alkoholhaltiga drycker. Mats Ramstedt redogjorde för en kartläggning från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD, av självrapporterade alkoholbeställningar via internet från 2004 och framåt. Förvisso kan en stadig ökning konstateras från det att man började registrera näthandel för nu nio år sedan, men fortfarande står näthandeln för en försvinnande liten andel av alkoholinköpen, 0,6 procent vilket kan jämföras med Systembolagets andel på 63 procent. 10

11 E-handeln har femdubblats på tio år och utgör idag närmare sex procent av svenskarnas detaljhandelskonsumtion. Mot denna bakgrund känns det relativt betryggande att bara en halv procent av alkoholinköpen görs på nätet. De 0,6 procenten motsvarar för övrigt ungefär en halv liter vin per invånare och år således ingen överhängande anledning att börja tala om alkoholmonopolets förestående undergång. Tre olika scenarier Carin Blom, analytiker på HUI Research, presenterade emellertid utredningen Försäljning av alkohol på nätet som tagits fram på uppdrag av Systembolaget. I utredningen skisseras tre olika framtidsscenarion; ett med svag tillväxt, ett med medelstark och ett med stark. Om man väljer att tro på det sistnämnda, vilket uppskattningsvis hälften av konferensdeltagarna var benägna att göra, kommer näthandelns andel av den totala alkoholförsäljningen att landa på drygt 4 procent på fem års sikt och på knappt 29 procent på tio års sikt. Om det istället är det försiktiga scenariot som gäller förväntas näthandeln med alkohol fortsätta växa relativt sakta och inte komma upp i en procent under de närmaste fem åren, medan tioårsprognosen hamnar på cirka 1,3 procent. Många olika faktorer Det är ett stort antal faktorer som spelar in, menar Carin Blom. Allt från klämoch-känn-faktorn, som antas vara relativt låg ifråga om alkoholhaltiga drycker om man jämför med exempelvis avokado, till konsumenternas tillit till betalsystem, leveranssäkerhet och annat. Systembolagets chefsjurist, Malin Sandquist, som också sitter med som expert i den statliga utredningen om tillsyn av marknadsföring av alkoholdrycker, menade att det är den gamla Rosengrendomen som fortsätter att spöka: Trots att domen i själva verket enbart avsåg rätten att anlita en transportör har en hel bransch tagit den som intäkt för att det skulle vara fullt legitimt att bedriva försäljning under minst sagt detaljhandelsliknande former. Det är inte, understryker Malin Sandquist, fritt fram bara för att försäljningen är på nätet. Men med mindre än att vi får ett klargörande i denna fråga kan en viss oro för detaljhandelsmonopolets fortbestånd vara på sin plats. 11

12 Aktuell forskning och samtal om alkoholreklam Förändringar i hjärnan som avgör om man kan dricka kontrollerat eller inte och möjligheten att hålla koll på sin alkoholkonsumtion med hjälp av mobilappar. Det var innehållet i några av de forskningsprojekt som presenterades under konferensens andra dag. Studierna har visat att råttor som fick dricka vatten med 10 procent alkohol under fyra veckor fick trefaldigt ökade skador på arvsmassan jämfört med råttor som bara drack vatten. l Konferensens andra dag inleddes med presentation av några aktuella forskningsprojekt. Först ut var Ingrid Nylander, professor vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet. Hon presenterade en studie där man testat hypotesen att miljöfaktorer tidigt i livet skapar förändringar i hjärnan vilket får konsekvenser för individens benägenhet att antingen kunna dricka alkohol på ett kontrollerat sätt eller etablera en riskkonsumtion, kontrollförlust och beroende. Hålla koll med appar Nästa presentation handlade om mobilappar som hjälpmedel för att kontrollera alkoholkonsumtionen. Anne H. Berman, docent i klinisk psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, och doktoranden Mikael Gajecki, båda vid Karolinska Institutet, presenterade studien vars övergripande syfte var att undersöka om användandet av två olika mobiltelefonapplikationer har någon effekt på alkoholkonsumtionen hos högskolestudenter med problematiskt bruk av alkohol. Lärdomar från Norge Professor Thor Norström presenterade en studie som han genomfört tillsammans med Ingeborg Rossow vid Statens institutt för rusmiddelforskning passande då det ju var Norges nationaldag om relationen mellan alkoholkonsumtion i en population och rattfylleri. Alkohol ligger bakom mer än var fjärde trafikolycka med dödlig utgång och studien talar för att en enprocentig ökning av alkoholkonsumtionen i Sverige och Norge leder till en ökning av rattfylleriet med mellan 1,5 och 2 procent. Därefter följde ett samtal om marknadsföring av alkohol. Håkan Leifman, direktör för Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), beskrev en studie som är publicerad i tidskriften Pediatrics om hur ungdomar påverkas av alkoholreklam. Avslutningsvis presenterade Magnus Jägerskog, vd för Systembolagets dotter bolag IQ-initiativet, en undersökning om alkoholreklamens utveckling. 12

13 13

14 14

15 15

16 Fotograf: Bosse Johansson

Ungas drogvanor över tid

Ungas drogvanor över tid Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man

Läs mer

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige?

Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Vilka skulle konsekvenserna bli om detaljhandeln med alkoholdrycker privatiserades i Sverige? Harold Holder (red) Harold Holder, Prevention Research Center, Pacific Institute for Research and Evaluation,

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Iq Rapport 2012:3 IQ Alkoholindex 2012. Sådan är svenskarnas attityd till alkohol

Iq Rapport 2012:3 IQ Alkoholindex 2012. Sådan är svenskarnas attityd till alkohol Iq Rapport :3 IQ Alkoholindex Sådan är svenskarnas attityd till alkohol Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Om alkoholen i dagens Sverige 6. 8. 10. 14. 16. Dryckesvanor idag Förändringar i attityderna

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning

Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning Ett nygammalt perspektiv på alkoholforskning 22 Alkohol & Narkotika Nr 1/2015 Mitt drickande andras huvudvärk? Skador orsakade av andras drickande har under senare år seglat upp som ett hett forsknings

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen?

Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? MATS RAMSTEDT Alkohol och äldre Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? Inledning Den äldre befolkningens alkoholvanor negligerades länge inom svensk

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

IQ RAPPORT 2014:3 ALKOHOL I BLOGGAR. Bilden av alkohol i bloggosfären

IQ RAPPORT 2014:3 ALKOHOL I BLOGGAR. Bilden av alkohol i bloggosfären IQ RAPPORT 2014:3 ALKOHOL I BLOGGAR Bilden av alkohol i bloggosfären Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 4. Inledning 7. Bloggens framväxt 9. Undersökningens resultat 13. Bilaga 1: Källor och underlag

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Alkohol och våld. hur ser sambanden ut?

Alkohol och våld. hur ser sambanden ut? Seminarierapport 2014:2 Alkohol och våld hur ser sambanden ut? Det finns ett starkt samband mellan alkohol och våldsbrottslighet. Studier visar att unga löper större risk att bli indragna i gatuvåld under

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Alkoholscreening med AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test. Mona Göransson Med.Dr Vårdlärare Leg.Barnmorska

Alkoholscreening med AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test. Mona Göransson Med.Dr Vårdlärare Leg.Barnmorska Alkoholscreening med AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test Mona Göransson Med.Dr Vårdlärare Leg.Barnmorska Varför r dricker ni alkohol? 2 3 Sökandet efter berusning är universiellt Snyggare av

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program 1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella

Läs mer

Skolelevers drogvanor

Skolelevers drogvanor 2015 Almedalen 2 juli 2015 Anna Englund anna.englund@can.se www.can.se Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i årskurs 9 årligen sedan 1971 världens längsta tidsserie på området

Läs mer

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft

Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft Översikt CHRISTOFFER TIGERSTEDT ESA ÖSTERBERG Alkoholskadorna är fortfarande finska men har också blivit franska Samhällsvetarna och kriminologerna i Finland har haft för vana att understryka att alkoholproblemen

Läs mer

UK CH BEHANDLING MISS

UK CH BEHANDLING MISS Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst MISS ISSBR BRUK UK OCH CH BEHANDLING Gamla problem - nya lösningar Konferens i Göteborg 21 22 april 2009 ALKOHOL-OCH NARKOTIKAMISSBRUK är inte

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program. Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5

Alkohol- och drogpolitiskt program. Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 Alkohol- och drogpolitiskt program Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 1 Innehållsförteckning Sida 1. Aktuell situation -Sverige... 3 1.1 Den nationella handlingsplanen '... 3.........

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt. program

Alkohol- och drogpolitiskt. program Alkohol- och drogpolitiskt program Haparanda Stad Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-21, 5 INNEHÅLL Sida 1. AKTUELL SITUATION SVERIGE 1 Den nationella handlingsplanen Den kommunala handlingsplanen 2.

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du?

Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Många tycker att livet är......en enda stor fest! Vad tycker du? Alkohol- och drogpolitiskt program för Eksjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 31 aug 2006 Utgiven av Arbetsgruppen för alkoholoch drogpolitiska

Läs mer

Alkoholforskningskonferens

Alkoholforskningskonferens Alkoholforskningskonferens 2015 Skarpö 7 8 maj 2015 s. 1 Alkoholforsknings konferensen, en lång tradition s. 2 När forskarna väljer så ser prioriteringarna ut s. 4 En tid av förändring i den nordiska alkoholpolitiken

Läs mer

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?

Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Ansvarsredovisning 2013

Ansvarsredovisning 2013 Ansvarsredovisning 2013 Del 1 Verksamheten med hållbarhetsredovisning Systembolaget finns till för alla. Vi gör skillnad. Alla ska känna sig trygga med att vi säljer med ansvar och att vårt syfte är att

Läs mer

Spel om pengar ett folkhälsoproblem

Spel om pengar ett folkhälsoproblem Spel om pengar ett folkhälsoproblem Om Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en myndighet som verkar för en god folkhälsa. I vårt arbete ska särskild vikt fästas vid de grupper i vårt samhälle som

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Författat av: Robert Damberg, september 2009 INLEDNING Alkohol och den politik som förs kring den är en het, spännande och engagerande fråga. Den verkar

Läs mer

Pressmeddelande 2011-06-XX

Pressmeddelande 2011-06-XX Pressmeddelande 2011-06-XX Inför midsommar Var sjunde anställd i Stockholms län dricker alkohol minst tre i veckan Var sjunde anställd i Stockholms län, 14 procent, dricker alkohol tre dagar i veckan eller

Läs mer

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol?

Iq Rapport 2011:2. Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Iq Rapport :2 IQs Alkoholindex och människors attityder till alkohol Hur återhållsam är egentligen svenskarnas attityd till alkohol? Hej! En minskad alkoholkonsumtion skulle ge fler människor bättre möjligheter

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk

Läs mer

Sammanfattning ! " # "!$ #! $#" ##" ## #! "!! ' #"! ( "! "#"""!) ##!$ !* "! +#" #" #, -.! '/ &"! ) # &"!!0!/12113456121131

Sammanfattning !  # !$ #! $# ## ## #! !! ' #! ( ! #!) ##!$ !* ! +# # #, -.! '/ &! ) # &!!0!/12113456121131 Kartläggning Vingåker.doc Sammanfattning " # "$ # $#" ##" ## # % &""" " ' #" ( " "#""" ) ##$ ""#" * " +#" #" #, -. '/ &" ) # &" 0 /12113456121131 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning...

Läs mer

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius

Webbaserade interventioner. Anna Liedbergius Webbaserade interventioner Anna Liedbergius Tre exempel WISEteens, ett EU-projekt som syftar till att utveckla en webbintervention för 16-18-åringar med riskkonsumtion av alkohol eller konsumtion av narkotika

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Från kamrater eller kamraters syskon. Från egna föräldrar. (med lov) På restaurang, pub eller liknande. Från annan vuxen. som köper ut åt...

Från kamrater eller kamraters syskon. Från egna föräldrar. (med lov) På restaurang, pub eller liknande. Från annan vuxen. som köper ut åt... RESULTAT KALMAR Det här är s kommunspecifika bilaga till rapporten Att utveckla nas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete Sex försöks i samarbete med Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) J. 5 ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT PROGRAM I LOMMA KOMMUN Definition I vardagslivet är begreppet drog mångtydigt. Det är därför viktigt att till en början bestämma hur begreppet skall

Läs mer

Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07

Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07 Alkohols samhällskostnad hämtad från http://can.se/sv/drogfakta/fragor-och- Svar/Alkohol/ den 2015/04/07 Hur många dricker riskabelt? I Sverige är definitionen av riskbruk: Mer än 14 standardglas per vecka

Läs mer

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna

Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Några resultat från de årliga SOMundersökningarna Vetenskapsfestivalen 13 Lennart Weibull Alkoholpolitik 00-12 Målet är att hålla nere alkoholförbrukningen

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården 2014-10- 13 Alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum

Läs mer

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv ESPAD 2011 Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Björn Hibell bjorn.hibell@can.se 31 maj 2012 Bakgrund Svenska skolundersökningar sedan 1971 Önskemål

Läs mer

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Idag Policy Kort om definition Policy på olika nivåer Hur vi använder

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1

Grundsyn Sala kommuns värdegrund antogs i Kommunstyrelsen 2004-03-11 27 204/41/1 Alkohol och drogpolitiskt handlingsprogram för Sala kommun Bakgrund Bruk och missbruk av alkohol och droger är ett allvarligt folkhälso- och samhällsproblem i såväl Sala som i resten av landet. Alkoholkonsumtionen

Läs mer

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn

Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Föräldrar bör inte ge alkohol till sina minderåriga barn Här beskriver vi det vetenskapliga stöd som finns för att föräldrar ska ha en restriktiv syn på alkoholkonsumtion och inte ge alkohol till sina

Läs mer

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det

Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det Alkoholforskning ROBIN ROOM Att lappa ihop en politikstudie Som vi konstaterade när vi gjorde vår översikt, finns det en inbyggd ironi i den digra traditionen av undersökningar av den nordiska alkoholpolitikens

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Alkoholforskningskonferens. 2014 Summering

Alkoholforskningskonferens. 2014 Summering Alkoholforskningskonferens 2014 Skarpö 8 9 maj 2014 s. 1 Alkoholforskningen allt viktigare för Systembolaget s. 2 Alkohol som riskfaktor för global hälsa s. 5 Ny utredning om internethandel s. 6 Marknadsföring

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Iq Rapport 2013:2. Alkoholreklam på internet. främst unga

Iq Rapport 2013:2. Alkoholreklam på internet. främst unga Iq Rapport 2013:2 Alkoholreklam på internet Alkoholreklam på internet påverkar främst unga Innehåll 1. Förord 2. Alkoholreklam på internet 2013 13. Marknadsföring av alkohol i Sverige 16. Så surfar svenskarna

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Alkoholkonsumtion vanor och volym Alkoholkonsumtion vanor och volym Sören Holmberg och Lennart Weibull Å r 1955 försvann motboken. Den hade införts 1917 i syfte att minska svenska folkets alkoholkonsumtion

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Är PUL toxiskt för patienten och det unga medtech-företaget med en molndatabas

Är PUL toxiskt för patienten och det unga medtech-företaget med en molndatabas Är PUL toxiskt för patienten och det unga medtech-företaget med en molndatabas Markku Hämäläinen, PhD, CSO, Forskningschef Annika Johansson, Jurist Kontigo Care AB Dragarbrunnsgatan 35, 753 20 Uppsala

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre Mindre ger mer Broschyr för dig som vill dricka mindre 1 Innehåll Gör en lägesbedömning 4 Standardglas 6 Riskgränser 8 Minska eller sluta? 12 Då du vill dricka mindre 16 Dryckesdagbok 18 Den här broschyren

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer